EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.11.2022

COM(2022) 900 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

om utkasten till budgetplaner för 2023: samlad bedömning

I.Inledning 

Samordningen av ländernas budgetpolitik är en viktig del av ramen för ekonomisk styrning inom Ekonomiska och monetära unionen 1 . För att möjliggöra denna samordning ska medlemsstaterna i euroområdet senast i mitten av oktober lämna in sina utkast till budgetplaner för det kommande året till kommissionen och Eurogruppen. I budgetplanerna sammanfattas de budgetförslag som regeringarna har för avsikt att lägga fram för sina nationella parlament. Kommissionen avger ett yttrande om varje budgetplan och bedömer om planen är förenlig med medlemsstatens skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen ger i sina yttranden de nationella regeringarna råd om budgetpolitiken och informerar de nationella parlamenten för att göra det lättare att anta budgetar som är förenliga med EU:s finanspolitiska regler och rådets rekommendationer. Kroatien kommer att ingå i euroområdet från och med den 1 januari 2023 och har beslutat att lämna in sitt utkast till budgetplan för 2023 på frivillig basis. Kroatiens plan omfattas därmed av detta meddelande, och kommissionen har avgett ett yttrande om den. De avgående regeringarna i Italien och Lettland lämnade in utkast till budgetplaner på grundval av en oförändrad politik, och de budgetuppgifter för 2023 som uppges för de båda länderna i detta meddelande utgör därför inte några politiska mål. Kommissionen gör även en samlad bedömning av budgetsituationen och utsikterna för euroområdet som helhet.

Kommissionens bedömning utgår från de rekommendationer för finanspolitiken som antogs av rådet den 12 juli 2022. Ökad osäkerhet och kraftiga nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna på grund av kriget i Europa, exceptionella energiprishöjningar och fortsatta störningar i leveranskedjorna gör det motiverat att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul, som kommissionen och rådet aktiverade i mars 2020, fortsätter att gälla under 2023. 2 Mot denna bakgrund formulerades rådets rekommendationer för finanspolitiken i kvalitativa termer med en kvantitativ grund, med vissa viktiga skillnader beroende på medlemsstaternas utmaningar inom den offentliga förvaltningen.

För 2023 är rådets rekommendationer inriktade på den övergripande finanspolitiska inriktningen och dess sammansättning, inbegripet utgifter som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel. Tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin är inte inräknade i den finanspolitiska inriktningen. Rådet rekommenderade medlemsstater med hög skuldsättning (Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal) att bedriva en försiktig finanspolitik, framför allt genom att begränsa ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter så att den är lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Medlemsstater med låg eller medelhög skuldsättning rekommenderades att säkerställa att ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är i linje med en neutral inriktning på politiken. I båda fallen rekommenderades medlemsstaterna att beakta ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina. Alla medlemsstater bör vara beredda att anpassa de löpande utgifterna till lägesutvecklingen. Alla medlemsstater rekommenderades även öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel.

För perioden efter 2023 rekommenderades alla medlemsstater att bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning. Medlemsstater med hög skuldsättning rekommenderades även att säkerställa en trovärdig och gradvis skuldminskning och offentligfinansiell hållbarhet på medellång sikt genom fortlöpande konsolidering, investeringar och reformer.

Detta meddelande har två syften. För det första ger meddelandet en samlad bild av budgetpolitiken i euroområdet som helhet baserat på en bedömning av ländernas utkast till budgetplaner 2023. För det andra ger det en översikt över utkasten till budgetplaner på nationell nivå och en förklaring av kommissionens bedömning av dem. Fokus ligger särskilt på de budgetåtgärder som regeringarna har antagit, eller på ett trovärdigt sätt tillkännagivit, för att mildra effekterna av de höga energipriserna samt på energiåtgärdernas kvalitet.

 Tabell 1: Sammanfattning av bedömningen av förenligheten mellan utkasten till budgetplaner 2023 och rådets rekommendationer

II. De viktigaste iakttagelserna beträffande euroområdet

Ekonomiska utsikter

Ekonomin i euroområdet har återhämtat sig starkt under 2022, men den ekonomiska aktiviteten förväntas minska markant 2023 i ett läge med hög inflation. På kvartalsbasis nådde euroområdets reala BNP-tillväxt samma nivå som före pandemin (sista kvartalet 2019) redan under det tredje kvartalet 2021, tack vare den förbättrade hälsosituationen och det effektiva politiska stödet på nationell nivå och EU-nivå. Den ekonomiska aktiviteten var fortfarande stark fram till tredje kvartalet 2022, trots en betydande motvind. Följderna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, däribland de avbrutna leveranserna av naturgas från Ryssland till Europa, förstärkte de befintliga flaskhalsarna och störningarna i de globala leveranskedjorna. Skenande energipriser har lett till en exceptionellt hög HIKP-inflation i euroområdet (10,6 % i oktober 2022) och stigande inflationsskillnader mellan medlemsstaterna på grund av olika nationella energimixer och varierande finanspolitiska åtgärder. Trots den höga inflationen har den privata konsumtionen fortsatt att återhämta sig under de tre första kvartalen 2022, tack vare återinförandet av alla kontakttjänster, den uppdämda efterfrågan efter de historiskt höga besparingarna under 2020 och 2021 samt regeringarnas stöd för att mildra effekterna av de höga energipriserna. Energiprishöjningarna har emellertid en betydande inverkan på handelsvillkoren för euroområdets ekonomi och, i sin tur, hushållens reala disponibla inkomst och företagets faktiska vinster. Detta förväntas leda till lägre privat konsumtion och mindre investeringar under de kommande kvartalen. Investeringarna hade redan börjat minska på grund av den stora osäkerheten och de mindre gynnsamma finansieringsvillkoren, samtidigt som återhämtningen av den utländska turismen har gett stöd till exporten. Tillgängliga indikatorer pekar mot en fortsatt avmattning, och i kommissionens höstprognos 2022 förutspås en teknisk lågkonjunktur med två negativa värden för real BNP-tillväxt under sista kvartalet 2022 och första kvartalet 2023. Under 2022 som helhet förväntas ekonomin i euroområdet växa med 3,2 % efter den återhämtning med 5,3 % som noterades 2021. Som en följd av detta förväntas den årliga reala BNP-tillväxten 2022 ligga mer än 2 procentenheter över nivåerna 2019, dvs. före pandemin.

De makroekonomiska beräkningar som ligger till grund för utkasten till budgetplaner och kommissionens höstprognos 2022 stämmer väl för 2022 men avviker avsevärt för 2023. Euroområdets reala BNP-tillväxt beräknas till 3,4 % i utkasten till budgetplaner 2022, vilket endast är något gynnsammare än beräkningarna i kommissionens höstprognos 2022 (diagram 2.1 och tabell IV.1 i bilagan). Medan kommissionens prognos är att ekonomin i euroområdet i stort sett kommer att stagnera under 2023, med en tillväxt på endast 0,3 %, pekar utkasten till budgetplaner fortfarande på att den ekonomiska aktiviteten kommer att fortsätta att öka stadigt, om än i mycket långsammare takt (1,6 %) än 2022. Stabilitetsprogrammen för 2022 var ännu mer optimistiska, med en förväntad ekonomisk tillväxt på 2,6 % 2023.

Den ekonomiska tillväxten under 2023 är utsatt för nedåtrisker på grund av ett högt inflationstryck, begränsningar i energiförsörjningen och stramare finansiella villkor. De geopolitiska spänningarna, särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina, medför en stor osäkerhet för ekonomin i euroområdet. Gasförsörjningen bör vara tillräcklig under den kommande vintern, men det kommer att krävas ytterligare investeringar för varaktig energitrygghet och för att skynda på den gröna omställningen. Inflationen kan bli mer seglivad och försvåra återhämtningen, medan stigande lånekostnader kan förstärka den befintliga finansiella sårbarheten i företagssektorn och därmed påverka tillväxten. Dessutom kan en bristande överensstämmelse mellan målen för finans- och penningpolitiken medföra negativa konsekvenser. Slutligen är de risker som härrör från den globala ekonomin fortfarande betydande.

