EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.12.2020
COM(2020) 831 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
om riktade beredskapsåtgärder i avsaknad av ett avtal med Förenade kungariket om ett framtida partnerskap
1.
Inledning
2.
Beredskap är viktigare än någonsin
3. Vikten av att EU har riktade beredskapsåtgärder i ett avtalslöst scenario
4.
Förslag till rättsliga beredskapsåtgärder som ska tillämpas från och med januari 2021
4.1 Grundläggande luftfartsförbindelser och flygsäkerhet
4.2 Vägtransportförbindelser
4.3 Järnvägstunnelförbindelsen under Engelska kanalen
4.4 Fiskeverksamhet
5. Mildra effekterna genom EU:s budget
5.1 Brexitjusteringsreserven
5.2 Program och instrument i EU:s budget 2021–2027
6. Principer för beredskapsåtgärder på medlemsstatsnivå
7. Hantering av störningar som uppstår efter övergångsperiodens utgång
1.Inledning
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan kallat Förenade kungariket) lämnade Europeiska unionen (EU) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) – nedan tillsammans kallade unionen – den 1 februari 2020. Utträdesavtalet, som trädde i kraft den dagen, säkerställer att Förenade kungarikets utträde kan ske under ordnade former.
Utträdesavtalet föreskriver en övergångsperiod under vilken unionsrätten fortsätter att vara tillämplig på och i Förenade kungariket
. Denna period löper ut den 31 december 2020. Från och med denna tidpunkt kommer Förenade kungariket inte längre delta i EU:s inre marknad, tullunionen eller unionens politik, och tillämpningen av EU-rätten på och i Förenade kungariket kommer att upphöra.
De materiella bestämmelserna i utträdesavtalet gäller oberoende av resultatet av förhandlingarna om de framtida förbindelserna. Detta innebär följande:
·Ett fortsatt skydd av medborgarrättigheter, inbegripet socialförsäkringsrättigheter, för EU-medborgare och berörda brittiska medborgare under hela deras livstid.
·En ekonomisk uppgörelse som säkerställer att Förenade kungariket och unionen kommer att fullgöra alla finansiella åtaganden som gjorts när Förenade kungariket var medlem. Överenskommelsen säkerställer också att EU:s projekt och program inom den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) finansieras som planerat fram till dess att de avslutas, vilket skapar säkerhet för alla mottagare av stöd från EU-program, inbegripet stödmottagare i Förenade kungariket.
·En rättsligt bindande lösning som undviker en hård gräns på den irländska ön, skyddar hela öns ekonomi och långfredagsavtalet (Belfastavtalet) i alla dess aspekter, samt säkerställer den inre marknadens integritet (protokollet om Irland och Nordirland, som i de flesta delar kommer att vara tillämpligt från och med övergångsperiodens utgång).
·Skydd av intressena för personer som är bosatta eller anställda på suveräna basområdens territorium (protokollet om suveräna basområden i Cypern, som kommer att tillämpas från och med övergångsperiodens utgång).
·Ett nära samarbete mellan Spanien och Förenade kungariket när det gäller Gibraltar om genomförandet av bestämmelserna om medborgerliga rättigheter i utträdesavtalet, och administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter inom flera politikområden (protokollet om Gibraltar, som kommer att upphöra att gälla vid övergångsperiodens utgång, med undantag för dess första artikel, som rör medborgarnas rättigheter).
·Andra arrangemang som krävs för att Förenade kungariket ska kunna utträda under ordnade former, bland annat för att säkerställa
Øen gradvis avveckling av arrangemang och förfaranden för samarbete mellan Förenade kungariket och medlemsstaterna i relevanta frågor som omfattas av unionsrätten,
Ørättslig klarhet om vad som gäller för varor som redan släppts ut på marknaden och varor som är under förflyttning mellan EU och Förenade kungariket vid övergångsperiodens utgång,
Øfortsatt skydd och skyddsåtgärder i Förenade kungariket på en rad områden som omfattar alltifrån EU:s immateriella rättigheter till personuppgifter som överförs före övergångsperiodens utgång eller som därefter behandlas i Förenade kungariket på grundval av utträdesavtalet, eller Euratommaterial som finns i Förenade kungariket.
