EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.4.2021

COM(2021) 188 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EU:s taxonomi, hållbarhetsredovisning för företag, hållbarhetspreferenser och förvaltaruppdrag:



Styra kapital mot den europeiska gröna given

Den europeiska gröna given är EU:s tillväxtstrategi som kommer att förbättra medborgarnas välbefinnande och hälsa, göra Europa klimatneutralt senast 2050 och skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital och biologiska mångfald. En ekonomi för människor innebär också en rättvis omställning som skapar sysselsättning och där ingen får lämnas utanför. För att uppnå dessa mål måste det europeiska finansiella systemet bli mer hållbart. Detta kommer att kräva både robust finansiell lagstiftning och tydliga omställningssteg för företagen. De omfattande investeringar som krävs för att genomföra de nödvändiga förändringarna kommer att sätta den europeiska finanssektorn i centrum för en hållbar ekonomisk återhämtning från covid-19-pandemin för alla, och för en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling i Europa.

EU har vidtagit viktiga åtgärder för att bygga upp ett hållbart finansiellt ekosystem. EU:s taxonomiförordning, förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar och referensvärdesförordningen utgör grunden för ökad transparens och ger investerare verktyg för att identifiera hållbara investeringsmöjligheter.

Kommissionen lägger fram en delegerad akt om en EU-taxonomi på klimatområdet, ett förslag till ett direktiv om företagens hållbarhetsredovisning, en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering och ändringar av delegerade akter för att bättre återspegla hållbarhetspreferenser i försäkrings- och investeringsrådgivning samt hållbarhetsaspekter vid produktstyrning och förvaltaruppdrag. Dessa kommer att bidra till ett grönare, rättvisare och mer hållbart Europa och stödja genomförandet av målen för hållbar utveckling.

EU:s taxonomi är ett robust, vetenskapligt baserat transparensverktyg för företag och investerare. Genom verktyget införs tydliga resultatkriterier för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till målen för den gröna given. Dessa kriterier skapar ett gemensamt språk för företag och investerare, vilket gör det möjligt för dem att kommunicera om grön verksamhet med ökad trovärdighet och hjälpa dem att navigera i den omställning som redan pågår. EU:s taxonomi kommer också att spela en viktig roll när det gäller att skapa EU:s standard för gröna obligationer och EU:s miljömärke för vissa finansiella produkter för icke-professionella investerare.

Genom den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet omfattas redan den ekonomiska verksamheten för omkring 40 % av börsnoterade företag 1 , inom sektorer som står för nästan 80 % av de direkta utsläppen av växthusgaser i Europa, och fler verksamheter kommer att läggas till i framtiden 2 . Tack vare denna täckning kan EU:s taxonomi avsevärt öka den potential som grön finansiering erbjuder för att stödja omställningen, särskilt för koldioxidintensiva sektorer där det finns ett akut behov av förändring.

Förslaget till direktivet om företagens hållbarhetsredovisning kommer att fastställa gemensamma europeiska redovisningsregler som kommer att öka transparensen och kräva att företag redovisar hållbarhetsinformation på ett konsekvent och jämförbart sätt. De nya redovisningskraven skulle gälla för alla stora företag och för alla börsnoterade företag, inklusive börsnoterade små och medelstora företag. Kommissionen kommer att ta fram proportionerliga standarder för små och medelstora företag. Dessa standarder kommer att utgöra en referens för den information som företag som omfattas av direktivet om företagens hållbarhetsredovisning rimligen kan begära från små och medelstora företag som är leverantörer eller kunder i deras värdekedjor.

I.INLEDNING

Förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (EU:s taxonomiförordning) trädde i kraft den 12 juli 2020 3 . Genom denna förordning gav Europaparlamentet och rådet Europeiska kommissionen i uppdrag att i delegerade akter tillhandahålla tekniska granskningskriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan anses bidra väsentligt till miljömålen. Dessa kriterier hjälper till att fastställa lämpliga definitioner för företag, investerare och finansmarknadsaktörer för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara miljömässigt hållbara.