Offentligfinansiella utsikter

I utkasten till budgetplaner förväntas en ytterligare minskning av euroområdets underskott under 2023, medan kommissionens prognos pekar mot en svag ökning (diagram 2.2 och tabell IV.2 i bilagan). Efter en nedgång från 7 % av BNP under 2020 till 5,1 % 2021 förväntas en ytterligare minskning av euroområdets underskott 2022, både i utkasten till budgetplaner och i kommissionens prognos (till 3,9 % respektive 3,5 % av BNP). Underskottet för 2022 skulle emellertid fortfarande ligga långt över nivåerna 2019, dvs. före pandemin i euroområdet (0,6 % av BNP), delvis på grund av ytterligare icke-tillfälliga löpande utgifter som antagits efter pandemin. För 2023 pekar utkasten till budgetplaner mot en ytterligare minskning av underskottet i euroområdet med 0,7 procentenheter av BNP, ner till 3,2 %. Denna prognos för underskottet är emellertid mer optimistisk än kommissionens prognos, som i stället pekar mot att underskottet kommer att öka med 0,2 procentenheter till 3,7 % av BNP under nästa år. Denna svaga ökning drivs av automatiska budgetstabilisatorer mot bakgrund av den förväntade ekonomiska nedgången, högre ränteutgifter och inkomstbortfall på grund av en mindre skatteintensiv sammansättning av tillväxten. 3 Dessa underskottsökande faktorer förväntas mer än kompensera de energirelaterade åtgärdernas lägre nettokostnader för budgeten – förutsatt att upphörandet av en del av de energirelaterade åtgärderna under loppet av 2023 bekräftas (från 1,3 % av BNP 2022 till 0,9 % 2023) – och den fullständiga utfasningen av tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin (vilka uppskattas till 0,9 % av BNP 2022, se tabell IV.4 i bilagan). De flesta av euroländerna räknar med att underskottet kommer att vara lägre 2023 än 2022. Minskningar med över 1 procentenhet av BNP förväntas i Grekland (med 2,1 procentenheter till 2,1 %), Tyskland (med 1,6 procentenheter till 2 %) och Spanien (med 1,1 procentenheter till 3,9 %). De högre beräkningarna i kommissionens prognos återspeglar även en tidsaspekt, eftersom vissa av utkasten till budgetplaner utarbetades långt före kommissionens höstprognos 2022. Tio av euroländerna räknar med ett underskott på över 3 % av BNP 2023, däribland fyra medlemsstater med hög skuldsättning (Belgien, Spanien, Frankrike och Italien).

Både utkasten till budgetplaner och kommissionens prognos pekar mot en minskning av skuldkvoten 2022 och 2023 (diagram 2.3 och tabell IV.3 i bilagan). Enligt utkasten till budgetplaner förväntas skuldkvoten 4 uppgå till 94 % av BNP 2022 (en minskning från 97 % 2021) och därefter minska ytterligare under 2023 till omkring 92 %. 5 Denna beräkning är i stort sett densamma som i kommissionens höstprognos 2022. Det primära underskottet kommer att fortsätta att tynga ner skuldutvecklingen i euroområdet under 2023 (diagram 2.4).

På grund av den höga inflationen förväntas ränte-tillväxtdifferensen vara fortsatt gynnsam under 2023 och därmed bidra till en minskande skuldsättning. Den plötsliga stegringen av inflationen (uppmätt med BNP-deflatorn) bidrar till en höjning av skuldkvotens nämnare, medan de högre räntorna endast gradvis påverkar täljaren genom högre ränteutgifter på grund av den relativt långa förfallotiden för de offentliga skulderna i euroområdet.  6 Denna skuldminskande ”snöbollseffekt” 7  är särskilt stark i medlemsstater med hög skuldsättning. Under 2023 förväntas betydande minskningar av skuldkvoten i Grekland, Portugal, Cypern och Irland. Dessa länder förväntas även uppvisa primära överskott. Sex av medlemsstaterna förväntas ha en skuldkvot över 100 % av BNP 2023 (Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal), men enligt prognosen kommer skuldkvoten endast att öka för Belgien.

Skuldprognoserna för de kommande åren omgärdas av en förhöjd osäkerhet. Stokastiska simuleringar, där en bred uppsättning makroekonomiska chocker tillämpas på ett centralt scenario, tyder på att skuldkvoten i euroområdet sannolikt kommer att ligga på mellan 87 % och 98 % av BNP under 2023, och mellan 80 % och 102 % av BNP 2027 (bilaga III). Å ena sidan finns det flera faktorer som försämrar den offentligfinansiella hållbarheten. Framför allt förväntas den höga inflationen leda till negativa konsekvenser för den offentliga skuldutvecklingen på lång sikt. På kort sikt förväntas skuldkvoterna minska på grund av den högre tillväxten av BNP i löpande priser. På längre sikt kommer höjningen av räntesatserna till slut att påverka skuldutvecklingen. Mot bakgrund av de osäkra tillväxtutsikterna riskerar detta att hämma den långsiktiga skuldutvecklingen, vilket visar vikten av att genomföra reformer och investeringar för att återskapa tillväxtpotential och att eftersträva en ansvarsfull finanspolitik. Dessutom skulle ansvarsförbindelser till följd av tillhandahållandet av offentliga garantier, däribland de som beviljats i samband med covid-19-pandemin, kunna ha en negativ inverkan på den offentliga skulden och underskotten om garantierna tas i anspråk. 8 Totalt sett har användningen av lånegarantier varierat mellan medlemsstaterna, och vissa av länderna uppvisade stora belopp av statliga lånegarantier redan före utbrottet av pandemin (ruta 1). Det finns emellertid flera faktorer som minskar riskerna för den offentligfinansiella hållbarheten: Dessa faktorer omfattar längre förfallotider på offentliga skulder under senare år (se fotnot 6), stabila finansieringskällor och EU-initiativ som det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) samt, framför allt, NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) genom finansiering av investeringar och tillväxtfrämjande reformer. Stora andelar statspapper, omkring 10–35 % för de flesta euroländer 9 , innehas dessutom av Europeiska centralbankssystemet.

Finanspolitiska åtgärder mot de ekonomiska följderna av Rysslands militära aggression mot Ukraina

Medlemsstaterna har vidtagit betydande finanspolitiska åtgärder som svar på den ryska invasionen av Ukraina och den efterföljande energikrisen 2022. Medlemsstaterna har använt en rad olika politiska strategier för att mildra de direkta ekonomiska och sociala konsekvenserna av kraftigt höjda energipriser för hushåll och företag. Ett viktigt politiskt mål i detta sammanhang är att skydda låginkomsthushåll och att avskärma energiintensiva industrier från denna plötsliga prisvolatilitet. I kommissionens prognos uppskattas budgetkostnaden för nya diskretionära åtgärder för att minska de kortsiktiga ekonomiska och sociala konsekvenserna av höga energipriser till 1,3 % av BNP i euroområdet (tabell IV.5 i bilagan). De flesta av dessa åtgärder har aviserats som tillfälliga. Omkring en tredjedel (eller 0,4 % av BNP i euroområdet) av dessa åtgärder är riktade (mer information om hur dessa åtgärder definieras, se avsnitt III i kapitlet Bedömning av åtgärder för de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser) till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser, medan resterande två tredjedelar (eller 0,9 % av BNP i euroområdet, efter avdrag för intäkter från oförutsedda vinster av energiföretag) inte bedöms vara väl riktade. Under 2022 uppskattades budgetkostnaden för att skydda och integrera människor som flyr från Ukraina efter Rysslands anfallskrig till 0,1 % av BNP i euroområdet som helhet, med vissa skillnader mellan medlemsstaterna.

Det förväntade gradvisa avslutandet av energirelaterade åtgärder under 2023 baseras på de åtgärder som aviserats i utkasten till budgetplaner och omfattas av en viss osäkerhet med tanke på energipriserna utveckling, medan budgetkostnaden för att skydda flyktingar som flytt från Ukraina även i fortsättningen bör vara relativt begränsad. Enligt kommissionens prognos kommer budgetkostnaden för energirelaterade åtgärder att minska till 0,9 % av BNP i euroområdet 2023, eftersom vissa av medlemsstaterna endast har antagit (eller aviserat) åtgärder för några månader eller inte antagit några åtgärder alls. Om de befintliga energirelaterade åtgärderna förlängs, eller om nya antas, skulle budgetkostnaderna för dessa åtgärder sannolikt öka med ytterligare 1 % av BNP i euroområdet till nära 2 % av BNP 2023, även om ytterligare skatter tas ut på energiföretagens övervinster (för mer information, se avsnitt III i kapitlet Bedömning av åtgärder för de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser). Budgetkostnaden för att skydda och integrera människor som flyr från Ukraina efter Rysslands anfallskrig beräknas ligga kvar på 0,1 % av BNP i euroområdet.

Bedömning av den finanspolitiska inriktningen i euroområdet 10

Den finanspolitiska inriktningen i euroområdet har varit mycket expansiv 2022. Enligt kommissionens höstprognos 2022 har den finanspolitiska inriktningen i euroområdet varit fortsatt expansiv 2022, med omkring 2¼ % av BNP, efter en ökning med 1¼ respektive ¼ % av BNP 2021 och 2020 (diagram 2.5). Den finanspolitiska inriktningen omfattar impulsen från både den nationella budgeten och EU-budgeten, men inte tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin 11 . Alla energirelaterade åtgärder beaktas i den finanspolitiska inriktningen. I enlighet med rådets rekommendationer av den 12 juli 2022 omfattar bedömningen i detta meddelande emellertid även tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina.