Resultatet av förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket om ett avtal om ett framtida partnerskap är för närvarande ovisst, trots att övergångsperioden mycket snart löper ut. Kommissionen kommer att fortsätta att göra sitt yttersta för att slutföra förhandlingarna om ett avtal som respekterar EU:s intressen.
EU kommer att fortsätta förhandlingarna med Förenade kungariket, eftersom det övergripande målet att enas om ett ambitiöst, brett, djupgående och flexibelt partnerskap med Förenade kungariket kvarstår, samtidigt som det finns överordnade villkor vad gäller lika spelregler och styrelseformer. Med tanke på att övergångsperioden mycket snart kommer att löpa ut är det emellertid inte möjligt att garantera att ett sådant avtal kommer att träda i kraft den 1 januari 2021, vilket kan leda till en period utan avtal. Detta meddelande och de beredskapsåtgärder som här föreslås syftar till att skapa förutsättningar att hantera detta scenario. Med undantag för förordningen om luftfartssäkerhet betyder detta att de föreslagna beredskapsåtgärderna automatiskt skulle upphöra att gälla när ett avtal träder i kraft eller efter en fastställd period om inget avtal träder i kraft (efter sex månader vad gäller lufttrafik- och vägrelaterade åtgärder och efter ett år för fiskerelaterade åtgärder).
Utan ett avtal som börjar tillämpas den 1 januari 2021 kommer förbindelserna mellan Förenade kungariket och unionen till största delen styras av multilaterala internationella överenskommelser som både Förenade kungariket och EU och/eller dess medlemsstater är parter i samt av EU:s eller medlemsstaternas nationella lagstiftning i förhållande till tredjeländer. Exempelvis skulle handeln med varor och tjänster mellan EU och Förenade kungariket ske enligt Världshandelsorganisationens villkor, vilket innebär att varje part skulle tillämpa tullar på grundval av mest gynnad nationsprincipen på varor med ursprung i den andra parten. Även polissamarbete och rättsligt samarbete skulle behöva utgå från diverse internationella konventioner och andra verktyg.
Någon sådan nödlösning finns dock inte för luftfartssektorn och nödlösningen för vägtransportsektorn – att tillstånd skulle utfärdas enligt Europeiska transportministerkonferensens (CEMT) bestämmelser – är uppenbart otillräcklig när det gäller Förenade kungariket. Detta skulle skapa svårhanterliga störningar och utgöra ett allvarligt hot mot EU:s intressen.
Utan ett avtal som är i kraft senast den 1 januari 2021 skulle fiskefartyg från EU och Förenade kungariket inte ha garanterat tillträde till varandras vatten, trots den betydelse fisket har för kustsamhällens utkomstmöjligheter och vikten av att säkerställa ett hållbart fiske.
På dessa tre områden anser kommissionen att beredskapsåtgärder är motiverade.
Dessa beredskapsåtgärder skulle inte träda i kraft om ett avtal om ett framtida partnerskap börjar gälla den 1 januari 2021.
2.Beredskap är viktigare än någonsin
Den 1 januari 2021 kommer störningar att inträffa, med eller utan ett avtal mellan EU och Förenade kungariket om deras framtida förbindelser. Detta är en naturlig följd av Förenade kungarikets beslut att lämna unionen och inte längre delta i EU:s inre marknad och tullunion. Kommissionen har alltid varit mycket tydlig på den punkten.
I sitt meddelande om beredskapen i slutet av Europeiska unionens och Förenade kungarikets övergångsperiod av den 9 juli 2020 upprepade kommissionen vikten av att offentliga förvaltningar, företag och medborgare vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förbereda sig för de förändringar som oundvikligen kommer att följa som en konsekvens av Förenade kungarikets beslut, även med ett avtal om ett framtida partnerskap.
Dessutom har kommissionen utfärdat 89 sektorsspecifika tillkännagivanden med detaljerad information om de förändringar som är att vänta och vilka åtgärder som förvaltningar, företag och medborgare måste vidta. Det handlar bland annat om tillkännagivanden om handel med livsmedel, konsumentvaror, industriprodukter och tjänster, samt om mervärdesskatt, upphovsrätt, immateriella rättigheter, civilrätt, bolagsrätt och tullar.
