EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.6.2021
SWD(2021) 149 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER - SAMMANFATTANDE RAPPORT
Följedokument till
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i ett föränderligt arbetsliv
{COM(2021) 323 final} - {SWD(2021) 148 final}
SAMMANFATTANDE RAPPORT
1.INLEDNING
Denna rapport innehåller återkoppling och synpunkter från allmänheten, myndigheter, sammanslutningar och andra organisationer (berörda parter) om EU:s tidigare strategiska ram för arbetsmiljö (2014–2020) (den tidigare ramen). Rapporten innehåller även synpunkter om EU:s nya strategiska ram för arbetsmiljö (2021–2027) (den nya ramen).
En samrådsstrategi utformades för att kunna inleda ett omfattande samråd och inhämta allmänhetens och alla berörda parters synpunkter och åsikter i olika forum, däribland genom ett öppet offentligt samråd. Syftet med samrådet var att utvärdera kvaliteten på och genomförandet av den tidigare strategiska ramen och att stödja den nya ramen genom att tillhandahålla underlag till EU:s strategiska riktlinjer för perioden 2021–2027 på detta politikområde. Samrådsförfarandet byggde på en kartläggning, där man identifierade följande berörda parter:
·Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor.
·Yrkesinspektörskommittén (Slic).
·Nationella myndigheter (social- och arbetsmarknadsministerier, nationella arbetsmiljöinstitut, yrkesinspektioner osv.).
·Arbetsmarknadsparter på EU- och medlemsstatsnivå.
·Arbetsgivare, däribland mikroföretag, små och medelstora företag, och arbetstagare.
·Universitet/högskolor och forskningsinstitut.
·Yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet (privata experter/konsulter, utifrån anlitade aktörer som organiserar skyddsverksamhet och förebyggande verksamhet på arbetsmiljöområdet, arbetsmiljönätverk osv.).
·Andra grupper, såsom offentliga försäkringsorganisationer.
Samrådsstrategin syftade till att samla in uppgifter genom olika samrådsmetoder och verktyg, särskilt
·yttranden och ståndpunkter från de viktigaste berörda parterna på arbetsmiljöområdet (t.ex. rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, yrkesinspektörskommittén och företrädare för arbetsgivare och arbetstagare i EU) samt yttranden från EU-institutionerna (rådet och Europaparlamentet),
·en extern studie för att utvärdera den tidigare ramen
,
·resultaten av det öppna offentliga samrådet
,
·återkoppling om den offentliggjorda färdplanen,
·regelbundna utbyten med och särskilda bidrag från berörda parter.
De svar som mottogs bekräftade att det fanns ett stort stöd från allmänheten och berörda parter för en ny ram. Av svaren framgick det också hur viktiga gemensamma mål och samordnade insatser är för att mobilisera alla aktörer att sträva efter samma mål, dvs. att förbättra hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Dessa bidrag har beaktats i det meddelande
som denna rapport åtföljer. I meddelandet fastställs de viktigaste prioriteringarna och konkreta åtgärder som kan vidtas. Bidrag som rörde områden där EU saknar befogenhet beaktades inte.
2.METOD
Berörda parter hade möjlighet att lämna återkoppling på nätet om färdplanen
för den nya ramen i ett öppet textfält. De kunde även delta i ett öppet offentligt samråd genom att lämna återkoppling via en webbenkät. Kommissionen fick även in svar från berörda parter genom regelbundna utbyten och särskilda inlagor. En extern uppdragstagare genomförde en del av samrådsverksamheten på uppdrag av generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
Vid det öppna offentliga samrådet kombinerades en blandning av slutna frågor (där de svarande kunde välja från ett förutbestämt urval av svar) och öppna frågor (där de kunde skriva vad de ville). Deltagarna fick använda högst 500 tecken per fråga, förutom för frågorna 23 och 25. För dessa två frågor fick svaret vara 2 500 tecken.
Resultatet av det öppna offentliga samrådet, återkopplingen om färdplanen och andra bidrag analyserades både kvantitativt och kvalitativt. När det gäller återkopplingen om färdplanen och andra bidrag har bara frågor som togs upp åtminstone två gånger av berörda parter beaktats i analysen för den här rapporten. Om det inte finns någon hänvisning till en särskild intressentgrupp innebär det att olika intressentgrupper, som inte utgör en majoritet av intressentgrupperna, tog upp de angivna frågorna.