Detta uppdrag bygger på kravet att de tekniska granskningskriterierna måste vara uppdaterade och ha vetenskapliga bevis. De här kriterierna måste vara tydliga, genomförbara och lätta att tillämpa, så att onödiga administrativa bördor undviks. Europaparlamentet och rådet har också lyft fram vikten av offentliga samråd och har uttryckligen gett kommissionen i uppdrag att involvera relevanta intressenter och bygga på råd från experter som har styrkt kunskap och erfarenhet inom de relevanta områdena.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets begäran tillhandahåller den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet 4 den första uppsättningen tekniska granskningskriterier för EU:s taxonomi och ett gemensamt språk om hållbar verksamhet. Enligt EU:s taxonomiförordning ska investerare och företag använda dessa kriterier för relaterade upplysningar, vilka också kommer att fungera som en tillförlitlig vägledning för investeringsbeslut.

Detta kompletteras av förslaget till direktivet om företagens hållbarhetsredovisning 5 , som kommer att säkerställa att företagen tillhandahåller information om hållbarheten i sina affärsmetoder på ett transparent och jämförbart sätt. Genom information om överensstämmelse med taxonomin, omställningsinvesteringar och hållbarhetsrisker kan finansiella företag utvärdera de finansierade verksamheternas ambitionsnivå och miljöprestanda.

II. DEN DELEGERADE AKTEN OM EN EU-TAXONOMI PÅ KLIMATOMRÅDET

Den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet, som är föremål för granskning av Europaparlamentet och rådet, innehåller den första uppsättningen tekniska kriterier för att definiera de verksamheter som väsentligt bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, de två första av de sex miljömålen i EU:s taxonomi 6 .

Dessa kriterier har utarbetats på grundval av rekommendationer från den tekniska expertgruppen och efter synpunkter från allmänheten och råd från plattformen för hållbar finansiering 7 .

Den stora mängden synpunkter från intressenter (bland annat medborgare, myndigheter, företag, ideella organisationer och den akademiska världen) återspeglade frågans betydelse. De allra flesta betonade betydelsen av EU:s taxonomi som ett viktigt verktyg för att stödja omställningsprocessen inom ramen för den europeiska gröna given. Sammanfattningen av det offentliga samrådet finns på kommissionens webbplats för hållbar finansiering 8 . 

Synpunkterna lyfte också fram flera orosmoment, bland annat följande:

-Konsekvenserna av att en verksamhet klassificeras som ”miljömässigt hållbar” eller inte: Vissa intressenter var oroade över att en verksamhet som inte klassificeras som grön enligt den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet riskerar att uppfattas som ohållbar, med möjliga konsekvenser för tillgången till finansiering för denna verksamhet. (Avsnitt 1)

-Kriteriernas ambitionsnivå och användbarhet: Många intressenter välkomnade kriteriernas ambitionsnivå eller efterlyste till och med en högre ambitionsnivå, men andra intressenter var oroade över att den var för hög och föreslog förbättringar till kriteriernas användbarhet. (Avsnitt 2)

-Tillämpningsområdet för EU:s taxonomi: Vissa intressenter oroade sig för att tillämpningsområdet för de verksamheter som omfattas av kriterierna är för snävt och för EU-taxonomins binära karaktär, vilket innebär att den inte kommer att ge vägledning till marknaderna om hur man ska hantera verksamhet som inte uppfyller eller inte omfattas av de kriterier som finns i den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet. (Avsnitt 3)

I följande tre avsnitt klargörs frågorna ovan och förklaras de åtgärder som kommissionen har vidtagit eller kommer att vidta för att ta itu med dem.

1.Konsekvenserna av att en verksamhet klassificeras som ”miljömässigt hållbar” eller inte

Många intressenter oroade sig för att taxonomin definierar vilka verksamheter som räknas som ”miljömässigt hållbara”, vilket skulle kunna tolkas som att en verksamhet som inte tas upp i den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet automatiskt skulle klassificeras som miljömässigt ”ohållbar”. Så är inte fallet. Enbart det faktum att ett företag inte bedriver verksamhet som överensstämmer med taxonomin innebär inte att slutsatser kan dras om företagets miljöprestanda eller dess möjlighet att få tillgång till finansiering.

I EU:s taxonomi definieras för närvarande inte hur annan verksamhet än sådan som räknas som grön ska behandlas. Ingen verksamhet definieras eller kategoriseras som verksamhet som ”förbättrar de nuvarande miljöprestandanivåerna”, men som inte når nivån där den kan anses bidra väsentligt. Även om sådana verksamheter i sig är betydelsefulla för att stödja den nödvändiga breda omställningen av EU:s ekonomi, kommer de inte att räcka för att uppnå våra gröna mål. I taxonomin definieras eller kategoriseras inte heller någon verksamhet som ”miljömässigt ohållbar”. Dessutom omfattas inte ännu all grön verksamhet som kan bidra väsentligt till miljömålen av den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet och är sålunda inte en del av EU:s taxonomi. EU:s taxonomi är inte färdig utan det kommer med tiden att göras tillägg och vid behov uppdateringar i den.