Utvecklingen för primära löpande nettoutgifter tycks ha varit starkt expansiv under 2022. Nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter förväntas bidra avsevärt till den expansiva inriktningen 2022, med nära 2 procentenheter av BNP. Omkring två tredjedelar av det expansiva bidraget gäller åtgärder som regeringarna har vidtagit för att mildra konsekvenserna av höga energipriser för hushåll och företag. Dessa åtgärder förefaller till största delen vara brett baserade och inte inriktade på sårbara grupper. Den återstående tredjedelen gäller ökningen av underliggande löpande nettoutgifter, särskilt sociala transfereringar, i en takt som överstiger den potentiella tillväxten på medellång sikt. Denna expansiva utvecklingstrend har bidragit till att stödja den inhemska efterfrågan, samtidigt som den har ökat inflationstrycket och försämrat den offentligfinansiella ställningen i flera av medlemsstaterna, däribland medlemsstater med hög skuldsättning. Ytterligare expansiva bidrag (omkring ¼ procentenheter av BNP) förväntas 2022 från nationellt finansierade investeringar och utgifter som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Efter tre år av expansiv finanspolitik förväntas den finanspolitiska inriktningen för 2023 i stort sett vara neutral, under förutsättning att de energirelaterade åtgärderna avslutas enligt planen. Kommissionens prognos bygger på uppgifter som lämnats i utkasten till budgetplaner och pekar mot att den finanspolitiska inriktningen i euroområdet i stort sett kommer att vara neutral 2023. Denna inriktning bör betraktas mot bakgrund av en kumulativ expansion på 3¾ % av BNP under perioden efter pandemin, dvs. 2020–2022. Vidare förutsätter denna neutrala finanspolitiska inriktning att de energirelaterade åtgärderna delvis minskar i förhållande till 2022, vilket fortfarande är osäkert (för mer information, se avsnitt III i kapitlet Bedömning av åtgärder för de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser).

Nationellt finansierade investeringar och utgifter som finansieras med bidrag från RRF och andra EU-medel förväntas öka ytterligare 2023. Denna ytterligare ökning av tillväxtfrämjande utgifter (med omkring ¼ % av BNP) kommer att bidra till ett minskat beroende av importerad energi från fossila bränslen, särskilt från Ryssland. Det förväntande offentligfinansiella stödet till offentliga och privata investeringar i kombination med produktivitetshöjande reformer kommer dessutom att få en positiv inverkan på den potentiella tillväxten och därmed på hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

De primära löpande nettoutgifterna förväntas ge ett något kontraktivt bidrag 2023. Detta kontraktiva bidrag på omkring ½ procentenhet av BNP förklaras till stor del av den lägre beräkningen av de energirelaterade åtgärdernas nettoeffekter i euroområdet. Bedömningen kan emellertid komma att ändras om de befintliga åtgärderna förlängs eller om ytterligare stöd beviljas i händelse av fortsatt höga energipriser.

Den förväntade finanspolitiska inriktningen i euroområdet, och den underliggande utvecklingen av primära löpande nettoutgifter och investeringar, tycks vara förenlig med den finanspolitiska rekommendationen för 2023. Sammantaget förväntas den planerade finanspolitiken för 2023 för närvarande inte bidra till inflationstrycket på efterfrågesidan, och den skulle förstärka utbudssidan i euroområdets ekonomi genom att komplettera ECB:s pågående normalisering av penningpolitiken.

Penningpolitisk inriktning

Normaliseringen av penningpolitiken innebär en snabb höjning av styrräntorna i ett läge med exceptionellt hög inflation. Den historiskt höga inflationen, vilken uppgick till 10,7 % i euroområdet i oktober 2022, har lett till en ökning av styrräntorna med 2 procentenheter sedan juli. Normaliseringen av styrräntorna inleddes kort efter att Eurosystemets nettoköp av tillgångar avslutades i början av juli. Styrräntorna förväntas stiga ytterligare inom en nära framtid (diagram 2.6). Samtidigt bör värdepapper köpta inom ramen för PEPP (stödköpsprogrammet som föranleddes av pandemin) som förfaller återinvesteras fram till slutet av 2024, medan de principer som styr avvecklingen av APP (programmet för köp av tillgångar) bör tillkännages vid ECB:s möte i december. Vid sitt möte i oktober beslutade ECB även att ge bankerna incitament till en förtida återbetalning av medel som erhållits inom ramen för programmet för riktade långfristiga refinansieringstransaktioner i syfte att tömma det finansiella systemet på överskottslikviditet.

Samtidigt som inflationen medför tillfälligt låga realräntor har de nominella finansiella villkoren skärpts avsevärt. De marknadsbaserade finansiella villkoren har skärpts, liksom kreditvärdigheten för bankerna i euroområdet. Ett sammansatt mått på finansieringskostnaderna 12 visar en starkt uppåtgående trend för hushåll och, i synnerhet, för icke-finansiella företag sedan slutet av förra året. Normaliseringen av penningpolitiken har åtföljts av höjda statsobligationsräntor och en större spridning mellan de räntesatser som betalas av de mindre skuldsatta och de mer skuldsatta medlemsstaterna i euroområdet. Den höga inflationen innebär att de kortfristiga realräntorna för närvarande är negativa. De faktiska finansiella villkoren förväntas dock skärpas i framtiden till följd av en minskande inflation och det successiva genomslaget av högre styrräntor på de kommersiella utlåningsräntorna.

I en situation med hög och ihållande inflation är det viktigt att upprätthålla en konsekvent finans- och penningpolitik. Under åren 2020–2021 bidrog en mycket ackommoderande penningpolitik till en utökning av medlemsstaternas finanspolitiska utrymme, vilket användes för att motverka de negativa effekterna av covid-19-pandemin. Omvänt bidrog finanspolitiken till en smidig överföring av penningpolitiken genom utökningen av garantier för bankernas utlåning. Den pågående normaliseringen av penningpolitiken håller nu på att minska det finanspolitiska utrymmet i en situation med hög och ihållande inflation. Detta kräver en förnuftig användning av finanspolitiska åtgärder, vilka bör vara inriktade på sårbara hushåll och företag, att man behåller prissignalen behålls och att man undviker att elda på inflationen.

III. Översikt över utkasten till budgetplaner

Bedömning av medlemsstaternas finanspolitiska inriktning

Finanspolitisk inriktning 2022

Under 2022 förväntas en expansiv finanspolitisk inriktning i nästan alla medlemsstater i euroområdet, även i de medlemsstater med hög skuldsättning för vilka rådet rekommenderade en försiktig finanspolitik (diagram 3.1). Baserat på kommissionens höstprognos 2022 är Estland det enda landet där en kontraktiv inriktning förväntas under året, medan Finland och Irland uppvisar en i stort sett neutral inriktning. När det gäller Estland är den exceptionella – och delvis oförutsedda – ökning av BNP-deflatorn som förväntas 2022 (14,3 %) en av orsakerna bakom det kontraktiva resultatet, eftersom vissa offentliga utgifter (t.ex. sociala transfereringar eller löner i den offentliga sektorn) kan återspegla en hög inflation med ett års försening. Mycket kraftiga ökningar av BNP-deflatorn (över 10 %) förväntas även för Litauen (16,5 %) och Lettland (11,0 %). I euroområdet som helhet ligger prognosen för inflationen enligt BNP-deflatorn på 4,6 %. Rådets rekommendation av den 18 juni 2021 om en stödjande finanspolitisk inriktning för 2022 gällde endast medlemsstater med låg/medelhög skuldsättning. Samtliga medlemsstater med hög skuldsättning, vilka rekommenderades bedriva en försiktig finanspolitik och upprätthålla nationellt finansierade investeringar, har en mycket expansiv inriktning detta år, med primära löpande nettoutgifter som den främsta drivkraften i de flesta av fallen. 13 Under våren 2023 kommer kommissionen att bedöma överensstämmelsen med de landsspecifika rekommendationer för finanspolitiken som riktats till medlemsstaterna av rådet baserat på utfallsuppgifterna för 2022.

Kapitalutgifterna har kompenserats av både nationella medel och EU-medel i de flesta av medlemsstaterna. I rådets rekommendationer av den 18 juni 2021 uppmanades alla medlemsstater att upprätthålla nationellt finansierade investeringar 2022 och att använda faciliteten för återhämtning och resiliens som stöd för återhämtningen. De nationellt finansierade investeringarna förväntas ha upprätthållits i de flesta av medlemsstaterna i euroområdet. Undantagen är Italien, Lettland, Kroatien, Litauen och Estland, där denna komponent i den finanspolitiska inriktningen förväntas minska med mer än 0,1 procentenheter av BNP 2022. Utnyttjandet av bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens förväntas emellertid öka för dessa medlemsstater. Utgifter som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas ha ökat eller legat på en stabil nivå i alla länder i euroområdet detta år, bortsett från Portugal, Malta och Cypern på grund av lägre utgifter i förhållande till andra EU-medel (diagram 3.1).

