EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020PC0022

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

COM/2020/22 final

Bryssel den 14.1.2020

COM(2020) 22 final

2020/0006(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 2 maj 2018 antog Europeiska kommissionen sitt förslag om nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027 1 . Förslaget visade på kommissionens ökade ambition när det gäller klimatrelaterad verksamhet och innehåller förslag om att 25 % av utgifterna, motsvarande 320 miljarder euro, skulle gå till den typen av verksamhet genom anslag ur EU:s budget.

Kommissionen antog senare, den 29 och 30 maj 2018, lagstiftningsförslag om användningen av sammanhållningspolitiska medel för den perioden. Ett av de viktigaste målen för EU:s investeringar under 2021–2027, kommer att vara ”ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering” 2 för att genomföra Parisavtalet. Enligt kommissionens förslag kommer en betydande del av medlen från Sammanhållningsfonden att inriktas på den prioriteringen. Det är viktigt att bekräfta den andelen i den pågående lagstiftningsprocessen.

Den 11 december 2019 antog kommissionen ett meddelande om den europeiska gröna given, med en färdplan för en ny tillväxtpolitik för Europa. Denna tillväxtpolitik bygger på ambitiösa klimat- och miljömål och på deltagandeprocesser som sammanför invånare, städer och regioner i kampen mot klimatförändringar och för miljöskydd. I enlighet med målet att på ett effektivt och rättvist sätt uppnå ett klimatneutralt EU till 2050 föreslogs i den gröna given en mekanism för en rättvis omställning. inklusive en fond för en rättvis omställning, så att ingen hamnar på efterkälken. De mest sårbara är de som är mest utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt kommer hanteringen av omställningen att leda till stora strukturförändringar. Invånare och arbetstagare kommer att påverkas på olika sätt, och inte alla medlemsstater, regioner och städer har samma utgångsläge inför omställningen, eller samma kapacitet att hantera den.

Som närmare beskrivs i meddelandet om investeringsplanen för ett hållbart Europa 3 kommer mekanismen för en rättvis omställning att inriktas på de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen på grund av sitt beroende av fossila bränslen, inklusive, kol, torv och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industriella processer. Vissa sektorer kommer att drabbas av en tillbakagång, med en irreversibel minskning av ekonomiska resultat och sysselsättningsnivåer för sådan ekonomisk verksamhet som har höga utsläpp av växthusgaser eller som bygger på produktion och användning av fossila bränslen, särskilt kol, brunkol, torv och oljeskiffer. Andra sektorer med höga utsläpp av växthusgaser, där det går att hitta alternativ till koldioxidintensiva processer för att upprätthålla de ekonomiska resultaten och förbättra sysselsättningen, kommer i stället att behöva omvandlas. Det finns kolbaserad infrastruktur i sammanlagt 108 europeiska regioner, och nästan 237 000 personer är anställda i kolrelaterad verksamhet, medan nästan 10 000 personer är anställda inom torvutvinning och ungefär 6 000 inom oljeskifferindustrin. Oljeskifferindustrin kräver särskild uppmärksamhet eftersom oljeskiffer är ett bränsle som leder till mycket höga koldioxidutsläpp. Ytterligare ett stort antal indirekta arbetstillfällen är beroende av värdekedjan för fossila bränslen och växthusgasintensiva industriella processer.

Mekanismen för en rättvis omställning kompletterar det stora bidraget från EU:s budget som ges genom alla instrument direkt kopplade till omställningen, framför allt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden+ (ESF+).

Mekanismen kommer att bestå av tre pelare: 1) en fond för en rättvis omställning som genomförs genom delad förvaltning, 2) ett särskilt program inom InvestEU och 3) en ny lånefacilitet för den offentliga sektorn med EIB-gruppen för att möjliggöra ytterligare investeringar i de berörda regionerna. Fonden för en rättvis omställning kommer i första hand att användas för att ge bidrag medan InvestEU:s särskilda program för rättvis omställning ska locka privata investeringar och partnerskapet med EIB ska få fram offentlig finansiering.

Fonden för en rättvis omställning kommer att vara inriktad på ekonomisk diversifiering i de territorier som påverkas mest av klimatomställningen och på kompetenshöjning och aktiv inkludering av arbetstagare och arbetssökande i dessa territorier. Stödberättigandet för investeringar inom de två andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning kommer att göras bredare, för att stödja verksamhet med koppling till energiomställningen. Det särskilda programmet i InvestEU kommer att omfatta projekt för energi- och transportinfrastruktur, inklusive gasinfrastruktur och fjärrvärme, samt projekt för minskade koldioxidutsläpp. Genom lånefaciliteten för den offentliga sektorn med EIB kommer myndigheter att kunna genomföra åtgärder för att underlätta omställningen till klimatneutralitet. Projekten kommer att omfatta allt från energi- och transportinfrastruktur till fjärrvärmenät och energieffektivitetsåtgärder, inklusive renovering av byggnader.

Ytterligare offentliga och privata resurser kommer att göras tillgängliga genom ett konsekvent regelverk, särskilt sektorsspecifika regler för statligt stöd, som kommer att skapa möjligheter att underlätta användningen av nationella medel för projekt som är förenliga med målen för en rättvis omställning. Rådgivningsstöd och tekniskt stöd till regionerna kommer också att vara en integrerad del av mekanismen för en rättvis omställning.

Mot bakgrund av den senaste forskningen och behovet att öka de globala klimatåtgärderna godkände Europeiska rådet vid sitt möte den 12 december 2019 målet att uppnå en klimatneutral union till 2050, i linje med målen i Parisavtalet, och det välkomnade kommissionen förslag att 100 miljarder euro ska investeras genom mekanismen för en rättvis omställning för att underlätta att målen uppnås. Medlen inom mekanismen, inklusive Fonden för en rättvis omställning, kommer att tillhandahållas för att stödja medlemsstaternas åtaganden att uppnå målet med en klimatneutral union till 2050.

Fonden för en rättvis omställning

Fonden för en rättvis omställning kommer att vara ett viktigt verktyg för att stödja de territorier som påverkas mest av omställningen till klimatneutralitet och för att undvika att skillnaderna mellan regionerna ökar. Den kommer därför att inrättas inom ramen för sammanhållningspolitiken, som är EU:s främsta politiska instrument för att minska regionala skillnader och att ta itu med strukturförändringarna i Europas regioner, eftersom den delar sammanhållningspolitikens mål när det gäller omställningen till klimatneutralitet. Den kommer att genomföras genom delad förvaltning i nära samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter och intressenter. Detta kommer att leda till egenansvar för omställningsstrategin och tillhandahålla de verktyg och strukturer som behövs för en effektiv förvaltningsram.

Fonden för en rättvis omställning kommer att ge stöd till alla medlemsstater. Fördelningen av fondens medel kommer att avspegla medlemsländernas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara av omställningen till klimatneutralitet.

Fördelningsmetoden kommer därför att beakta omfattningen av omställningen i de mest växthusgasintensiva regionerna (genom motsvarande koldioxidutsläpp från industrin), de sociala utmaningarna mot bakgrund av potentiella förluster av arbetstillfällen i industrin, utvinning av kol och brunkol samt produktion av torv och oljeskiffer. Metoden kommer också att ta hänsyn till medlemsstaternas ekonomiska utvecklingsnivå och därmed sammanhängande investeringskapacitet.

Medlemsstaterna kommer att komplettera sin tilldelning från Fonden för en rättvis omställning med egna medel inom ramen för Eruf och ESF+ genom en särskild och permanent överföringsmekanism. Medlemsstaterna kommer också att tillhandahålla nationella resurser för att komplettera unionens medel. Nivån för unionens medfinansiering kommer att fastställas i enlighet med den regionkategori i vilken de identifierade territorierna är belägna. Eftersom överföringarna av medel från Eruf och ESF+ sammantaget kommer att motsvara mellan 1,5 och 3 gånger anslaget till Fonden för en rättvis omställning och med beaktande av den nationella samfinansieringen, kommer fondens sammanlagda finansieringskapacitet att överstiga 30 miljarder euro och kan nå upp till 50 miljarder euro. För att säkerställa att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge effekt bör ingen medlemsstat tillhandahålla mer än 20 % av sitt ursprungliga Erufanslag respektive av sitt ursprungliga ESF+-anslag (beräknat per fond) som kompletterande stöd som förs över till Fonden för en rättvis omställning.

Programplanering för Fonden för en rättvis omställning

Hur programplaneringen ska gå till, inklusive identifieringen av territorier för intervention och motsvarande åtgärder, kommer att fastställas i dialog mellan kommissionen och varje medlemsstat. Den kommer att styras genom den europeiska planeringsterminen. Dessa territorier måste vara de som påverkas mest negativt, sett till de ekonomiska och sociala konsekvenserna av omställningen, särskilt vad gäller förväntade förluster av arbetstillfällen och omvandlingen av produktionsprocesserna i de industriella anläggningar som har den högsta växthusgasintensiteten.