EU:s taxonomi är ett transparensverktyg. Via taxonomin kommer det att införas skyldigheter för vissa företag och finansmarknadsaktörer att offentliggöra andelen verksamhet som överensstämmer med taxonomin. Offentliggörandet av andelen grön verksamhet som överensstämmer med taxonomin kommer att göra det möjligt att jämföra företag och investeringsportföljer utifrån denna andel. Företag kan, om de så önskar, på ett tillförlitligt sätt använda EU:s taxonomi för att planera sina klimat- och miljöomställningar och skaffa finansiering för dessa omställningar. Finansmarknadsaktörer kan, om de så önskar, använda EU:s taxonomi för att utforma trovärdiga gröna finansiella produkter. EU:s taxonomi förväntas bli ett hjälpmedel för förändring och uppmuntra till en omställning till hållbarhet. Även om EU:s taxonomi kan vägleda marknadsaktörerna i deras investeringsbeslut förbjuder den naturligtvis inte investeringar i någon verksamhet. Det finns ingen skyldighet för företag att ha överensstämmelse med taxonomin och det står också investerare fritt att välja vad de ska investera i.

Taxonomiramen kommer att öka tillgången till hållbar finansiering utöver de befintliga marknadsbaserade verktygen för grön finansiering. En större andel ekonomisk verksamhet och fler miljömål omfattas av denna ram än vad som hittills har varit fallet för marknadsbaserade ramar för grön finansiering. Framför allt omfattas vissa koldioxidintensiva sektorer, vilket gör det möjligt att omställningsverksamhet inom dessa sektorer kan erkännas på marknaden.

Företagen kommer att kunna räkna överensstämmelse med taxonomin inte bara för omsättningen utan även för vissa drifts- och kapitalutgifters del, vilket ytterligare kommer att bredda de möjligheter som EU:s taxonomi erbjuder. Uppskattningar och tidiga tester av kriterierna i klimattaxonomin visade på en låg övergripande överensstämmelse med taxonomin i dag när det gäller företagens verksamhet och investeringsportföljer (mellan en och fem procent, och många företag och investeringsportföljer hade noll procent). Denna siffra förväntas stiga avsevärt i och med genomförandet av den gröna given, men siffran belyser omfattningen av den omställning som fortfarande krävs till koldioxidneutralitet senast 2050.

EU:s taxonomi är särskilt utformad för att tillhandahålla ett klassificeringssystem och öka transparensen. I återhämtnings- och resiliensförordningen 9 används principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med artikel 17 i EU:s taxonomiförordning, men utan att det krävs att de kriterier som definieras i de delegerade rättsakterna för taxonomi används. Kommissionen har offentliggjort särskild teknisk vägledning 10 med närmare uppgifter om hur principen om att inte orsaka betydande skada ska tillämpas med avseende på faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta innebär att de kriterier som fastställs i den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet inte har några direkta bindande konsekvenser för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. I förordningen för sammanhållningspolitik krävs också att målen för dess fonder måste använda taxonomiförordningens princip om att inte orsaka betydande skada under programperioden 2021–2027, men utan att det krävs att kriterierna i de delegerade taxonomiakterna används. I framtiden bör det ursprungliga syftet med EU:s taxonomi betonas och konsekvenserna bör noggrant bedömas med avseende på lämplighet, proportionalitet och efterlevnadskostnader, innan de inkluderas i annan politik.

2.Ambitionsnivån och användbarheten hos kriterierna i den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet

När Europeiska kommissionen utformar de delegerade akterna för att fastställa kriterier för hållbar ekonomisk verksamhet måste den uppfylla det uppdrag Europaparlamentets och rådet har gett att fastställa vilken ambitionsnivå som krävs för att gröna projekt ska nå EU:s miljömål.

I EU:s taxonomi betecknas verksamhet som hållbar om den bidrar väsentligt, snarare än marginellt, till uppnåendet av miljömålen. I taxonomin fastställs kriterier för att bidra väsentligt och att inte orsaka betydande skada baserat på ambitionsnivån för målen i den europeiska gröna given, inbegripet EU:s klimatneutralitetsmål.

