EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.5.2020

COM(2020) 442 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen

EU-BUDGETEN SOM MOTOR I DEN EUROPEISKA ÅTERHÄMTNINGSPLANEN

1.En ambitiös och innovativ EU-budget för den europeiska återhämtningen

Tillsammans med de tre omfattande skyddsnät för arbetstagare, företag och stater som Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte den 23 april, som uppgår till 540 miljarder euro, skulle dessa extraordinära åtgärder på EU-nivå komma upp i över 1 290 miljarder euro i riktat, tidigarelagt stöd för den europeiska återhämtningen 4 . Enligt en försiktig uppskattning av hävstångseffekten blir den totala investering som det här åtgärdspaketet leder till 3,1 biljoner euro.

De här åtgärderna är ett beslutsamt svar på Europaparlamentets uppmaning till ”ett massivt återhämtnings- och återuppbyggnadspaket för investeringar till stöd för den europeiska ekonomin efter krisen [...] som ett led i den nya fleråriga budgetramen” 5 och stats- och regeringschefernas efterlysning av en återhämtningsfond som ska vara ”tillräckligt stor, inriktas på de mest drabbade sektorerna och geografiska områdena i Europa och vara särskilt avsedd för att hantera denna aldrig tidigare skådade kris” 6 .

Denna gemensamma uppfattning utgör grunden för en snabb och heltäckande överenskommelse mellan EU-institutionerna. Kommissionen efterlyser ett mycket nära samarbete mellan Europaparlamentet och rådet om alla delar av denna återhämtningsplan och uppmanar dem att årligen se över de utgifter som finansieras med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom NextGenerationEU. Principerna för en sådan översyn kan fastställas i en interinstitutionell förklaring. En snabb överenskommelse om NextGenerationEU och en ambitiös långtidsbudget är en kraftfull signal om europeisk solidaritet och beslutsamhet vid en tidpunkt då insatserna inte kunde vara högre. 

Med NextGenerationEU får EU-budgeten den ytterligare slagkraft som krävs för att kraftfullt möta de mest akuta utmaningarna. Det är fråga om ett extraordinärt, tidsbegränsat engångsinstrument som enbart får sättas in för krishantering och återhämtningsåtgärder. Medlen kommer att ledas via EU-budgeten till medlemsstaterna till stöd för investerings-och reformprioriteringar, och ska användas för att stärka de finansieringsprogram som är avgörande för återhämtningen med slutdatum den 31 december 2024. Att anskaffa medel på finansmarknaderna bidrar till att sprida ut finansieringskostnaderna över tiden, så att medlemsstaterna inte blir tvungna att göra några betydande tillskott till EU-budgeten åren 2021–2027. Kommissionen tänker också lägga fram förslag om nya egna medel som kan bidra till återbetalning av de medel som anskaffas på kapitalmarknaderna inom NextGenerationEU.

Att sätta in NextGenerationEU snabbt blir avgörande för att vända utvecklingen i den ekonomiska krisen. För att göra medlen tillgängliga så snart som möjligt och tillgodose de mest akuta behoven föreslår kommissionen att den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020 ändras så att ytterligare 11,5 miljarder euro blir tillgängliga för finansiering redan 2020. Denna tilläggsfinansiering görs tillgängligt för React-EU, instrumentet för solvensstöd samt Europeiska fonden för hållbar utveckling, med tanke på hur brådskande dessa behov är.

2.Hur ska NextGenerationEU användas?

Varje program och varje euro i det här paketet ska sättas in för att täcka de mest akuta återhämtningsbehoven, i enlighet med kommissionens behovsbedömning. Förslagen fokuserar på de områden där EU-budgeten kan göra mest nytta, genom att komplettera och förstärka det nödvändiga arbete som pågår i medlemsstaterna.

Paketet är uppbyggt kring tre pelare: Verktyg till stöd för medlemsstaternas satsningar på att återhämta sig, reparera och gå stärkta ur krisen. Åtgärder för att stärka privata investeringar och stödja företag i svårigheter. Förstärkning av centrala EU-program för att dra lärdom av krisen och göra den inre marknaden starkare och mer motståndskraftig.

1)Stöd för medlemsstaterna att återhämta sig, reparera och gå stärkta ur krisen.

De offentliga investeringarna har stor betydelse för en balanserad och hållbar återhämtning. Merparten av medlen från NextGenerationEU (över 80 %) kommer därför att användas till att stödja investeringar och reformer i medlemsstaterna, och koncentreras där behoven av krishantering och motståndskraft är störst. Det viktigaste instrumentet för återhämtningen blir en ny facilitet för återhämtning och resiliens som är särskilt utformad för att finansiera investeringar och reformer i enlighet med EU:s prioriteringar. Sammanhållningspolitiken ska dra sitt strå till stacken för en balanserad och hållbar återhämtning genom det nya initiativet React-EU som ska ta itu med de mest akuta ekonomiska och sociala behoven, samt anpassningar av nästa omgång sammanhållningspolitiska program så att dessa blir mer flexibla och helt följer prioriteringarna för återhämtningen. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ska hjälpa jordbrukarna och landsbygden att nå resultat med den gröna omställningen och stödja de investeringar och reformer som är nödvändiga för EU:s högt satta miljömål. Slutligen ska en avsevärt förstärkt mekanism för rättvis omställning hjälpa medlemsstaterna att påskynda omställningen till en grön ekonomi och därigenom stärka deras ekonomier.

ØEn ny facilitet för återhämtning och resiliens

EU-budgeten kan ge kraftfullt stöd till de prioriteringar för investeringar och reformer som sållats fram under den europeiska planeringsterminen, desto viktigare vid en tidpunkt när de nationella budgeterna är ansträngda.

Kärnstycket i återhämtningsplanen blir en ny facilitet för återhämtning och resiliens. Facilitetens mål blir att stödja de investeringar och reformer som är nödvändiga för en varaktig återhämtning, förbättra medlemsstaternas ekonomiska och sociala resiliens samt stödja den gröna och digitala omställningen. Faciliteten står öppen för alla medlemsstater, men stödet ska koncentreras till de hårdast drabbade delarna av unionen och där resiliensbehoven är störst. Detta bidrar till att motverka växande skillnader mellan medlemsstaterna och rusta våra ekonomier inför framtiden.

