EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2021

COM(2021) 87 final

2021/0048(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa

{SEC(2021) 100 final} - {SWD(2021) 37 final} - {SWD(2021) 38 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

· Förenlighet med befintliga politiska bestämmelser inom politikområdet

Europeiska partnerskap är centrala metoder i Horisont Europa. De kompletterar den befintliga politiska ramen genom att ta itu med de globala utmaningar och EU-prioriteringar som kräver en kritisk massa och en långsiktig vision som respektive sektorer har kommit överens om och engagerat sig för. Utmaningarna i samband med klimatförändringar och miljöförändringar, att uppnå europeiskt tekniskt ledarskap och öppet strategiskt oberoende samt att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning kräver att spridda forsknings- och innovationsinsatser riktas in mot en gemensam vision om den nödvändiga omvandlingsprocessen.

Genom att samarbeta med både den offentliga och den privata sektorn bidrar europeiska partnerskap till att påskynda nya lösningar, särskilt sådana som kan minska utsläppen av växthusgaser fram till 2030 i enlighet med målen i den europeiska gröna given och bidra till att uppnå den gröna och digitala omställningen. De möjliggör ett systematiskt samarbete med en rad olika intressenter och slutanvändare, däribland standardiseringsorgan och internationella partner, för att se till att dessa lösningar används och i slutändan att de ambitiösa målen kan uppnås. De bidrar dessutom till att stärka det europeiska forskningsområdet genom att samordna forsknings- och innovationsagendorna, förbättra kompetensen och öka de europeiska företagens absorptionsförmåga.

·Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Ett cirkulärt, biobaserat Europa Detta partnerskap bidrar avsevärt till klimatmålen för 2030, banar väg för klimatneutralitet senast 2050 och ökar hållbarheten och cirkulariteten i produktions- och konsumtionssystemen i linje med den europeiska gröna given. Syftet är att utveckla och utvidga hållbar anskaffning och omvandling av biomassa till biobaserade produkter genom att fokusera på flerskalig bioraffinering och genom att tillämpa strategier för cirkulär ekonomi, till exempel användning av biologiskt avfall från jordbruk, industri och kommunala sektorer. Det syftar också till att stödja spridningen av biobaserad innovation på regional nivå med aktivt deltagande av lokala aktörer och för att blåsa nytt liv i landsbygds-, kust- och randområden.

Ren luftfart Detta partnerskap placerar luftfarten på vägen mot klimatneutralitet genom att påskynda utvecklingen, integrationen och valideringen av främst banbrytande forsknings- och innovationslösningar så att de kan tas i bruk så snart som möjligt. Det syftar också till att utveckla nästa generation av ultraeffektiva flygplan med låga koldioxidutsläpp och med nya kraftkällor, motorer och system, som kommer att bli resultatet av forsknings- och demonstrationsfasen med hög teknisk mognadsgrad. Stöd till forskning och innovation inom luftfarten förbättrar konkurrenskraften och sysselsättningen inom luftfartssektorn vilket kommer att vara särskilt viktigt för återhämtningen. Vissa mål som ska uppnås senast 2030 är följande: Demonstrera banbrytande tekniska innovationer för flygplan som kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och visa ett sätt att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

Förnybar vätgas Detta partnerskap kommer att påskynda utvecklingen och införandet av en europeisk värdekedja för förnybar vätgasteknik och bidra till ett hållbart, koldioxidsnålt och helt integrerat energisystem och till meddelandet om ”en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa” (COM(2020) 301 final). Fokus ligger på produktion, distribution och lagring av förnybar vätgas och på att försörja sektorer som är svåra att fasa ut fossila bränslen inom, till exempel tunga industrier och tillämpningar för tunga transporter. Målen fram till 2030 är bland annat följande: Producera förnybar vätgas för cirka 1,5–3 euro/kg, vilket kommer att kräva att man når målen för 2030 när det gäller att förbättra effektiviteten och sänka kapitalutgifterna. Dessutom förutsätter detta att el från förnybara energikällor finns tillgänglig till förmånliga priser, att det blir möjligt att ta sig in på massmarknader och att distributionskostnaderna minskas till mindre än 1 euro/kg vätgas i stor skala.

Europas järnvägar Detta partnerskap kommer att påskynda utvecklingen och spridningen av innovativ teknik (särskilt digital teknik och automatisering) för att förverkliga den radikala omvandlingen av järnvägssystemet och uppnå målen i den europeiska gröna given, till exempel genom att flytta en betydande del av de 75 % av de inre godstransporterna som i dag sker på väg till transporter på järnväg och inre vattenvägar. Partnerskapet kommer att utveckla lösningar som får brett stöd i hela EU vilket kommer att leda till en marknadspenetration på upp till 75 % fram till 2030, förbättra järnvägens konkurrenskraft och stödja det europeiska tekniska ledarskapet på järnvägsområdet.

Global hälsa EDCTP3 Detta partnerskap kommer att leda till nya lösningar för att minska bördan av infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara och stärka forskningskapaciteten för att förbereda och reagera på nya infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara och över hela världen. Målet är att senast 2030 ha gjort framsteg med att licensiera minst två nya medicinska tekniker för att bekämpa infektionssjukdomar och att ha stött minst 100 forskningsinstitut i 30 länder för att möjliggöra effektiva och snabba forskningsinsatser för att utveckla medicinsk teknik mot nya epidemier.

Initiativet för innovativ hälsa Detta initiativ kommer att bidra till att skapa ett EU-omfattande ekosystem för forskning och innovation på hälsoområdet som gör det lättare att omsätta vetenskaplig kunskap i konkreta innovationer. Det kommer att stödja utvecklingen av säkra, effektiva, människocentrerade och kostnadseffektiva produkter och tjänster som inriktas på viktiga icke tillgodosedda folkhälsobehov och driva sektorsövergripande hälsoinnovation för en globalt konkurrenskraftig europeisk hälso- och sjukvårdsindustri. Det kommer att omfatta förebyggande, diagnostik, behandling och sjukdomshantering. Några av dess mål för 2030 skulle omfatta minst 30 storskaliga sektorsövergripande projekt med inriktning mot hälsoinnovationer och genomförbarhet när det gäller att integrera hälso- och sjukvårdsprodukter eller hälso- och sjukvårdstjänster. Initiativet kommer att bidra till att uppnå målen i EU:s plan mot cancer 4 , den nya industristrategin för EU 5 och läkemedelsstrategin för EU 6 .

Viktig digital teknik Viktig digital teknik omfattar elektroniska komponenter, konstruktion, tillverkning och integrering av dem i system och den programvara som definierar hur de fungerar. Det övergripande målet för detta partnerskap är att stödja den digitala omvandlingen av alla ekonomiska sektorer och samhällssektorer, se till att omställningen fungerar för Europa och stödja den europeiska gröna given. Målet för 2030 är att EU:s ledarskap inom viktig digital teknik ska stärka de industriella drivkrafterna efter att ha utnyttjat nya möjligheter att skapa teknisk suveränitet och stärka konkurrenskraften.

Single European Sky ATM Research (Sesar) Initiativet syftar till att digitalt förändra flygledningstjänsten, göra det europeiska luftrummet till det mest effektiva och miljövänliga luftrummet i världen och stödja konkurrenskraften och återhämtningen inom Europas luftfartssektor efter covid-19-krisen. Målen är bland annat följande: Förbättrad konnektivitet, integration och automatisering mellan mark och flygplan, ökad flexibilitet och skalbarhet i luftrumsplaneringen och säker integrering av obemannade flygplan. Målet är att senast 2030 ha levererat de lösningar som identifierats i huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten för fas D vid teknisk mognadsgrad 6.

Smarta nät och tjänster Detta partnerskap kommer att stödja teknisk suveränitet för smarta nät och tjänster i linje med den nya industristrategin för EU och EU:s verktygslåda för 5G-säkerhet. Syftet är att bidra till att lösa samhällsutmaningar och möjliggöra den digitala och gröna omställningen. När det gäller covid-19-krisen kommer det att stödja teknik som svarar mot både hälsokrisen och den ekonomiska återhämtningen. Partnerskapet kommer att göra det möjligt för europeiska aktörer att utveckla den tekniska kapaciteten för 6G-system som en grund för framtida digitala tjänster fram till 2030. Det kommer att hjälpa till att leda marknaderna för 5G-infrastruktur i Europa genom att samordna utvecklingen av 5G med fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt (FSE).

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

·Subsidiaritet (för icke exklusiv befogenhet)

·Stärka samarbete och kunskapsutbyte mellan nyckelaktörer i det europeiska forsknings- och innovationssystemet, inklusive tvärvetenskapligt och sektorsövergripande samarbete och förbättrad integrering av värdekedjor och ekosystem.

·Säkerställa anpassning och integrering av europeiska, nationella/regionala och industriella forsknings- och innovationsstrategier, program och investeringar enligt överenskomna riktlinjer.

·Skapa kritiska skalor för investeringar i gemensamma prioriteringar och öka privata investeringar i forskning och innovation.

·Minska de risker och osäkerhetsmoment för industrin som är kopplade till investeringar i forsknings- och innovationsverksamhet och ny teknik/nya lösningar genom att dela risker och skapa förutsägbarhet när det gäller investeringar.

·Proportionalitet

(1)Motivering av användningen av en partnerskapsstrategi inom ett visst område (inklusive överväganden om additionalitet, direktanpassning och en koppling till strategiska prioriteringar) i stället för andra former av insatser som är tillgängliga inom ramen för Horisont Europa.

(2)Om partnerskapsstrategin bedöms vara lämplig vägleddes proportionalitetsbedömningen av vilken typ av partnerskap (samprogrammerat, samfinansierat eller institutionaliserat partnerskap) som skulle vara mest effektivt när det gäller att uppnå de avsedda målen.

·Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten för befintlig lagstiftning

·I interimsutvärderingen av Horisont 2020 drogs slutsatsen att det övergripande partnerskapslandskapet hade blivit alltför komplext och fragmenterat. Även om det totala antalet forsknings- och innovationspartnerskap i Horisont 2020 är omkring 100 utgör de i genomsnitt cirka 25 % av den tillgängliga budgeten för Horisont 2020 och offentlig-privata partnerskap står för omkring 17,5 % av budgeten för Horisont 2020. I interimsutvärderingen identifierades behovet av att rationalisera det övergripande europeiska forsknings- och innovationspartnerskapet, förbättra deras partnerskaps öppenhet och transparens och koppla dem till EU:s framtida strategiska prioriteringar för forskning och innovation och Horisont Europa-uppdrag.

·Utvärderingen av artikel 187 visade att offentlig-privata partnerskap måste anpassas till EU:s politik samt till nationell och regional politik. Den rekommenderade en översyn av de centrala resultatindikatorerna samt att ett bredare spektrum av intressenter skulle inkluderas i styrningsstrukturerna eller i inlämnade förslag. I rapporten betonades också behovet av att förbättra och stärka kommunikationen, särskilt för att säkerställa en effektiv spridning av projektresultaten.

·Samråd med berörda parter

–Medlemsstaterna rådfrågades genom Horisont Europa-programkommitténs ”Shadow Strategic Configuration”.

–Ett öppet offentligt samråd om kandidater till institutionaliserade partnerskap på grundval av artikel 185 och 187 i EUF-fördraget hölls mellan den 11 september och den 6 november 2019 och gav upphov till över 1 600 svar.

–Riktade samråd hölls för att förbereda konsekvensbedömningarna för 12 föreslagna institutionaliserade partnerskap. För varje kandidat intervjuade en extern konsult ett representativt urval av berörda parter och frågade dem om behovet av och mervärdet av EU-åtgärder.

·Insamling och användning av sakkunskap

·Konsekvensbedömning

·Delalternativ 3a institutionaliserade partnerskap på grundval av artikel 185 i EUF-fördraget.

·Delalternativ 3b institutionaliserade partnerskap på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget.

·Lagstiftningens lämplighet och förenkling

·Grundläggande rättigheter

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

·Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

·Närmare redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

·Del I innehåller bestämmelser som är gemensamma för alla gemensamma företag i syfte att rationalisera och harmonisera de rättsliga gränsvillkoren och tillhandahålla ett modulärt tillvägagångssätt som enskilda gemensamma företag kan basera sin operativa arkitektur på.

·Del II innehåller bestämmelser som är specifika för enskilda gemensamma företag som möjliggör den flexibilitet som krävs för att ta hänsyn till operativa och politiska behov.

·Del III innehåller slutbestämmelser som är tillämpliga på alla gemensamma företag.

·Artikel 4 Målen och principerna för gemensamma företag är fast förankrade inom Horisont Europas mål och struktur och är nära kopplade till uppnåendet av EU:s policymål. En uppsättning gemensamma mål har fastställts på grundval av den samordnade konsekvensbedömningen.

·Artikel 5 Operativa mål och uppgifter – dessa bestämmelser återspeglar kraven och kriterierna för genomförandet av europeiska partnerskap, inklusive behovet av att säkerställa en systematisk strategi för att uppnå målen, tillgång till resultat, övervakning för att följa framstegen mot policymålen, främjande av delaktighet gentemot berörda parter och involvering av små och medelstora företag.

·Artikel 7 Här fastställs en gemensam process för att välja ut nya medlemmar och därigenom säkerställa transparens och öppenhet i hela initiativet i linje med Horisont Europa-förordningen.

·Artikel 11 Här tillhandahålls en ram för att säkerställa partnernas bidrag under initiativets hela löptid och att kostnaderna delas mellan EU och andra partner än unionen vilket är ett centralt villkor för en partnerskapsstrategi. I denna artikel föreskrivs att bidragen och åtagandena måste öka på ett kvalitativt och kvantitativt sätt i linje med Horisont Europa-förordningen. Här fastställs en systematisk strategi för bidrag från näringslivspartner i alla initiativ enligt artikel 187 i EUF-fördraget som är ansvarsskyldiga, stöder öppenhet i initiativen och är konsekventa, transparenta och rättvisa samtidigt som det säkerställs att initiativet är attraktivt för nya medlemmar.

·Utfasning Bestämmelserna är nära kopplade till uppnåendet av specifika mål. Enligt artikel 16.2 y ska styrelsen utarbeta en realistisk plan för att fortsätta initiativet utanför ramen för ett institutionaliserat partnerskap senast i slutet av 2022 i god tid för att kunna bidra till interimsutvärderingen av Horisont Europa. Detta bör säkerställa att informationsspridningen fortsätter efter det att unionens deltagande har upphört och att kopplingar till industripolitik och annan politik görs för att gå över från forskning och innovation till spridning.

·Bestämmelser om styrning Harmonisera de olika organens funktion i de gemensamma företagen. Varje gemensamt företag stöds av rådgivande grupper för att få vetenskaplig rådgivning och expertrådgivning, samråda med berörda parter och involvera medlemsstaterna (om de inte är partner). Det finns dock flexibilitet för gemensamma företag att använda befintliga konfigurationer för rådgivande funktioner eller att inrätta en konfiguration som betjänar mer än en av dem.

·Samstämmighet och synergier (artiklarna 5, 16, 18 och 24) I Horisont Europa-förordningen föreskrivs följande: ”Samordning och/eller gemensam verksamhet med andra relevanta forsknings- och innovationsinitiativ för att säkerställa optimal sammanlänkningsnivå och säkerställa effektiva synergier”. I enlighet med detta anges i del I hur gemensamma företag förväntas samarbeta med andra partnerskap och samverka med det bredare ekosystemet, särskilt när det gäller deras och styrelsens uppgifter, rollen för gruppen av staters företrädare och rapporteringen via den årliga verksamhetsrapporten. I del två förtecknas vissa prioriterade europeiska partnerskap med vilka enskilda gemensamma företag förväntas upprätta ett formellt och regelbundet samarbete.

2021/0048 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 187 och artikel 188 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 8 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 9 , och

av följande skäl:

(1)För att unionsfinansieringen ska få största möjliga effekt och så effektivt som möjligt bidra till unionens policymål fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning [XXXX] 10 (Horisont Europa-förordningen) policyramen och den rättsliga ramen för europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Europeiska partnerskap är ett centralt inslag i den politiska strategin för Horisont Europa. De inrättas för att genomföra de unionsprioriteringar som Horisont Europa riktar in sig på och säkerställa tydliga effekter för EU och dess medborgare som kan uppnås mer effektivt i partnerskap genom en strategisk vision som delas av partner och som de engagerar sig för snarare än av unionen ensam.

(2)I synnerhet spelar europeiska partnerskap inom pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” i Horisont Europa en viktig roll för att uppnå de strategiska målen, till exempel att påskynda övergången till mål för hållbar utveckling samt ett grönt och digitalt Europa och bör bidra till återhämtningen från den aldrig tidigare skådade covid-krisen. Europeiska partnerskap tar itu med komplexa gränsöverskridande utmaningar som kräver en integrerad strategi. De gör det möjligt att ta itu med de omvandlings-, system- och marknadsmisslyckanden som beskrivs i de konsekvensbedömningar som åtföljer denna förordning genom att sammanföra ett brett spektrum av aktörer i värdekedjorna och ekosystemen för att arbeta för en gemensam vision och omsätta den i konkreta färdplaner och samordnat genomförande av verksamheten. De gör det dessutom möjligt att koncentrera insatserna och resurserna på gemensamma prioriteringar för att lösa de komplexa utmaningarna.

(3)För att uppnå resultat när det gäller prioriteringar och effekter bör europeiska partnerskap utvecklas genom ett brett deltagande av relevanta intressenter i hela Europa, däribland näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå och det civila samhällets organisationer som stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation. De bör också vara en av åtgärderna för att stärka samarbetet mellan partner inom den privata och/eller offentliga sektorn på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation som ger ömsesidiga fördelar för människor och företag samtidigt som man säkerställer att unionen kan hävda sina intressen på strategiska områden.

(4)Interimsutvärderingen av Horisont 2020 visade att en betydande repertoar av partnerskapsinstrument och partnerskapsinitiativ har införts med tiden, med sju genomförandeformer och nästan 120 partnerskapsinitiativ inom Horisont 2020. Utöver den komplexitet som spridningen av instrument och initiativ ger upphov till har det bedömts att deras förmåga att bidra till relaterad politik på unionsnivå och nationell nivå som helhet inte är tillräcklig trots att de har flera positiva effekter när det gäller att uppnå sina mål, till exempel genom att fastställa långsiktiga agendor, strukturera forsknings- och innovationssamarbete mellan annars spridda aktörer och mobilisera ytterligare investeringar. I konsekvensbedömningen av Horisont Europa identifieras därför behovet av att ta itu med och rationalisera unionens finansieringslandskap för forskning och innovation, särskilt när det gäller partnerskap samt att omorientera partnerskapen mot större effekt och resultat när det gäller unionens prioriteringar.

(5)För att ta itu med sådana problem och uppnå den högre ambitionsnivån för europeiska investeringar bör Horisont Europa lägga fram en omfattande förenkling och reform av kommissionens politik för forsknings- och innovationspartnerskap. För att återspegla dess systemiska karaktär som syftar till att bidra till unionsomfattande ”omvandlingar” i riktning mot hållbarhetsmålen bör Horisont Europa använda dessa partnerskap på ett mer strategiskt, konsekvent och effektstyrt sätt.

(6)I förordning (EU) 2020/852 11 fastställs den allmänna ramen för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar i syfte att definiera hållbara investeringar. Det skapar en gemensam referens som investerare, banker, industri och forskare kan använda när de investerar i projekt och ekonomisk verksamhet som har en betydande positiv inverkan på klimatet och miljön och som inte medför någon betydande skada för någon av dem. Det är referenspunkten för gröna investeringar i unionen.

(7)I förekommande fall bör partnerskapen beakta kriterier för teknisk granskning enligt artikel 3 och principen om att inte orsaka betydande skada från och med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 som ett instrument för att förbättra projektens beredskap och tillgång till grön finansiering vilket kommer att vara avgörande för marknadslansering och bredare spridning av den innovativa teknik och de innovativa lösningar som de kommer att leverera. Vetenskapliga belägg utgör kärnan i de tekniska granskningskriterierna. Forskning och innovation, som eftersträvas av partnerskapen, bör spela en viktig roll för att hjälpa ekonomiska aktörer att nå eller överträffa de standarder och tröskelvärden som fastställs i förordningen och hålla de tekniska granskningskriterierna uppdaterade och förenliga med målen i den europeiska gröna given.

(8)På grundval av Horisont Europa-förordningen bör det vara möjligt att inrätta europeiska partnerskap med hjälp av tre olika former, nämligen ”samfinansierade”, ”samprogrammerade” och ”institutionaliserade”. Inrättandet av institutionaliserade partnerskap bör inbegripa ny unionslagstiftning och inrättandet av särskilda genomförandestrukturer i enlighet med artikel 185 eller artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(9)I Horisont Europa-förordningen fastställs åtta prioriterade områden där institutionaliserade partnerskap skulle kunna föreslås. Inom dessa prioriterade områden har flera initiativ för institutionaliserade partnerskap lagts fram och nio av dem omfattas av denna förordning.

(10)Forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av de gemensamma företagen bör finansieras genom Horisont Europa. För att uppnå största möjliga effekt bör de gemensamma företagen utveckla nära synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, särskilt med sådana som stöder införandet av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling för att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och minska obalanserna.

(11)Den nya policystrategin för europeiska partnerskap och i synnerhet de institutionaliserade europeiska partnerskapen kräver ett nytt sätt att fastställa den rättsliga ram inom vilken de fungerar. Bildandet av gemensamma företag på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget för Horisont 2020 har visat sig vara effektivt när det gäller genomförandet men det är nödvändigt att intensifiera det. Därför syftar denna förordning till att öka samstämmighet, effektivitet, ändamålsenlighet och effektinriktning i genomförandet genom att omsätta bestämmelserna i Horisont Europa och erfarenheterna från programgenomförandet inom Horisont 2020 till gemensamma bestämmelser för de gemensamma företagen på ett harmoniserat sätt. Det syftar till att underlätta skapandet av samarbete och synergier mellan europeiska partnerskap och därigenom fullt ut utnyttja deras sammanlänkningar på organisationsnivå. Gemensamma företag bör söka möjligheter att involvera företrädare för andra europeiska partnerskap i diskussionerna under utarbetandet av sina arbetsprogram, identifiera de områden där kompletterande eller gemensamma verksamheter skulle kunna hantera utmaningarna på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt, undvika överlappningar, anpassa tidsplaneringen för sin verksamhet och säkerställa tillgång till resultat och andra relevanta metoder för kunskapsutbyte.

(12)När synergieffekter har identifierats mellan de gemensamma företagen bör de sträva efter att fastställa budgetandelar som bör användas för kompletterande eller gemensamma verksamheter mellan gemensamma företag. Dessutom syftar denna förordning till att förbättra effektiviteten och harmoniseringen av reglerna genom intensifierat operativt samarbete och genom att utforska stordriftsfördelar, inklusive inrättandet av ett gemensamt back office som bör tillhandahålla övergripande stödfunktioner till de gemensamma företagen. Detta gemensamma back office bör göra det lättare att uppnå större effekt och harmonisering på gemensamma punkter samtidigt som man behåller en viss flexibilitet för att tillgodose varje gemensamt företags särskilda behov. Strukturen bör fastställas med hjälp av tjänstenivåavtal som ska ingås tillsammans av de gemensamma företagen. Den gemensamma back office-funktionen bör omfatta stödfunktioner för samordning och administration på områden där granskningen har visat sig vara effektiv och kostnadseffektiv och bör ta hänsyn till efterlevnaden av kravet på ansvarsskyldighet för varje enskild utanordnare. Den rättsliga strukturen bör utformas så att den på bästa sätt tillgodoser de gemensamma företagens gemensamma behov, säkerställer ett nära samarbete och utforskar alla möjliga synergieffekter mellan de europeiska partnerskapen och följaktligen mellan de olika delarna av Horisont Europa-programmet samt mellan de andra program som förvaltas av de gemensamma företagen.

(13)Konsekvensbedömningarna för varje gemensamt företag som inrättats genom denna förordning har gett belägg som motiverar genomförandet av partnerskap i enlighet med Horisont Europa-förordningen endast om andra delar av Horisont Europa-programmet, inklusive andra former av europeiska partnerskap, inte skulle uppnå målen eller inte skulle ge de förväntade effekter som krävs varför ett sådant genomförande motiveras av ett långsiktigt perspektiv och hög grad av integration.

(14)Horisont Europa inför en mer strategisk, konsekvent och effektstyrd strategi för europeiska partnerskap som bygger på erfarenheterna från interimsutvärderingen av Horisont 2020. I linje med den nya ambitionen syftar denna förordning till en effektivare användning av institutionaliserade europeiska partnerskap, särskilt genom att fokusera på tydliga mål, utfall och effekter som kan uppnås senast 2030 och genom att säkerställa ett tydligt bidrag till unionens relaterade politiska prioriteringar och politik. Ett nära samarbete och synergier med andra relevanta initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med andra europeiska partnerskap, är avgörande för att uppnå större genomslagskraft och säkerställa att resultaten utnyttjas. Vid bedömningen av den samlade effekten bör man ta hänsyn till bredare investeringar som går utöver bidragen från partner och som utlöses av de gemensamma företag som bidrar till att uppnå deras mål.

(15)Denna förordning bygger på de principer och kriterier som fastställs i Horisont Europa-förordningen, inklusive öppenhet och transparens, en stark hävstångseffekt och långsiktiga åtaganden från alla berörda parter. Ett av syftena med denna förordning är att säkerställa att initiativen är öppna för ett brett spektrum av enheter, däribland nya aktörer. Partnerskapen bör vara öppna för alla enheter som är villiga och kapabla att arbeta för det gemensamma målet och främja ett brett och aktivt deltagande av intressenter i deras verksamhet, medlemskap och styrning och säkerställa att resultaten skulle vara till nytta för alla européer, särskilt genom en bred spridning av resultat och förberedande verksamhet i hela unionen.

(16)För åtgärder som rör unionens strategiska tillgångar, intressen, autonomi eller säkerhet bör de åtgärder som anges i [artikel 16] i Horisont Europa-förordningen tillämpas på gemensamma företags arbetsprogram.

(17)[Bilaga III] till Horisont Europa-förordningen kräver att de finansiella bidragen och/eller naturabidragen från andra partner än unionen ska uppgå till minst 50 % och får uppgå till 75 % av det europeiska partnerskapets aggregerade budgetåtaganden. I denna förordning bör därför det bidrag som krävs från medlemmarna i gemensamma företag fastställas på samma nivå eller högre än unionens bidrag. Unionen bör kunna minska sitt bidrag om andra medlemmar än unionen inte uppfyller sina åtaganden.

(18)I linje med ambitionerna i Horisont Europa-förordningen är en av förutsättningarna för att inrätta institutionaliserade partnerskap att säkerställa partnernas bidrag under initiativens hela löptid. I detta sammanhang bör privata partner lämna en betydande del av sina bidrag i form av naturabidrag till det gemensamma företagets driftskostnader. Gemensamma företag bör kunna söka åtgärder för att underlätta dessa bidrag genom sina arbetsprogram, särskilt genom att sänka finansieringsnivåerna. Dessa åtgärder bör grunda sig på ett gemensamt företags särskilda behov och den underliggande verksamheten. I motiverade fall bör det vara möjligt att införa ytterligare villkor som kräver deltagande av en medlem i det gemensamma företaget eller deras ingående eller anknutna enheter med inriktning på verksamheter där det gemensamma företagets industripartner kan spela en nyckelroll, till exempel storskaliga demonstrationer och flaggskeppsprojekt, och bidra mer genom lägre finansieringsnivåer. Nivån på medlemmarnas deltagande bör övervakas av den verkställande direktören för att ge styrelsen befogenhet att vidta lämpliga åtgärder och säkerställa en balans mellan åtaganden från partner och öppenhet. I vederbörligen motiverade fall kan kapitalutgifterna för t.ex. storskaliga demonstrationer eller flaggskeppsprojekt betraktas som en stödberättigande kostnad i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen.

(19)I enlighet med principen om rättvis fördelning av bidragen mellan medlemmarna i gemensamma företag bör finansiella bidrag till de gemensamma företagens administrativa kostnader fördelas lika mellan unionen och andra medlemmar än unionen. Avvikelser från denna princip bör endast övervägas i vederbörligen motiverade undantagsfall, till exempel när storleken på eller medlemskapets struktur för en annan medlem i det gemensamma företaget än unionen skulle leda till bidrag per ingående enhet eller anknuten enhet, särskilt små och medelstora företag, på en så hög nivå att de allvarligt skulle äventyra incitamentet att bli eller förbli en enhet som ingår i eller är anknuten till medlemmen i det gemensamma företaget. I så fall bör den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till det gemensamma företagets administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna och bidragen från små och medelstora företag bör vara betydligt lägre än bidragen från större ingående enheter eller anknutna enheter. När en kritisk massa av medlemskap som möjliggör ett bidrag som överstiger 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna har uppnåtts, bör de årliga bidragen per ingående enhet eller anknuten enhet bibehållas eller ökas i syfte att gradvis öka andelen andra medlemmar än unionen i det gemensamma företagets totala bidrag till de årliga administrativa kostnaderna. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att maximera bidraget till 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.

(20)Enligt Horisont Europa-förordningen ska partnerna visa sitt långsiktiga engagemang, inklusive en minimiandel offentliga och/eller privata investeringar. Följaktligen är det nödvändigt för unionen att i denna förordning identifiera grundande medlemmar som är etablerade i medlemsstater, länder som är associerade till Horisont Europa-programmet eller internationella organisationer. Vid behov bör det dock vara möjligt att utvidga medlemsbasen för gemensamma företag efter att de bildats, med associerade medlemmar som valts ut genom öppna och transparenta förfaranden med särskild hänsyn tagen till ny teknisk utveckling eller associering av ytterligare länder till Horisont Europa-programmet. Rättsliga enheter som är intresserade av att stödja de gemensamma företagens mål inom sina specifika forskningsområden, utan att bli medlemmar, bör också erbjudas möjligheten att bli bidragande partner i dessa gemensamma företag.

(21)Bildandet av ett gemensamt företag säkerställer ett offentlig-privat partnerskap som är till ömsesidig nytta för de berörda medlemmarna bland annat genom att främja säkerhet om stora budgetanslag för de berörda industrierna under en sjuårsperiod. Genom att bli grundande medlem eller associerad medlem, eller en av deras ingående eller anknutna enheter kan man få inflytande i det gemensamma företagets styrelse antingen direkt eller genom företrädare för industrin. Styrelsen är det beslutsfattande organet i det gemensamma företaget som beslutar om partnerskapets långsiktiga strategiska inriktning och dess årliga prioriteringar. Grundande medlemmar och associerade medlemmar som i tillämpliga fall företräder sina ingående enheter bör därför kunna bidra till det gemensamma företagets dagordning och prioriteringar genom antagande och eventuell ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan liksom genom antagande av det årliga arbetsprogrammet, inklusive innehållet i ansökningsomgångarna, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången och tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn.

(22)Det är lämpligt att andra medlemmar än unionen åtar sig att genomföra denna förordning genom ett skriftligt åtagande. Dessa skriftliga åtaganden bör vara rättsligt giltiga under initiativets hela löptid och noga övervakas av det gemensamma företaget och kommissionen. Gemensamma företag bör skapa en rättslig och organisatorisk miljö som gör det möjligt för medlemmarna att fullgöra sina åtaganden och samtidigt säkerställa kontinuerlig öppenhet i initiativet och transparens under genomförandet, särskilt när det gäller fastställande av prioriteringar och deltagande i ansökningsomgångar.

(23)Ytterligare förenkling är en hörnsten i ramprogrammet Horisont Europa. I detta sammanhang bör det finnas en förenklad rapporteringsmekanism för partner som inte längre är skyldiga att rapportera om icke stödberättigande kostnader. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör redovisas enbart på grundval av stödberättigade kostnader. Detta möjliggör en automatisk beräkning av naturabidrag till operativ verksamhet via Horisont Europas it-verktyg, minskar den administrativa bördan för partner och gör rapporteringsmekanismen för bidrag effektivare. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör övervakas noga av de gemensamma företagen och regelbundna rapporter bör utarbetas av styrelsens verkställande direktör för att fastställa om framstegen mot att uppnå målen för naturabidrag är tillräckligt tillfredsställande. Styrelsen bör bedöma både de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts av de ledamöter som bidrar till den operativa verksamheten samt andra faktorer, till exempel de små och medelstora företagens deltagande och initiativets attraktionskraft för nykomlingar. Vid behov bör den vidta lämpliga avhjälpande och korrigerande åtgärder med beaktande av principerna om öppenhet och insyn.

(24)De gemensamma företagen bör ge andra medlemmar än unionen en systematisk möjlighet och ett incitament att kombinera sin forsknings- och innovationsverksamhet med den verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget. Ytterligare verksamhet bör inte få ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget. Den kan dock redovisas som medlemmarnas naturabidrag när de bidrar till det gemensamma företagets mål och är direkt kopplade till dess verksamhet. Denna koppling kan fastställas genom utnyttjande av resultat från indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget respektive dess tidigare initiativ eller genom att påvisa ett betydande mervärde för unionen. Denna förordning bör innehålla mer specifika bestämmelser om omfattningen av ytterligare verksamheter för varje gemensamt företag, i den mån det är nödvändigt för att uppnå önskad inriktning och effekt. Det bör vidare beslutas av de gemensamma företagens styrelser om det för värderingen av bidragen är nödvändigt att använda förenklade metoder som schablonbelopp eller enhetskostnader för att uppnå förenkling, kostnadseffektivitet och en lämplig skyddsnivå för konfidentiella affärsuppgifter.

