Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018DC0771

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Investeringsplanen för Europa: lägesbedömning och vägen framåt

COM/2018/771 final

Bryssel den 22.11.2018

COM(2018) 771 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Investeringsplanen för Europa: lägesbedömning och vägen framåt


1. EU:s initiativ för att öka investeringarna

En av de första prioriteringarna för Junckerkommissionen var att kraftigt stimulera ekonomin genom att ta itu med investeringsgapet i Europeiska unionen till följd av den finansiella och ekonomiska krisen (diagram 1). Investeringar – både offentliga och privata – är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning. Det är ett sätt att kanalisera sparmedel till projekt och sektorer som är viktiga för vår framtid, såsom infrastruktur och bostäder, forskning och utveckling, ny teknik och nya produktionsmetoder, utbildning och kompetens. Dessa investeringar stöder också en modernisering av EU:s industrier och samhällen i samband med omställningen till en allt mer digitaliserad och koldioxidsnål ekonomi.

Diagram 1. Investeringsnivåns minskning och återhämtning

Den totala ekonomin, i % av BNP            

I november 2014 lade kommissionen fram investeringsplanen för Europa – Junckerplanen – som bygger på en ny och innovativ strategi för investeringar. Betydande privata och offentliga medel har mobiliserats och fortsätter att mobiliseras till investeringar i strategiska sektorer av EU:s ekonomi genom användning av begränsade belopp från offentliga medel – en EU-budgetgaranti till Europeiska investeringsbanksgruppen 1 . Europeiska fonden för strategiska investeringar, som är investeringsplanens finansiella kärna, hade i november 2018 lett till ytterligare investeringar på 360 miljarder euro, vilket väsentligt överstiger det ursprungliga målet på 315 miljarder euro. Fonden har förlängts till slutet av 2020 2 , med syftet att den till dess ska ha genererat 500 miljarder euro i ytterligare investeringar.

Denna mycket framgångsrika modell har blivit den nya standarden för EU:s investeringsstöd i och utanför Europa. Den har använts för mobilisering av investeringar i Afrika och EU:s grannländer inom ramen för EU:s yttre investeringsplan, som föreslogs i september 2016 3 , och för det nya instrumentet för finansiering av yttre åtgärder inom ramen för nästa fleråriga budgetram 4 .

Junckerplanens framgång beror också på dess struktur med tre pelare som garanterar omfattande och samordnade åtgärder för investeringsstöd. Junckerplanen har inte bara mobiliserat investeringar utan också skapat en projektplanering och fokuserat på åtgärder för att skapa ett bättre investeringsklimat för företagen. Därför har kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanksgruppen lanserat Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå. Centrumet tillhandahåller rådgivning och tekniskt stöd till projektansvariga, medan portalen innehåller en transparent förteckning över investeringsbara projekt. Samtidigt fokuserar investeringsplanen på att avlägsna strukturella hinder för investeringar. Det innebär bl.a. att avlägsna flaskhalsar i lagstiftningen, lätta på den administrativa bördan, möjliggöra sund konkurrens och gå vidare med strukturreformer som gynnar investeringsklimatet. För detta krävs insatser på EU-nivå och nationell och regional nivå. Kommissionen har lagt fram förslag för att fördjupa den inre marknaden, som är en av EU:s största tillgångar, har tydligt fokuserat på investeringar i den europeiska planeringsterminen och inrättat stödtjänsten för strukturreformer för att bistå medlemsstaterna i genomförandet av reformer. Medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att avlägsna investeringshindren. Men mer måste göras på alla nivåer.

Investeringsplanen är en del av EU:s agenda för öppna investeringar och öppen handel. EU är en av världens mest öppna platser för investeringar. Sunda regelverk och rättvis konkurrens på EU:s inre marknad drar till sig utländska direktinvesteringar, med stora fördelar för EU i form av arbetstillfällen och tillväxt. Samtidigt är kommissionen medveten om de risker som vissa utländska direktinvesteringar kan innebära för säkerheten eller den allmänna ordningen, och antog därför i september 2017 5 ett förslag till förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen och för samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i detta avseende. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att snabbt anta förordningen.

EU stöder också en liberalisering av investeringar i hela världen. EU bedriver investeringsförhandlingar med olika partner för att ge investerare på båda sidor förutsebart och långsiktigt tillträde till marknader och för att skydda investerarna och deras investeringar. EU har bedrivit investeringsförhandlingar med t.ex. Kanada, Singapore, Vietnam, Japan och Kina.

2. Investeringsplanen för Europa ger konkreta resultat

Mobilisering av privata investeringar för det allmänna bästa

Europeiska fonden för strategiska investeringar är på god väg att uppfylla målet att få till stånd ytterligare investeringar på minst 500 miljarder euro under en femårsperiod (2015–2020). I november 2018 hade 993 transaktioner som stöds av fonden redan godkänts av Europeiska investeringsbanksgruppen till ett investeringsvärde av totalt 360 miljarder euro som omfattar alla medlemsstater. Omkring 850 000 små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag väntas kunna få del av stödet. Två tredjedelar av de 360 miljarder euro som mobiliserats kommer från privata källor, vilket innebär att Europeiska fonden för strategiska investeringar även uppfyllt sitt mål att mobilisera privata investeringar. 6

Fonden uppfyller också sitt additionalitetsmål. De projekt som får budgetstöd genom den måste vara additionella i den betydelsen att de åtgärdar marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och inte skulle ha finansierats under samma period eller i samma utsträckning. Ökningen av antalet projekt som årligen godkänts av Europeiska investeringsbanksgruppen mellan 2014 och 2017 visar att den totala årliga utlåningen visserligen var mer eller mindre stabil, men att andelen särskilda verksamheter 7 ökade kraftigt i och med fondens genomförande, från 4,6 miljarder euro 2014 till 17,9 miljarder euro 2017. Efsi 2.0-förordningen 8 som förlängde Europeiska fonden för strategiska investeringar till 2020 års utgång innehåller dessutom en mer detaljerad definition av additionalitet och har ökat insynen i investeringsbeslut 9 .