Med beaktande av kommissionens analys i den europeiska planeringsterminen kommer medlemsländerna att utarbeta en eller flera territoriella planer för en rättvis omställning som visar de stora dragen i omställningsprocessen fram till 2030, i överensstämmelse med de nationella energi- och klimatplanerna och omställningen till en klimatneutral ekonomi, och därefter att identifiera de hårdast drabbade territorierna som ska få stöd. För var och en av dessa territorier kommer de territoriella planerna för en rättvis omställning att innehålla de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningarna och beskriva behoven av ekonomisk diversifiering, omskolning och miljösanering, beroende på vad som är tillämpligt.

För att Fonden för en rättvis omställning ska vara effektiv måste det stöd som tillhandahålls koncentreras. De identifierade territorierna kommer därför att motsvara Nuts 3-regioner eller delar av sådana.

Stödet från Fonden för en rättvis omställning kommer att bygga på de territoriella planerna för en rättvis omställning och det kommer att programplaneras inom en eller flera prioriteringar, antingen i program som också får stöd från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden eller också i ett särskilt program som får stöd från Fonden för en rättvis omställning. De territoriella planerna för en rättvis omställning kommer att vara en del av programmen och de kommer att antas genom samma kommissionsbeslut som programmet. Stödet från Fonden för en rättvis omställning måste ges med villkoret att de territoriella planerna för en rättvis omställning godkänns, och de ska innehålla bl.a. en beskrivning av medlemsstatens åtagande när det gäller omställningsprocessen som överensstämmer med medlemsstatens nationella energi- och klimatplaner och med EU:s mål att vara klimatneutralt till 2050. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör också ge en motivering till de kompletterande medel som förs över från Eruf och ESF+ samt eventuellt stöd till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, om det bedöms vara nödvändigt. Godkännandet av de territoriella planerna för en rättvis omställning kommer att möjliggöra stöd inte bara från Fonden för en rättvis omställning, utan även från det särskilda omställningsprogrammet inom InvestEU (den andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning) och från lånefaciliteten för den offentliga sektorn som genomförs i partnerskap med EIB (tredje pelaren), som kommer att stödja investeringar för de berörda territorierna. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör uppdateras och antas på nytt när så är nödvändigt, och särskilt om de nationella energi- och klimatplanerna uppdateras. I likhet med andra program inom sammanhållningspolitiken kommer program som får stöd från Fonden för en rättvis omställning att bli föremål för en halvtidsöversyn. Utifrån resultaten kan medlen från Fonden för en rättvis omställning omfördelas inom medlemsstaten under 2025 som ett led i halvtidsöversynen. Halvtidsöversynen kommer också att vara ett tillfälle att anslå de medel för finansiering för åren 2026 och 2027 som kommer att avsättas i början av nästa period.

De territorier som får stöd från Fonden för en rättvis omställning kommer också att kunna använda ett särskilt program för tekniskt stöd. Syftet med programmet är att på ett enkelt och enhetligt sätt samla de olika åtgärder som är tillgängliga inom olika stödtyper från kommissionen, EIB och andra internationella organisationer i ett skräddarsytt paket. Redan under 2020 kommer kommissionen att hjälpa medlemsstaterna med utarbetandet av deras territoriella planer för en rättvis omställning. Dessutom kommer InvestEU:s rådgivningscentrum, inklusive Jaspers (ett gemensamt initiativ från kommission och EIB för projektutveckling inom ramen för strukturfonderna) att ge stöd till utarbetandet av projektkatalogen. Slutligen kommer kommissionen att inrätta en plattform för en rättvis omställning för att möjliggöra bilateralt och multilateralt utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom alla berörda sektorer, utifrån den befintliga plattformen för kolregioner i övergång.

Komplementaritet med InvestEU-programmet för en rättvis omställning och lånefaciliteten för den offentliga sektorn med EIB.

Mekanismen för en rättvis omställning kommer att omfatta en stark styrningsram inriktad på territoriella omställningsplaner.

I sammanhanget kommer det stöd som tillhandahålls genom Fonden för en rättvis omställning att kompletteras med ett särskilt program för en rättvis omställning inom ramen för InvestEU. Det kommer att stödja ett bredare spektrum av investeringar, bl.a. genom att bidra till omställningen genom stöd till koldioxidsnål och klimattålig verksamhet, såsom investeringar i förnybara resurser och energieffektivitetsprogram. Programmet kommer också att kunna finansiera energi- och transportinfrastruktur, inklusive gasinfrastruktur och fjärrvärme, men också projekt för minskade koldioxidutsläpp, ekonomisk diversifiering av regionerna och social infrastruktur. Dessutom kommer en ny lånefacilitet för den offentliga sektorn, som inrättas i samarbete med EIB, att förse de lokala myndigheterna med subventionerad finansiering till förmån för de berörda regionerna. EU-stödet kan ta formen bl.a. av en räntesubvention eller ett investeringsstöd, finansierat ur EU-budgeten, som kommer att blandas med lån från EIB till kommunala, regionala och andra myndigheter.

De två andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning kommer att ha en bredare geografisk täckning än Fonden för en rättvis omställning, och stödja inte bara investeringar i projekt i territorier som får stöd för en rättvis omställning utan även utanför dessa territorier, om projekten är viktiga för omställningen i de territorier som får stöd.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen Euratom, på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

EU:s åtgärder motiveras i artikel 174.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget): ”För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”.

För att Fonden för en rättvis omställning ska kunna inrättas måste förslaget bygga på artikel 175 i EUF-fördraget, där unionen uttryckligen uppmanas att stödja uppnåendet av de mål som anges i artikel 174 genom åtgärder som vidtas av strukturfonderna, EIB och andra befintliga finansieringsinstrument.

I artikel 175 tredje stycket i EUF-fördraget anges även att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen

I enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget har unionen delad befogenhet med medlemsstaterna när det gäller ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt vissa aspekter av socialpolitiken. Den har också befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder på utbildningsområdet liksom inom industrin (artikel 6 i EUF-fördraget).

Genomförandet av Fonden för en rättvis omställning med delad förvaltning bygger på subsidiaritetsprincipen. Vid delad förvaltning delegerar kommissionen den strategiska programplaneringen och genomförandet till medlemsstaterna och regionerna. Unionens åtgärder är således begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå unionens mål i enlighet med fördragen.

Delad förvaltning syftar till att säkerställa att beslut fattas så nära invånarna som möjligt och att åtgärder på EU-nivå är motiverade mot bakgrund av de möjligheter och de särdrag som förekommer på nationell, regional och lokal nivå. Delad förvaltning för EU närmare medborgarna och kopplar samman lokala behov med europeiska mål. Dessutom ökar det egenansvaret för EU:s mål, eftersom medlemsstaterna och kommissionen delar beslutsbefogenheter och ansvar och samfinansierar programmen.

Val av instrument

Sammanhållningspolitiken är den lämpliga ramen för Fonden för en rättvis omställning, eftersom den är EU:s viktigaste politik för att ta itu med strukturförändringar i Europas regioner. Den ger ekonomiskt stöd till investeringar på ett stort antal områden som bidrar till sysselsättning och tillväxt, och genomförs i partnerskap med aktörer på fältet.

Den föreskriver också en integrerad satsning grundad på de lokala förutsättningarna, vilket säkerställer synergier och samstämmighet mellan de investeringar som får stöd genom Fonden för en rättvis omställning och de som får stöd genom traditionella sammanhållningspolitiska program. Detta kommer att påskynda den ekonomiska utvecklingen och omställningen i de berörda regionerna.

Dessutom innebär den att det finns ett egenansvar hos medlemsstaterna och regionerna. Detta är av avgörande betydelse när det gäller Fonden för en rättvis omställning, som måste förankras i skräddarsydda territoriella omställningsstrategier, som omfattar de många sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar som uppkommer i samband med omställningen.

Inom sammanhållningspolitiken väljs Europaparlamentets och rådets förordning som instrument i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 175.3 i fördraget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

   Samråd med berörda parter

I maj och juni 2018 antog kommissionen sina förslag för långtidsbudget efter 2020 och för nästa generation av program och fonder. Som en integrerad del av denna process genomförde kommissionen en rad offentliga samråd om stora utgiftsområden för att samla in synpunkter från alla berörda parter om hur man kan dra största möjliga nytta av varje euro i EU:s budget.

Det offentliga samrådet om EU:s långtidsbudget inom sammanhållningspolitiken ägde rum 10 januari–9 mars 2018, och 4 395 svar inkom. Av de svarande ansåg 85 % att omställningen till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, för att skydda miljön och öka motståndskraften mot klimatförändringar, är en viktig utmaning. Det var dock bara 42 % av de svarande som ansåg att utmaningen hanteras på lämpligt sätt av de nuvarande programmen och fonderna 4 .