På grundval av en noggrann granskning av de inkomna synpunkterna har ändringar gjorts jämfört med det utkast till delegerad akt som offentliggjordes för synpunkter från allmänheten, utan att undergräva ambitionsnivån för målen i den europeiska gröna given. Dessa ändringar omfattar bl.a. följande:

-Flera förtydliganden för att göra kriterierna mer tekniskt korrekta och användbara.

-Ytterligare förbättringar av användbarheten genom att förenkla kriterierna, minska komplexiteten och den totala bördan och, i förekommande fall, justeringar för att göra kriterierna mer specifika och flexibla.

-Förtydliganden för att bättre återspegla subsidiaritet och delade befogenheter mellan EU och medlemsstatsnivå när så är lämpligt (inklusive flera förtydliganden för att bättre ta hänsyn till nationella bestämmelser).

-Förbättrad överensstämmelse med befintliga ramar, sektorsspecifik lagstiftning och beaktande av kommande översyner där så är lämpligt.

-Specifikationer av tillämpningsområdet för vissa omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter samt justeringar för att göra taxonomin mer användbar för ekonomiska aktörer.

-Bättre beskrivning av ett litet antal verksamheter som omfattades som en del av en annan verksamhet, där det fanns ett tydligt krav från intressenter och där kraven är förenliga med målen och kraven i EU:s taxonomiförordning.

-Uppdaterade skäl som understryker behovet av framtida översyner och införandet av ytterligare verksamhet i ett senare skede.

3.Tillämpningsområdet för EU:s taxonomi

Efter synpunkter från allmänheten och med beaktande av rekommendationerna från plattformen för hållbar finansiering överväger kommissionen att vidareutveckla EU:s taxonomi i enlighet med EU:s taxonomiförordning för att ta itu med de kvarstående orosmomenten som intressenter har tagit upp, i enlighet med vad som förklaras i nästa avsnitt.

I synnerhet kommer det nuvarande tillämpningsområdet för de kriterier som anges i den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet att utvidgas i framtiden. Kriterierna är dynamiska och kommer att ses över regelbundet. Detta säkerställer att nya sektorer och verksamheter, inbegripet omställningsverksamhet och möjliggörande verksamhet, kan läggas till tillämpningsområdet med tiden genom att denna delegerade akt ändras. Intressenter kommer att få möjlighet att föreslå verksamheter som ska ingå i kriterierna via en webbportal som kommer att inrättas i mitten av 2021 på Europeiska kommissionens webbplats. Kommissionen kommer att bedöma förslagen, med bidrag från plattformen för hållbar finansiering.

Taxonomin kommer dessutom att påverka hållbar finansiering internationellt. För att uppnå målen i den europeiska gröna given kommer EU att ha ett nära samarbete med sina partnerländer, även i relevanta internationella forum såsom den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad, G7/G20 och rådet för finansiell stabilitet (FSB). Detta inbegriper att undersöka sätt att globalt omsätta EU:s taxonomi i praktiken på ett lämpligt och proportionerligt sätt. Som en del av detta kommer ytterligare arbete att utföras som gäller användbarheten och den internationella genomförbarheten för EU:s taxonomi.

III.NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV EU:S TAXONOMI

I linje med den rättsliga ramen och våra tidigare åtaganden kommer kommissionen att anta en ny kompletterande delegerad akt enligt EU:s taxonomiförordning, som omfattar verksamheter som ännu inte omfattas av den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet, såsom jordbruk, vissa energisektorer och viss tillverkningsverksamhet. 

Denna nya kompletterande delegerade akt kommer att omfatta kärnenergi och kommer att omfattas av och vara förenlig med resultaten av den särskilda översynsprocess som pågår i enlighet med EU:s taxonomiförordning. Denna process bygger på den oberoende och vetenskapliga tekniska rapport 11 som publicerades i mars 2021 av det gemensamma forskningscentrumet, som är Europeiska kommissionens forsknings- och kunskapscentrum 12 . En översyn av denna rapport pågår i två expertgrupper, dvs. expertgruppen som avses i artikel 31 i Euratomfördraget och vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer), för att slutföra den vetenskapliga utvärderingen. Den kommer att slutföras i juni 2021. 