Sedan juli månad har kommissionens avdelningar hållit bilaterala möten med samtliga 27 medlemsstater för att diskutera beredskapsfrågan med varje nationell förvaltning. Den samlade slutsatsen är att medlemsstaternas förvaltningar har god beredskap inför de oundvikliga förändringar som kommer att äga rum från och med den 1 januari 2021. Mer måste emellertid göras för att öka medvetenheten hos framför allt små och medelstora företag med exponering mot Förenade kungariket som kanske fortfarande inte känner till alla förfaranden för handel med ett tredjeland.
Kommissionen har därför under de senaste månaderna lanserat flera informationskampanjer och intensifierat sina insatser för att nå ut till berörda parter. Kommissionen har vidare erbjudit utbildning och vägledning om ”brexitberedskap” för medlemsstaternas förvaltningar och kommer att fortsätta att anordna sektorspecifika fackseminarier tillsammans med alla medlemsstater för att hjälpa till att finjustera genomförandet av beredskapsåtgärder, särskilt när det gäller kontroller vid gränserna av personer och varor.
Mer information om detta arbete finns i bilagorna till detta meddelande, som även innehåller en fullständig förteckning över tillkännagivandena om beredskap och en sammanfattning av de områden som stått i fokus för den utåtriktade verksamheten.
Det bör också erinras om att EU och Förenade kungariket i ingressen till protokollet om Irland och Nordirland har uttryckt sin fasta beslutsamhet att fortsätta Peace+-programmen. Eftersom detta program är ett program för europeiskt territoriellt samarbete (ETS) kan en finansieringsöverenskommelse ingås som gör det möjligt att fortsätta Peace+ även i ett avtalslöst scenario på samma sätt som sker i fråga om andra tredjeländers deltagande i ETS-programmen. Kommissionen kommer att fortsätta dessa diskussioner för att nå en finansieringsöverenskommelse innefattar som alla tänkbara situationer.
3. Vikten av att EU har riktade beredskapsåtgärder i ett avtalslöst scenario
Övergångsperioden närmar sig sitt slut och det råder fortsatt osäkerhet om huruvida ett avtal om ett framtida partnerskap mellan EU och Förenade kungariket kommer att vara i kraft den 1 januari 2021. Om det inte finns något avtal vid denna tidpunkt är det kommissionens avsikt att vara öppen för fortsatta förhandlingar om ett nytt partnerskap under 2021. Det står samtidigt klart att det måste finnas ett begränsat antal riktade åtgärder för tidsperioden fram till dess att ett framtida överenskommelse har ingåtts samt för att skydda EU:s intressen.
Som en förberedelse inför ett avtalslöst scenario föreslår kommissionen här ett begränsat antal riktade beredskapsåtgärder. Beredskapsåtgärderna styrs av följande principer:
a. Beredskapsåtgärderna får inte ge kontinuitet eller återge de fördelar som följer av ett EU-medlemskap eller har gällt under övergångsperioden. De får inte heller skapa en situation som är lika förmånlig som den som skulle föreskrivas i ett partnerskapsavtal. Detta innebär att beredskapsåtgärderna av princip aldrig får vara mer långtgående än vad EU erbjöd Förenade kungariket i det utkast till avtal om ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket som offentliggjordes den 18 mars 2020.
b. Beredskapsåtgärderna bör inriktas på att undvika eller mildra oproportionerliga störningar till följd av ett avtalslöst scenario och endast om dessa effekter inte kan avhjälpas eller lindras genom tillämpning av befintliga internationella eller multilaterala avtal eller genom lämpliga förberedelser. Beredskapsåtgärderna bör under inga omständigheter syfta till att kompensera ekonomiska aktörer som inte har vidtagit nödvändiga åtgärder.
c. Beredskapsåtgärderna bör utgöra en övergångslösning parallellt med att förhandlingarna om ett framtida partnerskap fortsätter och inte syfta till att på ett varaktigt sätt mildra de negativa effekterna av brexit. De måste vara av tillfällig karaktär, så att de inte utgör en ersättning för ett långsiktigt avtal.