Diagram 2. Resultaten inom Europeiska fonden för strategiska investeringar i november 2018

Alla medlemsstater har dragit nytta av Europeiska fonden för strategiska investeringar. De mobiliserade investeringarna i förhållande till BNP är störst i Grekland, Estland, Litauen, Portugal och Bulgarien 10 . Den geografiska fördelningen av beloppen visar att de investeringar som mobiliserats från Europeiska fonden för strategiska investeringar till stor del har gått till de länder som drabbats hårdast av finanskrisen, som också är de länder där investeringarna sjunkit mest.

Exempel på projekt som får stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar

Spanien: 35 miljoner euro till det sociala företaget Ilunión för att stödja personer med funktionsnedsättning

Europeiska investeringsbanken har beviljat ett lån på 35 miljoner euro till Ilunión, ett spanskt socialt företag. Ilunión är Spaniens största privata arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning och bedriver olika typer av verksamhet, t.ex. fastighetsförvaltning, hälso- och sjukvårdstjänster, turism och fritid. Lånet, som backas upp av Europeiska fonden för strategiska investeringar, kommer att stödja företagets investeringsplan till och med 2021, som omfattar utveckling av en rad olika produkter för att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättning, men också energieffektivitetsåtgärder för företagets kedja med företagstvätt och nya arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.

Italien: 29 miljoner euro för finansiering av ett nytt sjukhus i Treviso

Europeiska investeringsbanken bidrar till finansieringen av konstruktion, uppförande och drift av ett nytt sjukhus i Treviso, småstad och industricentrum i nordöstra Italien. Det är det största sjukhuset för specialistvård i provinsen och betjänar ca en miljon människor. Projektet i Treviso är ett bra exempel på hur Europeiska fonden för strategiska investeringar främjar sociala investeringar i innovativa lösningar inom forskning, hälsa, sysselsättning och sociala tjänster som gagnar lokalsamhället.

Bulgarien: 100 miljoner euro till ett djurhälsoföretag

Biovet är ett globalt djurhälsoföretag med säte i Sofia i Bulgarien. Europeiska investeringsbanken lånar ut 100 miljoner euro för att finansiera ökad produktion och forskning- och utvecklingskapacitet. I projektet ingår upprättande av två nya anläggningar: en fermenteringsanläggning i Peshtera i södra Bulgarien och en nya anläggning för tillverkning av djurvacciner i Razgrad i nordöstra Bulgarien. Projektet kommer också att göra det möjligt för företaget att bedriva forskning och utveckling inom mikrobiologi och utveckling av nya produkter, såsom vacciner och enzymer.

Grekland: 150 miljoner euro till bredbandsnät

Ett lån på 150 miljoner euro bidrar till finanseringen av den grekiska bredbandsleverantören Cosmotes plan för att förstärka och expandera sitt mobila bredbandsnät och väsentligt förbättra nätverkets prestanda i fråga om hastighet, kapacitet och täckning. Det kommer att förbättra nätverkets prestanda på landsbygden och i avlägsna områden i Grekland.

Frankrike: 15 miljoner euro till solenergi för smarta ytor

Europeiska investeringsbanken lånar ut 15 miljoner euro till Sunpartner Technologies, ett franskt innovationsföretag som använder solpaneler för att producera ytor och byggnadsmaterial som utnyttjar solenergi. En av företagets viktigaste produkter är ett nästan transparent solcellsglas som kan ge energi till dimbara fönster. Toningen kan fjärrstyras från smarttelefonen vilket minskar behovet av luftkonditionering. Företaget kommer att använda lånet, som backas upp av Europeiska fonden för strategiska investeringar, för att investera i forskning, utveckling och innovation och öka produktionen.

Investeringsplanen har i hög grad bidragit till nya arbetstillfällen och tillväxt. Europeiska investeringsbankens ekonomiavdelning och kommissionens gemensamma forskningscentrum uppskattar att Europeiska fonden för strategiska investeringar redan har bidragit till mer än 750 000 arbetstillfällen 11 . Det antalet kommer att öka till 1,4 miljoner arbetstillfällen 2020. Dessutom har det visat sig att investeringsplanen redan ökat EU:s BNP med 0,6 % och den förväntas ha ökat EU:s BNP med 1,3 % 2020. Utöver denna förväntade positiva effekt tyder en analys som gjorts av kommissionens gemensamma forskningscentrum på att den kombinerade makroekonomiska effekten av den fullständiga och snabba tillämpningen av lagstiftningsreformerna på området för den digitala inre marknaden, strategin för den inre marknaden, kapitalmarknadsunionen och energiunionen kan bli ytterligare 1 miljon nya jobb till 2030 och en ytterligare ökning av EU:s BNP med 1,5 % till 2030. 12 Denna analys bygger på att de befintliga investeringshindren avlägsnats eller minskats genom de lagstiftningsförslag som kommissionen antagit som ett led i dessa fyra åtgärdspaket.

