EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 408 final

2020/0104(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Utbrottet av covid-19-pandemin har förändrat de ekonomiska utsikterna för de kommande åren i unionen.

De kortsiktiga effekterna i varje medlemsstat kommer att bero på varaktigheten och svårighetsgraden av nedstängningsåtgärderna, produktionssammansättningen och de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtas för att dämpa krisens omedelbara effekter. Effekterna på medellång och lång sikt kommer att bero på intensiteten i den ekonomiska chock som orsakas av covid-pandemin inom olika sektorer av ekonomin, ekonomiernas ekonomiska resiliens och förmågan att vidta lämpliga åtgärder. Risken för en snedvridning av de lika villkoren på den inre marknaden kan leda till ökade ekonomiska skillnader i unionen och förvärra Europas långsiktiga tillväxtutmaningar om det inte vidtas några kraftfulla politiska åtgärder.

Allt eftersom nedstängningsåtgärderna gradvis upphävs kräver en hållbar återhämtning en strategisk politisk inriktning för att lindra krisens ekonomiska och sociala konsekvenser genom att främja ekonomisk konvergens och resiliens, och därigenom bidra till långsiktig hållbar tillväxt. Detta inbegriper att möjliggöra den dubbla omställningen till ett grönare och mer digitalt samhälle samtidigt som unionens strategiska autonomi säkerställs. Tidigare erfarenheter har visat att investeringar ofta sjunker drastiskt under kriser. Det är dock viktigt att stödja investeringar i denna särskilda situation. Dessutom är det nödvändigt att ta itu med de stora ekonomiska och sociala utmaningarna i samband med denna kris för att förhindra en varaktig förlust av produktionskapacitet och sysselsättning (hystereseffekter) och på så sätt skydda den ekonomiska och sociala resiliensen. En hållbar och resilient återhämtning kräver också en ram som främjar rätt typ av investeringar och reformer. Det är också av avgörande betydelse att de strategier för återhämtning som medlemsstaterna inför integrerar utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen, och stöder investeringar och reformer inom dessa två nyckelområden.

Den föreslagna faciliteten för återhämtning och resiliens (nedan kallad faciliteten) kommer att erbjuda ett storskaligt ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och reformer som gör medlemsstaternas ekonomier mer resilienta och bättre förberedda för framtiden. Den kommer att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med de ekonomiska och sociala utmaningar som de står inför, på ett ännu mer kritiskt sätt efter denna kris, på olika områden som sociala frågor, sysselsättning, kompetens, utbildning, forskning och innovation, hälsofrågor, men också frågor med anknytning till företagsklimatet, inklusive den offentliga förvaltningen och finanssektorn. Av avgörande vikt är att den också kommer att säkerställa att dessa investeringar och reformer inriktas på utmaningarna och investeringsbehoven i samband med den gröna och digitala omställningen och på så sätt säkerställer en hållbar återhämtning. Att investera i grön och digital teknik, kapacitet och processer som syftar till att underlätta övergången till ren energi och att öka energieffektiviteten inom olika nyckelsektorer i ekonomin kommer att bidra till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt och göra det möjligt för unionen att dra största möjliga nytta av fördelen av att vara först i den globala kapplöpningen om återhämtning. Det kommer också att bidra till att göra unionen mer resilient och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna. Det är ytterst viktigt att fastställa och utarbeta förteckningar av relevanta projekt i linje med de prioriteringar som presenteras i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (den europeiska planeringsterminen).

Faciliteten kommer att vara ett viktigt program för EU:s instrument för återhämtning, som en del av den reviderade fleråriga budgetramen. Den kommer att tillhandahålla icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lån till medlemsstaterna för att stödja offentliga investeringar och reformer, i enlighet med deras planer för återhämtning och resiliens. Detta kommer att göra unionens ekonomier mer resilienta och bättre förberedda för framtiden. Lånen kommer att komplettera det icke återbetalningspliktiga stödet och kommer att föreslås i utbyte mot ytterligare reformer och investeringar utöver dem som redan omfattas av det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet. Lånen kommer att dra fördel av de långa löptider och gynnsamma räntesatser som unionen har. De kommer därför att vara av särskilt intresse och till fördel för medlemsstater som står inför högre lånekostnader. För att säkerställa att resursfördelningen är väl anpassad till facilitetens mål kommer det icke återbetalningspliktiga stödet inom faciliteten att vara särskilt fördelaktigt för de länder som har lägre inkomst per capita och hög arbetslöshet för att ta hänsyn till de stora ekonomiska och sociala utmaningar som dessa länder står inför.

Kommissionen föreslår att utnyttja den fulla effekten av EU:s budget för att mobilisera investeringar och tidigarelägga ekonomiskt stöd under de avgörande första åren av återhämtningen. Förslagen bygger på två pelare:

i) Ett europeiskt instrument för återhämtning på 808 984,090 miljoner EUR (i löpande priser). Detta kommer tillfälligt att öka EU-budgetens finansiella kapacitet genom att använda manöverutrymmet i EU:s budget för att anskaffa ytterligare finansiering på finansmarknaderna. De anskaffade medlen kommer att ligga till grund för de omedelbara och snabbverkande åtgärder som krävs för att skydda försörjningsmöjligheterna och få ekonomin tillbaka på fötter.

ii) En förstärkt flerårig budgetram för 2021–2027. Kommissionen föreslår att förstärka centrala program genom det europeiska instrumentet för återhämtning för att snabbt kanalisera investeringar till de områden där det behövs mest, stärka den inre marknaden, öka samarbetet på områden som hälso- och sjukvård och krishantering och förse unionen med en budget som är skräddarsydd för att driva på den långsiktiga omställningen till ett mer resilient, grönare och mer digitalt Europa.

Med tanke på den tillfälliga period under vilken finansiering görs tillgänglig för faciliteten bör det ekonomiska stödet och de relevanta åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom faciliteten tidigareläggas till senast slutet av 2024, och när det gäller det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet bör åtaganden för minst 60 % av det totala stödet göras före utgången av 2022. De återstående åren efter 2024 fram till slutet av den fleråriga budgetramen bör därför användas av kommissionen och medlemsstaterna för att främja genomförandet av relevanta åtgärder i praktiken och för att uppnå den förväntade återhämtningen i de relevanta ekonomiska och sociala sektorerna och främja resiliens och konvergens. Om det sedan finns finansiella medel tillgängliga och anslagna till faciliteten i unionens budget, kan kommissionen också anordna ytterligare ansökningsomgångar.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I den reviderade fleråriga budgetramen och relaterad sektorslagstiftning föreslås nya och förstärkta instrument för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Detta förslag integrerar detta åtgärdspaket, React EU 3 , inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna och de ändrade förslagen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU [...]. Förslaget ingår också i en uppsättning åtgärder som tagits fram som svar på den nuvarande covid-19-pandemin, t.ex. investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset 4 .

De föreslagna instrumenten kompletterar varandra. React EU kommer att fokusera på åtgärder mot krisens effekter på kortare sikt när det gäller arbetsmarknader, hälso- och sjukvård och små och medelstora företag (likviditets- och solvensstöd) för att ge omedelbart och direkt stöd till medlemsstaternas ekonomier. Faciliteten kommer att stödja långsiktiga reformer och investeringar, särskilt inom grön och digital teknik, med bestående effekter på produktiviteten och resiliensen i unionens ekonomi.

Dessutom stöder flera politiska instrument på unionsnivå genomförandet av reformer och investeringar. Stödprogrammet för strukturreformer ger för närvarande tekniskt stöd till medlemsstaterna för att förbereda och genomföra reformer. Unionsmedel finansierar investeringsprojekt inom de politikområden som omfattas av unionsfonderna, vilket kräver en tematisk koncentration av finansieringen och förutsätter uppfyllandet av att ett antal nödvändiga villkor för utbetalning av medel. InvestEU finansierar projekt inom olika politikområden, men är inte nödvändigtvis kopplat till reformarbetet.

Det här förslaget kommer att vara nära anpassat till de politiska riktlinjerna inom den europeiska planeringsterminen. För det första måste de planer för återhämtning och resiliens som får stöd genom faciliteten bidra till att effektivt ta itu med rådets landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna inom den europeiska planeringsterminen. De instrument som ingår i detta förslag kommer därför att öka den europeiska planeringsterminens effekt och bidra till genomförandet av de utmaningar som fastställs i det sammanhanget. För det andra kommer tidpunkten för inlämning av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens att anpassas till den europeiska planeringsterminen, och dessa planer kommer att utgöra en bilaga till det nationella reformprogrammet. För det tredje kommer rapporteringen om framstegen med genomförandet av dessa planer också att ske inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med och möjliggör komplementaritet och synergier med unionens politik inom andra områden.

Kommissionen föreslog ett nytt instrument kallat Sure 5 för att skydda européerna mot arbetslöshet. Instrumentets mål är att ge upp till 100 miljarder EUR i ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för att hjälpa till att skydda arbetstillfällen och arbetstagare som påverkas av coronaviruspandemin. Dessa lån kommer att hjälpa medlemsstaterna att hantera plötsliga ökningar av de offentliga utgifterna för att bevara sysselsättningen.

Eurogruppen har också gjort en politisk överenskommelse om att Europeiska investeringsbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen tillsammans kommer att tillhandahålla 440 miljarder EUR i finansiering till företag och medlemsstater som behöver det, de senare utan några andra villkor än att täcka de direkta och indirekta kostnaderna för hälso- och sjukvård, behandling och förebyggande åtgärder.