d. I enlighet med subsidiaritetsprincipen ska beredskapsåtgärder vidtas endast om åtgärder på EU-nivå är helt nödvändiga för att skydda EU:s intressen och undvika snedvridning eller fragmentering av den inre marknaden, eftersom ett motsvarande resultat inte kan uppnås genom åtgärder på medlemsstatsnivå.
e. Beredskapsåtgärder är till sin karaktär ensidiga åtgärder, som vidtas för att skydda EU:s intressen. I vissa fall ställer tillämpningen av dem emellertid krav på ömsesidighet från Förenade kungarikets sida.
f. Deras territoriella tillämpningsområde kommer inte att omfatta Gibraltar.
3.
4.Förslag till rättsliga beredskapsåtgärder som ska tillämpas från och med januari 2021
Utöver förslaget rörande järnvägstunnelförbindelsen under Engelska kanalen, som antogs den 27 november 2020, har kommissionen i dag antagit ett paket med fyra lagstiftningsförslag. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med Europaparlamentet och rådet för att underlätta ett snabbt antagande före utgången av 2020.
4.1 Grundläggande luftfartsförbindelser och flygsäkerhet
a) Om det inte finns en beredskapsåtgärd för lufttransporter vid övergångsperiodens utgång kommer flygtrafiken mellan EU och Förenade kungariket att drabbas av störningar.
För att säkerställa grundläggande flygförbindelser har kommissionen i dag antagit ett förslag till förordning för att under en begränsad tidsperiod säkerställa tillhandahållandet av vissa luftfartstjänster mellan Förenade kungariket och EU.
Denna åtgärd skulle under högst sex månader ge brittiska lufttrafikföretag rätt att överflyga unionens territorium och där landa för andra än trafikändamål samt att bedriva reguljär och icke-reguljär internationell passagerar- och godstrafik mellan punkter i Förenade kungariket och punkter i EU (luftfartens tredje och fjärde friheter). En förutsättning för dessa arrangemang skulle vara att Förenade kungariket ger likvärdiga rättigheter till lufttrafikföretag från unionen och även tillhandahåller starka garantier för en rättvis konkurrens och för ett effektivt upprätthållande av dessa rättigheter och garantier.
Genom den föreslagna beredskapsförordningen får kommissionen för detta ändamål samma genomförandebefogenheter som i beredskapsförordning (EU) 2019/502 om gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur unionen, vilka till följd av utträdesavtalets ikraftträdande inte blivit tillämpliga.
b) Utan en beredskapsåtgärd för flygsäkerhet kommer befintliga konstruktionskontrollintyg som Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) utfärdat före övergångsperiodens utgång till företag baserade i Förenade kungariket inte längre att vara giltiga i unionen. När det gäller dessa intyg kommer konstruktionsstatsansvaret från och med övergångsperiodens utgång att vila på Förenade kungariket i egenskap av tredjeland. Detsamma gäller intyg som utfärdas av konstruktionsorganisationer som är baserade i Förenade kungariket och certifierats av Easa. Om dessa befintliga konstruktionskontrollintyg skulle bli ogiltiga i EU skulle många EU-luftfartyg som innehåller produkter med befintliga Easa-konstruktionskontrollintyg som utfärdats till brittiska företag behöva beläggas med flygförbud.
Kommissionen har därför i dag antagit ett förslag till förordning som säkerställer att de berörda luftfartsprodukter eller konstruktioner som certifierats av Easa eller av en konstruktionsorganisation som certifierats av Easa före övergångsperiodens utgång kan fortsätta att användas i unionens luftfartyg utan avbrott. Åtgärden skulle endast gälla luftfartyg som är registrerade i unionen.
c) När det gäller ägandet av och kontrollen över EU-lufttrafikföretag kommer kommissionen däremot inte att föreslå några ytterligare beredskapsåtgärder. Förordning (EU) 2019/502, som antogs i februari 2019, blev med undantag för några bestämmelser aldrig tillämplig. Den föreskrev dock en anståndsperiod på sex månader för att ge lufttrafikföretag möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa full överensstämmelse med kraven på ägande och kontroll. Ett villkor för anståndsperioden var att lufttrafikföretagen lämnade in en tillfredsställande plan för korrigerande åtgärder till de nationella behöriga myndigheterna. Denna skyldighet gällde från och med förordningens ikraftträdande. Vissa lufttrafikföretag har vidtagit nödvändiga åtgärder och beredskapsåtgärderna bör inte ge orättvisa fördelar till de berörda parter och företag som har underlåtit att i tid anpassa sig till den nya situationen.