Faciliteten ska erbjuda storskaligt ekonomiskt stöd till investeringar och reformer som gör medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Det är särskilt viktigt att dessa investeringar och reformer inriktas på de utmaningar och investeringsbehov som hänger samman med den gröna och digitala omställningen. Det ska hjälpa medlemsstaterna att ta itu med ekonomiska och sociala utmaningar som är ännu viktigare under efterdyningarna av krisen, på olika områden som socialpolitik, sysselsättning, kompetens, utbildning, forskning, innovation och hälsa, men också på områden med anknytning till företagsklimat, inbegripet offentlig förvaltning och finanssektor. Kommissionen tänker erbjuda omfattande tekniskt stöd så att medlen används på bästa tänkbara sätt.

Faciliteten föreslås få en budget på 560 miljarder euro för att bidra till finansieringen av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner. Faciliteten ska få en bidragsdel med en budget på upp till 310 miljarder euro och ska kunna bevilja lån på upp till 250 miljarder euro. 

Faciliteten för återhämtning och resiliens ska förankras ordentligt i den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna förväntas upprätta återhämtnings- och resiliensplaner som en del av sina nationella reformprogram. I planerna ska de ange prioriteringar för investeringar och reformer och de investeringspaket som ska finansieras med hjälp av faciliteten. Stödet ges i delbetalningar beroende på gjorda framsteg och förutbestämda riktmärken.

Kommissionen föreslår det nya initiativet React-EU för att öka sammanhållningsstödet till medlemsstaterna och göra deras ekonomier mer resilienta och hållbara när skadorna efter krisen ska repareras. Detta ska bidra till att överbrygga skarven mellan de omedelbara nödåtgärderna och den långsiktiga återhämtningen. 

Genom React-EU vill kommissionen anslå 55 miljarder euro i ytterligare sammanhållningspolitiska medel till och med 2022, 50 miljarder euro från NextGenerationEU under 2021 och 2022 samt 5 miljarder euro redan 2020 genom ändringar av den nuvarande budgetramen. Detta ska bygga på de gällande sammanhållningsreglerna, bl.a. den exceptionella flexibilitet som infördes genom investeringsinitiativen mot coronaeffekter. Enligt dessa förslag kommer ytterligare finansiering att tillhandahållas under 2020–2022 för de nuvarande sammanhållningsprogrammen och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket gör det möjligt att utan avbrott finansiera centrala krisreparationsåtgärder och stöd till dem som har det sämst ställt. 

De ytterligare medlen ska allokeras på grundval av hur allvarliga krisens ekonomiska och sociala konsekvenser är, bland annat med avseende på ungdomsarbetslöshet och medlemsstaternas relativa välstånd. De ytterligare åtagandena ska genomföras genom programändringar eller genom nya särskilda program som läggs fram av medlemsstaterna och antas av kommissionen. Kommissionen kommer att samarbeta nära med medlemsstaterna för att hantera processen så snabbt och effektivt som möjligt.

Finansieringen ska stödja centrala krisreparationsåtgärder inom de viktigaste sektorerna för en grön, digital och resilient återhämtning. Här ingår investeringar i reparation av arbetsmarknader, bl.a. genom anställningsstöd, system för korttidsarbete och sysselsättningsåtgärder för unga, stöd till hälso- och sjukvårdssystemen och tillhandahållande av rörelsekapital för små och medelstora företag. Stöd ska ges till flera branscher, däribland turism och kultur, och till nödvändiga investeringar i den gröna och digitala omställningen genom ökningar av de investeringar som redan planerats i nästa omgång sammanhållningsprogram. En del av detta tillskott kan också användas för att hjälpa människor som drabbats av livsmedelsfattigdom och materiell fattigdom.

ØSammanhållningspolitik för ekonomisk återhämtning för alla

Förutom den omedelbara krishanteringen blir sammanhållningspolitiken avgörande för en balanserad återhämtning på längre sikt, samtidigt som asymmetri och skillnader i tillväxt mellan och inom medlemsstaterna undviks.

Det är därför av avgörande betydelse för unionens strategiska prioriteringar att de nya sammanhållningspolitiska programmen inleds den 1 januari 2021, samtidigt som extra anslag görs tillgängliga för de nuvarande programmen fram till slutet av 2022. De här förslagen har utformats för att ge maximalt stöd till dagens prioriteringar.

Kommissionen håller nu på att anpassa sina förslag till nästa omgång sammanhållningspolitiska program för att ge ännu större stöd till investeringar i återhämtningen, t.ex. för att öka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, för branscher som turism och kultur, för stöd till små och medelstora företag, för åtgärder för ungdomssysselsättning, utbildning och kompetens samt för åtgärder mot barnfattigdom.

Unga människor kommer sannolikt att drabbas särskilt hårt av krisen, varför medlemsstater med ungdomsarbetslöshet över EU-genomsnittet bör sätta av minst 15 % av sina medel från Europeiska socialfonden+ med delad förvaltning för att stödja unga. Med tanke på krisens sannolika konsekvenser för de mest utsatta i samhället föreslår kommissionen också att minst 5 % av de totala medlen i Europeiska socialfonden+ bör användas för att hjälpa barn att ta sig ur fattigdom.

Tekniskt stöd kommer att ges för att hjälpa medlemsstaterna att maximera de kombinerade fördelarna med de nya sammanhållningspolitiska programmen och de nuvarande programmen inom React-EU.

De reviderade förslagen ger också större flexibilitet vid överföringar mellan fonder och innehåller nya bestämmelser som träder in i nödsituationer. För att de medlemsstater och regioner som har störst behov ska få tillräckligt stöd ska enligt kommissionens reviderade förslag också de nationella sammanhållningsanslagen ses över 2024 med beaktande av den senaste tillgängliga statistiken. Den här översynen kan endast leda till justeringar uppåt av upp till 10 miljarder euro för alla medlemsstater.

ØStödja en rättvis omställning.