Utöver dessa europeiska finanspolitiska åtgärder som saknar motstycke har även Europeiska centralbanken vidtagit åtgärder, bland annat genom att lansera ett stödköpsprogram föranlett av pandemin på 750 miljarder EUR, vilket kommer att öka de totala tillgångar som köps av Europeiska centralbanken till 1,1 biljoner EUR under 2020, i syfte att upprätthålla den finansiella stabiliteten på marknaderna för statsobligationer.

Med tanke på den starka inriktningen på investeringar och reformer som syftar till att ta itu med utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen, kompletterar och stöder faciliteten den europeiska gröna given och den digitala agendan.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Finansieringen av de föreslagna insatserna genom den planerade förordningen är i linje med principerna om europeiskt mervärde och subsidiaritet. Finansiering ur unionsbudgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva (nödvändigt villkor) och där ingripanden från unionen kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand.

Förordningens övergripande mål är att stärka sammanhållningen, genom åtgärder som gör det möjligt att förbättra motståndskraften i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja övergången till grön energi, och därigenom bidra till återhämtningen och främja tillväxtpotentialen i unionens ekonomier efter covid-19-krisen. I detta syfte bör den facilitet för återhämtning och resiliens som inrättas genom förordningen ge stöd till reformer och investeringar som tar itu med utmaningar av strukturell karaktär i medlemsstaterna.

Den bakomliggande logiken för faciliteten för återställning och resiliens är att stöd ges som svar på en begäran på frivillig basis från den berörda medlemsstaten. Till följd av detta beslutar varje medlemsstat om det är nödvändigt med åtgärder på unionsnivå, med hänsyn till de möjligheter som finns på nationell, regional eller lokal nivå. Genomförandet av åtgärder kopplade till ekonomisk återhämtning och resiliens är en fråga av gemensamt intresse för unionen.

Det krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna ett kraftfullt svar på utbrottet av covid-19-pandemin och för att mildra de enorma ekonomiska konsekvenserna. Åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att uppnå en snabb och robust ekonomisk återhämtning i unionen. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand, samtidigt som unionens insatser kan tillföra ett mervärde genom en förordning som inrättar ett instrument som är inriktat på att stödja medlemsstaterna ekonomiskt när det gäller att utforma och genomföra välbehövliga reformer och investeringar. Ett sådant stöd skulle också bidra till att lindra de samhälleliga konsekvenserna som orsakas av den nuvarande covid-19-krisen.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Brådskan i utarbetandet av förslaget så att det utan onödigt dröjsmål kan antas av medlagstiftarna innebar att det inte var möjligt att genomföra ett formellt samråd med berörda parter. De berörda parternas synpunkter beaktades också i samband med lagstiftningsförfarandet för förslaget till reformstödsprogram.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning. Detta förslag till förordning bygger dock på kommissionens ursprungliga förslag till reformstödsprogram, som byggde på en konsekvensbedömning, vars huvudsakliga resultat i tillämpliga delar fortfarande är giltiga.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget har en positiv effekt genom att de grundläggande rättigheterna i unionen skyddas och utvecklas om medlemsstaterna efterfrågar och får stöd inom relevanta områden. Som exempel kan nämnas att stöd inom sådana områden som arbetsmarknader och socialförsäkring, hälso- och sjukvård, utbildning, miljön, egendom, offentlig förvaltning och rättssystemet kan främja unionens grundläggande rättigheter, t.ex. värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

För att övervaka genomförandet av det instrument som fastställs i denna förordning och hur dess mål uppnås har kommissionen fastställt några centrala resultatindikatorer och kommer regelbundet att samla in relevanta data. En uppsättning indikatorer för de enskilda planerna för motståndskraft och resiliens kommer att behöva definieras närmare i samförstånd med den berörda medlemsstaten. Dessa indikatorer kommer att hänvisa till lämpliga mikrodata som ska sammanställas vid behov och andra relevanta data. Utbetalningen av det ekonomiska bidraget kommer att ske efter det att de med medlemsstaten överenskomna delmålen och målen har uppnåtts. Dessa relevanta data kommer att behöva integreras i ett särskilt verktyg för övervakning per medlemsstat och per politikområde.

För detta ändamål kommer medlemsstaterna i sin årliga rapport om framstegen i den europeiska planeringsterminen lägga fram belägg för de framsteg som gjorts vad gäller delmål och mål, och ge kommissionen tillgång till de underliggande data, inklusive administrativa data, när så är relevant.

En utvärdering och en efterhandsutvärdering kommer att genomföras i syfte att bedöma instrumentens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och samstämmighet. Vid behov kommer kommissionen att följa upp utvärderingen med ett förslag till översyn av förordningen. Utvärderingarna kommer att genomföras i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 6 . Utvärderingarna kommer att inbegripa vunna erfarenheter som kan bidra till att fastställa eventuella brister och problem eller möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och till att maximera deras utnyttjande och verkan.

Utvärderingen kommer att göras när tillräcklig information finns tillgänglig om förordningens genomförande, dock senast tre år efter det att genomförandet inleddes. Senast fyra år efter utgången av förordningens tillämpningsperiod kommer kommissionen att göra en efterhandsutvärdering. Kommissionen kommer att överlämna slutsatserna från utvärderingarna tillsammans med sina egna synpunkter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Genom denna förordning inrättas faciliteten för återhämtning och resiliens. Instrumentets tillämpningsområde omfattar ett brett spektrum av politikområden och omfattar områden som rör sammanhållning, den dubbla omställningen (grön och digital), konkurrenskraft, produktivitet, hälsa och smart innovation (artikel 3).

Finansieringsramen fastställs på följande sätt: i) 334 950 000 000 EUR tillgängligt för ekonomiskt stöd (icke återbetalningspliktigt stöd) och ii) 267 955 000 000 EUR tillgängligt för lån till medlemsstaterna. Det icke återbetalningspliktiga stödet finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen. För minst 60 % av det icke återbetalningspliktiga stödet bör rättsliga åtaganden ha gjorts senast den 31 december 2022. För det återstående beloppet bör rättsliga åtaganden göras senast den 31 december 2024 (artikel 5). Medlemsstaterna ska frivilligt kunna överföra medel till faciliteten för återhämtning och resiliens från program för delad förvaltning (artikel 6).

Det instrument som fastställs i denna förordning omfattas av reglerna för sund ekonomisk styrning som fastställts i förordningen om gemensamma bestämmelser för struktur- och sammanhållningsfonderna (artikel 9). Det ska genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen (artikel 6). Det ekonomiska stödet kommer att ges utöver det stöd som beviljas inom ramen för andra unionsfonder och program och kan inte täcka samma kostnad (artikel 8).

Bestämmelser om kommunikationsverksamhet gentemot Europaparlamentet och rådet (artikel 21) och gentemot allmänheten (artikel 26) samt bestämmelser om komplementaritet (artikel 22), övervakning (artikel 23), årsrapporter (artikel 24 ) och utvärdering (artikel 25) planeras.

Facilitetens syfte är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra resiliensen och anpassningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja den gröna och digitala omställningen som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt bidra till att återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier i covid-19-krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt. För detta ändamål kommer faciliteten att ge medlemsstaterna direkt ekonomiskt stöd i syfte att uppnå delmål och mål för reformer och investeringar (artikel 4). Regler för stödberättigande fastställs också när det gäller reformer och investeringar: Medlemsstaterna bör utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens som fastställer reform- och investeringsagendan för de kommande fyra åren. Planerna bör omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt i ett enhetligt paket. Planerna bör vara förenliga med de utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen, med de nationella reformprogrammen, de nationella energi- och klimatplanerna, planerna för en rättvis omställning och de partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. De bör omfatta åtgärder som syftar till att ta itu med de utmaningar som medlemsstaterna står inför när det gäller den gröna och digitala omställningen och på så sätt främja en hållbar återhämtning. Om en medlemsstat undantas från övervakning och bedömning av den europeiska planeringsterminen på grundval av artikel 12 i förordning (EU) nr 472/2013 7 , eller är föremål för övervakning enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002 8 , bör bestämmelserna i den här förordningen tillämpas på den berörda medlemsstaten i förhållande till de utmaningar och prioriteringar som identifieras genom de åtgärder som fastställs i de förordningarna (artikel 14).

I syfte att bidra till medlemsstaternas utarbetande och genomförande av planerna för återhämtning och resiliens får rådet inom samband med den europeiska planeringsterminen diskutera läget när det gäller återhämtning, resiliens och anpassningsförmåga i unionen. Denna diskussion bör grundas på kommissionens strategiska och analytiska information som finns tillgänglig inom den europeiska planeringsterminen och i tillämpliga fall på information om genomförandet av planerna under de föregående åren (skäl 18).

Medlemsstaterna kommer att kunna få ekonomiskt stöd i form av ett icke återbetalningspliktigt stöd. Ett högsta belopp per medlemsstat kommer att fastställas på grundval av en fastställd fördelningsnyckel (bilaga I). Dessa belopp kommer att beräknas på grundval av befolkningsmängden, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat (artikel 10). Finansieringsramen för det icke återbetalningspliktiga stödet inom faciliteten kommer att göras tillgänglig under perioden till och med den 31 december 2022 för medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens. Efter den perioden och till och med den 31 december 2024, får kommissionen, om medel finns, anordna ansökningsomgångar i enlighet med tidsplanen för den europeiska planeringsterminen (artikel 11).

Utöver icke återbetalningspliktigt stöd kommer medlemsstaterna att ha möjlighet att ansöka om ett lån. Lånet kommer att syfta till att finansiera ytterligare reformer och investeringar. Begäran om ett lån kan göras tillsammans med planen eller vid en annan tidpunkt och då åtföljas av en reviderad plan (artikel 12). Den högsta lånevolymen till varje medlemsstat kommer inte att överstiga 4,7 % av dess bruttonationalinkomst. En ökning av det begränsade beloppet kommer i undantagsfall att vara möjligt under förutsättning att det finns tillgängliga resurser. Efter beslut om låneansökan kommer kommissionen att ingå ett låneavtal med den berörda medlemsstaten (artikel 13).