Bättre kvalitet på projekten och stabil projektplanering

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå bidrar till att förverkliga projekten. Det europeiska centrumet för investeringsrådgivning är ett gemensamt initiativ mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanksgruppen och är en central kontaktpunkt för rådgivning och tekniskt stöd. Det har redan hanterat 860 förfrågningar från alla medlemsstater. Dessutom har det undertecknat mer än 20 överenskommelser med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, för att utveckla dessa institutioners förmåga att stödja investeringskanaler och öka det lokala stödet. En inbjudan att lämna förslag inleddes i december 2017. Åtta nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner har redan lämnat förslag och flera andra har uttryckt sitt intresse för att utveckla sin rådgivande funktion. Investeringsstödet för städer, Urbis 13 , som lanserades i november 2017, är en ny, särskild rådgivningsplattform för investeringar i städer inom centrumet för investeringsrådgivning. Urbis har inrättats för att tillhandahålla rådgivningsstöd till kommunala myndigheter i syfte att underlätta, påskynda och frigöra projekt, program och plattformar för investeringar i städer. De 36 ansökningar som hittills beviljats stöd från Urbis kommer från 17 medlemsstater.

Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå är EU:s webbportal för att hjälpa projektansvariga att hitta investerare i hela världen. Den har redan offentliggjort nästan 450 investeringsprojekt från alla medlemsstater i olika sektorer. Enligt en undersökning som genomfördes våren 2018 bland portalens projektansvariga har 80 % av projekten kontaktats av investerare. Portalen har också flera samarbetsavtal med liknande portaler.

Exempel från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning har bl.a. lämnat stöd 14 till Clinical Hospital Centre Rijeka i Kroatien för att bygga ett modernt integrerat sjukhuskomplex. Centrumet ger också rådgivning för att blåsa nytt liv i storstadsområdet Rotterdam-Haag i Nederländerna. Tillsammans med färdplanen Next Economy Executive bidrar det till att utveckla en investeringsstrategi för att säkra finansieringen för färdplanens genomförande och utvärdera möjligheten av att upprätta en investeringsplattform. Hamnen i Leixões i Portugal hade sökt finansiering för att göra hamnen tillgängligare som ett led i en större investeringsplan som bidrar till utvecklingen av stomnätskorridoren Atlantic i det transeuropeiska transportnätet. Centrumet hjälpte hamnmyndigheterna att bedöma projektets mognadsgrad och metoden för att göra en kostnads-nyttoanalys för att uppfylla kraven i ansökningsomgången för blandfinansiering från fonden för ett sammanlänkat Europa 15 .

InvestEU för ökat investeringsstöd

Efter framgångarna med investeringsplanen för Europa har kommissionen föreslagit InvestEU-programmet som en del av EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027. Det nya programmet kommer att bestå av InvestEU-fonden, efterföljaren till Europeiska fonden för strategiska investeringar, InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen. InvestEU kommer att föra samman de 13 befintliga finansiella instrument som förvaltas centralt av kommissionen, något som kommer att göra EU-stödet mer tillgängligt och skapa stordriftsfördelar. InvestEU-fonden kommer att mobilisera investeringar genom en garanti som tillhandahålls genom unionens budget, vilket kommer att göra det möjligt för de finansinstitut som deltar tillsammans med kommissionens att ta större risker. InvestEU-fonden förväntas generera minst 650 miljarder euro i ytterligare investeringar i sektorer som är kopplade till EU:s interna politiska prioriteringar och inriktade på att generera socioekonomiska och miljömässiga resultat, inklusive begränsning av klimatförändringarna. InvestEU-portalen kommer att fortsätta att hjälpa investerare att hitta investeringsmöjligheter i de sektorer och på de platser som intresserar dem. Den kommer att ge en bättre koppling mellan projekten och eventuell finansiering från InvestEU:s genomförandepartner. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att integrera EU:s 13 nuvarande rådgivningstjänster till en enda kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd. Det kommer att tillhandahålla tekniskt stöd och bistånd för att hjälpa till med förberedelser, utveckling, strukturering och genomförande av projekt, inklusive kapacitetsuppbyggnad.

3. Undanröja investeringshinder

Den tredje pelaren i investeringsplanen för Europa syftar till att förbättra investeringsklimatet genom att identifiera och undanröja hinder för investeringar på alla institutionella och administrativa nivåer, även med avseende på byråkrati och flaskhalsar i lagstiftningen. Kommissionen har tagit itu med och kommer även fortsättningsvis att ta itu med rättsliga och administrativa hinder, både på nationell nivå och på EU-nivå. Initiativ på EU-nivå och strukturreformer i medlemsstaterna kompletterar varandra och medlemsstaterna har därför tagit itu med hinder för investeringar på nationell nivå.

3.1 Initiativ på EU-nivå 

En fördjupad inre marknad i alla avseenden

Kommissionen har idag presenterat ett första svar på Europeiska rådets begäran i mars 2018 om en bedömning av läget och av de kvarstående hindren för och möjligheterna till en fullt fungerande inre marknad. 16

Under årens lopp har kommissionen strävat efter att avlägsna rättsliga hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar på den inre marknaden. Den inre marknaden är en av EU:s största landvinningar och tillgångar, och den har bidragit till att skapa nya möjligheter och stordriftsfördelar för europeiska företag och gjort det möjligt för människor att bo, studera och arbeta var de vill. Kommissionen antog i oktober 2015 en strategi för den inre marknaden med särskilt fokus på att främja investeringar genom att undanröja de kvarvarande hindren och öka förutsebarheten på lagstiftningsområdet. Som en uppföljning av strategin för den inre marknaden innehåller upphandlingspaketet från 2017 olika åtgärder för att förbättra EU:s upphandlingsregler och stimulera till en mer strategisk tillämpning av de befintliga reglerna. Det är viktigt med rättvis, förutsebar och öppen upphandling för att öka investeringarna 17 .