Under 2022 har energirelaterade åtgärder varit den viktigaste, men inte den enda, drivkraften bakom den expansiva utvecklingen av primära löpande nettoutgifter i merparten av medlemsstaterna (diagram 3.2). I de flesta av euroländerna förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande primära utgifter (netto efter diskretionära åtgärder på inkomstsidan) ha överstigit takten i den potentiella tillväxten på medellång sikt. Endast i Finland, Irland och Estland skulle detta bidrag ha varit (något) kontraktivt. Under 2022 har alla regeringar i euroområdet vidtagit åtgärder för att lindra konsekvenserna av höga energipriser. I de flesta av fallen har åtgärderna emellertid inte varit inriktade på de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser. Dessutom har merparten av medlemsstaterna med hög skuldsättning och flera av länderna med låg/medelhög skuldsättning utökat löpande nettoutgifter som saknar anknytning till energiåtgärder 2022 (se den mörkblå stapeln i diagram 3.2), främst på grund av betydande ökningar av underliggande sociala transfereringar och, i Belgien och Italien, av löner i den offentliga sektorn. Som en följd av detta, även med beaktande av de riktade energirelaterade åtgärderna och stödet till människor som flyr från Ukraina, skulle bidraget av denna komponent fortfarande vara mycket expansivt (över 0,5 procentenheter av BNP) i alla medlemsstater med hög skuldsättning och i flera av länderna med låg/medelhög skuldsättning, vilket framgår av diagram 3.2.

Finanspolitisk inriktning 2023

Under 2023 förväntas den finanspolitiska inriktningen variera mellan medlemsstaterna (diagram 3.3). Baserat på kommissionens höstprognos 2022, vilken omfattar uppgifter som lämnats i utkasten till budgetplaner, förväntas den finanspolitiska inriktningen 2023 vara (något) expansiv i hälften av medlemsstaterna i euroområdet och i stort sett neutral eller kontraktiv i den andra hälften. Detta kan till stor del förklaras av att vissa regeringar redan har aviserat energirelaterade åtgärder för hela 2023, medan andra endast har tagit med åtgärder för de första månaderna 2023 eller inga åtgärder alls i sina planer. Den i stort sett neutrala finanspolitiska inriktningen för euroområdet som helhet 2023 är därför osäker och kan visa sig vara mer expansiv än vad som förväntas i dagsläget.

Den förväntade minskningen av energirelaterade åtgärder formar den planerade utvecklingen av primära löpande nettoutgifter 2023, medan andra löpande utgifter fortsätter att öka i omkring hälften av länderna (diagram 3.4). Bland medlemsstaterna med hög skuldsättning är den förväntade minskningen av energirelaterade åtgärder 2023 avgörande för det kontraktiva bidraget av primära löpande nettoutgifter i Spanien, Italien och Grekland och det i stort sett neutrala bidraget av denna komponent i Portugal. Minskningen påverkar däremot inte det samlade expansiva bidrag av primära löpande nettoutgifter som förväntas i Belgien. Om hänsyn endast tas till de riktade energirelaterade åtgärderna och stödet till människor som flyr från Ukraina skulle ökningstakten i primära löpande nettoutgifter överstiga den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt och ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen både i Belgien och Portugal (diagram 3.4). De primära löpande nettoutgifterna, med undantag av energirelaterade åtgärder, förväntas öka i en takt som överstiger den potentiella tillväxten på medellång sikt i alla medlemsstater med hög skuldsättning utom Frankrike (se den mörkblå stapeln i diagram 3.4), främst på grund av betydande ökningar av underliggande sociala transfereringar. Bland länderna med låg/medelhög skuldsättning förväntas endast Finland och Nederländerna få ett i stort sett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen från primära löpande nettoutgifter. Om hänsyn tas till de riktade energirelaterade åtgärderna och stödet till människor som flyr från Ukraina skulle detta bidrag endast förbli neutralt i Finland. Slovakien, Litauen, Luxemburg, Estland och Österrike förväntas få ett betydande expansivt bidrag (mer än 0,5 procentenheter av BNP) av primära löpande nettoutgifter 2023. Detta skulle kunna leda till ett högre inflationstryck i dessa länder. Det expansiva bidraget av denna komponent förväntas vara mindre (¼ procentenheter av BNP) i Tyskland. Ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen från primära löpande nettoutgifter förväntas i Malta, Irland och Lettland samt, i mindre utsträckning, i Kroatien och Cypern. Detta förefaller vara motiverat med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den höga inflationen.

Nationellt finansierade investeringar och investeringar som finansieras via faciliteten för återhämtning och resiliens eller andra EU-medel kommer enligt förväntningarna att stabiliseras eller utökas i de flesta av medlemsstaterna i euroområdet 2023. Enligt kommissionens höstprognos 2022 förväntas bidraget från nationellt finansierade investeringar vara neutralt eller positivt i samtliga medlemsstater utom Cypern, Malta och Lettland (diagram 3.3). 14 Samtidigt kan de sammanlagda offentliga investeringarna 2023 upprätthållas eller utökas även i Cypern, Malta och Lettland med hjälp av RRF-bidrag och andra EU-medel. Om man ser till utvecklingen i förhållande till nivåerna 2019, dvs. före pandemin, förväntas alla euroländer upprätthålla eller utöka sina nationellt finansierade investeringar 2023, med undantag av Kroatien och Lettland (diagram 3.6).

Den övergripande utvecklingen av offentliga investeringar

De offentliga investeringarna i euroområdet förväntas fortsätta att öka. Till skillnad från tidigare ekonomiska chocker låg de offentliga investeringarna kvar på en stabil nivå under covid-19-pandemin och den nuvarande energikrisen. De offentliga investeringarna i förhållande till BNP ökade i euroområdet från 2,8 % 2019 till 3 % 2020 och 2021. Investeringskvoten förväntas dessutom öka till 3,1 % 2022 och därefter till 3,2 % 2023 (diagram 3.5). 15  

De offentliga investeringarna förväntas öka 2023 i de flesta av medlemsstaterna i euroområdet (diagram 3.6). I rådets rekommendation av den 12 juli 2022 uppmanades alla medlemsstater att ”[öka] de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel”. Kommissionens bedömning bygger på utvecklingen av de totala fasta bruttoinvesteringarna, samtidigt som hänsyn tas till projekt som syftar till att främja den gröna och den digitala omställningen och trygga energiförsörjningen. Under 2023 förväntas de sammanlagda offentliga

investeringarna öka med mer än 0,1 procentenheter av BNP jämfört med 2022 i tolv av euroländerna (Cypern, Spanien, Portugal, Italien, Litauen, Nederländerna, Luxemburg, Slovakien, Kroatien, Lettland, Estland och Slovenien) och ligga kvar på en i stort sett stabil nivå i sju av medlemsstaterna (Irland, Tyskland, Belgien, Österrike, Frankrike, Malta och Finland). Enligt prognosen för 2023 kommer de offentliga investeringarna endast att minska i Grekland på grund av lägre EU-finansierade investeringar. De förväntas ändå ligga kvar över 4 % av BNP efter en betydande ökning 2022.

En stor del av de ökade offentliga investeringarna mellan 2019 och 2023 har fått stöd genom EU-medel. Bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att användas för att finansiera investeringsprojekt och produktivitetshöjande reformer utan att ge upphov till större underskott och skulder i de nationella budgetarna. 16 Offentliga investeringar som finansieras genom faciliteten kommer att täcka en del av det stora investeringsbehovet för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet. I vissa av medlemsstaterna kommer bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens även att ge stöd till hushållens och företagens investeringar för den gröna och den digitala omställningen, däribland digitaliseringen av offentlig förvaltning, digitaliseringen av skolor och små och medelstora företag eller projekt som rör digital kompetens, cybersäkerhet och 5G-uppkoppling.

Många av medlemsstaterna i euroområdet planerar investeringar för att stödja den gröna omställningen, trygga energiförsörjningen och öka energieffektiviteten under 2023. Flera av utkasten till budgetplaner omfattar projekt för att förbättra energieffektiviteten i byggnader (Belgien, Kroatien, Estland, Frankrike, Grekland, Litauen och Spanien). Andra områden omfattar hållbar mobilitet, särskilt i järnvägsnätet (Belgien, Estland, Italien och Slovenien), minskning av koldioxidutsläppen i energiintensiva industrier (Österrike och Portugal), vätgasteknik (Italien och Nederländerna), stöd till hushållen för en omställning till mer hållbara energisystem (Österrike) samt solcellspaneler (Grekland och Spanien).

Utkasten till budgetplaner omfattar även offentliga investeringar för att stödja den digitala omställningen. Projekt som syftar till att digitalisera den offentliga förvaltningen genomförs i flera av medlemsstaterna (Belgien, Kroatien, Cypern, Frankrike och Italien). Digitaliseringen av skolor (Irland och Portugal) och små och medelstora företag (Grekland, Frankrike och Slovenien) är också viktiga investeringsområden 2023. Projekten omfattar även utbildning och förbättring av skolelevernas digitala kompetens (Frankrike och Nederländerna), cybersäkerhet och 5G-uppkoppling (Spanien), gigabit-infrastruktur (Slovenien) samt digital diagnostik och utrustning på sjukhus (Kroatien).