EU:s återhämtning och framtida välstånd beror på vilka åtgärder som vi vidtar nu för att förbereda omställningen till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Dessa förändringar kommer att påverka alla i EU, men anpassningen kommer att bli mer betungande för vissa sektorer och regioner än andra. Som en del av återhämtningspaketet föreslår kommissionen att NextGenerationEU sätts in för att ge ekonomiskt stöd till omställningen av den europeiska ekonomin, så att ingen hamnar utanför.

Kommissionen föreslår särskilt ett väsentligt tillskott på 30 miljarder euro till Fonden för en rättvis omställning, så att det totala beloppet blir 40 miljarder euro. Anslagen ska användas för att lindra klimatomställningens socioekonomiska effekter i de regioner som påverkas mest, t.ex. genom stöd till omskolning av arbetstagare, hjälp till små och medelstora företag att skapa nya ekonomiska möjligheter samt investeringar i omställningen till ren energi och cirkulär ekonomi. Ökade medel till InvestEU innebär också att den andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning förstärks. Kommissionen lägger också fram förslag om en ny lånefacilitet för den offentliga sektorn som utgör den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning. Detta ska få stöd på 1,5 miljarder euro från EU-budgeten 7 och 10 miljarder euro i lån från Europeiska investeringsbanken. Sammantaget förväntas de tre pelarna i mekanismen för en rättvis omställning mobilisera upp till 150 miljarder euro i investeringar så att ingen hamnar utanför under den gröna omställningen.

Landsbygden har en avgörande roll i den gröna omställningen och för EU:s ambitiösa klimat- och miljömål. Kommissionen föreslår ett tillskott till budgeten för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med 15 miljarder euro för att stödja jordbrukarna och landsbygdsområdena i de strukturomvandlingar som krävs för den europeiska gröna given, i synnerhet stöd till uppfyllelsen av de ambitiösa målen i den nya strategin för biologisk mångfald och strategin från jord till bord.

2)Rivstart för ekonomin och de privata investeringarna

Det krävs brådskande åtgärder för att ge ekonomin en rivstart och skapa förutsättningarna för en återhämtning som bygger på privata investeringar i viktiga sektorer och viktig teknik. Kommissionen föreslår därför ett tillskott till InvestEU, EU:s stora investeringsprogram, för att mobilisera privata investeringar i strategiska projekt i hela unionen. Som ett led i detta vill kommissionen inrätta en ny facilitet för strategiska investeringar för att investera i centrala värdekedjor som är avgörande för EU:s framtida resiliens och strategiska självständighet. Livskraftiga företag att investera i är en förutsättning för att denna investeringssatsning ska lyckas, men hundratusentals företag kommer sannolikt att ställas under ett hårt finansieringstryck mot årsslutet. Kommissionen föreslår därför ett nytt instrument för solvensstöd för att ge akut stöd till lönsamma företag som hotas av krisen och hjälpa dem att rida ut stormen. Detta instrument torde bli operativt redan i år.

ØEn livboj med likviditet och solvens för företag under press

De europeiska ekonomiernas förmåga att hitta tillbaka till tillväxten är beroende av det privata näringslivets resiliens och anpassningsförmåga. Till följd av krisen har många egentligen lönsamma företag drabbats av allvarliga likviditets- och solvensproblem. Kommissionens beräkningar visar att i ett negativt scenario kan 35–50 % av företag med över 20 anställda få brist på finansiering före årsslutet. Endast i år kan behovet av eget kapital uppgå till mellan 720 miljarder euro och 1,2 biljoner euro. Inför en kris av denna omfattning är det stöd som medlemsstaterna för närvarande ger inte tillräckligt. Medlemsstaternas möjligheter att stödja sina företag skiljer sig dessutom kraftigt åt. Det finns därför ett akut behov av åtgärder för att hjälpa dessa företag att ta sig igenom krisen, undvika en ond cirkel av ekonomisk skada och företagskonkurser och bana väg för en sund återhämtning på den inre marknaden.

Kommissionen föreslår därför ett nytt instrument för solvensstöd för att hjälpa till att mobilisera privata medel för akut stöd till egentligen lönsamma företag i EU för att hantera omedelbara likviditets- och solvensproblem. Instrumentet ska vara tillfälligt och riktat och enbart syfta till att hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. Det ska bidra till att undvika omfattande kapitalunderskott och konkurser i egentligen lönsamma företag och den allvarliga ekonomiska skada som detta skulle orsaka. Dessa närtidsåtgärder ska kompletteras med mer långsiktigt stöd från program som InvestEU, sammanhållningspolitiken och programmet för den inre marknaden.

Det nya tillfälliga instrumentet ska inrättas inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Det ska mobilisera privata investeringar i företag i svårigheter genom att ställa partiella garantier mot förluster. Med avsättningar i EU:s budget på 5 miljarder euro inom den nuvarande budgetramen under 2020 för en snabb start och ytterligare 26 miljarder euro från NextGenerationEU kommer EU-budgeten att ställa en garanti på upp till 75 miljarder euro till Europeiska investeringsbanksgruppen, vilket torde leda till snabba resultat ute på fältet. Instrumentet ska sträva efter en investeringsnivå på 300 miljarder euro i solvensstöd.

Garantin ska utformas så att investeringarna styrs till de företag som är i störst behov av kapital i alla medlemsstater och branscher, särskilt i medlemsstater som har mindre förmåga att ingripa genom statligt stöd och i medlemsstater och branscher där pandemins ekonomiska konsekvenser har varit särskilt allvarliga. Detta är nödvändigt för att upprätthålla lika villkor på den inre marknaden och för att undvika en ytterligare ökning av de skadliga ekonomiska skillnaderna inom EU. Kapitalsituationen för de institutioner som genomför instrumentet för solvensstöd bör övervägas noga.

Som en kompletterande åtgärd kommer dessutom Europeiska investeringsfondens kapital att höjas för att ge stöd till ett stort antal små och medelstora företag, bl.a. genom instrumentet för solvensstöd. Detta skulle bidra till att skapa ett heltäckande paket för europeisk återhämtning, i kombination med de åtgärder som Europeiska rådet enades om i april. Detta kapitaltillskott på 1,5 miljarder euro ska finansieras både enligt den innevarande och nästa fleråriga budgetram.