Syftet med strategin för den digitala inre marknaden 18 , som lanserades 2015, är att undanröja hindren för en optimalt fungerande digital ekonomi och att bana väg för nya möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning. Mycket har åstadkommits sedan den lanserades. 19 Flera nya initiativ som en sammanhängande EU-ram för e-handel och ett förenklat mervärdesskattesystem över gränserna har i hög grad bidragit till att öka europeiska företags konkurrenskraft. Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation uppmuntrar till investeringar i bredbandsnät (inklusive 5G) genom att den underlättar för aktörerna att investera tillsammans och dela kostnaderna. EU har också infört de mest långtgående reglerna för att invånarna ska vara bättre uppkopplade och skyddade i den digitala tidsåldern, bl.a. genom avskaffandet av roamingavgifterna och det allmänna dataskyddsdirektivet.

Kapitalmarknader

Kapitalmarknadsunionen 20 har stor potential att främja investeringar i EU genom att undanröja hindren för den fria rörligheten för kapital över EU:s gränser, stödja ekonomisk konvergens och öka tillgången till viktig marknadsbaserad finansiering. Det bidrar till att finansiera innovation och skapa arbetstillfällen. Djupa och likvida kapitalmarknader stöder också eurons internationella roll, stärker den ekonomiska och monetära unionen och förbättrar återhämtningsförmågan i EU:s ekonomi genom att skydda EU:s befolkning och företag i och utanför euroområdet från de ekonomiska chocker som drabbat deras region. Hittills har kommissionen lagt fram åtskilliga förslag till viktiga delar av kapitalmarknadsunionen, 2015 och 2017. Medlagstiftarna har än så länge bara antagit tre av de lagstiftningsförslagen. Nu måste de övriga förslagen snabbt antas.

En konkret prioriterad åtgärd inom kapitalmarknadsunionen är utvecklingen av lokala kapitalmarknader. På europeisk nivå säkerställs stöd till och övervakning av djupare och mer likvida kapitalmarknader genom stödprogrammet för strukturreformer och den europeiska planeringsterminen, utöver de riktade åtgärderna i enlighet med kapitalmarknadsunionen. De lokala kapitalmarknaderna är också framgångsrika tack vare nationella och regionala insatser som uppmuntras av Europeiska unionen. På regional nivå har vissa länder inrättat gränsöverskridande samarbete för att underlätta utlandsnoteringar och utlandsinvesteringar, koppla samman marknadsinfrastrukturer och ytterligare harmonisera regionala regler. På nationell nivå har flera medlemsstater antagit nationella strategier för kapitalmarknaden, vidtagit åtgärder för att stödja tillgången till kapitalmarknaderna genom offentliga medel och rent allmänt förbättra företagsklimatet 21 .

Transport- och energiinfrastruktur

   

För att effektivt hantera hindren för investeringar i transportinfrastruktur och bidra till att det transeuropeiska stomnätet blir klart senast 2030 lade kommissionen i maj 2018 fram ett förslag till förordning för att förenkla reglerna för beviljande av tillstånd och förfarandena för offentlig upphandling, förbereda gränsöverskridande projekt effektivare och minska den administrativa bördan för de projektansvariga 22 . Det ingår i en bredare insats för att stärka regelverket för investeringar i transportinfrastruktur. 23

En fullbordad energiunion och en påskyndad energiövergång ger stora investeringsmöjligheter. De viktigaste transeuropeiska energiinfrastrukturprojekten har varit framgångsrika: 30 projekt av gemensamt intresse kommer att slutföras före utgången av 2018. Den siffran väntas stiga till 47 till slutet av 2020. Många av dessa projekt får stöd från fonden för ett sammanlänkat Europa. I november 2017 antog kommissionen den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse 24 . I paketet om ren energi för alla i EU, som antogs den 30 november 2016, föreskrivs en omfattande reform av EU:s energisystem från producenten fram till slutanvändaren, som innefattar elmarknadernas utformning, förnybar energi, energieffektivitet, trygg elförsörjning och regler för styrning av EU:s energiunion. 25 Det stöder industriledda initiativ för att stärka konkurrenskraften och mildrar samhällseffekterna av omställningen till ren energi, och det involverar flera olika aktörer såsom lokala myndigheter och kommunledningar, företag, arbetsmarknadens parter och investerare. Paketet innehåller också åtgärder för att påskynda innovation inom ren energi och för renovering av byggnader i EU samt åtgärder för att uppmuntra offentliga och privata investeringar. Det första förslaget till rättsakt trädde i kraft i juli 2018 och tre andra förslag är redan föremål för en politisk överenskommelse. De fyra återstående förslagen är hos medlagstiftarna som förväntas nå en snabb överenskommelse så att de kan antas. Med detta ambitiösa, stabila och förutsebara regelverk har EU goda möjligheter att kunna dra nytta av energiomställningen. Det faktum att EU har en ledande ställning inom hållbar finansiering, som syftar till att styra privata kapitalflöden till mer hållbara investeringar och hjälper investerare att hantera miljörisker, inklusive sådana som rör klimatförändringar, stärker dessa åtgärder ytterligare.