Bedömning av åtgärder för att mildra effekterna av höga energipriser för hushåll och företag

De finanspolitiska beräkningarna påverkas av ett antal budgetåtgärder som syftar till att mildra effekterna av höga energipriser för hushåll och företag. Den totala budgetkostnaden för dessa åtgärder uppskattas av kommissionens avdelningar till 1,3 % av BNP 2022 och 0,9 % 2023 för euroområdet som helhet (tabell IV.5 i bilagan). I denna beräkning definieras energiåtgärder som: 1) åtgärder som har en direkt inverkan på marginalkostnaden för hushållens och/eller företagens energiförbrukning (prisåtgärder), 2a) åtgärder som ger tillfälligt inkomststöd till hushåll (dvs. inga permanenta höjningar av löner, pensioner eller andra sociala förmåner, eftersom de sannolikt inte kommer att dras tillbaka när energipriserna åter sjunker), 2b) åtgärder för att kompensera företag (bortsett från prisåtgärder) i energiintensiva industrier (i båda fallen inkomståtgärder) samt 3) intäkter från (nya skatter eller avgifter på) energiföretagens oförutsedda vinster 17 .

De flesta av de åtgärder som antagits är inte tillräckligt inriktade på de mest sårbara hushållen och företagen. Riktade åtgärder är åtgärder som endast kommer de mest sårbara invånarna till del, som förutsätter något slags behovsprövning och som är selektiva på grundval av inkomst eller särskilda sociala behov. Typiska exempel på sådana åtgärder är höjningar av miniminivån för inkomstbidrag eller lägre pensioner, engångsavdrag från energiräkningen för låginkomsthushåll eller ett sänkt energipris per kWh för låginkomsthushåll. Med icke-riktade åtgärder avses breda åtgärder som omfattar majoriteten av befolkningen utan (större) åtskillnad efter inkomst eller särskilda sociala behov. För 2023 förväntas omkring 90 % av budgetkonsekvenserna bero på åtgärder som inte är riktade.

De flesta av de åtgärder som antagits snedvrider prissignalen och minskar incitamenten att begränsa energiförbrukningen och öka energieffektiviteten. Inkomståtgärderna, så som de definieras ovan, ger ett tillfälligt stöd till hushåll eller företag i form av överföringar eller subventioner, utan att påverka marginalkostnaden för energiförbrukningen. Prisåtgärderna påverkar marginalkostnaden för energiförbrukning och begränsar därför incitamenten att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten. För 2023 förväntas omkring två tredjedelar av budgetkonsekvenserna bero på åtgärder som snedvrider prissignalen.

Om energipriserna ligger kvar på en hög nivå 2023 kommer de slutliga budgetkostnaderna sannolikt att överstiga de beräkningar som gjorts utifrån aviserade åtgärder. Dessa kostnader varierar mellan medlemsstaterna beroende på landsspecifika faktorer som utformningen av de nationella åtgärdspaketen och energimixen. Det bör även noteras att vissa av medlemsstaterna ännu inte har aviserat vilka energiåtgärder de planerar för 2023 i sina utkast till budgetplaner. Vid beräkningen av budgetkostnaden för energiåtgärderna 2023 tog kommissionens avdelningar hänsyn till den tidpunkt då de åtgärder som aviserats eller beslutats av regeringarna träder i kraft och åtgärdernas planerade utgångsdatum. I flera av medlemsstaterna kommer energiåtgärderna enligt planen att upphöra under loppet av 2023 (vissa redan i slutet av det första kvartalet). 18 Om energipriserna ligger kvar på en hög nivå kan medlemsstaterna emellertid besluta att förlänga de befintliga åtgärderna eller genomföra nya. Som en följd av detta kan budgetkostnaden för energiåtgärder 2023 vara underskattad, både för euroområdet som helhet och för enskilda medlemsstater.

Kommissionens avdelningar har uppskattat den extra budgetkostnaden för energiåtgärder om de befintliga åtgärderna skulle förlängas till hela 2023. Detta är av nödvändighet en starkt förenklad uppskattning med höstprognosen som utgångspunkt som inte tar hänsyn till de effekter som en förlängning av energiåtgärderna skulle få för den ekonomiska aktiviteten och inflationen. Uppskattningen visar att kostnaden för energiåtgärderna, om de bibehålls under hela 2023, skulle kunna öka med ytterligare 1 % av BNP i euroområdet och närma sig 2 % av BNP 2023, vilket är betydligt högre än 2022 (diagram 3.7). 19 Bilden varierar mellan medlemsstaterna beroende på de kända åtgärdernas status (i kraft, antagna eller aviserade), inbegripet deras ekonomiska betydelse och angivna utgångsdatum. Denna uppskattning visar hur energiåtgärder kan påverka den offentligfinansiella utvecklingen och varför det är viktigt att medlemsstaterna inför åtgärder som deras budgetar klarar av, som är inriktade på de mest sårbara invånarna och som ger incitament att minska energiförbrukningen.

Kommissionens bedömning av utkasten till budgetplaner 2023

De flesta av medlemsstaterna i euroområdet lämnade in sina utkast till budgetplaner före den 15 oktober i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 473/2013. 20 Utkasten till budgetplaner för Italien och Lettland lämnades in av de avgående regeringarna på grundval av en oförändrad politik mot bakgrund av deras politiska cykel (efter allmänna val den 25 september respektive den 1 oktober). De siffror som angetts för det offentliga underskottet 2023 och andra finanspolitiska variabler i dessa två utkast till budgetplaner motsvarar därför inte några politiska mål. När det gäller Italien offentliggör kommissionen inte något yttrande om det utkast till budgetplan för 2023 med oförändrad politik som lämnades in av den avgående regeringen den 10 oktober 2022. Kommissionen kommer i sinom tid i stället offentliggöra ett yttrande om det uppdaterade utkast till budgetplan för 2023 som den nya regeringen förväntas lämna in inom kort. Lettland uppmanas att lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan till kommissionen och Eurogruppen så snart som möjligt och minst en månad innan det nationella parlamentet förväntas anta förslaget till budgetlag. 

Detta var första gången kommissionen bedömde ett utkast till budgetplan för Kroatien. Eftersom Kroatien kommer att ansluta sig till euroområdet om bara några veckor, den 1 januari 2023, välkomnar kommissionen Kroatiens beslut att överföra sitt utkast till budgetplan som om landet redan ingick i euroområdet.

Kommissionen bedömde om utkasten till budgetplaner 2023 stämde överens med rådets rekommendationer av den 12 juli 2022. Rådet rekommenderade att medlemsstaternas finanspolitik skulle ta hänsyn till ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina. Rådet rekommenderade dessutom medlemsstaterna att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel. Medlemsstaterna bör även vara redo att anpassa de löpande utgifterna till lägesutvecklingen. I rådets rekommendationer gjordes även åtskillnad mellan medlemsstaterna på grundval av deras finanspolitiska utrymme utifrån nivån av skuldsättning:

·Medlemsstater med hög skuldsättning rekommenderades bedriva en försiktig finanspolitik, framför allt genom att begränsa ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter så att den är lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. För perioden efter 2023 rekommenderades medlemsstater med hög skuldsättning att bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en trovärdig och gradvis skuldminskning och offentligfinansiell hållbarhet på medellång sikt genom fortlöpande konsolidering, investeringar och reformer. 

·Medlemsstater med låg eller medelhög skuldsättning bör säkerställa att ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter 2023 är i linje med en neutral inriktning på politiken. Under perioden efter 2023 bör de bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt.

Följande avsnitt innehåller en sammanfattning av kommissionens yttranden. 21 Yttrandena bygger på kommissionens höstprognos 2022 och inbegriper de uppgifter som ingår i utkasten till budgetplaner:

Medlemsstater med hög skuldsättning (Belgien, Frankrike, Grekland, Portugal och Spanien)

·För Frankrike, Grekland och Spanien förväntas ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter vara lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt, med beaktande av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina, i enlighet med rådets rekommendationer. Detta gäller inte för Belgien, där ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter överstiger den potentiella tillväxten, med beaktande av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina. För Portugal förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter ligga nära den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt, förutsatt att landet genomför den planerade utfasningen av åtgärderna mot höga energipriser, däribland det tillfälliga och riktade stödet till sårbara hushåll och företag. 