Medlemsstaterna måste lägga fram sina planer för återhämtning och resiliens till kommissionen senast den 30 april. Planerna bör utgöra en bilaga till respektive nationellt reformprogram som kan lämnas in separat och tidigare än reformprogrammet. För detta ändamål får medlemsstaterna lägga fram ett utkast till plan tidigare tillsammans med sitt nationella budgetförslag. Planerna bör innehålla reformer och investeringar för att ta itu med de utmaningar som identifierats inom den europeiska planeringsterminen och bland annat förklara hur de stärker den berörda medlemsstatens tillväxtpotential och ekonomiska och sociala resiliens, samt deras bidrag till ökad sammanhållning. Planen bör också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Planen bör även fastställa den uppskattade totala kostnaden och lämpliga delmål, mål och en vägledande tidsplan för genomförandet av reformerna och investeringarna. Den föreslagna planen skulle i tillämpliga fall kunna innehålla en begäran om ett lån för ytterligare reformer och investeringar (Artikel 15). Under genomförandet kan planen ändras om objektiva omständigheter motiverar det (artikel 18).

Kommissionen kommer att göra en bedömning av planerna på grundval av transparenta kriterier, bland annat om planen förväntas ta itu med de utmaningar som fastställs i den europeiska planeringsterminen på ett effektivt sätt, om den bidrar till att stärka medlemsstatens tillväxtpotential och ekonomiska och sociala resiliens, och bidrar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, om planen innehåller åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen, och om den kostnadsberäkning som medlemsstaten tillhandahåller är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin. Ett system för bedömning av förslagen fastställs i detta syfte (bilaga II). I tillämpliga fall skulle kommissionen också bedöma begäran om ett lån från den berörda medlemsstaten på grundval av den högre kostnad som krävs i förhållande till de ytterligare reformerna och investeringarna (artikel 16).

Efter sin bedömning kommer kommissionen att anta ett beslut genom en genomförandeakt som fastställer det ekonomiska bidrag som medlemsstaten tilldelas (artikel 17) och, i tillämpliga fall, lånebeloppet. Förutsatt att bedömningskriterierna uppfylls på ett tillfredsställande sätt kommer den berörda medlemsstaten att tilldelas det högsta ekonomiska bidraget eller ett belopp som motsvarar den totala kostnaden för planen, beroende på om kostnaden för planen är högre eller lägre än det högsta ekonomiska bidrag som fastställts för den medlemsstaten. Inget ekonomiskt bidrag beviljas medlemsstaten om planen inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna.

Lånet kommer inte vara högre än skillnaden mellan den totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens, i förekommande fall med ändringar, och det högsta ekonomiska bidraget. Det kommer också att omfattas av ett högsta tak per stödberättigad medlemsstat. I undantagsfall och under förutsättning att det finns tillgängliga medel kan taket höjas (artikel 12).

Bestämmelser om betalningar och andra finansiella frågor, inbegripet innehållande och annullering, fastställs också. Bland annat att medlemsstaterna får lämna in en begäran om utbetalning två gånger per år. Betalningen av det ekonomiska bidraget eller det ytterligare lånestödet bör göras i delbetalningar, på grundval av uppnåendet av mål och delmål (artikel 19).

Den berörda medlemsstaten kommer rapportera kvartalsvis inom den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller reformåtagandena, och dessa rapporter återspeglas i de nationella reformprogrammen. Lämplig rapportering till Europaparlamentet och rådet planeras också (artikel 20) .

Genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen när det gäller antagandet av planerna för återhämtning och resiliens och utbetalningen av det ekonomiska stödet när relevanta delmål och mål har uppfyllts, i enlighet med granskningsförfarandet i kommittéförfarandeförordningen (artikel 27).

2020/0104 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 9 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 10 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Enligt artiklarna 120 och 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna föra sin ekonomiska politik så att de bidrar till att förverkliga unionens mål och inom ramen för de allmänna riktlinjer som rådet anger. Enligt artikel 148 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna genomföra en sysselsättningspolitik som beaktar riktlinjerna för sysselsättningen. Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik är därför en fråga av gemensamt intresse.

(2)I artikel 175 i fördraget föreskrivs bland annat att medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik så att de mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som anges i artikel 174 uppnås.

(3)På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, inbegripet principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa vilka nationella reformer som ska prioriteras och följa upp genomförandet av dem. Medlemsstaterna utformar egna nationella fleråriga investeringsstrategier som till stöd för dessa reformer. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att utforma och samordna prioriterade investeringsprojekt att stödja med nationell finansiering och/eller unionsfinansiering.

(4)Utbrottet av covid-19-pandemin i början av 2020 förändrade de ekonomiska utsikterna för de kommande åren i unionen och i världen och kräver snabba och samordnade insatser från unionens sida för att hantera de enorma ekonomiska och sociala konsekvenserna för alla medlemsstater. De utmaningar som hänger samman med den demografiska situationen har förstärkts av covid-19. Den nuvarande covid-19-pandemin och den tidigare ekonomiska och finansiella krisen har visat att utvecklingen av sunda och motståndskraftiga ekonomier och finansiella system som bygger på starka ekonomiska och sociala strukturer hjälper medlemsstaterna att reagera mer effektivt på kriser och att återhämta sig snabbare från dem. Följderna av covid-19-krisen på medellång och lång sikt kommer att vara beroende på hur snabbt medlemsstaternas ekonomier kommer att återhämta sig från krisen, vilket i sin tur beror på medlemsstaternas finanspolitiska handlingsutrymme för att vidta åtgärder för att lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och deras ekonomiers resiliens. Reformer och investeringar för att ta itu med de strukturella svagheterna i ekonomierna och stärka deras resiliens kommer därför att vara avgörande för att stabilisera ekonomierna mot en hållbar återhämtning och undvika att ytterligare öka skillnaderna i unionen.

(5)Genomförandet av reformer som bidrar till en hög grad av resiliens i de nationella ekonomierna, stärker anpassningsförmågan och frigör tillväxtpotentialen är en av unionens politiska prioriteringar. De är därför av avgörande betydelse för att kunna uppnå en hållbar återhämtning och stödja den ekonomiska och sociala konvergensprocessen uppåt. Detta är ännu mer nödvändigt efter pandemikrisen för att bana väg för en snabb återhämtning.

(6)Tidigare erfarenheter har visat att investeringar ofta sjunker drastiskt under kriser. Det är dock viktigt att stödja investeringar i denna särskilda situation för att påskynda återhämtningen och stärka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Investeringar i grön och digital teknik, kapacitet och processer som syftar till att underlätta omställningen till ren energi, öka energieffektiviteten inom bostadssektorn och andra nyckelsektorer av ekonomin är viktiga inslag för att uppnå en hållbar tillväxt och bidra till att skapa sysselsättning. De kommer också att bidra till att göra unionen mer resilient och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna.

(7)För närvarande finns det inget instrument som ger direkt ekonomiskt stöd kopplat till uppnåendet av resultat och till genomförandet av reformer och offentliga investeringar i medlemsstaterna som svar på de utmaningar som identifieras inom den europeiska planeringsterminen, och för att få varaktiga effekter på produktiviteten och resiliensen i medlemsstaternas ekonomier.

(8)Mot denna bakgrund är det nödvändigt att stärka den nuvarande ramen för tillhandahållande av stöd till medlemsstaterna och ge direkt ekonomiskt stöd till medlemsstaterna genom ett innovativt verktyg. För detta ändamål bör en facilitet för återhämtning och resiliens (nedan kallad faciliteten) inrättas enligt denna förordning för att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av strukturreformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten bör vara omfattande och även dra nytta av kommissionens och medlemsstaternas erfarenheter från användningen av andra instrument och program.

(9)Finansieringstyper och genomförandemetoder enligt denna förordning bör väljas utifrån deras förmåga att uppnå insatsernas särskilda mål och leverera resultat, med särskilt beaktande av kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta övervägande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 a i budgetförordningen.

(10)I enlighet med förordning [EURI], och inom ramen för de medel som tilldelas enligt den, bör åtgärder för återhämtning och resiliens inom faciliteten genomföras för att hantera de aldrig tidigare skådade effekterna av covid-19-krisen. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som säkerställer att de tidsfrister som fastställs i förordning [EURI] följs.

(11)Den facilitet som inrättas genom denna förordning återspeglar den europeiska gröna given som Europas strategi för hållbar tillväxt och unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, och kommer att bidra till att integrera klimatfrågor och miljömässig hållbarhet och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen.

(12)För att dessa övergripande mål ska kunna genomföras kommer relevanta åtgärder att fastställas under förberedelserna och genomförandet av faciliteten och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Vederbörlig uppmärksamhet bör också ägnas åt att de nationella planer som läggs fram i enlighet med denna förordning inte bara främjar den gröna omställningen, utan även den digitala omvandlingen. De kommer båda att spela en framträdande roll vid återstarten och moderniseringen av vår ekonomi.

(13)För att möjliggöra åtgärder som knyter faciliteten till en sund ekonomisk styrning, i syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, bör rådet ges befogenheten att, på förslag av kommissionen och genom genomförandeakter, avbryta tidsfristen för antagande av beslut om förslag till planer för återhämtning och resiliens och hålla inne utbetalningar inom faciliteten, i händelse av betydande bristande efterlevnad i samband med relevanta fall som rör den ekonomiska styrningsprocessen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) YYYY/XX [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Befogenheten att upphäva dessa avbrott och innehållanden med hjälp av genomförandeakter, på förslag från kommissionen, bör också ges till rådet när det gäller samma relevanta fall.

