(2)

Industrin i EU har bevisat sin inbyggda motståndskraft men står inför utmaningar. Dess konkurrenskraft påverkas negativt av hög inflation, avbrott i leveranskedjorna efter covid, ökande räntor samt energikostnader och insatspriser som skjuter i höjden. Detta kombineras med en hård men inte alltid rättvis konkurrens på en fragmenterad världsmarknad. EU har redan lagt fram flera initiativ för stöd till sin industri, såsom industriplanen i den gröna given (40), akten om kritiska råvaror (41), rättsakten om nettonollindustri  (42), den nya tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd (43) samt REPowerEU (44). Även om dessa lösningar ger ett snabbt och riktat stöd behöver EU ett mer strukturerat svar på dessa industriers investeringsbehov som skyddar sammanhållningen och bevarar lika villkor på den inre marknaden, samt i syfte att minska EU:s strategiska beroendeförhållanden.

(2)

Industrin i EU har bevisat sin inbyggda motståndskraft men dess konkurrenskraft måste säkerställas också i framtiden. Dess konkurrenskraft påverkas negativt av hög inflation, brist på arbetskraft, avbrott i leveranskedjorna efter covid, det ryska anfallskriget mot Ukraina, ökande räntor samt energikostnader och insatspriser som skjuter i höjden, och har belyst vikten av att unionen säkrar sitt öppna strategiska oberoende och minskar sitt strategiska beroende av tredjeländer inom olika sektorer. Detta kombineras med en hård men inte alltid rättvis konkurrens på en fragmenterad världsmarknad. EU har redan lagt fram flera initiativ för stöd till sin industri, såsom industriplanen i den gröna given (40), akten om kritiska råvaror (41), rättsakten om nettonollindustrin  (42), den nya tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd (43) samt faciliteten för återhämtning och resiliens  (43a) , ändrad genom REPowerEU (44). Även om dessa lösningar ger ett snabbt och riktat stöd behöver EU ett mer strukturerat svar på dessa industriers investeringsbehov som skyddar sammanhållningen, skapar arbetstillfällen av god kvalitet, bevarar lika villkor på den inre marknaden, underlättar tillgången till finansiering och minskar EU:s strategiska beroendeförhållanden. Anpassningen av nya, olika ramar för statligt stöd har underlättat den potentiella fördelningen av betydande volymer av statligt stöd. Under mer ogynnsamma omständigheter har denna situation kapacitet att undergräva den inre marknadens effektivitet.

(2a)

Den inre marknaden har medfört betydande ekonomiska, sociala och politiska fördelar för hela unionen, inbegripet dess medborgare och företag. Dessa fördelar är välkända, men det är av yttersta vikt att fortsätta att hitta lösningar för att ta vara på dess outnyttjade potential för samhället. Kommissionens meddelande av den 16 mars 2023 Den inre marknaden 30 år banar väg för den inre marknadens strategiska inriktning på lång sikt. Framtidens inre marknad måste även i fortsättningen kunna anpassas efter den geopolitiska dynamiken i utveckling, tekniska framsteg och den gröna och digitala omställningen, samtidigt som den främjar hälso- och sjukvårdssystemens resiliens inför en åldrande befolkning och bidrar till att förbättra unionens långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet.

(3)

Användningen och utvecklingen av deep tech, digital teknik, ren teknik och bioteknik kommer att ha stor betydelse för att ta vara på möjligheterna och uppfylla målen i den gröna och digitala omställningen och därmed främja konkurrenskraften och hållbarheten i den europeiska industrin. Därför krävs omedelbara åtgärder för att stödja utvecklingen och tillverkningen av sådana tekniker i EU som bevarar och stärker deras värdekedjor och därigenom minskar EU:s strategiska beroendeförhållanden, samt för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens i de sektorerna genom utbildning och lärlingsutbildning och skapa attraktiva arbetstillfällen av god kvalitet som är öppna för alla.

(3)

Användningen och utvecklingen av digital teknik, nettonollteknik, bioteknik och biovetenskap kommer att ha stor betydelse för att minska unionens strategiska beroendeförhållanden, ta vara på möjligheterna och uppfylla målen i den gröna och digitala omställningen och därmed säkerställa unionens suveränitet och strategiska oberoende och främja konkurrenskraften och hållbarheten i den europeiska industrin. Därför krävs omedelbara åtgärder för att stödja utvecklingen och tillverkningen av sådana tekniker i EU som bevarar och stärker deras leveranskedjor och därigenom minskar EU:s strategiska beroendeförhållanden, samt för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens inom berörda sektorer genom livslångt lärande, utbildning och lärlingsutbildning och skapa attraktiva arbetstillfällen av god kvalitet som är öppna för alla.

(4)

Kritisk teknik måste stödjas inom områdena för deep tech, digital teknik, ren teknik och bioteknik (inbegripet respektive värdekedjor för viktiga råvaror), i synnerhet projekt, företag och sektorer som är viktiga för EU:s konkurrenskraft och motståndskraft samt dess värdekedjor. Som ett exempel bör deep tech och digital teknik inbegripa mikroelektronik, högpresterande datorsystem, kvantteknik (dvs. datorsystem samt kommunikations- och avkänningsteknik), molntjänster, kantdatorsystem samt artificiell intelligens, teknik för cybersäkerhet, robotteknik, 5G och avancerad anslutbarhet samt virtuell verklighet, inbegripet åtgärder i samband med deep tech och digital teknik för utveckling av försvars- och rymdfartsapplikationer. Ren teknik bör bland annat omfatta förnybar energi, el- och värmelagring, värmepumpar, elnät, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, hållbara alternativa bränslen, elektrolysanläggningar och bränsleceller, avskiljning, användning och lagring av koldioxid, energieffektivitet väte och tillhörande infrastruktur, smarta energilösningar, teknik för hållbarhet, såsom vattenrening och avsaltning, avancerade material såsom nanomaterial, kompositmaterial och framtida rena byggnadsmaterial samt teknik för hållbar utvinning och bearbetning av viktiga råvaror. Bioteknik ska anses omfatta teknik såsom biomolekyler och deras tillämpningar, läkemedel och medicinteknik som behövs för hälsosäkerheten, bioteknik för grödor samt industriell bioteknik för till exempel avfallshantering och biotillverkning. Kommissionen kan komma att utfärda en vägledning med närmare beskrivning av tillämpningsområdena för teknikerna inom dessa tre områden som i enlighet med denna förordning räknas som kritiska. Syftet är att verka för en gemensam tolkning av de projekt, företag och sektorer som ska få stöd inom ramen för respektive program mot bakgrund av det gemensamma strategiska målet. Tekniker inom något av dessa tre områden som räknas som ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, och som godkänts av kommissionen enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget, bör anses vara kritiska. Enskilda projekt inom ramen för ett sådant viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse bör kvalificera för finansiering i enlighet med respektive programregler om den identifierade finansieringsbristen och de stödberättigande kostnaderna ännu inte är helt täckta.

(4)