ØStärkt investeringskapacitet och strategisk självständighet

De privata investeringarna drabbas hårt av krisen: enligt kommissionens analys kan den privata sektorns investeringar minska med över 1 biljon euro under 2020 och 2021. För att tillgodose den europeiska ekonomins investeringsbehov krävs brådskande åtgärder för att vända denna tendens och skapa förutsättningar för en investeringsledd återhämtning. Dessa investeringar är särskilt viktiga för att den gröna och digitala omställningen i EU ska lyckas, där det enligt kommissionens uppskattning finns investeringsbehov på minst 1.2 biljoner euro under samma period. Investeringar i viktiga sektorer och viktig teknik, t.ex. 5G, artificiell intelligens, ren vätgas och havsbaserad förnybar energi, är nyckeln till EU:s framtid.

Programmet InvestEU är unikt lämpat för att mobilisera investeringar och stödja EU:s politik under återhämtningen från en djup ekonomisk kris. Detta framgår tydligt av erfarenheterna av Europeiska fonden för strategiska investeringar och olika finansieringsinstrument efter finanskrisen.

Kommissionen föreslår därför att InvestEU utökas till 15,3 miljarder euro för de fyra politikområden som parlamentet och rådet redan har enats om. Detta kan leda till investeringar på över 240 miljarder euro.

InvestEU ska ge viktigt stöd till företag under återhämtningen och leda till att de privata investerarna fokuserar tydligt på EU:s politiska prioriteringar på medellång och lång sikt, särskilt den europeiska gröna given och digitaliseringen. Programmet ska öka Europeiska investeringsbanksgruppens de nationella utvecklingsbankernas risktagningsförmåga för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Genom att mobilisera betydande privata investeringar ska det komplettera det omedelbara stöd som tillhandahållits under krisreparationsfasen av instrumentet för solvensstöd och React-EU och finansieringen enligt nästa ram för sammanhållningspolitiken och andra program.

Investeringar i strategisk självständighet: en ny facilitet för strategiska investeringar

Ett viktigt inslag i InvestEU blir den nya faciliteten för att öka EU:s resiliens genom att bygga upp strategisk självständighet i vitala leveranskedjor på europeisk nivå.

En facilitet för strategiska investeringar ska inrättas som ytterligare en del av InvestEU. Denna facilitet ska stödja projekt som bidrar till starka och resilienta värdekedjor i hela EU och stärka den inre marknadens självständighet, utan att dess öppenhet för konkurrens och handel i enlighet med reglerna för den sätts i fråga. Detta ökar EU-ekonomins resiliens och tillhandahåller samtidigt resurser till strategiskt viktiga företag som kan frodas och växa inom EU. Medlemsstaternas stöd till sådana projekt är sannolikt inte tillräckligt, och det starka gränsöverskridande inslaget innebär att en samordnad europeisk strategi är avgörande.

3)Lärdomar av krisen och EU:s strategiska utmaningar

Krisen har både visat det europeiska samarbetets värde och tydligt demonstrerat att EU skyndsamt måste stärka sin krishanteringsförmåga och bygga upp resiliensen inför framtidens chocker. Kommissionen föreslår ett nytt program, EU för hälsa, för att stärka hälsoskyddet och förbereda oss på framtidens hälsokriser. RescEU, unionens civilskyddsmekanism, ska utvidgas och stärkas för att ge EU möjlighet att förbereda sig och reagera på framtidens kriser. Horisont Europa ska få tillskott för att finansiera viktig forskning om hälsa, resiliens och den gröna och digitala omställningen. Andra EU-program, bl.a. instrumenten för yttre åtgärder, ska stärkas för att fullt ut anpassa nästa budgetram till återhämtningens behov, medan särskilda instrument kommer att förstärkas för att göra EU-budgeten mer flexibel och anpassningsbar.

ØNya och utökade program för resiliens och stärkt samarbete

NextGenerationEU ska tillhandahålla riktade tillskott till viktiga program som driver på tillväxten och stärker EU:s förmåga att stå emot och övervinna framtidens kriser. Dessa tillskott kommer utöver kommissionens ursprungliga förslag om nästa budgetram, som fortfarande är en rättvis och balanserad grund för en överenskommelse.

Ett nytt program för stärkt hälsoskydd och hälsosamarbete

Krisen har visat att finansieringen av hälsa måste prioriteras högre i nästa budgetram. Kommissionen föreslår ett ambitiöst, fristående program EU för hälsa för att ge särskilt stöd inför de hälsoutmaningar som framkommit i behovsbedömningen. Enligt förslaget ska det nya programmet få 9,4 miljarder euro i anslag, en betydande ökning jämfört med tidigare förslag inom Europeiska socialfonden+.

Det nya programmet ska bidra till att ge unionen den kritiska kapacitet som krävs för att reagera på framtidens hälsokriser snabbt och i nödvändig omfattning. Programmet syftar till att skapa en heltäckande ram för EU:s förebyggande, beredskap och insatser i fråga om hälsokriser, och kompletterar och förstärker de nationella insatserna samt regionalt stöd från sammanhållningspolitiken till vårdsystemen. 

Den första delen av programmet behandlar hälsoskydd och krisberedskap. Den ska stödja investeringar i kritisk hälsoinfrastruktur, verktyg, strukturer, processer och laboratoriekapacitet, bl.a. verktyg för övervakning, modellering, prognoser, förebyggande och hantering av utbrott. Den ska även stödja en ny mekanism för utveckling, upphandling och förvaltning av hälsokrisrelaterade produkter, t.ex. läkemedel (inbegripet vaccin), behandlingar, mellanprodukter, aktiva farmaceutiska substanser, råvaror, medicintekniska produkter och medicinsk utrustning som respiratorer, skyddskläder och skyddsutrustning samt diagnosmaterial och diagnosverktyg. Den ska bidra till en ny EU-omfattande ram för riskkommunikation som täcker alla faser av en kris.