·Alla medlemsstater planerar att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och energitrygghet, bland annat genom att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel såsom rådet har rekommenderat. De sammanlagda offentliga investeringarna som en andel av BNP förväntas antingen öka eller ligga kvar på en stabil nivå under 2023 jämfört med 2022 i alla medlemsstater utom Frankrike och Grekland. Belgien, Frankrike, Grekland, Portugal och Spanien planerar att upprätthålla sina nationellt finansierade investeringar, då de förväntas öka eller ligga kvar på en stabil nivå från 2022 till 2023. Bidraget från utgifter finansierade med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och EU-medel till den övergripande finanspolitiska inriktningen är expansivt eller neutralt i alla medlemsstater utom Frankrike och Grekland.

·Kommissionen anser sammantaget att Frankrikes, Greklands och Spaniens utkast till budgetplaner ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022, medan Belgiens utkast till budgetplan delvis ligger i linje med rekommendationen och Portugals riskerar att bara delvis ligga i linje med rekommendationen.

Medlemsstater med låg/medelhög skuldsättning (Österrike, Kroatien, Cypern, Estland, Finland, Tyskland, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Slovenien och Slovakien)

·Den övergripande finanspolitiska inriktningen för 2023 varierar mellan medlemsstaterna:

oKontraktiv (mellan +0,5 % och +2,3 % av BNP)  22 : Lettland, Irland, Cypern och Malta.

oI stort sett neutral (mellan –0,1 % och –0,2 % av BNP): Kroatien, Österrike och Finland.

oExpansiv (mellan –0,4 % och –2,6 % av BNP): Litauen, Tyskland, Estland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Slovakien.

·De nationellt finansierade löpande utgifternas bidrag (netto, efter nya åtgärder på inkomstsidan) till den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 varierar också mellan medlemsstaterna:

oKontraktiv (mellan +0,4 och +1,7 procentenheter): Kroatien, Lettland, Irland, Cypern och Malta.

oI stort sett neutral (omkring noll procentenheter): Finland och Nederländerna.

oExpansiv (mellan –0,3 % och –1,7 procentenheter): Österrike, Litauen, Tyskland, Estland, Luxemburg, Slovenien och Slovakien. I samtliga fall är detta inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina 23 .

·Alla medlemsstater planerar att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och energitrygghet, bland annat genom att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel såsom rådet har rekommenderat. De sammanlagda offentliga investeringarna som en andel av BNP förväntas antingen öka eller ligga kvar på en stabil nivå under 2023 jämfört med 2022 i alla medlemsstater med låg/medelhög skuldsättning. Alla medlemsstater planerar att upprätthålla sina nationellt finansierade investeringar, med undantag av Cypern, Lettland och Malta, där de förväntas minska mellan 2022 och 2023. Bidraget från utgifter finansierade med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och EU-medel till den övergripande finanspolitiska inriktningen är expansivt eller neutralt i alla medlemsstater utom Tyskland.

·Kommissionen anser sammantaget att utkasten till budgetplaner för Kroatien, Cypern, Finland, Irland, Lettland och Malta ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Utkasten till budgetplaner för Österrike, Litauen, Tyskland, Estland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Slovakien stämmer delvis överens med rekommendationen.

Även om de åtgärder som medlemsstaterna snabbt införde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar.

Kommissionen uppmanar Belgien, Portugal, Österrike, Litauen, Tyskland, Estland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Slovakien att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med de rekommendationer som antogs av rådet den 12 juli 2022.

Utkasten till budgetplaner inbegriper i allmänhet åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten och sammansättningen av de offentliga finanserna och bidra till en hållbar och inkluderande återhämtning. Detta inbegriper tillväxtfrämjande investeringar, framför allt för att stödja den gröna och den digitala omställningen och trygga energiförsörjningen. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

BILAGA I: Landsspecifika bedömningar av utkasten till budgetplaner 2022

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Österrikes utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara i stort sett neutral. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den samlade finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Österrike planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att utkastet till budgetplan för Österrike delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Österrike att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Österrike snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Österrike har gjort vissa framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Belgiens utkast till budgetplan förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2023 inte vara lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Detta är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaderna för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Belgien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och upprätthåller även nationellt finansierade investeringar. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Belgiens utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Belgien att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Belgien snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Belgien har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Kroatiens utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara i stort sett neutral. Detta inbegriper ett kontraktivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den expansiva finanspolitiska inriktningen 2022 och det höga inflationstrycket, är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Kroatien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar att finansiera offentliga investeringar och investeringsbidrag för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Kroatiens utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Kroatien snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Cyperns utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara kontraktiv. Detta inbegriper ett kontraktivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den expansiva finanspolitiska inriktningen 2022 och det höga inflationstrycket, är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Cypern planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men de nationellt finansierade investeringarna kommer inte att upprätthållas. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Cyperns utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Estlands utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Estland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Estlands utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Estland att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Estland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Finlands utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara i stort sett neutral. Detta inbegriper ett lika neutralt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Finland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna omställningen och trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Finlands utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Finland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Finland ännu inte har gjort några framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Frankrikes utkast till budgetplan förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2023 vara lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Därmed är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Frankrike planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Frankrikes utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Frankrike snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Frankrike ännu inte har gjort några framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Tysklands utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den samlade finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Tyskland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera investeringsbidrag och andra åtgärder, däribland skatteincitament, för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Tysklands utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Tyskland att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Tyskland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Tyskland har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Greklands utkast till budgetplan förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2023 vara lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Därmed är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Grekland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen anser sammantaget att Greklands utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Grekland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Grekland har gjort vissa framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Irlands utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara kontraktiv. Detta inbegriper ett kontraktivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den expansiva finanspolitiska inriktningen 2022 och det höga inflationstrycket, är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Irland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Irlands utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Irland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Irland ännu inte har gjort några framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Lettlands utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara kontraktiv. Detta inbegriper ett kontraktivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den expansiva finanspolitiska inriktningen 2022 och det höga inflationstrycket, är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Lettland planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men de nationellt finansierade investeringarna kommer inte att upprätthållas. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen anser sammantaget att Lettlands utkast till budgetplan, som baseras på ett antagande om oförändrad politik, ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Lettland snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Lettland har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023. Lettland uppmanas att lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan till kommissionen och Eurogruppen så snart en ny regering har tillträtt och minst en månad innan det nationella parlamentet förväntas anta förslaget till budgetlag. 

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Litauens utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den samlade finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Litauen planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Litauens utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Litauen att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Litauen snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Litauen har gjort vissa framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Luxemburgs utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den samlade finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Luxemburg planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen anser sammantaget att Luxemburgs utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Luxemburg att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Luxemburg snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Luxemburg har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Maltas utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara kontraktiv. Detta inbegriper ett kontraktivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Med tanke på lägesutvecklingen, i synnerhet den expansiva finanspolitiska inriktningen 2022 och det höga inflationstrycket, är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Malta planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men de nationellt finansierade investeringarna kommer inte att upprätthållas. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Maltas utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Malta snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Nederländernas utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Denna expansiva inriktning är inte resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget stämmer den expansiva finanspolitiska inriktningen inte överens med rådets rekommendation. Nederländerna planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera investeringar för den gröna och den digitala omställningen, däribland genom särskilt riktade medel. Kommissionen anser sammantaget att Nederländernas utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Nederländerna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Nederländerna snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Nederländerna har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Portugals utkast till budgetplan förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2023 ligga nära den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt, förutsatt att landet genomför den planerade minskningen av åtgärderna mot höga energipriser, inbegripet det tillfälliga och riktade stödet till sårbara hushåll och företag. Därför riskerar ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter att inte vara i överensstämmelse med rådets rekommendation. Portugal planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Portugals utkast till budgetplan riskerar att bara delvis ligga i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Portugal att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Portugal snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Portugal har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Slovakiens utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den övergripande finanspolitiska inriktningen och återspeglar även de ovannämnda betydande budgetanslagen till offentligt stöd för att mildra effekterna av höga energipriser, vilka inte var tillräckligt specificerade i utkastet till budgetplan. I detta skede kan den expansiva inriktningen inte anses vara resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Slovakien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Slovakiens utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Slovakien att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Slovakien snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Slovakien ännu inte har gjort några framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Sloveniens utkast till budgetplan bedöms den övergripande finanspolitiska inriktningen 2023 vara expansiv i en situation med hög inflation. Detta inbegriper ett expansivt bidrag från nationellt finansierade löpande utgifter till den samlade finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag återspeglar de ovannämnda betydande budgetanslagen till offentligt stöd för att mildra effekterna av höga energipriser för företag. Eftersom dessa åtgärder inte är tillräckligt specificerade i utkastet till budgetplan kan den expansiva inriktningen i detta skede inte anses vara resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och kostnaden för att hjälpa människor som flyr från Ukraina. Sammantaget är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Slovenien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Slovenien planerar även att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen (däribland genom att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel). Kommissionen anser sammantaget att Sloveniens utkast till budgetplan delvis ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Kommissionen uppmanar Slovenien att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för de nationella budgetförfarandena för att säkerställa att 2023 års budget är förenlig med den rekommendation som antogs av rådet den 12 juli 2022. Även om de åtgärder som Slovenien snabbt genomförde på energiområdet var ett led i den akuta hanteringen av de exceptionella energiprishöjningarna skulle en förlängning av befintliga stödåtgärder och/eller nya stödåtgärder med anledning av höga energipriser bidra till en snabbare ökningstakt i nationellt finansierade löpande nettoutgifter och till att det beräknade offentliga underskottet och den beräknade offentliga skulden båda skulle bli högre 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. Kommissionen anser vidare att Slovenien har gjort begränsade framsteg när det gäller den strukturella delen av de finanspolitiska rekommendationerna i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 inom ramen för planeringsterminen, och uppmanar därför myndigheterna att göra snabbare framsteg. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