4.2 Vägtransportförbindelser
Utan ett avtal om ett framtida partnerskap mellan EU och Förenade kungariket senast den 1 januari 2021 finns det ingen unionsrättslig grund för vägtransportföretags tillhandahållande av godstransporttjänster på väg mellan Förenade kungariket och medlemsstaterna efter detta datum. Europeiska transportministerkonferensens (CEMT) multilaterala kvotsystem skulle vara det enda regelverket för ett fortsatt tillhandahållande av dessa tjänster. På grund av de strikta begränsningarna när det gäller antalet tillstånd som CEMT kan utfärda skulle tillstånden emellertid inte vara tillräckliga för godstrafiken på väg mellan Förenade kungariket och medlemsstaterna, vilket skulle leda till allvarliga störningar och till och med kunna hota den allmänna ordningen.
Utan ett avtal om ett framtida partnerskap mellan EU och Förenade kungariket senast den 1 januari 2021 skulle det bli nödvändigt att avbryta linjetrafiken med buss till och från Förenade kungariket. Den relevanta multilaterala nödlösningen (protokollet till Interbus-överenskommelsen) kommer sannolikt att träda i kraft mellan EU och Förenade kungariket först under 2021.
Därför har kommissionen i dag antagit ett förslag till förordning om grundläggande förbindelser under begränsad tid vad gäller både gods- och passagerartransporter på väg.
a) Grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg
Den föreslagna förordningen skulle säkerställa fortsatta grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg i högst 6 månader. Detta villkoras av att Förenade kungariket ger vägtransportörer från unionen samma rättigheter och att inget annat följer av tillämpningen av regler som är likvärdiga med EU:s regler om rättvis konkurrens samt sociala och tekniska regler. Övervakning och säkerställande av likvärdighet i fråga om marknadstillträde och säkerställande av rättvis konkurrens är några av de befogenheter som delegeras till kommissionen på samma sätt som i beredskapsförordning (EU) 2019/501 om gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande förbindelser vad gäller transporter av gods och passagerare på väg, som på grund av utträdesavtalets ikraftträdande aldrig blev tillämplig.
I likhet med förordning (EU) 2019/501 föreskriver den nya föreslagna beredskapsförordningen inte ett automatiskt erkännande av brittiska tillstånd och intyg som innehas av EU-aktörer om exempelvis yrkesmässig kompetens. EU-aktörer som fortfarande är verksamma inom EU med stöd av brittiska intyg bör se till att de har ett EU-intyg senast den 1 januari 2021.
b) Passagerartransport – busstjänster
Den föreslagna förordningen skulle säkerställa fortsatta grundläggande busstrafikförbindelser i högst 6 månader. Regler om rättvis konkurrens samt sociala och tekniska regler skulle gälla på samma sätt som för godstransporter på väg.
När det gäller gränsöverskridande busstrafik på den irländska ön föreskriver den föreslagna beredskapsförordningen också rätt att hämta upp och släppa av passagerare i gränsregionen som en del av linjetrafiken. Syftet är att skydda hela öns ekonomi och den känsliga situationen på den irländska ön, samt att säkerställa förbindelserna mellan gränssamhällen som annars skulle klippas av.
4.3 Järnvägstunnelförbindelsen under Engelska kanalen
Utan en beredskapsåtgärd på unionsnivå skulle driften av den fasta tunnelförbindelsen under Engelska kanalen behöva upphöra efter övergångsperiodens utgång. Det betyder att tåg inte skulle kunna trafikera den tunnel under Engelska kanalen som förbinder Förenade kungariket med den europeiska kontinenten.
