EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013PC0018
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the deployment of alternative fuels infrastructure
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
/* COM/2013/018 final - 2013/0012 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen /* COM/2013/018 final - 2013/0012 (COD) */
MOTIVERING 1. Bakgrund och syfte med förslaget Europa 2020-strategin[1] för smart och hållbar tillväxt
för alla strävar i sina flaggskeppsinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa” och
”Innovationsunionen” efter att gripa sig an olika samhällsproblem, till exempel
klimatförändringar och knapp tillgång på energi och resurser, och efter att
förbättra konkurrenskraften och säkra energitryggheten genom en mer effektiv
energi- och resursanvändning. I linje med denna strategi efterlyste vitboken Färdplan
för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och
resurseffektivt transportsystem[2]
ett minskat oljeberoende inom transportsektorn och fastställde ett mål som
syftade till en 60-procentig minskning av transporternas växthusgasutsläpp fram
till 2050. Den tillkännager att kommissionen ska ta fram ”[e]n hållbar
strategi för alternativa bränslen, vilket även omfattar en infrastruktur
anpassad till detta” (initiativ 24) och utfärda ”[r]iktlinjer och
standarder för tankningsinfrastrukturer” (initiativ 26). I kommissionens meddelande om en europeisk
strategi för alternativa bränslen[3]
utvärderas de huvudsakliga alternativa bränslen som finns tillgängliga för att
ersätta oljan och minska transporternas växthusgasutsläpp, och man lägger fram
en omfattande förteckning över åtgärder för att främja den europeiska
marknadsutvecklingen när det gäller alternativa bränslen, vilka kompletterar
andra politiska åtgärder för att minska oljeförbrukningen och transportsektorns
växthusgasutsläpp. De huvudsakliga alternativa bränslena är el, väte,
biodrivmedel, naturgas i form av komprimerad naturgas (Compressed Natural Gas,
CNG), flytande naturgas (Liquid Natural Gas, LNG) eller kondenserad naturgas
samt gasol (Liquefied Petroleum Gas, LPG). Bristen på infrastruktur för alternativa bränslen
och gemensamma tekniska specifikationer för gränssnittet mellan fordon och
infrastruktur anses utgöra ett stort hinder för marknadsintroduktionen av och
kundförtroendet för dessa bränslen. Genom detta förslag till direktiv vill man säkra
uppbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och införandet av
gemensamma tekniska specifikationer för denna infrastruktur i unionen. Målet är
att underlätta marknadskrafternas arbete och bidra till den ekonomiska
tillväxten i Europa. 2. Samråd med berörda
parter och konsekvensbedömning Kommissionen har utfört omfattande förberedelser
och samråd med industrin och det civila samhället genom den europeiska
expertgruppen för framtida transportbränslen under 2010 och 2011 och ett riktat
samråd i november–december 2011, med experter från medlemsstaterna genom den
gemensamma expertgruppen för transport och miljö under 2011, med bilexperter
från medlemsstaterna, industrin och det civila samhället inom ramen för
högnivågruppen Cars 21 under 2010–2012 och med allmänheten genom ett offentligt
samråd på internet mellan augusti och oktober 2011, liksom genom en konferens
om framtida transportbränslen under 2011 års EU-vecka för hållbar energi. Rapporterna från de två expertgrupperna och
högnivågruppen Cars 21, sammanfattningarna från den offentliga konferensen och
de synpunkter som togs emot under de offentliga och riktade samråden med
berörda parter har offentliggjorts på kommissionens webbplats[4]. Olika studier har utförts. Studien om rena
transportsystem undersökte hur alternativa bränslen kan bidra till att uppnå
det mål om en 60-procentig minskning av växthusgasutsläppen som fastställdes i
vitboken om transport. I CTS Implementation Study on Alternative Fuels
Infrastructure (genomförandestudie om infrastrukturen för alternativa
bränslen) bedömdes olika alternativ för utvecklingen av en EU-omfattande
infrastruktur för alternativa bränslen[5].
I studien EU Transport GHG: Routes to 2050[6]
behandlas särskilt frågor rörande utfasning av fossila bränslen som har betydelse
för detta initiativ, och i studiens slutsatser betonas den viktiga roll som en
kontinuerlig teknisk utveckling av fordonseffektiviteten måste spela jämte de
alternativa bränslena, för att den samlade politiken ska bli kostnadseffektiv. I den konsekvensbedömning som presenteras
tillsammans med detta förslag undersöktes hur infrastruktursituationen ser ut
för de huvudsakliga alternativa bränslena. Man bedömde olika alternativ för den
nödvändiga uppbyggnaden av en infrastruktur för alternativa bränslen och
införandet av gemensamma tekniska specifikationer. 3. Förslagets rättsliga aspekter Detta förslag till direktiv fastställer krav på
upprättandet av nationella politiska ramar för marknadsutvecklingen när det
gäller alternativa bränslen och uppbyggnaden av en minimiinfrastruktur för
alternativa bränslen, inklusive införandet av gemensamma tekniska
specifikationer. Kraven på en minsta utbredning av infrastrukturen
föreslås bli obligatoriska för el, väte och naturgas (CNG och LNG), vilket är
avgörande för att dessa alternativa bränslen ska få konsumenternas förtroende
(marknadsefterfrågan) och för att industrin ska fortsätta att utveckla och
sprida tekniken. Detta förslag kräver att varje medlemsstat
upprättar ett lägsta antal laddningsstationer för elfordon, varav 10 % ska
vara tillgängliga för allmänheten. Förslaget anger det lägsta antalet per
medlemsstat, baserat på de nationella mål för elfordon som redan har
fastställts i många medlemsstater, och en extrapolering av det totala antal som
kan förväntas för hela unionen. Ett större antal elfordon kan förväntas i de
medlemsstater som har högst urbanisering, eftersom elfordon främst kommer att
nyttjas i tätorter på grund av deras räckviddsbegränsningar och gynnsamma
inverkan på föroreningar och buller. Vidare behöver elfordon minst två
laddningsstationer per fordon som är tillgängliga för full återuppladdning, och
ett visst antal allmänt tillgängliga laddningsstationer för tillfällig laddning
med tanke på fordonens räckvidd. Införandet av gemensamma tekniska specifikationer
krävs för gränssnitten mellan laddningsstationerna och fordonen, och även för
den landbaserade strömförsörjningen till fartyg. De befintliga tankstationer för väte som hittills
har uppförts inom ramen för olika demonstrationsprojekt för vätedrivna fordon
ska kompletteras för att göra det möjligt att köra vätedrivna fordon över
större områden inom det nationella territoriet, vilket i sin tur skulle göra
det möjligt att köra vätedrivna fordon i hela unionen. Detta kan fungera som en
grund för en möjlig senare uppbyggnad av ett gemensamt europeiskt nätverk. Det
krävs därför att man inför gemensamma tekniska specifikationer för
tankstationerna för väte. LNG-tankstationer ska uppföras i alla havs- och
inlandshamnar, och längs med motorvägarna inom maximala avstånd, inom det
transeuropeiska transportnätets stomnät. Det krävs att man inför gemensamma
tekniska specifikationer för LNG-tankstationerna och även för
CNG-tankstationerna för motorfordon. CNG-tankstationer ska byggas upp i den utsträckning
som behövs för att möjliggöra för CNG-fordon att köra inom hela unionen. Tydlig och enkel information om kompatibiliteten
mellan de bränslen och fordon som finns på marknaden krävs för den
konsumentinformation som ska placeras vid alla pumpar vid alla tankstationer, i
fordonsmanualer och på fordonen. Översyner av utbudet av alternativa bränslen,
infrastrukturens utbredning och antagandet av tekniska specifikationer för
bränslena och deras infrastruktur ska möjliggöras genom delegerade akter. Fastställandet av hur konsumentinformationen om