(25)Styrningen av gemensamma företag bör säkerställa att deras beslutsprocesser är anpassade till snabbt föränderliga socioekonomiska och tekniska förhållanden och globala utmaningar. Gemensamma företag bör dra nytta av sakkunskap, råd och stöd från alla relevanta intressenter för att effektivt genomföra sina uppgifter och säkerställa synergier på unionsnivå och nationell nivå. Gemensamma företag bör därför ges befogenhet att inrätta rådgivande organ i syfte att ge dem expertråd och utföra andra rådgivande uppgifter som är nödvändiga för att uppnå de gemensamma företagens mål. När de rådgivande organen inrättas bör gemensamma företag säkerställa en balanserad representation av experter inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet även när det gäller en jämn könsfördelning. De råd som tillhandahålls av dessa organ bör omfatta såväl vetenskapliga perspektiv som nationella och regionala myndigheters och andra intressenters perspektiv.

(26)Gemensamma företag bör kunna inrätta ett rådgivande organ med vetenskaplig rådgivande funktion. Organet eller dess medlemmar bör kunna tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och stöd till respektive gemensamt företag. De vetenskapliga utlåtandena bör särskilt avse årliga arbetsplaner, ytterligare verksamheter samt vid behov andra aspekter av de gemensamma företagens uppgifter.

(27)Gemensamma företag bör säkerställa att medlemsstaterna är tillräckligt informerade om de gemensamma företagens verksamhet, kan tillhandahålla aktuell information om verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna och har möjlighet att bidra till förberedelse- och beslutsprocesserna. En sådan dialog med medlemsstaterna är särskilt viktig när det gäller synergier och behovet av att säkerställa en anpassning av insatser och verksamheter på nationell, regional, unions- och europeisk nivå för att skapa större genomslagskraft. Gemensamma företag utan direkt eller indirekt deltagande av medlemsstaterna som partner bör inrätta en grupp med staternas företrädare i syfte att anpassa de gemensamma företagens verksamhet till den politik som förs och de åtgärder som vidtas på nationell och regional nivå.

(28)För att säkerställa att gemensamma företag är medvetna om de ståndpunkter och åsikter som intressenter från hela värdekedjan har inom sina respektive områden bör gemensamma företag kunna inrätta sina respektive rådgivande intressentgrupper som ska rådfrågas om övergripande frågor eller specifika frågor enligt behoven i varje gemensamt företag. Sådana grupper bör vara öppna för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade intressegrupper och internationella intressegrupper från medlemsstater, associerade länder och andra länder, som är verksamma inom det gemensamma företagets område.

(29)De gemensamma företagen bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt och i god tid tillhandahålla all relevant information till sina behöriga organ samt marknadsföra sin verksamhet för allmänheten, bland annat genom informations- och spridningsverksamhet.

(30)De gemensamma företagen bör genomföras med hjälp av en struktur och regler som ökar effektiviteten och säkerställer förenkling. För att uppnå detta bör de gemensamma företagen anta finansiella regler som är specifika för deras behov i enlighet med artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 12 .

(31)Genomförandet av de gemensamma företagen bör baseras på de kriterier som fastställs för institutionaliserade partnerskap i Horisont Europa-förordningen. Den bör stödjas genom användning av elektroniska medel som förvaltas av kommissionen. Information om indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen, inklusive resultat, är nödvändig för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik eller program. Gemensamma företag bör därför säkerställa att unionens institutioner och unionens organ, kontor eller byråer har tillgång till all information som rör de indirekta åtgärder som de finansierar, inklusive resultat från stödmottagare som deltar i indirekta åtgärder. Sådan nyttjanderätt bör begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och bör vara förenlig med tillämpliga sekretessregler. Personal vid unionens institutioner och unionens organ, kontor eller byråer bör beviljas tillgång till denna information med förbehåll för lämpliga standarder för it-säkerhet, informationssäkerhet och i enlighet med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna.

(32)Deltagande i indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa bör följa reglerna i Horisont Europa-förordningen. De gemensamma företagen bör säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa regler på grundval av relevanta åtgärder som antagits av kommissionen. De gemensamma företagen bör använda den mall för bidragsavtal som utarbetats av kommissionen. När det gäller den period för att invända mot överföring av äganderätt till resultat som avses i [artikel 36.4] i Horisont Europa-förordningen bör varaktigheten för innovationscyklerna inom de områden som omfattas av respektive gemensamma företag beaktas.

(33)Ett av huvudsyftena med gemensamma företag är att främja unionens ekonomiska kapacitet och i synnerhet dess vetenskapliga och tekniska suveränitet. Återhämtningen efter pandemin visar dessutom på behovet av att investera i viktig teknik som 5G, AI, moln, cybersäkerhet, grön teknik och att utnyttja denna teknik i unionen. Resultat som genereras av alla deltagare kommer att spela en viktig roll i detta avseende och alla deltagare kommer att få unionsfinansiering genom de resultat som genereras i projektet och åtkomsträttigheter till dessa, även de deltagare som inte har fått unionsfinansiering. För att skydda unionens intressen bör därför de gemensamma företagens rätt att motsätta sig överföring av äganderätt till resultat eller beviljande av en exklusiv licens för resultat också gälla deltagare som inte har erhållit unionsfinansiering. Vid utövandet av denna rätt att invända mot det gemensamma företaget bör man göra en rättvis avvägning mellan unionens intressen och skyddet av de grundläggande rättigheterna när det gäller deltagarnas resultat utan finansiering i enlighet med proportionalitetsprincipen med beaktande av att dessa deltagare inte fick någon unionsfinansiering för den åtgärd som resultaten genererats från.

(34)Unionens ekonomiska bidrag bör förvaltas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och reglerna om indirekt förvaltning i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(35)I förenklingssyfte bör den administrativa bördan minskas för alla parter. Dubbel revision och oproportionerliga mängder dokumentation och rapportering bör undvikas. Revisioner av mottagare av unionsmedel enligt denna förordning bör utföras i enlighet med Horisont Europa-förordningen och andra relevanta unionsfinansieringsprogram.

(36)Unionens och de övriga medlemmarnas ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, återkrav av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Med tanke på den särskilda karaktären hos de åtgärder som genomförs av vissa av de gemensamma företag som kräver att de fasas ut över flera år bör det vara möjligt att dela upp fleråriga budgetåtaganden från kommissionen och det berörda gemensamma företaget i årliga delbetalningar. I detta avseende får budgetåtaganden för de gemensamma företag som anges i artikel 3.1 b, d och h delas upp i årliga delbetalningar. Fram till och med den 31 december 2024 får det sammanlagda beloppet av dessa budgetåtaganden inte överstiga 50 % av det högsta unionsbidrag som anges i artiklarna 10 och 145. Från och med den 1 januari 2025 ska minst 20 % av den sammanlagda budgeten för de återstående åren inte täckas av årliga delbetalningar.

(37)Med tanke på de gemensamma företagens särskilda karaktär och nuvarande status bör de även i fortsättningen omfattas av ett separat förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. Revisionen av räkenskaperna och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet bör genomföras av revisionsrätten.

(38)I enlighet med [artikel 8.2 c] i Horisont Europa-förordningen bör gemensamma företag ha en tydlig livscykelstrategi. För att på lämpligt sätt skydda unionens ekonomiska intressen bör gemensamma företag bildas för en period som löper ut den 31 december 2031 så att de kan utöva sina skyldigheter när det gäller genomförandet av bidrag till dess att de sista indirekta åtgärder som inletts har slutförts.

(39)Inom ramen för kommissionens prioritering ”En europeisk grön giv” 13 som stöds av unionens reviderade bioekonomistrategi 14 , EU:s strategi för biologisk mångfald 15 , meddelandet En ren jord åt alla 16 , handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 17 och det nya meddelandet Från jord till bord 18 bör den europeiska biobaserade sektorn, inklusive små och medelstora företag, regioner och primärproducenter, bli klimatneutral, mer cirkulär och mer hållbar och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Ett starkt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt biobaserat innovationsekosystem kan minska beroendet av och påskynda ersättandet av icke-förnybara fossila råvaror och mineralresurser. Den kan utveckla förnybara biobaserade produkter, material, processer och näringsämnen från avfall och biomassa genom hållbarhet och cirkulationsdriven innovation. Ett sådant ekosystem kan också skapa värde från lokala råvaror – inklusive avfall, restprodukter och sidoströmmar – för att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och utveckling i hela unionen, inte bara i stadsområden utan även i landsbygds- och kustområden där biomassa produceras och som ofta är perifera regioner som sällan drar nytta av industriell utveckling.

(40)Det gemensamma företaget för biobaserad industri, som inrättades inom ramen för Horisont 2020, har fokuserat på hållbar resursanvändning, särskilt inom resursintensiva och högeffektiva sektorer som jordbruk, textiltillverkning och byggverksamhet, särskilt med inriktning på lokala aktörer, tillverkare, anläggningar och fabriker. Dess interimsutvärdering som offentliggjordes i oktober 2017 omfattade en uppsättning på 34 tungt vägande rekommendationer som återspeglas i utformningen av det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som inrättats genom denna förordning. Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa är inte en direkt fortsättning på det gemensamma företaget för biobaserad industri utan snarare ett program som bygger på föregångarens resultat och åtgärdar dess brister. I linje med rekommendationerna bör det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa involvera ett bredare spektrum av intressenter, inklusive primärsektorn (jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk) samt leverantörer av avfall, restprodukter och sidoströmmar, regionala myndigheter och investerare för att förhindra marknadsmisslyckanden och ohållbara biobaserade processer. För att uppnå sina mål bör fonden endast finansiera projekt som respekterar principerna om cirkularitet, hållbarhet och planetens gränser.

(41)Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa bör inrätta genomförandegrupper som bör fungera som rådgivande organ och aktivt delta i de strategiska diskussioner som fastställer strategin för partnerskapet. Det är av avgörande betydelse att dessa rådgivande organ inkluderas i styrningsstrukturen för att säkerställa ett bredare deltagande och större privata investeringar i den cirkulära biobaserade sektorn. Genomförandegrupperna bör särskilt stödja de strategiska styrelsesammanträdena där industriledare och företrädare för intressenter tillsammans med företrädare på hög nivå från kommissionen ansluter sig till den permanenta styrelsen för att diskutera och fastställa partnerskapets strategiska inriktning.

(42)Huvudsyftet med det gemensamma företaget för ren luftfart bör vara att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik så att den kan tas i bruk så snart som möjligt och därmed avsevärt bidra till de ambitiösa målen för begränsning av miljöpåverkan i den europeiska gröna given, dvs. en utsläppsminskning på 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och klimatneutralitet senast 2050. Detta mål kan endast uppnås genom att man påskyndar och optimerar forsknings- och innovationsprocesserna inom flygteknik och förbättrar den globala konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri. Det gemensamma företaget för ren luftfart bör också se till att renare luftfart förblir säker, trygg och effektiv för lufttransport av passagerare och gods.

(43)Det gemensamma företaget för ren luftfart bygger på erfarenheterna från de gemensamma företagen Clean Sky och Clean Sky 2. Det nya partnerskapet bör vara mer ambitiöst genom att fokusera på att utveckla banbrytande demonstratorer. I linje med resultaten av interimsutvärderingen av det gemensamma företaget Clean Sky 2 bör ett nytt initiativ säkerställa att varje demonstrator bygger på en ”nyttokalkyl” för att den teknik som utvecklas verkligen ska kunna användas så snabbt som möjligt, vilket är en nyckelprioritering. Därför bör det nya initiativet inriktas på att öka synligheten för dess individuella utnyttjandemål och på att stärka det gemensamma företagets övervaknings-, lednings- och rapporteringskapacitet för att återspegla komplexiteten i de forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att partnerskapet ska nå sina mål.

(44)Det gemensamma företaget för ren luftfart bör bygga på en mångsidig medlemsbas som sammanför ett brett spektrum av intressenter och idéer. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som är kapabla att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan att uttrycka idéer och av potentiella medlemmar 19 . Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna inbjudan för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.

(45)För att maximera och påskynda effekterna av den forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av de gemensamma företagen för ren luftfart och Sesar 3 när det gäller effektiv utsläppsminskning och digitalisering av luftfartsindustrin bör de eftersträva ett nära samarbete med Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) i partnerskapets arbete för att säkerställa ett tidigt utbyte av kunskap om ny teknik som utvecklats. Detta kommer att vara avgörande för att påskynda marknadslanseringen genom att underlätta certifieringsprocessen för resulterande produkter och tjänster i enlighet med förordning (EU) 2018/1189 20 .

(46)För att maximera synergieffekterna mellan program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå bör medlemmarna i gruppen med staternas företrädare i det gemensamma företaget för ren luftfart undersöka möjligheterna att ge ekonomiskt stöd på nationell nivå till utmärkta förslag som inte valts ut för finansiering av det gemensamma företaget för ren luftfart på grund av överteckning.

(47)Europa står inför utmaningen att behöva spela en ledande roll när det gäller att internalisera samhällskostnaderna för utsläpp av växthusgaser i affärsmodellen för lufttransporter samtidigt som man fortsätter att säkerställa lika villkor för europeiska produkter på den globala marknaden. Därför bör det gemensamma företaget för ren luftfart stödja de europeiska företrädarna i samband med internationell standardisering och internationell lagstiftning.

(48)Intresset för vätgas har utvecklats dramatiskt under de senaste fem åren och alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat Parisavtalet (COP21). I slutet av 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Prioriterade områden är förnybar vätgas, bränsleceller, andra alternativa bränslen och energilagring. Väte är framträdande i meddelanden om en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa och en EU-strategi för integrering av energisystem från juli 2020 samt i lanseringen av alliansen för ren vätgas som sammanför alla intressenter för att identifiera teknikbehov, investeringsmöjligheter och rättsliga hinder för att bygga upp ett rent vätgasekosystem i unionen.

(49)Särskild forsknings- och innovationsverksamhet med anknytning till vätgastillämpningar har fått stöd sedan 2008, främst genom de gemensamma företagen för bränsleceller och vätgas (de gemensamma företagen FCH och FCH 2) inom FP7 och Horisont 2020 samt genom traditionella samarbetsprojekt som omfattar alla steg/områden i värdekedjan för vätgas. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör stärka och integrera unionens vetenskapliga kapacitet för att påskynda utvecklingen och förbättringen av avancerade tillämpningar för förnybar vätgas som är färdiga för marknaden för slutanvändare inom energi-, transport-, byggnads- och industrisektorerna. Detta kommer endast att vara möjligt i kombination med en förstärkning av konkurrenskraften i unionens värdekedja för förnybar vätgas, särskilt små och medelstora företag.

(50)För att uppnå vetenskapliga målen av det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör alla sektorer som berörs av vätgasekonomin ges möjlighet att delta i utarbetandet och genomförandet av dess strategiska forsknings- och innovationsagenda. Den offentliga sektorn bör också involveras, särskilt regionala och nationella myndigheter, där de sistnämnda ansvarar för att fastställa klimatstrategier och åtgärder med anknytning till marknadsmekanismer, för att fylla luckorna mellan utveckling av teknik som är färdig för marknaden och storskalig spridning.

(51)Eftersom vätgas kan användas som bränsle, energibärare och för lagring av energi är det viktigt att partnerskapet för förnybar vätgas inrättar ett strukturerat samarbete med många andra Horisont Europa-partnerskap, särskilt för slutanvändning. Partnerskapet för förnybar vätgas bör särskilt samverka med väg- och vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och partnerskap för rent stål. För detta ändamål bör det inrättas en struktur för rapportering till styrelsen för att säkerställa samarbete och synergier mellan dessa partnerskap på vätgasområdet. Initiativet för förnybar vätgas skulle vara det enda partnerskap som är inriktat på att ta itu med teknik för vätgasproduktion. Samarbetet med partnerskap för slutanvändning bör särskilt inriktas på demonstration av tekniken och gemensamma specifikationer.

(52)Järnvägar bidrar till det gemensamma europeiska transportområdet och utgör ett grundläggande inslag i unionens långsiktiga strategi för hållbar utveckling. När det gäller den ekonomiska storleken uppgår den europeiska järnvägssektorns direkta bruttoförädlingsvärde till 69 miljarder EUR och det indirekta värdet till 80 miljarder EUR. 1,3 miljoner personer var direkt anställda inom järnvägssektorn och mer än en miljon indirekt 21 .

(53)Den europeiska gröna given syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Bland de prioriterade områdena ingår att påskynda övergången till hållbar och smart mobilitet.

(54)I kommissionens meddelande En ny industristrategi för Europa 22 (mars 2020) betonas att hållbara och smarta mobilitetsindustrier, till exempel järnvägsindustrin, har både ansvar och potential att driva på den digitala och gröna omställningen, stödja Europas industriella konkurrenskraft och förbättra konnektiviteten. Därför bör alla väg-, järnvägs-, luftfarts- och vattenvägstransporter bidra till en minskning av transportutsläppen med 90 % fram till 2050. En prioritering bör vara att en betydande del av de 75 % av de inre godstransporter som i dag fraktas på väg flyttas över till järnväg och inre vattenvägar.

(55)Det gemensamma företaget Shift2Rail bildades 2014 för att förvalta forsknings-, utvecklings- och valideringsverksamheten inom Shift2Rail-initiativet genom att kombinera finansiering från den offentliga och privata sektorn från dess medlemmar och genom att utnyttja interna och externa tekniska resurser. Nya former av samarbete, som är förenliga med konkurrensreglerna, har inrättats mellan intressenter från hela värdekedjan för järnvägen och utanför den traditionella järnvägssektorn och har bidragit till Europeiska järnvägsbyråns erfarenhet och sakkunskap i frågor som rör driftskompatibilitet och säkerhet.

(56)Målet för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör vara att skapa ett integrerat europeiskt järnvägsnät med hög kapacitet genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster. Detta bör utnyttja digitaliseringens och automatiseringens enorma potential för att minska järnvägarnas kostnader, öka kapaciteten och öka dess flexibilitet och tillförlitlighet och bör baseras på en solid struktur för referenssystem som delas av sektorn i samordning med Europeiska unionens järnvägsbyrå.

(57)Det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör i sin huvudplan definiera sin prioriterade forsknings- och innovationsverksamhet, övergripande systemarkitektur och en harmoniserad operativ strategi, inklusive storskalig demonstrationsverksamhet, som krävs för att påskynda införandet av integrerade, driftskompatibla och standardiserade tekniska innovationer som krävs för att stödja det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

(58)Järnvägen är ett komplext system med mycket nära samverkan mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag (tågoperatörer) och deras respektive utrustning (infrastruktur och rullande materiel). Det är omöjligt att skapa innovation utan gemensamma specifikationer och strategier i hela järnvägssystemet. Därför bör systempelaren i det gemensamma företaget för Europas järnvägar göra det möjligt för sektorn att konvergera till ett enda operativt koncept och en enda systemarkitektur, inklusive definitionen av de tjänster, funktionella block och gränssnitt som utgör grunden för driften av järnvägssystemet. Den bör tillhandahålla en övergripande ram för att säkerställa att forskningen inriktas på kundernas krav och operativa behov som är gemensamt överenskomna samt gemensamma kundkrav och operativa behov. Styrningsmodellen och beslutsprocessen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör återspegla kommissionens ledande roll när det gäller att förena och integrera Europas järnvägssystem, särskilt när det gäller att snabbt och effektivt genomföra det gemensamma operativa konceptet och systemarkitekturen samtidigt som privata partner involveras i rådgivande och tekniska stödfunktioner.

(59)För att säkerställa att resultaten av forskning med låg teknisk mognadsgrad används på ett effektivt sätt vid högre tekniska mognadsgrader och i synnerhet av det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör programkontoret för det gemensamma företaget för Europas järnvägar genomföra sådan verksamhet.

(60)För att säkerställa en snabb övergång och utvidgning av medlemskapet bör styrelsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar vid behov ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av en inbjudan att anmäla intresse som utlysts av kommissionen.

(61)Inom ramen för kommissionens prioriteringar för FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, och meddelandet Mot en övergripande strategi för Afrika 23 , har unionen åtagit sig att bidra till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, bygga upp ett ännu starkare partnerskap mellan våra båda kontinenter och stödja utvecklingen av forsknings- och innovationskapacitet i Afrika. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör ta itu med bristen på lämpliga diagnoser, behandlingar och vacciner, bland annat så kallad medicinsk teknik, för att hantera infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos men även andra fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar som är vanliga i Afrika, särskilt i Afrika söder om Sahara. Covid-19-pandemin har visat att infektionssjukdomar snabbt kan spridas över hela världen på grund av den ökade konnektiviteten i olika regioner i världen, genom världshandeln och turismen. Att utveckla medicinsk teknik är därför avgörande för att begränsa spridningen av infektionssjukdomar och bekämpa dem när de väl har spridit sig, för att skydda medborgarnas hälsa i de berörda länderna och i unionen. För att uppnå ett starkare globalt ledarskap på hälsoområdet än det nuvarande EDCTP2-initiativet bör partnerskapets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta insatser mot nya hot i form av infektionssjukdomar, de ökande problemen med antimikrobiell resistens, icke-överförbara sjukdomar och samsjuklighet.

(62)För att ta itu med infektionssjukdomar som drabbar Afrika söder om Sahara med moderna tekniska verktyg krävs ett stort antal aktörer och långsiktiga åtaganden. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör förmedla produktiva och hållbara nätverk och samarbete mellan nord–syd och syd–syd samt bygga upp förbindelser med flera organisationer inom den privata och offentliga sektorn för att stärka samarbetet mellan projekt och institutioner. Programmet bör också bidra till att upprätta nya nord–syd- och syd–syd-samarbeten för att genomföra studier i flera länder och på många olika platser i Afrika söder om Sahara. Dessutom bör en regelbunden internationell konferens, EDCTP-forumet, utgöra en plattform för forskare och relevanta nätverk från Europa, Afrika och andra länder för att utbyta resultat och idéer och upprätta samarbetsförbindelser.

(63)Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör bygga vidare på erfarenheterna från EDCTP- och EDCTP2-programmen och uppnå resultat genom att utnyttja investeringar från unionen, medlemsstaterna, associerade länder och afrikanska länder som inte skulle ha kunnat uppnås enbart av enskilda länder eller genom unionens ramprogram för forskning. EDCTP-sammanslutningen, som företräder de stater som deltar i programmet, bör bidra ekonomiskt och med ytterligare verksamhet till EDCTP3-programmet och dess genomförande. Den bör ge länderna söder om Sahara ett meningsfullt deltagande och delta i beslutsprocessen, vilket är avgörande för att hantera sjukdomsbördan i länder söder om Sahara. Initiativet bör omfatta andra internationella forskningsfinansiärer, till exempel filantropiska verksamheter, läkemedelsindustrin och andra tredjeländer, som bör bidra till partnerskapet som bidragande partner på ad hoc-basis. För att öka programmets effekt bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 dessutom ha möjlighet att för särskilda ansökningsomgångar identifiera rättsliga enheter som kan delta i indirekta åtgärder. Det bör vara möjligt att i arbetsprogrammet föreskriva att sådana rättsliga enheter inte skulle vara berättigade till finansiering från det gemensamma företaget.

(64)Det är viktigt att den forskningsverksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 eller på annat sätt omfattas av dess arbetsprogram är helt förenlig med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll, etiska principer som ingår i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration från 2008, de standarder för god klinisk sed som antagits av den internationella konferensen om harmonisering av tekniska krav för registrering av humanläkemedel, relevant unionslagstiftning och lokala etiska krav i de länder där forskningen ska bedrivas. Dessutom bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 kräva att de innovationer och insatser som utvecklas på grundval av resultaten av de indirekta åtgärder som stöds genom programmet är överkomliga och tillgängliga för utsatta befolkningsgrupper.

(65)För att det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska lyckas och uppmuntra till deltagande i partnerskapet bör det gemensamma företagets finansiering begränsas till rättsliga enheter som är berättigade till finansiering inom ramen för Horisont Europa-programmet och som är etablerade i de stater som ingår i sammanslutningen för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP). Enheter som är etablerade i andra av unionens medlemsstater, associerade länder och länder i Afrika söder om Sahara bör fortfarande kunna delta i ansökningsomgångarna utan att få finansiering. Dessutom bör det vara möjligt för enheter som är etablerade i andra länder än EDCTP3-partnerskapets medlemmar att vara berättigade till finansiering i särskilda ämnen eller att lämna förslag för att hantera ett hot mot folkhälsan vid en inbjudan om detta föreskrivs i arbetsprogrammet. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör vidta alla lämpliga åtgärder, även avtalsmässiga, för att skydda unionens ekonomiska intressen. Man bör sträva efter att ingå vetenskapliga och tekniska avtal med tredjeländer. Om enheter som är etablerade i ett tredjeland utan ett sådant avtal deltar med finansiering i en indirekt åtgärd bör alternativa åtgärder för att skydda unionens intressen vidtas av det gemensamma företaget EDCTP3 innan sådana avtal ingås enligt följande: Åtgärdens ekonomiska samordnare bör vara etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land och förfinansieringsbeloppet och bidragsavtalets bestämmelser om ansvar bör anpassas så att de finansiella riskerna beaktas på lämpligt sätt.

(66)Mot bakgrund av kommissionens prioriteringar ”En ekonomi som fungerar för människor” och ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” bör den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag, bli grönare, mer cirkulär, mer digital och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Kommissionen har betonat den roll som medicintekniska produkter och digital teknik spelar för att hantera nya utmaningar och användningen av e-hälsotjänster för att tillhandahålla hälso- och sjukvård av hög kvalitet tillsammans med en uppmaning om att säkerställa tillgången på läkemedel till överkomliga priser för att tillgodose unionens behov samtidigt som den stöder en innovativ och världsledande europeisk läkemedelsindustri. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa syftar till att bidra till att stärka konkurrenskraften för unionens hälso- och sjukvårdsindustri som är en hörnsten i unionens kunskapsbaserade ekonomi, till ökad ekonomisk aktivitet i utvecklingen av medicinsk teknik, särskilt integrerade hälsolösningar, och därmed fungera som ett verktyg för att öka den tekniska suveräniteten och främja den digitala omvandlingen av våra samhällen. Sådana politiska prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför de viktigaste aktörerna som är följande: Den akademiska världen, företag av olika storlek och slutanvändare av hälsoinnovationer, inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap inom forskning och innovation på hälsoområdet. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör bidra till att uppnå målen i ”Europas cancerplan” 24 och den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens 25 . Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör anpassas till den nya industristrategin för EU 26 , läkemedelsstrategin för EU 27 och strategin för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa 28 .

(67)Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bygger på erfarenheterna från det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (det gemensamma företaget IMI2), inklusive det arbete som utförts inom ramen för detta initiativ för att bekämpa covid-19-pandemin. I linje med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget IMI2 29 måste ett efterföljande initiativ göra det möjligt för andra industrisektorer att aktivt engagera sig i läkemedelsindustrin för att dra nytta av deras sakkunskap när det gäller att utveckla nya hälso- och sjukvårdsinterventioner. Därför måste industrisektorerna omfatta den biofarmaceutiska läkemedelssektorn, biotekniska och medicintekniska sektorn, inklusive företag som är verksamma på det digitala området. Initiativet bör omfatta förebyggande åtgärd, diagnos, behandling och sjukdomshantering och måste fastställas med vederbörlig hänsyn till den stora bördan för patienterna och/eller samhället på grund av sjukdomens allvar och/eller antalet drabbade personer samt sjukdomens stora ekonomiska konsekvenser för patienterna samt hälso- och sjukvårdssystemen. De finansierade åtgärderna måste tillgodose unionens folkhälsobehov och stödja utvecklingen av framtida hälsoinnovationer som är säkra, människocentrerade, effektiva, kostnadseffektiva och överkomliga för patienter samt hälso- och sjukvårdssystem.

(68)För att säkerställa bästa möjliga tillfälle att generera nya vetenskapliga idéer och framgångsrik forsknings- och innovationsverksamhet bör huvudaktörerna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa vara forskare från olika typer av enheter, både offentliga och privata. Samtidigt bör slutanvändare som unionsmedborgare, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare bidra till initiativets strategiska utformning och verksamhet och se till att det tillgodoser deras behov. Dessutom bör unionsomfattande och nationella tillsynsmyndigheter, organ för utvärdering av medicinsk teknik och vårdbetalare också på ett tidigt stadium bidra till partnerskapets verksamhet samtidigt som man ser till att inga intressekonflikter uppstår för att öka sannolikheten för att resultaten av finansierade åtgärder uppfyller de krav som är nödvändiga för att få genomslag och därmed uppnå de förväntade effekterna. Alla dessa indata bör bidra till att bättre rikta forskningsinsatserna mot områden där behoven inte tillgodosetts.

(69)Dagens utmaningar och hot mot hälsan är globala. Därför bör initiativet vara öppet för deltagande av internationella akademiska, industriella och reglerande aktörer för att dra nytta av bredare tillgång till data och expertis, reagera på nya hälsorisker och uppnå nödvändiga samhällseffekter, särskilt förbättrade hälsoresultat för unionens medborgare. Samtidigt bör större delen av partnerskapets verksamhet bedrivas i unionens medlemsstater och i länder som är associerade till Horisont Europa.

(70)Partnerskapets mål bör inriktas på området före det konkurrensutsatta stadiet och därigenom skapa en säker plats för effektivt samarbete mellan företag som är verksamma inom olika medicinska tekniker. För att spegla initiativets integrerande karaktär, bidra till att bryta barriärerna mellan de olika sektorerna inom hälso- och sjukvårdsindustrin och stärka samarbetet mellan industrin och den akademiska världen bör de flesta av de projekt som finansieras genom initiativet vara sektorsövergripande.

(71)Termen viktig digital teknik avser elektroniska komponenter och system som ligger till grund för alla viktiga ekonomiska sektorer. Kommissionen betonade behovet av att behärska denna teknik i Europa, särskilt i samband med genomförandet av europeiska politiska prioriteringar som autonomi när det gäller digital teknik 30 . Områdets betydelse och de utmaningar som intressenterna i EU står inför kräver skyndsamma åtgärder för att undanröja de svaga länkarna i de europeiska innovations- och värdekedjorna. En mekanism på unionsnivå bör därför inrättas för att kombinera och fokusera medlemsstaternas, unionens och den privata sektorns tillhandahållande av stöd till forskning och innovation om elektroniska komponenter och system.

(72)Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör ta upp tydligt definierade ämnen som skulle göra det möjligt för europeiska industrier i stort att utforma, tillverka och använda den mest innovativa tekniken i elektroniska komponenter och system. Strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå är nödvändigt för att hjälpa forskarlag och europeiska industrier att behålla sina nuvarande starka sidor i en mycket konkurrensutsatt internationell miljö och överbrygga klyftan i teknik som är avgörande för en digital omvandling i Europa som återspeglar unionens grundläggande värden som integritet och förtroende, säkerhet och trygghet. Samarbete mellan berörda parter i ekosystemet, som representerar alla delar av värdekedjorna, är avgörande för utvecklingen av ny teknik och en snabb spridning av innovation på marknaden. Öppenhet och flexibilitet för att integrera relevanta intressenter, särskilt små och medelstora företag, inom framväxande eller angränsande teknikområden eller inom båda är också av avgörande betydelse.

(73)Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör kombinera de finansiella och tekniska medel som är nödvändiga för att hantera den ökande innovationstakten på detta område, skapa betydande spridningseffekter för samhället och dela risktagande genom att anpassa strategier och investeringar till ett gemensamt europeiskt intresse. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik vara unionen, medlemsstaterna och de länder som är associerade till Horisont Europa på frivillig basis och sammanslutningar som privata medlemmar som företräder deras ingående företag [och andra rättsliga enheter som är verksamma på området elektroniska komponenter och system i Europa]. Medlemsstaternas deltagande kommer dessutom att underlätta en enhetlig anpassning till nationella program och strategier, minska överlappningar och fragmentering av insatserna och samtidigt säkerställa synergier mellan intressenter och verksamheter.

(74)I enlighet med [artikel 8.1 c] i Horisont Europa-förordningen bör deltagande stater anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik genomförandet av sina bidrag till sina nationella deltagare i indirekta åtgärder. Stödmottagarna bör underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget i enlighet med reglerna för Horisont Europa, inklusive respektive ram för immateriella rättigheter beroende på vilket unionsprogram som stöder motsvarande bidragsverksamhet. Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör behandla ersättningsanspråken och verkställa betalningarna till stödmottagarna.

(75)Vid genomförandet av de deltagande staternas bidrag till sina nationella deltagare i indirekta åtgärder bör det gemensamma företaget för viktig digital teknik ta hänsyn till att de deltagande staterna måste följa strikta nationella budgetregler. I detta avseende bör deltagande stater och det gemensamma företaget ingå rättsligt bindande avtal som ålägger deltagande stater att betala hela sitt bidrag till indirekta åtgärder under initiativets hela löptid. Sådana avtal bör ingås inom ramen för det årliga budgetförfarandet och det gemensamma företagets programplanering. Styrelsen bör anta det årliga arbetsprogrammet med vederbörlig hänsyn till dessa avtal. Först därefter och i enlighet med det gemensamma företagets finansiella bestämmelser bör utanordnaren göra budgetmässiga och rättsliga åtaganden för dessa indirekta åtgärder.

(76)Som en fortsättning på den praxis som etablerats i det gemensamma företaget Ecsel är det nödvändigt med ett undantag från [artikel 30] i Horisont Europa-förordningen för att möjliggöra olika ersättningsnivåer beroende på typ av deltagare, dvs. små och medelstora företag och icke vinstdrivande rättsliga enheter samt typen av åtgärd, som alltid ska tillämpas för alla stödmottagare från samtliga deltagande stater. Detta bör säkerställa rätt balans mellan intressenternas deltagande i de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för viktig digital teknik och främja ett större deltagande av små och medelstora företag i enlighet med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget Ecsel.

(77)Unionens rättsliga ram 31 för det gemensamma europeiska luftrummet syftar till att reformera det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) genom institutionella, operativa, tekniska och regleringsmässiga åtgärder i syfte att förbättra dess prestanda i fråga om kapacitet, säkerhet, effektivitet och miljöpåverkan.