Människor, utbildning och kompetens

För att öka EU:s konkurrenskraft och locka till sig investeringar måste man investera i människor och deras färdigheter och kunskap. Denna strategi för sociala investeringar återspeglas i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som tillkännagavs av Europaparlamentet, kommissionen och rådet i november 2017 26 . Dessutom antog kommissionen 2016 en omfattande kompetensagenda för Europa 27 . De tio viktigaste åtgärderna i agendan främjar kompetenshöjning och livslångt lärande för att EU:s befolkning ska ha den kompetens som krävs på arbetsmarknaden 28 . På uppmaning av stats- och regeringscheferna 29 är kommissionen dessutom i färd med att skapa ett europeiskt område för utbildning 30 . Med tanke på den åldrande befolkningen och den minskande arbetskraften behöver det investeras mer i social infrastruktur, inklusive vård och omsorg.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Genom de förhandsvillkor som införts för att öka effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna under genomförandeperioden 2014–20 undanröjdes hindren för investeringar i medlemsstaterna och regionerna i alla sektorer (genom övergripande villkor, t.ex. inom offentlig upphandling, regler för statligt stöd och Small Business Act) och inom sektorer som stöds av dessa fonder (t.ex. transport, den digitala sektorn, energi, blå ekonomi, avfall och vatten). De har lett till politiska reformer i medlemsstaterna och antagande av nya strategiska och politiska ramar för offentligt stöd och privata investeringar och bidragit till att förbättra den administrativa kapaciteten inom offentlig förvaltning. Under nästa programperiod kommer förhandsvillkoren att ersättas av ”nödvändiga villkor” som säkerställer att de nödvändiga förutsättningarna finns för en verkningsfull och effektiv användning av EU-medel.

För nästa fleråriga budgetram har kommissionen föreslagit en betydande minskning av den administrativa bördan för dem som ansöker om att få utnyttja strukturfonderna. Kommissionen har föreslagit att man ska minska byråkratin och lätta upp kontrollerna för företag och entreprenörer som får EU-stöd. Kommissionen har också föreslagit en enda uppsättning regler för sju EU-fonder som genomförs gemensamt med medlemsstaterna, inklusive sammanhållningsfonderna. 31 Den gemensamma jordbrukspolitikens övergång från överensstämmelse till en resultatbaserad strategi bör också minska byråkratin. Även förslaget om InvestEU-programmet, som förenklar och samlar en rad befintliga medel, kommer att ge en betydande minskning av de administrativa bördorna under nästa budgetperiod.

Statligt stöd

Sedan investeringsplanen antogs har kommissionen förenklat reglerna för statligt stöd. Kommissionen har lämnat detaljerad vägledning för att investerarna ska kunna identifiera när offentliga stödåtgärder, bl.a. infrastrukturinvesteringar, inte omfattas av EU:s regler för statligt stöd. 32 Den allmänna gruppundantagsförordningen har utökats så att offentliga stödåtgärder även kan omfatta hamnar, flygplatser och kulturell infrastruktur. 33 Idag beviljas 97 % av alla statliga stödinsatser utan förhandsgodkännande, förutsatt att de uppfyller vissa villkor. I juni 2018 antog kommissionen ett förslag om en riktad ändring av bemyndigandeförordningen i samband med nästa fleråriga budgetram. Den kombinerade effekten av dessa åtgärder har lett till avsevärt förbättrad rättssäkerhet och enklare förfaranden, vilket stimulerat till investeringar i framför allt infrastruktur.

3.2 Hantering av hinder på nationell och regional nivå

Nationella strukturreformer åtgärdar ofta brister i företagsklimatet och de flaskhalsar som påverkar företagens effektivitet och hämmar investeringarna. Den europeiska planeringsterminen hjälper medlemsstaterna att mer effektivt samordna sin budgetpolitik, makroekonomiska politik och strukturpolitik genom en anpassning till de regler och mål som överenskommits på EU-nivå. Den ger också möjlighet till en multilateral dialog om finanspolitik, ekonomisk politik, socialpolitik och nationella reformagendor, även om hur investeringsutmaningarna ska hanteras. I de landsrapporter som offentliggörs av Europeiska kommissionen utvärderas de prioriterade reformer som föreslagits och tillämpats i detta sammanhang. De senaste rapporterna, som offentliggjordes i mars 2018, visar att det har vidtagits åtgärder för att hantera investeringsutmaningar på ett antal områden (se bilaga 2). I den årliga tillväxtöversikten 2015 34 presenterades för första gången kommissionens integrerade strategi för ekonomisk politik, med fokus på att både främja investeringar och att främja strukturreformer och säkerställa finanspolitiskt ansvarstagande. Detta är fortfarande den viktigaste strategin i den europeiska planeringsterminen.

I vissa medlemsstater behövs det påtryckningar för att de kvarstående strukturella reformerna ska genomföras. I ungefär två tredjedelar av fallen har det gjorts ”vissa framsteg” i arbetet med att genomföra rekommendationerna. Men man måste samtidigt vara vaksam och se till att reformerna inte avvecklas. Dessutom har olika medlemsstater genomfört reformerna i olika utsträckning.

Kommissionen har gett medlemsstaterna en översikt över de viktigaste utmaningarna i samband med investeringar på nationell nivå och över lämpliga reformer. 35 De potentiella utmaningarna när det gäller investeringar har delats in i fem breda kategorier: i) offentlig förvaltning/företagsklimat, ii) arbetsmarknad/utbildning, iii) finanssektorn/beskattning, iv) forskning, utveckling och innovation samt v) sektorspecifik reglering. Kommissionen har därför uppmuntrat till en rad diskussioner om hinder för investeringar inom specifika politikområden i rådet. De fokuserade bl.a. på hur pass lätt det är att bedriva affärsverksamhet, investeringar i immateriella tillgångar, insolvensregler, offentlig-privata partnerskap och investeringar i nätverksindustrier (se bilaga 1). 