bränslen och deras kompatibilitet med fordon ska ges ska ske genom
genomförandeakter. Alla nödvändiga uppgifter som krävs för
införlivandet av detta direktiv finns i detta förslags artiklar, bilagor och
ingresskäl. Några förklarande dokument krävs alltså inte. 3.1. Rättslig grund och val av
regleringsform Detta förslag till direktiv syftar till att bidra
till en långsiktigt hållbar transport genom att stödja uppbyggnaden av en
infrastruktur för alternativa bränslen. Denna åtgärd baseras på
artikel 91.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De
kvantifierade skyldigheter som anges i detta förslag skapar en förutsägbar ram
för industrin och konsumenter. Medlemsstaterna ska inrätta nationella politiska
ramar, för vilka en minsta uppsättning krav anges i detta förslag till
direktiv. Medlemsstaterna kan dock fortfarande välja vilka införlivandeåtgärder
som ska användas för att uppnå de angivna målen. Ett flexibelt införlivande av
direktivet gör det möjligt för medlemsstaterna att använda de instrument som de
anser är mest kostnadseffektiva för att nå de mål som fastställs i direktivet. 3.2 Förslagets innehåll Artikel 1 fastställer
direktivets tillämpningsområde och kräver att man inför gemensamma tekniska
specifikationer och bygger upp en minimiinfrastruktur för el, naturgas (LNG och
CNG) och väte som alternativa bränslen för transport. Artikel 2 innehåller
definitioner av de termer som används i direktivet. Artikel 3 kräver att
medlemsstaterna inrättar nationella politiska ramar för marknadsutvecklingen av
alternativa bränslen och deras infrastruktur. Den innehåller också bestämmelser
om samarbete mellan medlemsstaterna, om skyldighet att rapportera till
kommissionen och om kommissionens efterföljande utvärdering av dessa nationella
politiska ramar. Artikel 4 fastställer
krav om ett lägsta antal laddningsstationer för elfordon för varje medlemsstat
och gemensamma tekniska specifikationer som ska följas av denna infrastruktur. Artikel 5 kräver att
man på territoriet i de medlemsstater där det redan finns tankstationer för
väte tillhandahåller ett tillräckligt antal sådana tankstationer för att göra
det möjligt att köra vätedrivna fordon över hela det nationella territoriet.
Den anger också vilka gemensamma tekniska specifikationer som ska uppfyllas av
denna infrastruktur. Artikel 6 kräver att
alla havs- och inlandshamnar och vägar som ingår i det transeuropeiska
transportnätets stomnät ska förses med LNG-tankstationer och anger vilka
gemensamma tekniska specifikationer som ska uppfyllas av denna infrastruktur.
Den kräver även att man tillhandahåller ett tillräckligt antal
CNG-tankstationer, inom maximala avstånd, för att göra det möjligt att köra CNG‑fordon
över hela unionen och anger de gemensamma tekniska specifikationer som ska
uppfyllas av CNG‑tankstationerna. Artikel 7 anger de
gemensamma inslagen i den konsumentinformation om bränslen och deras
kompatibilitet med fordon som ska göras tillgänglig vid tankstationernas
pumpar, i fordonsmanualer och på fordon. Artikel 8 behandlar
förfarandet för delegerade akter. Artikel 9 behandlar
kommittéförfarandet för genomförandeakter. Artikel 10 anger
tidsplanen för och innehållet i rapporterna från medlemsstaterna och från
kommissionen. Artikel 11 anger
tidsgränsen för införlivandet av detta direktiv och förfarandet för delgivning
av de nationella införlivandeåtgärderna. Artikel 12 anger
datumet för ikraftträdandet av detta direktiv. Bilaga I anger vad de
nationella politiska ramarna minst ska innehålla. Bilaga II anger det
lägsta antal laddningsstationer för elfordon som ska inrättas i varje
medlemsstat. Bilaga III anger de
tekniska specifikationerna för laddningsstationerna för elfordon, den
landbaserade strömförsörjningen till fartyg, tankstationerna för väte,
tankstationerna för naturgas (LNG och CNG) och de bränslestandarder som ska
användas för den konsumentinformation som ska lämnas om transportbränslen. Subsidiaritetsprincipen Unionens rätt att vidta åtgärder på
transportområdet anges i artiklarna 90 och 91 i EUF-fördraget,
avdelning VI om den gemensamma transportpolitiken. Ett unionsinitiativ på detta område är nödvändigt
eftersom medlemsstaterna inte har de rättsliga instrument som krävs för att
uppnå en alleuropeisk samordning när det gäller uppbyggnad av och tekniska
specifikationer för infrastrukturen för alternativa bränslen. Mervärdet av en EU-åtgärd inom detta område hör
ihop med den gränsöverskridande karaktären hos det fastställda problemet, dvs.
bristen på infrastruktur för alternativa bränslen. Tillverkare av fordon,
fartyg och utrustning måste masstillverka produkter för en enda unionsmarknad
och måste också kunna lita på att det sker en jämn utveckling i
medlemsstaterna. På liknande sätt förväntar sig konsumenter och
transportbrukare att de fordon och fartyg som drivs med alternativa bränslen
ska kunna förflytta sig över hela Europa. En EU-åtgärd kan erbjuda den
samordning som krävs för hela unionsmarknaden och för införandet av gemensamma
tekniska specifikationer över hela EU. Proportionalitetsprincipen För att uppfylla proportionalitetsprincipen tar
den föreslagna åtgärden endast upp de alternativa bränslena el, väte och
naturgas (LNG och CNG), vars misslyckanden på marknaden kräver ett offentligt
ingripande, och de två transportsätt (vägtransport och vattenburen transport)
för vilka utvecklingen av ett nödvändigt miniminätverk inte kan uppnås utan
stöd från unionen. Dessa sektorer står för mer än 80 % av frakt- och
passagerartransportvolymerna och här är användningen av alternativa bränslen
avgörande för att bryta oljeberoendet, förbättra Europas konkurrenskraft och
minska utsläppen av växthusgaser och förorenande ämnen. 4. Budgetkonsekvenser Endast begränsade kostnader relaterade till
uppföljningen av direktivets genomförande kommer att påverka EU-budgeten. 2013/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om utbyggnad av infrastrukturen för
alternativa bränslen (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 91, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag[7], efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[8], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
I sitt meddelande Europa 2020: En strategi
för smart och hållbar tillväxt för alla[10]
siktar kommissionen på att förbättra konkurrenskraften och energitryggheten
genom en mer effektiv resurs- och energianvändning. (2)
Vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt
transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem[11] efterlyste ett minskat
oljeberoende inom transportsektorn. Som en följd av detta åtog sig
kommissionen att utveckla en hållbar strategi för alternativa bränslen, vilket
även omfattar en infrastruktur anpassad till detta. I vitboken angavs också
målet att transportsektorns växthusgasutsläpp ska minska med 60 % fram till
2050. (3)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG
av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från
förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven
2001/77/EG och 2003/30/EG[12]
fastställer ett mål som syftar till att 10 % av transportbränslena ska
komma från förnybara energikällor. (4)
Baserat på samråden med berörda parter och
nationella experter, liksom på befintlig sakkunskap, [13] ansågs el, väte, biodrivmedel,
naturgas och gasol (LPG) vara de huvudsakliga alternativa bränslena med
potential att på lång sikt ersätta oljan och bidra till utfasning av fossila
bränslen. (5)
Rapporten från högnivågruppen Cars 21 av den
6 juni 2012[14]
anger att bristen på en unionsövergripande och harmoniserad infrastruktur för
alternativa bränslen hindrar marknadsintroduktionen av fordon som använder
alternativa bränslen och försenar deras positiva effekter på miljön.