Med tanke på dess ekonomiska betydelse för unionen antog kommissionen den 27 november ett förslag till förordning som skulle säkerställa att den fasta förbindelsen under Engelska kanalen upprätthålls efter den 1 januari 2021 till dess att andra arrangemang har införts.
Driften av den fasta tunnelförbindelsen under Engelska kanalen övervakas av en mellanstatlig kommission som inrättades genom Canterburyfördraget mellan Republiken Frankrike och Förenade kungariket och undertecknades den 12 februari 1986. Fram till övergångsperiodens utgång erkänns den mellanstatliga kommissionen som en nationell säkerhetsmyndighet som har fått i uppdrag av två medlemsstater att säkerställa att unionens regler om säkerhet och driftskompatibilitet gäller hela tunneln under Engelska kanalen. Den utfärdar relevanta säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd.
Frankrike har bemyndigats att förhandla om, underteckna och ingå ett internationellt avtal med Förenade kungariket för att upprätthålla ett enhetligt säkerhetssystem och den mellanstatliga kommissionen. Ett avtal kommer dock inte att ha trätt i kraft vid övergångsperiodens utgång. Utan ett sådant avtal kan den mellanstatliga kommissionen från och med den 1 januari 2021 inte längre betraktas som en nationell säkerhetsmyndighet enligt EU-lagstiftningen och de intyg och tillstånd som den har utfärdat förlorar sin giltighet.
Genom den föreslagna förordningen förlängs giltighetstiden för tillstånd utfärdade av den mellanstatliga kommissionen med två månader. Detta skulle ge den franska nationella säkerhetsmyndigheten tillräckligt med tid för att ta över övervakningen och utfärda sina egna intyg.
För att säkerställa förbindelserna mellan unionen och Förenade kungariket är det också viktigt att de järnvägsföretag som trafikerar tunneln fortsätter att göra detta och kan nå gränsstationen i Calais-Fréthun. Därför bör giltighetstiden för tillstånd utfärdade av Förenade kungariket och för säkerhetsintyg utfärdade av den mellanstatliga kommissionen förlängas med nio månader. Denna förlängning skulle ge tillräckligt med tid för förhandlingar om och ingående av de nödvändiga arrangemang enligt unionsrätten för att undvika störningar.
4.4 Fiskeverksamhet
Kommissionen fortsätter att fästa stor vikt vid ett avtal om fiske inom ramen för det framtida partnerskapet mellan EU och Förenade kungariket. Att övergångsperioden löper ut utan ett avtal om de framtida förbindelserna kan orsaka stora störningar för kustsamhällenas utkomstmöjligheter och hota ett hållbart fiske i de berörda vattnen.
För att skydda EU-fiskares intressen har kommissionen antagit ett förslag om ändring av förordning (EU) 2017/2403 vad gäller fisketillstånd för perioden fram till slutet av 2021.
Förslaget innebär att fartyg från EU och Förenade kungariket får ömsesidigt tillträde till varandras vatten. Dess rättsliga bestämmelser skulle, när de väl antagits, göra det möjligt för unionen att bevilja brittiska fartyg tillträde till EU:s vatten och att hantera EU-fartygs ansökningar om tillträde till Förenade kungarikets vatten, om hållbarhetsvillkoren är uppfyllda och med krav på ömsesidighet. De fiskemöjligheter som erbjuds inom ramen för sådana arrangemang och som fastställs av båda parter måste vara förenliga med en hållbar förvaltning av de berörda bestånden.
Bestämmelserna skulle skapa ett säkert rättsläge för fiskerinäringen och skydda fiskbestånden. Efter att på förhand ha samordnat detta med medlemsstaterna är kommissionen redo att till Förenade kungariket lämna in ansökningar om tillstånd för EU-fartyg omedelbart efter övergångsperiodens utgång.
5. Mildra effekterna genom EU:s budget
5.1 Brexitjusteringsreserven
Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag om en brexitjusteringsreserv (BAR) på 5 miljarder euro, i linje med Europeiska rådets slutsatser. BAR-villkoren för finansiering kommer att omfatta både ett scenario med och ett scenario utan ett avtal.