(14)Facilitetens allmänna mål bör vara att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I detta syfte bör den bidra till att förbättra resiliensen och anpassningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja den gröna och digitala omställningen som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier i krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt.

(15)Facilitetens särskilda mål bör vara att ge ekonomiskt stöd i syfte att uppnå delmål och mål för reformer och investeringar enligt planerna för återhämtning och resiliens. Detta särskilda mål bör eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna.

(16)För att säkerställa dess bidrag till facilitetens mål bör planen för återhämtning och resiliens omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt genom en enhetlig plan för återhämtning och motståndskraft. Planen för återhämtning och resiliens bör vara förenlig med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, med de nationella reformprogrammen, de nationella energi- och klimatplanerna, planerna för en rättvis omställning och de partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. För att främja åtgärder som omfattas av prioriteringarna inom den europeiska gröna given och den digitala agendan bör planen också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Åtgärderna bör göra det möjligt att snabbt uppnå de mål och bidrag som anges i nationella energi- och klimatplaner och uppdateringar av dessa. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens klimat- och miljöprioriteringar.

(17)Om en medlemsstat undantas från övervakning och bedömning av den europeiska planeringsterminen på grundval av artikel 12 i förordning (EU) nr 472/2013 11 , eller är föremål för övervakning enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002 12 , bör det vara möjligt att tillämpa bestämmelserna i den här förordningen på den berörda medlemsstaten i förhållande till de utmaningar och prioriteringar som identifieras genom de åtgärder som fastställs i de förordningarna.

(18)För att bidra till medlemsstaternas utarbetande och genomförande av planerna för återhämtning och resiliens bör rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen kunna diskutera läget när det gäller återhämtning, resiliens och anpassningsförmåga i unionen. För att säkerställa lämpliga underlag bör denna diskussion grundas på kommissionens strategiska och analytiska information som finns tillgänglig inom den europeiska planeringsterminen och i tillämpliga fall på information om genomförandet av planerna under de föregående åren.

(19)För att säkerställa ett meningsfullt ekonomiskt bidrag som står i proportion till medlemsstaternas faktiska behov av att genomföra och slutföra de reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens är det lämpligt att fastställa ett högsta ekonomiskt bidrag som är tillgängligt för dem inom faciliteten, när det gäller det ekonomiska stödet (dvs. det ekonomiska stödet som inte behöver återbetalas). Detta högsta bidrag kommer att beräknas på grundval av befolkningsmängden, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat.

(20)Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för medlemsstaternas inlämning av förslag till planer för återhämtning och resiliens, och innehållet i dessa planer. För att säkerställa att förfarandena är effektiva bör en medlemsstat lämna in en plan för återhämtning och resiliens senast den 30 april, i form av en separat bilaga till det nationella reformprogrammet. För att säkerställa ett snabbt genomförande bör medlemsstaterna den 15 oktober föregående år kunna lägga fram ett utkast till plan tillsammans med ett utkast till budget för det kommande året.

(21)För att säkerställa ett nationellt egenansvar och ett fokus på relevanta reformer och investeringar bör de medlemsstater som vill få stöd lämna in en väl underbyggd och motiverad plan för återhämtning och resiliens till kommissionen. Planen för återhämtning och resiliens bör fastställa detaljerade åtgärder för dess genomförande, inbegripet mål och delmål, och den förväntade effekten av planen för återhämtning och resiliens på tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den ekonomiska och sociala resiliensen. Den bör också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Den bör också innehålla en förklaring av förenligheten mellan den föreslagna planen för återhämtning och resiliens och de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete.

(22)Kommissionen bör bedöma den plan för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna föreslår och samarbeta nära med den berörda medlemsstaten. Kommissionen kommer fullt ut att respektera det nationella egenansvaret för förfarandet och kommer därför att beakta den motivering och de delar som den berörda medlemsstaten tillhandahåller och bedöma om den plan för återhämtning och resiliens som medlemsstaten föreslår förväntas bidra till att på ett effektivt sätt ta itu med de utmaningar som fastställs i den relevanta landsspecifika rekommendationen som riktas till den berörda medlemsstaten eller i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen, om planen innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna och digitala omställningen och tar itu med de utmaningar som följer av den, om planen förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten, om planen förväntas bidra effektivt till att stärka medlemsstatens tillväxtpotential, sysselsättningsgrad och ekonomiska och sociala resiliens, lindra krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, om den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för den inlämnade planen för återhämtning och resiliens är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin och sysselsättningen, om den föreslagna planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör enhetliga insatser, och om det arrangemang som föreslagits av den berörda medlemsstaten förväntas säkerställa ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet de föreslagna delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(23)Lämpliga riktlinjer bör fastställas, som en bilaga till denna förordning, för att utgöra en grund för kommissionen att på ett öppet och rättvist sätt bedöma planerna för återhämtning och resiliens och för att fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med de mål och andra relevanta krav som fastställs i denna förordning. För öppenhetens och effektivitetens skull bör ett system för bedömningen av förslagen till planer för återhämtning och resiliens inrättas.

(24)För att bidra till utarbetandet av högkvalitativa planer och bistå kommissionen vid bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna lämnar in och i bedömningen av i vilken grad de har uppnåtts bör det finnas bestämmelser om användning av expertrådgivning och, på begäran av medlemsstaten, inbördes rådgivning.

(25)För enkelhetens skull bör det ekonomiska bidraget fastställas på basis av enkla kriterier. Det ekonomiska bidraget bör fastställas på grundval av de uppskattade totala kostnaderna för den plan för återhämtning och resiliens som föreslagits av den berörda medlemsstaten.

(26)Förutsatt att planen för återhämtning och resiliens uppfyller bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt bör den berörda medlemsstaten tilldelas det högsta ekonomiska bidraget om de uppskattade totala kostnaderna för de reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidraget i sig. Den berörda medlemsstaten bör i stället tilldelas ett belopp som är lika med den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens om den uppskattade totala kostnaden är lägre än det högsta ekonomiska bidraget i sig. Medlemsstaten bör inte beviljas något ekonomiskt bidrag om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna.

(27)För att säkerställa att det ekonomiska stödet tidigareläggs under de första åren efter krisen, och för att säkerställa förenlighet med den tillgängliga finansieringen för detta instrument, bör tilldelningen av medel till medlemsstaterna göras tillgänglig till och med den 31 december 2024. För minst 60 % av det belopp som finns tillgängligt för icke återbetalningspliktigt stöd bör därför rättsliga åtaganden ha gjorts senast den 31 december 2022. För det återstående beloppet bör rättsliga åtaganden ha gjorts senast den 31 december 2024.

(28)Ekonomiskt stöd till en medlemsstats plan bör vara möjligt i form av ett lån, under förutsättning att ett låneavtal ingås med kommissionen, baserat på en vederbörligen motiverad begäran från den berörda medlemsstaten. Lån till stöd för genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens bör tillhandahållas på löptider som återspeglar dessa utgifters långsiktighet. Dessa löptider får avvika från löptiderna för de medel som unionen lånar för att finansiera lånen på kapitalmarknaderna. Det är därför nödvändigt att föreskriva en möjlighet att göra undantag från principen i artikel 220.2 i budgetförordningen, enligt vilken löptiderna för lån till ekonomiskt stöd inte bör omvandlas.

(29)Begäran om ett lån bör motiveras av de finansiella behov som är kopplade till ytterligare reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens, särskilt de som är relevanta för den gröna och digitala omställningen, och därmed av en högre kostnad för planen än det högsta ekonomiska bidrag som tilldelas via det icke återbetalningspliktiga bidraget. Det bör vara möjligt att lämna in en ansökan om ett lån samtidigt som planen lämnas in. Om en ansökan om lån görs vid en annan tidpunkt bör den åtföljas av en reviderad plan med ytterligare delmål och mål. För att säkerställa en tidigareläggning av medel bör medlemsstaterna begära ett lånestöd senast den 31 augusti 2024. I syfte att upprätthålla en sund ekonomisk förvaltning bör det totala beloppet för alla lån som beviljas enligt denna förordning begränsas. Dessutom bör den högsta lånevolymen till varje medlemsstat inte överstiga 4,7 % av dess bruttonationalinkomst. En ökning av det begränsade beloppet bör i undantagsfall vara möjligt under förutsättning att det finns tillgängliga medel. Av samma skäl avseende en sund ekonomisk förvaltning bör det vara möjligt att betala ut lånet i form av delbetalningar mot uppfyllande av resultat.

(30)En medlemsstat bör ha möjlighet att lämna en motiverad begäran om att ändra planen för återhämtning och resiliens under genomförandet, om objektiva omständigheter motiverar ett sådant tillvägagångssätt. Kommissionen bör bedöma denna motiverade begäran och fatta ett nytt beslut inom fyra månader.

(31)För att uppnå effektivitet och förenkling i den ekonomiska förvaltningen av instrumentet bör unionens ekonomiska stöd till planer för återhämtning och resiliens utformas som en finansiering baserad på uppnådda resultat mätta i förhållande till delmål och mål som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens. Det ytterligare lånestödet bör därför kopplas till ytterligare delmål och mål jämfört med dem som är relevanta för det ekonomiska stödet (dvs. det icke återbetalningspliktiga stödet).