Kommissionens meddelande om åtgärdsplanen Cars 2020 för Europas bilindustri
behandlar de huvudsakliga rekommendationerna i rapporten från högnivågruppen
Cars 21 och lägger fram en åtgärdsplan som baseras på dessa[15]. Detta direktiv om
infrastrukturen för alternativa bränslen är en av de nyckelåtgärder som
tillkännagivits av kommissionen. (6)
Man bör undvika att den inre marknaden splittras
genom icke-samordnade marknadsintroduktioner av alternativa bränslen.
Samordnade politiska ramar i alla medlemsstater bör därför ge den långsiktiga
trygghet som krävs för privata och offentliga investeringar i fordons- och
bränsleteknik, liksom för infrastrukturens uppbyggnad. Medlemsstaterna bör
därför upprätta nationella politiska ramar som beskriver deras syften, mål och
stödåtgärder med avseende på marknadsutvecklingen av alternativa bränslen,
inklusive den nödvändiga infrastruktur som behöver inrättas. Medlemsstaterna bör samarbeta med angränsande
medlemsstater på regional eller makroregional nivå, med hjälp av samråd eller
gemensamma policyramar, särskilt när det krävs en infrastruktur för alternativa
bränslen över nationsgränserna eller när det behövs ny infrastruktur i närheten
av en nationsgräns. Kommissionen bör mot bakgrund av en regelbunden
utvärdering se till att de nationella politiska ramarna är samordnade och
samstämmiga på EU-nivå. (7)
Endast bränslen som omfattas av de nationella
politiska ramarna bör vara berättigade till EU:s och medlemsstaternas
stödåtgärder för infrastrukturen för alternativa bränslen. Detta i syfte att
rikta det offentliga stödet mot en samordnad utveckling av den inre marknaden
för att de fordon och fartyg som använder alternativa bränslen ska kunna
förflytta sig över hela Europa. (8)
Stödåtgärder rörande infrastruktur för alternativa
bränslen ska genomföras i enlighet med de regler om statligt stöd som anges i
fördraget. (9)
Biodrivmedel är bränslen som framställs av
biomassa, enligt definitionen i direktiv 2009/28/EG[16]. Biodrivmedel är för
närvarande den viktigaste typen av alternativt bränsle och svarar för 4,4 % av
transporterna i EU. De kan bidra till att de samlade koldioxidutsläppen minskas
avsevärt, om de framställs på ett hållbart sätt och inte förändrar
markanvändningen indirekt. De skulle kunna tillhandahålla ren energi till
samtliga transportsätt. Restriktioner på utbudssidan och frågetecken kring
hållbarheten kan dock begränsa användningen av biodrivmedel. (10)
Avsaknaden av en harmoniserad utveckling av
infrastruktur för alternativa bränslen i unionen förhindrar utvecklingen av
stordriftsfördelar på utbudssidan och rörlighet i hela EU på efterfrågesidan.
Nya infrastrukturnätverk behöver byggas upp, framför allt för el, väte och
naturgas (LNG och CNG). (11)
El är ett rent bränsle som är särskilt lämpat för
nyttjandet av elfordon och eldrivna tvåhjulingar i tätbebyggelser, vilket kan
bidra till en förbättrad luftkvalitet och minskat buller. Medlemsstaterna bör
se till att det uppförs laddningsstationer för elfordon på ett tillräckligt
antal platser, minst två gånger så många som antalet fordon, varav 10 %
ska vara tillgängliga för allmänheten, med särskilt fokus på tätbebyggelser.
Privata ägare av elfordon är i stor utsträckning beroende av tillgång till
laddningsstationer i allmänna parkeringsområden, t.ex. vid lägenheter, kontor
och affärer. Myndigheterna bör inrätta ett regelverk som stöder invånarna genom
att säkerställa att lämplig infrastruktur med ett tillräckligt antal
laddningsstationer för elfordon tillhandahålls av de aktörer som planerar och
bestämmer över markanvändningen. (12)
När man utvecklar infrastrukturen för elfordon
måste interaktionen mellan denna infrastruktur och elsystemet, liksom samspelet
med unionens elpolitik, tas i beaktande. Inrättandet och driften av
laddningsstationer för elfordon bör utvecklas på en konkurrensutsatt marknad
med fritt tillträde för alla parter som är intresserade av att starta upp eller
driva laddningsinfrastrukturer. (13)
Elfordon skulle kunna bidra till elsystemets
stabilitet genom att återuppladda sina batterier genom elnätet när den allmänna
efterfrågan på el är låg och mata tillbaka ström från batterierna till elnätet
när den allmänna efterfrågan på el är högre. Därför bör laddningsstationerna
använda sig av system med smarta mätare och laddningsstationernas elpriser bör
dessutom vara marknadsbaserade, så att en flexibel förbrukning (och lagring) av
el kan främjas med hjälp av en dynamisk prissättning. (14)
När det gäller laddningsstationer för elfordon som
inte är tillgängliga för allmänheten bör medlemsstaterna säkerställa
överensstämmelse och sträva efter att maximera synergierna med de
uppsättningsplaner för smarta mätare som följer av skyldigheten i bilaga I.2
till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den
13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och
om upphävande av direktiv 2003/54/EG[17].