För att identifiera relevanta teman eller frågor för den nya ramen användes MS Excel och textanalysverktyg för det öppna offentliga samrådet, medan återkopplingen om färdplanen och andra bidrag analyserades manuellt. I förekommande fall tillämpades tematisk gruppering på fritextsvaren för att fastställa ungefär hur ofta olika frågor togs upp i svaren. Detta innefattade viss tolkning.
3.BIDRAG SOM MOTTAGITS GENOM REGELBUNDNA UTBYTEN MED VIKTIGA BERÖRDA PARTER ELLER I FORM AV SÄRSKILDA INLAGOR
Mellan juni 2019 och februari 2021 mottog kommissionen över 20 bidrag om den nya ramen genom regelbundna utbyten eller särskilda inlagor: 25 % av bidragen kom från Europaparlamentet och rådet, medan enskilda medlemsstater och fackföreningar eller fackföreningsförbund vardera lämnade 17 % av svaren. Bidrag lämnades också av företag/branschorganisationer (13 % av alla svar), icke-statliga organisationer (8 %) och EU:s rådgivande organ på arbetsmiljöområdet (rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor och yrkesinspektörskommittén) (8 %). Internationella organisationer, nationella yrkesinspektioner och universitet/högskolor eller forskningsinstitut stod vardera för 4 % av svaren.
Den fråga som var vanligast bland synpunkterna från berörda parter var förändringar i arbetslivet på grund av de samlade effekterna av den tekniska utvecklingen, demografiska förändringar, klimatförändringar och globaliseringen. I merparten av svaren på detta område nämndes EU:s snabbt åldrande befolkning och behovet av att integrera äldre arbetstagare för att säkerställa att de kan ha ett produktivt, hälsosamt och långt arbetsliv. I flera av svaren nämndes också effektiva åtgärder vad gäller återinträde på arbetsmarknaden för människor som har varit arbetslösa en längre tid. Andra bidrag på detta område gällde de ökade risker som en snabb digitalisering och nya former av arbete medför, två tendenser som har påskyndats av pandemin. Dessa risker inbegriper ergonomiska och psykosociala risker, arbetsmiljörisker i samband med atypiska anställningsformer och risker kopplade till distansarbete.
Merparten av de berörda parterna hänvisade också till behovet av att stödja tillämpningen av arbetsmiljöreglerna, särskilt i mikroföretag samt små och medelstora företag, och att förbättra verkställandet av dessa regler. På detta område var behovet av att säkerställa arbetsmiljöskyddet för utsatta grupper den fråga som oftast togs upp vid samråden med berörda parter.
En annan fråga som ansågs vara viktig bland berörda parter var förebyggandet av arbetssjukdomar (i synnerhet cancer och behovet av att kontinuerligt uppdatera lagstiftningen på detta område) och arbetsolyckor.
Berörda parter pekade också på behovet av att stödja genomförandet av olika arbetsmiljöregler genom i) dialog mellan arbetsmarknadens parter, ii) åtgärder för att öka medvetenheten, iii) finansiering på EU-nivå och nationell nivå och iv) ökad synergi med andra politikområden (i synnerhet kemikalielagstiftningen). De hänvisade också till behovet av att förbättra de statistiska uppgifterna och faktabasen på arbetsmiljöområdet så att de i högre grad bygger på vetenskap och forskning.
Berörda parter utanför näringslivet uppgav också att det var viktigt att dra lärdom av den nuvarande pandemin och att förbättra arbetsmiljön överallt i världen. Flera berörda parter nämnde också särskilda arbetsmiljörisker i vissa yrken eller ekonomiska sektorer, liksom behovet av att förbättra kapaciteten på arbetsmiljöområdet på olika nivåer.
4.Återkoppling om färdplanen
Mellan den 29 oktober och den 26 november 2020 lämnade 49 berörda parter återkoppling på nätet om kommissionens färdplan. De berörda parterna representerade en rad olika sektorer. Merparten av svaren kom från företag och branschorganisationer (33 %), följt av icke-statliga organisationer och allmänheten (19 % vardera), andra typer av berörda parter (15 %), fackföreningar/fackförbund (12 %) och universitet/högskolor eller forskningsinstitut (2 %).