När det gäller förhandlingarna om långtidsbudgeten efter 2020 förespråkade Europaparlamentet i sin interimsrapport av den 7 november 2018 ett särskilt anslag (på 4,8 miljarder EUR) till en ny fond för en rättvis energiomställning för att hantera sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av omställningen från kol- och koldioxidberoende.

Regionkommittén avgav ett yttrande om de socioekonomiska strukturförändringarna i Europas kolregioner 5 och krävde att ytterligare medel skulle anslås för att tillgodose kolregionernas särskilda behov. I yttrandet föreslogs att 4,8 miljarder euro skulle anslås till en ny fond för en rättvis energiomställning, avsedd att mildra de sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av omställningen i de regionerna.

I sina slutsatser från den 18 oktober 2019 betonade Europeiska rådet att rådet är fast beslutet att EU även i fortsättningen ska inta en ledande roll i en socialt rättvis grön omställning inom ramen för genomförandet av Parisavtalet. I sina slutsatser från den 12 december 2019 ställde sig Europeiska rådet också bakom målet att uppnå en klimatneutral union 2050 i linje med Parisavtalets mål. Dessutom godkände rådet principen om skräddarsytt stöd till de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen genom en mekanism för en rättvis omställning.

Konsekvensbedömning

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden 6 åtföljdes av en konsekvensbedömning 7 . Konsekvensbedömningen validerade det genomförandesystem som föreslagits för dessa fonder, som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering 8 . Samma förordning kommer också att reglera programplaneringen och genomförandet av Fonden för en rättvis omställning (se kapitel 4).

I konsekvensbedömningen granskades också de utmaningar som ska hanteras i nästa fleråriga budgetram och i sammanhållningspolitiken. Den bekräftade behovet att stödja en ren och rättvis energiomställning genom ett särskilt politiskt mål och en motsvarande mekanism för tematisk koncentration (se kapitel 2.2 och 3.2), vilket överensstämmer med resultatet av det offentliga samrådet.

Målet för Fonden för en rättvis omställning är därför berättigat, eftersom det syftar till att säkerställa en rättvis energiomställning genom att minska de ekonomiska och sociala kostnaderna som omställningen till en klimatneutral ekonomi för med sig. Fonden för en rättvis omställning kommer därför att stödja den omvandling av industriella processer som krävs för en framgångsrik energiomställning och att främja ekonomisk diversifiering för de mest drabbade territorierna, i enlighet med slutsatserna i konsekvensbedömningen om behovet av att stödja en smart industriell omvandling (se kapitel 2.2).

De ojämnt spridda effekterna av energiomställningen har också framhållits i konsekvensbedömningen (se kapitel 3.3). Särskilt framhålls de utmaningar som drabbar de mest utsatta regionerna på grund av deras beroende av fastbränsleproduktion och den höga andelen fastbränslen i deras elproduktionsmix. Denna bedömning motiverar den föreslagna koncentrationen av medlen i Fonden för en rättvis omställning till de territorier som påverkas mest negativt och den föreslagna fördelningen av de nationella anslagen.

Ovanstående analyser och element ur konsekvensbedömningen stöder målen och huvuddragen i Fonden för en rättvis omställning. En fristående konsekvensbedömning genomfördes inte, eftersom det skulle ha försenat antagandet av detta lagstiftningsförslag, vilket skulle ha kunnat fördröja de pågående förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Erfarenheter från genomförandet av utvalda omställningsinitiativ

Syftet och tillämpningsområdet för Fonden för en rättvis omställning omfattar effekterna av omställningen till klimatneutralitet och därmed situationen med utvinning av fasta fossila bränslen (kol, brunkol, torv och oljeskiffer), men även omvandlingen av energiintensiva industriella processer som denna omställning kräver, när det gäller deras sociala och ekonomiska effekter i de berörda territorierna.

Åtgärder har redan vidtagits inom initiativet för kolregioner i övergång och pilotåtgärden för regioner i industriell omvandling. Även om Fonden för en rättvis omställning kommer att ha bredare mål och kommer att möjliggöra ett mer integrerat arbetssätt, kommer den också att dra nytta av erfarenheterna från dessa initiativ och bygga på befintliga arbetsmetoder och strukturer, när det är relevant, i samband med programplaneringen och genomförandet av fonden.

För det första ger sammanhållningspolitiken, genom initiativet för kolregioner i övergång, stöd till omställningen i 21 pilotregioner (läget i januari 2020) med starkt kolberoende ekonomier. Strukturförändringar hanteras med ett helhetsgrepp som omfattar de ekonomiska, industriella, tekniska och sociala dimensionerna av omvandlingsprocessen, med deltagande av och i nära samarbete med lokala aktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, näringslivet och icke-statliga organisationer.

Det har visat sig vara avgörande med flerpartsdialog och kunskapsutbyte för att säkerställa kollektiva framsteg, öppenhet och mobilisering av de mest effektiva sätten att hantera de socioekonomiska effekterna av omställningen.

Stödet är inriktat på ekonomisk omvandling i linje med strategier för smart specialisering (t.ex. stöd till små och medelstora företag, företagskuvöser, innovation och samarbete mellan industrin och forskare), omskolning av arbetstagare som traditionellt varit anställda i kolrelaterade sektorer och främjande av energieffektivitet och alternativa förnybara energikällor.

Initiativets framgång bygger på egenansvar för de berörda medlemsstaterna, regionerna och lokala aktörerna, inklusive arbetsmarknadens parter. Kraven på nationell medfinansiering inom den delade förvaltningen samt parternas deltagande i utvecklingsstrategin ger en hävstångseffekt.

För det andra, och på liknande sätt, har särskilt stöd erbjudits för att stimulera innovation, undanröja investeringshinder och ge invånarna rätt kompetens, för att hjälpa EU:s regioner att hantera omställningen till en mer hållbar koldioxidsnål ekonomi och den industriella omvandlingen som utlösts av energi- och klimatförändringsomställningen. Pilotåtgärden för regioner i industriell omvandling tillhandahåller stöd från kommissionens experter samt tekniskt stöd från Eruf. Tolv regioner har valts ut för EU-stöd.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionen strävar efter att fullfölja sina prioriteringar i de politiska riktlinjerna som en del av den mer omfattande ambitionen för EU:s budget. En ambitiös fond för en rättvis omställning är en prioritering i detta sammanhang. Detta är anledningen till att kommissionen redan i början på sin mandatperiod har lagt fram det här lagstiftningsförslaget, som kompletterar befintliga förslag för nästa fleråriga budgetram. Förslaget kommer att bidra till förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och kommer att integreras i en övergripande överenskommelse om nästa fleråriga budgetram.

Budgetmedlen för Fonden för rättvis omställning bör uppgå till 7,5 miljarder euro (i 2018 års priser), med möjlighet att höja ambitionsnivån senare.

5.ÖVRIGA INSLAG

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den rättsliga ramen består av ett särskilt förslag till förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning och om nödvändiga följdändringar i kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för att föra in Fonden för en rättvis omställning som en ny fond i förordningen, tillsammans med Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+. Resultatet och genomförandet av Fonden för en rättvis omställning kommer att styras av förordningen om gemensamma bestämmelser.

Förslaget till förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning innehåller följande:

·Syftet med fonden.

·En definition av motsvarande särskilda mål som ska användas för programplaneringen av fondens medel inom en prioritering eller ett program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt i sammanhållningspolitiken.

·Uppgifter om den geografiska täckningen och metoden för att fördela medlen för fonden.

·Omfattningen av stödet från fonden.

·Uppgifter om innehållet i territoriella planer för en rättvis omställning, och om medlemsstaternas skyldighet att identifiera de territorier som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi och dit stödet från fonden ska koncentreras.

·En ram för att mäta fondens resultat, genom motsvarande indikatorer och en mekanism för att anpassa stödet om målen inte uppnås.

2020/0006 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 9 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 10 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Det regelverk som styr unionens sammanhållningspolitik för perioden 2021–2027, kopplat till nästa fleråriga budgetram, bidrar till fullgörandet av unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling genom att inrikta unionens finansiering på gröna mål. Genom den här förordningen genomförs en av prioriteringarna i meddelandet om den europeiska gröna given (nedan kallat den gröna given) 11 och den ingår i investeringsplanen för ett hållbart Europa 12 som tillhandahåller särskild finansiering genom mekanismen för en rättvis omställning inom sammanhållningspolitiken, för att hantera de ekonomiska och sociala kostnaderna för omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi där alla återstående utsläpp av växthusgaser kompenseras genom motsvarande upptag av gaserna.

(2)Omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi är ett av unionens viktigaste politiska mål. Den 12 december 2019 godkände Europeiska rådet målet att uppnå en klimatneutral union 2050 i linje med Parisavtalets mål. Att vi bekämpar klimatförändringar och miljöförstöring kommer att gagna alla på lång sikt och skapa möjligheter och utmaningar för alla på medellång sikt, men alla regioner och medlemsstater har olika utgångslägen för omställningen och olika kapacitet att genomföra den. Vissa har hunnit längre än andra, och omställningen medför mer omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för de regioner som är starkt beroende av fossila bränslen, särskilt kol, brunkol, torv och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industrier. Situationen innebär att det finns en risk att omställningen i unionen sker i varierande hastighet när det gäller klimatåtgärder, och även att skillnaderna mellan regionerna ökar, vilket vore skadligt för målet social, ekonomisk och territoriell sammanhållning.