Laddningsstationer som är tillgängliga för
allmänheten omfattas för närvarande inte av de reglerade verksamheter för
systemansvariga för distributionssystem som anges i kapitel VI i direktiv
2009/72/EG. (15)
Kommissionen gav 2010 de europeiska
standardiseringsorganisationerna ett uppdrag (M468) att utfärda nya standarder
eller se över befintliga standarder, med syftet att säkerställa
driftskompatibilitet och anslutningsmöjligheter mellan laddstolpar och laddare
för eldrivna fordon. CEN/CENELEC inrättade en målgrupp, som offentliggjorde en
rapport i oktober 2011. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer, men
man uppnådde inte samförstånd om ett standardgränssnitt. Ytterligare politiska
åtgärder behövs således för att tillhandahålla en generisk lösning som
säkerställer driftskompatibilitet i hela EU. (16)
Landströmsanläggningar kan fungera som miljövänlig
kraftförsörjning för transporter till sjöss och på inre vattenvägar, i
synnerhet vid trafikhamnar längs kuster och inåt landet med dålig luftkvalitet
och höga bullernivåer. (17)
Vätedrivna fordon, inbegripet vätedrivna
tvåhjulingar, har för närvarande mycket låga marknadsandelar, men det krävs att
man bygger upp en tillräcklig tankningsinfrastruktur för väte för att
möjliggöra ett mer storskaligt utnyttjande av vätedrivna fordon. (18)
Medlemsstaterna bör se till att allmänt tillgänglig
infrastruktur för försörjningen av väte till motorfordon byggs upp, med sådana
avstånd mellan tankstationerna för motorfordon som gör det möjligt att köra
vätedrivna fordon över större områden inom det nationella territoriet, liksom
ett visst antal tankstationer i tätbebyggelser. Detta skulle göra det möjligt
att köra vätedrivna fordon i hela unionen. (19)
När det gäller naturgasfordon finns det omkring
3 000 tankstationer i drift i unionen. Fler tankstationer skulle med
lätthet kunna inrättas och försörjas genom unionens befintliga och
välutvecklade distributionsnätverk för naturgas, förutsatt att gaskvaliteten är
tillräckligt hög för att gasen ska kunna användas i nuvarande och
högteknologiska gasfordon. (20)
Medlemsstaterna bör se till att allmänt tillgänglig
infrastruktur för försörjningen av komprimerad naturgas (CNG) i gasform till
motorfordon byggs upp, med sådana avstånd mellan tankstationerna som gör det
möjligt att köra CNG-fordon över större områden i hela unionen, liksom ett
visst antal tankstationer i tätbebyggelser. (21)
Flytande naturgas (LNG) är ett attraktivt
bränslealternativ för fartyg när det gäller att uppfylla kraven rörande lägre
svavelhalter i svavelkontrollområden, som berör hälften av de fartyg som
används i europeisk närsjöfart och som avses i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2012/33/EU av den 21 november 2012 om ändring av rådets
direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen[18]. Ett stomnät med
LNG-tankstationer för fartyg i sjötrafik och på inre vattenvägar bör finnas
tillgängligt senast i slutet av 2020. Den ursprungliga inriktningen på
stomnätet bör inte utesluta att LNG längre fram i tiden också görs tillgängligt
i hamnar som inte ingår i stomnätet, i synnerhet sådana hamnar som är viktiga
för fartyg som inte deltar i transportverksamheter (fiskefartyg,
offshore-servicefartyg osv.). (22)
LNG kan också erbjuda en kostnadseffektiv teknik
genom vilken tunga fordon kan uppfylla de stränga gränsvärdena för förorenande
utsläpp i Euro 6-standarderna[19]. (23)
Det stomnät som upprättas genom Europaparlamentets
och rådets förordning om unionens riktlinjer för utveckling av ett
transeuropeiskt transportnätverk[20]
bör utgöra grunden för utbyggnaden av LNG-infrastrukturen eftersom det omfattar
de huvudsakliga trafikflödena och innebär nätverksfördelar. (24)
I och med den ökande mångfalden av bränsletyper för
motordrivna fordon och den ständiga ökningen av resor på unionens vägar krävs
det att man förser konsumenterna med klar och lättförståelig information om
kompatibiliteten mellan deras fordon och de olika bränslen som erbjuds på unionens
marknad för transportbränslen, utan att detta påverkar tillämpningen av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den
23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller
specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för
hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv
1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på
inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG[21]. (25)
I syfte att anpassa bestämmelserna i detta direktiv
till marknadsutvecklingen och de tekniska framstegen, bör befogenheten att anta
akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den aktuella uppsättningen
av alternativa bränslen, infrastrukturens egenskaper och utbredning liksom
bränslestandarderna. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför
lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. (26)
Tekniska specifikationer för laddnings- och
tankstationernas driftskompatibilitet bör anges i europeiska standarder som
till fullo överensstämmer med relevanta internationella standarder. Bristen på
europeiska standarder gör att man inte kan lämna detaljerade hänvisningar till vissa
nödvändiga specifikationer. Kommissionen bör därför be de europeiska
standardiseringsorganisationerna att offentliggöra sådana europeiska standarder
i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering
och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av
Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG,
98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande
av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr
1673/2006/EG[22],
och dessa standarder bör, om tillämpligt, baseras på aktuella internationella
standarder eller på pågående internationellt standardiseringsarbete. I de fall
internationella standarder redan finns tillgängliga bör de tekniska
specifikationerna i dessa användas som en tillfällig lösning, fram till dess
att europeiska standarder antas. För standarder som ännu inte publicerats
kommer arbetet att baseras på följande: i) ”Configuration FF, IEC 62196-3: CDV
2012” för snabba likströmsbaserade elladdningsstationer för motorfordon, ii)
ISO TC67/WG10 för LNG-tankstationer för fartyg och iii) ISO/TC 252 för tankning
av motorfordon med CNG och L-CNG. Kommissionen bör ges befogenhet att anpassa
hänvisningarna till tekniska specifikationer i europeiska standarder genom
delegerade akter. (27)
Vid tillämpningen av direktivet bör kommissionen
konsultera relevanta expertgrupper, t.ex. den europeiska expertgruppen för
framtida transportbränslen, som består av experter från industrin och det
civila samhället, liksom den gemensamma expertgruppen för transport och miljö,
som samlar experter från medlemsstaterna. (28)
Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar
delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till
Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på
lämpligt sätt. (29)
För att säkerställa enhetliga villkor för
genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas
genomförandebefogenheter för att fastställa gemensamma förfaranden och
specifikationer. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den
16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer
för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[23]. (30)
Eftersom målet att främja en bred
marknadsutveckling av alternativa bränslen inte kan uppnås av medlemsstaterna
själva utan kräver åtgärder på unionsnivå för att säkerställa efterfrågan av en
kritisk mängd av dessa fordon, så att den europeiska industrin kan utveckla
dessa fordon på ett kostnadseffektivt sätt, och för att sörja för att fordon
som drivs med alternativa bränslen kan köra i hela unionen, kan unionen vidta
åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om
Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1
Syfte Detta direktiv fastställer en gemensam
åtgärdsram för utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen i
unionen i syfte att bryta transporternas oljeberoende och fastställer
minimikrav på uppbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och
gemensamma tekniska specifikationer, vilket inbegriper laddningsstationer för
elfordon och tankstationer för naturgas (LNG och CNG) och väte. Artikel 2
Definitioner I detta direktiv avses med 1) alternativa
bränslen: bränslen som ersätter fossila oljekällor för energiförsörjningen
till transporter och som kan bidra till utfasning av fossila bränslen inom
transportsektorn. De inbegriper –
el, –
väte, –
biodrivmedel, enligt definitionen i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG, –
syntetiska bränslen, –
naturgas, inbegripet biometan i gasform
(komprimerad naturgas – CNG) och flytande form (flytande naturgas – LNG), och –
gasol (LPG), 2) laddningsstation: en långsam eller
snabb laddningsstation eller en anläggning där ett batteri på ett elfordon kan
bytas ut, 3) långsam
laddningsstation: en laddningsstation för direkt elförsörjning till ett
elfordon med en effekt på högst 22 kW, 4) snabb
laddningsstation: en laddningsstation för direkt elförsörjning till ett
elfordon med en effekt som överstiger 22 kW, 5) allmänt tillgänglig laddnings-
eller tankstation: en laddnings- eller tankstation till vilken
användarna har icke-diskriminerande åtkomst, 6) elfordon: fordon i den mening som
avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september
2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar
till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som
är avsedda för sådana fordon[24],
med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim, försedda med en
eller flera elektriskt drivna dragmotorer som inte är permanent anslutna till
elnätet, samt högspänningskomponenter och -system i sådana fordon som är
galvaniskt anslutna till den elektriska framdrivningens högspänningskrets, 7) tankstation: en
fysiskt etablerad pump som tillhandahåller bränsle, med undantag för LNG, 8) LNG-tankstation:
en fysiskt etablerad pump, som är ansluten till fasta eller rörliga
anläggningar (inbegripet fordon och fartyg), eller en flyttbar LNG-tank som
tillhandahåller LNG. Artikel 3
Nationella politiska ramar 1. Varje medlemsstat ska anta en
nationell politisk ram för marknadsutvecklingen av alternativa bränslen och
deras infrastruktur, vilken innehåller det som anges i bilaga I och
åtminstone följande: –
En bedömning av den aktuella och framtida
utvecklingen när det gäller alternativa bränslen. –
En bedömning av den gränsöverskridande
kontinuiteten hos infrastrukturen för alternativa bränslens utbredning. –
Den rättsliga ramen för att stödja uppbyggnaden av
infrastrukturen för alternativa bränslen. –
Politiska åtgärder för att stödja genomförandet av
den nationella politiska ramen. –
Stödåtgärder till utbyggnad och tillverkning. –
Stöd till forskning, teknisk utveckling och
demonstration. –
Mål rörande användningen av alternativa bränslen. –
Antalet fordon drivna med alternativa bränslen som
förväntas år 2020. –
En bedömning av behovet av LNG-tankstationer i
hamnar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätets stomnät, som är
viktiga för fartyg som inte deltar i transportverksamheter, i synnerhet
fiskefartyg. –
Vid behov, samarbetsarrangemang med andra
medlemsstater enligt punkt 2. 2. Medlemsstaterna ska
samarbeta, med hjälp av samråd eller gemensamma policyramar, för att se till
att de åtgärder som krävs för att uppnå detta direktivs mål är samstämmiga och
samordnade. 3. Endast de bränslen som
omfattas av de nationella politiska ramarna ska vara berättigade till unionens
och medlemsstaternas stödåtgärder beträffande infrastruktur för alternativa
bränslen. 4. Stödåtgärder rörande
infrastruktur för alternativa bränslen ska genomföras i enlighet med reglerna
om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 5. Medlemsstaterna ska
underrätta kommissionen om sina nationella politiska ramar [inom 18 månader
från dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. 6. Kommissionen ska utvärdera de
nationella politiska ramarna och se till att samstämmighet uppnås på EU-nivå.