När det gäller vilka regioner och sektorer som påverkas mest står det redan klart att ett avtalslöst scenario medför särskilda risker för EU:s fiskerinäring. Detta kommer att beaktas i förslaget.
5.2 Program och instrument i EU:s budget 2021–2027
Det är inte i dag möjligt att bedöma den fulla effekten av Förenade kungarikets beslut att övergångsperioden ska löpa ut det här året samtidigt som det saknas ett avtal. Vid sidan om BAR bör programplaneringen av unionens medel för perioden 2021–2027 naturligtvis ta hänsyn till effekterna av att övergångsperioden löper ut, både i ett scenario med och i ett scenario utan ett avtal. I en situation där hittills okända sidoeffekter kan komma att visa sig efter övergångsperiodens utgång, särskilt i ett avtalslöst scenario står kommissionen redo att agera snabbt i enlighet med regelverket om medlemsstaterna skulle besluta att ändra de nationella program som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser för att omfördela en del av de tillgängliga resurserna inom sina nationella anslag. Kommissionen kommer, med full respekt för regelverket, även agera snabbt om medlemsstaterna vill omfördela sina nationella anslag inom Europeiska havs- och fiskerifonden.
När det gäller mer direkt stöd till de parter som berörs, t.ex. små och medelstora företag med stor exponering mot Förenade kungariket, erbjuder EU-reglerna om statligt stöd flexibla lösningar för nationella stödåtgärder
6. Principer för beredskapsåtgärder på medlemsstatsnivå
Kommissionen ser inget behov av några andra unionsomfattande beredskapsåtgärder än de som här föreslås.
När det gäller nationella åtgärder kommer kommissionen fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna i syfte att se till att deras nationella åtgärder inte splittrar eller undergräver den inre marknaden.
Kommissionen anser därför att en grundläggande princip för nationella åtgärder bör vara att de är av tillfällig karaktär. En andra princip är att sådana åtgärder inte bör ge Förenade kungariket ungefär samma fördelar som de som unionen erbjudit i förhandlingarna om det framtida avtalet. Nationella åtgärder bör också ta hänsyn till att en överordnad prioritet i unionens förbindelser med alla tredjeländer är att bevara den inre marknadens integritet, begränsa risken för splittring och undvika en ojämlik behandling av medlemsstaterna. Nationella åtgärder måste, oavsett slag, i alla händelser vara förenliga med unionsrätten, inbegripet principen om lojalt samarbete.
Under alla omständigheter har EU kollektivt en starkare förhandlingsposition än medlemsstater som agerar på egen hand. Denna förhandlingsstyrka gynnar alla medlemsstater. Den måste användas för att säkerställa lika spelregler för EU och Förenade kungariket.
Kommissionen ser fram emot fortsatta diskussioner med medlemsstaterna om deras nationella beredskapsåtgärder.
7. Hantering av störningar som uppstår efter övergångsperiodens utgång
Vid övergångsperiodens utgång kan många berörda parter och medborgare drabbas av störningar. Det är av yttersta vikt att unionen fortsätter att hantera sådana störningar gemensamt och samordnat. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att stå i nära kontakt med varandra för att samordna sin hantering av eventuella problem och komma fram till de bästa lösningarna. För perioden alldeles före och efter övergångsperiodens utgång har kommissionen inrättat en hjälplinje för brexitfrågor som medlemsstaternas statsförvaltningar kan vända sig till för att snabbt få tillgång till kommissionens expertis och som därmed fungerar som en direkt kommunikationskanal mellan de nationella förvaltningarna och kommissionen.
Enskilda, företag och andra i EU kan vända sig till sina nationella eller lokala förvaltningar genom sedvanliga kanaler. Kommissionen kommer på sin webbplats offentliggöra en översikt över nationella kontaktpunkter för brexitfrågor som inrättats av medlemsstaterna. De kan också vända sig till Europa direkt med sina frågor (genom att kostnadsfritt ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 från hela EU eller via e-post på vilket EU-språk som helst), och centrumet kommer att prioritera att svara på frågor om brexit.