(3)För att omställningen ska bli framgångsrik måste den vara rättvis och socialt godtagbar för alla. Därför måste både unionen och medlemsstaterna redan från börja beakta de ekonomiska och sociala konsekvenserna och utnyttja alla tänkbara verktyg för att mildra de negativa konsekvenserna. Unionens budget har här en viktig roll att spela.

(4)Enligt den gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa bör mekanismen för en rättvis omställning vara ett komplement till de andra åtgärderna inom nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Mekanismen bör bidra till att hantera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral union genom att sammanföra utgifterna i unionens budget för klimatmässiga och sociala mål på regional nivå.

(5)Den här förordningen inrättar Fonden för en rättvis omställning (FRO), som är en av pelarna i den mekanism för en rättvis omställning som genomförs inom sammanhållningspolitiken. Syftet med FRO är att mildra de negativa effekterna av klimatövergången genom att stödja de mest drabbade områdena och arbetstagarna. I enlighet med det särskilda FRO-målet bör åtgärder som får stöd från FRO direkt bidra till att mildra konsekvenserna av omställningen genom att finansiera en diversifiering och modernisering av den lokala ekonomin och genom att dämpa de konsekvenserna för sysselsättningen. Detta avspeglas i det särskilda FRO-målet, som inrättas på samma nivå som och förtecknas tillsammans med de politiska målen i artikel [4] i förordning (EU) [new CPR].

(6)Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, åtagandet avseende FN:s mål för hållbar utveckling och unionens höjda ambitionsnivå som föreslås i den gröna given bör FRO ge ett viktigt bidrag till allmänna klimatåtgärder. Medel från FRO:s eget anslag är ett tillägg och kompletterar de investeringar som krävs för att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionens budget ska bidra till klimatmålen. Medel som förs över från Eruf och ESF + kommer att bidra fullt ut till att det målet uppnås.

(7)FRO-medlen bör komplettera de tillgängliga medlen inom sammanhållningspolitiken.

(8)Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är starkt beroende av fossila bränslen eller växthusgasintensiva industriella verksamheter som ska fasas ut eller som måste anpassas vid omställningen till klimatneutralitet och som saknar de ekonomiska medlen för detta. FRO bör därför omfatta alla medlemsstater, men fördelningen av de finansiella medlen bör avspegla medlemsstaternas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara av omställningen till klimatneutralitet.

(9)För att fastställa en lämplig budgetram för FRO bör kommissionen fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning på grundval av objektiva kriterier.

(10)I den här förordningen fastställs de typer av investeringar för vilka utgifterna kan få stöd från FRO. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens klimat- och miljöprioriteringar. I förteckningen över investeringar bör sådana ingå som stöder lokala ekonomier och som är långsiktigt hållbara, med beaktande av alla mål i den gröna given. De finansierade projekten bör bidra till en övergång till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Inom sektorer på tillbakagång, t.ex. energiproduktion baserad på stenkol, brunkol, torv och oljeskiffer, bör stödet kopplas till en utfasning av verksamheten och motsvarande sänkning av sysselsättningsnivån. När det gäller sektorer i omvandling med stora utsläpp av växthusgaser bör stödet främja ny verksamhet genom användande av ny teknik, nya processer eller produkter som leder till betydande utsläppsminskningar, i enlighet med EU:s klimatmål för 2030 och EU:s klimatneutralitet till 2050 13 , samtidigt som man upprätthåller och förbättrar sysselsättningen och undviker miljöförstöring. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas verksamhet som främjar innovation och forskning inom avancerad och hållbar teknik samt verksamhet inom digitalisering och konnektivitet, under förutsättning att åtgärderna hjälper till att mildra de negativa sidoeffekterna av omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi och att de bidrar till den.

(11)För att skydda de medborgare som är mest sårbara för klimatomställningen bör FRO också täcka kompetenshöjning och omskolning av berörda arbetstagare, för att hjälpa dem att anpassa sig till nya sysselsättningsmöjligheter, samt stöd i arbetssökandet och aktiv inkludering på arbetsmarknaden.

(12)För att öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör FRO stödja produktiva investeringar i små och medelstora företag. Med produktiva investeringar menas investeringar i företagens realkapital eller immateriella tillgångar, för att producera varor och tjänster och därigenom bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. För andra företag än de små och medelstora företagen bör produktiva investeringar endast få stöd om de är nödvändiga för att begränsa förlusten av arbetstillfällen på grund av omställningen, genom att de skapar eller skyddar ett betydande antal arbetstillfällen och på villkor att de inte leder till eller är ett resultat av omlokalisering. Investeringar i befintliga industrianläggningar, inklusive sådana som omfattas av unionens utsläppshandelssystem, bör tillåtas om de bidrar till övergången till en klimatneutral ekonomi till 2050 och går långt under de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 14 och om de leder till att ett betydande antal arbetstillfällen skyddas. Sådana investeringar bör motiveras i enlighet därmed i den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning. För att främja den inre marknadens och sammanhållningspolitikens integritet bör stöd till företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, och framför allt bör stöd till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag begränsas till företag i områden som utses till stödområden i enlighet med artikel 107.3 a och c i EUF-fördraget.

(13)För att tillhandahålla flexibilitet vid programplaneringen av FRO-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör det vara möjligt att utarbeta ett fristående FRO-program eller att programplanera FRO-medel inom en eller flera prioriteringar inom ett program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) eller Sammanhållningsfonden. I enlighet med artikel 21a i förordning (EU) [new CPR] bör FRO-medlen förstärkas med kompletterande finansiering från Eruf och ESF+. De belopp som överförs från Eruf respektive ESF+ bör vara förenliga med den typ av insatser som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

(14)FRO-stödet bör villkoras av att omställningsprocessen i ett specifikt territorium faktiskt genomförs, för att uppnå en klimatneutral ekonomi. Medlemsstaterna bör därför, i samarbete med berörda aktörer och med stöd från kommissionen, utarbeta territoriella planer för en rättvis omställning med detaljerade uppgifter om omställningsprocessen, i enlighet med sina nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen bör därför inrätta en plattform för en rättvis omställning, som skulle bygga på den befintliga plattformen för kolregioner i övergång, för att möjliggöra bilateralt och multilateralt utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom alla berörda sektorer.

(15)De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ange de mest negativt drabbade territorierna, dit FRO-stödet bör riktas, och de bör beskriva de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå en klimatneutral ekonomi, särskilt när det gäller omställning eller stängning av anläggningar för produktion av fossila bränslen eller annan växthusgasintensiv verksamhet. Dessa territorier bör definieras exakt och motsvara Nuts 3-regioner eller delar av sådana. Planerna bör innehålla en detaljerad beskrivning av territoriernas utmaningar och behov, och dessutom ange den typ av insatser som behövs, för att säkerställa en samstämmig utveckling av klimatresilienta ekonomiska verksamheter som också är förenliga med omställningen till klimatneutralitet och med målen i den gröna given. Endast investeringar som överensstämmer med omställningsplanerna bör få ekonomiskt stöd från FRO. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ingå i de program (med stöd från antingen Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden eller FRO) som godkänts av kommissionen.

(16)För att göra användningen av FRO-medlen mer resultatinriktad bör kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, kunna tillämpa finansiella korrigeringar vid allvarlig underprestation i förhållande till de mål som fastställs för det särskilda FRO-målet.

(17)För att komplettera och ändra vissa icke väsentliga delar i den här förordningen bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, när det gäller ändring av delar i bilaga III till den här förordningen avseende de gemensamma output- och resultatindikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 15 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och dessa experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(18)För att fastställa en lämplig budgetram för FRO bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga anslag per medlemsstat i enlighet med bilaga I.

(19)Målen för denna förordning, nämligen att stödja territorier som genomgår en ekonomisk och social omvandling i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. De viktigaste anledningarna till detta är dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika territorierna och eftersläpningen i de minst gynnade territorierna samt medlemsstaternas och territoriernas finansiella resurser, dels behovet av en enhetlig genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning. Eftersom målen kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde

1.Genom denna förordning inrättas Fonden för en rättvis omställning (FRO), som ska stödja territorier som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi i unionen till 2050.

2.I förordningen fastställs det särskilda målet för FRO, dess geografiska täckning och resurser, FRO-stödets omfattning vad gäller målet Investering för sysselsättning och tillväxt som avses i [artikel 4.2 a i förordning (EU) [new CPR] samt särskilda bestämmelser om programplanering och om indikatorer som krävs för övervakningen.