Denna nya kompletterande delegerade akt kommer också att omfatta naturgas och tillhörande teknik som omställningsverksamhet i den mån de omfattas av artikel 10.2 i EU:s taxonomiförordning. Fördelarna med en tidsfristklausul för omställningsverksamhet kommer att övervägas i detta sammanhang.

Kommissionen kommer att anta denna nya kompletterande delegerade akt så snart som möjligt efter att den särskilda översyn som förväntas ske sommaren 2021 har avslutats.

En separat delegerad akt kommer att omfatta verksamhet som bidrar väsentligt till de övriga fyra miljömålen enligt EU:s taxonomiförordning (hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem). Plattformen för hållbar finansiering arbetar med rekommendationer för denna akt.

Enligt artikel 26 i EU:s taxonomiförordning ska kommissionen dessutom senast i slutet av 2021 bedöma om och hur taxonomiförordningens tillämpningsområde skulle kunna utvidgas till att omfatta andra nivåer av miljöprestanda än väsentliga bidrag, samt andra mål, såsom sociala mål.

IV.FINANSIERING AV OMSTÄLLNINGEN TILL HÅLLBARHET

Även om EU:s taxonomiförordning har en central roll för att mobilisera investeringar i långsiktiga hållbara lösningar belyste det offentliga samrådet och reaktionerna från parlamentsledamöter, medlemsstater och andra intressenter under de senaste månaderna gränserna för EU:s taxonomi. En utbredd oro är särskilt att vissa verksamheter som bidrar till den gröna omställningen i realekonomin inte är berättigade att omfattas av taxonomin.

Kommissionen kommer därför att överväga att föreslå lagstiftning för att stödja finansieringen av vissa ekonomiska verksamheter, främst inom energisektorn, vilket även inkluderar gassektorn, som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser på ett sätt som stöder omställningen till klimatneutralitet under det innevarande årtiondet. Detta förslag syftar till att fastställa tidsramar och mellanliggande steg för dessa ekonomiska verksamheter, även för befintliga investeringar, som bidrar till omställningsprocessen på ett sätt som är förenligt med den europeiska gröna given.

Ett sådant tillvägagångssätt skulle göra det möjligt att följa upp Europeiska rådets slutsatser av den 11–12 december 2020, där betydelsen av omställningsteknik såsom naturgas erkänns. 

Investeringar i naturgasprojekt är berättigade till finansieringsstöd från EU-instrument, om sådana investeringar stöder EU:s politiska mål på ett sätt som är förenligt med den gröna given. Exempel på instrument är faciliteten för återhämtning och resiliens 13 , InvestEU-programmet, Europeiska regionala utvecklingsfonden och moderniseringsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem, som gör det möjligt för naturgasprojekt att kvalificera sig efter en bedömning från fall till fall.

Omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi är inte en engångsföreteelse utan en process. För företag innebär denna omställning att deras utsläpp av växthusgaser minskas, att de blir motståndskraftiga och att deras miljöpåverkan minskar med tiden. För investerare innebär omställningen en förbättring av portföljens miljöprestanda med tiden. Medlemsstaterna måste också planera och uppmuntra denna omställning.

Alla företag kan investera i grön verksamhet. Som en del av sin företagsstrategi kan företagen utnyttja EU:s taxonomi vid planeringen av en omställning av vissa verksamheter för att uppnå taxonomiska tröskelvärden. Andra vetenskapligt grundade mått kan hjälpa dem att fastställa hållbarhetsmål för företaget som helhet.

På uppdrag av Europeiska kommissionen har plattformen för hållbar finansiering gett råd om hur man kan erkänna den roll som EU:s taxonomi spelar när det gäller att bidra till den gröna omställningen. I sin rapport till Europeiska kommissionen, som offentliggjordes i mars 2021 14 , rekommenderade plattformen bland annat att ytterligare undersöka möjligheterna att – utanför den nuvarande ramen för EU:s taxonomi – erkänna de insatser som gjorts för att förbättra verksamheten så att den kan uppnå kriterierna för väsentliga bidrag.