(78)Forsknings- och utvecklingsprojektet för flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar-projektet) 32 syftar till att modernisera flygledningstjänsten och kombinera teknisk och operativ innovation till stöd för det gemensamma europeiska luftrummet. Syftet är att tillhandahålla tekniska lösningar för en högpresterande flygledningstjänst senast 2035 för att möjliggöra en obelastad, ännu säkrare och miljövänligare funktion inom luftfartssektorn. Sesar-projektet omfattar tre sammanhängande, kontinuerliga och föränderliga samarbetsprocesser som definierar, utvecklar och inför innovativa tekniska system och operativa förfaranden som ligger till grund för det digitala europeiska luftrummet enligt huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten 33 .

(79)Huvudplanen för det europeiska nätet för flygledningstjänst är planeringsverktyget för modernisering av flygledningstjänsten i hela Europa som kopplar samman forsknings- och innovationsverksamhet inom flygledningstjänsten med scenarier för verksamhet för att införa och därigenom uppnå prestationsmålen för det gemensamma europeiska luftrummet.

(80)Det gemensamma företaget Sesar bildades för första gången 2007 34 med målet att förvalta Sesar-projektets utformnings- och utvecklingsfaser genom att kombinera finansiering från den offentliga och privata sektorn från dess medlemmar och genom att utnyttja interna och externa tekniska resurser samt att vid behov verkställa och uppdatera huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten. En ny och effektiv form av samarbete mellan berörda parter i en sektor där framsteg endast är möjliga om alla berörda parter genomför nya lösningar på ett synkroniserat sätt infördes. Med tanke på det framgångsrika inrättandet av Sesar-varumärket bör det nya gemensamma företaget Sesar 3 fortsätta att använda det.

(81)Det gemensamma företaget Sesar 3 bör bygga vidare på erfarenheterna från det gemensamma företaget Sesar och fortsätta sin samordnande roll för forskning om flygledningstjänster i unionen. Huvudmålen för det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara att stärka och ytterligare integrera forsknings- och innovationskapaciteten i Europa, bidra till att påskynda digitaliseringen av sektorn och göra den mer motståndskraftig och anpassningsbar till variationer i trafiken. Det bör genom innovation stärka konkurrenskraften för bemannade och obemannade lufttransporttjänster och flygledningstjänster för att stödja ekonomisk återhämtning och tillväxt. Det bör utveckla och påskynda spridningen på marknaden av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som det mest effektiva och miljövänliga luftrummet att flyga i över hela världen.

(82)Det nya gemensamma företaget Sesar 3 bör kunna utveckla och validera tekniska underlag som bistår kommissionen med regleringsverksamhet inom flygledningstjänsten, t.ex. utarbeta all teknisk dokumentation för de gemensamma projekt som startats enligt förordningen om ett gemensamt europeiskt luftrum 35 , genomföra tekniska studier eller stödja standardiseringsverksamhet. Det bör också säkerställa förvaltningen av huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten som godkänts genom rådets beslut 2009/320/EG, inklusive övervakning, rapportering och uppdatering av denna. Dessutom bör kommissionen ha röster i proportion till unionens bidrag till budgeten och minst 25 % av rösterna. Denna struktur säkerställer att kommissionen har en stark förmåga att ur ett politiskt perspektiv styra det arbete som utförs av det gemensamma företaget i samband med dessa uppgifter genom de förstärkta övervakningsmekanismer som inrättats för sådana organ.

(83)Deltagandet i det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara öppet för bredast möjliga urval och representation av intressenter från alla medlemsstater och länder som är associerade med Horisont Europa, inklusive små och medelstora företag genom olika former av deltagande. Deltagandet bör särskilt säkerställa en lämplig balans mellan utrustningstillverkare för både bemannad och obemannad luftfart, luftrummets användare, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatser, militära organisationer och yrkesorganisationer och erbjuda möjligheter för små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsorganisationer. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som är kapabla att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan att anmäla intresse för potentiella medlemmar. Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna inbjudan för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.

(84)Undervägsavgifterna bärs helt och hållet av luftrummets användare som indirekt bidrar till forsknings- och utvecklingsinsatser som finansieras av viktiga aktörer inom flygledningstjänsten, t.ex. leverantörer av flygtrafiktjänster eller tillverkningsindustrin som bygger och utrustar de flygplan som används av luftrummets användare. Luftrummets användare bör därför ges lämplig representation i styrelsen för det gemensamma företaget Sesar 3.

(85)För att säkerställa att resultaten av den förberedande forskningen om flygledningstjänster (låg teknisk mognadsgrad) verkligen används på högre teknisk mognadsgrad och i synnerhet av det gemensamma företaget Sesar 3 bör det gemensamma företagets programkontor leda sådan verksamhet.

(86)Eurocontrols verkställande organ har lämplig infrastruktur och nödvändiga stödtjänster för administration, it, kommunikation och logistik. Det gemensamma företaget Sesar 3 bör dra nytta av sådan infrastruktur och sådana tjänster från Eurocontrol. I detta sammanhang finns det få potentiella synergieffekter som skulle kunna uppnås genom en sammanslagning av administrativa resurser med andra gemensamma företag genom ett gemensamt back office. Därför bör det gemensamma företaget Sesar 3 välja att inte omfattas av de gemensamma back office-funktioner som inrättas genom denna förordning.

(87)I syfte att skapa en bred bas för berörda parter för att säkerställa målen för partnerskapet för smarta nät och tjänster har sammanslutningen för 5G-infrastruktur 36 inrättats med utgångspunkt från sammanslutningen för 5G-infrastruktur. Den nya branschorganisationen förväntas under de första åren efter inrättandet endast ha ett begränsat antal enheter som ingår och är anknutna men den har som mål att inkludera nya medlemmar från intressentgrupper som är aktiva i värdekedjan för smarta nät och tjänster. Med tanke på dess förväntade blygsamma storlek och inverkan på dess ingående enheter för små och medelstora företag är det inte hållbart för sammanslutningen att bidra med 50 % av de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster under dess livstid, särskilt under de första åren efter dess inrättande. Dessutom har den kris som orsakats av covid-19-pandemin och dess effekter på ekonomin inneburit utmaningar för de europeiska ekonomiska aktörerna, bland annat på IKT-området. Det bör därför säkerställas att de privata partnerna i det gemensamma företaget kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som villkoren förblir attraktiva och ger nya partner incitament att ansluta sig till sammanslutningen. Den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen bör därför vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna. I synnerhet bör det vara möjligt att små och medelstora företag bidrar mindre än större företag. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att maximera deras bidrag på 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.

(88)Mot bakgrund av Europeiska kommissionens prioriteringar för 2019–2024 ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”, ”En ekonomi som verkar för människor” och de policymål som anges i dess meddelanden ”Att forma Europas digitala framtid” måste Europa utveckla kritisk digital infrastruktur som bygger på 5G-nät och bygga upp sin tekniska kapacitet mot 6G inom en tidsram till 2030. I detta sammanhang har kommissionen betonat den strategiska betydelsen av ett europeiskt partnerskap för smarta nät och tjänster för att tillhandahålla säkra konnektivitetsbaserade tjänster till konsumenter och företag. Dessa prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför nyckelaktörerna, dvs. näringslivet, den akademiska världen och offentliga myndigheter, inom ramen för ett europeiskt partnerskap som bygger på resultaten av det offentlig-privata partnerskapet 5G som framgångsrikt har utvecklat 5G-teknik och dito standarder.

(89)Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster är utformat för att ta itu med politiska frågor på området digital infrastruktur och utvidga det tekniska tillämpningsområdet för forskning och innovation för 6G-nät. Det bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, stärka svaret på unionens politiska och sociala behov när det gäller energieffektivitet, cybersäkerhet, teknisk suveränitet, integritet och etik och kommer att utvidga forsknings- och innovationsområdet från nätverk till molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning som möjliggör tjänster för medborgarna och ett brett spektrum av ekonomiska sektorer som hälso- och sjukvård, transport, tillverkning och medier.

(90)De allmänpolitiska mål som rör smarta nät och tjänster kan inte enbart tillgodoses av industrin och kommissionen. Att ta itu med dem ur ett holistiskt och samordnat perspektiv kräver framför allt ett strategiskt engagemang från medlemsstaternas sida som en del av styrningsstrukturen. Styrelsen bör därför ta största möjliga hänsyn till yttrandena från gruppen med staternas företrädare, särskilt när det gäller strategisk vägledning om arbetsprogram och finansieringsbeslut.

(91)Avancerade 5G-infrastrukturer kommer att ligga till grund för utvecklingen av ekosystemen för den digitala och gröna omställningen och, i nästa steg, för Europas ståndpunkt att införa 6G-teknik. Fonden för ett sammanlänkat Europa – digitalt, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU erbjuder möjligheter till utveckling av 5G och senare 6G-baserade digitala ekosystem. Med tanke på den breda uppsättning offentliga och privata aktörer som deltar i sådana utvecklingsprojekt är det viktigt att samordna upprättandet av en strategisk agenda, bidraget till programplaneringen samt information till och engagemang från berörda parter i samband med sådana program. Som en strategisk grund för dessa uppgifter bör det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster samordna utvecklingen av strategiska införandeagendor för relevanta införandeområden, till exempel 5G-system längs vägar och längs järnvägar. Dessa dagordningar bör bland annat innehålla färdplaner för införande, de viktigaste alternativen för samarbetsmodeller och andra strategiska frågor.

(92)[Artikel 16.3] i Horisont Europa-förordningen föreskriver att kommissionen eller finansieringsorganet, när så är lämpligt, ska utföra en säkerhetskontroll av förslag som väcker säkerhetsfrågor.

(93)I enlighet med rådets slutsatser av den 3 december 2019 och rekommendationen av den 26 mars 2019 om cybersäkerhet i 5G-nät för samordnade åtgärder på unionsnivå offentliggjorde medlemsstaternas samarbetsgrupp för nät- och informationssäkerhet i januari 2020 EU:s verktygslåda med riskreducerande åtgärder för it-säkerhet i 5G-nät (verktygslådan). Denna verktygslåda omfattar en uppsättning strategiska och tekniska åtgärder samt stödåtgärder för att minska de huvudsakliga cybersäkerhetsriskerna i 5G-nät som har identifierats i unionens samordnade riskbedömningsrapport och för att ge vägledning för urvalet av åtgärder som bör prioriteras i begränsningsplaner på nationell nivå och unionsnivå. I kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 om genomförandet av EU:s verktygslåda 37 godkänns alla åtgärder och riktlinjer som anges i verktygslådan och betonas behovet av begränsningar, inklusive uteslutande när så krävs, för leverantörer som anses vara högriskleverantörer på grundval av de faktorer som anges i EU:s samordnade riskbedömning samt åtgärder för att undvika beroende av dessa leverantörer. Där fastställs också en rad särskilda åtgärder för kommissionen, särskilt för att säkerställa att deltagandet i EU:s finansieringsprogram på relevanta teknikområden kommer att vara beroende av att säkerhetskraven uppfylls genom att säkerhetsvillkor utnyttjas och genomförs fullt ut. Därför bör det vid genomförandet av denna förordning införas lämpliga bestämmelser som återspeglar säkerhetsåtgärderna genom åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget SNS och, på grundval av dess rekommendationer, av andra finansieringsorgan som genomför andra unionsprogram på området smarta nät och tjänster.

(94)De gemensamma företagen inom ramen för Horisont 2020 inrättades för en period fram till och med den 31 december 2024. De gemensamma företagen bör fortsätta att stödja respektive forskningsprogram genom att genomföra de återstående åtgärder som inletts eller fortsatt enligt förordningarna (EU) nr 560/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 561/2014, (EU) nr 642/2014 och förordning (EG) nr 219/2007 i enlighet med de förordningarna fram till dess att de avslutas. Av rättssäkerhetsskäl och tydlighetsskäl bör dessa förordningar därför upphävas.

(95)Unionen bör agera endast om det finns en påvisbar fördel att åtgärder på unionsnivå är mer effektiva än åtgärder som vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Initiativen är inriktade på områden där det finns ett påvisbart mervärde med att agera på unionsnivå på grund av omfattningen, hastigheten och omfattningen av de insatser som krävs för att unionen ska kunna uppfylla sina långsiktiga fördragsmål och uppfylla sina strategiska politiska prioriteringar och åtaganden. Dessutom bör de föreslagna initiativen ses som ett komplement till och stärka den nationella och subnationella verksamheten på samma område.

(96)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, för att undvika onödigt dubbelarbete, upprätthålla en kritisk massa och säkerställa att offentlig finansiering används på bästa sätt, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

FÖRSTA DELEN

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas nio gemensamma företag i den mening som avses i artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för genomförandet av de institutionaliserade europeiska partnerskap som definieras i [artikel 2.3] och som avses i [artikel 8.1 c] i förordningen om Horisont Europa. Den fastställer deras mål och uppgifter, medlemskap, organisation och andra verksamhetsregler.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.annan medlem än unionen: varje deltagande stat, privat medlem eller internationell organisation som är medlem i ett gemensamt företag.

2.grundande medlem: en rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat, ett land som är associerat till Horisont Europa-programmet eller en internationell organisation som identifieras som medlem i ett gemensamt företag i denna förordning eller i en av dess bilagor.

3.associerad medlem: en rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat, ett land som är associerat till Horisont Europa-programmet eller en internationell organisation som ansluter sig till ett gemensamt företag genom att underteckna ett skriftligt åtagande i enlighet med artikel 7.4 och med förbehåll för ett godkännande i enlighet med den artikeln.

4.deltagande stat: en medlemsstat eller ett land som är associerat till Horisont Europa-programmet efter anmälan om att delta i verksamheten i det gemensamma företaget för viktig digital teknik genom ett skriftligt åtagande.

5.privat medlem: varje medlem i ett gemensamt företag som inte är unionen, deltagande stater eller internationella organisationer.

6.ingående enheter: de enheter som ingår i en privat medlem i ett gemensamt företag, i enlighet med den medlemmens stadgar.

7.bidragande partner: ett land, en internationell organisation eller en annan rättslig enhet än en medlem, eller en ingående enhet i en medlem eller en anknuten enhet till endera av dessa, som stöder ett gemensamt företags mål inom dess specifika forskningsområde och vars ansökan har godkänts i enlighet med artikel 9.3.

8.naturabidrag till driftskostnaderna: bidrag från privata medlemmar, deras ingående enheter, anknutna enheter till endera av dessa, internationella organisationer och bidragande partner, bestående av de stödberättigande kostnader som de ådrar sig vid genomförandet av indirekta åtgärder minus bidraget från det gemensamma företaget, de deltagande staterna i det gemensamma företaget och eventuella andra bidrag från unionen till dessa kostnader.

9.kompletterande verksamhet: en verksamhet utanför huvuddelen av arbetsprogrammet som inte får ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget men som bidrar till dess mål och är direkt kopplad till utnyttjandet av resultat från projekt inom det gemensamma företaget eller dess föregående initiativ eller har ett betydande mervärde för unionen.

10.naturabidrag till kompletterande verksamhet: bidrag från de privata medlemmarna, deras ingående enheter eller de anknutna enheterna till endera av dessa, bestående av deras kostnader för att genomföra kompletterande verksamhet minus eventuella bidrag till dessa kostnader från unionen och från de deltagande staterna i det gemensamma företaget.

11.föregående initiativ: ett partnerskap inom ett av de områden som omfattas av ett gemensamt företag som fått ekonomiskt stöd från något av de tidigare ramprogrammen för forskning.

12.den strategiska forsknings- och innovationsagendan: ett dokument som omfattar löptiden för Horisont Europa och som anger de viktigaste prioriteringar och de väsentliga tekniker och innovationer som krävs för att uppnå ett gemensamt företags mål.

13.arbetsprogram: det dokument som avses i [artikel 20.2] i Horisont Europa-förordningen.

14.intressekonflikt: en situation som inbegriper en aktör i budgetförvaltningen eller annan person som avses i artikel 61 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Artikel 3

Bildande

1.Följande gemensamma företag bildas som unionsorgan för en period som löper ut den 31 december 2031:

(a)Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.

(b)Det gemensamma företaget för ren luftfart.

(c)Det gemensamma företaget för förnybar vätgas.

(d)Det gemensamma företaget för Europas järnvägar.

(e)Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

(f)Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa. 

(g)Det gemensamma företaget för viktig digital teknik. 

(h)Det gemensamma företaget Sesar 3.

(i)Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster. 

2.De unionsorgan som avses i punkt 1 ska tillsammans benämnas de gemensamma företagen.

3.För att ta hänsyn till löptiden för Horisont Europa ska ansökningsomgångar inom ramen för gemensamma företag inledas senast den 31 december 2027. I vederbörligen motiverade fall får ansökningsomgångar inledas senast den 31 december 2028.  

4.De gemensamma företagen ska vara juridiska personer. Företagen ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt lagstiftningen i staten i fråga. De ska särskilt kunna förvärva och avyttra lös och fast egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. 

5.De gemensamma företagen ska ha sitt säte i Bryssel i Belgien.

6.Om inget annat anges ska bestämmelserna i första delen och tredje delen tillämpas på alla gemensamma företag. Bestämmelserna i andra delen ska i förekommande fall tillämpas på enskilda gemensamma företag. 

7.Vid tillämpning av första och tredje delen i denna förordning, och om inget annat anges, ska en hänvisning till ett enskilt gemensamt företag eller organ avse varje gemensamt företag eller varje motsvarande organ inom de enskilda gemensamma företagen och dess befogenheter i förhållande till andra organ inom samma gemensamma företag.

AVDELNING II

DE GEMENSAMMA FÖRETAGENS FUNKTIONSSÄTT

KAPITEL 1

Mål och uppgifter 

Artikel 4

Mål och principer

1.De gemensamma företag som anges i artikel 3 ska bidra till de allmänna mål för Horisont Europa-förordningen som anges i [artikel 3] i den förordningen.

2.De gemensamma företagen ska, genom partnernas deltagande och engagemang i utformningen och genomförandet av ett program för forsknings- och innovationsverksamhet, uppnå följande allmänna mål:

(a)Stärka och integrera unionens vetenskapliga och tekniska kapacitet för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ ny kunskap, särskilt i syfte att möta globala utmaningar, säkerställa unionens konkurrenskraft och hållbarhet och bidra till ett förstärkt europeiskt forskningsområde.

(b)Säkerställa ett hållbart globalt ledarskap för unionens värdekedjor och unionens öppna strategiska oberoende inom viktig teknik och viktiga industrier, i linje med industristrategin för EU.

(c)Utveckla och påskynda spridningen av innovativa lösningar i hela unionen för att ta itu med klimat-, miljö- och hälsoutmaningar och andra globala samhällsutmaningar, och därigenom bidra till unionens strategiska prioriteringar, i synnerhet att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050.

3.De gemensamma företagen ska uppnå följande särskilda mål:

(a)Öka den kritiska massan och den vetenskapliga kapaciteten inom sektorsövergripande och tvärvetenskaplig forskning och innovation i hela unionen.

(b)Påskynda den sociala, ekologiska och ekonomiska omställningen inom områden och sektorer av strategisk betydelse för unionens prioriteringar, särskilt för att senast 2030 minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med de mål som fastställts i linje med den europeiska gröna given.

(c)Förbättra innovationskapaciteten och innovationsresultaten i befintliga och nya europeiska värdekedjor för forskning och innovation, inbegripet i små och medelstora företag.

(d)Påskynda införandet, tillämpningen och spridningen av innovativa lösningar i förstärkta europeiska forsknings- och innovationsekosystem, bland annat genom ett brett och tidigt engagemang och gemensamt skapande med slutanvändare, allmänheten och tillsyns- och standardiseringsorgan.

(e)Åstadkomma miljö- och produktivitetsförbättringar för nya produkter och tjänster genom utnyttjande av unionens kapacitet och resurser.

4.De gemensamma företagen ska också ha de övriga mål som anges i andra delen.

5.Vid genomförandet av Horisont Europa-förordningen ska de gemensamma företagen respektera de principer som anges i [artikel 6 a] i den förordningen.

6.De gemensamma företagen ska uppfylla de villkor och kriterier för europeiska partnerskap som anges i [artikel 8] i och [bilaga III] till Horisont Europa-förordningen. 

Artikel 5

Operativa mål och uppgifter

1.De gemensamma företagen ska ha följande operativa mål i enlighet med kriterierna i [bilaga III] till Horisont Europa-förordningen, och de ska bidra till de operativa målen för Horisont Europa enligt det särskilda program för genomförande av Horisont Europa som inrättades genom rådets beslut XXX/XXXX/EU 38 :

(a)Stärka och sprida spetskompetens, bland annat genom att främja ett bredare deltagande i hela unionen.

(b)Stimulera forsknings- och innovationsverksamhet i små och medelstora företag och bidra till att skapa och skala upp innovativa företag, särskilt nystartade företag, små och medelstora företag och i undantagsfall små midcap-bolag.

(c)Stärka kopplingen mellan forskning, innovation och, i tillämpliga fall, utbildningspolitik och andra politikområden, inbegripet komplementaritet med forsknings- och innovationspolitik och forsknings- och innovationsverksamhet på nationell och regional nivå samt på unionsnivå.

(d)Öka samarbetet inom europeisk forskning och innovation och mellan sektorer och discipliner, inbegripet samhällsvetenskap och humaniora.

(e)Stärka det internationella samarbetet.

(f)Öka allmänhetens medvetenhet om, acceptans av, efterfrågan på och användning av nya lösningar genom att involvera allmänheten och olika slutanvändare i processer för gemensam utformning och gemensamt skapande.

(g)Uppmuntra utnyttjandet av forsknings- och innovationsresultat och aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för mobilisering av privata investeringar och policyutveckling.

(h)Påskynda industriell omställning, bland annat genom förbättrad förmåga till innovation.

(i)Stödja ett evidensbaserat genomförande av relaterad unionspolitik samt reglerings- och standardiseringsverksamhet och hållbara investeringar på europeisk och global nivå.

2.De gemensamma företagen ska utföra följande uppgifter genom att tillämpa ett systematiskt tillvägagångssätt för att uppnå målen: 

(a)Tillhandahålla ekonomiskt stöd, främst i form av bidrag, till indirekta forsknings- och innovationsåtgärder som valts ut efter öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar, om inget annat anges i deras arbetsprogram.

(b)Utveckla ett nära samarbete och säkerställa samordning med andra europeiska partnerskap, bland annat genom att vid behov avsätta en del av det gemensamma företagets budget till gemensamma ansökningsomgångar. 

(c)Eftersträva synergier med och, när så är lämpligt, söka möjligheter till ytterligare finansiering från relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder spridningen av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling, t.ex. de sammanhållningspolitiska fonderna, i linje med strategier för smart specialisering.

(d)Säkerställa att deras verksamhet bidrar till den strategiska fleråriga planeringen, rapporteringen, övervakningen och utvärderingen samt till uppfyllandet av andra krav i Horisont Europa enligt [artiklarna 45 och 47] i Horisont Europa-förordningen, som t.ex. genomförandet av den gemensamma ramen för återkoppling.

(e)Främja små och medelstora företags deltagande i deras verksamhet och vidta åtgärder för att säkerställa information till små och medelstora företag, i linje med målen för Horisont Europa.

(f)Uppbåda de offentliga och privata resurser som krävs för att uppnå de mål som anges i den här förordningen.

(g)Övervaka framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i denna förordning och i [artikel 45] i och [bilaga V] till Horisont Europa-förordningen.

(h)Fastställa och genomföra sitt arbetsprogram.

(i)Upprätthålla kontakter med bredast möjliga urval av intressenter, inbegripet, men inte begränsat till, decentraliserade byråer, forskningsorganisationer och universitet, slutanvändare och offentliga myndigheter, särskilt i syfte att fastställa prioriteringarna och verksamheterna för varje initiativ samt säkerställa delaktighet.

(j)Delta i verksamhet för information, kommunikation, offentliggörande, spridning och utnyttjande genom tillämpning, efter nödvändiga ändringar, av [artikel 46] i Horisont Europa-förordningen, inbegripet att göra detaljerade uppgifter om resultaten av finansierad forsknings- och innovationsverksamhet tillgängliga och åtkomliga i en gemensam e-databas för Horisont Europa.

(k)Ge kommissionen det tekniska, vetenskapliga och administrativa stöd som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter i syfte att säkerställa att de särskilda områden som omfattas av det gemensamma företaget fungerar väl och utvecklas i unionen.

(l)Bidra till att utveckla effektivare kontaktytor mellan vetenskap och politik, främja öppen vetenskap genom att säkerställa ett bättre utnyttjande av resultat och tillgodose policybehov, samt underlätta snabbare spridning och utnyttjande av resultat.

(m)Identifiera och rapportera – i linje med den gemensamma ramen för återkoppling och med strategier och åtgärder till stöd för målen i den europeiska gröna given – relevant kunskap som förvärvats genom förvaltningen av forsknings- och innovationsprojekt och deras resultat till kommissionen, för att tjäna som underlag för övervakning, utvärdering och korrigering (vid behov) av befintliga policyåtgärder eller utformning av nya policyinitiativ och beslut.

(n)Stödja kommissionen i utarbetandet och tillämpningen av solida och vetenskapsbaserade tekniska granskningskriterier i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2020/852 om hållbara investeringar, genom att övervaka och bedöma dess genomförande inom den ekonomiska sektor som de är verksamma i, för att vid behov ge relevant återkoppling för policyarbetet.

(o)Beakta principen ”orsaka inte betydande skada” i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 och i relevanta fall beakta bestämmelserna i den förordningen för att förbättra tillgången till hållbar finansiering.

(p)Utföra alla andra uppgifter som krävs för att uppnå målen enligt denna förordning.

3.Utöver de uppgifter som anges i denna artikel och i andra delen får de gemensamma företagen anförtros genomförandet av ytterligare uppgifter som kräver kumulativ, kompletterande eller kombinerad finansiering från flera unionsprogram.

KAPITEL 2

Medlemmar, bidragande partner och bidrag

Artikel 6

Medlemmar

1.Medlemmarna i de gemensamma företag som anges i artikel 3 ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)de deltagande staterna,

(c)de grundande medlemmarna,

(d)de associerade medlemmarna.

2.Medlemskap i ett gemensamt företag får inte överlåtas till tredje part utan förhandsmedgivande från den styrelse som avses i kapitel 3 avsnitt 1 i denna avdelning.

Artikel 7

Urval av associerade medlemmar

1.Gemensamma företag får utlysa en öppen inbjudan till intresseanmälan för att välja ut associerade medlemmar. Inbjudan till intresseanmälan ska ange de nyckelkapaciteter som krävs för att uppnå det gemensamma företagets mål. Alla ansökningsomgångar ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats och meddelas via alla lämpliga kanaler, i tillämpliga fall även via gruppen med staternas företrädare, för att säkerställa bredast möjliga deltagande så att det gemensamma företagets mål kan uppnås.

2.Den verkställande direktören ska bedöma ansökningarna om medlemskap med bistånd av oberoende experter och, i tillämpliga fall, relevanta organ inom det gemensamma företaget, på grundval av dokumenterad kunskap, erfarenhet och potentiellt mervärde hos sökanden när det gäller att uppnå det gemensamma företagets mål, sökandens finansiella sundhet och långsiktiga åtagande beträffande ekonomiska bidrag och naturabidrag till det gemensamma företaget, och med beaktande av potentiella intressekonflikter.

3.Styrelsen ska bedöma och, där så är lämpligt, godkänna ansökningar om medlemskap.

4.Ett skriftligt åtagande ska undertecknas mellan de utvalda associerade medlemmarna och den verkställande direktören, i egenskap av företrädare för det gemensamma företaget, med uppgifter om medlemskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet, associerade medlemmars bidrag till det gemensamma företaget, inbegripet en uppgift om den planerade kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b samt bestämmelser om den associerade medlemmens representation och rösträtt i styrelsen.

Artikel 8

Förändringar av eller uppsägning av medlemskap

1.Varje medlem i ett gemensamt företag får säga upp sitt medlemskap i det gemensamma företaget. Uppsägningen ska träda i kraft och vara oåterkallelig sex månader efter anmälan till den verkställande direktören för det gemensamma företaget, som ska informera övriga medlemmar. Från och med dagen för uppsägningen ska medlemmen befrias från alla skyldigheter utom dem som godkänts eller ådragits av det gemensamma företaget innan medlemskapet sägs upp, om inte annat överenskommits.

2.Varje medlem ska underrätta det gemensamma företaget om alla sammanslagningar eller förvärv mellan medlemmar som sannolikt berör det gemensamma företaget, eller om en enhet som inte är medlem i det gemensamma företaget övertar en medlem.

3.Styrelsen ska besluta huruvida medlemskapet för en medlem som avses i punkt 2 ska sägas upp, i syfte att säkerställa kontinuiteten i verksamheten och skydda unionens eller det gemensamma företagets intressen. Uppsägningen ska träda i kraft och vara oåterkallelig senast sex månader efter styrelsens beslut eller den dag som anges i beslutet, beroende på vilket som inträffar först. Den eller de berörda medlemmarna får inte delta i omröstningen i styrelsen.

4.Varje privat medlem ska underrätta det gemensamma företaget om alla andra betydande förändringar av dess ägande, kontroll eller sammansättning. Om kommissionen anser att ändringen sannolikt berör unionens eller det gemensamma företagets intressen av skäl som rör säkerhet eller allmän ordning, får den föreslå att styrelsen säger upp den berörda privata medlemmens medlemskap. Styrelsen ska besluta om uppsägning av den berörda medlemmens medlemskap. Den berörda privata medlemmen får inte delta i omröstningen i styrelsen.

5.Uppsägningen ska träda i kraft och vara oåterkallelig senast sex månader efter styrelsens beslut eller den dag som anges i beslutet, beroende på vilket som inträffar först.

6.Styrelsen får säga upp medlemskapet för en medlem som inte fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning. Förfarandet i artikel 26.6 ska gälla i tillämpliga delar.

7.Om ett medlemskap ändras eller sägs upp ska det gemensamma företaget omedelbart på sin webbplats offentliggöra en uppdaterad förteckning över sina medlemmar och ange vilket datum ändringen träder i kraft.

8.När så är lämpligt, och med förbehåll för artikel 15.2, ska styrelsen besluta om en omfördelning av rösträtterna i styrelsen.

Artikel 9

Bidragande partner

1.Varje kandidat som önskar bli bidragande partner enligt definitionen i artikel 2.7 ska lämna in ett godkännandebrev till styrelsen. Godkännandebrevet ska ange partnerskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet samt redogöra för sökandens bidrag till det gemensamma företaget.

2.Styrelsen ska bedöma godkännandebrevet och godkänna eller avslå ansökan.

3.Om ansökan godkänns får unionen erkänna den bidragande partnerns bidrag till det gemensamma företaget genom att frigöra ytterligare ekonomiska bidrag upp till de högsta belopp som anges i artiklarna 100 b och 116 b.

4.Bidragande partner ska inte ha rösträtt i ett gemensamt företags styrelse.

Artikel 10

Unionens ekonomiska bidrag

1.Unionens ekonomiska bidrag till de gemensamma företagen, inklusive Efta-anslag, ska täcka administrativa kostnader och driftskostnader upp till de högsta belopp som anges i andra delen. Unionens bidrag, enligt vad som anges i andra delen, får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

2.Unionens bidrag ska betalas från de anslag i unionens allmänna budget som avsatts för det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, som inrättades genom rådets beslut XXX/XXXX/EU, i enlighet med artikel 62.1 c iv och artikel 154 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 beträffande sådana organ som avses i artikel 71 i den förordningen.

3.Ytterligare unionsmedel som kompletterar det bidrag som avses i punkt 2 får anförtros de gemensamma företagen i enlighet med artikel 62.1 c iv och artikel 154 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

4.För bidrag som motsvarar ytterligare uppgifter som anförtrotts ett gemensamt företag i enlighet med artikel 5.3 eller punkt 3 i den här artikeln ska kraven i artikel 155 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 tillämpas.

5.Ytterligare bidrag från unionsprogram för ytterligare uppgifter som anförtrotts ett gemensamt företag i enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller artikel 5.3 ska inte tas med i beräkningen av unionens högsta ekonomiska bidrag enligt andra delen.

Artikel 11

Bidrag från andra medlemmar än unionen och bidragande partner

1.Bidragen från privata medlemmar ska bestå av

(a)naturabidrag till driftskostnaderna,

(b)naturabidrag till kompletterande verksamhet, som godkänts av styrelsen i enlighet med artikel 16.2 l,

(c)ekonomiska bidrag.

2.Om inte annat anges i andra delen ska de privata medlemmarna senast den 31 mars varje år till respektive styrelse rapportera värdet på de bidrag som avses i punkt 1 b och som lämnats under varje föregående räkenskapsår. Vid värdering av dessa bidrag ska kostnaderna fastställas i enlighet med sedvanliga kostnadsredovisningsmetoder för de berörda enheterna samt tillämpliga redovisningsstandarder i det land där enheten är etablerad, tillämpliga internationella redovisningsstandarder och IFRS-standarder. Kostnaderna ska styrkas av en oberoende extern revisor som utnämnts av den berörda enheten. Värderingsmetoden får kontrolleras av det berörda gemensamma företaget om bestyrkandet skulle ge upphov till osäkerhet. I vederbörligen specificerade fall får styrelsen tillåta användning av klumpsummor eller enhetskostnader för värdering av bidragen. 

3.Vid tillämpning av denna förordning ska kostnaderna för kompletterande verksamhet inte granskas av det berörda gemensamma företaget eller något annat unionsorgan.

4.Bidragen från de deltagande staterna ska bestå av ekonomiska bidrag.

5.Bidragen från internationella organisationer ska bestå av ekonomiska bidrag och naturabidrag till driftskostnaderna.