Den andra delen stöder en mer långsiktig vision om bättre hälsoresultat genom resurseffektiva och inkluderande hälso- och sjukvårdssystem i alla medlemsstater, bättre förebyggande och övervakning av sjukdomar, hälsofrämjande, tillgång, diagnos och behandling samt gränsöverskridande samarbete på hälsoområdet. Programmet ska t.ex. stödja kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna, finansiera utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal samt investera i den digitala omställningen av hälso- och sjukvårdssektorn och utbyggnad av kompatibel digital infrastruktur för bl.a. forskning och datautbyte.

Programmet ska utformas och genomföras med full respekt för ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna på detta område. Det ska kopplas samman med relevant stöd från andra EU-program och skapa nya sätt att vidta gemensamma åtgärder och garantera tillgång till medicinska motåtgärder och resurser i händelse av allvarliga hälsohot. Det ska samarbeta med ett utbyggt RescEU, som inriktas på direkt krishantering, lagring, utplacering och leverans av utrustning och personal i nödsituationer, genom att tillhandahålla de nödvändiga hälsoanslagen.

Förstärkning av EU:s civilskydd

En tydlig lärdom av pandemin är att EU måste kunna reagera snabbare och mer flexibelt vid allvarliga gränsöverskridande kriser, med tanke på hur stora störningarna av våra ekonomier och samhällen kan bli. Kommissionen föreslår därför att RescEU, EU:s civilskyddsmekanism ska förstärkas. På så sätt blir RescEU mer flexibelt och ökar EU:s förmåga att agera gemensamt på EU-nivå.

Anslagen höjs till 3,1 miljarder euro för finansiering av investeringar i infrastruktur för nödinsatser, transportkapacitet och räddningsstyrkor. Detta utökade RescEU ger EU den kapacitet och den logistiska infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av nödsituationer, t.ex. med medicinska inslag, som komplement till det nya programmet EU för hälsa. Förslaget rationaliserar också den operativa kapaciteten och ökar dess flexibilitet. Detta leder till ett snabbare och mer effektivt agerande från EU:s sida i framtida storskaliga nödsituationer.

Horisont Europa – investeringar i innovation och framtidssäkring

Budgeten för Horisont Europa ska höjas till 94,4 miljarder euro för att öka det europeiska stödet till forskning och innovation inom hälso- och klimatpolitik. Detta bidrar till ökad beredskap att snabbt och effektivt reagera på nödsituationer samt till investeringar i vetenskapligt grundade lösningar som komplement till driftsfinansieringen från det nya programmet EU för hälsa och RescEU.

På hälsoområdet ska tillskottet användas för att öka forskningen om utmaningar som coronaviruspandemin, fler kliniska prövningar, innovativa skyddsåtgärder, virologi, vaccin, behandling och diagnostik samt omsättning av forskningsresultat i folkhälsopolitiska åtgärder.

Kommissionen vill också öka resurserna för forskning och innovation på klimatrelaterade områden. Detta stärker stödet till EU-industrins konkurrenskraft i relaterade branscher och främjar en återhämtning som är förenlig med målen för den europeiska gröna given. Tillskottet innebär ytterligare medel för nya och banbrytande innovationer från små och medelstora företag, uppstartsföretag och medelstora börsnoterade företag.

Tillsammans med våra globala partner i kristider

Pandemin är en global utmaning. Utan ett globalt svar förblir alla länder och regioner i världen, inklusive EU, sårbara. EU måste fortsätta att visa solidaritet med sina partner runt om i världen i kampen mot covid-19.

Kommissionen föreslår att 86 miljarder euro anslås till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete via en ny garanti för yttre åtgärder, och till Europeiska fonden för hållbar utveckling för att stödja partnerländerna, särskilt på västra Balkan, i EU:s grannskap och i övriga Afrika, i deras insatser för att bekämpa och återhämta sig från pandemins konsekvenser, i samarbete med internationella partner som de internationella finansinstituten, FN och Världshälsoorganisationen. En riktad anpassning av den gällande budgetramen gör att 1 miljard euro kan tillhandahållas i ytterligare stöd redan under 2020.

Stödet ska gå till likviditet i små och medelstora företag , bevara investeringar i projekt för förnybar energi samt öka finansieringskapaciteten i lokal valuta i partnerländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet beredskap, och för att bygga upp kapacitet att producera vaccin, behandlingar och diagnoser för covid-19. Detta ökade stöd ska också inriktas på de mest utsatta länderna och regionerna, och sättas in mot pandemins allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser.

Kommissionen föreslår vidare att ytterligare 5 miljarder euro anslås till instrumentet för humanitärt bistånd, på grund av de växande humanitära behoven i de mest utsatta delarna av världen. Pandemins konsekvenser och de ekonomiska effekterna, t.ex. inkomstbortfallet på grund av sjunkande olje- och råvarupriser och en drastisk minskning av penningöverföringar, förvärrar befintliga behov, vilket gör det ännu viktigare att unionen är rustad för att visa solidaritet med omvärlden.

ØGöra andra program lämpade att bygga upp resiliens och nå resultat i fråga om de strategiska prioriteringarna

ØMer flexibla verktyg för nödsituationer

Utöver de enskilda programmen har krisen visat hur viktigt det är att EU kan reagera snabbt och flexibelt för att tillhandahålla ett samordnat europeiskt svar. Detta förutsätter i sin tur en mer flexibel EU-budget. De utbredda effekterna av hälsokrisen innebär att den nuvarande budgetens flexibilitet snabbt har uttömts. Det behövs en mer flexibel och smidig budget för framtiden, och det kan endast uppnås genom väl utformade särskilda instrument.

Kommissionen föreslår därför en förstärkning av sådana flexibilitets- och nödverktyg som kan mobilisera resurser i tillräcklig skala för att hantera oförutsedda utmaningar, t.ex. EU:s solidaritetsfond som ger stöd till medlemsstater och regioner som drabbats av storskaliga katastrofer och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som stöder arbetstagare som förlorar jobbet på grund av stora omstruktureringar.