Kritisk teknik måste stödjas inom områdena för digital teknik, nettonollteknik, bioteknik och biovetenskap, inbegripet läkemedel på unionens förteckning över kritiska läkemedel som upprättats i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/123  (44a) och deras beståndsdelar, och respektive leveranskedjor för dessa tekniker, i synnerhet i projekt, företag och sektorer som är viktiga för EU:s konkurrenskraft och motståndskraft. För att skapa rättslig klarhet och konsekvens bör definitionen av digital teknik anpassas till definitionen i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481  (44b) och definitionen av nettonollteknik anpassas till definitionen i förordning (EU).../... [rättsakten om nettonollindustrin]. I avsaknad av en definition av bioteknik i unionsrätten bör denna förordning införa OECD:s definition. Biovetenskap bör omfatta tillämpning av vetenskaplig kunskap på områden som biologi, zoologi, botanik, ekologi, fysiologi, biokemi, mikrobiologi, farmakologi, agronomi och medicin. Kritiska läkemedel, inbegripet aktiva läkemedelssubstanser, som förtecknas i unionens förteckning över kritiska läkemedel, bör också omfattas. Unionens öppna strategiska oberoende och konkurrenskraft kan inte förbättras utan att stärka leveranskedjorna i de tekniksektorer som omfattas av denna förordning. Ekonomiskt stöd till projekt längs leveranskedjan för tillverkning av kritisk teknik bidrar därför också till STEP-målen. Teknik bör betraktas som kritisk när den tillför en innovativ och spetsvetenskaplig komponent med betydande ekonomisk potential till den inre marknaden eller bidrar till att förebygga eller minska unionens beroendeförhållanden. Kommissionen bör senast två månader efter det att denna förordning trätt i kraft anta en delegerad akt med närmare beskrivning av tillämpningsområdena för teknikerna inom dessa tre sektorer som i enlighet med denna förordning räknas som kritiska. Syftet är att verka för en gemensam tolkning av de projekt, företag och sektorer som ska få stöd inom ramen för respektive program mot bakgrund av det gemensamma strategiska målet för att minska kritiska beroendeförhållanden. När kommissionen fastställer strategiska beroendeförhållanden bör den bygga vidare på de bedömningar som gjorts under de senaste åren. När kommissionen fastställer strategiska beroendeförhållanden bör den bygga vidare på de bedömningar som gjorts under de senaste åren.  (44c) Kommissionen bör se över den delegerade akten mot bakgrund av resultaten i den interimsutvärderingsrapport som utarbetats i enlighet med denna förordning och anpassa den till de då rådande marknadsvillkoren. Eftersom rättsakten om nettonollindustrin skapar en heltäckande förståelse av de europeiska industrier som anses nödvändiga för att uppnå klimatmålen 2050, bör strategiska projekt som fastställs enligt förordning (EU).../... [rättsakten om nettonollindustrin] och som uppfyller resiliens- eller konkurrenskraftskriterierna i den förordningen, i likhet med de kritiska aspekterna av alla teknikprojekt enligt denna förordning, anses uppfylla STEP-målen. Detsamma bör gälla för strategiska projekt som identifierats enligt förordning (EU)... [akten om kritiska råvaror].

(5)

Det kommer inte att gå att stärka tillverkningskapaciteten inom viktiga teknikområden i unionen utan kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft och kompetens har dock ökat inom alla sektorer, inbegripet de som anses som viktiga för den gröna och digitala omställningen, och detta äventyrar framväxten av viktig teknik, även inom ramen för demografiska förändringar. Därför är det nödvändigt att verka för att fler människor aktiveras på arbetsmarknaden för strategiska sektorer, särskilt genom nya arbetstillfällen och lärlingsutbildningar för unga missgynnade personer, särskilt de som inte har sysselsättning eller går någon utbildning. Sådant stöd ska komplettera ett antal andra åtgärder för att uppfylla kompetensbehovet som uppstår ur omställningen, enligt beskrivning i EU:s kompetensagenda (45).

(5)

Det kommer inte att gå att stärka tillverkningskapaciteten för teknik inom de berörda sektorer som fastställs i denna förordning i unionen utan kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft och kompetens, som har ökat inom alla sektorer, inbegripet de som anses som viktiga för den gröna och digitala omställningen, förväntas öka ytterligare i ljuset av de demografiska förändringarna och äventyra framväxten av teknik inom de berörda sektorer som fastställs i denna förordning. Därför är det nödvändigt att verka för att fler människor aktiveras på arbetsmarknaden för berörda sektorer, särskilt genom investeringar i lärande och livslångt lärande, förbättrande av relevanta färdigheter, skapande av arbetstillfällen av god kvalitet och lärlingsutbildningar för unga missgynnade personer som inte har sysselsättning eller går någon utbildning. Sådant stöd ska komplettera ett antal andra åtgärder för att uppfylla kompetensbehovet som uppstår ur omställningen, enligt beskrivning i EU:s kompetensagenda (45). Dessa åtgärder spelar en viktig roll för att främja omskolning och kompetenshöjning, öka konkurrenskraften för unionens företag, särskilt små och medelstora företag, och bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet i syfte att uppnå den gröna och digitala omställningens fulla potential på ett socialt rättvist, inkluderande och rättvist sätt.

(6)

Omfattningen av de investeringar som behövs för omställningen kräver full mobilisering av finansiering som finns inom befintliga EU-program och EU-fonder. Detta inbegriper de som beviljar en budgetgaranti för finansierings- och investeringstransaktioner samt genomförande av finansiella instrument och blandfinansieringsinsatser. Sådan finansiering bör ges på ett mer flexibelt sätt så att riktat stöd i rätt tid kan tillhandahållas kritisk teknik inom strategiska sektorer. Därför bör en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP) strukturellt svara mot investeringsbehoven inom unionen genom att bidra till att bättre styra de befintliga EU-medlen till viktiga investeringar för stöd till utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, samtidigt som lika villkor på den inre marknaden fortsätter att råda. Därigenom bevaras sammanhållningen, och geografiskt balanserad fördelning av projekt som finansieras inom ramen för STEP främjas i enlighet med respektive uppdrag för programmen.

(6)

Det kommer att krävas betydande investeringar under de kommande åren för att stärka unionens öppna strategiska oberoende på ett övergripande sätt, bevara dess konkurrenskraft på den globala marknaden och uppnå den gröna och digitala omställningen. Befintliga EU-program och EU-fonder, inbegripet de som beviljar en budgetgaranti för finansierings- och investeringstransaktioner samt genomförande av finansiella instrument och blandfinansieringsinsatser, bör bidra till att uppnå dessa mål. Utöver att unionens finansiering utnyttjas fullt ut bör den ges på ett mer flexibelt sätt så att riktat stöd kan tillhandahållas teknik inom berörda sektorer i rätt tid i syfte att stärka finansieringen av unionsomfattande och gränsöverskridande projekt. Därför bör en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP) bidra till att bättre styra befintliga unionsmedel till viktiga investeringar för stöd till utvecklingen eller tillverkningen av teknik inom berörda sektorer, samtidigt som lika villkor på den inre marknaden fortsätter att råda. Därigenom bevaras sammanhållningen, och geografiskt balanserad fördelning av projekt som finansieras inom ramen för STEP främjas i enlighet med respektive uppdrag för programmen. Samtidigt som det är öppet för varje medlemsstat bör STEP lägga särskild tonvikt vid nettonollindustrikluster enligt definitionen i förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin], projekt i territorier som ingår i de territoriella planer för en rättvis omställning som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2021/1056, mindre utvecklade regioner och omställningsregioner samt mer utvecklade regioner i medlemsstaterna vars genomsnittliga BNP per capita ligger under genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandarder och beräknat på grundval av unionssiffror för perioden 2015–2017.

(7)

STEP bör identifiera resurser som kan omsättas inom EU:s befintliga program och fonder, InvestEU, Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden och innovationsfonden. Detta bör åtföljas av en ytterligare finansiering på 10 miljarder EUR. Av dessa medel bör 5 miljarder EUR användas för att öka anslaget till innovationsfonden (46) och 3 miljarder EUR för att öka det totala beloppet för EU-garantin som finns tillgänglig för EU-komponenten i InvestEU-förordningen till 7,5 miljarder EUR (47) , med hänsyn till relevant avsättningsnivå. 0,5 miljarder EUR bör göras tillgängliga för att utöka finansieringsramen i Horisont Europa-förordningen (48), vilken bör ändras i enighet därmed, och 1,5 miljarder EUR bör gå till Europeiska försvarsfonden (49).

(7)

STEP bör identifiera tillgängliga resurser inom EU:s befintliga program och fonder, nämligen InvestEU, Horisont Europa, EU för hälsa, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska socialfonden+ (ESF+), faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska försvarsfonden och innovationsfonden, för projekt som bidrar till STEP-målen. Detta bör åtföljas av ytterligare EU-finansiering på 13 miljarder EUR. Av dessa medel bör 5 miljarder EUR användas för att öka anslaget till innovationsfonden (46) och 4,2 miljarder EUR för att öka det totala beloppet för EU-garantin som finns tillgänglig för EU-komponenten i InvestEU-förordningen till 10,5 miljarder EUR (47) , med hänsyn till relevant avsättningsnivå. 1,3 miljarder EUR bör göras tillgängliga för att utöka finansieringsramen i Horisont Europa-förordningen (48), vilken bör ändras i enighet därmed, och 2,5 miljarder EUR bör gå till Europeiska försvarsfonden (49).

(8)

En suveränitetsstämpel bör tilldelas projekt som bidrar till STEP-målen på villkor att de har genomgått en bedömning och att de uppfyller minimikraven för kvalitet, särskilt kriterierna för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, genom en ansökningsomgång inom ramen för Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa (50), programmet EU för hälsa (51), Europeiska försvarsfonden eller innovationsfonden, oberoende av huruvida projektet har erhållit finansiering genom de instrumenten. Minimikraven för kvalitet kommer att upprättas för att identifiera projekt av hög kvalitet. Stämpeln bör användas som en kvalitetsmärkning för att hjälpa projekt att locka till sig offentliga och privata investeringar genom att bekräfta sitt bidrag till STEP-målen. Stämpeln kommer dessutom att främja tillgången till EU-finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument.