(32)För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, innehållanden, annullering och återbetalning av medel. För att säkerställa förutsebarhet bör det vara möjligt för medlemsstaterna att lämna in ansökningar om utbetalningar två gånger per år. Utbetalningarna bör göras i delbetalningar och baseras på en positiv bedömning från kommissionens sida av medlemsstatens genomförande av planen för återhämtning och resiliens. Det bör vara möjligt att hålla inne och annullera det ekonomiska bidraget om medlemsstaten inte genomför planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende innehållande, annullering och återkrav av betalda belopp respekterar medlemsstaternas rätt att inkomma med synpunkter.

(33)För en effektiv övervakning av genomförandet bör medlemsstaterna rapportera kvartalsvis inom den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens. Dessa av medlemsstaterna utarbetade rapporterna bör vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka bör användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planen för återhämtning och resiliens.

(34)För öppenhetens skull bör de planer för återhämtning och resiliens som antas av kommissionen överlämnas till Europaparlamentet och rådet, och kommissionen bör vid behov informera om dem.

(35)För att säkerställa en effektiv och enhetlig tilldelning av medel från unionsbudgeten och för att upprätthålla principen om sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, samtidigt som dubbel finansiering av samma utgifter undviks. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna i alla skeden av förfarandet säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor. Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd inom faciliteten bör tillhandahållas utöver det stöd som ges inom andra unionsfonder och program, och de reformer och investeringsprojekt som finansieras inom faciliteten bör kunna erhålla finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(36)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver den facilitet som inrättas genom denna förordning utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor bör undvikas, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av instrumentets verkan i praktiken.

(37)Det är lämpligt att kommissionen lägger fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den facilitet som anges i denna förordning. Denna rapport bör innehålla information om de framsteg som medlemsstaterna gör enligt de godkända planerna för återhämtning och resiliens. Den bör också innehålla information om volymen på de intäkter som avsatts för faciliteten inom EU:s instrument för återhämtning under det föregående året, uppdelade per budgetpost, och hur de belopp som erhålls genom EU:s instrument för återhämtning bidragit till att uppnå målen för faciliteten.

(38)En oberoende utvärdering som granskar uppnåendet av målen för den facilitet som inrättas genom denna förordning, effektiviteten i användningen av dess medel och dess mervärde bör genomföras. Utvärderingen bör om lämpligt åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning. En oberoende efterhandsutvärdering bör dessutom behandla instrumentens långsiktiga effekter. 

(39)De planer för återhämtning och resiliens som ska genomföras av medlemsstaterna och de motsvarande ekonomiska bidrag som tilldelas dem bör fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De genomförandebefogenheter som rör antagandet av planerna för återhämtning och resiliens och utbetalningen av det ekonomiska stödet när relevanta delmål och mål har uppnåtts bör utövas av kommissionen enligt granskningsförfarandet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 13 . Efter antagandet av en genomförandeakt bör det vara möjligt för den berörda medlemsstaten och kommissionen att komma överens om vissa operativa arrangemang av teknisk natur, med detaljerade uppgifter om aspekter av genomförandet med avseende på tidsfrister, indikatorer för delmål och mål samt tillgång till underliggande data. För att de operativa arrangemangen med avseende på de rådande omständigheterna under genomförandet av planen för återhämtning och resiliens ska kunna fortsätta att vara relevanta bör det vara möjligt att ändra delar i dessa tekniska arrangemang genom ömsesidig överenskommelse. Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. De regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, eftersom respekt för rättsstaten är en förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektivt EU-stöd.

(40)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 14 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 15 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 16 och rådets förordning (EU) 2017/1939 17 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I synnerhet gäller att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (EU) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 18 utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter till kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten.

(41)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(42)För att snabbt kunna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser och finansieringsram

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning inrättas en facilitet för återhämtning och resiliens (nedan kallad faciliteten).

I förordningen fastställs facilitetens mål, finansiering, formerna för unionens finansiering och reglerna för tillhandahållandet av sådan finansiering.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning avses med

1.unionsfonder: de fonder som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) YYYY/XX [nya förordningen om gemensamma bestämmelser] 19 ,

2.ekonomiskt bidrag: icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som finns tillgängligt för tilldelning eller som tilldelas medlemsstaterna inom faciliteten, och

3.den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (nedan kallad den europeiska planeringsterminen): det förfarande som anges i artikel 2-a i rådets förordning (EG) nr 1466/97 20 .

Artikel 3
Tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för den facilitet som inrättas genom denna förordning ska vara politikområden med anknytning till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, den gröna och digitala omställningen, hälsa, konkurrenskraft, resiliens, produktivitet, utbildning och kompetens, forskning och innovation, smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och investeringar samt de finansiella systemens stabilitet.

Artikel 4
Allmänna och särskilda mål

1.Det allmänna målet för faciliteten ska vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra medlemsstaternas resiliens och anpassningsförmåga, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja den gröna och digitala omställningen, och därigenom bidra till att återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier, öka sysselsättningen efter covid-19-krisen och främja hållbar tillväxt.

2.För att uppnå detta allmänna mål ska det särskilda målet för faciliteten vara att ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd i syfte att uppnå de delmål och mål för reformer och investeringar som anges i deras planer för återhämtning och resiliens. Detta särskilda mål ska eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna.

Artikel 5
Medel från EU:s instrument för återhämtning

1.De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI] ska genomföras inom faciliteten enligt följande:

a) Genom det belopp på 334 950 000 000 EUR som avses i artikel 3.2 a ii i förordning [EURI], i löpande priser, tillgängligt för icke återbetalningspliktigt stöd, om inte annat följer av artikel 4.4 och 4.8 i förordning [EURI].

Dessa belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

b) Genom det belopp på 267 955 000 000 EUR som avses i artikel 3.2 b i förordning [EURI], i löpande priser, tillgängligt för lånestöd till medlemsstater enligt artiklarna 12 och 13, om inte annat följer av artikel 4.5 i förordning [EURI].

2.De belopp som avses i punkt 1 a får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta varje instrument och för att uppnå dess mål, särskilt studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripet övergripande information om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till denna förordnings mål, utgifter för it-nätverk som fokuserar på informationsbehandling och -utbyte, gemensamma it-verktyg samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av varje instrument. Utgifterna får också täcka kostnader för annan stödverksamhet såsom kvalitetskontroll och övervakning av projekt på fältet samt kostnader för inbördes rådgivning och experter för bedömning och genomförande av reformer och investeringar.

Artikel 6
Medel från program med delad förvaltning

Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till faciliteten. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 7
Genomförande

Faciliteten ska genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

Artikel 8
Additionalitet och kompletterande finansiering

Stöd inom faciliteten ska ges utöver det stöd som ges inom andra unionsfonder och program. Reform- och investeringsprojekt kan få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

Artikel 9
Åtgärder som kopplar faciliteten till sund ekonomisk styrning

1.I händelse av betydande bristande efterlevnad i något av de fall som anges i artikel 15.7 i [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska rådet, på förslag av kommissionen, genom en genomförandeakt anta ett beslut om att avbryta tidsfristen för antagande av sådana beslut som avses i artikel 17.1 och 17.2 eller om att hålla inne utbetalningar inom faciliteten.

Det beslut om att hålla inne utbetalningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på betalningsansökningar som lämnas in efter dagen för beslutet om innehållande.

Avbrottet av den tidsfrist som avses i artikel 17 ska tillämpas från och med dagen efter det att det beslut som avses i punkt 1 antogs.

Vid ett innehållande av utbetalningar ska artikel 15.9 i [förordningen om gemensamma bestämmelser] gälla.

2.I händelse av något av de fall som anges i artikel 15.11 i [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska rådet, på förslag av kommissionen, genom en genomförandeakt anta ett beslut om att upphäva det avbrott av tidsfristen eller det innehållande av utbetalningar som avses i föregående punkt.

De relevanta förfarandena eller utbetalningarna ska återupptas dagen efter det att avbrottet eller innehållandet har upphävts.

KAPITEL II

Ekonomiskt bidrag, tilldelningsprocess och lån

Artikel 10
Högsta ekonomiskt bidrag

Ett högsta ekonomiskt bidrag ska beräknas för varje medlemsstat för tilldelning av det belopp som avses i artikel 5.1 a med hjälp av den metod som anges i bilaga I, på grundval av befolkningsmängden, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat.

Artikel 11
Tilldelning av ekonomiskt bidrag

1.För perioden till och med den 31 december 2022 ska kommissionen i enlighet med artikel 5.1 a ställa 334 950 000 000 EUR till förfogande för tilldelning. Varje medlemsstat får lämna in ansökningar upp till deras högsta ekonomiska bidrag enligt artikel 10 för att genomföra sina planer för återhämtning och resiliens.

2.För perioden som börjar efter den 31 december 2022 och pågår till och med den 31 december 2024 får kommissionen, om ekonomiska medel finns tillgängliga, anordna ansökningsomgångar anpassade till den europeiska planeringsterminens tidsplan. För detta ändamål ska kommissionen offentliggöra en preliminär tidsplan för de ansökningsomgångar som ska anordnas under perioden och för varje ansökningsomgång ange det belopp som finns tillgängligt för tilldelning. Varje medlemsstat får för att genomföra sin plan för återhämtning och resiliens ansöka om ett belopp som högst motsvarar dess andel av det tillgängliga beloppet för tilldelning enligt bilaga I. 

Artikel 12
Lån

1.Till och med den 31 december 2024 får kommissionen på begäran av en medlemsstat bevilja den berörda medlemsstaten ett lånestöd för genomförandet av dess plan för återhämtning och resiliens.

2.En medlemsstat får begära ett lån vid samma tidpunkt som en plan för återhämtning och resiliens enligt artikel 15 lämnas in, eller vid en annan tidpunkt till och med den 31 augusti 2024. I det senare fallet ska begäran åtföljas av en ändrad plan inklusive ytterligare delmål och mål.