V.KONSEKVENT OCH ENHETLIG HÅLLBARHETSREDOVISNING FÖR FÖRETAG

1.Ett nytt direktiv om företagens hållbarhetsredovisning

Kommissionen föreslår ett nytt direktiv om företagens hållbarhetsredovisning, som ändrar de befintliga redovisningsregler som infördes genom direktivet om icke-finansiell rapportering. Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning skulle utgöra grunden för ett konsekvent flöde av hållbarhetsinformation genom den finansiella värdekedjan och till andra intressenter. Information som lämnas ut av företag skulle därför vara tillgänglig för analytiker i banker, försäkringsbolag, kapitalförvaltningsbolag eller kreditvärderingsinstitut, för slutinvesterare och för icke-statliga organisationer och andra intressenter som i större utsträckning vill hålla företag ansvariga för de sociala och miljömässiga konsekvenser som de orsakar. Med tanke på målen för den europeiska gröna given skulle företag som omfattas av tillämpningsområdet behöva redovisa för hur deras affärsmodell och strategi inverkar på omställningen till en hållbar och klimatneutral ekonomi. Det föreslagna direktivet skulle säkerställa att företagens hållbarhetsredovisning motsvarar behoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av upplysningskraven i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar 15 . Det tar också hänsyn till kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om ett initiativ för hållbar företagsstyrning senare i år.

De flesta företag drabbas av ökande kostnader på grund av icke samordnade informationskrav från investerare och andra intressenter om företagens hållbarhetsinformation. Även om det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning skulle innebära extra redovisningskostnader för företagen, syftar det till att minska dessa kostnader på medellång till lång sikt genom att skapa samförstånd kring den väsentliga information som företagen bör offentliggöra.

Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning skulle gälla cirka 49 000 företag, jämfört med omkring 11 000 som omfattas av de befintliga reglerna för hållbarhetsredovisning (direktivet om icke-finansiell rapportering). Alla stora företag och alla företag som är noterade på reglerade marknader i EU, med undantag för börsnoterade mikroföretag, skulle omfattas av dessa redovisningskrav. De skulle behöva redovisa information om alla frågor som gäller miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning som är relevanta för deras verksamhet. I enlighet med de befintliga reglerna i direktivet om icke-finansiell rapportering skulle de behöva redovisa de risker som uppstår för företaget till följd av hållbarhetsfrågor och om företagets inverkan på människor och miljö. Detta kommer att inbegripa information om företagens globala leveranskedjor när det gäller frågor som tvångsarbete och barnarbete och överensstämmelse med internationellt erkända principer och ramar såsom ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Den information som de rapporterar skulle granskas och taggas digitalt så att den kan användas i den gemensamma europeiska åtkomstpunkten som avses i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen 16 .

Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning skulle kräva att företag redovisar i enlighet med obligatoriska EU-standarder för hållbarhetsredovisning. Kommissionen kommer att anta delegerade akter för att fastställa sådana standarder med beaktande av teknisk rådgivning från European Financial Reporting Advisory Group, i samarbete med viktiga intressenter, och efter samråd med medlemsstaterna och relevanta EU-organ, däribland de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska miljöbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och plattformen för hållbar finansiering. Den första uppsättningen standarder skulle antas senast i oktober 2022.

Standarderna kommer att anpassas till EU:s politik, samtidigt som de bygger vidare på och bidrar till internationella standardiseringsinitiativ. Samtidigt som unionen går vidare med EU:s standarder för att uppfylla ambitionen i den gröna given och investerarnas växande informationsbehov kommer den därför att sträva efter konvergens i hållbarhetsredovisning på global nivå, med utgångspunkt i initiativ såsom arbetsgruppen om klimatrelaterade finansiella upplysningar (TCFD).

Kommissionen föreslår att det utvecklas standarder för stora företag och separata proportionerliga standarder för små och medelstora företag. Små och medelstora företag som är noterade på reglerade marknader skulle vara tvungna att använda dessa proportionerliga standarder, men små och medelstora icke-börsnoterade företag – dvs. den stora majoriteten av små och medelstora företag – kan välja att använda dem på frivillig basis. Kommissionen är beredd att tillhandahålla skräddarsytt tekniskt stöd till medlemsstaterna för att möjliggöra hållbarhetsredovisning för företag, särskilt små och medelstora företag.

2.Enhetliga krav för företagens hållbarhetsredovisning

Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning syftar till att säkerställa överensstämmelse mellan redovisningskraven enligt EU:s taxonomiförordning och företagens hållbarhetsredovisning. Enligt artikel 8 i taxonomiförordningen ska företag som omfattas av det befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering och ytterligare företag som omfattas av det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning redovisa vissa indikatorer om i vilken utsträckning deras verksamhet är hållbar enligt definitionen i EU:s taxonomi. Dessa företag ska särskilt redovisa hur stor andel av deras omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från eller är förknippade med ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara.