Artikel 2
Specifikt mål

Enligt artikel [4.1] andra stycket i förordning (EU) [new CPR] ska FRO bidra till det enda särskilda målet som ska göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Artikel 3
Geografisk täckning och resurser för FRO inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt

1.FRO ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla medlemsstater.

2.De FRO-medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som är tillgängliga för budgetåtaganden under perioden 2021–2027 ska vara 7,5 miljarder euro i 2018 års priser, och dessa kan utökas med eventuella ytterligare medel som tilldelas i unionens budget och med andra medel i enlighet med den tillämpliga grundrättsakten.

Med tanke på programplaneringen och budgeteringen i unionens budget ska det belopp som avses i första stycket indexregleras med 2 % per år.

Av det belopp som avses i första stycket ska 0,35 % anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

3.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om årlig fördelning av medel, inklusive eventuella ytterligare medel som avses i punkt 2, per medlemsstat i enlighet med den metod som anges i bilaga I.

4.Genom undantag från artikel [21a] i förordning (EU) [new CPR] ska ytterligare medel som avses i punkt 2 som tilldelas FRO i unionens budget eller som tillhandahålls från andra medel inte kräva kompletterande stöd från Eruf eller ESF+.

Artikel 4
Stödets omfattning

1.FRO ska endast stödja verksamhet som är direkt kopplad till dess särskilda mål enligt artikel 2 och som bidrar till genomförandet av de territoriella planer för en rättvis omställning som upprättats i enlighet med artikel 7.

2.I enlighet med punkt 1 ska FRO endast stödja följande verksamheter:

a)Produktiva investeringar i små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, som leder till ekonomisk diversifiering och omställning.

b)Investeringar i skapandet av nya företag, även genom företagskuvöser och konsulttjänster.

c)Investeringar i forskning och innovation och främjande av överföring av avancerad teknik.

d)Investeringar i användning av teknik och infrastruktur för ren energi, minskning av växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi.

e)Investeringar i digitalisering och digital konnektivitet.

f)Investeringar i återställande och sanering av områden, markrestaurering och projekt för ändrad användning.

g)Investeringar för att förbättra den cirkulära ekonomi, bl.a. genom åtgärder för att förebygga och reducera avfall, resurseffektivitet, återanvändning och återvinning.

h)Kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare.

i)Stöd i arbetssökandet.

j)Aktiv inkludering av arbetssökande.

k)Tekniskt stöd.

Dessutom kan FRO, inom de områden som utses till stödområden i enlighet med artikel 107.3 a och c i EUF-fördraget, stödja produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, förutsatt att sådana investeringar har godkänts som en del av den territoriella planen för en rättvis omställning på grundval av de uppgifter som krävs enligt artikel 7.2 h. Sådana investeringar ska endast vara stödberättigande när de är nödvändiga för genomförandet av den territoriella planen för en rättvis omställning.

FRO får också stödja investeringar för att minska utsläppen av växthusgas från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, förutsatt att sådana investeringar har godkänts som en del av den territoriella planen för en rättvis omställning på grundval av de uppgifter som krävs enligt artikel 7.2 i. Sådana investeringar ska endast vara stödberättigande när de är nödvändiga för genomförandet av den territoriella planen för en rättvis omställning.

Artikel 5
Verksamhet som inte får omfattas av stöd

FRO ska inte stödja följande typer av verksamhet:

a)Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

b)Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak och tobaksvaror.

c)Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 16 .

d)Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen.

e)Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät.

Artikel 6
Programplanering av FRO-medlen

1.FRO-medlen ska öronmärkas för de regionkategorier där de berörda territorierna är belägna, på grundval av de territoriella planer för en rättvis omställning som upprättats i enlighet med artikel 7 och som godkänts av kommissionen som en del av ett program eller en programändring. De öronmärkta medlen ska utgöra ett eller flera särskilda program eller en eller flera prioriteringar inom ett program.

Kommissionen ska endast godkänna program om urvalet av territorier som påverkas mest negativt av omställningsprocessen och som ingår i relevant territoriell plan för en rättvis omställning är vederbörligen motiverat och om den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning är förenlig med den berörda medlemsstatens nationella energi- och klimatplan.

2.Prioriteringen eller prioriteringarna inom FRO ska omfatta de FRO-medel som består av hela eller delar av FRO-anslaget till medlemsstaterna samt de medel som överförts i enlighet med artikel [21a] i förordning (EU) [new CPR]. Summan av de Eruf-medel och de ESF+-medel som överförts till FRO-prioriteringen ska uppgå till minst en och en halv gång FRO-stödet till den prioriteringen, men det får inte överstiga tre gånger det beloppet.

Artikel 7
Territoriella planer för en rättvis omställning

1.Medlemsstaterna ska, tillsammans med de behöriga myndigheterna för de berörda territorierna, utarbeta en eller flera territoriella planer för en rättvis omställning, som omfattar ett eller flera berörda territorier som motsvarar nivå 3 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (nedan kallade Nuts 3-regioner) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1059/2003, ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 17 eller delar av dessa territorier, i enlighet med mallen i bilaga II. Dessa territorier ska vara de som påverkas mest negativt, sett till de ekonomiska och sociala konsekvenserna av omställningen, särskilt vad gäller de förväntade förlusterna av arbetstillfällen kopplade till produktion och användning av fossila bränslen samt omvandlingsbehovet i produktionsprocesserna i de industriella anläggningar som har den högsta växthusgasintensiteten.

2.En territoriell plan för en rättvis omställning ska innehålla följande delar:

a)En beskrivning av omställningsprocessen på nationell nivå till en klimatneutral ekonomi, inklusive en tidsplan för viktiga steg i omställningen som är förenliga med den senaste versionen av den nationella energi- och klimatplanen.

b)En motivering för hur man fastställer de territorier som påverkas mest negativt av omställningsprocessen enligt led a och som ska få stöd från FRO enligt punkt 1.

c)En bedömning av de omställningsproblem som de hårdast drabbade territorierna står inför, inklusive sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en omställning till en klimatneutral ekonomi, där man anger antalet arbetstillfällen som kan påverkas eller gå förlorade, utvecklingsbehoven samt de mål som ska uppnås senast 2030 i samband med omvandlingen eller nedläggningen av växthusgasintensiv verksamhet i dessa territorier.

d)En beskrivning av hur FRO-stödet förväntas bidra till hanteringen av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

e)En bedömning av planens förenlighet med andra nationella, regionala eller territoriella strategier och planer.

f)En beskrivning av styrmekanismerna, bestående av partnerskapsarrangemangen, övervaknings- och utvärderingsåtgärder samt ansvariga organ.

g)En beskrivning av den typ av insatser som planeras och hur de förväntas bidra till att mildra effekterna av omställningen.

h)I de fall stöd ges till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, en fullständig förteckning över sådana verksamheter och företag, och belägg för att det finns behov av sådant stöd genom en gapanalys som visar att de förväntade förlusterna av arbetstillfällen skulle överstiga det förväntade antalet nya arbetstillfällen om investeringen inte gjordes.

i)I de fall stöd ges till investeringar för att minska växthusgasutsläppen från verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG, en fullständig förteckning över sådana verksamheter som ska få stöd och belägg för att de bidrar till en omställning till en klimatneutral ekonomi och att investeringarna leder till en betydande minskning av växthusgasutsläppen, så att dessa hamnar betydligt lägre än de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning i enlighet med direktiv 2003/87/EG, under förutsättning att investeringarna är nödvändiga för att skydda ett stort antal arbetstillfällen.

j)Synergier och komplementaritet med andra unionsprogram och pelarna i mekanismen för en rättvis omställning för att ta itu med de utvecklingsbehov som fastställts.

3.Relevanta parter i enlighet med artikel [6] i förordning (EU) [new CPR] ska delta i utarbetandet och genomförandet av territoriella planer för en rättvis omställning.

4.Territoriella planer för en rättvis omställning ska vara förenliga med de territoriella strategier som avses i artikel [23] i förordning (EU) [new CPR], med relevanta strategier för smart specialisering, de nationella energi- och klimatplanerna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Om översynen av den nationella energi- och klimatplanen enligt artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999 gör att det krävs en översyn av en territoriell plan för en rättvis omställning bör den översynen genomföras som en del av halvtidsöversynen enligt artikel 14 i förordning (EU) [new CPR].

Artikel 8
Indikatorer

1.Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga III och, i de fall det är vederbörligen motiverat i den territoriella handlingsplanen för en rättvis omställning, programspecifika output- och resultatindikatorer ska fastställas i enlighet med artiklarna [12.1 andra stycket a], [17.3 d ii] och [37.2 b] i förordning (EU) [new CPR].

2.För outputindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll. Delmålen för 2024 och målen för 2029 ska vara kumulativa. Målen får inte revideras efter det att en begäran om programändring som lämnats in i enlighet med artikel [14.2] i förordning (EU) [new CPR] har godkänts av kommissionen.