6.Bidragen från bidragande partner ska motsvara de belopp de har ingått åtaganden om i godkännandebrevet när de blev bidragande partner, och ska bestå av

(a)ekonomiska bidrag,

(b)naturabidrag till driftskostnaderna.

7.Kommissionen får avsluta, proportionellt minska eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag till ett gemensamt företag eller inleda det avvecklingsförfarande som avses i artikel 43 i något av följande fall:

(a)Om det berörda gemensamma företaget inte uppfyller villkoren för tilldelning av unionens bidrag.

(b)Om andra medlemmar än unionen, eller deras ingående eller anknutna enheter, inte bidrar, endast delvis bidrar eller inte iakttar de tidsfrister som anges i punkt 2 beträffande det bidrag som avses i punkterna 1, 4 och 5.

(c)Till följd av de utvärderingar som avses i artikel 171.2.

8.Kommissionens beslut att avsluta, proportionellt minska eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag ska inte hindra utbetalningen av ersättning för stödberättigande kostnader som redan uppstått hos andra medlemmar än unionen innan beslutet anmälts till det gemensamma företaget.

9.I enlighet med det förfarande som anges i artikel 26.6 ska varje annan medlem i det gemensamma företaget än unionen som inte uppfyller sina åtaganden avseende de bidrag som avses i denna förordning fråntas sin rösträtt i styrelsen till dess att skyldigheterna har uppfyllts. Om en sådan medlem inte fullgjort sina skyldigheter vid utgången av ytterligare en sexmånadersperiod ska medlemskapet återkallas, såvida inte styrelsen beslutar något annat i vederbörligen motiverade fall. Den berörda enheten får inte delta i omröstningen i styrelsen.

KAPITEL 3

De gemensamma företagens organisation

Artikel 12

Synergier och effektivitet för gemensamma back office-funktioner

1.Gemensamma företag ska inom ett år från antagandet av denna förordning ingå tjänstenivåavtal om gemensamma back office-funktioner, om inte annat anges i andra delen och med förbehåll för behovet att garantera en likvärdig skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen när uppgifter som rör budgetgenomförandet anförtros åt gemensamma företag. Dessa funktioner ska omfatta följande områden, med förbehåll för en bekräftelse av bärkraften och efter en genomgång av resurserna:

(a)HR-support.

(b)Rättsligt stöd.

(c)Informations- och kommunikationsteknik.

(d)Redovisning (exklusive likvida medel).

(e)Kommunikation.

(f)Logistik, evenemang och förvaltning av sammanträdeslokaler.

(g)Stöd till varje gemensamt företags revisions- och bedrägeribekämpningsstrategi.

2.De gemensamma back office-funktioner som avses i punkt 1 ska tillhandahållas av ett eller flera utvalda gemensamma företag till alla de övriga. Inbördes relaterade funktioner ska behållas inom samma gemensamma företag för att säkerställa en sammanhängande organisationsstruktur.

3.De tjänstenivåavtal som avses i punkt 1 ska göra det möjligt att överföra anslag eller ersätta kostnader för tillhandahållandet av gemensamma tjänster mellan de gemensamma företagen.

4.Utan att det påverkar omplaceringen till andra uppgifter inom det gemensamma företaget eller andra administrativa arrangemang, utom de som rör anställningsavtal, får personal som arbetar med de uppgifter som överförts till ett gemensamt back office, vilket förvaltas av ett annat gemensamt företag, överföras till det senare gemensamma företaget. Om en av de berörda anställda skriftligen vägrar, får det gemensamma företaget säga upp dennes anställningsavtal på de villkor som anges i artikel 47 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

5.Personal som avses i punkt 4 och som överförs till det gemensamma företag som är värd för det gemensamma back office ska behålla samma typ av avtal, tjänstegrupp och lönegrad och ska anses ha arbetat hela sin tjänstetid i det gemensamma företaget.

Artikel 13

Organ i gemensamma företag

1.Varje gemensamt företag ska ha en styrelse och en verkställande direktör.

2.Ett gemensamt företag kan också ha ett vetenskapligt rådgivande organ, en grupp med staternas företrädare och en intressentgrupp samt andra organ i enlighet med bestämmelserna i andra delen.

3.Vid utförandet av sina uppgifter ska de gemensamma företagens organ endast arbeta mot de mål som fastställs i denna förordning och endast agera inom det gemensamma företagets verksamhetsområde och för det syfte som det bildats för.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får organ i två eller flera gemensamma företag besluta att upprätta ett strukturerat samarbete, inbegripet genom regelbundna sammanträden eller gemensamma kommittéer.

AVSNITT 1

Styrelse

Artikel 14

Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av minst två företrädare för kommissionen på unionens vägnar och av det antal företrädare för var och en av medlemmarna i det gemensamma företaget, utom unionen, som anges i andra delen för varje gemensamt företag.

2.Om medlemmarna i det gemensamma företaget, i enlighet med artikel 6.1 b, inbegriper deltagande stater ska en företrädare för varje deltagande stat utses till styrelsen.

Artikel 15

Styrelsens arbetsformer

1.Företrädarna för medlemmarna i styrelsen ska göra sitt yttersta för att fatta beslut med enhällighet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska en omröstning hållas. Ett beslut ska anses vara antaget om det fått en majoritet på minst 75 % av rösterna, inbegripet rösterna för frånvarande företrädare.

Styrelsens antagande av beslut kan också omfattas av relevanta särskilda regler i andra delen.

2.Unionen ska inneha 50 % av rösterna, om inte annat anges i andra delen. Unionens rösträtt ska vara odelbar.

Rösträtten för andra medlemmar än unionen ska omfattas av de särskilda regler som anges i andra delen.

3.Unionen och övriga företrädare ska i tur och ordning och årsvis roterande utse styrelsens ordförande, om inte annat föreskrivs i andra delen.

4.Styrelsen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Extra sammanträden får sammankallas på begäran av ordföranden, den verkställande direktören, kommissionen eller en majoritet av företrädarna för andra medlemmar än unionen eller för de deltagande staterna. Styrelsens sammanträden ska sammankallas av ordföranden och äga rum där det gemensamma företaget har sitt säte, om inte styrelsen i vederbörligen motiverade undantagsfall beslutar något annat.

5.Den verkställande direktören ska närvara vid sammanträdena och ha rätt att delta i överläggningarna men inte ha rösträtt.

6.Ordförandena i det berörda gemensamma företagets övriga organ ska ha rätt att delta i styrelsens sammanträden som observatörer närhelst frågor som rör deras uppgifter diskuteras. De får delta i överläggningarna men ska inte ha rösträtt.

7.Andra personer, särskilt företrädare för andra europeiska partnerskap, genomförandeorgan eller tillsynsorgan, regionala myndigheter inom unionen och europeiska teknikplattformar, kan också bjudas in av ordföranden som observatörer från fall till fall, i enlighet med reglerna om konfidentialitet och intressekonflikter.

8.Styrelsen är beslutför när kommissionen, de privata medlemmarna och, i tillämpliga fall, huvudrepresentanterna för minst tre deltagande stater är närvarande.

9.Medlemmarnas företrädare ska inte vara personligt ansvariga för åtgärder som de vidtagit i egenskap av företrädare i styrelsen.

10.Styrelsen ska själv anta sin arbetsordning.

11.Medlemmarnas företrädare ska vara bundna av bestämmelserna i en uppförandekod. Uppförandekoden ska fastställa medlemmarnas skyldigheter att skydda det berörda gemensamma företagets och unionens integritet och anseende.

Artikel 16

Styrelsens uppgifter

1.Styrelsen i varje gemensamt företag ska ha det övergripande ansvaret för det gemensamma företagets strategiska inriktning och verksamhet och ska utöva tillsyn över genomförandet av verksamheten.

Kommissionen ska i sin styrelseroll sträva efter att säkerställa samordning mellan de gemensamma företagens verksamheter och relevanta verksamheter inom unionens finansieringsprogram, för att främja synergieffekter och komplementaritet vid fastställande av prioriteringar som omfattas av forskningssamverkan.

2.Styrelsen ska ha följande uppgifter:

(a)Säkerställa en noggrann och läglig övervakning av framstegen i det gemensamma företagets forsknings- och innovationsprogram och av individuella åtgärder i förhållande till kommissionens prioriteringar och den strategiska forsknings- och innovationsagendan samt vid behov vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att det gemensamma företaget uppnår sina mål.

(b)Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar om medlemskap i enlighet med artikel 7.

(c)Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar från potentiella bidragande partner i enlighet med artikel 9.

(d)Besluta om avslutande av medlemskap i det gemensamma företaget för medlemmar som inte fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning eller enligt artikel 8.2 och 8.3.

(e)Anta finansiella regler för det gemensamma företaget i enlighet med artikel 25.

(f)Anta årsbudgeten och tjänsteförteckningen, med angivande av antalet fasta och tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad samt antalet kontraktsanställda och utstationerade nationella experter, uttryckt i heltidsekvivalenter.

(g)Besluta om fördelningen av administrativa kostnader mellan andra medlemmar än unionen, om dessa medlemmar inte lyckas nå en överenskommelse i enlighet med artikel 26.2.

(h)I enlighet med punkt 4 och med avseende på det gemensamma företagets personal utöva de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna) tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal (tillsättningsbefogenheter).

(i)Utse, entlediga, förlänga mandatperioden för och ge vägledning till den verkställande direktören samt övervaka dennes resultat.

(j)Anta den strategiska forsknings- och innovationsagendan i början av initiativet, och vid behov ändra den under hela Horisont Europas löptid. Den strategiska forsknings- och innovationsagendan ska redogöra för partnerskapets avsedda effekter, planerade verksamhetsportfölj, mätbara förväntade resultat, resurser, resultat och delmål inom en fastställd tidsram. Den ska också identifiera de andra europeiska partnerskap med vilka det gemensamma företaget ska upprätta ett formellt och regelbundet samarbete, och möjligheterna till synergier mellan det gemensamma företagets åtgärder och nationella eller regionala initiativ och strategier på grundval av information som mottagits av de deltagande staterna eller gruppen med staternas företrädare samt synergier med andra unionsprogram.

(k)Anta arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar, enligt den verkställande direktörens förslag, för att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan, inbegripet administrativ verksamhet, innehållet i ansökningsomgångarna, de forskningsområden som omfattas av gemensamma ansökningsomgångar och samarbete med andra partnerskap, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången samt tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn, med särskild uppmärksamhet på återkopplingen till policykrav.

(l)Godkänna den årliga plan för kompletterande verksamhet som ingår i en bilaga till huvuddelen av arbetsprogrammet, på grundval av ett förslag från andra medlemmar än unionen och efter samråd med det vetenskapliga rådgivande organet eller ett organ som anges i andra delen.

(m)Tillhandahålla strategisk vägledning när det gäller samarbetet med andra europeiska partnerskap i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan.

(n)Bedöma den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten, inklusive motsvarande utgifter och budgeten för gemensamma ansökningsomgångar med andra europeiska partnerskap.

(o)Lämna ett yttrande om det gemensamma företagets slutliga redovisning.

(p)Se till att en internrevisionsfunktion inrättas på lämpligt sätt vid det gemensamma företaget.

(q)Godkänna programkontorets organisationsstruktur efter en rekommendation av den verkställande direktören.

(r)Godkänna det gemensamma företagets kommunikationspolicy efter en rekommendation av den verkställande direktören.

(s)Godkänna förteckningen över åtgärder som valts ut för finansiering.

(t)Anta genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda, i enlighet med artikel 110.2 i tjänsteföreskrifterna.

(u)Anta bestämmelser om utstationering av nationella experter till de gemensamma företagen eller om användning av praktikanter.

(v)Vid behov inrätta rådgivande grupper eller arbetsgrupper, även i samarbete med andra gemensamma företag, utöver de organ i det gemensamma företaget som avses i artikel 13, för en bestämd tidsperiod och för att uppfylla ett särskilt syfte.

(w)I förekommande fall till kommissionen lämna varje begäran om ändring av denna förordning från en medlem i det gemensamma företaget.

(x)Begära vetenskapliga råd eller analyser i specifika frågor från det gemensamma företagets vetenskapliga rådgivande organ eller dess medlemmar, även när det gäller utvecklingen inom angränsande sektorer.

(y)Senast vid utgången av 2022 anta en plan för utfasning av finansieringen från Horisont Europa till det gemensamma företaget på rekommendation av den verkställande direktören.

(z)Säkerställa utförandet av alla uppgifter som inte specifikt tilldelats ett visst organ i ett gemensamt företag, med förbehåll för att styrelsen kan delegera sådana uppgifter till ett annat organ i det berörda gemensamma företaget.

3.Styrelsen för ett gemensamt företag kan också omfattas av särskilda regler som anges i andra delen.

4.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110.2 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen om delegering av relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställande av på vilka villkor denna delegering av befogenheter tillfälligt kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

AVSNITT 2

Den verkställande direktören

Artikel 17

Utnämning och entledigande av samt förlängning av mandatperioden för den verkställande direktören

1.Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och färdigheter, från den förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen, efter ett öppet och transparent urvalsförfarande som ska respektera principen om jämn könsfördelning.

2.Kommissionen ska föreslå en förteckning med kandidater till posten som verkställande direktör efter samråd med det gemensamma företagets andra medlemmar än unionen. För dessa samråd ska de andra medlemmarna i det gemensamma företaget än unionen i samförstånd utse sina företrädare samt en observatör på styrelsens vägnar.

3.Den verkställande direktören ska ingå i personalstyrkan och ska anställas som tillfälligt anställd i det gemensamma företaget i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska det gemensamma företaget företrädas av styrelsens ordförande.

4.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fyra år. Vid utgången av denna period ska kommissionen, efter samråd med andra medlemmar än unionen, göra en bedömning av den verkställande direktörens arbete och det gemensamma företagets framtida uppgifter och utmaningar.

5.Styrelsen för det gemensamma företaget får, på ett förslag från kommissionen som beaktar den bedömning som avses i punkt 4, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst tre år.

6.En verkställande direktör vars mandatperiod förlängts får inte delta i något ytterligare urvalsförfarande för samma befattning.

7.En verkställande direktör får entledigas endast genom beslut av styrelsen på förslag av kommissionen och efter lämpliga samråd med de andra medlemmarna i det gemensamma företaget än unionen.

Artikel 18

Den verkställande direktörens uppgifter

1.Den verkställande direktören ska ha det yttersta ansvaret för den löpande förvaltningen av det gemensamma företaget i enlighet med styrelsens beslut. Den verkställande direktören ska ge styrelsen all information den behöver för att fullgöra sina uppgifter. Utan att det påverkar unionsinstitutionernas eller styrelsens befogenheter får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

2.Den verkställande direktören ska vara det gemensamma företagets juridiska företrädare. Han eller hon ska vara ansvarig inför det gemensamma företagets styrelse.

3.Den verkställande direktören ska genomföra det gemensamma företagets budget.

4.Den verkställande direktören ska utföra följande uppgifter för det gemensamma företaget:

(a)Säkerställa en hållbar och effektiv förvaltning av det gemensamma företaget.

(b)Utarbeta och lägga fram ett förslag till årsbudget och en tjänsteförteckning för antagande av styrelsen.

(c)Utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar för det gemensamma företaget, i syfte att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan.

(d)Förelägga styrelsen årsredovisningen för det gemensamma företaget för yttrande.

(e)Utarbeta och lämna in den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten för bedömning och godkännande av styrelsen.

(f)Övervaka de bidrag som avses i artikel 11.1 a, regelbundet rapportera till styrelsen om framstegen med att uppnå målen och vid behov föreslå avhjälpande eller korrigerande åtgärder.

(g)Upprätta ett formellt och regelbundet samarbete med de europeiska partnerskap som anges i den strategiska forsknings- och innovationsagendan, i enlighet med den strategiska inriktning som fastställs av styrelsen.

(h)Företräda det gemensamma företaget vid sammanträden inom ramen för styrningen av Horisont Europa.

(i)För godkännande av styrelsen lämna in förteckningen över åtgärder som ska väljas ut för finansiering av det gemensamma företaget.

(j)Bedöma ansökningar om associerat medlemskap i det gemensamma företaget efter en öppen inbjudan till intresseanmälan, och lämna in förslag på associerade medlemmar till styrelsen.

(k)Regelbundet informera det gemensamma företagets övriga organ i alla frågor som är relevanta för deras roll.

(l)Underteckna individuella bidragsavtal och beslut inom sitt uppdragsområde och på det gemensamma företagets vägnar.

(m)Underteckna upphandlingsavtal för det gemensamma företagets räkning.

(n)Genomföra det gemensamma företagets kommunikationspolicy.

(o)Organisera, leda och övervaka verksamheten och personalen vid det gemensamma företaget, inom de gränser som sätts genom styrelsens delegering.

(p)Inrätta ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem, säkerställa att det fungerar och rapportera alla betydande ändringar av det till styrelsen.

(q)Skydda unionens ekonomiska intressen genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att utföra effektiva kontroller och genom att, om oriktigheter upptäcks, återkräva felaktigt utbetalda belopp och vid behov tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

(r)Säkerställa genomförandet av riskbedömningar och riskhantering för det gemensamma företaget.

(s)Vidta alla andra åtgärder som krävs för att bedöma det gemensamma företagets framsteg mot att uppnå målen.

(t)Utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram en plan för utfasning av det gemensamma företaget från finansiering från Horisont Europa.

(u)Utföra alla andra uppgifter som styrelsen anförtrott eller delegerat till honom eller henne eller som krävs enligt denna förordning.

(v)Ha befogenhet att delegera sina befogenheter till andra anställda i enlighet med bestämmelser som ska antas i enlighet med artikel 16.4 sista stycket.

5.Den verkställande direktören kan också omfattas av särskilda regler i andra delen.

6.Den verkställande direktören ska inrätta ett programkontor som på hans eller hennes ansvar genomför alla de stöduppgifter för det gemensamma företaget som följer av denna förordning. Programkontoret ska bestå av personalen vid det gemensamma företaget och ska särskilt utföra följande uppgifter:

(a)Bistå vid upprättandet och förvaltningen av ett lämpligt redovisningssystem i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

(b)Sköta genomförandet av det gemensamma företagets arbetsprogram under hela genomförandecykeln.

(c)Ge det gemensamma företagets medlemmar och organ all information och allt stöd som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

(d)Fungera som sekretariat för organen i det gemensamma företaget och ge stöd till rådgivande grupper som inrättats av styrelsen.

AVSNITT 3

Rådgivande organ

Artikel 19

Vetenskaplig rådgivning

1.De gemensamma företagen ska söka oberoende vetenskaplig rådgivning genom

(a)ett vetenskapligt rådgivande organ, eller dess medlemmar, som ska inrättas av det gemensamma företaget i enlighet med relevanta bestämmelser i andra delen och med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel, och/eller

(b)särskilda begäranden om extern experthjälp från styrelsen för det gemensamma företaget i särskilda frågor.

I undantagsfall och där så är vederbörligen motiverat får en del av den vetenskapliga rådgivningen utföras av andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen, förutsatt att det inte föreligger någon intressekonflikt.

2.Det ska finnas en balanserad representation av experter bland medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet, inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet, även i fråga om balans mellan könen. Tillsammans ska medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet ha den kompetens och sakkunskap som krävs på det tekniska området för att lämna vetenskapligt grundade rekommendationer till det gemensamma företaget, med beaktande av de socioekonomiska effekterna av sådana rekommendationer och det gemensamma företagets mål.

3.Medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet, liksom inbjudna observatörer, ska omfattas av tystnadsplikt, som genom fördragen och deras genomförandebestämmelser gäller samtliga medlemmar och ledamöter av unionens institutioner och institutionernas anställda, samt av kommissionens säkerhetsbestämmelser när det gäller skydd av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 39 respektive (EU, Euratom) 2015/444 40 .

4.Styrelsen ska fastställa de särskilda kriterierna och urvalsförfarandet för sammansättningen av det gemensamma företagets vetenskapliga rådgivande organ samt utse dess medlemmar. Styrelsen ska i tillämpliga fall beakta de tänkbara kandidater som gruppen med staternas företrädare föreslagit.

5.Det vetenskapliga rådgivande organet ska välja sin ordförande bland sina medlemmar.

6.Det vetenskapliga rådgivande organet ska sammanträda minst två gånger om året och sammanträdena ska sammankallas av ordföranden. Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid sammanträdena som observatörer. Det vetenskapliga rådgivande organet ska själv anta sin arbetsordning.

7.Det vetenskapliga rådgivande organet ska utföra följande uppgifter:

(a)Ge råd om de vetenskapliga prioriteringar som ska tas upp i arbetsprogrammen, i linje med den strategiska forsknings- och innovationsagendan och den strategiska planeringen för Horisont Europa.

(b)Ge råd om de vetenskapliga resultat som den årliga verksamhetsrapporten ska redogöra för.

(c)Vid behov föreslå korrigerande åtgärder eller omorienteringar till styrelsen, mot bakgrund av framstegen med den strategiska forsknings- och innovationsagendan och enskilda åtgärder.

(d)Tillhandahålla oberoende rådgivning och vetenskapliga analyser i specifika frågor på begäran av styrelsen, särskilt när det gäller utvecklingen i angränsande sektorer.

(e)När så anges i andra delen, utvärdera resultaten av teknik- och innovationsåtgärder som finansieras av det gemensamma företaget, och rapportera till styrelsen.

(f)När så anges i andra delen, delta i kommittéer för sektorsintegration som inrättats särskilt mellan europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa för att möjliggöra synergier.

(g)Utföra alla andra uppgifter som anges i andra delen.

8.Efter varje sammanträde i det vetenskapliga rådgivande organet ska dess ordförande förelägga styrelsen en rapport med en redogörelse för organets och dess medlemmars synpunkter i de frågor som diskuterats under sammanträdet.

9.Det vetenskapliga rådgivande organet får på eget initiativ uppmana styrelsen att rådgöra med organet i särskilda frågor som inte omfattas av de uppgifter som anges i punkt 7.

Artikel 20

Gruppen med staternas företrädare

1.Utom i fall då medlemsstater och associerade länder deltar i ett gemensamt företag som medlemmar eller ingående enheter i medlemmar ska gemensamma företag inrätta en grupp med staternas företrädare i enlighet med vad som anges i andra delen och med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel.

2.Gruppen med staternas företrädare ska bestå av en företrädare och en suppleant från varje medlemsstat och varje associerat land. Gruppen med staternas företrädare ska utse en ordförande bland sina medlemmar.

3.Gruppen med staternas företrädare ska sammanträda minst två gånger per år. Sammanträdena ska sammankallas av ordföranden. Styrelsens ordförande och den verkställande direktören eller deras företrädare ska närvara vid sammanträdena som observatörer.

4.Sammanträdena i gruppen med staternas företrädare kan regleras av relevanta särskilda bestämmelser i andra delen.

5.Ordföranden för gruppen med staternas företrädare får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för relevanta federala eller regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget.

6.Dagordningen för sammanträdena i gruppen med staternas företrädare ska skickas ut i tillräckligt god tid för att säkerställa lämplig representation från varje medlemsstat och associerat land. Dagordningen ska också skickas till styrelsen för kännedom.

7.Gruppen med staternas företrädare ska rådfrågas, och den ska särskilt granska information och avge yttranden på följande områden:

(a)Det gemensamma företagets programframsteg och måluppfyllelse i förhållande till Horisont Europas syften, inbegripet information om ansökningsomgångar och processen för utvärdering av förslag.

(b)Uppdatering av den strategiska inriktningen i linje med den strategiska planeringen för Horisont Europa och med unionens och medlemsstaternas övriga finansieringsinstrument.

(c)Kopplingar till Horisont Europa och andra unionsinitiativ, nationella initiativ och, i tillämpliga fall, regionala initiativ, inbegripet sammanhållningspolitiska fonder, i linje med strategier för smart specialisering.

(d)Arbetsprogram.

(e)Medverkan av små och medelstora företag.

8.Gruppen med staternas företrädare ska också i tillämpliga fall regelbundet rapportera till styrelsen, och den ska fungera som förbindelselänk med det gemensamma företaget i följande frågor:

(a)Status för relevanta nationella eller regionala forsknings- och innovationsprogram och identifiering av möjliga samarbetsområden, inbegripet konkreta åtgärder som vidtagits eller som planeras för införande av relevant teknik och relevanta innovativa lösningar.

(b)Särskilda åtgärder på nationell eller regional nivå beträffande spridningsevenemang, tekniska workshoppar med särskild inriktning samt kommunikationsverksamhet.

(c)Särskilda åtgärder på nationell eller regional nivå beträffande införande för varje enskilt initiativ.

(d)Nationella eller regionala strategier och initiativ i syfte att säkerställa komplementaritet med det gemensamma företagets strategiska forsknings- och innovationsagenda och årliga arbetsprogram.

9.Gruppen med staternas företrädare ska i slutet av varje kalenderår lägga fram en rapport med en beskrivning av de nationella eller regionala strategier som ingår i samma område som det gemensamma företagets tillämpningsområde och identifiering av särskilda former för samarbete kring de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget.

10.Gruppen med staternas företrädare får på eget initiativ utfärda rekommendationer eller förslag till styrelsen i tekniska och finansiella frågor samt ledningsfrågor, liksom i fråga om arbetsprogram och andra dokument, särskilt när dessa frågor berör nationella eller regionala intressen.

Styrelsen ska utan onödigt dröjsmål informera gruppen med staternas företrädare om hur den följt upp rekommendationerna eller förslagen eller, i de fall ingen uppföljning gjorts, om skälen till detta.

11.Gruppen med staternas företrädare ska med jämna mellanrum informeras om bland annat deltagandet i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget, resultaten av varje ansökningsomgång och projektgenomförande, synergier med andra relevanta unionsprogram och genomförandet av det gemensamma företagets budget.

12.Gruppen med staternas företrädare ska själv anta sin arbetsordning.

13.Ett eller flera gemensamma företag får inrätta en gemensam grupp med staternas företrädare i enlighet med relevanta bestämmelser i andra delen.

Artikel 21

Intressentgrupp

1.Gemensamma företag får inrätta en intressentgrupp i enlighet med relevanta bestämmelser i andra delen och med förbehåll för bestämmelserna i den här artikeln.

2.Intressentgruppen ska vara öppen för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade grupper som är verksamma på det gemensamma företagets område, och internationella intressegrupper från medlemsstaterna, associerade länder och andra länder.

3.Intressentgruppen ska regelbundet informeras om det gemensamma företagets verksamhet och ska uppmanas att lämna synpunkter på det gemensamma företagets planerade initiativ.

4.Sammanträdena i intressentgruppen ska sammankallas av den verkställande direktören.

5.Den verkställande direktören får rekommendera att styrelsen samråder med intressentgruppen i specifika frågor. Om ett sådant samråd äger rum ska en rapport lämnas till styrelsen efter diskussionen i intressentgruppen.

KAPITEL 4

Finansiella och operativa bestämmelser

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 22

Regler för verksamheter som finansieras av de gemensamma företagen

1.Horisont Europa-förordningen ska tillämpas på åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa. Varje gemensamt företag ska i enlighet med den förordningen betraktas som ett finansieringsorgan och ska ge ekonomiskt stöd till indirekta åtgärder i enlighet med [artikel 5] i den förordningen.

2.Åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa kan också omfattas av de särskilda bestämmelser som anges i andra delen.

3.Genom undantag från [artikel 36.4 a] i Horisont Europa-förordningen ska rätten att göra invändningar även gälla för deltagare som genererar resultaten och som inte har erhållit finansiering från ett gemensamt företag.

Artikel 23

Operativ och finansiell planering

1.Den verkställande direktören ska lägga fram ett utkast till arbetsprogram för antagande av styrelsen.

2.Arbetsprogrammet ska antas före utgången av det år som föregår dess genomförande. Arbetsprogrammet ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats och, för att underlätta samordningen med den övergripande strategin för Horisont Europa, meddelas den berörda klusterprogramkommittén för kännedom.

3.Den verkställande direktören ska ta fram ett utkast till årsbudget för det följande året och lägga fram det för antagande av styrelsen.

4.Årsbudgeten för ett visst år ska antas av styrelsen före utgången av det år som föregår dess genomförande.

5.Årsbudgeten ska anpassas för att ta hänsyn till unionens ekonomiska bidrag enligt unionens budget.

Artikel 24

Operativ och finansiell rapportering

1.Den verkställande direktören ska till styrelsen lämna en konsoliderad årlig verksamhetsrapport om utförandet av sina uppgifter i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

2.Den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska bland annat innehålla upplysningar om följande:

(a)Forskning, innovation och andra åtgärder som genomförts, och tillhörande utgifter.

(b)Inlämnade förslag, uppdelade per typ av deltagare, inbegripet små och medelstora företag, och per land.

(c)De indirekta åtgärder som valts ut för finansiering, med en uppdelning efter typ av deltagare, inbegripet små och medelstora företag, och efter land, med angivande av bidraget från respektive gemensamt företag till de enskilda deltagarna och åtgärderna.

(d)Kompletterande verksamhet som bedrivs av andra medlemmar än unionen.

(e)Samarbete med andra europeiska partnerskap, inbegripet gemensamma ansökningsomgångar, och synergier mellan det gemensamma företagets åtgärder och nationella eller regionala initiativ och strategier.

3.Det gemensamma företagets räkenskapsförare ska skicka den preliminära redovisningen till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

4.Den verkställande direktören ska skicka rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

5.Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet ska genomföras i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

AVSNITT 2

Finansiella bestämmelser

Artikel 25

Finansiella regler

1.Det gemensamma företaget ska anta sina finansiella regler i enlighet med artikel 71 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

2.De finansiella reglerna ska offentliggöras på respektive gemensamt företags webbplats.

Artikel 26

Finansieringskällor

1.Varje gemensamt företag ska finansieras gemensamt av unionen, övriga medlemmar och de bidragande partnerna genom ekonomiska bidrag och naturabidrag till driftskostnaderna.

2.Andra medlemmar än unionen ska komma överens om hur deras kollektiva bidrag ska fördelas mellan dem i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.

3.Driftskostnaderna för ett gemensamt företag ska täckas genom

a)det ekonomiska bidraget från unionen,

b)ekonomiska bidrag från privata medlemmar eller deras ingående eller anknutna enheter, från bidragande partner eller från en internationell organisation som är medlem i ett gemensamt företag,

c)ekonomiska bidrag från de deltagande staterna,

d)naturabidrag enligt definitionen i artikel 2.8.

4.De medel som tas upp i ett gemensamt företags budget ska bestå av följande bidrag:

a)Medlemmarnas ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget för de administrativa kostnaderna, fördelade lika på årsbasis mellan unionen och andra medlemmar än unionen, om inte annat anges på grund av det gemensamma företagets särskilda medlemskapskaraktär.

b)Medlemmarnas eller bidragande partners ekonomiska bidrag till det gemensamma företagets driftskostnader.

c)Eventuella inkomster som genereras av det gemensamma företaget.

d)Alla andra ekonomiska bidrag, resurser och inkomster.

Alla räntor på de bidrag som avses i punkt 4 ska betraktas som inkomster för företaget.

5.Om en del av bidraget för administrativa kostnader inte används får det göras tillgängligt för att täcka driftskostnaderna för det gemensamma företaget i fråga.

6.Om andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen inte uppfyller sitt åtagande i fråga om bidraget ska den verkställande direktören informera dem skriftligen och fastställa en rimlig tidsfrist för att åtgärda detta. Om den andra medlemmen än unionen vid utgången av tidsfristen fortfarande inte fullgjort sina skyldigheter ska den verkställande direktören informera kommissionen, med tanke på eventuella åtgärder, och den berörda medlemmen om att denne inte får lov att rösta i styrelsen i linje med artikel 11.9.

7.Medlen för det gemensamma företaget och dess verksamhet ska användas för att uppfylla dess mål och uppgifter enligt artiklarna 4, 5, 44, 45, 55, 56, 71, 72, 83, 84, 97, 98, 113, 114, 124, 125, 142, 143, 159 och 160.

8.Det gemensamma företaget ska äga alla tillgångar som genereras av det eller som överförs till det för att uppfylla företagets mål och uppgifter enligt artiklarna 4, 5, 44, 45, 55, 56, 71, 72, 83, 84, 97, 98, 113, 114, 124, 125, 142, 143, 159 och 160.

9.Utom i fall då det gemensamma företaget avvecklas ska eventuella inkomster som överstiger utgifterna inte betalas ut till medlemmarna i det gemensamma företaget, såvida inte styrelsen beslutar något annat.

Artikel 27

Finansiella åtaganden

1.Det gemensamma företagets finansiella åtaganden får inte överstiga beloppet för de ekonomiska medel som finns tillgängliga eller som dess medlemmar och bidragande partner har åtagit sig att lämna till dess budget.

2.Budgetåtaganden för de gemensamma företag som anges i artikel 3.1 b, d och h får delas upp i årliga delbetalningar. Till och med den 31 december 2024 får det sammanlagda beloppet av dessa budgetåtaganden i form av delbetalningar inte överstiga 50 % av det högsta unionsbidrag som anges i artikel 10. Från och med januari 2025 får minst 20 % av den sammanlagda budgeten för resterande år inte täckas av årliga delbetalningar.

Artikel 28

Skydd av medlemmarnas ekonomiska intressen

1.Det gemensamma företaget ska ge kommissionens personal och andra av det gemensamma företaget eller kommissionen bemyndigade personer samt revisionsrätten tillträde till det gemensamma företagets anläggningar och lokaler samt tillgång till all information, inklusive information i elektronisk form, som krävs för att de ska kunna utföra revisionerna.

2.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med reglerna och förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 41 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 42 , i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som berör unionens ekonomiska intressen i samband med ett avtal, beslut eller kontrakt som får stöd inom ramen för denna förordning.

3.Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) får genomföra utredningar i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (EU) 2017/1939 43 i syfte att utreda brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 4 i den förordningen.