Kommissionen ska lämna rapporten om utvärderingen av de nationella politiska
ramarna till Europaparlamentet inom ett år från mottagandet av dessa. 7. Kommissionen ska ges
befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 när det
gäller att ändra de uppgifter som avses i punkt 1 och den information som
anges i bilaga I. Artikel 4
Elförsörjning till transporter 1. Medlemsstaterna ska se till
att det inrättas ett lägsta antal laddningsstationer för elfordon, åtminstone
det antal som anges i tabellen i bilaga II, senast den
31 december 2020. 2. Minst 10 % av
laddningsstationerna ska vara tillgängliga för allmänheten. 3. Långsamma laddningsstationer
för elfordon ska uppfylla de tekniska specifikationer som anges i punkt 1.1 i
bilaga III senast den 31 december 2015. Snabba laddningsstationer för elfordon ska
uppfylla de tekniska specifikationer som anges i punkt 1.2 i bilaga III
senast den 31 december 2017. Medlemsstaterna ska sörja för att utrustning för
långsamma och snabba laddningsstationer enligt punkterna 1.1 och 1.2 i bilaga
III finns tillgänglig på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. 4. Medlemsstaterna ska se till
att landströmsförsörjning till fartyg installeras i hamnar förutsatt att detta
alternativ är kostnadseffektivt och innebär miljöfördelar. 5. Landströmsförsörjningen för
transport till sjöss och på inre vattenvägar ska uppfylla de tekniska
specifikationer som anges i punkt 1.3 i bilaga III senast den
31 december 2015. 6. Alla allmänt tillgängliga
laddningsstationer för elfordon ska vara försedda med de system med smarta
mätare som avses i artikel 2.28 i direktiv 2012/27/EU och uppfylla de krav
som avses i artikel 9.2 i det direktivet. 7. När det gäller
förbrukningsuppgifter och mätsystem i laddningsstationer för elfordon ska punkt
1 h och punkt 2 sista stycket i bilaga I till direktiv 2009/72/EG gälla. 8. Medlemsstaterna ska inte
förbjuda användarna av elfordon att köpa elektricitet från någon elleverantör,
oavsett vilken medlemsstat som leverantören är registrerad i. Medlemsstaterna ska se till att konsumenterna har rätt att
teckna elavtal med flera leverantörer samtidigt, så att elförsörjningen till
ett elfordon kan tecknas separat. 9. Medlemsstaterna ska se till
att vem som helst kan inrätta eller driva allmänt tillgängliga
laddningsstationer och att systemansvariga för distributionssystem samarbetar
på ett icke-diskriminerande sätt med alla sådana personer. 10. Medlemsstaterna ska se till
att priserna vid allmänt tillgängliga laddningsstationer är rimliga och inte
inkluderar böter eller straffavgifter för den laddning av ett elfordon som görs
av användare som inte har något avtal med den som ansvarar för
laddningsstationen. 11. Kommissionen ska ges
befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 när det
gäller uppdatering av de tekniska specifikationerna i punkterna 1.1, 1.2 och
1.3 i bilaga III. Artikel 5
Väteförsörjning till transporter 1. I de medlemsstater där det på dagen för ikraftträdande av
detta direktiv redan finns tankstationer för väte ska man se till att ett
tillräckligt antal allmänt tillgängliga tankstationer finns tillgängliga, på
avstånd som inte överstiger 300 km, för att göra det möjligt att köra
vätedrivna fordon inom hela det nationella territoriet senast den
31 december 2020. 2. Alla tankstationer för vätedrivna motorfordon ska uppfylla
de tekniska specifikationer som anges i punkt 2 i bilaga III senast den
31 december 2015. 3. Kommissionen ska ges
befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 när det
gäller uppdatering av de tekniska specifikationerna i punkt 2 i
bilaga III. Artikel 6
Naturgasförsörjning till transporter 1. Medlemsstaterna ska se till
att allmänt tillgängliga LNG-tankstationer för transport till sjöss och på inre
vattenvägar finns i alla havshamnar som ingår i det transeuropeiska
transportnätets stomnät senast den 31 december 2020. 2. Medlemsstaterna ska se till
att allmänt tillgängliga LNG-tankstationer för transport på inre vattenvägar
finns i alla inlandshamnar som ingår i det transeuropeiska transportnätets
stomnät senast den 31 december 2025. 3. Medlemsstaterna ska samarbeta
för att se till att tunga motorfordon som drivs med LNG kan köras längs alla
vägar som ingår i det transeuropeiska transportnätets stomnät. Därför ska
allmänt tillgängliga LNG-tankstationer inrättas med avstånd på högst
400 km mellan varandra senast den 31 december 2020. 4. Alla LNG-tankstationer för
transport till sjöss och på inre vattenvägar ska uppfylla de tekniska
specifikationer som anges i punkt 3.1 i bilaga III senast den
31 december 2015. 5. Alla allmänt tillgängliga
LNG-tankstationer för motorfordon ska uppfylla de tekniska specifikationer som
anges i punkt 3.2 i bilaga III senast den 31 december 2015. 6. Medlemsstaterna ska se till
att ett tillräckligt antal allmänt tillgängliga tankstationer finns
tillgängliga, med ett högsta avstånd på 150 km mellan varandra, för att göra
det möjligt att köra CNG-fordon i hela unionen senast den
31 december 2020. 7. Alla CNG-tankstationer för
motorfordon ska uppfylla de tekniska specifikationer som anges i punkt 3.3 i
bilaga III senast den 31 december 2015. 8. Alla CNG-tankstationer för motorfordon
ska tillhandahålla gas med den kvalitet som krävs för användning i aktuella och
högteknologiska CNG-fordon. 9. Kommissionen ska ges
befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 när det
gäller uppdatering av de tekniska specifikationerna i punkterna 3.1, 3.2 och
3.3 i bilaga III. 10. Kommissionen ska anta
genomförandeakter gällande - säkerhetsföreskrifter för förvaring och
transport av samt tankning med LNG, - tekniska specifikationer för
driftskompatibilitet mellan fartyg och båtar och LNG-tankstationer för
transport till sjöss och på inre vattenvägar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det förfarande som avses i artikel 9. Artikel 7
Konsumentinformation om transportbränslen 1. Utan att det påverkar
tillämpningen av direktiv 2009/30/EG ska medlemsstaterna se till att relevant,
tydlig och enkel information om driftskompatibiliteten mellan samtliga bränslen
på marknaden och fordon finns tillgänglig (a)
vid pumparna vid alla tankstationer, hos
fordonsförsäljare och vid enheter för teknisk kontroll inom deras territorium, (b)
i fordonsmanualer, (c)
på fordonet. Detta krav ska gälla för alla nya
fordon som säljs inom medlemsstaternas territorium från och med den [datumet
för införlivandet av detta direktiv] och för alla andra fordon som finns
registrerade inom medlemsstaternas territorium från och med datumet för den
första tekniska kontrollen av fordonet efter den [datumet för införlivandet av
detta direktiv]. 2. Informationen om
driftskompatibiliteten hos de bränslen som avses i punkt 1 ska baseras,
där sådana finns tillgängliga och lämpar sig för att uppnå målen med detta
direktiv, på bränslemärkningsstandarderna inom ramen för de europeiska
standarder (EN) som anges i punkt 4 i bilaga III, och en grafisk symbol