En betydligt utökad reserv för solidaritet och katastrofbistånd stärker EU:s insatser för att hantera alla aspekter av hälsokrisen, liksom andra slags nödsituationer. Medlen kan kanaliseras för att tillhandahålla krisstöd när det behövs genom EU-instrument som humanitärt bistånd, instrumentet för krisstöd, programmet för den inre marknaden med dess veterinära och fytosanitära åtgärder samt asyl- och migrationsfonden.

Tillsammans kan dessa instrument tillhandahålla upp till 21 miljarder euro i ytterligare nödfinansiering under perioden 2021–2027, jämfört med kommissionens förslag från den 2 maj 2018.

3.Att sätta bollen i rullning: NextGenerationEU

Merparten av de föreslagna återhämtningsåtgärderna ska understödjas av ett nytt, tillfälligt återhämtningsinstrument, NextGenerationEU med en kapacitet på 750 miljarder euro. Instrumentet är en exceptionell och tidsbegränsad nödmekanism. Finansieringen beviljas genom beslutet om egna medel, som låter kommissionen låna upp till 750 miljarder euro på unionens vägnar, för åtgärder under perioden 2021–2024.

För att tillhandahålla den budgetkapacitet som krävs för täcka de potentiella skulderna för finansieringen av NextGenerationEU och enligt budgetdisciplinens krav, ska det reviderade beslutet om egna medel innehålla en exceptionell och tillfällig höjning av taken för egna medel för åtaganden och betalningar med 0,6 % av EU:s bruttonationalinkomst. Höjningen av taken får endast användas för att tillgodose behoven under covid-19-krisen och är begränsad till den tid som krävs för att täcka dessa skulder.

Omfattningen på NextGenerationEU och dess konstruktion återspeglar hur omfattande och brådskande EU:s utmaningar är. Finansieringsbehoven för brådskande investeringar till följd av krisen är unika. Därför är det nödvändigt med ett beslutsamt och extraordinärt svar på EU-nivå. Den här insatsens unika karaktär och exceptionella storlek kräver att de förankras i systemet med egna medel, som godkänns av alla medlemsstater i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. 

Ytterligare stöd som finansieras genom ökade nationella bidrag under de omedelbara efterdyningarna av krisen skulle ytterligare öka trycket på de nationella budgetarna. I dessa extraordinära omständigheter är det fullt motiverat att använda en finansieringsmekanism som ger en betydande och snabb ökning av utgifterna utan att öka den nationella skuldsättningen, som ett uttryck för solidaritet i en omfattning som står i proportion till krisen.

Upplåningen bygger på unionens tidigare starka resultat med att använda marknadsbaserade instrument till stöd för investeringar och reformer i medlemsstaterna. Unionen kommer att låna på finansmarknaderna till villkor som återspeglar dess mycket höga kreditvärdighet, och kommer sedan att snabbt styra medlen dit där behövs bäst. 

Därför tänker kommissionen emittera obligationer med olika löptid på kapitalmarknaderna och på bästa sätt utnyttja marknadernas kapacitet att absorbera sådana obligationer och samtidigt verka för lägsta möjliga genomsnittliga lånekostnad. En sådan diversifierad finansieringsstrategi gör det möjligt för kommissionen att utföra upplåningen på det sätt som är bäst anpassat till insatsens omfattning och den rådande förhållandena på marknaden.

Av de medel som leds genom NextGenerationEU ska 500 miljarder euro användas för att finansiera bidragsdelen i faciliteten för återhämtning och resiliens och stärka andra centrala kris- och återhämtningsprogram. Återstoden av den finansiering som mobiliserats via instrumentet, 250 miljarder euro, ska göras tillgänglig för medlemsstaterna i form av lån inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

De anskaffade medlen ska återbetalas efter 2027 och vara återbetalda senast 2058. Detta bidrar till att avlasta medlemsstaternas budgetar vid en tidpunkt då de offentliga finanserna står under hård press, samtidigt som man ser till att alla skyldigheter som följer av emissionen fullgörs av framtidens EU-budgetar. För att underlätta återbetalningen av marknadsfinansieringen och ytterligare bidra till att avlasta de nationella budgetarna tänker kommissionen föreslå ytterligare nya egna medel i ett senare skede av finansieringsperioden.

Alla inkomst- och betalningsflöden som bygger på NextGenerationEU tillkommer utöver de anslag som tilldelas under det årliga budgetförfarandet och påverkar därför inte att saldot i de offentliga finanserna. Dessa flöden, inklusive ränta, kommer att redovisas tydligt i budgeten för att illustrera deras tillfälliga och exceptionella karaktär och för att ge full insyn 9 .

De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruspandemin visar även hur viktigt det är med tillräckligt budgetutrymme för unionen vid ekonomiska chocker som leder till en minskning av bruttonationalinkomsten. För att bevara en tillräcklig marginal under taken för unionens egna medel för att täcka de ekonomiska skyldigheter och eventualförpliktelser som förfaller tillbetalning under ett givet år, även med den mest ogynnsamma ekonomiska utvecklingen, föreslår kommissionen att taken för egna medel permanent höjs till 1,46 % av EU:s bruttonationalinkomst för åtaganden och till 1,40 % för betalningar.

4.Slutsatser – vägen till en snabb överenskommelse om en ambitiös budget för den europeiska återhämtningen

För att återhämtningsplanen ska lyckas måste den inte bara vara stor och ha höga ambitioner, utan insatserna måste också ske snabbt och anpassas efter utvecklingen . Det finns ett akut behov av ekonomiskt stöd i många delar av unionen för att hålla företagen i gång och stödja dem som behöver det mest. Det är också ont om tid att komma överens om den långsiktiga ramen – men det är inte för sent. En snabb överenskommelse gör det möjligt att inleda de utökade programmen i tid.

Kommissionen ställer sig bakom Europaparlamentets fastavilja att säkerställa en smidig övergång till den nya budgetramen. Att förlänga den nuvarande budgetramen kan dock inte ersätta en heltäckande överenskommelse om en ny, modern långtidsbudget. Det är det enda sättet att EU unionen med de nya program och verktyg som är avgörande för att sätta återhämtningsplanen i verket. Det interinstitutionella arbetets fulla och odelade fokus under de närmaste veckorna bör därför vara att färdigställa NextGenerationEU och den nya budgetramen.