3.En medlemsstats begäran om ett lån ska innehålla

(a)skälen till lånestödet, motiverade av ökade finansiella behov som är kopplade till ytterligare reformer och investeringar,

(b)de ytterligare reformerna och investeringarna i enlighet med artikel 15,

(c)den högre kostnaden för den berörda planen för återhämtning och resiliens jämfört med det högsta ekonomiska bidrag som avses i artikel 10, eller med det ekonomiska bidrag som planen för återhämtning och resiliens tilldelats enligt artikel 17.3 b.

4.Lånestödet till den berörda medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens får inte vara högre än differensen mellan den totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens, i förekommande fall med ändringar, och det högsta ekonomiska bidraget enligt artikel 10. Den högsta lånevolymen till varje medlemsstat får inte överstiga 4,7 % av dess bruttonationalinkomst.

5.Genom undantag från punkt 4, under förutsättning att medel finns tillgängliga och under exceptionella omständigheter får lånestödets belopp ökas.

6.Lånestödet ska betalas ut i delbetalningar under förutsättning att delmålen och målen uppfylls i enlighet med artikel 17.4 g.

7.Kommissionen ska fatta ett beslut om en begäran om lånestöd i enlighet med artikel 17. I tillämpliga fall ska planen för återhämtning och resiliens ändras i enlighet med detta.

Artikel 13
Låneavtal

1.Innan ett låneavtal ingås med den berörda medlemsstaten ska kommissionen bedöma

(a)om motiveringen för att begära lånet och dess belopp anses vara rimlig och trovärdig i förhållande till de ytterligare reformerna och investeringarna, och

(b)om de ytterligare reformerna och investeringarna uppfyller kriterierna i artikel 16.3.

2.Om en begäran om lån uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, och efter att det beslut som avses i artikel 17.2 antagits, ska kommissionen ingå ett låneavtal med den berörda medlemsstaten. Låneavtalet ska, utöver de delar som anges i artikel 220.5 i budgetförordningen, innehålla följande delar:

(a)Lånebeloppet i euro.

(b)Genomsnittlig löptid; artikel 220.2 i budgetförordningen ska inte tillämpas med avseende på denna löptid.

(c)Prissättningsformeln och lånets tillgänglighetsperiod.

(d)Det högsta antalet delbetalningar och återbetalningsplanen.

(e)Övriga delar som krävs för genomförandet av lånestödet i förhållande till de berörda reformerna och investeringsprojekten i enlighet med det beslut som avses i artikel 17.2.

3.I enlighet med artikel 220.5 e i budgetförordningen ska kostnader i samband med upplåningen av medel för de lån som avses i denna artikel bäras av de mottagande medlemsstaterna.

4.Kommissionen ska fastställa de arrangemang som är nödvändiga för förvaltningen av låneoperationerna i samband med de lån som beviljas i enlighet med denna artikel.

5.En medlemsstat som får ett lån beviljat i enlighet med denna artikel ska öppna ett särskilt konto för hanteringen av det beviljade lånet. Den ska också överföra det kapitalbelopp och den ränta som ska betalas för ett lån till det konto som kommissionen anger i enlighet med de arrangemang som införts enligt föregående punkt tjugo Target2-bankdagar före motsvarande förfallodag.

KAPITEL III

Planer för återhämtning och resiliens

Artikel 14
Berättigande

1.För att uppnå de mål som anges i artikel 4 ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens. Dessa planer ska fastställa den berörda medlemsstatens agenda för reformer och investeringar under de kommande fyra åren. De planer för återhämtning och resiliens som berättigar till finansiering inom detta instrument ska omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt i ett enhetligt paket.

2.Planerna för återhämtning och resiliens ska vara förenliga med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, särskilt de som är relevanta för eller härrör från den gröna och digitala omställningen. Planerna för återhämtning och resiliens ska också vara förenliga med den information som medlemsstaterna lämnar i de nationella reformprogrammen inom den europeiska planeringsterminen, i sina nationella energi- och klimatplaner, och uppdateringar av dessa, enligt förordning (EU) 2018/1999 21 , i de territoriella planerna för en rättvis omställning inom Fonden för en rättvis omställning 22 och i partnerskapsavtal och operativa program inom unionsfonderna.

3.Om en medlemsstat är undantagen från övervakning och bedömning enligt den europeiska planeringsterminen på grundval av artikel 12 i förordning (EU) nr 472/2013, eller är föremål för övervakning enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002, ska bestämmelserna i den här förordningen tillämpas på den berörda medlemsstaten i förhållande till de utmaningar och prioriteringar som identifieras genom de åtgärder som fastställs i de förordningarna.

Artikel 15
Plan för återhämtning och resiliens

1.En medlemsstat som önskar få stöd inom faciliteten ska till kommissionen lämna in en plan för återhämtning och resiliens enligt definitionen i artikel 14.1.

2.Den plan för återhämtning och resiliens som läggs fram av den berörda medlemsstaten ska utgöra en bilaga till det nationella reformprogrammet och ska lämnas in officiellt senast den 30 april. Medlemsstaten får lämna in ett utkast till plan från och med den 15 oktober föregående år, tillsammans med ett budgetförslag för det påföljande året.

3.Planen för återhämtning och resiliens ska vara vederbörligen motiverad och underbyggd. Den ska särskilt innehålla följande delar:

(a)En förklaring av hur planen förväntas hantera de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen.

(b)En förklaring av hur planen stärker tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala resiliens, minskar krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidrar till ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens.

(c)En förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas bidra till den gröna och digitala omställningen eller till de utmaningar som följer av den.

(d)Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av reformerna under en period på högst fyra år, och av investeringarna under en period på högst sju år.

(e)De planerade investeringsprojekten och den relaterade investeringsperioden.

(f)Den uppskattade totala kostnaden för de reformer och investeringar som omfattas av den plan för återhämtning och resiliens som lämnats in (även kallad uppskattad total kostnad för planen för återhämtning och resiliens), underbyggd av en lämplig motivering och hur kostnaden står i proportion till de förväntade effekterna på ekonomin och sysselsättningen.

(g)I förekommande fall, information om befintlig eller planerad unionsfinansiering.

(h)Vilka kompletterande åtgärder som kan komma att behövas.

(i)En motivering av enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens.

(j)Arrangemangen för den berörda medlemsstatens effektiva genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet de föreslagna delmålen och målen, samt relaterade indikatorer.

(k)I tillämpliga fall, den begäran om lånestöd och de ytterligare delmål som avses i artikel 12.2 och 12.3, samt dess delar.

(l)All annan relevant information.

4.Vid utarbetandet av sina förslag till planer för återhämtning och resiliens får medlemsstaterna begära att kommissionen anordnar ett utbyte av god praxis för att göra det möjligt för de ansökande medlemsstaterna att dra nytta av andra medlemsstaters erfarenheter. Medlemsstaterna får också begära tekniskt stöd inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd i enlighet med förordningen därom.

Artikel 16
Kommissionens bedömning

1.Vid bedömningen av planen för återhämtning och resiliens ska kommissionen samarbeta nära med den berörda medlemsstaten. Kommissionen får komma med synpunkter eller begära ytterligare information. Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla den begärda ytterligare informationen och får vid behov revidera planen innan den officiellt lämnas in.

2.När kommissionen bedömer planen för återhämtning och resiliens och fastställer det belopp som ska tilldelas den berörda medlemsstaten, ska kommissionen beakta den analytiska information om den berörda medlemsstaten som finns tillgänglig inom den europeiska planeringsterminen samt den motivering och de delar som tillhandahållits av den berörda medlemsstaten, i enlighet med artikel 15.3, samt all annan relevant information, särskilt den som ingår i den berörda medlemsstatens nationella reformprogram och nationella energi- och klimatplan och, i tillämpliga fall, information från det tekniska stöd som erhållits via instrumentet för tekniskt stöd.

3.Kommissionen ska bedöma betydelsen av och enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens samt dess bidrag till den gröna och digitala omställningen, och ska i detta syfte beakta följande kriterier:

(a)Om planen förväntas bidra till att effektivt ta itu med de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten, eller i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

(b)Om planen innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna och digitala omställningen eller tar itu med de utmaningar som följer av den.

(c)Om planen förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten.

(d)Om planen förväntas bidra till att stärka tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till en ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens.

(e)Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för den inlämnade planen är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin och sysselsättningen.

(f)Om planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör enhetliga insatser.

(g)Om de arrangemang som föreslagits av de berörda medlemsstaterna förväntas säkerställa ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

4.Om den berörda medlemsstaten har begärt ett lånestöd enligt artikel 12 ska kommissionen bedöma huruvida begäran om lånestöd uppfyller kriterierna i artikel 13.1, särskilt om de ytterligare reformer och investeringar som berörs av låneansökan uppfyller bedömningskriterierna enligt punkt 3.

5.Vid bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna lämnat in får kommissionen ta hjälp av experter.

Artikel 17
Kommissionens beslut

1.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut inom fyra månader från det att medlemsstaten officiellt lämnat in planen för återhämtning och resiliens. Om kommissionen gör en positiv bedömning av en plan för återhämtning och resiliens ska det beslutet fastställa de reformer och investeringsprojekt som ska genomföras av medlemsstaten, inklusive delmål och mål, och det ekonomiska bidrag som tilldelas i enlighet med artikel 11.

2.Om den berörda medlemsstaten begär ett lånestöd ska beslutet också ange beloppet för lånestödet enligt artikel 12.4 och 12.5 och de ytterligare reformer och investeringsprojekt som ska genomföras av den medlemsstat som omfattas av lånestödet, inbegripet de ytterligare delmålen och målen.