De frågor som oftast togs upp av de olika berörda parterna var i) förebyggande av arbetssjukdomar och arbetsolyckor samt ii) en önskan om att frågor som arbetssjukdomar (i synnerhet cancer) och arbetsolyckor ska behandlas i den nya ramen. Flera berörda parter utanför näringslivet betonade vikten av att i) kontinuerligt uppdatera bindande yrkeshygieniska gränsvärden och ii) komplettera direktivet om carcinogener och mutagena ämnen, däribland för nanomaterial och reproduktionstoxiska ämnen. Samtidigt efterfrågade flera berörda parter från näringslivet i) insatser och resurser som kan hjälpa företag att anpassa sig till striktare bindande yrkeshygieniska gränsvärden och ii) ett tillfälligt stopp för striktare bindande yrkeshygieniska gränsvärden fram till 2022 på grund av pandemin. En annan viktig fråga som de berörda parterna tog upp på detta område (framför allt från fackföreningarnas sida) är behovet av att bekämpa våld samt mobbning och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Som en del av fokuseringen på arbetsolyckor och arbetssjukdomar föreslog flera berörda parter att den nya ramen skulle kopplas till den globala kampanjen Vision Zero
med målsättningen att inga arbetsrelaterade dödsfall ska äga rum i EU.
Berörda parter var också mycket oroade över förändringarna i arbetslivet på grund av det snabba införandet av ny teknik, demografiska förändringar, nya sätt att organisera arbetet och klimatförändringar. Merparten av synpunkterna på detta område gällde ergonomiska och psykosociala risker. Många berörda parter ville se snabba insatser för att lösa problemen med muskuloskeletala sjukdomar till följd av ökat distansarbete. De berörda parterna efterfrågade insatser mot muskuloskeletala sjukdomar som ska inriktas på förebyggande åtgärder och anpassade strategier. Vissa berörda parter efterfrågade lämpliga rättsliga instrument för att hantera psykosociala risker på arbetsplatsen. Flera berörda parter tog också upp frågan om åldrande, däribland i) behovet av bättre åtgärder vad gäller återinträde på arbetsmarknaden och ii) arbetsmiljörisker kopplade till atypiska anställningsformer.
Merparten av de berörda parterna tog upp vikten av att stödja tillämpningen av arbetsmiljöreglerna (särskilt i mikroföretag samt små och medelstora företag) och att förbättra verkställigheten genom att öka resurserna till yrkesinspektionerna. På detta område betonade berörda parter utanför näringslivet behovet av att säkerställa att arbetsmiljöreglerna också gäller för utsatta grupper, t.ex. i) yngre, kvinnor, säsongsarbetare och migrerande arbetstagare, ii) arbetstagare med funktionsnedsättning eller som lider av en sjukdom och iii) arbetare i första ledet (t.ex. sjukvårdspersonal).
Många berörda parter nämnde också vikten av dialog mellan arbetsmarknadens parter, åtgärder för att öka medvetenheten och ökad synergi med andra politikområden (särskilt när det gäller kemikalier, miljö och folkhälsa). Berörda parter framhöll även betydelsen av att införliva erfarenheterna från pandemin i den nya ramen – i synnerhet vad gäller muskuloskeletala sjukdomar, atypiska anställningsformer och ökade problem med psykisk ohälsa. Vissa berörda parter ville också att covid-19 ska bli en erkänd arbetssjukdom.
En annan viktig fråga som berörda parter tog upp var behovet av att förbättra de statistiska uppgifterna och faktabasen på arbetsmiljöområdet. Flera berörda parter nämnde också att det var nödvändigt att stärka det internationella samarbetet på arbetsmiljöområdet och att fastställa minimikrav och minimimål på EU-nivå och internationell nivå vad gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
5.Återkoppling från det öppna offentliga samrådet
Det öppna offentliga samrådet
ägde rum mellan den 7 december 2020 och den 1 mars 2021, och det inkom 355 svar på enkäten om EU:s tidigare och framtida strategiska ramar. Deltagarna i samrådet kom från 26 EU-medlemsstater och 7 länder utanför EU.
Av de som deltog i samrådet höll 64 % med om eller helt med om att arbetsmiljön hade förbättrats över lag i deras land eller i EU sedan 2014. Denna åsikt var vanligare bland deltagare som företrädde arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer (83 % höll med eller helt med) och mindre vanlig bland deltagare som företrädde arbetstagarorganisationer (48 % höll med eller helt med).
De flesta deltagare ansåg att den tidigare ramen hade bidragit antingen i hög grad (15 %) eller i viss mån (54 %) till förbättrad arbetsmiljö på EU-nivå. Något färre ansåg att den tidigare ramen hade bidragit i hög grad (9 %) eller i viss mån (54 %) till förbättrad arbetsmiljö på nationell nivå. Mindre än hälften av deltagarna ansåg att ramen hade bidragit i hög grad (6 %) eller i viss mån (43 %) till förbättrad hälsa och säkerhet på regional nivå, och i hög grad (8 %) eller i viss mån (43 %) till förbättrad hälsa och säkerhet på arbetsplatsnivå.