för dessa standarder ska införas. 3. Samma grafiska symbol som
nämns i punkt 2 ska användas för att uppfylla kraven i punkt 1. 4. Kommissionen får anta
genomförandeakter som beskriver den specifika plats där
kompatibilitetsinformationen ska fästas på fordonet och dess grafiska symbol,
för att säkerställa en harmonisering i hela unionen. Där EN-regler som omfattar
bränslemärkningsstandarder inte finns tillgängliga eller inte lämpar sig för
att uppnå målen i detta direktiv får kommissionen anta genomförandeakter som
fastställer parametrarna för bränslemärkningen för de bränslen som lanseras på
unionsmarknaden och som, enligt kommissionens bedömning, uppnår minst 1 %
av den totala försäljningsvolymen i fler än en medlemsstat. 6. De genomförandeakter som
avses i denna artikel ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 9. Artikel 8
Delegeringens utövande 1. Befogenheten att anta
delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i
denna artikel. 2. Den befogenhet att anta
delegerade akter som avses i artiklarna 3, 4, 5 och 6 ska ges till
kommissionen tills vidare. 3. Den delegering av befogenhet
som avses i artiklarna 3, 4, 5 och 6 får när som helst återkallas av
Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att
delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet
får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens
officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar
inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Så snart kommissionen antar
en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas
enligt artiklarna 3, 4, 5 och 6 ska träda i kraft endast om varken
Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten
inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet
och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den
perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna
period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets
initiativ. Artikel 9
Kommitté 1. Kommissionen ska biträdas av
en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i
förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna
punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. 3. Om kommitténs yttrande ska
inhämtas genom skriftligt förfarande ska det förfarandet avslutas utan resultat
om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar
eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär. Artikel 10
Rapportering och översyn 1. Varje medlemsstat ska lämna
in en rapport till kommissionen om den nationella politiska ramen och
genomförandet av denna senast den [två år efter ikraftträdandet av detta
direktiv] och därefter vartannat år. Rapporterna ska innehålla den information
som avses i bilaga I. 2. Kommissionen ska lämna in en
rapport om tillämpningen av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet vartannat
år från och med den [två år från datumet för införlivandet av detta direktiv]. Kommissionens rapport ska innehålla följande: –
En bedömning av de åtgärder som vidtagits av varje
medlemsstat. –
En bedömning av detta direktivs följder för
utvecklingen på marknaden för alternativa bränslen och inverkan på ekonomin och
miljön. –
Information om tekniska framsteg och
marknadsutveckling när det gäller de alternativa bränslen som omfattas av detta
direktiv och andra alternativa bränslen. Kommissionen får föreslå lämpliga åtgärder. Kommissionens rapport ska bedöma de krav och datum
som fastställs i detta direktiv med avseende på uppbyggnaden av infrastruktur
och införandet av specifikationer, med beaktande av den tekniska och ekonomiska
utvecklingen samt marknadsutvecklingen när det gäller vart och ett av de
alternativa bränslena, och rapporten ska vid behov åtföljas av ett
lagstiftningsförslag. Artikel 11
Införlivande 1. Medlemsstaterna ska sätta i
kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att
följa detta direktiv inom [18 månader från dagen för ikraftträdandet av
detta direktiv]. De ska genast underrätta kommissionen om detta. 2. När en medlemsstat antar
dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas
av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 3. Medlemsstaterna ska till
kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell
lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 12
Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Artikel 13
Adressater Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I Nationella
politiska ramar Den nationella politiska ramen ska minst
innehålla följande: 1. En rättslig ram En rättslig ram ska bestå av åtgärder för att
stödja uppbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen, såsom
byggnadslov, tillstånd för parkeringar, certifiering av företagens
miljöprestanda, koncessioner på bränslestationer. 2. Politiska åtgärder som stöder genomförandet
av den nationella politiska ramen Åtgärderna ska minst omfatta följande: - Direkta incitament till köp av
transportmedel som drivs med alternativa bränslen eller uppbyggnad av
infrastrukturen. - Möjlighet till skatteincitament för att
främja transportmedel som drivs med alternativa bränslen och infrastruktur för
alternativa bränslen. - Användning av offentlig upphandling till
stöd för alternativa bränslen, inklusive gemensam upphandling. - Icke-ekonomiska incitament på
efterfrågesidan: t.ex. förmånstillträde till begränsade områden,
parkeringspolicy och särskilda filer. 3. Stöd till utbyggnad och tillverkning Årliga offentliga anslag till utbyggnaden av
infrastrukturen för alternativa bränslen, differentierade efter bränsle och
transportsätt (väg, järnväg, vatten och luft). Årliga offentliga anslag för att stödja
fabriker som ägnar sig åt tekniker som avser alternativa bränslen,
differentierade efter bränsle och transportsätt. 4. Forskning, teknisk utveckling och
demonstration: Årliga offentliga anslag för att stödja
forskning och utveckling om alternativa bränslen, differentierade efter bränsle
och transportsätt. 5. Mål - De nationella målen för 2020 rörande
användning av alternativa bränslen inom de olika transportsätten (väg, järnväg,
vatten och luft) och för tillhörande infrastruktur - De årsvis fastställda nationella mål för
användning av alternativa bränslen inom de olika transportsätten och för
tillhörande infrastruktur som behöver uppnås för att de nationella målen för
2020 ska uppnås. BILAGA II Lägsta
antal laddningsstationer för elfordon i varje medlemsstat Medlemsstat || Antal laddningsstationer (i tusental) || Antal allmänt tillgängliga laddningsstationer (i tusental) BE || 207 || 21 BG || 69 || 7 CZ || 129 || 13 DK || 54 || 5 DE || 1 503 || 150 EE || 12 || 1 IE || 22 || 2 EL || 128 || 13 ES || 824 || 82 FR || 969 || 97 IT || 1 255 || 125 CY || 20 || 2 LV || 17 || 2 LT || 41 || 4 LU || 14 || 1 HU || 68 || 7 MT || 10 || 1 NL || 321 || 32 AT || 116 || 12 PL || 460 || 46 PT || 123 || 12 RO || 101 || 10 SI || 26 || 3 SK || 36 || 4 FI || 71 || 7 SE || 145 || 14 UK || 1 221 || 122 HR || 38 || 4 BILAGA III Tekniska
specifikationer 1.