Baserat på kommissionens prognos och den information som har lämnats i Spaniens utkast till budgetplan förväntas ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2023 vara lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Därmed är ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i överensstämmelse med rådets rekommendation. Spanien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Landet planerar även att finansiera offentliga investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen samt trygga energiförsörjningen. Kommissionen anser sammantaget att Spaniens utkast till budgetplan ligger i linje med den finanspolitiska vägledningen i rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Spanien införde ett antal energiåtgärder som en del av de politiska insatserna mot de exceptionella höjningarna av energipriserna, men en förlängning av befintliga och/eller ett antagande av nya stödåtgärder som svar på de höga energipriserna skulle bidra till en större ökning av nationellt finansierade löpande nettoutgifter och en ökning av det offentliga underskott och den offentliga skuld som förväntas 2023. Det är därför viktigt att medlemsstaterna i högre grad inriktar sådana åtgärder på de hårdast drabbade hushållen och företagen i syfte att behålla incitamenten att minska efterfrågan på energi, samt att åtgärderna upphävs när trycket på energipriserna avtar. En utförlig beskrivning av framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer att ges i landsrapporten 2023 och dessa framsteg kommer att bedömas i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att föreslå våren 2023.

BILAGA II: Metoder och antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2022

I artikel 7.4 i förordning (EU) nr 473/2013 anges att de metoder och antaganden ”som ligger till grund för de senaste ekonomiska prognoserna från kommissionens avdelningar för varje medlemsstat, inklusive uppskattningar av hur de aggregerade budgetåtgärderna påverkar den ekonomiska tillväxten, ska bifogas den samlade bedömningen”. De antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2022 har tagits fram på ett oberoende sätt av kommissionens personal och förklaras i själva prognosdokumentet. 24

Budgetuppgifter fram till 2021 bygger på uppgifter som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen före den 1 oktober 2022 och som validerats av Eurostat den 21 oktober 2022. Eurostat har inte gjort några ändringar av, och inte framfört några invändningar mot, de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat under anmälningsomgången för hösten 2022.

När det gäller prognosen har åtgärder för att stödja den finansiella stabiliteten registrerats i enlighet med Eurostats beslut av den 15 juli 2009 25 . Om inget annat rapporterats av den berörda medlemsstaten har kapitaltillskott där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter tagits med i prognosen som finansiella transaktioner, dvs. de har ökat skulden, men inte underskottet. Statliga garantier för bankskulder och inlåning ingår inte som offentliga utgifter, såvida det inte har styrkts att de tagits i anspråk vid den tidpunkt då prognosen sammanställdes. Lån som beviljas banker av staten eller av andra enheter som räknas till sektorn ”offentlig förvaltning” ökar normalt den offentliga skulden.

För 2023 har hänsyn tagits till budgetar som antagits eller lagts fram för de nationella parlamenten och alla andra åtgärder för vilka det finns tillräckligt detaljerade uppgifter. Alla uppgifter i de utkast till budgetplaner som hade lämnats in i mitten av oktober beaktas i höstprognosen. För 2024 innebär antagandet om ”oförändrad politik” i prognoserna en extrapolering av inkomst- och utgiftstrender och att åtgärder där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter beaktas.

Uppgifterna om den offentliga skuldsättningen under prognosperioden 2022–2024 som är aggregerade på europeisk nivå har inte konsoliderats (dvs. de är inte justerade för mellanstatliga lån). För att säkerställa enhetlighet bakåt i tiden är även historiska data offentliggjorda på samma grunder. Prognoserna för de enskilda medlemsstaternas offentliga skuldsättning 2022–2024 tar hänsyn till effekterna av garantier till Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, bilaterala lån till andra medlemsstater och inbetalning av kapital till Europeiska stabilitetsmekanismen enligt de planer som förelåg på stoppdatumet för prognosen. 26

BILAGA III: Skuldhållbarhetsanalys och känslighetsanalys

I denna bilaga presenteras en analys av den offentliga skuldens känslighet för eventuella makroekonomiska chocker i enlighet med kravet i artikel 7 i förordning (EU) nr 473/2013. Stokastiska skuldprognoser används för att bedöma den möjliga effekten på den offentliga skuldutvecklingen av risker för tillväxten av BNP i löpande priser, utvecklingen på finansmarknaderna och offentligfinansiella chocker som påverkar budgetställningen ( 27 ).

I de stokastiska prognoserna tas hänsyn till den makroekonomiska osäkerheten kring två ”centrala” skuldprognosscenarier under perioden 2023–2027: scenariot i kommissionens höstprognos 2022 och scenariot i utkasten till budgetplaner 2023. I båda fallen görs det vanliga antagandet om ”ingen finanspolitisk förändring” bortom prognoshorisonten ( 28 ).

Chocker tillämpas på de makroekonomiska villkor som antas i det centrala scenariot för att få en spridning av möjliga skuldbanor (= ”konen” i solfjädersdiagrammen i diagram III.1). Konen motsvarar ett stort antal möjliga makroekonomiska villkor, med så många som 2 000 chocker simulerade på tillväxt, räntor och primärsaldo. Storleken på och korrelationen mellan dessa chocker beror på historisk volatilitet och samband mellan dessa variabler ( 29 ). Solfjädersdiagrammen ger alltså sannolikhetsbaserad information om skuldutvecklingen för euroområdet, med hänsyn tagen till eventuella chocker som påverkar tillväxt, räntor och primärsaldo av en omfattning och korrelation som speglar tidigare utveckling.

Varje solfjädersdiagram visar den beräknade skuldbanan enligt det centrala scenariot som en streckad linje. Medianresultatet av simuleringarna visas som en heldragen svart linje. Konen omfattar 80 % av alla möjliga skuldbanor, medan banorna som härrör från av de 20 % minst sannolika chockerna inte visas. Delarna med olika skuggning inom konen utgör olika delar av den totala fördelningen av möjliga skuldbanor.

För 2023 tyder simuleringarna på att skuldkvoten i euroområdet, med en sannolikhet på 80 %, kommer att ligga mellan 87 % och 98 % av BNP enligt kommissionens scenario och scenariot i utkasten till budgetplaner. År 2027 är sannolikheten 50 % att skuldkvoten kommer att ligga högre än omkring 90 % av BNP enligt kommissionens scenario, och även enligt scenariot i utkasten till budgetplaner.

Prognoserna omgärdas av ytterligare risker. Eftersom chockernas omfattning och korrelation speglar variablernas historiska beteenden fångar metoden inte upp osäkerheten i realtid, särskilt när det gäller bedömningen av produktionsgapet. Denna osäkerhet antyder att det finns ytterligare en riskkälla för den framtida skuldutvecklingen som inte framgår av denna analys. En annan källa till osäkerhet rör realiseringen av ansvarsförbindelser, eftersom solfjädersdiagrammen bara fångar upp risker som materialiserats tidigare genom en försämring av primärsaldot.

Diagram III.1: Solfjädersdiagram från stokastiska prognoser av offentlig skuldsättning på grundval av kommissionens prognosscenario och prognosscenariot enligt utkasten till budgetplaner, euroområdet

BILAGA IV: Tabeller

Tabell IV.1: Real BNP-tillväxt (%) enligt stabilitetsprogrammen (SP), utkasten till budgetplaner 2023 (DBP) och kommissionens höstprognos 2022 (COM)

Anm. Frankrike lämnade inte in några stabilitetsprogram för 2022, vilket innebär att de inte ingår i de sammanlagda siffrorna för SP2022 i euroområdet.

Tabell IV.2: Samlat saldo (% av BNP) i stabilitetsprogrammen 2022 (SP), utkasten till budgetplaner 2023 (DBP) och kommissionens höstprognos 2022 (COM)

Anm. Frankrike lämnade inte in några stabilitetsprogram för 2022, vilket innebär att de inte ingår i de sammanlagda siffrorna för SP2022 i euroområdet.

Tabell IV.3: Skuldkvot (% av BNP) i stabilitetsprogrammen 2022 (SP), utkasten till budgetplaner 2023 (DBP) och kommissionens höstprognos 2022 (COM)

Anm. Frankrike lämnade inte in några stabilitetsprogram för 2022, vilket innebär att de inte ingår i de sammanlagda siffrorna för SP2022 i euroområdet.