4.Utan hinder av punkterna 1–3 ska avtal, beslut och kontrakt som följer av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, respektive gemensamt företag, revisionsrätten, Eppo och Olaf behörighet att utföra sådana revisioner, kontroller på plats och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter.

5.Varje gemensamt företag ska säkerställa att dess medlemmars ekonomiska intressen skyddas på ett adekvat sätt genom att utföra lämpliga interna och externa kontroller, eller se till att sådana kontroller utförs.

6.Varje gemensamt företag ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 44 . Varje gemensamt företag ska anta de bestämmelser som behövs för att underlätta interna utredningar som genomförs av Olaf.

Artikel 29

Efterhandsrevisioner

Revisioner av utgifter för indirekta åtgärder ska utföras i enlighet med [artikel 48] i Horisont Europa-förordningen som en del av Horisont Europas indirekta åtgärder, och särskilt i linje med den revisionsstrategi som avses i [artikel 48.2] i den förordningen.

Artikel 30

Internrevision

1.Kommissionens internrevisor ska utöva samma befogenheter över de gemensamma företagen som de som utövas när det gäller kommissionen.

2.Styrelsen får inrätta en internrevisionsfunktion i enlighet med det berörda gemensamma företagets finansiella regler.

AVSNITT 3

Operativa bestämmelser

Artikel 31

Konfidentialitet

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 32 och 34 ska varje gemensamt företag säkerställa skydd av konfidentiell information vars röjande utanför unionens institutioner, organ och byråer skulle kunna skada det gemensamma företagets medlemmars eller verksamhetsdeltagares intressen. Sådan konfidentiell information inbegriper, men är inte begränsad till, personlig, kommersiell, känslig icke-säkerhetsskyddsklassificerad och säkerhetsskyddsklassificerad information.

Artikel 32

Transparens

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 45   ska tillämpas på de handlingar som innehas av ett gemensamt företag.

Artikel 33

Behandling av personuppgifter

När genomförandet av denna förordning kräver behandling av personuppgifter ska detta ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 46 .

Artikel 34

 Tillgång till resultat och information om förslag

1.Det gemensamma företaget ska ge unionens institutioner, organ och byråer tillgång till all information som rör de indirekta åtgärder som det finansierar. Denna information ska innefatta resultaten från stödmottagare som deltar i det gemensamma företagets indirekta åtgärder och all annan information som anses nödvändig för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik och program. Denna rätt till tillgång är begränsad till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska vara förenlig med tillämpliga konfidentialitetsregler.

2.För att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik eller program ska det gemensamma företaget förse kommissionen med information som ingår i inlämnade förslag.

KAPITEL 5

Personal och ansvar

AVSNITT 1

Personal, privilegier och immunitet

Artikel 35

Personal

1.Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 och de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för det gemensamma företagets anställda.

2.Personalresurserna ska fastställas i varje gemensamt företags tjänsteförteckning, där antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, ska anges i linje med det gemensamma företagets årsbudget.

3.Personalen vid det gemensamma företaget ska bestå av tillfälligt anställda och kontraktsanställda.

4.Alla personalkostnader ska bäras av det gemensamma företaget.

Artikel 36

Utstationerade nationella experter och praktikanter

1.Ett gemensamt företag får använda sig av utstationerade nationella experter och praktikanter som inte är direkt anställda av det gemensamma företaget. Antalet utstationerade nationella experter uttryckt i heltidsekvivalenter ska läggas till de uppgifter om personalresurser som avses i artikel 35.2 i enlighet med årsbudgeten för det berörda gemensamma företaget.

2.Styrelsen för det berörda gemensamma företaget ska anta ett beslut om regler för utstationering av nationella experter till det gemensamma företaget och om anställning av praktikanter.

Artikel 37

Privilegier och immunitet

De gemensamma företagen och deras personal ska omfattas av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

AVSNITT 2

Ansvar

Artikel 38

De gemensamma företagens ansvar

1.Ett gemensamt företags avtalsrättsliga ansvar ska regleras av gällande avtalsbestämmelser och den lagstiftning som gäller för avtalet, beslutet eller kontraktet i fråga.

2.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska ett gemensamt företag ersätta skada som orsakats av dess personal under tjänsteutövningen i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

3.Ett gemensamt företags utbetalningar för skadestånd enligt punkterna 1 och 2 samt kostnader och utgifter i samband med detta ska räknas som utgifter för det gemensamma företaget och ska täckas med dess medel.

4.Gemensamma företag ska vara ensamt ansvariga för fullgörandet av sina skyldigheter.

Artikel 39

Medlemmarnas ansvar och försäkring

1.Det finansiella ansvar som medlemmarna i ett gemensamt företag har för dess skulder ska vara begränsat till de ekonomiska bidrag som de lämnat till det gemensamma företaget.

2.De gemensamma företagen ska teckna och upprätthålla lämpliga försäkringar.

Artikel 40

Intressekonflikter

1.Det gemensamma företaget, dess organ och personal ska undvika alla intressekonflikter när de utför sin verksamhet.

2.Styrelsen ska anta regler för att förebygga, undvika och hantera intressekonflikter för det gemensamma företagets personal, medlemmar och andra personer som arbetar i styrelsen och i det gemensamma företagets övriga organ eller grupper, i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler och, när det gäller personalfrågor, tjänsteföreskrifterna.

KAPITEL 6

Tvistlösning

Artikel 41

Domstolens behörighet och tillämplig lagstiftning

1.Europeiska unionens domstol ska ha behörighet

(a)i enlighet med eventuella skiljedomsklausuler i avtal eller kontrakt som ingås av ett gemensamt företag eller i dess beslut,

(b)vid tvister om ersättning för skada som vållats av det gemensamma företagets anställda under deras tjänsteutövning,

(c)vid alla tvister mellan det gemensamma företaget och dess anställda, inom de gränser och på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna och i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

2.Lagstiftningen i den stat där det gemensamma företaget har sitt säte ska tillämpas i alla frågor som inte omfattas av denna förordning eller av andra unionsrättsakter.

Artikel 42

Klagomål till ombudsmannen

Beslut som fattas av ett gemensamt företag i samband med genomförandet av denna förordning kan bli föremål för ett klagomål till ombudsmannen i enlighet med artikel 238 i fördraget.

KAPITEL 7

Avveckling

Artikel 43

Avveckling

1.De gemensamma företagen ska avvecklas vid utgången av den period som anges i artikel 3.

2.Utöver vad som anges i punkt 1 ska avvecklingsförfarandet för ett gemensamt företag inledas automatiskt om unionen eller samtliga övriga medlemmar går ur det gemensamma företaget.

3.För att genomföra avvecklingen av ett gemensamt företag ska styrelsen utse en eller flera förvaltare som ska agera i enlighet med styrelsens beslut.

4.Under avvecklingen av det gemensamma företaget ska dess tillgångar användas för att täcka dess skulder och utgifterna för avvecklingen. Ett eventuellt överskott ska fördelas mellan det gemensamma företagets medlemmar vid tidpunkten för avvecklingen i förhållande till deras ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget. Ett eventuellt överskott som tilldelas unionen ska återföras till unionens allmänna budget.

5.Ett ad hoc-förfarande ska inrättas för att säkerställa lämplig förvaltning av alla eventuella avtal som ingåtts eller beslut som antagits av det gemensamma företag som avvecklas samt av alla upphandlingskontrakt med längre varaktighet än det gemensamma företaget.

ANDRA DELEN

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA GEMENSAMMA FÖRETAG

AVDELNING I

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR ETT CIRKULÄRT, BIOBASERAT EUROPA

Artikel 44

Övriga mål för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa också ha följande allmänna mål:

(a)Påskynda innovationsprocessen för och utvecklingen av biobaserade innovativa lösningar.

(b)Påskynda marknadslanseringen av befintliga mogna och innovativa biobaserade lösningar.

(c)Säkerställa en hög miljöprestandanivå hos biobaserade industrisystem.

2.Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa ska också ha följande särskilda mål:

(a)Öka intensiteten i tvärvetenskaplig forsknings- och innovationsverksamhet för att dra nytta av framstegen inom livsvetenskaperna och andra vetenskapliga discipliner i syfte att utveckla och demonstrera hållbara biobaserade lösningar.

(b)Öka och integrera forsknings- och innovationskapaciteten hos intressenter i hela unionen för att utnyttja den lokala bioekonomins potential.

(c)Öka forsknings- och innovationskapaciteten för att ta itu med miljöutmaningar och utveckla fler hållbara biobaserade innovationer.

(d)Stärka integreringen av biobaserade forsknings- och innovationsprocesser i unionens industriella värdekedjor.

(e)Minska risken i samband med investeringar i forskning och innovation i biobaserade företag och projekt.

(f)Säkerställa att miljöaspekter beaktas vid utvecklingen och genomförandet av biobaserade forsknings- och innovationsprojekt.

Artikel 45

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa också utföra följande uppgifter:

(a)Säkerställa att målen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa uppnås genom planering av forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av offentliga och privata partner.

(b)Mobilisera offentlig och privat finansiering för forsknings- och innovationsverksamhet inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.

(c)Stödja tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsprojekt med stor genomslagskraft som stärker den industriella innovationen inom biobaserad industri för att uppnå målen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.

(d)Intensifiera forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa längs hela innovationskedjan från låg till hög teknisk mognadsgrad.

(e)Mobilisera och integrera forsknings- och innovationsaktörer från landsbygds-, kust- och stadsområden och regioner med outnyttjad potential för utveckling av biobaserad industri till att samarbeta i projektverksamhet.

(f)Säkerställa att forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa inriktas på frågor av allmänt intresse, särskilt den biobaserade industrins miljö- och klimatprestanda, både för att förstå de relevanta problemen och för att ta fram lösningar på dem.

(g)Främja kommunikation och samarbete mellan forsknings- och innovationsaktörer och intressenter inom industrin inom ramen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa i syfte att öka medvetenheten om kunskap och teknik som utvecklas snabbt, underlätta sektorsövergripande samarbete och underlätta marknadslansering av innovativa biobaserade lösningar.

(h)Mobilisera nationella och regionala myndigheter som kan skapa gynnsammare villkor för marknadslansering av biobaserade innovationer.

(i)Fastställa vetenskapligt väl underbyggda hållbarhetskriterier och resultatriktmärken, tillämpa och övervaka dem i all forsknings- och innovationsverksamhet inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa och, utanför ramen för initiativet, främja dem inom den biobaserade industrin.

(j)Kommunicera och främja innovativa biobaserade lösningar i förhållande till beslutsfattare, industrin, icke-statliga organisationer och konsumenter.

Artikel 46

Medlemmar

Medlemmarna i det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)konsortiet för biobaserade industrier (Bio-based Industries Consortium), som är en ideell organisation som inrättats enligt belgisk lag och som har sitt fasta kontor i Bryssel, Belgien, efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa genom ett skriftligt åtagande,

(c)associerade medlemmar som valts ut i enlighet med artikel 7 och efter styrelsens godkännande.

Artikel 47

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 1 000 000 000 EUR, inklusive upp till 23 500 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 48

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 1 000 000 000 EUR, inklusive upp till 23 500 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.Det bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa i enlighet med artikel 11.1.

Artikel 49

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Utan hinder av styrelsens befogenhet att fatta beslut om planen för kompletterande verksamhet enligt artikel 16.2 l, och inom tillämpningsområdet för artikel 2.9 och 2.10, ska konsortiet för biobaserade industrier, eller dessa industriers ingående eller anknutna enheter, varje år lägga fram ett förslag på kompletterande verksamheter. Kompletterande verksamheter är sådana som är direkt kopplade till projekt och verksamheter inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, och särskilt följande:

(a)Investeringar i nya anläggningar som demonstrerar en ny värdekedja, inklusive investeringar i varaktig utrustning, verktyg och tillhörande infrastruktur, särskilt i samband med regional utbyggnad och därtill hörande hållbarhetskontroll.

(b)Investeringar i en ny, innovativ och hållbar produktionsanläggning eller ett nytt, innovativt och hållbart flaggskeppsinitiativ.

(c)Investeringar i ny forskning och innovation och för detta motiverad infrastruktur, inbegripet anläggningar, verktyg, varaktig utrustning och pilotanläggningar (forskningscentrum).

(d)Standardiseringsverksamhet.

(e)Kommunikation, spridning och medvetandehöjande verksamhet.

2.De investeringar som är direkt kopplade till projekt är särskilt följande:

(a)Icke stödberättigande investeringar som krävs för genomförandet av ett projekt inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa under projektets löptid.

(b)Investeringar som görs parallellt med ett projekt inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, som kompletterar projektets resultat och som lyfter projektet till en högre teknisk mognadsgrad.

(c)Investeringar som behövs för att tillämpa projektresultat från det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa efter att projektet avslutats och till dess att det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa avvecklas. I motiverade fall kan investeringar för att tillämpa projektresultat från det föregående partnerskapet (det gemensamma företaget BBI) beaktas.

Artikel 50

Organ i det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa

Organen i det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)den vetenskapliga kommittén,

(d)gruppen med staternas företrädare,

(e)genomförandegrupper.

Artikel 51

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Fem företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)Fem företrädare för andra medlemmar än unionen, av vilka minst en ska företräda små och medelstora företag.

Artikel 52

Styrelsens arbetsformer

1.Andra medlemmar än unionen ska tillsammans inneha 50 % av rösterna.

2.Styrelsen ska välja sin ordförande för en period på två år.

3.Styrelsen ska hålla sina ordinarie sammanträden fyra gånger per år.

4.Utöver de sammanträden som avses i punkt 2 ska styrelsen också hålla ett strategiskt sammanträde minst en gång per år med det primära syftet att identifiera utmaningar och möjligheter för en hållbar biobaserad industri och att tillhandahålla ytterligare strategisk vägledning för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.

5.Ytterligare verkställande direktörer eller tjänstemän med beslutsbefogenheter från ledande europeiska biobaserade företag och kommissionen ska bjudas in till det strategiska sammanträdet. Ordförandena för gruppen med staternas företrädare, den vetenskapliga kommittén och genomförandegrupperna får bjudas in som observatörer.

Artikel 53

Den vetenskapliga kommittén

1.Den vetenskapliga kommittén ska vara det vetenskapliga rådgivande organ för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som avses i artikel 19.1.

2.Den vetenskapliga kommittén bör ha högst 15 ordinarie ledamöter.

3.Ordföranden i den vetenskapliga kommittén ska väljas för en period av två år.

4.Den vetenskapliga kommittén ska inrätta en arbetsgrupp bestående av ledamöter med lämplig profil för att bidra till att säkerställa tillräckligt fokus på arbetsprogrammets alla hållbarhetsaspekter. När så är möjligt ska den vetenskapliga kommitténs råd om arbetsprogrammet inkludera aspekter som rör cirkularitet, miljömässig hållbarhet, bevarande och förbättring av biologisk mångfald samt bredare aspekter av hållbarheten hos de biobaserade systemen och därtill kopplade värdekedjor.

5.Den vetenskapliga kommittén får ge råd på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, eller på eget initiativ.

Artikel 54

Genomförandegrupperna

1.En eller flera genomförandegrupper ska inrättas i enlighet med artikel 21. Genomförandegruppernas roll är att ge styrelsen råd i frågor som är avgörande för marknadslanseringen av biobaserad innovation och att främja spridningen av hållbara biobaserade lösningar.

2.Genomförandegruppernas sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representation för de biobaserade intressenterna på innovationsområdet. Alla andra intressenter än medlemmarna i konsortiet för biobaserade industrier och deras ingående eller anknutna enheter får anmäla sitt intresse för att bli medlemmar i en genomförandegrupp. Styrelsen ska fastställa genomförandegruppernas avsedda storlek och sammansättning, mandatperiodernas längd och möjligheten att förlänga mandat, och välja ut deras medlemmar. Förteckningen över medlemmar ska vara offentligt tillgänglig.

3.Genomförandegrupperna ska sammanträda minst en gång per år i ett fysiskt eller virtuellt sammanträde. Vid det första sammanträdet ska genomförandegrupperna anta sina arbetsordningar. Denna arbetsordning ska godkännas av styrelsen. Extra sammanträden i genomförandegrupperna ska sammankallas på begäran av styrelsen. Styrelsen får begära att ytterligare personer deltar i de extra sammanträdena. Förteckningen över deltagare i dessa extra sammanträden ska vara offentligt tillgänglig.

4.Genomförandegrupperna ska välja en ordförande och en vice ordförande per tematisk inriktning för en period på två år. Ordföranden samordnar verksamheten och företräder genomförandegruppen. Ordföranden får bjudas in till styrelsesammanträden som observatör utan rösträtt och till sammanträden i den vetenskapliga kommittén och gruppen med staternas företrädare.

5.Genomförandegrupperna ska på styrelsens begäran lämna rekommendationer om frågor som rör spridning av biobaserad innovation. Genomförandegrupperna kan också när som helst på eget initiativ utfärda rekommendationer till styrelsen.

AVDELNING II

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR REN LUFTFART

Artikel 55

Övriga mål för det gemensamma företaget för ren luftfart

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för ren luftfart också ha följande allmänna mål:

(a)Att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik som kan tas i bruk så snart som möjligt, och därmed avsevärt bidra till uppnåendet av de allmänna målen i den europeiska gröna given 47 , särskilt när det gäller att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, och en väg mot att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

(b)Att säkerställa att flygteknikrelaterad forsknings- och innovationsverksamhet bidrar till den globala hållbara konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri, och att säkerställa att klimatneutral luftfartsteknik uppfyller relevanta flygsäkerhetskrav 48 och förblir ett säkert, tillförlitligt, kostnadseffektivt och effektivt transportsätt för passagerar- och godstransporter.

(c)Att stärka Europas forsknings- och innovationskapacitet på luftfartsområdet.

2.Det gemensamma företaget för ren luftfart ska också ha följande särskilda mål:

(a)Att integrera och demonstrera banbrytande tekniska innovationer för luftfartyg som kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 30 % fram till 2030, jämfört med 2020 års spetsteknik, och samtidigt bana väg för klimatneutral luftfart senast 2050.

(b)Att säkerställa att den tekniska och potentiella industriella mognaden hos innovationer kan stödja lanseringen av banbrytande nya produkter och tjänster senast 2035, i syfte att ersätta 75 % av den operativa flottan senast 2050 och utveckla ett innovativt, tillförlitligt, säkert och kostnadseffektivt europeiskt luftfartssystem som kan uppfylla målet om klimatneutralitet senast 2050.

(c)Att utvidga och främja integreringen av klimatneutrala värdekedjor för forskning och innovation på luftfartsområdet, inbegripet med den akademiska världen, forskningsorganisationer, industrin och små och medelstora företag, även genom att utnyttja synergier med andra relaterade nationella och europeiska program.

Artikel 56

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för ren luftfart

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för ren luftfart också utföra följande uppgifter:

(a)På relevanta webbplatser offentliggöra all information som krävs för att utarbeta och lämna in förslag till det gemensamma företaget för ren luftfart.

(b)Övervaka och bedöma den tekniska utvecklingen mot bakgrund av uppnåendet av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 55, och underlätta full tillgång till data och information för oberoende övervakning av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet som utförs under direkt tillsyn av kommissionen.

(c)Bistå kommissionen på dennas begäran med att samordna införandet och utvecklingen av regleringar och standarder som stöder marknadspenetrationen för rena luftfartslösningar, särskilt genom att genomföra studier, simuleringar och tillhandahålla teknisk rådgivning, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att undanröja hinder för marknadstillträde.

Artikel 57

Medlemmar

1.Medlemmarna i det gemensamma företaget för ren luftfart ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga I, efter anmälan av deras beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för ren luftfart genom ett skriftligt åtagande,

(c)associerade medlemmar som ska väljas ut i enlighet med artikel 7 och efter styrelsens godkännande.

2.Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 och 7.2 får styrelsen under de första sex månaderna efter inrättandet av det gemensamma företaget för ren luftfart välja ut associerade medlemmar även från en förteckning som upprättats efter en öppen inbjudan till intresseanmälan som utlysts av kommissionen innan företaget bildades 49 .

Artikel 58

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för ren luftfart, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 1 700 000 000 EUR, inklusive upp till 39 223 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 59

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för ren luftfart än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 3 039 223 000 EUR, inklusive upp till 39 223 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.Det bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för ren luftfart i enlighet med artikel 11.1.

Artikel 60

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet omfatta

(a)verksamhet som omfattas av indirekta åtgärder inom det gemensamma företaget för ren luftfart men som inte finansieras genom sådana indirekta åtgärder,

(b)verksamhet som är direkt kopplad till arbetsprogrammet för det gemensamma företaget för ren luftfart,

(c)forsknings- och innovationsverksamhet inom projekt som har en tydlig koppling till den strategiska forsknings- och innovationsagendan och som finansieras genom nationella eller regionala program inom unionen,

(d)privata forsknings- och innovationsprojekt som kompletterar projekt inom den strategiska forsknings- och innovationsagendan,

(e)verksamhet som leder till spridning eller utnyttjande av projektresultat från föregående initiativ för det gemensamma företaget för ren luftfart, eller från båda, och som inte har fått unionsfinansiering,

(f)europeisk standardiserings- och certifieringsverksamhet som rör rena luftfartslösningar från projekt inom det gemensamma företaget för ren luftfart eller dess föregående initiativ.

2.Kompletterande verksamhet ska ha klart definierade resultat.

Artikel 61

Organ i det gemensamma företaget för ren luftfart

Organen i det gemensamma företaget för ren luftfart ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)den tekniska kommittén,

(d)det europeiska rådgivande organet för ren luftfart,

(e)gruppen med staternas företrädare.

Artikel 62

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Två företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)Nio företrädare för andra medlemmar än unionen som valts av och bland de grundande medlemmarna och associerade medlemmarna för att säkerställa en balanserad representation för luftfartens värdekedja, som t.ex. luftfartygsintegrerare, motortillverkare och utrustningstillverkare. Styrelsen ska i sin arbetsordning fastställa ett rotationssystem för fördelningen av mandat för andra medlemmar än unionen. De utvalda företrädarna ska omfatta minst en företrädare för de europeiska små och medelstora företagen, en företrädare för forskningsorganisationerna och en företrädare för de akademiska institutionerna.

Artikel 63

Styrelsens arbetsformer

1.Alla företrädare för andra medlemmar än unionen ska ha samma antal röster.

2.Ordförandeskapet i styrelsen ska innehas gemensamt av kommissionen på unionens vägnar och en företrädare för andra medlemmar än unionen.

3.Ordförandena för det europeiska rådgivande organet för luftfart, den tekniska kommittén och gruppen med staternas företrädare samt en företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) ska delta i styrelsens sammanträden som ständiga observatörer. De ska ha rätt att delta i överläggningar men inte ha någon rösträtt.

4.Styrelsen ska säkerställa en direkt koppling till och samordning med verksamheten i gruppen med staternas företrädare eller andra rådgivande organ. För detta ändamål får styrelsen också delegera en ledamot att följa dessa organs verksamhet.

Artikel 64

Styrelsens övriga uppgifter

1.Utöver de uppgifter som anges i artikel 16 ska styrelsen för det gemensamma företaget för ren luftfart också utföra följande uppgifter:

(a)Övervaka vilken relevans som de strategier för kompletterande verksamhet som tillämpas av andra medlemmar än unionen har för ren luftfart.

(b)Främja marknadslansering av teknik och lösningar för att bidra till att uppnå målen för den gröna given och säkerställa att det gemensamma företagets särskilda mål enligt artikel 55 uppnås.

(c)Eftersträva synergier mellan forsknings- och demonstrationsverksamhet på nationell nivå eller unionsnivå, eller båda, som rör den strategiska forsknings- och innovationsagendan och arbetsprogrammet för det gemensamma företaget för ren luftfart.

(d)Kontrollera att programmet övervakas och att framstegen bedöms i förhållande till olika effektindikatorer och till de särskilda målen för det gemensamma företaget för ren luftfart enligt artikel 55.2.

(e)Säkerställa fortsatt styrning och förvaltning av övergången för de tekniska prioriteringarna och forsknings- och innovationsverksamheten inom programmet för det gemensamma företaget Clean Sky 2 tills de slutförts, i enlighet med målen för det gemensamma företaget för ren luftfart och, i relevanta fall, säkerställa överföring av resultat till programmet för ren luftfart.

2.Styrelsen ska fatta beslut beträffande genomförandet av programmet och uppnåendet av målen för det gemensamma företaget för ren luftfart, bland annat i fråga om

(a)den strategiska forsknings- och innovationsagendan och eventuella ändringar av denna samt arbetsprogrammet, inbegripet öppna ansökningsomgångar,

(b)den strategiska fleråriga planeringen av ansökningsomgångar om ren luftfart och deras anpassning till målen för Horisont Europa samt tillhörande arbetsprogram och tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder, inbegripet öppna ansökningsomgångar,

(c)ändringar eller optimeringar av programmets tekniska tillämpningsområde för att anpassa arbetsplanen och målen för det gemensamma företaget för ren luftfart till det övergripande arbetsprogrammet för Horisont Europa och liknande arbetsprogram för andra europeiska partnerskap,

(d)rekommendationer från rådgivande organ och särskilda åtgärder enligt artikel 56 för att öka marknadspenetrationen och effekterna av rena luftfartslösningar i linje med den europeiska gröna given och relaterade policyåtgärder för att förbättra den.

Artikel 65

Den tekniska kommittén

1.Den tekniska kommittén ska bestå av följande:

(a)Ett lämpligt antal företrädare för kommissionen och olika unionsorgan, enligt beslut av unionens företrädare i styrelsen.

(b)Ett lämpligt antal företrädare för andra medlemmar än unionen, enligt beslut av styrelsen och efter vad som anses nödvändigt för en rättvis återspegling av programmets tekniska omfattning och den viktiga teknik som avspeglas i detta, inbegripet säkerställande av Clean Sky 2-programmets fortsättning och övergång till dess att det slutförts.

(c)Två högt uppsatta företrädare för det gemensamma företaget för ren luftfart, som delegerats av den verkställande direktören.

(d)En företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa).

2.Ordförandeskapet i den tekniska kommittén ska innehas gemensamt av en företrädare för de grundande medlemmarna, enligt ett roterande system på tvåårsbasis, och kommissionen. Den tekniska kommittén ska rapportera till styrelsen, och dess sekretariat ska tillhandahållas av programkontoret för det gemensamma företaget för ren luftfart.

3.Den verkställande direktören ska vara ständig observatör i den tekniska kommittén. Företrädare för gruppen med staternas företrädare och det europeiska rådgivande organet för luftfart får närvara som observatörer på inbjudan av ordföranden eller på egen begäran, varvid deras närvaro ska godkännas av ordföranden och det gemensamma företagets företrädare.

4.Den tekniska kommittén ska föreslå sin arbetsordning och lägga fram den för antagande av styrelsen.

5.Den tekniska kommittén ska utveckla och upprätthålla programmets tekniska färdplan och strategi. Den ska, beroende på vad som är tillämpligt, föreslå och förbereda styrelsens antagande av forskningsåtgärdernas omfattning och planering, den tekniska strategin och den övergripande forskningsfärdplanen för det gemensamma företaget för ren luftfart. En styrelseledamot får ges i uppdrag att följa verksamheten i kommittén.

6.Den tekniska kommittén ska utföra följande uppgifter:

(a)Vid behov utarbeta förslag till ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen.

(b)Utarbeta förslag till tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder som ska ingå i arbetsprogrammet, inbegripet forskningsämnen för öppna ansökningsomgångar.

(c)Tillhandahålla information om planerade eller pågående forskningsåtgärder på nationell, regional eller annan icke-unionsnivå och lämna rekommendationer om de åtgärder som krävs för att maximera möjliga synergieffekter inom programmet för det gemensamma företaget för ren luftfart.

(d)Föreslå ändringar eller optimeringar av programmets tekniska tillämpningsområde för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen, i syfte att anpassa arbetsprogrammet och målen för det gemensamma företaget för ren luftfart till det övergripande arbetsprogrammet för Horisont Europa och liknande arbetsprogram för andra europeiska partnerskap.

(e)Lämna rekommendationer om maximering av effekterna i linje med målen för den europeiska gröna given och den potentiella marknadspenetrationen för programmets resultat.

Artikel 66

Den verkställande direktörens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget för ren luftfart också utföra följande uppgifter:

(a)Säkerställa ett effektivt genomförande av arbetsprogrammet.

(b)Vidta lämpliga åtgärder för att hantera samspelet mellan projekt som får stöd från det gemensamma företaget, undvika onödiga överlappningar mellan dessa och främja synergier inom hela programmet.

(c)Säkerställa att tidsfristerna för överföring av nödvändig information till de olika organen i det gemensamma företaget för ren luftfart respekteras.

(d)Underlätta kommissionens samordning i enlighet med den tekniska kommitténs råd mellan verksamheten i det gemensamma företaget för ren luftfart och relevant forsknings- och innovationsverksamhet inom Horisont Europa i syfte att undvika överlappningar och främja synergier.

(e)Underlätta ett nära samarbete och säkerställa samordning med andra europeiska partnerskap.

(f)Säkerställa att programmet övervakas och att framstegen bedöms i förhållande till olika effektindikatorer och till de särskilda målen för det gemensamma företaget för ren luftfart enligt artikel 55.

(g)Säkerställa att det gemensamma företaget underlättar full tillgång till data och information för den oberoende övervakning av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet som utförs under direkt tillsyn av kommissionen, och vidta alla lämpliga åtgärder som krävs för att säkerställa att denna process är oberoende av det gemensamma företaget för ren luftfart självt, t.ex. genom offentlig upphandling, oberoende utvärderingar, granskningar eller ad hoc-analyser. Övervaknings- och bedömningsrapporten för programmet ska läggas fram för styrelsen en gång per år.

(h)Bistå styrelsen med anpassningar av det tekniska innehållet i och budgetanslagen för arbetsprogrammet under genomförandet av den strategiska forsknings- och innovationsagendan i syfte att maximera resultaten för det gemensamma företaget för ren luftfart.

Artikel 67

Gruppen med staternas företrädare

1.Kommissionens företrädare ska beakta eventuella yttranden från gruppen med staternas företrädare innan de röstar i styrelsen.

2.Gruppen med staternas företrädare ska minst två gånger om året hålla samordningsmöten med grupperna med staternas företrädare för andra relevanta gemensamma företag, som t.ex. det gemensamma företaget Sesar 3, i syfte att skapa en kontaktyta mellan de nationella och regionala myndigheterna och det gemensamma företaget för ren luftfart och ge råd till det gemensamma företaget för ren luftfart på denna grund.

3.Utöver vad som anges i artikel 20.7 och 20.8 ska gruppen med staternas företrädare ha följande övriga uppgifter:

(a)Föreslå åtgärder för att förbättra komplementariteten mellan forsknings- och innovationsåtgärderna inom ren luftfart och nationella forskningsprogram som bidrar till målen i den strategiska forsknings- och innovationsagendan, liksom med internationella och andra nationella initiativ och projekt.

(b)Främja särskilda åtgärder på nationell eller regional nivå som syftar till att öka små och medelstora företags deltagande i forskning och innovation inom ren luftfart, bland annat genom spridningsevenemang, särskilda tekniska workshoppar och kommunikation, samt alla andra åtgärder som syftar till att främja samarbete och spridning av flygteknik.

(c)Främja investeringar i forskning och innovation från sammanhållningspolitiska fonder såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för en rättvis omställning och Next Generation EU-fonder inom ramen för det gemensamma företaget för ren luftfart.

Artikel 68

Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart

1.Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska vara det vetenskapliga rådgivande organ för det gemensamma företaget för ren luftfart som inrättas i enlighet med artikel 19.1 a.

2.Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska ha högst 15 ordinarie ledamöter.

3.Ordföranden i det europeiska rådgivande organet för luftfart ska väljas för en period av två år.

4.En företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) ska vara ordinarie ledamot av det europeiska rådgivande organet för luftfart.

5.Vid utförandet av sina uppgifter ska det europeiska rådgivande organet för luftfart samarbeta med relevanta forum för intressenter inom europeisk luftfart, t.ex. den rådgivande gruppen för aeronautisk forskning i Europa (Acare).

6.Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska, i enlighet med artikel 19.7 f, hålla samordningsmöten med de rådgivande organen för andra relevanta gemensamma företag, t.ex. det gemensamma företaget Sesar 3, i syfte att främja synergier och samarbete mellan unionens relevanta forsknings- och innovationsinitiativ inom luftfarten och ge råd om detta till det gemensamma företaget för ren luftfart på denna grund.

7.Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska också ge råd och stöd till kommissionen och det gemensamma företaget för ren luftfart om initiativ som främjar luftfartsforskning i de europeiska utbildningssystemen, och ge rekommendationer om utveckling av flygfärdigheter och kompetens samt uppdaterade flygtekniska kursplaner.

Artikel 69

Certifiering av ny teknik

1.Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) får bjudas in av sökande, stödmottagare eller den verkställande direktören för att ge råd om enskilda projekt och demonstrationsverksamheter i frågor som rör överensstämmelse med flygsäkerhets-, driftskompatibilitets- och miljöstandarder, för att säkerställa att dessa leder till att de standarder, den testningskapacitet och de lagstadgade krav som krävs för produktutveckling och införande av ny teknik utvecklas i god tid.

2.Den certifieringsverksamhet och de tjänster som tillhandahålls ska omfattas av bestämmelserna om avgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 50 .

Artikel 70

Undantag från reglerna för deltagande

Om åtgärder finansieras av det gemensamma företaget för ren luftfart och det är vederbörligen motiverat i beskrivningen av relevanta ämnen i arbetsprogrammet ska en enda rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land eller konsortier som inte uppfyller villkoret i [artikel 19.2] i förordning [Horisont Europa] ha rätt att delta i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för ren luftfart.