Exempel på åtgärd: Finlands reformer i detaljhandelssektorn

Detaljhandelssektorn i Finland kännetecknades länge av alltför normativa föreskrifter om inrättande och drift av försäljningsställen. Det resulterade i bristande konkurrens och svårigheter att ta sig in på marknaden. Konsumenterna i Finland drabbades av högre priser och mindre utbud i förhållande till konsumenter i andra medlemsstater. Efter upprepade rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att lätta på restriktionerna och konkurrensutsätta detaljhandeln avreglerade Finland öppettiderna och reformerade sina regler för kommunal och regional planering. Det förenklade tillträdet till detaljhandelsmarknaden förväntas få positiva effekter på investeringar i informations- och kommunikationsteknik, öka sysselsättningen och minska kostnaderna för stora butiker, vilket bör innebära fördelar för konsumenterna. 36  

Under de senaste åren har medlemsstaterna i allt högre grad börjat ge gynnsamma investeringsvillkor. Nästan alla indikatorer som mäter den administrativa miljön visar på stora förbättringar. De flesta medlemsstater har satsat på att förbättra villkoren för att starta företag och göra affärer över gränserna. Bra exempel på detta är onlineregistrering av nya företag, gemensamma kontaktpunkter för företagsregistrering eller för att lösa gemensamma problem samt avskaffade eller sänkta skatteliknande avgifter och andra företagsrelaterade avgifter. Medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra reformer av rättsväsendet och har lyckats effektivisera sina rättssystem. Åtgärder har också vidtagits för att reformera arbets- och produktmarknaderna, stödja privat forskning, utveckling och innovation och förbättra tillgången till finansiering, t.ex. genom att minska mängden nödlidande lån.

Det är mycket viktigt att höja kompetensen och matcha den med behoven på arbetsmarknaden för att öka arbetskraftens produktivitet och anpassningsförmåga och därigenom påverka investeringarna positivt. Välfungerande och inkluderande utbildningssystem kan bidra till att förebygga eller minska riskerna för kompetensbrist och kompetensglapp som är kostsamma för samhället, både ekonomiskt och socialt, i form av utebliven tillväxt och minskande arbetstillfällen för vissa befolkningsgrupper. Med anledning av detta har medlemsstaterna sedan 2015 i allt högre grad satsat på kompetenshöjande åtgärder.

Exempel på åtgärd: Tillgången till finansiering i Slovenien

Tillgången till finansiering i Slovenien har förbättrats tack vare åtgärder för att stödja små och medelstora företags tillgång till andra former av finansiering, både med eget kapital och lån. Dessa åtgärder innefattar ett nytt gränsöverskridande initiativ om eget kapital, det första slovenska investeringsprogrammet för kapitaltillväxt och finansieringsinstrument som medfinansieras ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna med ett belopp på 253 miljoner euro. Tillgången till finansiering har också förbättrats tack vare en kraftig minskning av andelen nödlidande lån, från 22,8 % i slutet av 2014 till 11,4 % under andra kvartalet 2017.

Trots att mycket gjorts för att förbättra investeringsklimatet finns det fortfarande stora utmaningar, och något av det viktigaste är att slutföra genomförandet av de pågående reformerna. Medlemsstaterna bör intensifiera sina insatser för att genomföra de reformer som krävs för att undanröja hinder för investeringar. I detta sammanhang är det avgörande att det finns effektiva rättssystem, med full respekt för rättsstatsprincipen. Reformerna är nödvändiga för att upprätthålla och öka investeringarna i medlemsstaterna med hänsyn till nationella särdrag. Mot denna bakgrund, och för att förbereda nästa europeiska planeringstermin, gör kommissionen också en bedömning av hindren mot investeringar i medlemsstaterna i den årliga tillväxtöversikten 2019. 37  

4. Slutsatser och viktiga områden för prioriterade åtgärder

Investeringarna har ökat avsevärt sedan lanseringen av investeringsplanen för Europa, men de ligger fortfarande under nivån före krisen. Europeiska fonden för strategiska investeringar har visat sig vara ett effektivt verktyg för att åtgärda investeringsgap i EU:s ekonomi genom att den mobiliserar finansiering inom viktiga sektorer som drabbats av marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Den budgetgaranti som ligger till grund för fonden har bidragit till att väsentligt öka antalet mer riskfyllda transaktioner som finansieras av Europeiska investeringsbanksgruppen. Med sitt förslag till InvestEU-programmet vill kommissionen öka investeringsstödet i EU. Medlagstiftarna uppmanas att som en prioriterad åtgärd anta förslaget så att investeringsstödet utan avbrott kan fortsätta under nästa budgetperiod. Parallellt med detta behövs snabba framsteg i förhandlingarna om kommissionens nya förenklade förslag om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

Det behövs en mer investeringsvänlig miljö, inte bara för att stimulera till inhemska investeringar utan också för att stärka EU:s ställning i den globala ekonomin som en attraktiv plats för investeringar. De flesta återstående hinder för investeringar på europeisk nivå skulle undanröjas om man fullbordar den inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, den digitala inre marknaden och energiunionen, samtidigt som man stärker konkurrensreglerna i alla sektorer. Kapitalmarknadsunionen är särskilt viktig i detta sammanhang, eftersom Europas största finanscentrum kommer att lämna den inre marknaden. För att man ska kunna anpassa sig till denna nya verklighet behövs en vidareutveckling och djupare integration av kapitalmarknaderna i EU-27 parallellt med åtgärder för starkare och mer utvecklade lokala kapitalmarknader. Kommissionen uppmanar därför medlagstiftarna att påskynda antagandet av de kvarvarande initiativen för att fullborda den inre marknaden, kapitalmarknadsunionen och energiunionen och att gå vidare med förslagen om nästa fleråriga budgetram.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen kommer kommissionen även fortsättningsvis att identifiera politiska prioriteringar och att övervaka framstegen i genomförandet av reformerna, som fortfarande är ojämnt fördelade mellan de olika medlemsstaterna och de olika politikområdena. De befintliga kopplingarna mellan EU-finansieringen och den europeiska planeringsterminen kommer att stärkas, så att man säkerställer synergi och komplementaritet mellan analys och samordning av ekonomisk politik och utgifter på EU-nivå. För att uppnå detta kommer den europeiska planeringsterminen 2019 att ännu mer fokusera på identifiering och prioritering av investeringsbehov på nationell nivå, så att den kan vara vägledande för programplaneringsbeslut som rör Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och Sammanhållningsfonden. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att utarbeta och överlämna nationella energi- och klimatplaner av hög kvalitet för perioden 2021–2030 så att man får stabila och gynnsamma regelverk för energi- och klimatrelaterade investeringar.

Även kommissionens förslag till ny flerårig budgetram har ett starkare fokus på investeringar och komplementaritet mellan relevanta EU-fonder. För att stödja genomförandet av strukturreformer har Europeiska kommissionen föreslagit att man ska inrätta ett reformstödsprogram 38 , som kommer att ge ekonomiska incitament till medlemsstaterna för att genomföra reformer. Dessutom kommer en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion 39 att bidra till att upprätthålla investeringstakten vid allvarliga asymmetriska chocker. Dessa instrument kommer att komplettera andra EU-fonder, särskilt sådana som stöder sammanhållningspolitiken, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont Europa och den nya InvestEU-fonden. Kommissionen har också föreslagit att man ska samla olika finansieringskällor för investeringar i ett enda instrument, det europeiska innovationsrådet, som kommer att bidra till att fylla behovet av finansiering för högriskinnovation bland EU:s nystartade företag. EU-programmen måste användas effektivt om man ska kunna fylla de stora investeringsbehoven, både på planerings- och genomförandestadiet, med synliggjord planering och enhetliga kriterier för stödberättigande. Genom att EU-programmen stärker befintlig praxis inom ramen för nästa fleråriga budgetram kommer de att användas på ett enhetligt sätt för att maximera mervärdet av EU-finansiering och stödja reformer på nationell nivå inom ramen för den europeiska planeringsterminen, med det slutliga målet att genomföra EU:s politiska prioriteringar på ett effektivt sätt.

(1)

Europeiska investeringsbanksgruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).

(3)

COM(2016) 581.

(4)

COM(2018) 460.

(5)

COM(2017) 487.

(6)

Dessutom förväntas VentureEU, den europeiska riskkapitalfond som lanserats 2018, generera 6,5 miljarder euro i form av nya investeringar i innovativa nystartade företag och expanderande företag i hela Europa, vilket är en betydande ökning av det tillgängliga riskkapitalet i EU.

(7)

Särskilda verksamheter är en gemensam benämning på sådan verksamhet som medför större risker än dem som vanligtvis accepteras av Europeiska investeringsbanken och de definieras som låne- eller garantitransaktioner med en förväntad förlust för återstående löptid på minst 2 %, deltagande av infrastrukturfonder och andra fonder, riskkapitalverksamhet, transaktioner med eget kapital och andra transaktioner med motsvarande riskprofil. Enligt artikel 16 i Europeiska investeringsbankens stadga ska banken tilldela särskilda anslag ur reserverna (reserv för särskilda verksamheter) för att skydda sig mot oväntade förluster i samband med de särskilda verksamheterna.

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34). I artikel 5.1 i förordningen ges en närmare beskrivning av additionalitetskriterierna.

(9)

 Alla beslut som investeringskommittén inom Europeiska fonden för strategiska investeringar fattat om att godkänna användningen av EU-garantin, inklusive skälen för detta, finns på http://www.eib.org/en/efsi/governance/efsi-investment-committee/decisions.htm  

(10)

 De senaste resultaten finns på https://ec.europa.eu/commission/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan-europe-juncker-plan/investment-plan-results_en  

(11)

Europeiska investeringsbanken, “Juncker Plan exceeds original EUR 315 billion investment target” (http://www.eib.org/en/infocentre/press/releases/all/2018/2018-192-juncker-plan-exceeds-original-eur-315-billion-investment-target.htm).

(12)

Christensen, M., Conte, A., Di Pietro, F., Lecca, P., Mandras, G., och Salotti, S (2018), ”The third pillar of the Investment Plan for Europe: an impact assessment using the RHOMOLO model. JRC Working Papers on Territorial Modelling and Analysis No. 02/2018”, Europeiska kommissionen, Sevilla, 2018, JRC113746.

(13)

  http://eiah.eib.org/about/initiative-urbis.htm  

(14)

Fler exempel finns i centrumets resultat för 2017.

(15)

Ansökningsomgången för blandfinansiering är tillgänglig via genomförandeorganet för innovation och nätverk: https://ec.europa.eu/inea/en/connecting-europe-facility/cef-transport/apply-funding/2017-cef-transport-blending-map-call

(16)

COM(2018) 772.

(17)

COM(2017) 572.

(18)

COM(2015) 192.

(19)

Europaparlamentet och rådet har antagit tolv lagstiftningsförslag av de 29 som kommissionen lagt fram sedan maj 2015. Folk har redan fått nytta av de nya bestämmelserna, t.ex. har dataanvändningen vid resor i andra EU-länder fyrdubblats tack vare att roamingavgifterna har avskaffats.

(20)

Kapitalmarknadsunionen omfattar cirka 70 åtgärder som ska genomföras senast i mitten av 2019, enligt handlingsplanen från 2015 (33 åtgärder) och halvtidsöversynen från 2017 (38 åtgärder). Mer information om läget för de olika åtgärderna finns i kommissionens meddelande Den inre marknaden i en värld som förändras: En unik tillgång som kräver ett nytt politiskt åtagande, COM(2018) 772.

(21)

Kommissionens och medlemsstaternas gemensamma färdplan för åtgärder mot nationella hinder för kapitalflöden godkändes av Ekofinrådet den 19 maj 2017, https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/170519-roadmap-national-capital-barriers_en.pdf

Den gemensamma färdplanen följde på en rapport från kommissionen för att identifiera nationella hinder för kapitalflöden på områden som inte omfattas av EU-rätten eller nationell behörighet. https://ec.europa.eu/info/files/170227-report-capital-barriers_en

(22)

COM(2018) 277.    

(23)

Handlingsplanen ”Making the best use of new financial schemes for European transport infrastructure projects”, lägesrapport av K. Bodewig och C. Secchi, januari 2018. https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/cbs2_report_final.pdf.

(24)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/540 av den 23 november 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (EUT L 90, 6.4.2018, s. 38).

(25)

COM(2016) 860.

(26)

https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights_en

(27)

COM(2016) 381.

(28)

Rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna

(EUT C 484, 24.12.2016, s. 1).

(29)

I Romförklaringen från mars 2017 åtog sig EU:s ledare att arbeta för ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten”. I december 2017 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att gå vidare med ett antal viktiga initiativ och undersöka möjliga åtgärder för att komma till rätta med kompetensutmaningarna.

(30)

COM(2018) 268.

(31)

COM(2018) 375.

(32)

Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1). 

(33)

Kommissionens förordning (EU) 2017/1084 av den 14 juni 2017 (EUT L 156, 20.6.2017, s. 1).

(34)

 COM(2014) 902.

(35)

SWD(2015) 400.

(36)

Finland ligger numera över EU-genomsnittet i kommissionens nya indikator för reglering av detaljhandeln, se bilagan till COM(2018) 219.

(37)

COM(2018) 770.

(38)

COM(2018) 391.

(39)

COM(2018) 387.

Top

Bryssel den 22.11.2018

COM(2018) 771 final

BILAGOR

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

Investeringsplanen för Europa: lägesbedömning och vägen framåt


BILAGA 1 – TEMATISKA DISKUSSIONER I RÅDSKOMMITTÉRNA OM HINDER FÖR INVESTERINGAR

1. Investeringsresultat och flaskhalsar

Tematisk genomgång

Datum

Innehåll

Insolvensregler i euroområdet: effektivitetsprinciper och riktmärken

April 2016

Insolvensreglerna har ekonomiska effekter eftersom de utgör incitamenten för privata aktörer. De har särskilt stor ekonomisk betydelse när den utestående skulden är hög. Denna not innehåller gemensamma principer för insolvensregler.

Tematisk diskussion om investeringar

Juni 2016

Denna diskussion handlade främst om stelbenthet och flaskhalsar i lagstiftningen som inverkar menligt på investeringar i länderna i euroområdet och hur dessa utmaningar hanteras inom ramen för reformer på både nationell nivå och EU-nivå.

Företagsvillkor

Januari 2017

Man har i stor utsträckning förbättrat företagsvillkoren och minskat byråkratin genom åtgärder som medför inga eller begränsade budgetkostnader samtidigt som de kan ge stora fördelar.

Reformer av arbets- och varumarknaderna

Maj 2017

Denna diskussion kommer främst att handla om vilken betydelse reformer av arbets- och varumarknaderna får för investeringar och hur de samverkar.

2. Investeringar i infrastruktur

Tematisk genomgång

Datum

Innehåll

Offentliga investeringar i infrastruktur

September 2015

Vid denna diskussion granskades de senaste investeringstrenderna inom infrastruktur och hur man ska bedöma eventuella utmaningar i samband med en effektiv användning av offentliga medel. Man gick igenom de ramvillkor som gynnar investeringar och fokuserar på användningen av EU-medel.

Offentlig-privata partnerskap

Januari 2016

Diskussionen handlade om offentlig-privata partnerskap som ett sätt att involvera privata aktörer i utformning och konstruktion av infrastruktur och i tillhandahållande av offentliga tjänster.

Investeringar i nätverksindustrier

Maj 2016

Syftet med detta dokument är att granska utvecklingen när det gäller investeringar i transport, energi och elektronisk kommunikation och diskutera flaskhalsar för investeringar.

Bostadsinvesteringar i energieffektivitet och förnybar energi

Juni 2016

Vid diskussionen utvärderades de investeringar i energieffektivitet som görs av bostadssektorn, de flaskhalsar som hindrar hushållen att investera mer och utrymmet för energieffektivitet i denna ekonomiska sektor.

Investeringar i den digitala ekonomin

November 2016

Diskussionen handlade framför allt om investeringar för att utveckla den digitala ekonomin.

3. Investeringar i immateriella tillgångar

Tematisk genomgång

Datum

Innehåll

Investeringar i immateriella tillgångar

Oktober 2016

Diskussionen ger bakgrundsinformation om immateriella tillgångar i Europa och behandlar begreppet immateriella tillgångar, de senaste tendenserna när det gäller immateriella investeringar och deras inverkan på produktiviteten och BNP-tillväxten.

Frigöra investeringar i immateriella tillgångar

Januari 2017

En annan diskussion behandlade drivkrafter och hinder för investeringar i immateriella tillgångar och huruvida det finns ett behov av specifika politiska åtgärder för att åtgärda hindren för investeringar i immateriella tillgångar.

BILAGA 2 – MEDLEMSSTATERNAS HANTERING AV INVESTERINGSUTMANINGAR

Top