(8)

En suveränitetsstämpel bör tilldelas projekt som bidrar till STEP-målen, med beaktande av projektens bidrag till att stärka och strukturera lokala nätverk av industriella aktörer och deras bidrag till arbetstillfällen, på villkor att de har genomgått en bedömning och att de uppfyller minimikraven för kvalitet, särskilt kriterierna för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, genom en ansökningsomgång inom ramen för Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa (50), programmet EU för hälsa (51), Europeiska försvarsfonden, innovationsfonden eller sammanhållningsfonderna, oberoende av huruvida projektet har erhållit finansiering genom de instrumenten. Minimikraven för kvalitet kommer att upprättas för att identifiera projekt av hög kvalitet. Strategiska projekt som fastställs enligt förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin] och som uppfyller resiliens- eller konkurrenskraftskriterierna i den förordningen anses bidra till målen i denna förordning antingen genom att minska eller förhindra strategiska beroendeförhållanden eller genom att tillföra en innovativ och spetsvetenskaplig komponent till den inre marknaden. De strategiska projekten inom ramen för förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin] bör därför tilldelas en suveränitetsstämpel. Eftersom alla strategiska projekt som fastställs inom ramen för förordning (EU) .../... [akten om kritiska råvaror] syftar till att uppfylla målen för denna plattform bör också de tilldelas en suveränitetsstämpel. För att främja projekt som så småningom kommer att bidra till att minska Europas strategiska beroende av tredjeländer bör stämpeln endast tilldelas projekt som förvaltas av rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller ett tredjeland som är associerat till det berörda programmet. Om projektet förvaltas av flera rättsliga enheter bör stämpeln i samma anda endast tilldelas projektet, om minst en oberoende rättslig enhet är etablerad i en medlemsstat och minst två andra oberoende rättsliga enheter är etablerade i olika medlemsstater eller associerade länder. Stämpeln bör användas som en kvalitetsmärkning för att hjälpa projekt att locka till sig offentliga och privata investeringar genom att bekräfta sitt bidrag till STEP-målen. Stämpeln kommer dessutom att främja tillgången till EU-finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument. Medlemsstaterna bör också uppmanas att ta hänsyn till suveränitetsstämpeln när de beviljar ekonomiskt stöd genom sina egna program.

(9)

I detta syfte bör det gå att förlita sig på bedömningar som gjorts för andra unionsprogram i enlighet med artiklarna 126 och 127 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (52) för att minska den administrativa bördan för mottagare av EU-medel och uppmuntra till investeringar i prioriterade tekniker. Förutsatt att medlemsstaterna följer bestämmelserna i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (53) bör de överväga att inkludera åtgärder som tilldelats suveränitetsstämpeln när de utarbetar sina återhämtnings- och resiliensplaner och när de beslutar vilka investeringsprojekt som ska finansieras från deras del av moderniseringsfonden. Kommissionen bör även beakta suveränitetsstämpeln inom ramen för förfarandet i artikel 19 i EIB:sstadga och kontrollen av överensstämmelse i enlighet med artikel 23 i InvestEU-förordningen. Dessutom bör det krävas att genomförandepartnerna granskar projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln om dessa ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde i enlighet med artikel 26.5 i samma förordning. Myndigheter med ansvar för program inom ramen för STEP bör även uppmuntras att överväga stöd för strategiska projekt som identifierats i enlighet med rättsakterna om nettonollindustri och om kritiska råvaror som ligger inom ramen för artikel 2 i förordningen och för vilka regler om kumulativ finansiering kan gälla.

(9)

I detta syfte bör det gå att förlita sig på bedömningar som gjorts för andra unionsprogram i enlighet med artiklarna 126 och 127 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (52) för att minska den administrativa bördan för mottagare av EU-medel och uppmuntra till investeringar i prioriterade tekniker. Förutsatt att medlemsstaterna följer bestämmelserna i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (53) bör de överväga att inkludera projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln när de reviderar sina återhämtnings- och resiliensplaner och när de beslutar vilka investeringsprojekt som ska finansieras från deras del av moderniseringsfonden. Kommissionen bör även beakta suveränitetsstämpeln inom ramen för förfarandet i artikel 19 i EIB:s stadga och kontrollen av överensstämmelse i enlighet med artikel 23 i InvestEU-förordningen. Dessutom bör det krävas att genomförandepartnerna granskar projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln om dessa ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde i enlighet med artikel 26.5 i samma förordning. Myndigheter med ansvar för program inom ramen för STEP bör överväga stöd för strategiska projekt som identifierats i enlighet med förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin] och förordning .../... [akten om kritiska råvaror] som ligger inom ramen för artikel 2 i denna förordning och för vilka regler om kumulativ finansiering kan gälla.

(9a)

För att säkerställa ett öppet strategiskt oberoende och öka utnyttjandet av forsknings- och innovationsresultat inom kritisk teknik på marknaden måste unionen ha en världsledande roll inom standardisering i enlighet med kommissionens meddelande av den 2 februari 2022 En EU-strategi för standardisering – Globala standarder för en resilient, grön och digital inre marknad i EU. Projekt som inbegriper standardiseringsarbete i sitt förslag bör därför ha företräde i alla unionsprogram som tillhandahåller finansiering inom STEP. Dessutom är det absolut nödvändigt att projekt inom ramen för STEP överväger standardisering vid genomförandet, i syfte att påskynda och sprida införandet av en viss teknik på hela den inre marknaden. Dessutom kan en anpassning av internationella standarder till europeiska intressen säkerställa tekniskt ledarskap och lika villkor globalt. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att stödja projekt inom STEP för att aktivt ta del i utvecklandet av standarder med nationella, europeiska och, när så är lämpligt, internationella standardiseringsorgan.

(9b)

Eftersom förtroende är avgörande för investeringar bör en styrningsstruktur inrättas för att säkerställa att STEP genomförs på ett ändamålsenligt, effektivt, rättvist och öppet sätt. I detta syfte bör kommissionen inrätta en STEP-kommitté bestående av experter på de olika tekniker som omfattas av denna förordning samt på de unionsprogram och unionsfonder som tillhandahåller ekonomiskt stöd till plattformen. STEP-kommittén bör ha i uppdrag att tilldela och främja suveränitetsstämpeln och förvaltningen av suveränitetsportalen och ta på sig en samordnande roll mellan de olika nätverk och intressenter som är relevanta för att uppnå plattformens mål. Med tanke på att den teknik som omfattas av denna förordning ständigt utvecklas bör en industriell rådgivande grupp för strategisk teknik inrättas för att bistå kommissionen genom att ge råd om den senaste tekniska utvecklingen och de utmaningar som de berörda sektorerna står inför. Denna grupp bör bestå av företrädare för unionens industri inom de sektorer som omfattas av denna förordning. Den geografiska balansen inom den industriella rådgivande gruppen bör tas i beaktande.

(10)

Kommissionen bör inrätta en ny offentligt tillgänglig webbplats (suveränitetsportalen) med information om tillgängligt stöd för företag och projektansvariga som söker finansiering för STEP-investeringar. I detta syfte bör de finansieringsmöjligheter för STEP-investeringar som finns i EU-budgeten visas på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt. Detta bör inbegripa information om direkt förvaltade program, såsom Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa och innovationsfonden samt andra program såsom InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningsfonderna. Suveränitetsportalen bör bidra till att STEP-investeringarna blir mer synliga för investerare genom en förteckning över de projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel. Den bör även ha en förteckning över de nationella behöriga myndigheter som agerar som kontaktpunkter för genomförandet av STEP på nationell nivå.