3.Det ekonomiska bidrag som avses i punkt 1 ska fastställas på grundval av de uppskattade totala kostnaderna för den plan för återhämtning och resiliens som föreslagits av den berörda medlemsstaten, efter bedömning enligt kriterierna i artikel 16.3. Det ekonomiska bidragets belopp ska fastställas på följande sätt:

(a)Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidraget för den medlemsstaten enligt artikel 10, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas den berörda medlemsstaten vara lika med det totala beloppet av det högsta ekonomiska bidraget enligt artikel 10.

(b)Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lägre än det högsta ekonomiska bidraget för den medlemsstaten enligt artikel 10, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas medlemsstaten vara lika med beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens.

(c)Om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 får inget ekonomiskt bidrag beviljas den berörda medlemsstaten.

4.Det beslut som avses i punkt 1 ska också fastställa följande:

(a)Det ekonomiska bidrag som ska betalas ut i delbetalningar när medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

(b)En beskrivning av reformerna och investeringsprojekten, samt beloppet för den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens.

(c)Perioden för genomförande av planen för återhämtning och resiliens enligt följande:

(1)När det gäller slutförandet av investeringarna, ska den investeringsperiod under vilken ett investeringsprojekt måste genomföras upphöra senast sju år efter antagandet av beslutet.

(2)När det gäller slutförandet av reformerna, ska den period under vilken reformerna måste genomföras upphöra senast fyra år efter antagandet av beslutet.

(d)Arrangemangen och tidsplanen för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

(e)Relevanta indikatorer avseende uppfyllandet av de planerade delmålen och målen.

(f)Arrangemangen för att ge kommissionen tillgång till underliggande relevanta data.

(g)I tillämpliga fall, det belopp av lånet som ska betalas ut i delbetalningar och de ytterligare delmål och mål som har samband med utbetalningen av lånet.

5.Om kommissionen gör en negativ bedömning av en plan för återhämtning och resiliens ska den lämna en vederbörligen motiverad bedömning inom fyra månader efter det att medlemsstaten lämnat in förslaget.

6.De arrangemang och den tidsplan för genomförandet som avses i punkt 4 d, de relevanta indikatorer avseende uppfyllandet av de planerade delmålen och målen som avses i punkt 4 e, de arrangemang för kommissionens tillgång till underliggande data som avses i punkt 4 f och, i tillämpliga fall, de ytterligare delmål och mål som har samband med utbetalningen av lånestödet som avses i punkt 4 g, ska dessutom återspeglas i en operativ överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och kommissionen efter antagandet av det beslut som avses i punkt 1.

7.De genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

Artikel 18
Ändring av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens

1.Om planen för återhämtning och resiliens, inbegripet relevanta delmål och mål, helt eller delvis inte längre kan uppnås av den berörda medlemsstaten på grund av objektiva omständigheter, får den berörda medlemsstaten lämna en motiverad begäran till kommissionen om att ändra eller ersätta de beslut som avses i artikel 17.1 och 17.2. I detta syfte får medlemsstaten föreslå en ändrad eller en ny plan för återhämtning och resiliens.

2.Om kommissionen anser att de skäl som lagts fram av den berörda medlemsstaten motiverar en ändring av den relevanta planen för återhämtning och resiliens ska kommissionen göra en bedömning av den nya planen i enlighet med bestämmelserna i artikel 16 och fatta ett nytt beslut i enlighet med artikel 17 inom fyra månader från det att begäran officiellt lämnats in.

3.Om kommissionen anser att de skäl som lagts fram av den berörda medlemsstaten inte motiverar en ändring av den relevanta planen för återhämtning och resiliens ska den avslå begäran inom fyra månader från det officiella inlämnandet, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom en månad från det att kommissionens slutsatser har meddelats.

KAPITEL IV

Finansiella bestämmelser

Artikel 19
Regler för utbetalningar, innehållande och annullering av ekonomiska bidrag

1.Det kommissionsbeslut som avses i artikel 17.1 ska utgöra ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen och som kan grundas på övergripande åtaganden. I tillämpliga fall får budgetåtaganden delas upp i årliga delbetalningar under flera år.

2.Betalningen av ekonomiska bidrag till den berörda medlemsstaten enligt denna artikel ska göras i enlighet med budgetanslagen och med förbehåll för tillgängliga medel. De kommissionsbeslut som avses i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.

3.När den berörda medlemsstaten har uppfyllt de relevanta överenskomna delmålen och målen i planen för återhämtning och resiliens, godkänd enligt kommissionens genomförandeakt, ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad begäran om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånedelen. Medlemsstaterna får lämna in en sådan begäran om utbetalning till kommissionen två gånger per år. Kommissionen ska inom två månader efter mottagandet av begäran bedöma huruvida de relevanta delmål och mål som anges i det beslut som avses i artikel 17.1 har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Vid bedömningen ska även den operativa överenskommelse som avses i artikel 17.6 beaktas. Kommissionen får ta hjälp av experter.

Om kommissionen gör en positiv bedömning ska den anta ett beslut om godkännande av utbetalningen av det ekonomiska bidraget i enlighet med budgetförordningen.

4.Om kommissionen, till följd av den bedömning som avses i punkt 3, konstaterar att de delmål och mål som anges i det beslut som avses i artikel 17.1 inte har genomförts på ett tillfredsställande sätt, ska utbetalningen av hela eller delar av det ekonomiska bidraget hållas inne. Den berörda medlemsstaten får lämna sina synpunkter inom en månad efter det att kommissionens bedömning meddelats.

Innehållandet ska upphävas om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs för att säkerställa att de delmål och mål som avses i artikel 17.1 uppnås på ett tillfredsställande sätt.

5.Genom undantag från artikel 116.2 i budgetförordningen ska tidsfristen för utbetalning börja löpa från och med dagen då det positiva resultatet meddelades till den berörda medlemsstaten enligt punkt 3 andra stycket, eller från och med dagen då upphävandet av ett innehållande meddelades enligt punkt 4 andra stycket.

6.Om den berörda medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs inom sex månader från innehållandet, ska kommissionen annullera beloppet för det ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 14.1 i budgetförordningen, efter det att den berörda medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från det att slutsatserna meddelades.

7.Om den berörda medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom arton månader från dagen för antagandet av det beslut som avses i artikel 17.1, ska beloppet för det ekonomiska bidraget annulleras i enlighet med artikel 14.1 i budgetförordningen.

Kommissionen ska fatta ett beslut om annullerande av det ekonomiska bidraget efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från det att bedömningen att det inte har gjorts några konkreta framsteg har meddelats. 

8.Bestämmelserna i denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för det ytterligare lånestödet i enlighet med bestämmelserna i det låneavtal som avses i artikel 13 och det beslut som avses i artikel 17.2.

KAPITEL V

Rapportering och information

Artikel 20
Medlemsstatens rapportering inom den europeiska planeringsterminen

Den berörda medlemsstaten ska rapportera kvartalsvis inom den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den operativa överenskommelse som avses i artikel 17.6. I detta syfte ska medlemsstaternas kvartalsrapporter vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka ska användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planen för återhämtning och resiliens.

Artikel 21
Information till Europaparlamentet och rådet och kommunikation om medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens

1.Kommissionen ska översända de planer för återhämtning och resiliens som godkänts i kommissionens genomförandeakt i enlighet med artikel 17 till Europaparlamentet och rådet utan onödigt dröjsmål. Den berörda medlemsstaten får begära att kommissionen tar bort känslig eller konfidentiell information vars utlämnande skulle äventyra allmänintresset i medlemsstaten.

2.Kommissionen får delta i kommunikationsverksamhet för att säkerställa att unionens finansiering synliggörs i samband med det ekonomiska stöd som avses i den berörda planen för återhämtning och resiliens, bland annat genom gemensam kommunikationsverksamhet med de berörda nationella myndigheterna.

KAPITEL VI

Komplementaritet, övervakning och utvärdering

Artikel 22
Samordning och komplementaritet

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan de instrument som inrättas genom denna förordning och andra unionsprogram och unionsinstrument, särskilt med åtgärder som finansieras av unionsfonderna. I detta syfte ska de göra följande:

(a)Säkerställa komplementaritet, synergi, enhetlighet och samstämmighet mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, regional nivå, särskilt i samband med åtgärder som finansieras genom unionsfonder, både under planering och genomförande.

(b)Optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete.

(c)Säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå för att uppnå målen för de instrument som inrättas genom denna förordning.

Artikel 23
Övervakning av genomförandet

1.Kommissionen ska övervaka genomförandet av faciliteten och mäta uppnåendet av de mål som anges i artikel 4. De indikatorer som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen anges i bilaga III. Övervakningen av genomförandet ska vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom faciliteten.

2.Rapporteringssystemet ska säkerställa att data från övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Artikel 24
Årsrapport

1.Kommissionen ska lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den facilitet som anges i denna förordning.

2.Årsrapporten ska innehålla information om de framsteg som gjorts med de berörda medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens inom faciliteten.

3.Årsrapporten ska också innehålla följande information:

(a)Volymen på de intäkter som avsatts för faciliteten inom EU:s instrument för återhämtning under det föregående året, uppdelade per budgetpost.

(b)Bidraget från de belopp som inkasseras genom EU:s instrument för återhämtning till uppnåendet av facilitetens mål.

4.Vid rapporteringen av den verksamhet som avses i punkt 2 får kommissionen efter vad som är lämpligt använda innehållet i de relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

Artikel 25
Halvtidsutvärdering och efterhandsutvärdering av faciliteten

1.Kommissionen ska förse Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med en oberoende utvärdering av genomförandet av denna förordning fyra år efter att den har trätt i kraft, och med en oberoende efterhandsutvärdering senast tre år efter utgången av 2027.