Tabell IV.4: Tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin (nivåer som % av BNP)

Källa: Kommissionens höstprognos 2022

Tabell IV.5: Budgetkostnad för energiåtgärder 2022–2023 (nivåer som % av BNP)

 Källa: Kommissionens höstprognos 2022

(1)

 I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 11).

(2)

I meddelandet till rådet om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten, Bryssel den 20 mars 2020, COM(2020) 123 final, förde kommissionen fram sin bedömning att villkoren för aktivering av den allmänna undantagsklausulen var uppfyllda i och med den allvarliga konjunkturnedgång som förväntades till följd av covid-19-pandemin. Den 23 mars 2020 anslöt sig medlemsstaternas finansministrar till kommissionens bedömning. Den 23 maj 2022 förlängde kommissionen aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten till hela 2023.

(3)

Oförutsedda inkomster (inkomstbortfall) beräknas utifrån en ökning (minskning) av intäktskvoten som inte kan förklaras av diskretionära åtgärder eller överföringar från EU-budgeten. För euroområdet uppskattas de oförutsedda inkomsterna i kommissionens höstprognos 2022 till ¾ % av BNP 2021 och ½ % 2022. Inkomstbortfall på omkring ¾ % av BNP förväntas 2023.

(4)

Dessa uppgifter om skuldsättningen är inte konsoliderade för mellanstatliga lån.

(5)

 De medlemsstater vars skuldkvoter enligt prognoserna kommer att öka under 2023 är Belgien, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta och Finland. Merparten av de medlemsstater som hade de högsta skuldkvoterna före krisen räknar med att deras skuldkvot kommer att minska under 2023.

(6)

Den genomsnittliga förfallotiden i euroområdet är för närvarande 8,1 år (uppgifter för september 2022, källa: Statistik över offentliga finanser, ECB).

(7)

 Den så kallade ”snöbollseffekten” beskriver såväl ränteutgifternas effekter på den årliga ökningen av skuldsättningen som den reala BNP-tillväxtens och inflationens (BNP-deflatorns) effekter på skuldkvoten.

(8)

Ansvarsförbindelser skulle i regel endast återspeglas i den offentliga skulden och underskotten om garantierna tas i anspråk, utom när det gäller standardiserade garantier. I vissa fall utfärdade regeringarna standardiserade garantier som svar på covid-19-krisen, och för dessa garantier beräknas effekten på underskotten redan från början i enlighet med reglerna för ENS 2010.

(9)

Uppgifter för 2021, källa: Statistik över offentliga finanser, ECB.

(10)

Den finanspolitiska inriktningen är ett mått på diskretionära finanspolitiska impulser till ekonomin på kort sikt. I enlighet med det tillvägagångssätt som använts sedan rådets rekommendationer om stabilitetsprogrammen 2021 bedöms den finanspolitiska inriktningen i detta meddelande utifrån den årliga ökningen av primära nettoutgifter i förhållande till den potentiella tillväxten över tio år. Mer information finns i rutan om indikatorer som använts i bedömningen av utkasten till budgetplaner 2023 i statistikbilagan.

(11)

De tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin består huvudsakligen av transfereringar som är nödvändiga för att hjälpa hushåll och företag som drabbats av pandemin. Dessa åtgärder är inte inräknade i den finanspolitiska inriktningen, eftersom deras direkta inverkan på den ekonomiska tillväxten antas vara begränsad vid tidpunkten för utbetalningen på grund av de pandemirelaterade begränsningarna av den ekonomiska aktiviteten (t.ex. omfattande nedstängningar, reserestriktioner etc.). Detta antagande bekräftas av hushållens historiskt höga sparande 2020 och 2021 och den stabila privatkonsumtionen 2022. Om de tillfälliga krisåtgärder som infördes under covid-19-pandemin inte hade exkluderats skulle den finanspolitiska inriktningen i euroområdet ha varit starkt expansiv under 2020 (med omkring 3,5 % av BNP) och varit expansiv även 2021 (med 1¼ %), medan den i stort sett skulle ha varit neutral 2022 och kontraktiv 2023 (med omkring 1 %).

(12)

Dvs. det sammansatta kreditkostnadsindex (composite credit cost indicator, CCCI) som beräknas av kommissionens avdelningar, vilket är ett syntetiskt mått på de externa finansieringskostnaderna för företagssektorn och hushållen i euroområdet. För icke-finansiella bolag innefattar indikatorn kostnader för krediter från både banker och finansmarknader. För hushåll innefattar indikatorn kostnaden för banklån som beviljats för konsumentkrediter, bostadslån och lån för andra ändamål.

(13)

Rådet rekommenderade Italien och Portugal att begränsa ökningstakten i nationellt finansierade löpande utgifter 2022, medan Bulgarien, Kroatien, Lettland och Litauen rekommenderades att hålla utgifterna under uppsikt. Dessa medlemsstater förväntades vid den tidpunkten (våren 2021) att registrera ett betydande stödjande bidrag från sådana utgifter till den finanspolitiska inriktningen 2022 (mer än 0,5 procentenheter av BNP).

(14)

Notera emellertid att investeringskvoten för Lettland ligger långt över genomsnittet för euroområdet.

(15)

Dessa siffror avser de fasta bruttoinvesteringarna. Om hänsyn tas till kapitalförslitningen skulle de fasta nettoinvesteringarna i den offentliga sektorn i euroområdet öka från 0,1 % av BNP 2019 till 0,6 % 2023 (diagram 3.5).

(16)

Utgifter som finansieras genom lån från faciliteten för återhämtning och resiliens ingår i de nationellt finansierade utgifterna.

(17)

Intäkter från (skatter eller avgifter på) oförutsedda vinster är en särskild kategori, eftersom de inte utgör en stödåtgärd utan snarare en finansieringskälla. Denna särskilda typ av intäkter ingår i uppskattningarna med tanke på den direkta kopplingen till ökade energipriser och eftersom många av medlemsstaterna redan använder eller överväger att använda denna intäktskälla för att finansiera stödåtgärder.

(18)

Den nuvarande beräkningen av budgetkostnaden för åtgärder mot de höga energipriserna bygger till stor del på uppgifter från några få stora medlemsstater som redan har aviserat betydande åtgärdspaket för hela året.

(19)

 För vissa enskilda medlemsstater bygger denna uppskattning även på en effektiv användning av de budgetanslag som för närvarande planeras av vissa regeringar för att finansiera ytterligare energiåtgärder 2023, för vilka detaljerade uppgifter ännu inte har angetts. Dess budgeteffekter har redan tagits med i de beräkningar av underskottet och skuldsättningen i den offentliga förvaltningen 2023 som ligger till grund för denna höstprognos, men inte i den sammanlagda budgetkostnaden för energiåtgärder under det året.

(20)

I enlighet med artikel 6.3 d i förordning 473/2013 presenterade Grekland, Irland och Nederländerna kvantitativa beräkningar av de planerade budgetåtgärdernas fördelningsmässiga effekter i sina utkast till budgetplaner. Malta presenterade en fördelningsanalys av de åtgärder som redan genomförts i syfte att dämpa effekterna av den höga inflationen.

(21)

Yttrandena åtföljs av en statistikbilaga som innehåller de nödvändiga uppgifterna för att bedöma medlemsstaternas planer.

(22)

Ett negativt (positivt) värde innebär att överskottet (underskottet) i de primära utgifterna är större än potentialen på medellång sikt, vilket signalerar att finanspolitiken är expansiv (kontraktiv).

(23)

När det gäller Slovakien och Slovenien är energiåtgärderna inte tillräckligt specificerade i utkasten till budgetplaner. I detta skede kan den expansiva inriktningen därför inte anses vara resultatet av tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina.

(24)

     De metodantaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2022 finns på https://economy-finance.ec.europa.eu/system/files/2022-11/ip187_en_0.pdf

(25)

     Kan laddas ned från: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/FT-Eurostat-Decision-9-July-20093--final-.pdf .

(26)

     I enlighet med Eurostats beslut av den 27 januari 2011 om den statistiska redovisningen av de transaktioner som utförs av EFSF: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/5034386/2-27012011-AP-EN.PDF .

(27)

Den metod för stokastiska skuldprognoser som används här beskrivs i Europeiska kommissionens Debt Sustainability Monitor 2019, bilaga A7, och i Berti K. (2013), Stochastic Public debt projections using the historisk variance-covariance matrix approach for EU countries, European Economy Economic Paper nr 480.

(28)

Kommissionens höstprognos 2022 tar hänsyn till finanspolitiska åtgärder som antagits eller åtminstone trovärdigt aviserats och information per den 31 oktober 2022. Efter 2024 (det sista året i prognosen) förändras det strukturella primärsaldot enbart av de förväntade (netto)kostnaderna för åldrandet.

(29)

Chocker antas följa en gemensam normal fördelning.