Dessa indikatorer kommer att specificeras i en separat delegerad akt som kommer att gälla från och med 2022. Genom att varje år offentliggöra sina centrala resultatindikatorer för verksamheter som anses miljömässigt hållbara enligt EU:s taxonomi kommer företagen att på ett objektivt sett visa sin utvecklingsbana mot miljömässig hållbarhet för investerare och allmänheten i stort.

Företagen kommer att behöva redovisa dessa indikatorer tillsammans med annan hållbarhetsinformation som föreskrivs i direktivet om företagens hållbarhetsredovisning. De obligatoriska redovisningsstandarder som ska utarbetas inom ramen för direktivet om företagens hållbarhetsredovisning kommer att ta full hänsyn till dessa indikatorer och de kommer att bygga på granskningskriterierna och tröskelvärdena när det gäller att inte orsaka betydande skada i EU:s taxonomi. I synnerhet kommer de standarder för hållbarhetsredovisning som utvecklas att omfatta indikatorer som är anpassade till de indikatorer som finansmarknadsaktörer måste redovisa i enlighet med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar.

Samtidigt kommer redovisning enligt det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsredovisning också att ge företagen möjlighet att, förutom sin grad av överensstämmelse med taxonomin, också visa sina framsteg på vägen mot hållbarhet. Framför allt bör företagen lägga fram en heltäckande bild av sina hållbarhetsrelaterade konsekvenser och beroenden. 

Kommissionen kommer att se till att redovisningsstandarderna återspeglar inte bara hur ett företags nuvarande verksamhet utan också dess framåtblickande affärsplaner överensstämmer med taxonomin, och att standarderna underlättar både kapitalmarknadsbaserad och bankbaserad finansiering. Obligatorisk rapportering enligt taxonomiförordningen kommer att gälla från och med januari 2022 för målen som gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och från och med januari 2023 för de övriga fyra målen, i enlighet med vad som överenskommits av Europaparlamentet och rådet i EU:s taxonomiförordning.

Kommissionen kommer att undersöka, bland annat med bidrag från plattformen för hållbar finansiering och European Financial Reporting Advisory Group, lämplig vägledning och alternativ för hur enheter som omfattas av rapporteringsskyldigheter enligt EU:s taxonomiförordning kan rapportera på ett meningsfullt sätt under det första året, med beaktande av vissa uppgiftsluckor.

VI.HÅLLBARHETSPREFERENSER OCH FÖRVALTARUPPDRAG

Kommissionen inför i dag en bedömning av kundernas hållbarhetspreferenser i befintliga delegerade akter enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II) 17 och direktivet om försäkringsdistribution 18 , som ett tillägg till lämplighetsbedömningen. Försäkrings- och investeringsrådgivare kommer att vara skyldiga att inhämta information inte bara om kundens kunskaper om och erfarenhet i fråga om investeringar, förmåga att bära förluster och risktolerans som en del av lämplighetsbedömningen, utan också om deras hållbarhetspreferenser. Detta kommer att säkerställa att hållbarhetsaspekter beaktas systematiskt när rådgivarna bedömer utbudet av finansiella instrument och produkter i sina rekommendationer till kunder.

Denna åtgärd kommer att göra det möjligt för icke-professionella investerare att besluta var och hur deras besparingar ska investeras. På så sätt får alla möjlighet att konkret inverka positivt på klimatet, miljön och samhället om de så önskar. Förändringen kommer att öka efterfrågan på finansiella instrument och produkter med hållbara investeringsstrategier och sådana som beaktar negativa effekter på hållbarheten.

Genom att ändra befintliga regler om förvaltaruppdrag i delegerade akter för kapitalförvaltnings-, försäkrings-, återförsäkrings- och investeringssektorerna förtydligar kommissionen de nuvarande reglerna så att de även omfattar hållbarhetsrisker såsom klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på investeringarnas värde.

VII.SLUTSATS

Den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet, förslaget till direktivet om företagens hållbarhetsredovisning som beskrivs i detta meddelande samt ändringarna av delegerade akter om hållbarhetspreferenser, förvaltaruppdrag och produktstyrning är viktiga steg i genomförandet av den befintliga handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt och genomförandet av den europeiska gröna given.