Tekniska specifikationer för elladdningsstationer 1.1. Långsamma elladdningsstationer för
motorfordon Växelströmsbaserade långsamma
laddningsstationer för elfordon ska av driftskompatibilitetsskäl utrustas med
de anslutningsdon av typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2:2012. 1.2. Snabba elladdningsstationer för
motorfordon Växelströmsbaserade snabba laddningsstationer
för elfordon ska av driftskompatibilitetsskäl utrustas med de anslutningsdon av
typ 2 som beskrivs i standarden EN 62196-2:2012. Likströmsbaserade snabba laddningsstationer
för elfordon ska av driftskompatibilitetsskäl utrustas med de anslutningsdon av
typ ”Combo 2” som beskrivs i den tillämpliga EN-standard som ska antas senast
2014. 1.3. Landström för fartyg Landströmsförsörjningen till fartyg, vilket
inbegriper utformning, installation och testning av systemen, ska uppfylla den
tillämpliga EN-standard som ska antas senast 2014 och, fram till dess att denna
standard offentliggörs, de tekniska specifikationerna i standarden IEC/ISO/IEEE
80005-1. 2.
Tekniska specifikationer för tankstationer med väte för motorfordon 2.1. Tankstationer med väte som finns utomhus
och som tillhandahåller vätgas som används som bränsle ombord på landfordon ska
uppfylla den tillämpliga EN-standard som ska antas senast 2014 och, fram till
dess att denna standard offentliggörs, de tekniska specifikationerna i ISO/TS
20100:2008 beträffande tankning med vätgas. 2.2. Renheten hos det väte som tillhandahålls
av tankstationerna för väte ska uppfylla den tillämpliga EN-standard som ska
antas senast 2014 och, fram till dess att denna standard offentliggörs, de
tekniska specifikationerna i standarden ISO 14687-2. 2.3. Tankstationer med väte ska använda
tankningsalgoritmer och tankningsutrustning som uppfyller den tillämpliga EN-standard
som ska antas senast 2014 och, fram till dess att denna standard offentliggörs,
ISO 20100 beträffande tankningsprotokoll för lätta vätgasdrivna fordon. 2.4. Anslutningsdon till fordon för tankning
av vätgas ska uppfylla den tillämpliga EN-standard som ska antas senast 2014
och, fram till dess att denna standard offentliggörs, standarden ISO 17268
beträffande anslutningsdon för tankning av vätgasdrivna landfordon. 3. Tekniska specifikationer för
tankstationer med naturgas 3.1. Tekniska specifikationer för tankstationer med flytande naturgas
(LNG) för fartyg LNG-tankstationer för fartyg ska uppfylla de
tillämpliga EN-standarder som ska antas senast 2014. 3.2. Tekniska specifikationer för tankstationer med flytande naturgas
(LNG) för motorfordon LNG-tankstationer för motorfordon ska uppfylla den tillämpliga
EN-standard som ska antas senast 2014. 3.3.
Tekniska specifikationer för tankstationer med komprimerad naturgas (CNG) för
motorfordon 3.3.1. Anslutningsdon/behållare för CNG ska
följa FN/ECE:s föreskrift nr 110 (som hänvisar till ISO 14469, delarna I och
II). 3.3.2. CNG-
och L-CNG-tankstationer ska uppfylla den tillämpliga EN-standard som ska antas
senast 2014. 4. Tekniska specifikationer för bensin och
dieselbränslen som innehåller biodrivmedel 4.1. Bensin som blandats med små mängder
bioetanol ska uppfylla standarden EN 228. 4.2. Diesel som blandats med små mängder
biodiesel ska uppfylla standarden EN 590. 4.3. Alla bränslepumpar som används för
bensin vid tankstationer ska uppfylla de krav på bränslemärkning som anges i
standarden EN 228. 4.4. Alla bränslepumpar som används för diesel
vid tankstationer ska uppfylla de krav på bränslemärkning som anges i
standarden EN 590. FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER
INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av
den beräknade inverkan på utgifterna 3.2.2. Beräknad inverkan på
driftsanslagen 3.2.3. Beräknad inverkan på
de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet med den
gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag från tredje part
3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets
beteckning Direktiv
om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen 1.2. Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[25] Transporter
1.3. Typ av förslag eller
initiativ X Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som
bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[26] ¨ Befintlig åtgärd vars genomförande
förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd
som omformas till eller ersätts av en ny 1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Flaggskeppsinitiativet
”Ett resurseffektivt Europa ” i Europa 2020-strategin Vitboken
Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett
konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem 1.4.2. Specifika mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen
som berörs Specifikt
mål nr 4 Ökad
användningen av koldioxidsnåla transportsätt och främja multimodalitet (knutet
till det allmänna målet om effektiva transporter). Berörda
verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Land-,
luft- och sjötransport. 1.4.3. Verkan eller resultat som
förväntas Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. Uppbyggnad av en minimi-infrastruktur för alternativa
bränslen och genomförande av gemensamma tekniska standarder på EU-nivå Bibehålla EU:s fordons- och fartygsindustris ledande
ställning. Bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa. Bryta transportsektorns beroende av olja. Bidra till förverkligandet av minskningen på 60 % av
utsläppen av växthusgaser från transportsektorn fram till 2050. 1.4.4. Indikatorer för bedömning av
resultat eller verkan Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Antal elektriska laddnings-/tankningspunkter Antal fordon/fartyg som drivs med alternativa bränslen Procentuell minskning av oljeimporten Procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn 1.5. Motivering till förslaget
eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt På
kort sikt: Minimitäckning
när det gäller infrastruktur för el, väte, LNG (sjötrafik och lastbilar) och
CNG. Bränslemärkning
vid tankstationer och på fordon På
lång sikt: Optimal täckning när det gäller infrastruktur för el, väte, LNG
(sjötrafik och lastbilar) och CNG. 1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på
unionsnivå Underlätta
utvecklingen av en inre marknad för infrastruktur för alternativa bränslen och
fordon och fartyg som drivs med alternativa bränslen. Skapa
gynnsamma villkor så att de olika marknadsaktörerna kan fullgöra sina
respektive uppgifter. 1.5.3. Erfarenheter från liknande
försök eller åtgärder Tidigare
initiativ och stödåtgärder har främst varit inriktade på bränsleproduktion,
utveckling av fordonsteknik och marknadsföring av alternativbränslefordon,
medan uppbyggnaden av nödvändig infrastruktur har försummats. Dessa
erfarenheter bekräftar behovet av infrastrukturrelaterade åtgärder på EU-nivå. 1.5.4. Förenlighet med andra
relevanta instrument och eventuella synergieffekter Transportinfrastruktur
- TEN-T Fonden för ett sammanlänkat Europa 1.6. Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen ¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad
tid –
¨ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den
DD/MM]ÅÅÅÅ. –
¨ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ. Ñ Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid –
Efter en inledande period från det att
direktivet antas 1.7. Planerad metod för genomförandet[27] Ñ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen ¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
¨ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[28] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning med
medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer ¨ Gemensam förvaltning
med internationella organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning
och rapportering Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder Medlemsstaterna
ska två år efter ikraftträdandet av detta direktiv och därefter vartannat år lämna
in en rapport till kommissionen om sina nationella politiska ramar för
utveckling av marknaden för alternativa bränslen och deras infrastruktur samt
marknadens genomförande. Kommissionen
ska från och med två år efter dagen för införlivandet av detta direktiv
vartannat år lägga fram en rapport om tillämpningen av detta direktiv inför
Europaparlamentet och rådet. 2.2. Administrations- och
kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats Förseningar
i införlivandet av direktivet Olämplig
tillämpning 2.2.2. Planerade kontrollmetoder Medlemsstaternas
regelbundna rapporter (första rapport två år efter det att direktivet har trätt
i kraft, och därefter vartannat år). 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade) EU-medel
som reserverats för övervakningsstudier. Dessa studier kommer på lämpligt sätt
att följas upp av kommissionen. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET Investeringarna kommer uteslutande att täckas av