AVDELNING III

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR FÖRNYBAR VÄTGAS 

Artikel 71

Övriga mål för det gemensamma företaget för förnybar vätgas

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för förnybar vätgas också ha följande allmänna mål:

(a)Att bidra till målen i klimatmålsplanen för 2030 51 och den europeiska gröna given 52 genom att höja EU:s ambitionsnivå att minska växthusgasutsläppen till minst 55 % under 1990 års nivåer senast 2030, och nå klimatneutralitet senast 2050.

(b)Att bidra till genomförandet av kommissionens vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa 53 från 2020.

(c)Att stärka konkurrenskraften hos unionens värdekedja för förnybar vätgas i syfte att stödja särskilt de berörda små och medelstora företagen och påskynda marknadsinträdet för innovativa och konkurrenskraftiga förnybara lösningar.

(d)Att stimulera produktion, distribution, lagring och slutanvändning av förnybar vätgas.

2.Det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska också ha följande särskilda mål:

(a)Genom forskning och innovation förbättra kostnadseffektiviteten, tillförlitligheten, kvantiteten och kvaliteten hos de lösningar för förnybar vätgas – inbegripet produktion, distribution, lagring och slutanvändning – som utvecklas i unionen, som t.ex. effektivare och billigare elektrolysanläggningar och billigare transport- och industritillämpningar.

(b)Stärka kunskapen och kapaciteten hos vetenskapliga och industriella aktörer längs värdekedjan för vätgas i unionen.

(c)Genomföra demonstrationsverksamhet för förnybara vätgaslösningar med sikte på lokal, regional och unionsomfattande utbyggnad, med inriktning på produktion, distribution, lagring och användning av förnybar energi för transporter och energiintensiva industrier samt andra tillämpningar.

(d)Öka allmänhetens och den privata sektorns medvetenhet om, acceptans för och användning av lösningar för förnybar vätgas, särskilt genom samarbete med andra europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa.

Artikel 72

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för förnybar vätgas

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för förnybar vätgas också utföra följande uppgifter:

(a)Bedöma och övervaka tekniska framsteg och tekniska, ekonomiska och samhälleliga hinder för marknadstillträde.

(b)Utan hinder av kommissionens policybefogenheter, och inom ramen för kommissionens policyriktlinjer och övervakning, bidra till utarbetandet av regelverk och standarder för att undanröja hinder för marknadstillträde och stödja utbytbarhet, interoperabilitet och handel på hela den inre marknaden och globalt.

(c)Stödja kommissionen i dess internationella initiativ om vätgasstrategin, t.ex. det internationella partnerskapet för vätgasekonomin (IPHE), Mission Innovation och vätgasinitiativet.

Artikel 73

Medlemmar

Medlemmarna i det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska vara 

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)Hydrogen Europe AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 890 025 478) med fast kontor i Bryssel, Belgien (industrigruppen), efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande,

(c)Hydrogen Europe Research AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 0897 679 372) med fast kontor i Bryssel, Belgien (forskningsgruppen), efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande.

Artikel 74

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för förnybar vätgas, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 1 000 000 000 EUR, inklusive upp till 30 193 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 75

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för förnybar vätgas än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 1 000 000 000 EUR, inklusive upp till 30 193 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.Det bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för förnybar vätgas i enlighet med artikel 11.1.

Artikel 76

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Vid tillämpning av artikel 11.1 b får kompletterande verksamhet inbegripa verksamhet som är direkt kopplad till verksamheten i det gemensamma företaget för förnybar vätgas och som bidrar till dess mål, bland annat följande:

(a)Förkommersiella försök och fältstudier.

(b)Koncepttest.

(c)Förbättring av befintliga produktionslinjer för uppskalning.

(d)Storskaliga fallstudier.

(e)Medvetandehöjande verksamhet om vätgasteknik och säkerhetsåtgärder.

(f)Utnyttjande av projektresultat för produkter, ytterligare exploatering och verksamhet inom forskningskedjan, antingen med högre teknisk mognadsgrad eller i parallella verksamhetsgrenar.

2.Den kompletterande verksamheten för det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska syfta till att säkerställa synergier med alliansen för ren vätgas 54 , Mission Innovation-utmaningen ”Renewable and Clean Hydrogen” 55 , EU:s innovationsfond 56  och plattformen H2 Regions S3 57 .

Artikel 77

Organ i det gemensamma företaget för förnybar vätgas

Organen i det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)gruppen med staternas företrädare, och

(d)intressentgruppen.

Artikel 78

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)Sex företrädare för Hydrogen Europe, med beaktande av geografisk, könsmässig och sektoriell representation.

(c)En företrädare för Hydrogen Europe Research.

Artikel 79

Styrelsens arbetsformer

1.Utöver omröstningsreglerna i artikel 15.2 ska industrigruppen inneha 43 % av rösterna och forskningsgruppen 7 % av rösterna i styrelsen.

2.Styrelsens ordförande ska vara en företrädare för de privata medlemmarna och ska utses av styrelsen.

Artikel 80

Styrelsens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 16 ska styrelsen för det gemensamma företaget för förnybar vätgas också utföra följande uppgifter:

(a)Främja synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder användning av forsknings- och innovationslösningar, infrastruktur, utbildning och regional utveckling när det gäller användningen av förnybar vätgas.

(b)I enlighet med artiklarna 5.2 b och 16 l tillhandahålla strategisk vägledning när det gäller samarbetet med andra europeiska partnerskap, inbegripet partnerskapen för utsläppsfria vägtransporter, vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och rent stål, i enlighet med respektive strategisk forsknings- och innovationsagenda eller andra likvärdiga dokument.

(c)Uppmuntra marknadslansering av teknik och lösningar för att uppnå målen i den europeiska gröna given.

Artikel 81

Den verkställande direktörens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget för förnybar vätgas också utföra följande uppgifter:

(a)Föreslå verksamhet som främjar synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå.

(b)Stödja och bidra till andra unionsinitiativ som har kopplingar till vätgas, med förbehåll för styrelsens godkännande.

(c)Sammankalla ett årligt europeiskt partnerskapsforum för förnybar vätgas, som om möjligt ska hållas gemensamt och parallellt med European Hydrogen Forum som anordnas av alliansen för ren vätgas.

Artikel 82

Intressentgruppen 

1.Bestämmelserna i artikel 21 ska i tillämpliga delar gälla för intressentgruppen för det gemensamma företaget för förnybar vätgas.

2.Intressentgruppen ska bestå av företrädare för sektorer som producerar, distribuerar, lagrar, behöver eller använder förnybar vätgas i hela unionen, inbegripet företrädare för andra relevanta europeiska partnerskap, samt företrädare för det interregionala partnerskapet European Hydrogen Valleys.

3.Utöver de uppgifter som anges i artikel 21 ska intressentgruppen också ha följande uppgifter:

(a)Lämna synpunkter på de strategiska och tekniska prioriteringar som det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska arbeta med i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan eller något annat likvärdigt dokument och tillhörande detaljerade tekniska färdplaner, med vederbörligt beaktande av framstegen och behoven i angränsande sektorer.

(b)Lägga fram förslag för att möjliggöra konkreta synergier mellan det gemensamma företaget för förnybar vätgas och angränsande sektorer eller andra sektorer med vilka synergieffekter anses ge ett mervärde.

(c)Bidra till det årliga European Hydrogen Forum som anordnas av alliansen för ren vätgas.

AVDELNING IV

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR EUROPAS JÄRNVÄGAR

Artikel 83

Övriga mål för det gemensamma företaget för Europas järnvägar

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar också ha följande allmänna mål:

(a)Bidra till förverkligandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

(b)Säkerställa en snabb övergång till ett mer attraktivt, användarvänligt, konkurrenskraftigt, överkomligt, effektivt och hållbart europeiskt järnvägssystem som är integrerat i det större mobilitetssystemet.

(c)Stödja utvecklingen av en stark och globalt konkurrenskraftig europeisk järnvägsindustri.

2.Utöver de mål som anges i punkt 1 ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar också ha följande särskilda mål:

(a)Tillhandahålla ett integrerat europeiskt järnvägsnät genom utformning och genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration, som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster och som på bästa möjliga sätt motsvarar resenärernas och företagens behov, påskyndar införandet av innovativa lösningar till stöd för det gemensamma europeiska järnvägsområdet och samtidigt ökar kapaciteten och tillförlitligheten och sänker kostnaderna för järnvägstransporter.

(b)Skapa ett hållbart och motståndskraftigt järnvägssystem genom att utveckla ett utsläppsfritt, tyst järnvägssystem och en klimatsäker infrastruktur, tillämpa den cirkulära ekonomin på järnvägssektorn, testa användningen av innovativa processer, tekniker, konstruktioner och material i järnvägssystemens hela livscykel och utveckla andra innovativa lösningar för styrda yttransporter.

(c)Genom sin systempelare utveckla ett enhetligt operativt koncept och en funktionell systemarkitektur för integrerade europeiska system för trafikstyrning, kommandon, trafikövervakning och signalering, inklusive automatiserad tågdrift, som ska säkerställa att forskning och innovation inriktas på gemensamt överenskomna och delade kundkrav och operativa behov och att de kan vidareutvecklas.

(d)Bedriva forsknings- och innovationsverksamhet som rör godstransporter på järnväg och intermodala transporttjänster för att åstadkomma konkurrenskraftiga och miljövänliga godstransporter på järnväg som är helt integrerade i logistikvärdekedjan, med automatisering och digitalisering av godstrafiken i fokus.

(e)Utveckla demonstrationsprojekt i intresserade medlemsstater, inbegripet sådana som för närvarade inte har något järnvägssystem på sitt territorium.

(f)Bidra till utvecklingen av en stark och globalt konkurrenskraftig europeisk järnvägsindustri.

3.Det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska eftersträva ett geografiskt balanserat deltagande av medlemmar och partner i sin verksamhet. Det ska också upprätta nödvändiga internationella kontakter för forskning och innovation på järnvägsområdet, i linje med kommissionens prioriteringar.

Artikel 84

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för Europas järnvägar

1.Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar tillsammans med kommissionen också utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram den generalplan som utarbetats i samråd med alla berörda intressenter inom järnvägssystemet och järnvägssektorns underleverantörer.

2.Kommissionen får inleda utarbetandet av generalplanen före bildandet av det gemensamma företaget för Europas järnvägar, i samråd med alla berörda intressenter.

3.Generalplanen ska utgöra en gemensam, framåtblickande färdplan utifrån ett systemperspektiv. Den ska identifiera vilka insatsområden som omfattas av det gemensamma företaget för Europas järnvägar. De mål som anges i generalplanen ska vara resultatinriktade och struktureras kring de mål som anges i artikel 83.

4.Generalplanen ska antas av styrelsen och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 15, med undantag för det avsnitt i generalplanen som rör systempelaren, som ska antas i enlighet med artikel 91.3. Innan kommissionen godkänner generalplanen ska den lägga fram den för rådet och Europaparlamentet. Eventuella ändringar därefter ska meddelas rådet och Europaparlamentet.

5.Generalplanen ska utgöra den strategiska forsknings- och innovationsagendan för det gemensamma företaget för Europas järnvägar i den mening som avses i artikel 2.12. Den ska ge vägledning för de mer specifika uppgifterna för det gemensamma företaget för Europas järnvägar, nämligen att

(a)inom ramen för systempelaren utveckla ett systemperspektiv som sammanför järnvägstillverkningsindustrin, tågoperatörerna och andra privata och offentliga aktörer på järnvägsområdet, inbegripet organ som företräder kundintressen, t.ex. passagerare och gods och personal, samt relevanta aktörer utanför den traditionella järnvägssektorn. Systemperspektivet ska omfatta följande:

i. Utvecklingen av driftskonceptet och systemarkitekturen, inbegripet definitionen av de tjänster, funktionella block och gränssnitt som ligger till grund för driften av järnvägssystemet.

58 ii. Utveckling av tillhörande specifikationer, inbegripet gränssnitt, specifikationer för funktionella krav och specifikationer för systemkrav som ska införlivas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) som fastställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 eller standardiseringsprocesser för att uppnå högre nivåer av digitalisering och automatisering.

iii. Säkerställande av att systemet underhålls, felkorrigeras och kan anpassas över tid, samt att hänsyn tas till migreringen från nuvarande arkitekturer.

iv. Säkerställande av att de nödvändiga gränssnitten mot andra transportsätt bedöms och valideras, särskilt för gods- och passagerarflöden.

(b)utföra den forsknings- och innovationsverksamhet som krävs för att uppnå målen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar, inbegripet järnvägsinriktad forsknings- och innovationsverksamhet med låg teknisk mognadsgrad. I detta avseende ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar göra följande:

i. Fastställa och organisera forsknings-, innovations-, demonstrations-, validerings- och utredningsverksamhet som ska utföras under dess ledning, och samtidigt undvika fragmentering av sådan verksamhet.

ii. Utnyttja möjligheter till standardisering och modularitet och underlätta gränssnitten till andra transportsätt och system.

iii. Utveckla demonstrationsprojekt.

iv. Utveckla ett nära samarbete och säkerställa samordning med relaterad europeisk, nationell och internationell forsknings- och innovationsverksamhet inom och utanför järnvägssektorn, beroende på vad som krävs, särskilt inom ramen för Horisont Europa, och därigenom göra det möjligt för det gemensamma företaget för Europas järnvägar att spela en viktig roll inom järnvägsrelaterad forskning och innovation och samtidigt dra nytta av de vetenskapliga och tekniska framsteg som gjorts inom andra sektorer.

v. Genom det samarbete som avses i led iv ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar säkerställa att forskning omsätts i faktiska utvecklingsinsatser och utveckling av banbrytande innovationer, och i sista hand till marknadsinriktad innovation genom demonstration och spridning.

(c)utföra alla uppgifter som krävs för att uppnå de mål som anges i artiklarna 4 och 84.

Artikel 85

Medlemmar

1.Medlemmarna i det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga II, efter att de meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget genom ett skriftligt åtagande,

(c)de associerade medlemmar som ska väljas ut i enlighet med artikel 7. Förteckningen över associerade medlemmar ska godkännas av kommissionen.

2.Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 och 7.2 får styrelsen under de första sex månaderna efter inrättandet av det gemensamma företaget för Europas järnvägar välja ut associerade medlemmar från en förteckning som upprättats efter en öppen inbjudan till intresseanmälan som utlysts av kommissionen innan företaget bildades.

Artikel 86

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för Europas järnvägar, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 600 000 000 EUR, inklusive minst 50 000 000 EUR för systempelaren, och upp till 24 000 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 87

Bidrag från andra medlemmar än unionen

De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för Europas järnvägar än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 600 000 000 EUR, inklusive upp till 24 000 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

Artikel 88

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet omfatta

(a)forsknings- och innovationsverksamhet som bygger på verksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för Europas järnvägar eller det gemensamma företaget Shift2Rail,

(b)parallell och kompletterande forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras av andra medlemmar än unionen och som har ett tydligt mervärde för unionen och bidrar till att uppnå målen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar,

(c)verksamhet som finansieras av andra medlemmar än unionen i projekt som finansieras genom nationella program eller genom regionala program som kompletterar verksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för Europas järnvägar,

(d)utnyttjande av resultaten av verksamhet som finansieras inom ramen för det gemensamma företaget Shift2Rail, ytterligare exploatering, demonstrationsverksamhet och standardisering.

2.När det gäller verksamhet som finansieras av andra medlemmar än unionen i projekt som finansieras av andra europeiska partnerskap eller andra unionsprogram, och i fråga om andra forsknings- och innovationsinsatser och investeringar som har ett betydande mervärde för unionen och bidrar till att uppnå målen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar och dess kompletterande verksamhet som finansieras av det gemensamma företaget, ska värdet av sådan verksamhet rapporteras, med angivande av typ, nivå och källa för unionsfinansieringen för att undvika dubbelräkning.

Artikel 89

Organ i det gemensamma företaget för Europas järnvägar

1.Organen i det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)styrgruppen för systempelaren,

(d)gruppen med staternas företrädare,

(e)genomförandegruppen.

2.Dessutom får det gemensamma företaget för Europas järnvägar inrätta en vetenskaplig styrgrupp eller söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter eller från gemensamma vetenskapliga rådgivande organ.

Artikel 90

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Två företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)En företrädare för varje annan medlem än unionen.

Artikel 91

Styrelsens arbetsformer

1.Kommissionen ska på unionens vägnar vara ordförande i styrelsen.

2.Ordföranden eller vice ordföranden i gruppen med staternas företrädare ska permanent bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt. Företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå och Errac (European Rail Research Advisory Council) ska bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt.

3.Utan hinder av artikel 15.1 när det gäller verksamhet som ska bedrivas inom ramen för systempelaren ska ett beslut anses vara antaget om det fått en majoritet på minst 55 % av rösterna, inbegripet rösterna för frånvarande företrädare.

4. Utan hinder av artikel 15.4 ska styrelsen en gång om året samlas i en bolagsstämma, och alla deltagare i forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska bjudas in att delta. Bolagsstämman ska stimulera till reflektion över den övergripande inriktningen för verksamheten inom det gemensamma företaget för Europas järnvägar och samtidigt föra en öppen och transparent diskussion om hur genomförandet av generalplanen fortskrider.

Artikel 92

Styrelsens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 16 ska styrelsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar också utföra följande uppgifter:

(a)Anta generalplanen och eventuella förslag till ändringar av denna.

(b)Anta arbetsprogrammen, inklusive budgeten, för systempelaren och ändringar av dessa på grundval av rekommendationer från styrgruppen för systempelaren och på förslag av den verkställande direktören.

Artikel 93

Styrgruppen för systempelaren

1.Styrgruppen för systempelaren ska bestå av företrädare för kommissionen, företrädare för järnvägs- och mobilitetssektorn, företrädare för relevanta organisationer, den verkställande direktören för det gemensamma företaget för Europas järnvägar och företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå. Kommissionen ska fatta det slutliga beslutet om gruppens sammansättning. När det är motiverat får kommissionen bjuda in ytterligare relevanta experter och intressenter att delta i sammanträdena i styrgruppen för systempelaren som observatörer.

2.En företrädare för kommissionen ska vara ordförande i styrgruppen för systempelaren.

3.Rekommendationerna från styrgruppen för systempelaren ska antas med enhällighet. Om enhällighet inte uppnås ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget för Europas järnvägar utarbeta en rapport till styrelsen med en beskrivning av de viktigaste gemensamma punkterna och meningsskiljaktigheterna.

4.Styrgruppen för systempelaren ska själv anta sin arbetsordning.

5.Styrgruppen för systempelaren ska ansvara för att ge råd till den verkställande direktören och styrelsen i följande frågor:

(a)Strategin för operativ harmonisering och utvecklingen av systemarkitektur, inbegripet den relevanta delen av generalplanen.

(b)Arbetet mot det särskilda mål som anges i artikel 83.2 c.

(c)Utförandet av den uppgift som anges i artikel 84.5 a.

(d)Den detaljerade årliga genomförandeplanen för systempelaren, i linje med de arbetsprogram som antagits av styrelsen i enlighet med artikel 92 b.

Artikel 94

Genomförandegruppen

1.Genomförandegruppen ska inrättas i enlighet med artikel 21. Genomförandegruppen ska ha till uppgift att ge råd till styrelsen om marknadslanseringen av järnvägsinnovation som utvecklats inom det gemensamma företaget för Europas järnvägar och att stödja införandet av innovativa lösningar.

2.Genomförandegruppen ska vara öppen för alla intressenter, liksom styrgruppen för systempelaren. Styrelsen ska välja ut medlemmarna i genomförandegruppen och särskilt fastställa gruppens storlek och sammansättning, mandatets varaktighet och villkoren för förnyelse av gruppens medlemmar. Genomförandegruppens sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representativitet. Medlemsförteckningen ska offentliggöras på webbplatsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar.

3.En företrädare för genomförandegruppen får bjudas in till styrelsens sammanträden som observatör utan rösträtt.

4.Genomförandegruppen ska på styrelsens begäran ge rekommendationer i frågor som rör spridning av innovativa lösningar på järnvägsområdet. Genomförandegruppen får också utfärda rekommendationer på eget initiativ.

Artikel 95

Samarbete med Europeiska unionens järnvägsbyrå

Det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska säkerställa ett nära samarbete med Europeiska unionens järnvägsbyrå, särskilt när det gäller genomförandet av generalplanen. I enlighet med artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 59 ska detta samarbete bestå av följande rådgivande uppgifter:

(a)Synpunkter på forskningsbehoven i samband med förverkligandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet som det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska ta ställning till i generalplanen och dess ändringar samt i arbetsprogrammen.

(b)Återkoppling och råd om driftskompatibilitet och säkerhet som ska beaktas i forsknings- och innovationsverksamheten och, mer specifikt, i samband med projektverksamhet och projektresultat beträffande de mål som anges i artikel 84.5 a.

(c)Stöd till det gemensamma företaget för Europas järnvägar när det gäller att identifiera behovet av ytterligare specifika valideringar eller studier som det ska genomföra, inbegripet genom medverkan av nationella säkerhetsmyndigheter.

(d)Tillhandahållande av råd om systempelaren.

(e)Säkerställande av att man vid utarbetandet av specifikationer, inklusive gränssnitt, specifikationer för funktionella krav och specifikationer för systemkrav, tar hänsyn till erfarenheter och återkoppling om TSD:er eller standarder.

Artikel 96

Gruppen med staternas företrädare

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras respektive företrädare lägger fram en samordnad ståndpunkt som återspeglar deras medlemsstats åsikter i:

(a)den kommitté för driftskompatibilitet och säkerhet på järnvägsområdet som avses i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798,

(b)programkommittén inom Horisont Europa – strategiska programkommittén kluster 5,

(c)den kommitté för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde som inrättades genom artikel 62 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU.

2.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 20 ska gruppen med staternas företrädare avge ett yttrande till styrelsen om de forskningsämnen med låg teknisk mognadsgrad som ska ingå i arbetsprogrammet.

AVDELNING V

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR GLOBAL HÄLSA EDCTP3

Artikel 97

Övriga mål för det gemensamma företaget för global hälsa EDCPT3

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 också ha följande allmänna mål:

(a)Att minska den socioekonomiska bördan av infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara genom att främja utvecklingen och användningen av ny eller förbättrad medicinsk teknik.

(b)Att öka hälsosäkerheten i Afrika söder om Sahara och globalt genom att stärka den forsknings- och innovationsbaserade kapaciteten för beredskap och insatser för att bekämpa infektionssjukdomar.

2.Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska också ha följande särskilda mål:

(a)Främja utvecklingen och användningen av ny eller förbättrad medicinsk teknik för att bekämpa infektionssjukdomar genom att stödja genomförandet av kliniska prövningar i Afrika söder om Sahara.

(b)Stärka forsknings- och innovationskapaciteten och de nationella forskningssystemen för hälso- och sjukvård i Afrika söder om Sahara i syfte att bekämpa infektionssjukdomar.

(c)Underlätta en bättre samordning mellan unionens medlemsstater, associerade länder och länder söder om Sahara kring en gemensam strategisk forsknings- och innovationsagenda på området global hälsa, i syfte att göra de europeiska offentliga investeringarna mer kostnadseffektiva.

(d)Stärka kapaciteten i Afrika söder om Sahara för epidemisk beredskap genom effektiva och snabba forskningsinsatser för att utveckla grundläggande diagnostik, vacciner och behandlingsmetoder för tidig upptäckt och bekämpning av nya sjukdomar med epidemisk potential.

(e) Främja produktiva och hållbara nätverk och partnerskap inom den globala hälsoforskningen genom att bygga upp kontakter mellan, å ena sidan, nord och syd och, å andra sidan, syd och syd med flera organisationer inom privat och offentlig sektor.

Artikel 98

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 också utföra följande uppgifter:

(a)Främja produktiva kontakter mellan europeiska och afrikanska individer, grupper och institutioner.

(b)Öka medvetenheten om gemensamma intressen och mål mellan institutioner och forskningsgrupper för att underlätta och stärka samarbetet mellan olika projekt och institutioner.

(c)Bidra till att underlätta samordning mellan europeiska och afrikanska finansiärers, institutioners och myndigheters globala hälsostrategier.

(d)Locka till sig ytterligare investeringar som inbegriper partner i den privata sektorn, den offentliga sektorn och välgörenhetssektorn.

Artikel 99

Medlemmar

Medlemmarna i det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)EDCTP Association, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt nederländsk lag, efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 genom ett skriftligt åtagande.

Artikel 100

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 800 000 000 EUR, inklusive upp till 29 878 000 EUR för administrativa kostnader, och ska bestå av följande:

(a)Upp till 400 000 000 EUR, förutsatt att bidraget från andra medlemmar än unionen, eller dess ingående enheter, motsvarar minst detta belopp.

(b)Upp till 400 000 000 EUR, förutsatt att bidragen från bidragande partner, eller deras ingående enheter, motsvarar minst detta belopp.

Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 101

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 439 878 000 EUR, inklusive upp till 29 878 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 i enlighet med artikel 11.1.

Artikel 102

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Kompletterande verksamhet inom det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska utvecklas och genomföras på ett anpassat, integrerat och konsekvent sätt av EDCTP Association och dess ingående enheter och ska följa den strategiska forsknings- och innovationsagendan för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

2.Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet omfatta

(a)verksamhet som bedrivs av de ingående enheterna i EDCTP Association i linje med liknande verksamhet i andra enheter som ingår i EDCTP Association och som förvaltas självständigt i enlighet med nationella finansieringsregler,

(b)verksamhet som genomförs av statliga forskningsorganisationer i Afrika söder om Sahara,

(c)verksamhet som främjar nätverkande och partnerskap och som bygger upp förbindelser med ett flertal organisationer inom privat och offentlig sektor,

(d)all annan verksamhet som är nödvändig för att uppnå målen för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

Artikel 103

Organ i det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3

3.Organen i det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)den vetenskapliga kommittén,

(d)intressentgruppen.

Artikel 104

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)sex företrädare för kommissionen på unionens vägnar,

(b)sex företrädare för EDCTP Association.

Artikel 105

Styrelsens arbetsformer

Medlemmarna i EDCTP Association ska tillsammans inneha 50 % av rösterna.

Artikel 106

Den vetenskapliga kommittén

1.I enlighet med artikel 19.1 a ska den vetenskapliga kommittén vara det vetenskapliga rådgivande organet för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

2.Utöver de uppgifter som anges i artikel 19 ska den vetenskapliga kommittén också utföra följande uppgifter:

(a)Bistå vid utformningen av den strategiska och vetenskapliga planeringen av verksamheten inom det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

(b)Ge råd om strategier för att främja synergier och partnerskap med alla intressenter.

(c)Vid behov bidra till utarbetandet av strategiska och vetenskapliga dokument som är relevanta för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

(d)Ge råd i strategiska och vetenskapliga frågor till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 och säkerställa att pågående projekt slutförs på ett framgångsrikt sätt.

(e)Fastställa strategiska behov och prioriteringar för att påskynda utvecklingen av nya eller förbättrade kliniska insatser, inbegripet den utbildning, det nätverkande och den kapacitetsuppbyggnad som krävs för att uppnå dessa mål.

(f)Se över landskapet för fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar för att identifiera vilken roll det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska spela i partnerskap med andra intressenter för att påskynda utvecklingen eller förbättringen av insatserna mot dessa sjukdomar.

(g)Bedöma läget för globala produktutvecklingsvägar och kritiska vägval för framtida produktutveckling.

(h)Ge råd om översynen av ansökningsomgångar och andra program.

(i)Ge stöd till och synpunkter på övervaknings- och utvärderingsramen för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 samt i övervakningen av vetenskapliga resultat och strategiska effekter av de bidrag som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3.

(j)Ge råd till, bistå och delta i arbetsgrupperna inom det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 samt i möten med intressenter, EDCTP-forumet och andra relevanta evenemang.

3.Ordföranden ska utarbeta en årsrapport om föregående års verksamhet och resultat för den vetenskapliga kommittén och lägga fram den för godkännande av styrelsen.

Artikel 107

Intressentgruppen 

Utöver de uppgifter som anges i artikel 21 ska intressentgruppen också utföra följande uppgifter:

(a)Lämna synpunkter på de vetenskapliga, strategiska och tekniska prioriteringar som det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska arbeta med i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan eller något annat likvärdigt dokument, med beaktande av framstegen och behoven inom global hälsa och angränsande sektorer.

(b)Lägga fram förslag för att möjliggöra konkreta synergier mellan det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 och angränsande sektorer eller andra sektorer med vilka synergieffekter anses ge ett mervärde.

(c)Lämna synpunkter till EDCTP-forumet.

Artikel 108

Stödberättigande

1.I enlighet med artikel 13.1 och genom undantag från [artikel 19.1] i Horisont Europa-förordningen ska finansiering från det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 begränsas till rättsliga enheter som är berättigade till finansiering inom ramen för Horisont Europa-programmet och som är etablerade i de stater som ingår i EDCTP Association. Undantagsvis, och om så föreskrivs i arbetsprogrammet, kan enheter som är etablerade i andra stater vara berättigade till finansiering från det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 för särskilda ämnen i en ansökningsomgång eller om det gäller en ansökningsomgång för att hantera ett hot mot folkhälsan.

2.Unionen ska sträva efter att ingå avtal med tredjeländer som gör det möjligt att skydda unionens ekonomiska intressen. Innan dessa ingås och för att skydda unionens ekonomiska intressen ska, om enheter som är etablerade i ett tredjeland utan ett sådant avtal deltar med finansiering i en indirekt åtgärd, den indirekta åtgärdens finansiella samordnare vara etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land, förfinansieringsbeloppet anpassas på lämpligt sätt och bestämmelserna om ansvar i bidragsavtalet ta vederbörlig hänsyn till de finansiella riskerna.

Artikel 109

Identifierade deltagare

Deltagande av enheter som identifierats av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 kan vara ett kriterium för stödberättigande i ansökningsomgången. Detta ska vederbörligen motiveras i arbetsprogrammet, som också får föreskriva att sådana identifierade deltagare inte ska vara berättigade till finansiering från det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 inom ramen för de indirekta åtgärder som valts ut.

Artikel 110

Etiska principer

Kliniska prövningar och genomförandeforskning som utförs inom ramen för det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska genomföras i enlighet med grundläggande etiska principer, erkända internationella regleringsstandarder och god deltagandepraxis.

Artikel 111

Samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa ett nära samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Artikel 112

Tillgång till överkomligt pris

Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av den indirekta åtgärden är tillgängliga och åtkomliga för allmänheten på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet, där så är relevant, ange ytterligare utnyttjandeskyldigheter som är tillämpliga på specifika indirekta åtgärder.

AVDELNING VI

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR INITIATIVET FÖR INNOVATIV HÄLSA

Artikel 113

Övriga mål för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa också uppnå följande allmänna mål senast 2030:

(a)Bidra till skapandet av ett EU-omfattande ekosystem för forskning och innovation på hälsoområdet som underlättar transformeringen av vetenskaplig kunskap till innovationer, särskilt genom att inleda minst 30 storskaliga, sektorsövergripande projekt med inriktning på hälsoinnovationer.

(b)Främja utvecklingen av säkra, ändamålsenliga, människocentrerade och kostnadseffektiva innovationer som svarar mot strategiska icke tillgodosedda folkhälsobehov, genom att med minst fem exempel visa att det är möjligt att integrera hälso- och sjukvårdsprodukter/tjänster, med påvisad lämplighet för användning i hälso- och sjukvårdssystemen. De berörda projekten bör inriktas på förebyggande, diagnos, behandling och/eller hantering av sjukdomar som drabbar unionens befolkning, inbegripet bidrag till den europeiska planen för cancerbekämpning.

(c)Driva sektorsövergripande hälsoinnovation för en globalt konkurrenskraftig europeisk hälso- och sjukvårdsindustri och bidra till att uppnå målen i den nya industristrategin för EU och läkemedelsstrategin för EU.

2.Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska också ha följande särskilda mål:

(a)Bidra till en bättre förståelse av bestämningsfaktorer för hälsa och prioriterade sjukdomar.

(b)Integrera fragmenterade insatser för forskning och innovation på hälsoområdet och därigenom sammanföra olika sektorer inom hälso- och sjukvårdsindustrin och andra intressenter, med fokus på icke tillgodosedda folkhälsobehov, för att möjliggöra utveckling av verktyg, data, plattformar, teknik och processer för bättre förutsägelse, förebyggande, uppfångning, diagnos, behandling och hantering av sjukdomar på ett sätt som tillgodoser slutanvändarnas behov.

(c)Visa genomförbarheten för integrerade vårdlösningar som sätter människan i centrum.

(d)Utnyttja den fulla potentialen hos digitalisering och datautbyte inom hälso- och sjukvården.

(e)Möjliggöra utvecklingen av nya och förbättrade metoder och modeller för en bred bedömning av mervärdet med innovativa och integrerade hälso- och sjukvårdslösningar.

Artikel 114

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa också utföra följande uppgifter:

(a)Främja ett nära och långsiktigt samarbete mellan unionen, andra medlemmar, bidragande partner och andra intressenter som är involverade i hälso- och sjukvården, t.ex. andra relevanta branscher, hälso- och sjukvårdsmyndigheter (t.ex. tillsynsorgan, organ för utvärdering av medicinsk teknik och betalare), patientorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare samt den akademiska världen.

(b)På ett ändamålsenligt sätt stödja forskning och innovation på hälsoområdet före det konkurrensutsatta stadiet, särskilt åtgärder som sammanför enheter från flera olika sektorer inom hälso- och sjukvårdsindustrin för att samarbeta på områden med icke tillgodosedda folkhälsobehov.

(c)Säkerställa att alla intressenter har möjlighet att föreslå områden för framtida ansökningsomgångar.

(d)Regelbundet se över och göra nödvändiga ändringar av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen under dess genomförande eller nya folkhälsobehov.

(e)Offentliggöra information om projekten, bland annat vilka enheter som deltar och storleken på det ekonomiska bidraget från det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa och på naturabidrag som man ingått åtaganden för, per deltagare.