(10)

Kommissionen bör inrätta en ny offentligt tillgänglig webbplats (suveränitetsportalen) med information om tillgängligt stöd för projekt som bidrar till STEP-målen. För att tillgodose behoven hos företag och projektansvariga som söker finansiering för STEP-projekt inom unionens finansieringsprogram bör suveränitetsportalen på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt visa de finansieringsmöjligheter för STEP-investeringar som finns i EU-budgeten. Detta bör inbegripa information om de direkt förvaltade unionsprogrammen Horisont Europa, ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa, Europeiska försvarsfonden och innovationsfonden, samt andra unionsfinansieringskällor, dvs. InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningsfonderna. För att öka suveränitetsportalens användbarhet för projektansvariga bör portalen innehålla en snabb simulator för att ge vägledning om vilket unionsprogram eller vilken unionsfinansiering som ett enskilt projekt kan komma i fråga för, utan att röja konfidentiell affärsinformation och vara rättsligt bindande. Suveränitetsportalen bör bidra till att STEP-investeringarna blir mer synliga för investerare genom en förteckning över de projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel. Offentliggörandet av information om säkerhets- och försvarsprojekt bör bedömas från fall till fall och begränsas till projekt där den projektansvariga eller kommissionen anser att offentliggörandet är nödvändigt. Vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas behovet av att skydda sekretessen för information i försvarsfrågor. Portalen bör även ha en förteckning över de nationella behöriga myndigheter som agerar som kontaktpunkter för genomförandet av STEP på nationell nivå. Kommissionen bör säkerställa att portalen kompletterar liknande plattformar, inbegripet plattformen för rättsakten om nettonollindustrin, och bör undvika byråkrati och administrativa bördor.

(10a)

Kommissionen bör övervaka genomförandet av plattformens mål för att följa framstegen mot unionens politiska mål. Övervakningen bör genomföras på ett sätt som är målinriktat och står i proportion till den verksamhet som bedrivs inom plattformen för att undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för stödmottagarna. För att säkerställa ansvarsskyldigheten gentemot unionsmedborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av plattformens mål inom vart och ett av programmen och fonderna, om de totala utgifterna för STEP som finansieras inom ramen för respektive program och fond och om STEP:s resultat på grundval av de resultatindikatorer som programmen tillhandahåller. Dessutom bör information lämnas om plattformens kvalitativa och kvantitativa bidrag till gränsöverskridande projekt och projekt per medlemsstat.

(11)

STEP stöder sig på omprogrammering och förstärkning av befintliga program till stöd för strategiska investeringar, men spelar även en viktig roll för att pröva genomförbarheten i och förbereda nya insatser som ett steg mot en europeisk suveränitetsfond. Utvärderingen 2025 kommer att innehålla en bedömning av vidtagna åtgärder och tjäna som grund för en bedömning av behovet att utvidga stödet till strategiska sektorer.

(11)

STEP stöder sig på omprogrammering och förstärkning av befintliga program till stöd för strategiska investeringar och minskande av unionens beroendeförhållanden, men spelar även en viktig roll för att pröva genomförbarheten i och förbereda nya insatser som ger det nödvändiga strukturella svaret på investeringsbehoven inom unionen. Det kan särskilt ses som ett steg mot inrättandet av en europeisk suveränitetsfond som skulle kunna bidra till att utforma och stärka en europeisk industripolitik genom att tillhandahålla ökad finansiering till den europeiska industrin i den fleråriga budgetramen efter 2027. Interimsutvärderingen 2025 kommer att innehålla en bedömning av vidtagna åtgärder och ge en uppdatering av situationen för unionens beroendeförhållanden och de mest strategiska sektorerna för att stärka sitt oberoende på ett omfattande sätt. I interimsutvärderingen bör kommissionen också bedöma möjligheten att utvidga suveränitetsportalen för att kombinera alla befintliga offentligt tillgängliga webbplatser och tillhandahålla information om unionsprogram och unionsfonder inom ramen för direkt, delad och indirekt förvaltning i en enda portal. Den bör tjäna som en grund för en bedömning av behovet att utvidga stödet till strategiska sektorer i den fleråriga budgetramen efter 2027, i syfte att bättre ta itu med de identifierade utmaningarna och uppfylla unionens politiska mål på detta område.

(12)

Direktiv 2003/87/EG (54) bör ändras för att möjliggöra ytterligare finansiering med en finansieringsram för perioden 2024–2027 på 5 miljarder EUR. I innovationsfonden stöds investeringar i innovativ koldioxidsnål teknik, vilket är ett område som ska täckas av STEP. Innovationsfondens ökade volym bör därför ge utrymme för finansiering som svarar mot målet att stödja utvecklingen eller tillverkningen i unionen av kritisk ren teknik. I överensstämmelse med målen att säkerställa sammanhållning och främja den inre marknaden, samt i syfte att stödja den gröna omställningen och utvecklingen av ren teknik i unionen, bör den ytterligare finansieringsramen göras tillgänglig genom ansökningsomgångar för enheter från medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017.

(12)

Direktiv 2003/87/EG (54) bör ändras för att möjliggöra ytterligare finansiering med en finansieringsram för perioden 2024–2027 på 5 miljarder EUR som tillhandahålls från Europeiska unionens allmänna budget. I innovationsfonden stöds investeringar i innovativ koldioxidsnål teknik, vilket är ett område som ska täckas av STEP. Innovationsfondens ökade volym bör därför ge utrymme för finansiering som svarar mot målet att stödja utvecklingen eller tillverkningen i unionen av nettonollteknik. I överensstämmelse med målen att säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och främja den inre marknaden, samt i syfte att stödja den gröna omställningen och utvecklingen av nettonollteknik i unionen, bör den ytterligare finansieringsramen göras tillgänglig genom ansökningsomgångar för strategiska projekt enligt definitionen i förordning (EU).../... [rättsakten om nettonollindustrin], förutsatt att de uppfyller antingen resiliens- eller konkurrenskraftskriterierna vid urvalet av strategiska projekt. Fram till 31 december 2025 ska finansieringsramen vara tillgänglig i lika delar för enheter från medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017 och för enheter från samtliga medlemsstater. Tekniskt bistånd till medlemsstater med låg deltagandenivå såsom föreskrivs i den senaste översynen av ETS-direktivet bör behållas under alla dessa ansökningsomgångar.

(13)

För att utvidga möjligheterna till stöd för investeringar för förstärkning av den industriella utvecklingen och av värdekedjorna inom strategiska sektorer, bör omfattningen på stödet från Eruf utvidgas genom nya specifika mål inom Eruf utan att detta påverkar reglerna för stödberättigande av utgifter och klimatutgifter enligt förordning (EU) 2021/1060 (55) och förordning (EU) 2021/1058 (56). Inom strategiska sektorer bör det även gå att stödja produktiva investeringar i företag andra än de små och medelstora, något som kan bidra stort till tillväxten i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita under EU-genomsnittet. Förvaltande myndigheter uppmuntras att främja samarbetet mellan stora företag och lokala små och medelstora företag, leveranskedjor och ekosystem för innovation och teknik. Det skulle öka Europas allmänna förmåga att förstärka sin position inom de sektorerna genom att alla medlemsstaterna gavs tillgång till sådana investeringar, och därmed motverka risken för ökande skillnader.

(13)

För att utvidga möjligheterna till stöd för investeringar för förstärkning av den industriella utvecklingen och av värdekedjorna inom strategiska sektorer, bör omfattningen på stödet från Eruf utvidgas genom nya specifika mål inom Eruf utan att detta påverkar reglerna för stödberättigande av utgifter och klimatutgifter enligt förordning (EU) 2021/1060 (55) och förordning (EU) 2021/1058 (56). Inom strategiska sektorer bör det även gå att stödja produktiva investeringar i företag med fokus på små och medelstora företag och midcap-bolag och som kan bidra stort till tillväxten i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita under EU-genomsnittet. Förvaltande myndigheter uppmuntras att främja samarbetet mellan stora företag och lokala små och medelstora företag, leveranskedjor och ekosystem för innovation och teknik. Det skulle öka Europas allmänna förmåga att förstärka sin position inom de sektorerna genom att alla medlemsstaterna gavs tillgång till sådana investeringar, och därmed motverka risken för ökande skillnader. De medel som planeras för dessa nya särskilda mål bör begränsas till högst 20 % av Erufs ursprungliga anslag i enlighet med förordning (EU) 2021/1058.

(14)

Omfattningen av stödet från FRO enligt förordning (EU) 2021/1056 (57) bör också utvidgas till att omfatta stora företags investeringar i ren energi som bidrar till målen i STEP, förutsatt att de lämnar det bidrag till omställningen till klimatneutralitet som förväntas av dem enligt de territoriella planerna för en rättvis omställning. Stödet som ges för sådana investeringar bör inte kräva en revidering av den territoriella planen för en rättvis omställning om den enbart skulle vara kopplad till bristanalysen som rättfärdigar investeringen ur ett perspektiv som rör nya arbetstillfällen.