3.Om en FRO-prioritering stöder sådana verksamheter som avses i artikel 4.2 h, i eller j får uppgifter om deltagarnas indikatorer endast överföras om alla de uppgifter om den deltagaren som krävs enligt bilaga III är tillgängliga.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10 för att ändra bilaga III för att göra nödvändiga justeringar av förteckningen över de indikatorer som ska användas.

Artikel 9
Finansiella korrigeringar

Om kommissionen, på grundval av granskningen av den slutliga prestationsrapporten för programmet, drar slutsatsen att minst 65 % av det fastställda målet för FRO-medlen inte har uppnåtts för en eller flera av output- eller resultatindikatorerna, får den göra finansiella korrigeringar i enlighet med artikel [98] i förordning (EU) [new CPR] genom att minska stödet från FRO till den berörda prioriteringen i proportion till vad som uppnåtts.

Artikel 10
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.4 ska ges till kommissionen tills vidare med verkan från och med [den dag då denna förordning träder i kraft].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 8.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 11
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Talman    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Miljö- och klimatåtgärder, i väntan på godkännande av förslagen om den fleråriga budgetramen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 18  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Andra halvåret 2020 – antagande av förordningen

Från och med 2020 – utarbetande av territoriella planer för en rättvis omställning i medlemsstaterna

Under 2021 – antagande av programmet och start för genomförandet

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU:s åtgärder för Fonden för en rättvis omställning motiveras med målen i artikel 174 i EUF-fördraget, där det anges att särskild hänsyn ska tas till områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar.

Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är starkt beroende av fossila bränslen eller växthusgasintensiva industrier som ska fasas ut eller som kraftigt påverkas av omställningen och som saknar de ekonomiska medlen att anpassa sig för att bli klimatneutrala. FRO bistår i samband med den utmaning som omställningen utgör och utökar medlemsstaternas budgetkapacitet att genomföra nödvändiga investeringar och åtgärder.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Åtgärder har redan vidtagits på unionsnivå, inom initiativen för kolregioner i övergång och pilotåtgärden för regioner i industriell omvandling, för att främja energi- och klimatomställningen. Även om Fonden för en rättvis omställning har bredare mål och ett mer integrerat arbetssätt kan man dra nytta av erfarenheterna från dessa initiativ vid programplaneringen och genomförandet av fonden.

Till att börja med ger initiativet för kolregioner i övergång stöd till omställningen i 21 pilotregioner med starkt kolberoende ekonomier. Strukturförändringar hanteras med ett helhetsgrepp som omfattar de ekonomiska, industriella, tekniska och sociala dimensionerna av omvandlingsprocessen, med deltagande av och i nära samarbete med lokala aktörer.

Stödet är inriktat på ekonomisk omvandling i linje med strategier för smart specialisering (t.ex. stöd till små och medelstora företag, företagskuvöser, innovation och samarbete mellan industrin och forskare), omskolning av arbetstagare som traditionellt varit anställda i kolrelaterade sektorer och främjande av energieffektivitet och alternativa förnybara energikällor.

Initiativets framgång bygger på egenansvar för de berörda medlemsstaterna och regionerna. Kraven på nationell medfinansiering inom den delade förvaltningen samt parternas deltagande i utvecklingsstrategin ger en hävstångseffekt.

För att hjälpa EU:s regioner att hantera omställningen till en mer hållbar koldioxidsnål ekonomi har på liknande sätt särskilt stöd erbjudits för att stimulera innovation, undanröja investeringshinder och ge invånarna rätt kompetens och hantera den industriella omvandlingen som utlösts av energi- och klimatförändringsomställningen. Pilotåtgärden tillhandahåller stöd från kommissionens experter samt tekniskt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tolv regioner har valts ut för EU-stöd.

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Resultatet och genomförandet av Fonden för en rättvis omställning kommer att styras av förordningen om gemensamma bestämmelser, som också reglerar bl.a. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+. Komplementariteten och synergieffekterna med dessa fonder kommer därför att vara ytterst starka, bl.a. genom särskilda överföringar från de två sammanhållningspolitiska fonderna. Fonden för en rättvis omställning kommer också att nära samordnas med de andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning. Fonden förväntas ge resultat inom ramen för den nya gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa. Det kommer också att ha starka kopplingar till initiativen i punkt 1.4.3.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

X begränsad varaktighet

   verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

X    Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till perioden efter 2027 för betalningsbemyndiganden.

   obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 19

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

   av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

   av genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

   tredjeländer eller organ som de har utsett

   internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

   EIB och Europeiska investeringsfonden

   organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

   offentligrättsliga organ

   privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

   organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

   personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Reglerna om uppföljning och rapportering kommer att omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser och kommer att vara identiska med dem som gäller för de övriga sju fonderna med delad förvaltning som omfattas av den förordningen.

Reglerna i förordningen om gemensamma bestämmelser bygger på bästa praxis från perioden 2014–2020 och kommer att fortsätta att bygga på ett system med delad förvaltning. Övervakningskommittéer som kommer att inrättas för varje program kommer att få en mer framträdande roll när det gäller att övervaka programprestationerna och alla faktorer som påverkar genomförandet. För öppenhetens skull måste de handlingar som lämnas in till övervakningskommittéerna vara allmänt tillgängliga. Systemet kompletteras med årliga möten för prestationsöversyn mellan kommissionen och medlemsstaterna. Kravet på en slutlig prestationsrapport kommer att gälla.

Fastställandet av allmänt tillämpliga indikatorer kommer att bidra till att tillgängliggöra övervakningsinformation som kan aggregeras på unionsnivå. Dessa indikatorer kommer att anges separat för Fonden för en rättvis omställning, men inom en enhetlig ram med de indikatorer som föreslås för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Elektroniska uppgifter möjliggör både en förenkling och öppenhet. Under perioden 2014–2020 var det ett krav att man skulle inrätta ett system för elektroniskt datautbyte mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter samt mellan olika myndigheter i förvaltnings- och kontrollsystemet. Den nuvarande förordningen bygger på detta och vidareutvecklar vissa aspekter när det gäller insamling av uppgifter. Alla uppgifter som behövs för att övervaka framstegen i genomförandet, inklusive programmens resultat och prestationer, kommer nu att överföras elektroniskt.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Förvaltnings- och kontrollsystemet kommer att omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser och kommer att vara identiska med dem som gäller för de övriga sju fonderna med delad förvaltning som omfattas av den förordningen.

Det är nödvändigt att behålla de befintliga grundläggande principerna för förvaltnings- och kontrollsystemet och de regler för finansiell förvaltning som infördes för perioden 2014–2020, med tanke på de positiva resultaten med minskade felprocentsatser som rapporterats av Europeiska revisionsrätten (och den osäkerhet som beror på att systemet inte funnits under hela programmets genomförandecykel och att det därför inte går att dra slutsatser om alla dess aspekter).

Det är dock också nödvändigt att erkänna den försenade starten av genomförandet 2014–2020 och den ibland onödiga administrativa börda som vissa av kraven medförde. Det föreslås därför att uppgifterna och ansvarsområdena för de olika organen i förvaltnings- och kontrollsystemet anges på ett tydligare sätt, särskilt när det gäller urvalet av insatser och krav på att säkerställa att principerna om sund ekonomisk förvaltning följs.

Alla detaljer och sekundära bestämmelser som tidigare fastställdes i sekundärrätten har tagits med i lagstiftningen för att öka förutsägbarheten. Det finns inget krav på att genomföra utnämningsförfarandet, i bestämmelserna förespråkas att man behåller befintliga system. En mer långtgående förenkling föreslås när det gäller program med ett välfungerande system för förvaltning och kontroll och med goda resultat. Kraven har också gjorts tydligare när det gäller riskbaserade förvaltningskontroller, rutiner för samordnad granskning samt när det gäller minimikrav för mindre program där det kan vara nödvändigt att använda icke-statistiska urvalsmetoder.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Ändringar och förenklingsalternativ i kommissionens förslag för perioden efter 2020 beaktar revisionsrättens olika rekommendationer för utarbetande av lagstiftning för perioden efter 2020, särskilt rekommendationerna att ompröva utformningen av mekanismen för genomförandet av fonderna (rekommendation 1 i revision 2015/AUD/0195) med beaktande av förslagen från högnivågruppen.

Höga felprocentsatser berodde tidigare ofta på bristande rättslig förutsebarhet och olika tolkningar av samma styrregler, t.ex. när det gäller offentlig upphandling. Kommissionen inför flera aspekter i förslaget till ny förordning om gemensamma bestämmelser, t.ex. riskbaserade förvaltningskontroller, en riskbaserad revisionsstrategi, regler för ett proportionellt behov av statistiskt urval och särskilda bestämmelser om kontrollernas proportionalitet och beroende av nationella förvaltnings- och kontrollsystem.