(f)Organisera regelbunden kommunikationsverksamhet, inbegripet minst ett årligt möte med intressegrupper och med intressenterna för att säkerställa öppenhet och transparens i forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.

(g)Utföra alla andra uppgifter som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 113.

Artikel 115

Medlemmar

Medlemmarna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)den europeiska samordningskommittén för den radiologiska och elektromedicinska industrin och industrin för medicinsk it (Cocir), den europeiska läkemedelsbranschorganisationen (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations), EuropaBio, MedTech Europe, Vaccines Europe, efter anmälan av deras respektive beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för innovativ hälsa genom ett skriftligt åtagande,

(c)de associerade medlemmar som ska väljas ut i enlighet med artikel 7.

Artikel 116

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 1 200 000 000 EUR, inklusive upp till 30 212 000 EUR för administrativa kostnader, och ska bestå av följande:

(a)Upp till 1 000 000 000 EUR, förutsatt att detta belopp matchas av bidraget från andra medlemmar än unionen, eller från dess ingående eller anknutna enheter.

(b)Upp till 200 000 000 EUR, förutsatt att detta belopp matchas av ytterligare bidrag från bidragande partner, eller från deras ingående eller anknutna enheter.

Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 117

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 1 000 000 000 EUR, inklusive upp till 30 212 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa i enlighet med artikel 11.1.

3.Bidrag in natura till kompletterande verksamhet får inte utgöra mer än 50 % av bidragen in natura från andra medlemmar än unionen, på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa.

4.Kostnader i samband med bidrag från deltagare till indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska uppgå till minst 45 % av en indirekt åtgärds stödberättigande kostnader och därmed sammanhängande kostnader för kompletterande verksamhet. När det är motiverat får arbetsprogrammet i undantagsfall tillåta en lägre bidragsandel för en enskild indirekt åtgärd och därtill hörande kompletterande verksamhet.

5.Kostnader som uppstår i samband med indirekta åtgärder i tredjeländer som inte är associerade till Horisont Europa ska kunna motiveras och vara relevanta för de mål som anges i artikel 113. De får inte överstiga 20 % av de naturabidrag till driftskostnader som tillhandahålls av andra medlemmar än unionen och av bidragande partner på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa. Kostnader som överstiger 20 % av naturabidragen till driftskostnader på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa ska inte betraktas som naturabidrag till driftskostnader.

6.I arbetsprogrammen för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa får det anges särskilda gränser för bidrag in natura till driftskostnader som uppstått i andra tredjeländer än sådana som är associerade till Horisont Europa på nivån för indirekta åtgärder. Beslut om sådana särskilda gränser ska särskilt ta hänsyn till de mål och den effekt som eftersträvas med de berörda åtgärderna och får inte leda till att det tak som anges i punkt 5 överskrids på programnivå för initiativet för innovativ hälsa.

Artikel 118

Villkor för kompletterande verksamhet

1.Vid tillämpning av artikel 11.1 b ska kompletterande verksamhet genomföras i unionen eller i länder som är associerade till Horisont Europa, och får omfatta

(a)verksamhet som bidrar till att uppnå målen för de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa,

(b)verksamhet som bidrar till spridning, hållbarhet eller utnyttjande av resultat av åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.

2.I tillämpliga fall ska projektförslagen innehålla en plan för relaterad kompletterande verksamhet. Kostnaderna för sådan projektspecifik kompletterande verksamhet måste uppstå mellan den dag då förslaget lämnas in och upp till två år efter den indirekta åtgärdens slutdatum.

3.För att kostnaderna ska kunna redovisas som bidrag in natura enligt artikel 11.1 b ska den underliggande kompletterande verksamheten genomföras i Europeiska unionen eller i länder som är associerade till Horisont Europa.

Artikel 119

Organ i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa

Organen i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)innovationspanelen,

(d)gruppen med staternas företrädare.

Artikel 120

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Fem företrädare för Europeiska kommissionen på unionens vägnar.

(b)En företrädare för varje annan medlem än unionen.

Artikel 121

Styrelsens arbetsformer

Andra medlemmar än unionen ska tillsammans inneha 50 % av rösterna.

Artikel 122

Innovationspanelen

1.Innovationspanelen ska ge råd till styrelsen i frågor som gäller forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, i enlighet med artikel 19.

2.Innovationspanelen ska bestå av följande permanenta panelmedlemmar:

(a)Fyra företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)Fyra företrädare för andra medlemmar än unionen.

(c)Två företrädare för gruppen med staternas företrädare.

(d)Två företrädare för forskarsamhället, utsedda av styrelsen efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.4.

(e)Upp till sex permanenta panelmedlemmar som utses av styrelsen efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.4 och som i synnerhet säkerställer lämplig representation för intressenter som är verksamma inom hälso- och sjukvården, särskilt inom den offentliga sektorn, samt patienter och slutanvändare i allmänhet.

(f)Den verkställande direktören och ytterligare en företrädare för programkontoret.

3.Panelmedlemmarna som företräder medlemmar i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa får vid behov utse tillfälliga panelmedlemmar för att diskutera särskilda frågor. De får gemensamt utse högst sex tillfälliga panelmedlemmar för varje sammanträde.

Sådana tillfälliga panelmedlemmar ska utses på grundval av sin vetenskapliga eller tekniska sakkunskap i de frågor som ska diskuteras vid ett visst sammanträde eller med beaktande av behovet av att skapa synergier med andra forskningsprogram.

Panelmedlemmarna som företräder medlemmar i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska utse tillfälliga panelmedlemmar med samstämmighet och för en fastställd tidsperiod. De ska underrätta programkontoret och övriga permanenta panelmedlemmar om sina beslut.

4.Utan hinder av de uppgifter som gruppen med staternas företrädare har enligt artikel 20.7 ska innovationspanelen, på styrelsens begäran eller på eget initiativ, ge råd till styrelsen i vetenskapliga och tekniska frågor som rör målen för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, och särskilt i fråga om

(a)vetenskapliga prioriteringar,

(b)utkastet till arbetsprogram, inklusive innehållet i ansökningsomgångar,

(c)planeringen av kompletterande verksamhet som bedrivs av andra medlemmar än unionen, enligt vad som anges i artikel 118,

(d)inrättande av rådgivande grupper för särskilda vetenskapliga prioriteringar,

(e)skapande av synergier med annan verksamhet inom Horisont Europa, inbegripet andra europeiska partnerskap, samt med andra unionsfinansieringsprogram och nationella finansieringsprogram.

5.Innovationspanelen ska ledas av den verkställande direktören. I vederbörligen motiverade fall får den verkställande direktören utse en högre tjänsteman vid programkontoret för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa till ordförande för innovationspanelen på hans eller hennes vägnar.

6.Som en del av den rapport som avses i artikel 19.8 ska panelmedlemmar som företräder medlemmarna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa anta förslag om de frågor som avses i punkt 4 med enhällighet efter diskussioner med alla panelmedlemmar som är närvarande vid sammanträdet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska ordföranden informera styrelsen om situationen. Varje panelmedlem får uttrycka en avvikande mening i rapporten.

7.Innovationspanelen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Den kan hålla extraordinära sammanträden på begäran av panelmedlemmar som företräder kommissionen eller en majoritet av de panelmedlemmar som företräder andra medlemmar än unionen.

8.Panelmedlemmarna i innovationspanelen ska på lämpligt sätt utbyta all relevant information och diskutera sina idéer före sammanträdena. De ska samordna sin verksamhet med verksamheten i andra rådgivande grupper, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 123

Villkor för indirekta åtgärder

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska ett icke tillgodosett folkhälsobehov definieras som ett behov som för närvarande inte tillgodoses av hälso- och sjukvårdssystemen av tillgångs- eller tillgänglighetsskäl, till exempel om det inte finns någon tillfredsställande diagnosmetod, några förebyggande åtgärder eller någon behandling för ett visst hälsotillstånd eller om människors tillgång till hälso- och sjukvård är begränsad på grund av kostnader, avstånd till vårdinrättningar eller väntetider. Med människocentrerad vård avses en vårdstrategi som medvetet tillägnar sig individers, omsorgsgivares, familjers och samhällens perspektiv och betraktar dem både som deltagare och mottagare i hälso- och sjukvårdssystem som är organiserade utifrån deras behov och preferenser snarare än utifrån enskilda sjukdomar.

2.Indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa kan omfatta kliniska studier där målet eller den avsedda användningen utgör ett icke tillgodosett folkhälsobehov som i betydande grad påverkar eller hotar unionens befolkning.

3.Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av de indirekta åtgärderna är tillgängliga för allmänheten på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet, där så är relevant, ange ytterligare utnyttjandeskyldigheter som är tillämpliga på specifika indirekta åtgärder.

4.Om så föreskrivs i arbetsprogrammet kan rättsliga enheter som utsetts av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa åläggas att delta i särskilda indirekta åtgärder. Dessa enheter ska inte vara berättigade till finansiering från det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.

5.Rättsliga enheter som deltar i särskilda indirekta åtgärder med de utsedda rättsliga enheter som avses i punkt 4 ska inte vara berättigade till finansiering om

(a)de är vinstdrivande rättsliga enheter med en årsomsättning på minst 500 miljoner EUR,

(b)de står under direkt eller indirekt kontroll av en rättslig enhet som beskrivs i led a, eller under samma direkta eller indirekta kontroll som en rättslig enhet som beskrivs i led a,

(c)de kontrollerar direkt eller indirekt en rättslig enhet som avses i led a.

AVDELNING VII

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR VIKTIG DIGITAL TEKNIK

Artikel 124

Övriga mål för det gemensamma företaget för viktig digital teknik

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för viktig digital teknik också ha följande allmänna mål:

(a)Stärka unionens öppna tekniska oberoende när det gäller elektroniska komponenter och system för att tillgodose framtida behov hos vertikala industrier och ekonomin i stort. Det övergripande målet är att bidra till att fördubbla värdet av utformning och produktion av elektroniska komponenter och system i Europa senast 2030, i linje med unionens betydelse för produkter och tjänster.

(b)Etablera unionens vetenskapliga spetskompetens och ledarskap inom innovation när det gäller framväxande komponenter och systemteknik, med aktivt deltagande av små och medelstora företag. Små och medelstora företag bör utgöra minst en tredjedel av det totala antalet deltagare i indirekta åtgärder, och minst 20 % av den offentliga finansieringen bör gå till dem.

(c)Säkerställa att komponenter och systemteknik bidrar till att ta itu med Europas samhälls- och miljöutmaningar. Målet är att anpassa sig till unionens politik för energieffektivitet och bidra till en minskning av energiförbrukningen med 32,5 % fram till 2030.

2.Utöver de mål som anges i punkt 1 ska det gemensamma företaget för viktig digital teknik också ha följande särskilda mål:

(a)Skapa utformnings- och produktionskapacitet i Europa för strategiska tillämpningsområden.

(b)Lansera en balanserad portfölj av stora och små projekt som stöder en snabb tekniköverföring från forskning till den industriella miljön.

(c)Bygga upp ett dynamiskt unionsomfattande ekosystem baserat på digitala värdekedjor med förenklat tillträde för nykomlingar.

(d)Förbättra komponentteknik som garanterar säkerhet, förtroende och energieffektivitet för kritisk infrastruktur och kritiska sektorer i Europa.

(e)Främja mobilisering av nationella resurser och säkerställa en enhetlig anpassning av unionens och nationella forsknings- och innovationsprogram för elektroniska komponenter och system.

(f)Skapa samstämmighet mellan initiativets strategiska forsknings- och innovationsagenda och EU:s politik så att elektroniska komponenter och systemtekniker kan bidra på ett effektivt sätt.

Artikel 125

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för viktig digital teknik

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för viktig digital teknik även övervaka genomförandet av de indirekta åtgärderna och förvalta bidragsavtal och bidragsbeslut i styrelsen och i de offentliga deltagarnas råd.

Artikel 126

Medlemmar

1.Medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska vara

(a)de offentliga deltagarna, dvs.

i) unionen, företrädd av kommissionen,

ii) följande deltagande stater:

- […],

- […].

(b)Privata medlemmar bestående av följande näringslivsorganisationer och deras ingående enheter: AENEAS Association, registrerad enligt fransk lag, med säte i Paris, Frankrike; Artemis Industry Association (ARTEMISIA), registrerad enligt nederländsk lag, med säte i Eindhoven, Nederländerna; EPoSS e.V. Association, registrerad enligt tysk lag, med säte i Berlin, Tyskland.

2.Var och en av de deltagande staterna ska utse sina företrädare i organen i det gemensamma företaget för viktig digital teknik och ska utse den eller de nationella enheter som ansvarar för att fullfölja statens skyldigheter i fråga om verksamheten i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

Artikel 127

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för viktig digital teknik, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 1 800 000 000 EUR, inklusive upp till 22 090 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 128

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.Under den period som anges i artikel 3 ska de deltagande staterna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik lämna ett totalt bidrag på minst samma belopp som unionens bidrag till driftskostnader enligt artikel 127.

2.Under den period som anges i artikel 3 ska de privata medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett bidrag på minst 2 511 164 000 EUR till det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

3.I linje med artikel 26.4 ska de privata medlemmarna lämna, eller se till att deras ingående och anknutna enheter lämnar, ett ekonomiskt bidrag på upp till 22 090 000 EUR för administrativa kostnader för det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

4.De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.4. De bidrag som avses i punkt 2 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1, inbegripet minst 2 489 074 000 EUR i enlighet med artikel 11.1 a. De bidrag som avses i punkt 3 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1 c.

Artikel 129

Bidrag från deltagande stater

1.Varje deltagande stat ska anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik genomförandet av sina bidrag till deltagare i indirekta åtgärder som är etablerade i den deltagande staten, genom de bidragsavtal som ingåtts av det gemensamma företaget. De ska också anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik betalningen av sina bidrag till deltagarna. De ska specificera vilka belopp som ska gå till indirekta åtgärder.

2.Mottagarna för indirekta åtgärder av det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget för viktig digital teknik. Närmare bestämmelser för bidragsavtalet, inbegripet respektive ram för immateriella rättigheter, ska följa reglerna i Horisont Europa.

3.De deltagande staterna ska förbinda sig att betala hela sitt bidragsbelopp genom rättsligt bindande avtal mellan de enheter som utsetts av var och en av dessa stater för detta ändamål och det gemensamma företaget för viktig digital teknik. Sådana avtal ska ingås innan arbetsprogrammet antas.

4.Styrelsen ska ta vederbörlig hänsyn till de avtal som avses i punkt 3 när den antar utgiftsberäkningarna för relaterad forsknings- och innovationsverksamhet, så att principen om budgetbalans respekteras för det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

5.Den verkställande direktören ska till styrelsen överlämna de avtal som avses i punkt 3 till stöd för utgiftsberäkningarna för relaterad forsknings- och innovationsverksamhet.

6.Andra arrangemang för samarbetet mellan de deltagande staterna och det gemensamma företaget för viktig digital teknik och för åtagandena avseende de bidrag som anges i punkt 1 ska fastställas genom avtal som ska ingås mellan de enheter som utsetts av var och en av de deltagande staterna för detta ändamål och det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

Artikel 130

Den kompletterande verksamhetens omfattning

1.Styrelsen för det gemensamma företaget för viktig digital teknik får vid behov godkänna den plan för kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b på förslag av de privata medlemmarnas råd, med beaktande av yttrandet från de offentliga deltagarnas råd.

2.Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet omfatta

(a)privata investeringar som syftar till att industriellt tillämpa projektresultat från det gemensamma företaget för viktig digital teknik och det gemensamma företaget Ecsel,

(b)pilotprojekt, demonstratorer, tillämpningar, spridning, industrialisering, inklusive dithörande kapitalutgifter,

(c)relaterad forsknings- och utvecklingsverksamhet som inte finansieras med offentliga medel,

(d)verksamheter som finansieras genom lån från Europeiska investeringsbanken och som inte finansieras genom bidrag från unionen,

(e)verksamheter för att utveckla ekosystemet till stöd för samarbete mellan teknikanvändare och teknikleverantörer.

Artikel 131

Organ i det gemensamma företaget för viktig digital teknik

Organen i det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)de offentliga deltagarnas råd,

(d)de privata medlemmarnas råd.

Artikel 132

Styrelsens sammansättning

Varje medlem av det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska utse sina företrädare och en huvudrepresentant som ska inneha medlemmens rösträtt i styrelsen.

Artikel 133

Styrelsens arbetsformer

1.Styrelsens rösträtter ska fördelas enligt följande:

(a)En tredjedel för kommissionen.

(b)En tredjedel för de privata medlemmarna tillsammans.

(c)En tredjedel för de deltagande staterna tillsammans.

2.Under de två första räkenskapsåren efter bildandet av det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska de deltagande staternas rösträtt fördelas enligt följande:

(a)1 procent för varje deltagande stat.

(b)Den återstående procentandelen ska fördelas årligen mellan de deltagande staterna i proportion till deras faktiska ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget för viktig digital teknik och/eller till dess föregående initiativ under de senaste två åren.

3.För de efterföljande räkenskapsåren ska fördelningen av rösträtten för de deltagande staterna fastställas årligen och i förhållande till de medel de har anslagit till indirekta åtgärder under de två föregående räkenskapsåren.

4.De privata medlemmarnas rösträtt ska fördelas lika mellan näringslivsorganisationerna såvida inte de privata medlemmarnas råd beslutar annat.

5.Rösträtten för varje ny medlem i det gemensamma företaget för viktig digital teknik som inte är en medlemsstat eller ett associerat land ska fastställas av styrelsen innan denna medlem upptas i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

6.Styrelsen är beslutför när kommissionen, de privata medlemmarna och huvudrepresentanterna för minst tre deltagande stater i det gemensamma företaget för viktig digital teknik är närvarande.

Artikel 134

Styrelsens övriga uppgifter

1.Artikel 16.2 s ska inte tillämpas på styrelsen för det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

2.Om kommissionen så begär ska rätten att delta i särskilda åtgärder begränsas i enlighet med bestämmelserna i den sektorsspecifika grundläggande rättsakt som är tillämplig på det berörda bidraget från unionen.

Artikel 135

Sammansättningen av de offentliga deltagarnas råd

De offentliga deltagarnas råd ska bestå av företrädare för de offentliga deltagarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

Varje offentlig deltagare ska utse sina företrädare och en huvudrepresentant som ska ha rösträtt i de offentliga deltagarnas råd.

Artikel 136

Arbetsformer för de offentliga deltagarnas råd

1.Rösträtterna i de offentliga deltagarnas råd ska tilldelas de offentliga deltagarna på årsbasis i förhållande till deras ekonomiska bidrag till verksamheten inom det gemensamma företaget för viktig digital teknik under det året i enlighet med artikel 129 och med en högsta gräns för varje enskild medlem på 50 % av de totala rösterna i de offentliga deltagarnas råd.

2.Om färre än tre deltagande stater har meddelat den verkställande direktören sina ekonomiska bidrag enligt artikel 129.3 ska kommissionen inneha 50 % av rösterna och återstående 50 % ska fördelas lika mellan de deltagande staterna till dess att fler än tre deltagande stater i det gemensamma företaget för viktig digital teknik har meddelat sina bidrag.

3.De offentliga deltagarna ska göra sitt yttersta för att uppnå enhällighet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska de offentliga deltagarnas råd fatta beslut med en majoritet av minst 75 % av alla röster, inbegripet rösterna från de deltagande stater som inte är närvarande.

4.De offentliga deltagarnas råd ska välja en ordförande bland sina ledamöter för en period på minst två år.

5.Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

6.De offentliga deltagarnas råd ska hålla sina ordinarie sammanträden minst två gånger om året. Det får hålla extra ordinarie sammanträden på begäran av kommissionen eller av en majoritet av företrädarna för de deltagande staterna, eller på ordförandens begäran. Sammanträdena i de offentliga deltagarnas råd ska sammankallas av dess ordförande och de ska normalt äga rum där det gemensamma företaget för viktig digital teknik har sitt säte.

7.De offentliga deltagarnas råd är beslutsmässigt när kommissionen och huvudrepresentanterna för minst tre deltagande stater är närvarande.

8.Den verkställande direktören ska, såvida inte de offentliga deltagarnas råd beslutar något annat, delta i sammanträdena i de offentliga deltagarnas råd, men inte ha någon rösträtt.

9.Varje medlemsstat eller associerat land som inte är medlem i det gemensamma företaget för viktig digital teknik får, efter en inbjudan från de offentliga deltagarnas råd, delta i sammanträdena i de offentliga deltagarnas råd som observatör. Observatörer ska få alla relevanta handlingar och får ge råd om alla beslut som fattas av de offentliga deltagarnas råd. Alla sådana observatörer ska vara bundna av de konfidentialitetsregler som gäller för medlemmarna i de offentliga deltagarnas råd.

10.De offentliga deltagarnas råd får vid behov utse arbetsgrupper som ska samordnas av en eller flera offentliga deltagare.

11.De offentliga deltagarnas råd ska själv anta sin arbetsordning.

12.Artiklarna 11.7 och 26.6 ska i tillämpliga delar gälla för de offentliga deltagarnas råd.

Artikel 137

Uppgifter för de offentliga deltagarnas råd

De offentliga deltagarnas råd ska

(a)bidra till utarbetandet av den strategiska forsknings- och innovationsagendan,

(b)bidra till utkastet till arbetsprogram, särskilt ansökningsomgångarna, inklusive reglerna för utvärdering, urval och övervakning av indirekta åtgärder,

(c)godkänna inledningen av ansökningsomgångar, i enlighet med arbetsprogrammet,

(d)besluta om tilldelning av offentliga medel till utvalda förslag på grundval av den rangordning som fastställts av utvärderingskommittén, inom de tillgängliga budgetramarna. För förslag med likvärdiga förtjänster kan denna fördelning ta hänsyn till förslagens bidrag till uppnåendet av specifika policymål, inklusive synergier med nationella prioriteringar. Ett sådant beslut ska vara bindande utan ytterligare utvärderingar eller urvalsförfaranden,

(e)avge ett yttrande om utkastet till den plan för kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b.

Artikel 138

Sammansättningen av de privata medlemmarnas råd

1.De privata medlemmarnas råd ska bestå av företrädare för de privata medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.

2.Varje privat medlem ska utse sina företrädare och en huvudrepresentant som ska ha rösträtt i de privata medlemmarnas råd.

Artikel 139

Arbetsformer för de privata medlemmarnas råd

1.De privata medlemmarnas råd ska sammanträda minst två gånger per år.

2.De privata medlemmarnas råd får vid behov utse arbetsgrupper som ska samordnas av en eller flera medlemmar.

3.De privata medlemmarnas råd ska välja sin ordförande bland ledamöterna.

4.De privata medlemmarnas råd ska anta sin egen arbetsordning.

Artikel 140

Uppgifter för de privata medlemmarnas råd

De privata medlemmarnas råd ska

(a)utarbeta och regelbundet uppdatera utkastet till strategisk forsknings- och innovationsagenda för att uppnå de mål för det gemensamma företaget för viktig digital teknik som anges i artiklarna 4 och 124, med beaktande av de offentliga deltagarnas synpunkter,

(b)förelägga den verkställande direktören utkastet till strategisk forsknings- och innovationsagenda inom de tidsfrister som styrelsen fastställt,

(c)anordna ett rådgivande intressentforum som är öppet för alla offentliga och privata intressenter inom området för viktig digital teknik för att informera dem om och samla in återkoppling om utkastet till den strategiska forsknings- och innovationsagendan för ett visst år,

(d)i tillämpliga fall, och med beaktande av artikel 130, utarbeta och för godkännande av styrelsen lämna in utkastet till den plan för kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b, med beaktande av yttrandet från de offentliga deltagarnas råd.

Artikel 141

Ersättningsnivåer

I enlighet med [artikel 13.1] i Horisont Europa-förordningen och genom undantag från [artikel 30] i den förordningen får det gemensamma företaget för viktig digital teknik tillämpa olika ersättningsnivåer för unionsfinansieringen inom en åtgärd beroende på typen av deltagare, dvs. små och medelstora företag och icke vinstdrivande rättsliga enheter, och typen av åtgärd. Ersättningsnivåerna ska anges i arbetsprogrammet.

AVDELNING VIII

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET SESAR 3

Artikel 142

Övriga mål för det gemensamma företaget Sesar 3

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget Sesar 3 också ha följande allmänna mål:

(a)Stärka och integrera unionens forsknings- och innovationskapacitet i ATM-sektorn så att den blir mer motståndskraftig och skalbar i förhållande till fluktuationer i trafiken och samtidigt möjliggör smidig drift av alla luftfartyg.

(b)Genom innovation stärka konkurrenskraften hos bemannade och obemannade lufttransporter i unionen och marknaderna för flygledningstjänster, i syfte att främja den ekonomiska tillväxten i unionen.

(c)Utveckla och påskynda marknadslanseringen av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som världens effektivaste och miljövänligaste luftrum.

2.Det gemensamma företaget Sesar 3 ska också ha följande särskilda mål:

(a)Utveckla ett forsknings- och innovationsekosystem som omfattar hela värdekedjorna för flygledningstjänst och U-space-luftrum 60 och som gör det möjligt att skapa det digitala europeiska luftrum 61 som definieras i den europeiska ATM-generalplanen, vilket möjliggör det samarbete och den samordning som krävs mellan leverantörer av flygtrafiktjänster och luftrummets användare för att säkerställa ett gemensamt harmoniserat ATM-system i unionen för både bemannade och obemannade verksamheter.

(b)Utveckla och validera ATM-lösningar som stöder omfattande automatisering.

(c)Utveckla och validera den tekniska arkitekturen 62 för det digitala europeiska luftrummet.

(d)Stödja en snabbare marknadslansering av innovativa lösningar genom demonstratorer.

(e)Samordna prioriteringarna och planeringen för unionens insatser för att modernisera flygledningstjänsten, på grundval av en samförståndsledd process bland ATM-intressenterna.

(f)Underlätta utvecklingen av standarder för industriell tillämpning av Sesar-lösningar.

Artikel 143

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget Sesar 3

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget Sesar 3

(a)samordna uppgifterna för det gemensamma företaget Sesar 3 i utformningsfasen 63 , övervaka genomförandet av Sesar-projektet och vid behov ändra den europeiska ATM-generalplanen 64 ,

(b)genomföra forsknings- och utvecklingsaspekterna av den europeiska ATM-generalplanen, särskilt genom att

i) organisera, samordna och övervaka arbetet under Sesars utvecklingsfas i enlighet med den europeiska ATM-generalplanen, inbegripet forsknings- och innovationsverksamhet med låg teknisk mognadsgrad (TRL 0–2),

ii) leverera Sesar-lösningar som är genomförbara resultat av Sesars utvecklingsfas och som inför nya eller förbättrade standardiserade och driftskompatibla operativa förfaranden eller tekniker,

iii) säkerställa deltagandet av civila och militära intressenter inom luftfartssektorn, och särskilt leverantörer av flygtrafiktjänster, luftrummets användare, yrkesorganisationer, flygplatser, tillverkningsindustrin och berörda vetenskapliga institutioner och forskarsamhället,

(c)underlätta en snabbare marknadslansering av Sesar-lösningar genom att

i) organisera och samordna storskalig demonstrationsverksamhet,

65 ii) ha en nära samordning med Easa för att göra det möjligt för Easa att i god tid utarbeta regleringsåtgärder som omfattas av Easas grundförordning och relevanta genomförandebestämmelser,

66 67 iii) stödja relaterad standardiseringsverksamhet, i nära samarbete med standardiseringsorgan och Easa samt med den enhet som inrättats för att samordna uppgifterna under Sesars installationsfas i linje med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 409/2013.

Artikel 144

Medlemmar

1.Medlemmarna i det gemensamma företaget Sesar 3 ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol), företrädd av sitt organ, efter att den meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande,

(c)de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga III till denna förordning, efter att de meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande,

(d)de associerade medlemmar som ska väljas ut i enlighet med artikel 7.

2.Genom undantag från bestämmelserna i artikel 7.1 och 7.2 får styrelsen under de första sex månaderna efter inrättandet av det gemensamma företaget Sesar 3 välja ut associerade medlemmar från en förteckning som upprättats efter en öppen inbjudan till intresseanmälan som utlysts av kommissionen innan företaget bildades.

3.Vid urvalet av associerade medlemmar ska styrelsen sträva efter att säkerställa en lämplig representation för hela ATM-värdekedjan och, vid behov, för urvalet av relevanta aktörer utanför sektorn. Alla offentliga eller privata enheter eller organ, inbegripet sådana från tredjeländer som har ingått minst ett avtal med unionen på luftfartsområdet, får väljas ut som associerade medlemmar av det gemensamma företaget Sesar 3.

Artikel 145

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget Sesar 3, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 600 000 000 EUR, inklusive upp till 30 000 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 146

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De privata medlemmarna i det gemensamma företaget Sesar 3 ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 500 000 000 EUR, inklusive upp till 25 000 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

2.Eurocontrol ska bidra till driftskostnaderna och de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget Sesar 3 med minst 500 000 000 EUR, inklusive upp till 25 000 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.

3.De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget Sesar 3 i enlighet med artikel 11.1. De bidrag som avses i punkt 2 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget Sesar 3 i enlighet med artikel 11.5.

Artikel 147

Den kompletterande verksamhetens omfattning

Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet inbegripa

(a)verksamhet som omfattar alla icke unionsfinansierade delar av Sesar-projekt som bidrar till att det gemensamma företagets överenskomna arbetsprogram genomförs,

(b)industrialiseringsverksamhet, inbegripet standardisering, certifiering och produktion, med anknytning till Sesar-lösningar från det gemensamma företaget Sesar 3 eller det föregående initiativet, det gemensamma SESAR-företaget,

(c)kommunikationsverksamhet och utåtriktad verksamhet med anknytning till Sesar-lösningar från det gemensamma företaget Sesar 3 eller det föregående initiativet, det gemensamma SESAR-företaget,

(d)verksamhet som säkerställer en global ATM-harmonisering baserad på Sesar-lösningar från det gemensamma företaget Sesar 3 eller det föregående initiativet, det gemensamma SESAR-företaget,

(e)spridning eller utnyttjande av resultat från projekt inom ramen för det gemensamma företaget Sesar 3 eller det föregående initiativet, det gemensamma SESAR-företaget, som inte har fått någon unionsfinansiering.

Artikel 148

Organ i det gemensamma företaget Sesar 3

Organen i det gemensamma företaget Sesar 3 ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)det vetenskapliga rådgivande organet,

(d)gruppen med staternas företrädare.

Artikel 149

Styrelsens sammansättning

Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Två företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)En företrädare för varje annan medlem än unionen.

Artikel 150

Styrelsens arbetsformer

1.Kommissionen ska på unionens vägnar vara ordförande i styrelsen.

2.Styrelsen ska ha följande ständiga observatörer:

(a)En företrädare för Europeiska försvarsbyrån.

(b)En företrädare för civila användare av luftrummet, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.

(c)En företrädare för leverantörer av flygtrafiktjänster, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.

(d)En företrädare för tillverkare av utrustning, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.

(e)En företrädare för flygplatserna, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.

(f)En företrädare för de organ som företräder personalen inom flygledningssektorn, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.

(g)En företrädare för de relevanta vetenskapliga institutionerna eller det relevanta forskarsamhället, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå:

(h)en företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa),

(i)en företrädare för den europeiska standardiseringsorganisationen på luftfartsområdet.

(j)En företrädare för industrin för obemannade luftfartyg, utsedd av dess branschorganisation på europeisk nivå.

3.Antalet röster för medlemmarna i det gemensamma företaget Sesar 3 ska stå i proportion till deras bidrag till det gemensamma företagets budget. Unionen och Eurocontrol ska dock vardera inneha minst 25 % av det totala antalet röster, och företrädaren för de civila användare av luftrummet som avses i punkt 2 b ska inneha minst 10 % av det totala antalet röster.

4.Styrelsens beslut ska antas med enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika antal röster ska unionens företrädare ha utslagsröst.

5.Beslut om översyn av den europeiska ATM-generalplanen förutsätter att unionen och Eurocontrol avlägger positiva röster. Sådana beslut ska ta hänsyn till de synpunkter som uttryckts av alla ständiga observatörer som avses i punkt 2.

Artikel 151

Styrelsens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 16 ska styrelsen för det gemensamma företaget Sesar 3 också övervaka genomförandet av de forsknings- och utvecklingskomponenter som anges i den europeiska ATM-generalplanen.

Artikel 152

Den verkställande direktörens övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar 3 också utföra följande uppgifter:

(a)Leda genomförandet av Sesar-projektets utformnings- och utvecklingsfaser inom ramen för de riktlinjer som fastställts av styrelsen.

(b)Förelägga styrelsen alla förslag till ändringar av utformningen av SESAR-projektets utvecklingsfas.

Artikel 153

Den vetenskapliga kommittén

1.Det vetenskapliga rådgivande organ för det gemensamma företaget Sesar 3 som avses i artikel 19.1 a ska vara den vetenskapliga kommittén.

2.Den vetenskapliga kommittén ska ha högst 15 ordinarie ledamöter.

3.Ordföranden i den vetenskapliga kommittén ska väljas för en period av två år.

4.Den vetenskapliga kommittén får på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget Sesar 3, eller på eget initiativ, ge råd, särskilt när det gäller verksamhet med låg teknisk mognadsgrad (TRL 0–2).

5.Den vetenskapliga kommittén ska samarbeta med de relevanta rådgivande organ som inrättats inom ramen för Horisont Europa.

Artikel 154

Gruppen med staternas företrädare

1.Gruppen med staternas företrädare ska bestå av högst två företrädare för varje medlemsstat och associerat land, inbegripet företrädare för nationella luftfartsmyndigheter och forskningsansvariga. Medlemsstaternas företrädare ska lägga fram en samordnad ståndpunkt som beaktar de synpunkter som framförs i

(a)kommittén för det gemensamma luftrummet, som inrättades genom artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 68 ,

(b)programkommittén inom Horisont Europa 69 .