(14)

Omfattningen av stödet från FRO enligt förordning (EU) 2021/1056 (57) bör också utvidgas till att omfatta företags investeringar i nettonollteknik och åtgärder för avhjälpande av bristen på arbetskraft och kompetens till stöd för dessa investeringar, vilket bidrar till målen i STEP med fokus på små och medelstora företag och midcap-bolag, förutsatt att de lämnar det bidrag till omställningen till klimatneutralitet som förväntas av dem enligt de territoriella planerna för en rättvis omställning. När det gäller stöd till andra företag än små och medelstora företag bör man också överväga investeringar som bidrar till att skapa lärlingsplatser och arbetstillfällen eller tillhandahålla utbildning för nya färdigheter. Stödet som ges för sådana investeringar bör inte kräva en revidering av den territoriella planen för en rättvis omställning.

(14a)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att överföra hela eller en del av sin preliminära tilldelning av medel från brexitjusteringsreserven till Eruf eller ESF+, förutsatt att den ska stödja produktiva investeringar, vilket kan bidra stort till utvecklingen av mindre utvecklade regioner och regioner i omställning, samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita som ligger under EU:s genomsnitt, även i de regioner och lokalsamhällen som har drabbats hårdast av Förenade kungarikets utträde ur unionen. De investeringar som har bidragit till de mål i STEP som ska finansieras inom Eruf, ESF+ och brexitjusteringsreserven kan tjäna liknande syften och ha liknande innehåll eftersom de alla i slutändan syftar till att öka Europas övergripande kapacitet att stärka sin ställning i vissa sektorer genom att ge medlemsstaterna tillgång till sådana investeringar, och därmed motverka risken för att öka skillnaderna och begränsa de negativa konsekvenserna för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

(14b)

Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att överföra hela eller delar av sin preliminära tilldelning från brexitjusteringsreserven till FRO, förutsatt att dessa medel är avsedda att stödja åtgärder som är förenliga med godkända territoriella planer för en rättvis omställning, inbegripet i de regioner som får stöd för en rättvis omställning och som – direkt eller indirekt – påverkas mest av Förenade kungarikets utträde ur unionen. Både FRO och brexitjusteringsreserven kan bidra till målen i STEP eftersom båda i slutändan syftar till att tillåta regional ekonomisk diversifiering och öka Europas övergripande kapacitet att stärka sin ställning i vissa sektorer genom att ge medlemsstaterna tillgång till investeringar, och därmed motverka risken för att öka skillnaderna och begränsa de negativa konsekvenserna för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

(16)

För att hjälpa till att påskynda investeringarna och omedelbart öka likviditeten för investeringar till stöd för STEP-målen inom Eruf, ESF+ (59) och FRO, bör ett ytterligare belopp i form av särskild förfinansiering tillhandahållas som en engångsutbetalning som gäller prioriteringarna för investeringar som stöder STEP-målen. Denna ytterligare förfinansiering bör gälla allt bidrag till FRO med tanke på att dess genomförande måste påskyndas och med hänsyn till FRO:s viktiga stöd till medlemsstaterna i deras strävan att uppfylla STEP-målen. Reglerna som gäller för beloppen i den särskilda förfinansieringen bör vara förenliga med de för förfinansiering som fastställs i förordning (EU) 2021/1060. För att ytterligare uppmuntra till utnyttjande av sådana investeringar och säkerställa att de genomförs snabbare, bör det dessutom finnas möjlighet att öka EU-finansieringsgraden till 100 % för STEP-prioriteringarna. Vid genomförandet av de nya STEP-målen uppmuntras förvaltande myndigheter att tillämpa vissa sociala kriterier eller främja positiva sociala resultat, såsom att skapa lärlingsutbildningar och arbetstillfällen för unga missgynnade personer, särskilt unga som inte har sysselsättning eller går någon utbildning, genom att använda de sociala tilldelningskriterierna i direktiven om offentlig upphandling när ett projekt genomförs av ett organ som omfattas av reglerna för sådana och betala gällande löner enligt kollektivavtal.

(16)

För att hjälpa till att påskynda investeringarna och omedelbart öka likviditeten för investeringar till stöd för STEP-målen inom Eruf, ESF+ (59) och FRO, bör ett ytterligare belopp i form av särskild förfinansiering tillhandahållas som en engångsutbetalning som gäller prioriteringarna för investeringar som stöder STEP-målen. Denna ytterligare förfinansiering bör gälla allt bidrag till FRO med tanke på att dess genomförande måste påskyndas och med hänsyn till FRO:s viktiga stöd till medlemsstaterna i deras strävan att uppfylla STEP-målen. Reglerna som gäller för beloppen i den särskilda förfinansieringen bör vara förenliga med de för förfinansiering som fastställs i förordning (EU) 2021/1060. För att ytterligare uppmuntra till utnyttjande av sådana investeringar och säkerställa att de genomförs snabbare, bör det dessutom finnas möjlighet att öka EU-finansieringsgraden till upp till 100 % för STEP-prioriteringarna. Vid genomförandet av de nya STEP-målen uppmuntras förvaltande myndigheter att tillämpa vissa sociala kriterier eller främja positiva sociala resultat, såsom att skapa lärlingsutbildningar och arbetstillfällen av god kvalitet för unga missgynnade personer, särskilt unga som inte har sysselsättning eller går någon utbildning, genom att använda de sociala tilldelningskriterierna i direktiven om offentlig upphandling när ett projekt genomförs av ett organ som omfattas av reglerna för sådana och betala gällande löner enligt kollektivavtal.

(18)

Regelverket för genomförande av programmen för 2014–2020 har anpassats under de senaste åren för att ge medlemsstaterna och regionerna mer flexibilitet vad gäller genomförandebestämmelser och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19-pandemin och det militära angreppet mot Ukraina. Dessa åtgärder som införts i slutet av programperioden kräver tid och administrativa resurser i tillräcklig omfattning för att helt kunna utnyttjas och genomföras, även vid en tidpunkt då medlemsstaterna kommer att rikta resurser på översynen av de operativa programmen för 2021–2027 i samband med STEP-målen. I syfte att lätta den administrativa bördan för programmyndigheter och förhindra att finansiering går förlorad vid avslutande av helt administrativa orsaker, bör tidsfristerna för det administrativa avslutandet av programmen i perioden 2014–2020 förlängas i förordning (EU) nr 1303/2013 (61) och förordning (EU) nr 223/2014 (62). Mer specifikt bör tidsfristen för inlämning av den sista betalningsansökningen förlängas med 12 månader. Vidare bör även tidsfristen för inlämning av avslutandedokumenten förlängas med 12 månader. Inom ramen för denna ändring bör det tydliggöras att distribution av livsmedel och material som köpts in fram till slutet av tiden för stödberättigande (slutet av 2023) får fortsätta efter det datumet. För att säkra att EU-budgeten genomförs korrekt och att taken för betalningar inte överskrids ska betalningarna under 2025 uppgå till högst 1 % av anslagen från resurserna inom den fleråriga budgetramen per program. Utestående belopp som överstiger 1 % av programanslagen per fond för 2025 betalas inte ut under 2025 eller de efterföljande åren, utan kommer endast att användas för avräkningen av förfinansiering. Oanvända belopp ska dras tillbaka i enlighet med de allmänna reglerna för tillbakadragande vid avslutandet.

(18)

Regelverket för genomförande av programmen för 2014–2020 har anpassats under de senaste åren för att ge medlemsstaterna och regionerna mer flexibilitet vad gäller genomförandebestämmelser och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19-pandemin och det militära angreppet mot Ukraina. Dessa åtgärder kräver tid och administrativa resurser i tillräcklig omfattning för att helt kunna utnyttjas och genomföras, även vid en tidpunkt då medlemsstaterna kommer att rikta resurser på översynen av de operativa programmen för 2021–2027 i samband med STEP-målen. I syfte att lätta den administrativa bördan för programmyndigheter och förhindra att finansiering går förlorad vid avslutande av helt administrativa orsaker, bör tidsfristerna för det administrativa avslutandet av programmen i perioden 2014–2020 förlängas i förordning (EU) nr 1303/2013 (61) och förordning (EU) nr 223/2014 (62). Mer specifikt bör tidsfristen för inlämning av den sista betalningsansökningen förlängas med 12 månader. Vidare bör även tidsfristen för inlämning av avslutandedokumenten förlängas med 12 månader. Medlemsstaterna bör följaktligen kunna lämna in ansökan om slutbetalning senast den 30 juni 2025 och de handlingar som avses i artikel 138 i förordning (EU) nr 1303/2013 senast den 15 februari 2026 för att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att slutföra processen i samband med avslutandet av projekt. Inom ramen för denna ändring bör det tydliggöras att distribution av livsmedel och material som köpts in fram till slutet av tiden för stödberättigande (slutet av 2023) får fortsätta efter det datumet. För att säkra att EU-budgeten genomförs korrekt och att taken för betalningar inte överskrids ska betalningarna under 2025 uppgå till högst 10 % av anslagen från resurserna inom den fleråriga budgetramen per program. Utestående belopp som överstiger 10 % av programanslagen per fond för 2025 betalas inte ut under 2025 eller de efterföljande åren, utan kommer endast att användas för avräkningen av förfinansiering. Oanvända belopp ska dras tillbaka i enlighet med de allmänna reglerna för tillbakadragande vid avslutandet. Med beaktande av de särskilda utmaningarna för de yttersta randområdena enligt definitionen i artikel 349 i EUF-fördraget bör det föreskrivas ett särskilt undantag från tidsfristen för den slutliga ansökan om mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret, och om en begränsning av de mellanliggande betalningarna under 2025 till högst 15 %.