Europeiska kommissionen uppmanar Europeiska rådet och medlagstiftarna att skyndsamt behandla dessa förslag i syfte att nå en politisk överenskommelse i Europeiska rådet senast i juli.

Ett snabbt beslut om förslaget till ändring av den gällande budgetramen gör att tilläggsfinansiering omedelbart kan göras tillgängligt för React-EU, instrumentet för solvensstöd samt Europeiska fonden för hållbar utveckling, med tanke på hur brådskande dessa behov är.

Kommissionen kommer sedan att samarbeta nära med Europaparlamentet och rådet för att slutföra en överenskommelse om den framtida långsiktiga ramen och de tillhörande sektorsprogrammen. Att slutföra detta arbete i början av hösten skulle innebära att den nya långtidsbudgeten kan vara på plats för att driva på den europeiska återhämtningen den 1 januari 2021.

Att agera nu visar att unionen står redo att göra det som krävs för att få ekonomin i gång igen, skydda försörjningen för alla i EU och investera i EU:s långsiktiga övergång till en mer rättvis, miljövänlig och digital framtid.

(miljarder euro, 2018 års priser)

(1)      COM(2020) 456.

(2)      SWD(2020) 98.

(3)      Om inte annat anges uttrycks beloppen i 2018 års fasta priser.

(4)      Bygger på ett försiktigt antagande om multiplikatoreffekter och resultat som jämförbara instrument uppnått. De förväntade multiplikatoreffekterna kan dock påverkas av volatiliteten i den rådande ekonomiska situationen.

(5)      Europaparlamentets resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser, bekräftad genom Europaparlamentets resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen.

(6)      Sammanfattning av Charles Michel efter videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 23 april 2020.

(7)      Varav 1,25 miljarder euro i återflöden från finansieringsinstrument och 250 miljoner euro från budgeten.

(8)      COM(2020) 22, COM(2020) 23.

(9)    Lånekostnaderna för bidragsdelen i NextGenerationEU kommer att betalas via EU:s budget. Kostnaderna kommer uppskattningsvis att bli 17,4 miljarder euro under budgetramen 2021–2027.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.5.2020

COM(2020) 442 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen

FACILITETEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS
	Mål: Stöd för investeringar och reformer som ska göra EU:s ekonomier mer resilienta och främja en hållbar tillväxt
	Mekanism: Bidrag och lån

Krisbehov och förväntade konsekvenser

Genomförande

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

Ekonomiska aspekter

ÅTERHÄMTNINGSSTÖD FÖR SAMMANHÅLLNING OCH EUROPAS TERRITORIER (REACT-EU)
	Mål: Investering i krisreparationsåtgärder på kort sikt
	Mekanism: Främst bidrag

Krisbehov och förväntade konsekvenser

Genomförande

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

Ekonomiska aspekter

InvestEU (INKLUSIVE EN FACILITET FÖR STRATEGISKA INVESTERINGAR)
	Mål: Mobilisera investeringar för att stödja återhämtningen och den långsiktiga tillväxten, bland annat en ny facilitet som ska främja investeringar i strategiska europeiska värdekedjor
	Mekanism: Tillhandahållande av budgetgarantier

Krisbehov och förväntade konsekvenser

Genomförande

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

Ekonomiska aspekter

INSTRUMENTET FÖR SOLVENSSTÖD
	Mål: Mobilisering av privata investeringar för att ge solvensstöd till bärkraftiga företag som drabbats av krisen
	Mekanism: Tillhandahållande av budgetgarantier

Krisbehov och förväntade konsekvenser

Genomförande

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

Ekonomiska aspekter

En finansieringsram på 31 miljarder euro kommer att öka EU-garantin inom den nuvarande finansieringsramen med 66 miljarder euro. Den här garantin kommer att göra det möjligt att mobilisera investeringar på ungefär 300 miljarder euro, med början redan under 2020.

PROGRAMMET EU FÖR HÄLSA
	Mål: Investeringar i hälsosäkerhet och hälsovårdssystemens resiliens
	Mekanism: Bidrag och upphandling

Krisbehov och förväntade konsekvenser

ØDessutom skulle ambitiösa specifika initiativ exempelvis kunna riktas in på att utrota specifika sjukdomar, som minskningen av förekomsten av livmoderhalscancer och säsongsinfluensa. Det skulle bidra till att förebygga skador och kostnader som kan undvikas och minska ojämlikhet i hälsa.

Genomförande

ØProgrammet kommer att säkra hållbara investeringar i nödvändig struktur och verktyg för operativt stöd i EU för att hantera hälsokriser, förebyggande, beredskap och insatser, och stödja en verklig sektorsövergripande samordning på EU-nivå. Arbetet kommer att genomföras i nära samarbete med ECDC, EMA, Efsa och Echa, expertgrupper och EU:s referenslaboratorier samt med internationella organ som Världshälsoorganisationen.

ØUtifrån vetenskapliga utlåtanden kommer EU för hälsa att säkerställa strategisk upphandling av produkter som biocider (desinfektionsmedel), reagenser för testning, skyddsutrustning, basläkemedel, medicinsk utrustning (t.ex. andningshjälp, datortomografier), diagnosreagens och andra relevanta produkter (så som injektionsmaterial och sterila bandage). Syftet är att i god tid tillhandahålla lämpliga motåtgärder för de viktigaste överförbara sjukdomarna, tillgängliga vid behov för medlemsstaterna. Programmet kommer också att skapa incitament för utveckling, produktion och distribution av vacciner inom unionen och för att ge ny stimulans åt EU:s produktion av läkemedel och aktiva farmaceutiska substanser/prekursorer.

ØDet nya programmet kommer att stödja rescEU:s insatser för att stärka den europeiska sjukvårdsstyrkan genom att subventionera permanenta expertgrupper. Utifrån erfarenheter från veterinärområdet kommer programmet att subventionera hälso- och logistikexperter och, i förekommande fall, medicinsk personal som kan träda in när som helst och skickas inom EU för att ge råd och sakkunskap. Teamen kommer att stödjas med utrustning (till exempel mobila laboratorier).