Detaljerade bilagor om relevanta aspekter av förvaltnings- och kontrollsystemen syftar till att ge rättslig förutsägbarhet utan att det behövs sådana sekundära rättsakter eller långa riktlinjer som normalt brukar utarbetas efter antagandet av förordningen om gemensamma bestämmelser.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Den nuvarande mekanismen för delad förvaltning kritiseras ibland, även av revisionsrätten, för att vara alltför komplicerad och ge upphov till fel, med höga kostnader på alla kontrollnivåer. Kommissionen har noggrant övervägt alla dessa kritiska element för att hitta rätt balans mellan ansvarsskyldighet, förenkling och prestation.

Förenklingar har gjorts för att förebygga risken för överlappning i kontrollerna av stödmottagare på olika nivåer och för överlappning mellan olika roller i förvaltnings- och kontrollsystemen. För perioden efter 2020 behöver t.ex. certifieringsmyndigheterna (som för närvarande är över 210) ersättas med en redovisningstjänst som inte kan dubblera kontrollerna i framtiden. Dessutom föreslås en rationalisering av revisionsverksamheten, med en minskning av antalet insatsrevisioner hos stödmottagarna. Särskilda bestämmelser om förbättrade proportionella arrangemang planeras, med beaktande av hur ett programs förvaltnings- och kontrollsystem har fungerat tidigare.

När det gäller den tillförlitlighetsgrad som ska uppnås är målet i lagstiftningsförslagen att felprocenten ska ligga under väsentlighetsgränsen på 2 %. En annan väsentlighetsgräns skulle kunna diskuteras i enskilda fall mot bakgrund av lagstiftningsdebatten, särskilt när den lagstiftande myndigheten inte fullt ut godkänner de förenklingar som föreslås i programmet eller begränsar kontrollerna, vilket skulle få konsekvenser för den förväntade felprocenten.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Kommissionen fortsätter att undersöka hur den kan ytterligare stärka de åtgärder som de förvaltande myndigheterna infört för att förebygga bedrägerier och oriktigheter under perioden efter 2020.

De förvaltande myndigheterna måste också upprätthålla effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden för bedrägeribekämpning, och särskilt beakta identifierade bedrägeririsker.

E-sammanhållning och interaktiva it-system kommer att fortsätta att vara viktiga krav för framtiden. De förvaltande myndigheterna kommer att kunna ha kvar de förfaranden och system för förebyggande av oriktigheter och bedrägerier som de redan har infört.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Type of
anslag

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff 20 .

från Efta-länder 21

från kandidat-länder 22

från tredje-länder

enligt artikel [21.2 b] i budgetförordningen

03. Naturresurser och miljö


XX.XX Fonden för en rättvis omställning (FRO)

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro i löpande priser (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

03.

Naturresurser och miljö

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

XX.XX Fonden för en rättvis omställning (FRO)

Åtaganden

(1)

1 036,000

1 047,000

1 059,000

1 071,000

1 083,000

1 095,000

1 109,000

7 500,000

Betalningar

(2)

43,051

48,460

436,016

539,405

944,231

1 221,051

1 194,277

3 073,509

7 500,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet 23  

Åtaganden = Betalningar

(3)

TOTALA anslag för ramanslagen för programmet

Åtaganden

=1+3

1 036,000

1 047,000

1 059,000

1 071,000

1 083,000

1 095,000

1 109,000

7 500,000

Betalningar

=2+3

43,051

48,460

436,016

539,405

944,231

1 221,051

1 194,277

3 073,509

7 500,000



Rubrik i den fleråriga
budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt , vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.



Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

Personalresurser

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

23 100

Övriga administrativa utgifter

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

23 100

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

TOTALA anslag
för samtliga RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

1 039,300

1 050,300

1 062,300

1 074,300

1 086,300

1 098,300

1 112,300

7 523,100

Betalningar

46,351

51,760

439,316

542,705

947,531

1 224,351

1 197,577

3 076,809

7 523,100

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

23 100

Övriga administrativa utgifter

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

23 100

Utanför RUBRIK 7 24
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga administrative utgifter

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

3 300

23 100

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.



3.2.2.1.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna

22

22

22

22

22

22

22

Vid delegationer

Forskning

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 25

Rubrik 7

Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen 

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

Som finansieras genom ramanslagen för programmet  26

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

Forskning

Annat (specificera)

TOTALT

22

22

22

22

22

22

22

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

·För att bidra till analys, förhandling, ändring och/eller förberedelse för antagande av förslag till program och/eller projekt i medlemsstaterna.

·För att bidra till förvaltning, övervakning och utvärdering av program och/eller godkända projekt.

·För att se till att reglerna för programmen följs.

Extern personal

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

   innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 27

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    COM(2018) 322 final.
(2)    Artikel 4 i COM(2018) 375.
(3)    COM(2020) 21, 14.1.2020.
(4)    Offentligt samråd om EU-fonder på det sammanhållningspolitiska området    
https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-eu-funds-area-cohesion_sv
(5)    Europeiska regionkommittén, Socioekonomisk strukturomvandling av kolregioner i Europa, 136:e plenarsessionen, 7–9 oktober 2019, ECON-VI/041.
(6)    COM(2018) 372 final.
(7)    SWD(2018) 282 final.
(8)    COM(2018) 375 final.
(9)    EUT C , , s. .
(10)    EUT C , , s. .
(11)    COM(2019) 640 final, 11.12.2019.
(12)    COM(2020) 21, 14.1.2020.
(13)    Enligt En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – COM(2018) 773 final.
(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
(15)    EUT L 123, 12.5.2016, s.13.
(16)    Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
(18)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
(19)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  
(20)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag..
(21)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(22)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(23)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(24)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(25)    [I denna fotnot förklaras vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(26)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(27)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
Top

Bryssel den 14.1.2020

COM(2020) 22 final

BILAGOR

till

Förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning


BILAGA I

 

Fördelningsmetod för medlen i Fonden för en rättvis omställning

För varje medlemsstat ska finansieringsramen fastställas i följande steg:

a)    Andelen för varje medlemsstat beräknas som den viktade summan av andelarna, utifrån följande kriterier och viktade enligt vad som anges nedan:

i)    Växthusgasutsläpp från industrianläggningar i Nuts 2-regioner där koldioxidintensiteten, definierad som förhållandet mellan växthusgasutsläpp från industrianläggningar rapporterade av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 1 och industrins bruttoförädlingsvärde, överstiger dubbla genomsnittsvärdet i EU-27. Om den nivån inte överstigs i någon Nuts 2-region i en viss medlemsstat beaktas växthusgasutsläppen från industrianläggningar i den Nuts 2-region som har den högsta koldioxidintensiteten (vikt: 49 %)

ii)    Sysselsättning inom kol- och brunkolsutvinning (vikt: 25 %)

iii)    Sysselsättning i industrin i de Nuts 2-regioner som beaktas i punkt i (vikt: 25 %)

iv)    Torvproduktion (vikt: 0,95 %)

v)    Produktion av oljeskiffer (vikt: 0,05 %)

b)    Anslag som beräknas genom tillämpning av led a justeras så att ingen medlemsstat får mer än 2 miljarder euro. De belopp som överstiger 2 miljarder euro per medlemsstat omfördelas i proportion till anslagen till alla övriga medlemsstater. I enlighet med detta görs en ny beräkning av medlemsstaternas andelar.

c)    Medlemsstatens andel som beräknats genom tillämpning av led b justeras uppåt eller nedåt genom en koefficient som är 1,5 gånger det procenttal med vilket medlemsstatens BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017 överstiger eller understiger genomsnittlig BNI per capita i medlemsstaterna i EU-27 (genomsnittet är satt till 100 %).

Den här justeringen görs inte för medlemsstater för vilka anslaget har begränsats enligt led b.

d)    Anslag som beräknas genom tillämpning av led c justeras så att det slutliga anslaget från FRO ger en stödnivå per capita (beräknat efter medlemsstatens hela befolkning) på minst 6 euro under hela perioden.

De belopp som behövs för att säkerställa den lägsta stödnivån dras proportionellt från övriga medlemsstaters anslag, utom för medlemsstater för vilka anslaget har begränsats enligt led b.

Anslaget från Fonden för en rättvis omställning kompletterar det anslag som beräknas enligt punkterna 1–16 i bilaga XXII i [new CPR proposal] och ingår inte i fördelningsunderlaget för punkterna 10–15 i bilaga XXII i [new CPR proposal].

BILAGA II

Förlaga för territoriella planer för en rättvis omställning

1.Huvuddragen i omställningsprocessen och identifiering av de territorier i medlemsstaten som påverkas mest negativt

Textfält [12000]

Referens: artikel 7.2 a

1.1. Huvuddragen i den förväntade omställningsprocessen till en klimatneutral ekonomi, i linje med målen i de nationella energi- och klimatplanerna och andra befintliga omställningsplaner, med en tidsplan för att upphöra eller minska typer av verksamhet som kol- och brunkolsbrytning och kolkraftverk.

Referens: artikel 7.2 b

1.2. Identifiering av de territorier som förväntas påverkas mest negativt, samt en motivering av valet med motsvarande uppskattning av konsekvenserna för ekonomin och sysselsättningen, baserat på huvuddragen i avsnitt 1.1.