(19)

InvestEU är EU:s flaggskeppsprogram för främjande av investering, särskilt i den gröna och digitala omställningen, genom att det tillhandahåller efterfrågestyrd finansiering, däribland genom mekanismer för blandfinansiering, och tekniskt stöd. Detta bidrar till en ökad tillgång till ytterligare offentligt och privat kapital. Då marknadens efterfrågan på garantin i InvestEU är stor bör EU-komponenten i InvestEU förstärkas så att den motsvarar målen i STEP. Detta kommer bland annat att öka InvestEU:s möjlighet att investera i projekt som ingår i ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse inom sektorerna för kritisk teknik. Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att bidra till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja finansiella produkter i linje med STEP-målen, utan att detta påverkar gällande regler för statligt stöd. Som en åtgärd i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner bör de kunna inkludera ett kontant bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja STEP-målen. Detta ytterligare bidrag för stöd till STEP kan uppgå till 6 % av deras återhämtnings- och resiliensplans totala finansiella bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU. Det bör även införas ytterligare flexibilitet och förtydliganden i syfte att bättre kunna eftersträva STEP-målen.

(19)

InvestEU är EU:s flaggskeppsprogram för främjande av investering, särskilt i den gröna och digitala omställningen, genom att det tillhandahåller efterfrågestyrd finansiering, däribland genom mekanismer för blandfinansiering, och tekniskt stöd. Detta bidrar till en ökad tillgång till ytterligare offentligt och privat kapital. Då marknadens efterfrågan på garantin i InvestEU är stor bör EU-komponenten i InvestEU förstärkas så att den motsvarar målen i STEP. Detta kommer bland annat att öka InvestEU:s möjlighet att investera i projekt som ingår i ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse inom de berörda tekniksektorerna. För att säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillgängliga medel och förutsatt att genomförandepartnerna inte har tillräcklig kapacitet att utnyttja de 25 % av EU-garantin som öronmärkts för dem, får kommissionen undantagsvis bevilja EIB-gruppen mer än 75 % av EU-garantin. I detta sammanhang bör kommissionen uppmuntra och hjälpa andra genomförandepartner än EIB-gruppen att fullt ut utnyttja den finansiering som står till deras förfogande. Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att bidra till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja finansiella produkter i linje med STEP-målen, utan att detta påverkar gällande regler för statligt stöd. Som en åtgärd i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner bör de kunna inkludera ett kontant bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja STEP-målen. Detta ytterligare bidrag för stöd till STEP kan uppgå till 6 % av deras återhämtnings- och resiliensplans totala finansiella bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU. Det bör även införas ytterligare flexibilitet och förtydliganden i syfte att bättre kunna eftersträva STEP-målen. Generellt bör kommissionen och alla myndigheter med ansvar för program som bidrar till genomförandet av STEP uppmuntras att säkerställa finansieringskällornas konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi med STEP-målen.

(20)

Horisont Europa är EU:s främsta finansieringsprogram för forskning och innovation. Europeiska innovationsrådet (EIC) inom detta ger stöd till innovationer som kan bli banbrytande och omvälvande, med en utvecklingspotential som kan vara alltför riskfylld för privata investerare. Ytterligare flexibilitet bör ges inom Horisont Europa så att Accelerator kan ge stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, samt till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag som bedriver innovation inom de tekniker som stöds av STEP, oavsett om de tidigare skulle ha erhållit andra former av stöd från Accelerator. Genomförandet av EIC-fonden är för närvarande begränsat till ett högsta investeringsbelopp på 15 miljoner EUR, förutom i undantagsfall, och har inte utrymme för uppföljande finansieringsomgångar eller större investeringsbelopp. Utrymme för stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag skulle vara ett sätt att hantera bristen på marknaden med investeringar på 15–50 miljoner EUR. Erfarenheten visar även att de belopp som anslagits för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020 inte helt har utnyttjats. Dessa outnyttjade medel bör göras tillgängliga för Accelerator i Horisont Europa. Horisont Europa-förordningen bör också ändras så att den återspeglar den ökade finansieringen för Europeiska försvarsfonden.

(20)

Horisont Europa är EU:s främsta finansieringsprogram för forskning och innovation. Europeiska innovationsrådet (EIC) inom detta ger stöd, i synnerhet till innovationer som kan bli banbrytande och omvälvande, med en utvecklingspotential som kan vara alltför riskfylld för privata investerare. Ytterligare flexibilitet bör ges inom Horisont Europa så att Accelerator kan ge stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, samt till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag som bedriver innovation, i synnerhet de som arbetar med de tekniker som stöds av STEP, oavsett om de tidigare skulle ha erhållit andra former av stöd från Accelerator. Vid genomförandet av EIC-fonden begränsade kommissionen fondens investeringar till ett högsta investeringsbelopp på 15 miljoner EUR, förutom i undantagsfall, och detta hindrade fonden från att genomföra uppföljande finansieringsomgångar eller större investeringsbelopp. Utrymme för stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag skulle vara ett sätt att hantera bristen på marknaden, i synnerhet för investeringar på 15–50 miljoner EUR. Erfarenheten visar även att de belopp som anslagits för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020 inte helt har utnyttjats. I enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) 2018/1046 bör dessa outnyttjade medel göras tillgängliga för Accelerator i Horisont Europa. Horisont Europa-förordningen bör också ändras så att den återspeglar den ökade finansieringen för Europeiska försvarsfonden.

(20a)

EIC spelar en avgörande roll för att erbjuda initial finansiering till snabbt växande nystartade företag och små midcap-bolag. Med sina specialkunskaper är EIC i en idealisk position för att förbättra finansieringsmöjligheterna för företag som söker kapital för utbyggnad bortom det inledande innovationsstadiet. Genomförandet av EIC Accelerator hittills har emellertid visat att EIC:s ambitiösa och omdanande karaktär som nyckelinvesterare när det gäller banbrytande innovation i Europa genom EIC-fonden har skapat genomförandeutmaningar och rättslig osäkerhet för genomförandeorganen, särskilt när det gäller rollen för EIC och genomförandeorganet för små och medelstora företag. Med tanke på EIC-fondens centrala roll för STEP:s framgång bör de relevanta rättsliga bestämmelserna om EIC:s funktion förtydligas. I processen för att ytterligare förbättra EIC:s funktion bör man överväga att inrätta ett oberoende unionsorgan enligt artikel 187 i EUF-fördraget som den huvudsakliga enhet som ansvarar för genomförandet av EIC.

(21)

Europeiska försvarsfonden är det ledande programmet för främjande av konkurrenskraft, innovation, effektivitet och oberoende i tekniska frågor för unionens försvarsindustri, och bidrar därmed till unionens öppna strategiska oberoende. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarsförmågor är avgörande, eftersom den är grundläggande för den europeiska industrins kapacitet och oberoende när det gäller utveckling av försvarsprodukter och medlemsstaternas oberoende i egenskap av slutanvändare av sådana produkter. Det ytterligare ramanslaget bör därför göras tillgängligt för stöd till åtgärder inom deep tech och digital teknik som bidrar till utvecklingen av försvarsapplikationer.

(21)

Europeiska försvarsfonden är det ledande programmet för främjande av konkurrenskraft, innovation, effektivitet och oberoende i tekniska frågor för unionens försvarsindustri, och bidrar därmed till unionens öppna strategiska oberoende. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarsförmågor är avgörande, eftersom den är grundläggande för den europeiska industrins kapacitet och oberoende när det gäller utveckling av försvarsprodukter och medlemsstaternas oberoende i egenskap av slutanvändare av sådana produkter. Det ytterligare ramanslaget bör därför göras tillgängligt för stöd till projekt inom deep tech och digital teknik som bidrar till utvecklingen av försvarsapplikationer.

(21a)

För att maximera effekten av det lånestöd som är tillgängligt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 [faciliteten för återhämtning och resiliens] i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 4 i den förordningen, bör medlemsstaterna kunna begära ytterligare finansiering i form av lån från det lånestöd som är tillgängligt enligt den förordningen efter den 1 september 2023, i syfte att bidra med intäkterna från dessa lån i form av kontanter till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja STEP-målen. Medlemsstaterna bör kunna begära sådant lånestöd till och med den 15 december 2023.

a)

Stödja utvecklingen och tillverkningen i unionen, eller bevara och stärka de respektive värdekedjorna, av kritisk teknik inom

a)

Stödja utvecklingen och tillverkningen i unionen, eller bevara och stärka de i punkt 4 avsedda leveranskedjorna, av teknik inom

i)

deep tech och digital teknik

i)

digital teknik, inbegripet projekt som omfattar flera länder enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 och som bidrar till målen för policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, inrättat genom det beslutet.

ii)

ren teknik

ii)

nettonollteknik enligt definitionen i artikel 3.(...) i förordning (EU).../... [rättsakten om nettonollindustrin],

iii)

bioteknik,

iii)

bioteknik enligt definitionen i bilagan till denna förordning och biovetenskap, inklusive läkemedel i unionens förteckning över kritiska läkemedel och deras beståndsdelar,

b)

Hantera bristen på den arbetskraft och kompetens som behövs för alla arbetstillfällen av god kvalitet till stöd för målet i led a ovan.

b)

Hantera bristen på den arbetskraft och kompetens som behövs för alla arbetstillfällen av god kvalitet till stöd för målet i led a ovan, särskilt genom livslångt lärande och i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och utbildnings- och fortbildningsinitiativ som redan finns på plats, däribland EU:s akademier för nettonollutsläpp som inrättats i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin].

ba)

Främja teknikintensiv innovation, till stöd för det mål som anges i led a, som har potential att leverera omvälvande lösningar som har sin grund i banbrytande vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, inbegripet innovation som kombinerar framsteg på det fysiska, biologiska och digitala området.

a)

En EU-garanti som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/523 med det ungefärliga beloppet 7 500 000 000  EUR. Garantin ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/523.

a)

En EU-garanti som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/523 med det ungefärliga beloppet 10 500 000 000  EUR, som ska genomföras i enlighet med den förordningen.

b)

Ett belopp på 500 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 12.2 d i i förordning (EU) 2021/695. Det beloppet ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

b)

Ett belopp på 1 300 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 12.2 c i i förordning (EU) 2021/695, som ska genomföras i enlighet med den förordningen.

c)

Ett belopp på 5 000 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 10a.8 sjätte stycket i direktiv 2003/87/EG. Det beloppet ska genomföras inom innovationsfonden i enlighet med reglerna i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG och kommissionens delegerade förordning [2019/856].

c)

Ett belopp på 5 000 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 10a.8 sjätte stycket i direktiv 2003/87/EG, som ska genomföras inom innovationsfonden i enlighet med reglerna i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG och kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856.

d)

Ett belopp på 1 500 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/697. Det beloppet ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/697.

d)

Ett belopp på 2 500 000 000  EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/697, som ska genomföras i enlighet med den förordningen.

a)

erhålla stöd för åtgärden inom ramen för en annan unionsfond eller ett annat unionsprogram i enlighet med reglerna som gäller för dessa, eller

a)

erhålla stöd för projektet inom ramen för en annan unionsfond eller ett annat unionsprogram i enlighet med reglerna som gäller för dessa, eller

b)

finansiera åtgärden genom kumulativ eller kombinerad finansiering med ett annat unionsinstrument i linje med reglerna i tillämpliga grundläggande rättsakter.

b)

finansiera projektet genom kumulativ eller kombinerad finansiering med ett annat unionsinstrument i linje med reglerna i tillämpliga grundläggande rättsakter.

a)

Att tilldela och främja den suveränitetsstämpel som avses i artikel 4.1 och att samverka med förvaltande myndigheter med ansvar för ansökningsomgångar och anbudsinfordringar för att öka finansieringsmöjligheterna för alla program för projekt som har tilldelats suveränitetsstämpeln, utan att blanda sig i urvalsförfarandena.

b)

Att tilldela suveränitetsstämpeln till projekt som finansieras av sammanhållningsfonderna och som bidrar till plattformens mål enligt artikel 2 i denna förordning.

c)

Att inrätta och förvalta suveränitetsportalen i enlighet med artikel 6.

d)

Att samverka med andra befintliga strukturer, särskilt plattformen Net-Zero Europe som inrättats i enlighet med förordning (EU) .../... [rättsakten om nettonollindustrin], nämnden för kritiska råvaror som inrättats i enlighet med förordning (EU) .../... [akten om kritiska råvaror], nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 6.4 i denna förordning, genomförandepartner och den industrirådgivningsgrupp som avses i punkt 3 i denna artikel, i syfte att samordna och utbyta information om finansiella behov, befintliga flaskhalsar och bästa praxis för projekt i hela unionen.

e)

Att främja kontakter mellan de sektorer som avses i artikel 2, särskilt genom att utnyttja befintliga industriallianser, nätverk och strukturer, såsom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och de gemensamma företagen.

a)

Pågående och kommande ansökningsomgångar och anbudsinfordringar kopplade till plattformens mål inom ramen för respektive program och fonder.

a)

Information om de unionsprogram och unionsfonder som omfattas av denna förordning och pågående och kommande ansökningsomgångar och anbudsinfordringar kopplade till plattformens mål inom ramen för respektive program och fonder.

d)

Kontaktuppgifter för nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 4.

a)

De totala utgifterna för STEP inom respektive program.

a)

De totala utgifterna för STEP inom respektive program och fond.

ba)

En konsekvensbedömning som avgör hur de samlade projekten inom STEP bidrar till unionens strategiska mål för att säkerställa långsiktig konkurrenskraft.

bb)

En analys av den geografiska och tekniska fördelningen av de projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln.

a)

medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under unionsgenomsnittet i EU-27 uttryckt i köpkraftsstandard och beräknat på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017, och

b)

alla medlemsstater.

ix)

stödja investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2.1 a ii i förordning .../... [STEP-förordningen]

ix)

stödja investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2 i förordning .../... [STEP-förordningen]

(3)

I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 1a:

(3)

I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 1a:

” 1a.

Resurserna i det specifika mål som avses i artikel 3.1 a vi och b ix ska programplaneras enligt en särskild prioritering som motsvarar respektive politiska mål och ska begränsas till högst 20 % av Erufs ursprungliga anslag.

e)

om de bidrar till det specifika mål som sorterar under politiskt mål 1 i artikel 3.1 första stycket a vi eller det som sorterar under politiskt mål 2 i artikel 3.1 led b ix i det stycket i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017.

e)

om de bidrar till det specifika mål som sorterar under politiskt mål 1 i artikel 3.1 första stycket a vi eller det som sorterar under politiskt mål 2 i artikel 3.1 led b ix i det stycket i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017, med fokus bevarat på små och medelstora företag och midcap-bolag.

(6)

I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 1:

(6)

I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 1:

(7)

I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 2:

(7)

I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 2:

(4)

I bilag I, tabell 1 ska följande rader läggas till:

(4)

I bilaga I, tabell 1 ska följande rader läggas till:

(5)

I tabell 6 ska följande rad läggas till:

(5)

I tabell 6 ska följande rad läggas till:

(-1a)

I artikel 2 ska punkt 29 ersättas med följande:

29.

räkenskapsår : med avseende på tillämpningen av del tre och del fyra avses perioden 1 juli–30 juni, utom för programperiodens första räkenskapsår, som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2015; det sista räkenskapsåret som omfattar perioden 1 juli 2023–30 juni 2024.

”29.

räkenskapsår : med avseende på tillämpningen av del tre och del fyra avses perioden 1 juli–30 juni, utom för programperiodens första räkenskapsår, som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2015; det sista räkenskapsåret som omfattar perioden 1 juli 2024–30 juni 2025.”