ØProgrammet kommer också att stödja samordning mellan hälsovårdsinfrastrukturer och medicinsk och veterinärrelaterad laboratoriekapacitet i hela unionen, inbegripet förberedelser för inrättandet av en europeisk infrastruktur för informationsutbyte om intensivvårdsmöjligheter. Programmet kommer att inrätta ett enkelt system som stöd för gränsöverskridande gemensam upphandling av produkter, verktyg och tjänster som visar tydligt EU-mervärde för samarbete mellan hälso- och sjukvårdssystem.

ØProgrammet EU för hälsa kommer att bidra till att öronmärka finansiering för viktiga insatser inom e-hälsa förutom finansieringen inom programmet för ett digitalt Europa, bland annat genom att stödja användningen av data inom hälsovård, forskning och beslutsfattande (inom europeiska hälsodataområdet) via molntjänster eller annan infrastruktur och dataintensiv teknik som verktyg för artificiell intelligens. Programmet ska stödja ökad användning av telehälsa, däribland användning och förstärkning av Europeiska referensnätverks telemedicinmodell. Det ska bidra till att utveckla europeiska riktmärken och gränsöverskridande lösningar.

ØProgrammet kommer att bidra till att förebygga sjukdomar, bland annat genom att stödja medlemsstaterna i deras politik och på grundval av deras starka tekniska vägledning och politiska val när det gäller att förebygga sjukdomar och främja en hälsosam livsstil. Det ska bidra till att samla in och på lämpligt sätt dela tillgängliga datakällor och intelligens mellan tjänster, EU-organ, nationella och internationella hälso- och sjukvårdsorgan och främja evidensbaserad bästa praxis när det gäller att förebygga och hantera sjukdomar.

ØFörebyggande åtgärder ska grundas på en verklig ”One health”-modell mot sjukdom och kommer att omfatta uppbyggnad av kunskap om och förståelse av utvecklingen av zoonoser och potentiella zoonoser.

ØProgrammet kommer att stödja åtgärder för att förbättra förebyggande och bekämpning av infektioner, för att snabbt och korrekt testa och diagnostisera infektioner, behandla patienter med lämpliga antimikrobiella läkemedel och minska olämplig och farlig användning av antimikrobiella läkemedel på alla områden. Med en internationell komponent ska man säkerställa att EU:s hälsopolitik är kopplad till den internationella utvecklingen och att den på ett värdefullt sätt kompletterar åtgärder i regionala och globala frågor.

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

ØDen viktigaste principen kommer att vara att det nya programmet ska fungera som katalysator för nya metoder utifrån bästa praxis eller innovativa lösningar, eller resultat av forskningsprojekt genom att hjälpa till att prova ut dem och testa dem på den mottagliga populationen innan det börjar användas i full skala. Det nya programmet ska också att samverka med instrumentet för faciliteten för återhämtning och resiliens. Medan faciliteten ska tillhandahålla incitament för nya reformer, ska det nya programmet EU för hälsa stödja samordningen av genomförandet mellan medlemsstaterna.

ØKomplementariteten med resultaten från byråer som arbetar med hälsa kommer att gynnas av investeringar från detta program, särskilt i syfte att överföra bästa praxis, protokoll för övervakning eller program för kapacitetsuppbyggnad.

Ekonomiska aspekter

EU:S CIVILSKYDDSMEKANISM/rescEU
	Mål: Förstärka insatskapaciteten hos unionens civilskyddsmekanism
	Mekanism: Bidrag och upphandling

Krisbehov och förväntade konsekvenser

·förvärva, hyra, leasa och lagra fastställd rescEU-kapacitet,

·ta in produkter och personal från länder utanför EU och placera ut dem inom EU,

·snabbt transportera produkter och personal från olika platser inom EU till andra platser där de behövs; expertis på alla slags katastrofer som kan placeras ut internationellt, däribland mobila medicinska experter – specialistläkare, sjuksköterskor, epidemiologer, intensivläkare och integrerade och välutrustade akutsjukvårdsgrupper,

·snabb transport av katastrofoffer/patienter till platser där de kan få effektivast vård när den lokala och nationella kapaciteten inte räcker till; sådan infrastruktur ska omfatta ett system för tillgängliga vårdanläggningar i alla medlemsstater.

Genomförande

ØEU kommer att kunna upphandla direkt, finansiera och införa lämplig strategisk rescEU-kapacitet, logistik för lagring och transport liksom en sammankopplad infrastruktur för hantering av krisinformation som kan användas för alla slags nödsituationer och placeras ut under överinseende av rescEU. Denna strategiska kapacitet kommer att komplettera medlemsstaternas kapacitet. Den ska vara utplacerad på flera medlemsstaters territorium så att det garanterar den mest ändamålsenliga geografiska täckningen i en krissituation. EU:s budget ska stå för kostnader för in- och utlagring liksom för lagringskostnader och finansiella kostnader.

ØKommissionen bör kunna förvärva, hyra eller leasa transport och logistikkapacitet (luftbroar/transportkapacitet). På så sätt skulle EU kunna reagera på alla typer av nödsituationer inom unionen och i tredje länder (däribland medicinska: transport av katastrofoffer, patienter, läkare, europeiska sjukvårdsgrupperna, hemtransporter och alla typer av godstransport i samband med krisinsatser). Magasinering och transportkapacitet bör vara strategiskt sammankopplade så att leveranshastigheten ökar och en väl fungerande försörjningskedja säkerställs.

ØrescEU kommer att omfattas av bestämmelser som ska ge budgetflexibilitet, bland annat flerårig programplanering för förebyggande och beredskap och säkerställande av omedelbar tillgång till och flexibilitet i fråga om medel för insatser. Covid-19-krisen har tydligt visat att nödsituationer till sin natur är oförutsägbara och ojämnt fördelade över en programperiod, men när en krissituation uppstår är det av yttersta vikt att reagera snabbt.

Komplementaritet med EU:s politik och nationell politik

Ekonomiska aspekter