2.Bedömning av omställningsproblemen för vart och ett av de identifierade territorierna

2.1. Bedömning av de ekonomiska, sociala och territoriella konsekvenserna av omställningen till en klimatneutral ekonomi

Referens: artikel 7.2 c

Textfält [12000]

Identifiering av de ekonomiska aktiviteter och de industrisektorer som påverkas, uppdelat på

– sektorer på tillbakagång, som förväntas upphöra eller göra stora nedskärningar i sin verksamhet med koppling till omställningen, med en tidsplan, och

– sektorer i omvandling, som förväntas ställa om sin verksamhet, sina processer och sin produktion.

För var och en av de två sektorerna:

– Förväntade förluster av arbetstillfällen och behov av omskolning, med beaktande av kompetensprognoser.

– Potential för ekonomisk diversifiering och utvecklingsmöjligheter.

2.2. Utvecklingsbehov och mål fram till 2030, i syfte att uppnå klimatneutralitet

Referens: artikel 7.2 d

Textfält [6000]

Utvecklingsbehov för att hantera omställningsproblemen.

– Mål och förväntade resultat för genomförandet av prioriteringen inom FRO. 

2.3. Förenlighet med andra nationella, regionala eller territoriella strategier och planer

Referens: artikel 7.2 e

Textfält [6000]

Strategier för smart specialisering.

– Territoriella strategier som avses i artikel 23 i förordning (EU) [new CPR].

– Andra regionala eller nationella utvecklingsplaner. 

2.4. Typ av insatser som planeras

Textfält [12000]

Referens: artikel 7.2 g

– Typ av insatser som planeras och hur de förväntas bidra till att mildra effekterna av klimatomställningen.

Referens: artikel 7.2 h

Fylls i endast om stöd ges till produktiva investeringar i andra än små och medelstora företag:

– En fullständig förteckning över sådan verksamhet och sådana företag, och för var och en av dem belägg för att det finns behov av sådant stöd genom en gapanalys som visar att de förväntade förlusterna av arbetstillfällen skulle överstiga det förväntade antalet nya arbetstillfällen om investeringen inte gjordes.

Referens: artikel 7.2 i

Fylls i endast om stöd ges till investeringar för att minska växthusgasutsläppen från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG.

– En fullständig förteckning över sådana typer av verksamhet som ska få stöd och belägg för att de bidrar till omställningen till en klimatneutral ekonomi och att investeringarna leder till en betydande minskning av växthusgasutsläppen, så att dessa hamnar betydligt lägre än de relevanta riktmärken som används för gratis tilldelning i enlighet med direktiv 2003/87/EG, under förutsättning att investeringarna är nödvändiga för att skydda ett stort antal arbetstillfällen.

Referens: artikel 7.2 j

– De planerade insatsernas synergier och komplementaritet med andra program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt (som stöder omställningsprocessen), andra finansieringsinstrument (unionens fond för modernisering av utsläppshandeln) och de andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning (ett särskilt system inom InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn från Europeiska investeringsbanken) för att hantera identifierade investeringsbehov.

2.5. Programspecifika output- eller resultatindikatorer

Referens: artikel 8.1

Fylls i endast om programspecifika indikatorer planeras:

– Belägg för att det finns behov av programspecifika output- eller resultatindikatorer baserade på de olika typer av insatser som planeras.

Tabell 1. Outputindikatorer

Specifikt mål

Id [5]

Indikator [255]

Måttenhet

Delmål (2024)

Mål (2029)

Tabell 2. Resultatindikatorer

Specifikt mål

Id [5]

Indikator [255]

Måttenhet

Utgångsvärde eller referensvärde

Referensår

Mål (2029)

Datakälla [200]

Kommentarer [200]



3.Styrmekanismer

Referens: artikel 7.2 f

Textfält [5000]

3.1. Partnerskap

– Arrangemang för parternas deltagande i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av den territoriella planen för en rättvis omställning.

– Resultat av det offentliga samrådet.

3.2. Övervakning och utvärdering 

– Övervaknings- och utvärderingsåtgärder som planeras, inklusive indikatorer för att mäta hur planens mål kan uppnås.

3.3. Samordnings- och övervakningsorgan

Ett eller flera organ som ansvarar för samordningen och övervakningen av genomförandet av planen, och deras respektive roller

BILAGA III

Regionalpolitiska gemensamma outputindikatorer (RCO) och regionalpolitiska gemensamma resultatindikatorer (RCR) för Fonden för en rättvis omställning 2

Output

Resultat

RCO 01 – Företag som får stöd (uppdelat på mikroföretag, småföretag, medelstora företag, stora företag)
RCO 02 – Företag som får stöd genom bidr
ag
RCO 03 – Företag som får stöd genom finansieringsinstrument

RCO 04 – Företag som får icke-ekonomiskt stöd

RCO 05 – Nystartade företag som får stöd


RCO 10 – Företag som samarbetar med forskningsinstitut

RCO 120 – Företag som får stöd för att minska växthusgasutsläppen från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG

RCR 01 – Antal skapade arbetstillfällen i enheter som får stöd
RCR 02 – Privata investeringar som matchar offentligt stöd (varav bidrag respektive finansieringsins
trument)
RCR 03 – Små och medelstora företag som inför produkt- eller processinnovationer

RCR 04 – Små och medelstora företag som inför marknadsförings- eller organisationsinnovationer

RCR 05 – Små och medelstora företag som gör innovationer inom företaget

RCR 06 – Patentansökningar till Europeiska patentverket

RCO 29 – Uppskattade växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG i företag som får stöd


RCO 13 – Digitala tjänster och produkter som utvecklats för företag

RCR 11 – Användare av nya offentliga digitala tjänster och tillämpningar
RCR 12 – Användare av nya digitala produkter, tjänster och tillämpningar som utvecklats av företag

RCO 15 – Skapad kapacitet för företagsinkubation


RCR 17 – Företag som överlevt tre år på marknaden
RCR 18 – Små och medelstora företag som använder inkubationstjänster ett år efter inkubationens inrättande

RCO 101 – Små och medelstora företag som investerar i kompetensutveckling

RCR 97 – Antal lärlingsutbildningar som fått stöd i små och medelstora företag

RCR 98 – Personal i små och medelstora företag som avslutar vidareutbildning (uppdelat på typ av kompetens: teknik, förvaltning, entreprenörskap, ekologi, annan)

RCO 22 – Extra produktionskapacitet för förnybar energi (varav el respektive värme)

RCR 31 – Total mängd förnybar energi som producerats (varav el respektive värme)
RCR 32 – Förnybar energi: (drifts)kapacitet ansluten till nät

RCO 34 – Extra kapacitet för avfallsåtervinning

RCR 46 – Antal människor som betjänas av avfallsåtervinningsanläggningar och små avfallshanteringssystem
RCR 47 – Avfall som återvunnits

RCR 48 – Återvunnet avfall som använts som råmaterial

RCR 49 – Avfall som återanvänts

RCO 38 – Yta återställd mark som får stöd
RCO 39 – Installerade system för övervakning av luftföroreningar

RCR 50 – Antal människor som omfattas av åtgärder för luftkvalitet

RCR 52 – Återställd mark som används för grönområden, subventionerade bostäder, ekonomisk eller lokal verksamhet

Deltagarna 3 , 4 :

RCO 200 – arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa

RCO 201 – långtidsarbetslösa

RCO 202 – icke-yrkesverksamma

RCO 203 – anställda, inklusive egenföretagare

RCO 204 – under 30 år

RCO 205 – över 54 år

RCO 206 – med högst grundskoleutbildning (ISCED 0–2)

RCO 207 – med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)

RCO 208 – med högskoleutbildning (ISCED 5–8)

RCO 209 – totalt antal deltagare 5  

Deltagarna 6 :

RCR 200 – deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd

RCR 201 – deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd

RCR 202 – deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd

RCR 203 – deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, efter avslutad åtgärd

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
(2) För att göra framställningen tydligare har indikatorerna grupperats, så att det blir enklare att se hur de motsvarar indikatorerna i andra fondspecifika förordningar inom sammanhållningspolitiken.
(3) Alla output- och resultatindikatorer för deltagarna ska rapporteras.
(4)

 All data som rör personer ska delas upp per kön (män/kvinnor – ickebinära personer). Om vissa resultat inte är möjliga är det inte nödvändigt att samla in och rapportera data för de resultatindikatorerna. När data hämtas från register behöver inte medlemsstaterna anpassa dem efter gemensamt överenskomna definitioner, utan de får använda nationella definitioner.

(5) Ska beräknas automatiskt utifrån de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
(6) All data som rör personer ska delas upp per kön. Om vissa resultat inte är möjliga är det inte nödvändigt att samla in och rapportera data för de resultatindikatorerna. När data hämtas från register behöver inte medlemsstaterna anpassa dem efter gemensamt överenskomna definitioner, utan de får använda nationella definitioner.
Top