(-1b)

I artikel 24 ska följande punkt läggas till:

(-1c)

Artikel 65.2 ska ersättas med följande:

a)

Följande punkt ska läggas till som punkt 6:

b)

Följande punkt ska läggas till som punkt 6a:

(2a)

Artikel 141.1 ska ersättas med följande:

aa)

I punkt 1 ska följande stycke läggas till som fjärde stycke:

(4a)

I artikel 9.1 ska led b ersättas med följande:

b)

Medlemsstatskomponenten ska åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar eller för det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att åtgärda obalanser mellan dess regioner.

” b)

Medlemsstatskomponenten ska åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar eller för det tilläggsbelopp som en medlemsstat tillhandahåller enligt artikel 4.1 tredje stycket, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att åtgärda obalanser mellan dess regioner. Det ytterligare belopp som tillhandahålls av en medlemsstat i form av kontanter enligt det fjärde stycket i artikel 4.1 ska öronmärkas för projekt som bidrar till de mål som avses i artikel 2 i förordning .../... [STEP-förordningen].”

(4b)

I artikel 10.3 ska följande led införas som led h:

”h)

Varje bidrag i form av kontanter till medlemsstatskomponenten som görs med intäkterna från lånen inom faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 33a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241  (1a) .”

(5a)

I artikel 11.1 b ska följande nya led införas:

”viii)

övervaka genomförandet av och överensstämmelsen med de nationella planerna för återhämtning och resiliens i de STEP-projekt som finansieras med intäkterna från lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.”

(6)

Artikel 13.4 ska ersättas med följande:

(6)

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

(6b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

c)

Följande punkt ska föras in som punkt 5a:

d)

I punkt 7 ska andra stycket ersättas med följande:

e)

Följande punkt ska införas:

”j)

ge rådgivningsstöd till förvaltare av aktiefonder som verkar inom de områden som avses i artikel 8.1 e.”

”j)

ge rådgivningsstöd till förvaltare av aktiefonder och andra berörda parter som verkar inom de områden som avses i artikel 8.1 e, inbegripet avseende värderingen av immateriella tillgångar.”

e)

Upp till 7 500 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 e.

e)

Upp till 10 500 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 e.

(16)

Utveckling, spridning och storskalig tillverkning av kritisk teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] samt de respektive värdekedjor som avses i artikel 2.4 i den förordningen.

(16)

Utveckling eller tillverkning av teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] samt de respektive leveranskedjor som avses i artikel 2.2 i den förordningen.

”7a.1

Mobiliserade investeringar efter teknikområde: i) deep tech och digital teknik, ii) ren teknik och iii) bioteknik.”

7a.2

Antal stödda företag efter teknikområde: i) deep tech och digital teknik, ii) ren teknik och iii) bioteknik.

(1)

Artikel 7.10 ska ersättas med följande:

(-1a)

I artikel 9.1 ska leden b och c ersättas med följande:

b)

Oberoende.

c)

Risktagningsförmåga.

” b)

Oberoende, särskilt när det gäller genomförandet av stöd i form av eget kapital för att säkerställa marknadsanpassade investeringstider samt risktagande enligt led c.

c)

Risktagningsförmåga som överstiger marknadsstandarderna, särskilt genom att erbjuda tålmodiga investeringar i icke lönsamma innovationer.”

b)

I punkt 2 ska leden b och c ersättas med följande:

b)

I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

” b)

46 628 000 000  EUR för andra pelaren, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, för perioden 2021–2027, varav ”

”c)

13 237 000 000  EUR för tredje pelaren, Innovativa Europa, för perioden 2021–2027, varav

i)

6 775 000 000  EUR för klustret Hälsa,

i)

10 052 000 000  EUR för EIC,

ii)

1 350 000 000  EUR för klustret Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen,

ii)

459 000 000  EUR för europeiska innovationsekosystem,

iii)

1 276 000 000  EUR för klustret Civil säkerhet för samhället,

iii)

2 726 000 000  EUR för EIT.”

iv)

13 229 000 000  EUR för klustret Digitala frågor, industri och rymden,

v)

13 229 000 000  EUR för klustret Klimat, energi och mobilitet,

vi)

8 799 000 000  EUR för klustret Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö,

vii)

1 970 000 000  EUR för JRC:s icke-nukleära direkta åtgärder.

c)

13 237 000 000  EUR för tredje pelaren, Innovativa Europa, för perioden 2021–2027, varav

i)

10 052 000 000  EUR för EIC,

ii)

459 000 000  EUR för europeiska innovationsekosystem,

iii)

2 726 000 000  EUR för EIT.”

(3)

I artikel 48 ska följande led d läggas till i första stycket:

(3)

Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

(a)

I punkt 1 andra stycket ska led c ersättas med följande:

c)

Stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som redan har fått stöd i form av enbart bidrag, kan också tillhandahållas.

” c)

Stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som genomför banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation, kan också tillhandahållas.”

(b)

I punkt 1 andra stycket ska följande led läggas till som led d:

d)

Stöd i form av enbart eget kapital som krävs för expansion till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, och icke lönsamma små midcap-bolag, inbegripet enheter som redan har fått stöd i enlighet med leden a–c, som genomför banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation inom den kritiska teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] och finansieras enligt artikel 3 b i samma förordning.”

” d)

Stöd i form av enbart eget kapital som krävs för expansion till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, och icke lönsamma små midcap-bolag, inbegripet enheter som redan har fått stöd i enlighet med leden a–c, som genomför banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation inom den teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] och finansieras enligt artikel 3 b i samma förordning.”

c)

i punkt 1 ska följande stycke läggas till:

d)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

e)

I punkt 8 ska första stycket ersättas med följande:

f)

I punkt 11 ska första stycket ersättas med följande:

a)

3 151 000 000  EUR för forskningsåtgärder.

a)

3 484 000 000  EUR för forskningsåtgärder.

b)

6 302 000 000  EUR för utvecklingsåtgärder.

b)

6 969 000 000  EUR för utvecklingsåtgärder.

c)

Följande punkt 5 ska läggas till:

b)

Följande punkt 5 ska läggas till:

(1)

I artikel 7 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

(1)

I artikel 7 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.

Utan att det påverkar punkt 2 får medlemsstaterna också föreslå att i sina planer för återhämtning och resiliens, som uppskattade kostnader, inkludera kontantbidraget i medlemsstatskomponenten enligt de relevanta bestämmelserna i InvestEU-förordningen uteslutande för åtgärder som stöder investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2 i förordning .../... (71) [STEP-förordningen]. Dessa kostnader får inte överstiga 6 % av det totala ekonomiska bidraget för planen för återhämtning och resiliens, och de relevanta åtgärderna enligt planen för återhämtning och resiliens ska uppfylla kraven i denna förordning. Denna begränsning ska inte gälla för de kontantbidrag som görs i enlighet med artikel 33a.”

(2a)

Ett nytt kapitel ska läggas till:

□

DNA/RNA: genomik, farmakogenomik, gensonder, genmanipulation, DNA-/RNA-sekvensering/syntes/amplifiering, profilering av genuttrycksmönster och användning av antisensteknik, storskalig DNA-syntes, genom- och genredigering, gendrivare.

□

Proteiner och andra molekyler: sekvensering/syntes/manipulation av proteiner och peptider (inklusive hormoner som är stora molekyler); förbättrade metoder för administration av läkemedel som är stora molekyler; proteomik, proteinisolering och proteinrening, signalering, identifiering av cellreceptorer.

□

Cell- och vävnadskultur och cell- och vävnadsteknik: cell- och vävnadskultur, vävnadsteknik (inklusive vävnadsställningar och biomedicinsk teknik), cellfusion, vaccin-/immunstimulanter, embryomanipulering, markörassisterad avelsteknik, metabolisk teknik.

□

Processbioteknik: jäsning med hjälp av bioreaktorer, bioraffinering, biobearbetning, biolakning, biopulping, bioblekning, bioavsvavling, biologisk rening, avläsning med biosensorer, biofiltrering och fytosanering, molekylärt vattenbruk.

□

Gen- och RNA-vektorer: genterapi, virala vektorer.

□

Bioinformatik: upprättande av databaser om genom och proteinsekvenser; modellering av komplexa biologiska processer, inbegripet biologiska system.

□

Nanobioteknik: tillämpar verktygen och processerna från nano/mikrofabrikation för att bygga apparater för att studera biosystem och tillämpningar inom läkemedelsadministration, diagnostik osv.