Att ta itu med frågor såsom den åldrande arbetskraften och framväxande nya risker var enligt deltagarna av högsta prioritet i den tidigare ramen. Bland deltagarna uppgav 90 % att detta var viktigt eller mycket viktigt.
Åsikterna gick isär om huruvida framsteg hade gjorts vad gäller åtgärderna inom de sju strategiska målen i den tidigare ramen. För varje strategiskt mål höll hälften eller mindre än hälften av deltagarna med om att i) goda framsteg hade gjorts i fråga om varje åtgärd, ii) åtgärden hade lett till påtagliga resultat, iii) åtgärderna var relevanta för prioriteringarna på arbetsmiljöområdet och iv) berörda parter hade involverats i arbetet med att utarbeta åtgärden. I de flesta fall var det fler deltagare som höll med om att framsteg hade gjorts på dessa områden än motsatsen.
Om man jämför svaren om vart och ett av de sju strategiska målen ställde sig deltagarna mest positiva till de framsteg som gjorts vad gäller det första strategiska målet (se över nationella arbetsmiljöstrategier) och det andra strategiska målet (underlätta tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen). Deltagarna verkade anse att det femte målet (den åldrande arbetskraften, framväxande nya risker och förebyggande av arbetssjukdomar) var det mest relevanta av de strategiska målen, följt av det första målet, det andra målet och det sjätte målet (förbättra insamlingen av uppgifter). Det första, andra och femte målet ansågs ha lett till de mest påtagliga resultaten.
Deltagarna rapporterade minst framsteg och uppgav att det fanns minst bevis för påtagliga resultat i fråga om det fjärde målet (förenkla lagstiftning) och det sjunde målet (förbättra internationellt samarbete). Det är värt att notera att dessa två mål också ansågs vara minst relevanta.
Ungefär hälften av deltagarna i samrådet (53 %) uppgav att goda framsteg hade gjorts i fråga om det första strategiska målet, medan 20 % inte höll med. Samma andel (53 %) höll med om att åtgärderna enligt det första strategiska målet var relevanta för prioriteringarna på arbetsmiljöområdet, medan 39 % höll med om att berörda parter hade involverats i arbetet med åtgärderna, och 41 % höll med om att åtgärderna hade lett till påtagliga resultat.
Av deltagarna i samrådet ansåg 35 % att arbetsgivare deltog för lite i utformningen av den tidigare ramen, medan 33 % ansåg att arbetstagarorganisationer deltog för lite. Ytterligare 33 % ansåg att yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet deltog för lite, och 31 % ansåg att arbetsgivarorganisationer deltog för lite.
Deltagarna nämnde följande viktiga hinder för att uppnå målen i den tidigare ramen: i) begränsade personalresurser och ekonomiska resurser (nämndes av 41 %), ii) bristande intresse hos arbetsgivare (nämndes av 35 %) och iii) brist på medvetenhet eller kunskaper om arbetsmiljön bland viktiga berörda parter (nämndes av 34 %).
Merparten av deltagarna (68 %) var positiva till en uppdaterat eller anpassad ram, medan 11 % ansåg att en ny ram i stort sett borde ha samma utformning som versionen från 2014–2020. Endast ett fåtal deltagare (< 1 %) var för att avskaffa ramen, medan 14 % uppgav att ramens nuvarande modell i grunden behöver förändras.
Deltagarna ansåg att de två viktigaste utmaningarna på arbetsmiljöområdet som måste åtgärdas inom de kommande sju åren var psykosociala risker och trenden med ökat distansarbete.
Viktiga gemensamma utmaningar inom EU som kräver ytterligare arbetsmiljöpolitiska åtgärder
Alla deltagare (n=349)
Källa: Samrådsrapporten från den externa studien
Deltagarna i det öppna offentliga samrådet förslog också följande huvudsakliga fokusområden för den framtida ramen:
·Effektiv tillämpning av arbetsmiljölagstiftningen.
·Utveckling och spridning av arbetsmiljövägledning, god praxis och andra aktiviteter för att öka medvetenheten.
·Främjande av samarbete och samordning av arbetsmiljöpolitiken inom politikområden som hälsa, utbildning, miljö, kemikalier osv.
Huvudsakliga områden för arbetsmiljöpolitiken och arbetsmiljöåtgärderna på EU-nivå som ska ingå i den framtida ramen
Siffror under 5 % visas inte.
Alla deltagare (n=342–346)
Källa: Samrådsrapporten från den externa studien