2.Gruppen med staternas företrädare ska sammanträda minst en gång per år.

Artikel 155

Genomförandeakter för att fastställa unionens ståndpunkt beträffande ändring av den europeiska ATM-generalplanen

1.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa unionens ståndpunkt beträffande ändringar av den europeiska ATM-generalplanen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

2.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det gemensamma luftrummet, som inrättats genom förordning (EG) nr 549/2004. Kommittén för det gemensamma luftrummet ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 70 .

Artikel 156

Certifiering av ny teknik

1.Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) får bjudas in av sökande, stödmottagare eller den verkställande direktören för att ge råd om enskilda projekt och demonstrationsverksamhet i frågor som rör överensstämmelse med flygsäkerhets-, driftskompatibilitets- och miljöstandarder, för att säkerställa att dessa leder till att de standarder, den testningskapacitet och de lagstadgade krav som krävs för produktutveckling och införande av ny teknik utvecklas i god tid.

2.Den certifieringsverksamhet och de tjänster som tillhandahålls ska omfattas av bestämmelserna om avgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 71 .

Artikel 157

Avtal med Eurocontrol

Som grundande medlem av det gemensamma företaget Sesar 3 ska Eurocontrols roll och bidrag fastställas i ett administrativt avtal mellan de båda parterna (det gemensamma företaget Sesar 3 och Eurocontrol). Avtalet ska beskriva Eurocontrols uppgifter, ansvarsområden och bidrag till verksamheten inom det gemensamma företaget Sesar 3 när det gäller följande:

(a)Organiserandet av Eurocontrols forsknings-, utvecklings- och valideringsverksamhet i enlighet med arbetsprogrammet för det gemensamma företaget Sesar 3.

(b)Tillhandahållande av specialiststöd och råd till det gemensamma företaget Sesar 3 på dess begäran.

(c)Tillhandahållande av stöd och råd om den gemensamma utvecklingen för de framtida europeiska ATM-systemen, särskilt när det gäller den framtida uppbyggnaden av luftrummet.

(d)Stöd till övervakningen av genomförandet av Sesar-lösningar i linje med den europeiska ATM-generalplanen.

(e)Samarbete med Eurocontrols medlemsstater för att säkerställa ett brett stöd för unionens policymål och resultaten av forsknings-, validerings- och demonstrationsverksamhet bland alleuropeiska nätverkspartner.

(f)Stöd till programförvaltning.

(g)Bidrag till de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget Sesar 3 och tillhandahållande av it-, kommunikations- och logistikstöd till det gemensamma företaget Sesar 3.

Artikel 158

Gemensamma back office-funktioner

Artikel 12 ska inte tillämpas på det gemensamma företaget Sesar 3.

AVDELNING IX

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR SMARTA NÄT OCH TJÄNSTER

Artikel 159

Övriga mål för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster

1.Utöver de mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster också ha följande allmänna mål:

(a)Främja Europas tekniska suveränitet inom framtidens smarta nät och tjänster genom att ytterligare stärka de nuvarande starka områdena inom industrin och genom att utvidga verksamhetsområdet från 5G-konnektivitet till den bredare strategiska värdekedjan, inbegripet tillhandahållande av molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning.

(b)Anpassa strategiska färdplaner från ett bredare spektrum av industriella aktörer, inbegripet inte bara telekomindustrin utan även aktörer inom sakernas internet, molnet samt komponenter och enheter.

(c)Främja europeisk teknisk och vetenskaplig spetskompetens i syfte att stödja Europas ledarskap när det gäller att utforma och behärska 6G-system senast 2030.

(d)Stärka utbyggnaden av digitala infrastrukturer och spridningen av digitala lösningar på de europeiska marknaderna, särskilt genom att säkerställa en strategisk samordningsmekanism för fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt (CEF2 Digital) samt synergier inom CEF2 och med programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som en del av verksamhetsområdet för och styrningen av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.

(e)Förbereda den europeiska försörjningsindustrin för smarta nät och tjänster för de långsiktiga möjligheter som uppstår genom utvecklingen av vertikala marknader för 5G- och senare 6G-infrastrukturer och dithörande tjänster i Europa.

(f)Underlätta digital innovation fram till 2030 genom att uppfylla de europeiska marknadsbehoven och kraven på den offentliga politiken, inbegripet de mest omfattande kraven från vertikala industrier, samt samhällets krav på områden som säkerhet, energieffektivitet och elektromagnetiska fält.

(g)Stödja anpassningen av framtidens smarta nät och tjänster till unionens policymål, inbegripet den europeiska gröna given, nät- och informationssäkerhet, etik, integritet samt ett människocentrerat och hållbart internet.

2.Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska också ha följande särskilda mål:

(a)Underlätta utvecklingen av teknik som kan uppfylla avancerade kommunikationskrav och samtidigt stödja europeisk spetskompetens inom teknik och arkitektur för smarta nät och tjänster och deras utveckling mot 6G, inbegripet en stark ställning för Europa i fråga om standarder och viktiga patent, samt identifiering av nyckelkrav som t.ex. de spektrumband som behövs för framtidens avancerade smarta nätverksteknik.

(b)Påskynda utvecklingen av energieffektiv nätverksteknik i syfte att avsevärt minska energi- och resursförbrukningen i hela den digitala infrastrukturen fram till 2030 och minska energiförbrukningen för viktiga vertikala industrier som stöds av teknik för smarta nät och tjänster.

(c)Påskynda utveckling och bred utbyggnad av 5G fram till 2025 och därefter 6G-infrastruktur i Europa, särskilt genom att säkerställa samordning och strategiskt stöd för utbyggnaden av 5G för uppkopplad och automatiserad mobilitet längs gränsöverskridande korridorer, med hjälp av CEF2 Digital-programmet och andra införandeprogram inom ramen för CEF2 Digital samt programmet för ett digitalt Europa och InvestEU.

(d)Främja en hållbar och diversifierad försörjnings- och värdekedja i linje med verktygslådan för 5G-cybersäkerhet.

(e)Stärka unionsindustrins ställning i den globala värdekedjan för smarta nät och tjänster genom att skapa en kritisk massa av offentliga och privata aktörer, särskilt genom att öka bidraget från aktörer som arbetar med programvara och sakernas internet, utnyttja nationella initiativ och stödja framväxten av nya aktörer.

(f)Stödja anpassningen till etiska krav och säkerhetskrav, inbegripet dem i de strategiska forsknings- och innovationsagendorna, och vid behov bidra till unionens lagstiftningsprocess.

Artikel 160

Övriga uppgifter för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster

Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster också utföra följande uppgifter:

(a)Bidra till arbetsprogrammen för andra unionsprogram, som t.ex. CEF2 Digital, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som bedriver verksamhet på området smarta nät och tjänster.

(b)Samordna unionens pilot- och genomförandeinitiativ på området smarta nät och tjänster, som t.ex. alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet inom ramen för CEF2 Digital, i samverkan med kommissionen och behöriga relevanta finansieringsorgan.

(c)Främja synergier mellan relevanta unionsfinansierade försök, pilotprojekt och genomförandeverksamheter på området smarta nät och tjänster, t.ex. de som finansieras inom ramen för CEF2 Digital, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, och säkerställa effektiv spridning och användning av den kunskap och det kunnande som samlats in inom ramen för dessa verksamheter.

(d)Utveckla och samordna de strategiska utvecklingsagendorna för alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet med deltagande av olika intressenter. Dessa agendor ska vara planeringsdokument som täcker CEF2 Digitals livslängd genom att fastställa en gemensam vision för utvecklingen av 5G-anpassade ekosystem och de underliggande kraven för nät och tjänster, och genom att identifiera mål och färdplaner för utbyggnaden samt potentiella samarbetsmodeller.

Artikel 161

Medlemmar

Medlemmarna i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska vara

(a)unionen, företrädd av kommissionen,

(b)sammanslutningen för 5G-infrastruktur (5G Infrastructure Association), efter att denna meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster genom ett skriftligt åtagande.

Artikel 162

Unionens ekonomiska bidrag

Unionens ekonomiska bidrag från Horisont Europa-programmet till det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, inbegripet Efta-anslag, för att täcka administrativa kostnader och driftskostnader ska vara upp till 900 000 000 EUR, inklusive upp till 13 929 000 EUR för administrativa kostnader. Unionens bidrag får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.

Artikel 163

Bidrag från andra medlemmar än unionen

1.De andra medlemmarna i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 900 000 000 EUR under den period som anges i artikel 3.

2.Andra medlemmar i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster än unionen ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett årligt ekonomiskt bidrag till de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster på minst 20 % av de totala administrativa kostnaderna. De ska sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att maximera deras bidrag till 50 % av de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster under dess livstid, med vederbörlig hänsyn till ingående enheter som är små eller medelstora företag.

3.De bidrag som avses i punkterna 1 och 2 ska bestå av bidrag till det gemensamma företaget för förnybar vätgas enligt artikel 11.1.

Artikel 164

Den kompletterande verksamhetens omfattning

Vid tillämpning av artikel 11.1 b kan kompletterande verksamhet omfatta

(a)avknoppad forsknings- och utvecklingsverksamhet,

(b)bidrag till standardisering,

(c)bidrag till regleringsprocesser,

(d)verksamheter som finansieras genom lån från Europeiska investeringsbanken och som inte finansieras genom bidrag från unionen,

(e)bidrag till verksamheter inom sammanslutningen för 5G-infrastruktur och andra grupper eller sammanslutningar av intressenter på området för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, som inte finansieras genom bidrag från unionen,

(f)verksamheter för att utveckla ekosystemet, inbegripet uppbyggnad av ett samarbete med vertikala industrier,

(g)spridning av resultat globalt för att uppnå samförstånd om understödda tekniker som förberedelse för framtida standarder,

(h)försök, demonstrationsverksamhet, pilotprojekt, marknadsintroduktion och tidig spridning av teknik,

(i)internationellt samarbete som inte finansieras genom bidrag från unionen,

(j)verksamhet som rör förberedelse av och deltagande i forsknings- och innovationsprojekt som finansieras av andra privata eller offentliga organ än unionen.

Artikel 165

Organ i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster

Organen i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska vara

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören,

(c)gruppen med staternas företrädare,

(d)intressentgruppen.

Artikel 166

Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av följande:

(a)Två företrädare för kommissionen på unionens vägnar.

(b)Fem företrädare för sammanslutningen för 5G-infrastruktur.

2.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 40 ska företrädarna för de privata medlemmarna omedelbart informera styrelsen om sin medverkan i yrkesmässig verksamhet med enheter som inte är etablerade i unionen eller med enheter som inte kontrolleras av juridiska personer eller enheter som är etablerade i unionen. I sådana fall får unionens företrädare besluta att begära att den berörda medlemmen utser en annan företrädare.

Artikel 167

Styrelsens arbetsformer

Medlemmarna i sammanslutningen för 5G-infrastruktur ska tillsammans inneha 50 % av rösterna.

Artikel 168

Styrelsens övriga uppgifter

1.Utöver de uppgifter som anges i artikel 16 ska styrelsen för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster också utföra följande uppgifter:

(a)Anta strategiska utvecklingsagendor och, om så är lämpligt, ändra dem under hela löptiden för CEF2 Digital.

(b)Säkerställa att unionens cybersäkerhetslagstiftning och medlemsstaternas befintliga och framtida samordnade vägledning beaktas i all verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.

(c)Främja synergier och komplementaritet mellan de digitala sektorerna samt transport- och energisektorerna i CEF2 genom identifiering av insatsområden och bidrag till arbetsprogrammen, samt synergier och komplementaritet med övriga relevanta unionsprogram.

2.Företrädarna för medlemmarna i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska beakta eventuella synpunkter från gruppen med staternas företrädare innan de röstar i styrelsen.

Artikel 169

Gruppen med staternas företrädare

Gruppen med staternas företrädare ska bestå av en huvudföreträdare för varje medlemsstat och för varje associerat land och, i tillämpliga fall, av en suppleant för varje stat, som tillsammans ska täcka övergripande strategiska frågor och all relevant verksamhet i det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, och särskilt

(a)forsknings- och innovationsfrågor som rör Horisont Europa, och

(b)införandeverksamhet som rör andra unionsprogram, särskilt CEF2 Digital, men även verksamhet inom programmet för ett digitalt Europa och InvestEU som omfattas av verksamhetsområdet för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.

Artikel 170

Säkerhet

1.När det bedöms som relevant får styrelsen besluta att en åtgärd som finansieras av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska säkerställa att nätdelar som används för storskaliga experiment eller pilotprojekt genomgår säkerhetsgranskningar. Bedömningarna ska återspegla unionens lagstiftning och politik för cybersäkerhet samt medlemsstaternas befintliga och framtida samordnade vägledningar.

2.Om kommissionen så begär ska rätten att delta i särskilda åtgärder begränsas i enlighet med bestämmelserna i Horisont Europa-förordningen.

3.När det gäller den uppgift som avses i artikel 160 a ska styrelsen rekommendera att andra finansieringsorgan vid behov tillämpar punkterna 1 och 2 i tillämpliga delar på sina åtgärder.

TREDJE DELEN

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 171

Övervakning och utvärdering

1.De gemensamma företagens verksamheter ska omfattas av löpande övervakning och periodisk översyn i enlighet med deras finansiella regler, för att säkerställa största möjliga verkan, vetenskaplig spetskompetens och effektivast möjliga användning av resurser. Resultaten av övervakningen och den regelbundna översynen ska bidra till övervakningen av europeiska partnerskap och utvärderingarna av de gemensamma företagen som en del av utvärderingarna av Horisont Europa.

2.De gemensamma företagen bör organisera löpande övervakning av sin förvaltning och periodisk översyn av output, resultat och effekter av projekt som genomförs i enlighet med [artikel 45] i och [bilaga III] till Horisont Europa-förordningen. Denna övervakning ska omfatta följande:

(a)Tidsbundna indikatorer för årlig rapportering om hur deras verksamhet fortskrider mot målen, samt längs de effektkedjor som anges i [bilaga V] till Horisont Europa-förordningen.

(b)Information om graden av integrering av samhällsvetenskap och humaniora, förhållandet mellan lägre och högre tekniska mognadsgrader inom forskningssamverkan, framstegen när det gäller att bredda ländernas deltagande, den geografiska sammansättningen för konsortier i samarbetsprojekt, användningen av inlämnings- och utvärderingsförfaranden i två steg, åtgärder som syftar till att underlätta samarbetsförbindelser inom europeisk forskning och innovation, användningen av utvärderingsöversyn och antalet och typerna av klagomål, nivån på klimatintegrering och därtill hörande utgifter, deltagande från små och medelstora företag, deltagande från den privata sektorn, könsfördelning i finansierade åtgärder, utvärderingspaneler, styrelser och rådgivande grupper, medfinansieringssatsen, kompletterande och kumulativ finansiering från andra unionsfonder, tidsfrister för beviljande, graden av internationellt samarbete, involverande av privatpersoner och det civila samhällets deltagande.

(c)Utgiftsnivåerna uppdelade på projektnivå för att möjliggöra en särskild analys, också per insatsområde.

(d)Graden av överteckning, särskilt antalet förslag och, för varje ansökningsomgång, genomsnittspoängen och andelen förslag över och under kvalitetströsklarna.

3.Utvärderingar av de gemensamma företagens verksamhet ska genomföras i god tid för att kunna användas vid de övergripande interims- och slututvärderingarna av Horisont Europa och den tillhörande beslutsprocessen för Horisont Europa, dess efterföljare och andra initiativ som berör forskning och innovation, enligt vad som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.

4.Kommissionen ska göra en interimsutvärdering och en slututvärdering av varje gemensamt företag och använda dessa som underlag för Horisont Europa-utvärderingarna, i enlighet med [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen. Utvärderingarna ska undersöka hur varje gemensamt företag uppfyller sitt uppdrag och sina mål, omfatta det gemensamma företagets alla verksamheter och utvärdera det gemensamma företagets europeiska mervärde, ändamålsenlighet, effektivitet, inbegripet öppenhet och transparens, relevansen av de verksamheter som bedrivs och deras samstämmighet och komplementaritet med relevant regional och nationell politik och unionspolitik, inbegripet synergier med andra delar av Horisont Europa, t.ex. uppdrag, kluster eller tematiska och särskilda program. Utvärderingarna ska ta hänsyn till synpunkter från intressenterna, både på europeisk och nationell nivå, och ska i förekommande fall även innehålla en bedömning av de långsiktiga vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska konsekvenserna av de initiativ som avses i artikel 174.3–174.9. Utvärderingarna ska också, när så är relevant, innehålla en bedömning av hur framtida åtgärder kan vidtas på effektivast möjliga sätt, samt av relevansen och samstämmigheten hos eventuella förnyelser av ett gemensamt företag med tanke på de övergripande policyprioriteringarna och stödlandskapet för forskning och innovation, inbegripet dess förhållande till andra initiativ som får stöd genom ramprogrammet, särskilt europeiska partnerskap eller uppdrag. Utvärderingarna ska också ta vederbörlig hänsyn till den utfasningsplan som antagits av styrelsen i enlighet med artikel 16.2 y.

5.Med utgångspunkt i slutsatserna i den interimsutvärdering som avses i punkt 2 får kommissionen agera i enlighet med artikel 11.7 eller vidta andra lämpliga åtgärder.

6.Kommissionen får göra ytterligare utvärderingar av teman eller ämnen av strategisk betydelse, med bistånd av externa oberoende experter som väljs ut genom en transparent process, för att granska de framsteg som ett gemensamt företag gjort mot de fastställda målen, identifiera faktorer som bidrar till genomförandet av verksamheterna och fastställa bästa praxis. Vid dessa ytterligare utvärderingar ska kommissionen fullt ut beakta de administrativa följderna för det berörda gemensamma företaget.

7.Gemensamma företag ska göra regelbundna översyner av sin verksamhet, och dessa ska användas som grund för deras interimsutvärderingar och slututvärderingar som en del av de utvärderingar som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.

8.Regelbundna översyner och utvärderingar ska beaktas vid avveckling, utfasning eller eventuell förnyelse av det gemensamma företaget, enligt vad som anges i artikel 43 och i linje med [bilaga III] till Horisont Europa-förordningen. Kommissionen ska göra en slututvärdering av det gemensamma företaget, i linje med slututvärderingen av Horisont Europa, inom sex månader från det att det gemensamma företaget avvecklats, dock senast fyra år efter att det avvecklingsförfarande som avses i artikel 43 har inletts.

9.Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om resultaten av utvärderingarna av de gemensamma företagen, och denna underrättelse ska innefatta slutsatserna av utvärderingen och kommissionens iakttagelser, som ett led i de utvärderingar som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.

Artikel 172

Stöd från värdstaten

Ett gemensamt företag och den stat där företaget har sitt säte får ingå ett administrativt avtal om privilegier och immunitet och annat stöd från medlemsstaten till det berörda gemensamma företaget.

Artikel 173

Inledande åtgärder

1.Kommissionen ska ansvara för inrättandet och den inledande driften av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 och det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster till dess att de har operativ kapacitet att genomföra sin egen budget. Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder i samarbete med övriga medlemmar och under medverkan av behöriga organ från dessa gemensamma företag.

2.Beträffande punkt 1 gäller följande:

(a)Kommissionen får, till dess att den verkställande direktören tillträder sin befattning efter att ha utnämnts av styrelsen i enlighet med artikel 17.1, utse en tjänsteman från kommissionen till tillförordnad verkställande direktör för att utföra de uppgifter som åligger den verkställande direktören.

(b)Genom undantag från artikel 16.2 h ska den tillförordnade verkställande direktören utöva relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter med avseende på alla tjänster som måste tillsättas innan den verkställande direktören tillträder sin tjänst i enlighet med artikel 17.1.

(c)Kommissionen får utse ett begränsat antal tjänstemän på tillfällig basis.

3.Den eller de tillförordnade verkställande direktörerna får godkänna alla betalningar som omfattas av de anslag som anges i årsbudgeten för de gemensamma företag som anges i punkt 1, efter att de godkänts av styrelsen, och får ingå överenskommelser, fatta beslut och teckna avtal, inbegripet anställningsavtal, när tjänsteförteckningen för dessa gemensamma företag har antagits.

4.Den tillförordnade verkställande direktören ska, i samförstånd med den tillträdande verkställande direktören och med förbehåll för styrelsens godkännande, fastställa från och med vilken dag det berörda gemensamma företaget anses ha förmåga att genomföra sin egen budget. Från och med det datumet ska kommissionen avstå från att göra åtaganden och utbetalningar för det gemensamma företagets verksamhet.

Artikel 174

Upphävande och övergångsbestämmelser

1.Rådets förordning (EU) nr 560/2014 72 , förordning (EU) nr 558/2014 73 , förordning (EU) nr 559/2014 74 , rådets förordning (EU) nr 557/2014 75 , förordning (EG) nr 219/2007 76 , rådets förordning (EU) nr 561/2014 77 och rådets förordning (EU) nr 642/2014 78 ska upphöra att gälla.

2.Åtgärder som inleds eller drivs vidare i enlighet med de förordningar som anges i punkt 1, liksom de finansiella skyldigheterna i samband med sådana åtgärder, ska fortsätta att regleras av dessa förordningar till dess att de har slutförts.

3.Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget för biobaserade industrier, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 560/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

4.Det gemensamma företaget för ren luftfart ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget Clean Sky 2, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 558/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

5.Det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas 2, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 559/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

6.Det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget Shift2Rail, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 642/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

7.Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 557/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

8.Det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma företaget Ecsel, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 561/2014 och som det ska ersätta och efterträda.

9.Det gemensamma företaget Sesar 3 ska vara rättslig och universell efterträdare beträffande alla avtal, inbegripet anställningsavtal och bidragsavtal, skulder och förvärvad egendom för det gemensamma SESAR-företaget, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 219/2007 och som det ska ersätta och efterträda.

10.Denna förordning påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna för personal som anställts i enlighet med de förordningar som anges i punkt 1.

11.Verkställande direktörer som utsetts enligt de förordningar som anges i punkt 1 ska för återstoden av sina mandatperioder utses till verkställande direktörer i enlighet med denna förordning, med verkan från och med den [datum enligt artikel 175]. Övriga villkor i avtalet ska vara oförändrade.

12.Vid sitt första sammanträde ska styrelsen för varje gemensamt företag anta en förteckning över beslut som antagits av styrelsen för de föregående gemensamma företag som avses i punkterna 3–9 och som ska fortsätta att gälla för det berörda gemensamma företag som inrättats genom denna förordning.

13.De interimsutvärderingar som avses i artikel 171.2 ska innefatta en slututvärdering av de föregående gemensamma företag som anges i punkterna 3 till 9 i den här artikeln.

14.Eventuella outnyttjade anslag enligt de förordningar som anges i punkt 1 ska överföras till motsvarande gemensamma företag som inrättats genom denna förordning.  Eventuella outnyttjade driftsanslag som överförs på detta sätt ska först användas för att ge ekonomiskt stöd till indirekta åtgärder som inletts inom ramen för Horisont 2020. Återstående driftsanslag får användas för indirekta åtgärder som inleds enligt denna förordning. Om sådana driftsanslag används för indirekta åtgärder som inleds enligt denna förordning ska de räknas av mot det ekonomiska bidrag som unionen ska tillhandahålla respektive gemensamt företag enligt denna förordning.

Artikel 175

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.    GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

   1.1.    Förslagets eller initiativets titel

   1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

   1.3.    Typ av förslag eller initiativ

   1.4.    Mål

   1.5.    Grunder för förslaget eller initiativet

   1.6.    Varaktighet och budgetkonsekvenser

   1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.    FÖRVALTNING

   2.1.    Regler om uppföljning och rapportering

   2.2.    Förvaltnings- och kontrollsystem

   2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.    BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

   3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

   3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

   3.2.1    Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

   3.2.2    Beräknad inverkan på driftsanslagen

   3.2.3    Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

   3.2.4    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

   3.2.5    Bidrag från tredje part

   3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna.    

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – ETT CIRKULÄRT, BIOBASERAT EUROPA

6.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

6.1.Förslagets eller initiativets titel 

6.2.Berörda politikområden (programkluster)

6.3.Förslaget eller initiativet avser 

⌧ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 79  

◻ utökning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

6.4.Grunder för förslaget eller initiativet 

6.4.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

6.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå 

6.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

6.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

6.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser 

⌧ begränsad varaktighet

–◻    Verkan från och med 2021-01-01 till och med 2031-12-31

–◻    Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2031 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

6.6.Planerad metod för genomförandet 80   

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

⌧ Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

7.FÖRVALTNING 

7.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och villkor för sådana åtgärder.

I linje med Horisont Europa-förordningen ska partnerskapet anta ett övervakningssystem som är i linje med kraven i artikel 45, bilaga III och bilaga V till Horisont Europa-förordningen och som är kopplat till samma databas som övriga delar av Horisont Europa. Rapporterings- och övervakningssystemet ska tillhandahålla viktiga förvaltnings- och genomförandedata (inklusive mikrodata för enskilda enheter) som gör det möjligt att följa framstegen enligt de viktigaste effektkedjorna (inklusive framstegen med att uppnå EU-prioriteringar) och partnerskapskriterierna. Dessutom ska partnerskapet rapportera om särskilda indikatorer (som inte omfattas av de centrala effektkedjorna) som gör det möjligt att spåra de framsteg som gjorts på kort, medellång och lång sikt när det gäller att förverkliga visionen, de specifika och operativa målen för partnerskapet i enlighet med förordningen om inrättande av partnerskapet, inklusive de mål som fastställts till 2030. Indikatorerna, datakällorna och metoderna ska möjliggöra en bedömning över tid av uppnådda resultat, framsteg i riktning mot effekter, inklusive uppnåendet av EU:s policymål och identifiering av potentiella behov av korrigerande åtgärder. Det ska beakta både kvalitativa och kvantitativa uppgifter, identifiera ansvar för insamling av uppgifter och fastställa konkreta tillvägagångssätt för att utveckla realistisk referensnivå, mål och/eller riktmärken för att identifiera framsteg i förekommande fall och i linje med Horisont Europas konsekvensdrivna inställning. All den information som samlas in ska tillhandahållas nästan i realtid till kommissionens avdelningar på grundval av gemensamma datamodeller och matas in i en enda databas i enlighet med artikel 45 i Horisont Europa.

För detta ändamål ska lämpliga rapporteringssystem inrättas för att stödja en kontinuerlig och transparent rapportering, inklusive om åtaganden och faktiskt tillhandahållna finansiella bidrag och naturabidrag, synlighet och positionering i ett internationellt sammanhang, inverkan på forsknings- och innovationsrelaterade risker i samband med investeringar i den privata sektorn. Rapporteringen bör vara i linje med standardrapporteringskraven för Horisont Europa. Utvecklingen av rapporteringssystemen i samband med den strategiska samordningsprocessen ska också involvera medlemsstater och representanter för partnerskapet i syfte att säkerställa synkronisering och samordning av rapporterings- och övervakningsansträngningar, inklusive delningen av datainsamling och rapportering. Rapporteringssystemet på projektnivå ska inkludera detaljerad information om projekten som finansieras, deras resultat, deras spridning och användning uppdelat på målgrupper som berörs och den övergripande skillnaden detta utgör för vetenskap, ekonomi, samhälle och/eller miljön, i linje med projektets syften och målinriktade effekter. Detta ska kompletteras av relevanta data om partnerskapets mervärde och effekt på europeisk, nationell och regional nivå. Lämplig mekanism för datadelning med gemensam Horisont Europa-övervakning och rapporteringsdatabaser behöver säkerställas.

De europeiska partnerskapen ska utvärderas i enlighet med den utvärderingsram för Horisont Europa som anges i artikel 47.

7.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

7.2.1.Motivering av metod(er) för genomförandet, genomförandemekanism(er) för finansiering, betalningsvillkor och den föreslagna strategin för kontroll

Indirekt förvaltning är motiverad eftersom det gemensamma företaget för ett cirkulärt biobaserat Europa är ett offentlig-privat partnerskap där en del av finansieringen förs in i form av naturabidrag från andra medlemmar än unionen.

Varje år kommer beslutet om bidraget till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa att fattas med stöd av den EU-budget som antagits för det året.

I ett delegeringsavtal som undertecknats mellan Europeiska kommissionen och det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa kommer det att anges att kommissionen för de uppgifter som ska utföras varje år kommer att betala ett bidrag när en överenskommelse om överföring av medel ingås med det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa och att det gemensamma företaget utfärdar motsvarande betalningsansökningar till andra medlemmar än unionen.

Kommissionen kommer att se till att de regler som är tillämpliga på det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa till fullo uppfyller kraven i budgetförordningen. I enlighet med artikel 71 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 kommer det gemensamma företaget att följa principen om sund ekonomisk förvaltning. Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa ska också följa bestämmelserna i den modellbudgetförordning som är tillämplig på det gemensamma företaget. Alla avvikelser från denna modellbudgetförordning som krävs för det gemensamma företagets särskilda behov ska godkännas på förhand av kommissionen.

Övervakningsarrangemang, bland annat genom unionens representation i styrelsen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa samt rapporteringsarrangemang kommer att säkerställa att kommissionens avdelningar kan uppfylla kraven på ansvarsskyldighet gentemot både kollegiet och budgetmyndigheten.

Den interna kontrollramen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa bygger på följande:

·Genomförandet av normer för internkontroll som erbjuder minst motsvarande garantier som kommissionens normer.

·Förfaranden för att välja ut de bästa projekten genom oberoende utvärdering och för överföring av dem till rättsliga instrument.

·Förvaltning av projekt och kontrakt under varje projekts hela livslängd.

·Förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning, inklusive metoder för mottagande av revisionsintyg och förhandsattestering av kostnader.

·Efterhandsrevisioner av ett urval av ansökningar som en del av efterhandsrevisionerna inom Horisont Europa.

·Vetenskaplig utvärdering av projektresultat

7.2.2.Information om de risker som identifierats och det/de interna kontrollsystem som har inrättats för att mildra dem

Olika åtgärder har vidtagits för att minska den inneboende risken för intressekonflikter inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, särskilt följande:

·Lika röstetal för kommissionen och för andra medlemmar än unionen i styrelsen.

·Styrelsens val av verkställande direktör sker på grundval av ett förslag från kommissionen.

·Personalens oberoende.

·Oberoende experters utvärderingar på grundval av offentliggjorda urvalskriterier tillsammans med överklagandemekanismer och fullständiga förklaringar om eventuella intressen.

·Ett krav på att styrelsen ska anta regler för förebyggande, undvikande och hantering av intressekonflikter i det gemensamma företaget i enlighet med det gemensamma företagets finansiella bestämmelser och tjänsteföreskrifterna för personal.

Upprättandet av etiska och organisatoriska värderingar kommer att vara en av det gemensamma företagets huvuduppgifter och kommer att övervakas av kommissionen.

Den verkställande direktören för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa kommer i egenskap av utanordnare att åläggas att införa ett kostnadseffektivt system för internkontroll och förvaltning. Han eller hon ska rapportera till kommissionen om den ram för internkontroll som antagits.

Kommissionen kommer att övervaka risken för bristande efterlevnad genom det rapporteringssystem som den kommer att utveckla samt genom att följa resultaten av efterhandsrevisionerna av mottagarna av EU-medel från det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som en del av efterhandsrevisionerna som omfattar hela Horisont Europa.

Det finns ett tydligt behov av att förvalta budgeten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt att förebygga bedrägerier och slöseri. Kontrollsystemet måste dock hitta en rimlig balans mellan att uppnå en godtagbar felprocent och den kontrollbörda som krävs och undvika att göra unionens forskningsprogram mindre attraktivt.

7.2.3.Uppskattning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (förhållandet mellan kontrollkostnaderna och värdet av de medel som förvaltas) och bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande). 

Eftersom de regler för deltagande i Horisont Europa som är tillämpliga på det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa liknar dem som kommissionen kommer att använda i sitt arbetsprogram och med en grupp av stödmottagare med en riskprofil som liknar kommissionens kan man förvänta sig att felmarginalen kommer att vara ungefär densamma som den som kommissionen förutser för Horisont Europa, dvs. för att ge rimlig säkerhet om att risken för fel under den fleråriga utgiftsperioden på årsbasis kommer att ligga inom ett intervall på 2–5 % med det slutliga målet att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt i samband med avslutandet av de fleråriga programmen när de finansiella konsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och åtgärder för återkrav har beaktats.

Se finansieringsöversikten för Horisont Europa för fullständiga uppgifter om förväntad felprocent i förhållande till deltagare.

7.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv befintliga eller planerade förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder, t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Kommissionen kommer att se till att förfaranden för bedrägeribekämpning i alla skeden av förvaltningsprocessen tillämpas av det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.

Förslagen om de gemensamma företagen inom Horisont Europa har varit föremål för bedrägerisäkring och en bedömning av deras effekter. De föreslagna åtgärderna bör generellt ha en positiv inverkan på kampen mot bedrägerier, särskilt med avseende på den större tonvikten på riskbaserad revision och förstärkt vetenskaplig utvärdering och kontroll.

Kommissionen kommer att se till att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp och vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Det nuvarande gemensamma företaget för biobaserade industrier inom Horisont 2020 samarbetar redan med kommissionen i frågor som rör bedrägerier och oegentligheter. Kommissionen ska säkerställa att detta kommer fortsätta och förstärkas.

Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision på grundval av handlingar och kontroller på plats hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsmedel inom ramen för programmet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får enligt förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal eller bidragsbeslut eller ett avtal om unionsfinansiering. De gemensamma företagen måste också ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Europeiska åklagarmyndigheten får genomföra utredningar i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (EU) 2017/193923 för att utreda brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

8.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

8.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

* Bidraget till denna budgetrubrik väntas komma från följande:

Beräknad inverkan på utgifterna

8.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

8.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)