Detta gör det möjligt att utveckla ett hållbart finansiellt ekosystem som en del av en bredare strategi för att åstadkomma förändring och säkerställa en rättvis omställning för att nå våra hållbarhetsmål. Åtgärderna utgör byggstenar för att öka transparensen och ge investerare verktyg för att identifiera hållbara investeringsmöjligheter. De kommer att göra det möjligt att utveckla ett antal framtida verktyg, såsom EU:s miljömärke för finansiella produkter för icke-professionella investerare och EU:s standard för gröna obligationer.

Dialog, samarbete och starka partnerskap mellan myndigheter, företag och finansiella aktörer, arbetsmarknadsparter, det civila samhället samt forskarsamhället och den akademiska världen kommer att vara avgörande för att vidareutveckla verktygslådan för hållbar finansiering, bland annat genom plattformen för hållbar finansiering.

Utvecklingen har fått fart i och med att många av våra internationella partner ökar sin ambitionsnivå och strävar efter mer hållbara utvecklingsvägar i linje med Parisavtalet och andra miljömål. Intresset för hållbara produkter på de internationella marknaderna ökar också, vilket ger fler möjligheter till hållbara investeringar. En global konvergens mellan standarder är avgörande för att undvika fragmenterade marknader och möjliggöra gränsöverskridande investeringar för att bidra till att de globala klimat- och miljömålen uppnås. EU står fast vid sitt åtagande att spela en ledande roll vid stärkandet av det globala samarbetet genom den internationella plattformen för en hållbar finansmarknad och andra internationella forum, såsom G20 och G7.

I den uppdaterade strategi för hållbar finansiering som kommissionen ska anta i juni 2021 kommer det i närmare detalj att fastställas hur hållbar finansiering kommer att främja omställningen till en hållbar och klimatneutral ekonomi.

(1)

Andel EU-baserade företag med mer än 500 anställda som är verksamma inom ekonomiska sektorer som omfattas av den delegerade akten om en EU-taxonomi på klimatområdet (Källa: Bloomberg).

(2)

Källa: Eurostat.

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.

(4)

Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen, se https://ec.europa.eu/info/law/sustainable-finance-taxonomy-regulation-eu-2020-852/amending-and-supplementary-acts/implementing-and-delegated-acts_en.

(5)

Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller hållbarhetsredovisning för vissa företag COM (2021) 189.

(6)

I artikel 9 i EU:s taxonomiförordning fastställs följande sex miljömål: a) begränsning av klimatförändringar, b) anpassning till klimatförändringar, c) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, d) omställning till en cirkulär ekonomi, e) förebyggande och begränsning av föroreningar samt f) skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

(7)

Plattformen för hållbar finansiering inrättades genom artikel 20 i EU:s taxonomiförordning. Den består av experter från den privata och den offentliga sektorn som ger kommissionen råd om det ytterligare utarbetandet av EU:s taxonomi.

(8)

 Kommissionens webbplats för hållbar finansiering länk .

(9)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(10)

Kommissionens tillkännagivande – Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, 2021/C 58/01, EUT C 58, 18.2.2021, s. 1.

(11)

Gemensamma forskningscentrumet, Technical assessment of nuclear energy with respect to the ‘do no significant harm’ criteria of the EU Taxonomy Regulation, mars 2021. Finns tillgänglig via denna länk .

(12)

Gemensamma forskningscentrumets rapport är uppdelad i två delar: den första delen är inriktad på en undersökning av relevanta miljöindikatorer för kriteriet för att inte orsaka betydande skada för hela kärnteknikens livscykel och den andra delen är inriktad på den specifika frågan om avfall, som hade lyfts fram av den tekniska expertgruppen. I rapporten konstaterades det att analyserna inte visade på några vetenskapliga belägg för att kärnenergi skadar människors hälsa eller miljön mer än annan teknik för elproduktion som redan ingår i taxonomin som verksamhet som stöder begränsningen av klimatförändringar.

(13)

Med förbehåll för de särskilda villkoren i bilaga III till kommissionens tillkännagivande Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

(14)

Plattformen för hållbar finansiering, Transition finance report, mars 2021. Finns tillgänglig via denna länk .

(15)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, EUT L 317, 9.12.2019, s. 1.

(16)

Meddelande från kommissionen En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, COM (2020) 590 final.

(17)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, EUT L 87, 31.3.2017, s. 1.

(18)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter, EUT L 341, 20.12.2017, s. 8.