2.Utvärderingen ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning målen har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska också beakta den fortsatta relevansen vad gäller alla mål och åtgärder.

3.Utvärderingen ska om lämpligt åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning.

4.Efterhandsutvärderingen ska bestå av en övergripande bedömning av de instrument som inrättas genom denna förordning och ska innehålla information om dess inverkan på lång sikt.

KAPITEL VII

Kommunikation och slutbestämmelser

Artikel 26
Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet, i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänhet.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende de instrument som inrättas genom denna förordning, dess åtgärder och resultat. Ekonomiska medel som anslagits för de instrument som inrättas genom denna förordning ska också bidra till den övergripande kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 4.

Artikel 27
Kommittéförfarande

1.    Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 28
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 23  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd

◻  Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 24  

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Kompatibilitet och eventuella synergier med andra instrument

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–X Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2024 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 för betalningsbemyndiganden.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 25

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻    inom dess tjänstegrenar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Utöver de administrativa utgifterna under rubrik 7 i den fleråriga budgetramen kommer de föreslagna utgifterna i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens att täckas med 267 955 000 000 EUR (i löpande priser) i form av lån och 334 950 000 000 EUR (i löpande priser) som ställs till förfogande som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen, och som härrör från unionens upplåning i enlighet med förordning (EU) XXXX/XX [EURI].

Av detta belopp kan upp till 42 000 000 EUR avsättas för administrativa utgifter.

Den preliminära fördelningen av utgifterna är följande (miljoner EUR i löpande priser):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–◻    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats. 

(1)    2018/0213 (COD). Bryssel, 31.5.2018, COM(2018) 391 final.

(2)    2019/0161 (COD), Bryssel, 24.7.2019, COM(2019) 354 final.

(3)    EUT…

(4)    EUT…

(5)    COM (2020) 139 final, Bryssel, 2.4.2020.

(6)    Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1)

(7)    EUT L 140, 27.5.2013.

(8)    EGT L 53, 23.2.2002.

(9)    EUT C , , s. .

(10)    EUT C , , s. .

(11)    EUT L 140, 27.5.2013.

(12)    EGT L 53, 23.2.2002.

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(15)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(16)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(17)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(18)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(19)    EUT C , , s. .

(20)    Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder.

(22)    […]

(23)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(24)    I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(25)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(26)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(27)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(28)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(29)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(30)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(31)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(32)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(33)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(34)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 408 final

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens

BILAGA I

Metod för beräkning av det högsta ekonomiska bidraget (dvs. det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet) per medlemsstat inom faciliteten

I denna bilaga fastställs metoden för beräkning av det högsta tillgängliga ekonomiska bidraget för varje medlemsstat. I metoden beaktas följande:

·Befolkning

·Det inverterade värdet av BNP per capita

·Medelvärdet av arbetslösheten de senaste 5 åren jämfört med medelvärdet i EU (2015–2019)

För att undvika en alltför stor koncentration av resurserna:

·För det inverterade värdet av BNP per capita gäller ett tak på 150 % av medelvärdet i EU.

·För ett enskilt lands arbetslöshet gäller en största avvikelse på 150 % från medelvärdet i EU.

·För att beakta de mer stabila arbetsmarknaderna i de rikare medlemsstaterna (med en BNI per capita över medelvärdet i EU) gäller för dem en största avvikelse av arbetslösheten på 75 % från medelvärdet i EU.

Det högsta ekonomiska bidraget till en medlemsstat från faciliteten () definieras enligt följande:

där

FS (ekonomiskt stöd) är det tillgängliga totalanslaget inom faciliteten enligt artikel 5.1 a, och

är fördelningsnyckeln för medlemsstat i, enligt definitionen

,

där 1, 

och där och 0,75 för medlemsstater med

där

är fördelningsnyckeln för land i,

är bruttonationalprodukt per capita 2019 i land i,

 2019 års vägda medelbruttonationalprodukt per capita i EU-27-medlemsstaterna,

är den totala befolkningen 2019 i land i,

är den totala befolkningen 2019 i EU-27-medlemsstaterna

är medelarbetslösheten åren 2015–2019 i land i

är medelarbetslösheten åren 2015–2019 i EU-27 

Metoden ger följande andel och belopp för det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat.

BILAGA II

Vägledning för bedömning för faciliteten

1. Tillämpningsområde

Syftet med denna vägledning för bedömning är att tillsammans med förordningen utgöra en grund på vilken kommissionen – på ett öppet och rättvist sätt – ska kunna bedöma medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens och fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med målen och alla andra relevanta krav i denna förordning. Vägledningen utgör särskilt grunden för tillämpning av bedömningskriterierna och fastställandet av det ekonomiska bidrag som avses i artikel 16.3 respektive artikel 17.3.

Vägledningen har följande mål:

a) ge ytterligare ledning om bedömningen av medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens,

b) ge ytterligare information om bedömningskriterierna och redogöra för ett betygssystem som ska upprättas för en rättvis och öppen process, och

c) fastställa sambandet mellan kommissionens bedömning enligt bedömningskriterierna och fastställandet av det ekonomiska bidraget i kommissionens beslut för de planer för återhämtning och resiliens som godkänts.

Vägledningen är ett verktyg som ska underlätta kommissionens bedömning av medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens, och som ska säkerställa att planerna för återhämtning och resiliens stöder reformer och offentliga investeringar som är relevanta och tillför ett högt mervärde, samtidigt som medlemsstaterna behandlas lika.

2. Bedömningskriterier

I enlighet med artikel 16.3 ska kommissionen bedöma betydelsen av och enhetligheten i planerna för återhämtning och resiliens och deras bidrag till den gröna och digitala omställningen, och ska i detta syfte beakta följande kriterier:

(a)Om planen förväntas bidra till att effektivt ta itu med de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten, eller i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

(b)Om planen innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna och digitala omställningen eller tar itu med de utmaningar som följer av den.

(c)Om planen förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten.

(d)Om planen förväntas bidra till att stärka tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till en ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens.

(e)Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för den inlämnade planen är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin och sysselsättningen.

(f)Om planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör enhetliga insatser.

(g) Om de arrangemang som föreslagits av de berörda medlemsstaterna förväntas säkerställa ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

Som ett led i bedömningen ska kommissionen sätta betyg på de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna har lämnat in, enligt de bedömningskriterier som avses i artikel 16.3, för att bedöma betydelsen av och enhetligheten i planerna och för att fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 17.3.

För enkelhetens och effektivitetens skull ska betyg ges på en skala från A till C enligt följande:

2.1 Planen förväntas bidra till att effektivt ta itu med de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till den berörda medlemsstaten, eller i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.2 Planen innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna och digitala omställningen eller tar itu med de utmaningar som följer av den

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.3 Planen förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.4 Planen förväntas bidra till att stärka tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till en ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.5 Den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för den inlämnade planen är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin och sysselsättningen

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.6 Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör enhetliga insatser.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

2.7 De arrangemang som föreslagits av de berörda medlemsstaterna förväntas säkerställa ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Räckvidd

Betyg

3. Fastställande av det ekonomiska bidraget från budgetinstrumentet för återhämtning och resiliens

I enlighet med artikel 17.3 ska kommissionen fastställa det ekonomiska bidraget med beaktande av vikten av och samstämmigheten i den plan för återhämtning och resiliens som den berörda medlemsstaten föreslagit, efter en bedömning med avseende på kriterierna i artikel 17.3. För detta ändamål ska kommissionen tillämpa följande kriterier:

(a)Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidraget för den medlemsstaten enligt artikel 10, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas den berörda medlemsstaten vara lika med det totala beloppet av det högsta ekonomiska bidraget enligt artikel 10.

(b)Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lägre än det högsta ekonomiska bidraget för den medlemsstaten enligt artikel 10, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas medlemsstaten vara lika med beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens.

(c)Om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 16.3 får inget ekonomiskt bidrag beviljas den berörda medlemsstaten.

Vid tillämpningen av detta stycke ska följande formler användas:

–för led a:

–för led b:

–där

–i betecknar den berörda medlemsstaten

–MFC är det högsta ekonomiska bidraget till den berörda medlemsstaten

–C är de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens

Efter bedömningen och med beaktande av betygen:

BILAGA III

Indikatorer

Uppfyllelsen av de mål som avses i artikel 4 ska mätas på grundval av följande indikatorer, uppdelade efter medlemsstat och insatsområde.

Indikatorerna ska användas i enlighet med tillgängliga data och tillgänglig information, inbegripet kvantitativa och/eller kvalitativa data.

   Outputindikatorer:

(a)Antal planer för återhämtning och resiliens som godkänts i kommissionens genomförandeakt.

(b)Det totala ekonomiska bidrag som anslagits till planen för återhämtning och resiliens.

   Resultatindikatorer: 

(c)Antal planer för återhämtning och resiliens som har genomförts. 

Effektindikatorer i enlighet med denna förordning

(d)Målen i planen för återhämtning och resiliens, som har uppnåtts på grund av bland annat det totala ekonomiska stödet (inklusive eventuella lån) från den facilitet för återhämtning och resiliens som inrättas genom denna förordning.

Kommissionens efterhandsutvärdering enligt artikel 25 ska också ha som syfte att fastställa sambandet mellan det totala ekonomiska stödet (inklusive eventuella lån) från faciliteten för återhämtning och resiliens och genomförandet av relevanta åtgärder i den berörda medlemsstaten i syfte att främja återhämtning, resiliens, hållbar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning.