14.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/5

1.

det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (1) som fastställer välbefinnande och social integration som två av åtta handlingsområden och framhåller stödet till och utvecklingen av ungdomsarbete som ett sektorsövergripande medel för att uppfylla ramarnas övergripande mål och där ett större fokus på ungdomars sociala integration, hälsa och välbefinnande rekommenderas,

2.

kommissionens meddelande Europa 2020, som godkänts av Europeiska rådet, som erkänner den roll som ungdomsarbete spelar när det gäller att erbjuda alla ungdomar möjligheter till icke-formellt lärande,

3.

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2),

4.

gemensamma slutsatser från EU:s ungdomskonferens anordnad av det irländska ordförandeskapet den 11–13 mars 2013 (3),

5.

resolutionen av den 19 november 2010 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ungdomsarbete, som uppmanar till bättre förståelse och en utökad roll, i synnerhet när det gäller främjande av, stöd för och utveckling av ungdomsarbete på flera olika nivåer,

6.

ungdomar aktivt bidrar till den sociala infrastrukturen samt till dynamiken inom olika grupper, både geografiska grupper och intressegrupper; ungdomar är en dynamisk befolkningsgrupp präglad av mångfald, med olika verkligheter, behov, krav och aspirationer; demografi, biografi, mångfald, övergångar och möjligheter är frågor som påverkar ungdomar direkt och som ibland avgör hur de utvecklas och därför bör ungdomspolitiken återspegla och vara lyhörd för sådana frågor och både skapa möjligheter för alla ungdomar och öka deras egenmakt samt främja jämställdhet,

7.

”ungdomsarbete” är ett vitt begrepp som omfattar ett brett spektrum av verksamheter av social, kulturell, utbildningsmässig eller politisk art, vilka utförs av, med och för ungdomar; i ökad omfattning inbegriper dessa verksamheter även idrott och tjänster för ungdomar; ungdomsarbete ingår i utbildning utanför skolsystemet på samma sätt som särskild fritidsverksamhet som bedrivs av professionella eller frivilliga ungdomsarbetare och ungdomsledare; ungdomsarbete organiseras på olika sätt (av organisationer ledda av ungdomarna själva, organisationer för ungdomar, informella grupper eller via tjänster för ungdomar och myndigheter), det genomförs i olika former och utformningar (t.ex. öppet för alla, gruppbaserat, programbaserat, som uppsökande verksamhet och enskilt) samt får sin utformning på lokal, regional, nationell och europeisk nivå,

8.

ungdomsarbete är inriktat på ungdomars personliga och sociala utveckling och har en stor räckvidd som innebär att det kan nå och engagera ungdomar utifrån deras behov och intressen och tar hänsyn till deras miljö; denna täckning kompletterar andra politiska åtgärder för ungdomar och därför kan ungdomsarbete erbjuda ungdomar kontaktpunkter, samhörighet och utveckling,

9.

social integrering kräver vittomspännande och sektorsövergripande åtgärder för att möta det mångfacetterade problemet med marginalisering och utestängning i samhället,

10.

ungdomsarbete spelar en viktig roll när det gäller att förhindra social utestängning och främja social integrering; ungdomsarbete erbjuder utrymme för och möjligheter till utveckling för alla ungdomar och ”grundar sig på icke-formellt och informellt lärande (4) och frivilligt deltagande” (5),

11.

ändamålsenligt ungdomsarbete och ändamålsenliga ungdomsinitiativ syftar till att skapa möjligheter för ungdomar och till att uppmuntra deras aktiva deltagande i samhällslivet; det utrustar dem med färdigheter, kompetens och erfarenheter för livet och maximerar därvid skyddsfaktorer som ökar utvecklingen, välbefinnandet, autonomin och den sociala integrationen för alla ungdomar, även för dem med färre möjligheter,

12.

högkvalitativt ungdomsarbete är ett åtagande om att kontinuerligt sörja för och främja optimalt tillhandahållande av ungdomsarbete och praktik för ungdomar; det handlar här om ungdomsorganisationer, tjänster för ungdomar och ungdomsarbetare som arbetar med relevanta aktörer för att planera och arrangera verksamheter och program som är relevanta och svarar mot ungdomars intressen, behov och erfarenheter samt bygger på evidens och är resultatinriktade; Resultatet av högkvalitativt ungdomsarbete bör vara att ungdomar drar maximal nytta av att delta i sådant arbete,

13.

social integration bör omfatta och involvera alla ungdomar och de frågor de står inför, med särskild tonvikt på ungdomar med färre möjligheter,

potentialen inom ungdomsarbete att bidra till uppfyllandet av politiska mål, bl.a. social integration, kan utnyttjas ytterligare genom ett kvalitetsinriktat och evidensbaserat tillvägagångssätt som sätter ungdomar i centrum vid utformningen och tillhandahållandet av ungdomsarbete; ett sådant tillvägagångssätt stöder ungdomars deltagande, utveckling och framsteg på ett sätt som bejakar deras starka sidor, stärker deras kapacitet och kompetens samt tillvaratar deras potential att skapa individuellt, gemensamt och socialt kapital; högkvalitativt ungdomsarbete utgör ett allmänt tema som gynnar ungdomar, förbättrar tillämpningen av ungdomsarbete och bidrar till bredare politiska mål,

14.

När det gäller att säkerställa att ungdomsarbete svarar mot och är relevant både för ungdomars intressen och behov och att se till att det så långt det är möjligt bidrar till ungdomars utveckling, välbefinnande och sociala integration, har följande prioriteringar fastställts:

15.

genom den öppna samordningsmetoden främja förstärkta kopplingar, både inom politiken och i praktiken, till ungdomsrelaterade områden som hälsa och sjukvård, utbildning, sysselsättning kultur och idrott,

16.

när det gäller tillhandahållande av ungdomsarbete och praxis främja ett fokus på kvalitet och på att uppnå resultat när det gäller ungdomsarbete som bidrar till ungdomars välbefinnande och sociala integration,

17.

stödja ett ökat samarbete mellan alla aktörer på området för ungdomsarbete (särskild forskare, beslutsfattare, organisationer inom det civila samhället, personer som arbetar med ungdomar och ungdomar själva) för att bedöma effekterna av högkvalitativt ungdomsarbete, för ungdomarna själva, ungdomssektorn och därtill relaterade politikområden, t.ex. genom att bygga upp ett faktaunderlag i fråga om effekten av högkvalitativt ungdomsarbete och genom att underlätta och förbättra erkännandet och valideringen av icke-formellt och informellt lärande på nationell nivå och på EU-nivå,

18.

genom utbildning, civilsamhället och högkvalitativa ungdomsinitiativ uppmuntra och stödja ungdomar när det gäller att delta i det demokratiska livet och att använda sig av befintliga och nya redskap för att bidra till politikens utveckling och därvid främja deras utveckling, välbefinnande och sociala integrering,

19.

genom möjligheter till och program för högkvalitativt ungdomsarbete främja utveckling av empirisk inlärning och färdighetsutveckling, inbegripet överförbar kompetens för ungdomar samt erkännande och godkännande av denna kompetens och sådana kvalifikationer,

20.

stödja ungdomssektorn med att utveckla sina strukturer, arbetsmetoder och kommunikationskanaler i syfte att nå ut till fler ungdomar, i synnerhet till sådana som riskerar att drabbas av socialt utanförskap,

21.

stimulera och stödja frivilligengagemang när det gäller ungdomar, för att främja mångfald och social integration och för att bygga upp socialt kapital,

22.

främja det högkvalitativa ungdomsarbetets bidrag genom att maximera möjligheterna till finansiering för att stödja effektivt ungdomsarbete,

23.

genom relevanta program, plattformar och resursupplag uppmuntra till europeiskt och internationellt utbyte av bästa praxis, utbildning, tillägnande av kompetens och ”peer learning” när det gäller kvalitetsinriktat ungdomsarbete,

24.

inrätta en tematisk expertgrupp för att undersöka kvalitetssystem för ungdomsarbete i EU-medlemsstaterna för att undersöka hur gemensamma indikatorer eller ramar kan utvecklas; arbetet i denna grupp bör utgå från Europeiska kommissionens kommande undersökning; detta kommer att utmynna i en rapport med rekommendationer som ska läggas fram för arbetsgruppen för ungdomsfrågor; ett utkast till skiss över förslagen till behörighetskrav och deltagarkriterier för denna expertgrupp återfinns i bilagan,

25.

söka bygga vidare på resultaten av den kommande undersökningen om värdet av ungdomsarbete när det gäller att identifiera vilka initiativ som krävs för att främja kvalitetsbaserat och effektivt ungdomsarbete,

26.

beakta andra forskningsstudier och initiativ på detta område; ge spridning åt rön och utveckla lärdomarna för politikerna, forskarna, arbetarna på fältet och ungdomsgrupperna samt för de berörda politikområdena,

27.

överväga en lämplig uppföljning av den kommande undersökningen av värdet av ungdomsarbete och resultatet från den tematiska expertgruppen för högkvalitativt ungdomsarbete.