näringslivet. En undersökning kommer att utföras av kommissionen vartannat år. 3.1. Berörda rubriker i den
fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 06.020300 Stödverksamhet till EU:s
transportpolitik och passagerarnas rättigheter Finansiering genom omfördelning
av anslag (ingen inverkan på den nya fleråriga budgetramen). · Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) I ordningsföljd enligt
den fleråriga budgetramens rubriker och budgetposter. Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgifter || Bidrag Nr 06.020300 [Beskrivning Stödverksamhet till EU:s transportpolitik och passagerarnas rättigheter] || Diff./Icke-diff. ([29]) || Från Efta-länder[30] || Från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen […] || [XX.YY.YY.YY] || Icke-diff. anslag || Nej || Nej || Nej || Nej · Nya budgetrubriker som föreslås: INGA I ordningsföljd enligt den fleråriga budgetramens rubriker
och budgetposter. Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgifter || Bidrag Nummer [Beteckning……………………………………..] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen […] || [XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ 3.2. Beräknad inverkan på
utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den
beräknade inverkan på utgifterna Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 06.020300 || Rubrik Stödverksamhet till EU:s transportpolitik och passagerarnas rättigheter GD: MOVE || || || År n[31] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || Budgetrubrik 06.020300 || Åtaganden || (1) || 0 || 250 000 || 0 || 250 000 || 0 || 250 000 || 0 || 750,000 Betalningar || (2) || || || 250 000 || || 250 000 || || 250 000 || 750,000 Budgetpost nr || Åtaganden || (1a) || || || || || || || || Betalningar || (2a) || || || || || || || || Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[32] || || || || || || || || Budgetpost nr || || (3) || || || || || || || || TOTALA anslag MOVE || Åtaganden || =1+1a +3 || || 250 000 || || 250 000 || || 250 000 || || Betalningar || = 2 + 2a +3 || || || 250 000 || || 250 000 || || 250 000 || 750 000 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || || Betalningar || (5) || || || || || || || || TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || || TOTALA anslag under RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || 250 000 || || 250 000 || || 250 000 || || 750 000 Betalningar || =5+ 6 || || , || 250 000 || || 250 000 || || 250 000 || 750 000 Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen
påverkas av förslaget eller initiativet: TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || || Betalningar || (5) || || || || || || || || TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program || (6) || || || || || || || || TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (Referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || || Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || || Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År n (euro) || År n+1 (euro) || År n+2 (euro) || År n+3 (euro) || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) (euro) || Totalt (euro) GD: MOVE || Personalresurser (omfördelning) || 131 000 || 131 000 || 131 000 || 131 000 || 131 000 || 131 000 || 131 000 || 917 000 Övriga administrativa utgifter Förvaltningskommitté – 1 möte/år || 13 770 || 13 770 || 13 770 || 13 770 || 13 770 || 13 770 || 13 770 || 96 390 TOTALT GD MOVE || Anslag || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 1 013 390 TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (totala åtagandebemyndiganden = totala betalningsbemyndiganden) || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 144 770 || 1 013 390 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År n[33] || År N+1 || Year N+2 || Year N+3 || … enter as many years as necessary to show the duration of the impact (see point 1.6) || TOTAL TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 144 770 || 394 770 || || 394 770 || || 394 770 || || 1 329 080 Betalningar || 144 770 || || 394 770 || || 394 770 || || 394 770 || 1 329 080 3.2.2. Beräknad inverkan på
driftsanslagen –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
Ñ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt
följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[34] || Genomsnittliga kostna-der För resultatet || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Antal resultat || Kostnad € || Totalt antal resultat || Total kostnad euro SPECIFIKT MÅL nr 4[35]… || || || || || || || || || || || || || || || || -Resultat || Studier || 250,000 || 0 || 0 || 1 || 250;000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 3 || 750,000 -Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || -Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || Sub-total for specific objective N°4 || 0 || 0 || 1 || 250;000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 3 || 750,000 SPECIFIC OBJECTIVE No … || || || || || || || || || || || || || || || || -Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || Delsumma specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || || Total kostnad € || 0 || 0 || 1 || 250;000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 1 || 250,000 || 0 || 0 || 3 || 750,000 3.2.3. Beräknad inverkan på de
administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning –
Ñ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk (omfördelning) –
¨ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || År n[36] (euro) || År n+1 (euro) || År n+2 (euro) || År n+3 (euro) || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) (euro) || Totalt (euro) RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || 0 (personal omfördelning). Övriga administrativa utgifter || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 96 390 under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 96 390 Belopp utanför RUBRIK 5[37] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || TOTALT || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 13 370 || 96 390 3.2.3.2. Beräknat personalbehov –
Ñ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.
Personal kommer att omfördelas –
¨ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk
enligt följande: Uppgifterna ska anges i heltal (eller med
högst en decimal) || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST || 0,5 AD + 0,05 AST XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[38] XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || || XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || || XX 01 04 yy [39] || – vid huvudkontor[40] || || || || || || || – i delegationer || || || || || || || XX 01 05 02 (KA, INT, SNE – indirekta forskningsutgifter) || || || || || || || 10 01 05 02 (KA, INT, SNE – direkta forskningsutgifter) || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || TOTALT || || || || || || || XX är det
berörda politikområdet eller den berörda budgetavdelningen. Personalbehoven ska
täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom
generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan
tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga
förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande
begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av
arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Extern personal || 3.2.4. Förenlighet med den gällande
fleråriga budgetramen –
Ñ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga
budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[41]. Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. 3.2.5. Bidrag från tredje part –
ÑDet ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller
initiativet –
Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras
enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || …ange det antal år som behövs för att visa hur länge förslaget/initiativet påverkar budgeten (se punkt 1.6) || Totalt Ange vilken extern organisation som bidrar till medfinansieringen || || || || || || || || TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || || 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna –
Ñ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ·
¨ Påverkan på egna medel ·
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[42] År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel …. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som
berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för
särskilda ändamål. […] Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats […] [1] KOM(2010) 2020 slutlig. [2] KOM(2011) 144 slutlig. [3] COM(2013) 17. [4] http://ec.europa.eu/transport/urban/cts/doc/2011-01-25-future-transport-fuels-report.pdf http://ec.europa.eu/transport/urban/cts/doc/2011-12-2nd-future-transport-fuels-report.pdf http://ec.europa.eu/transport/urban/cts/doc/jeg_cts_report_201105.pdf http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/cars-21-final-report-2012_en.pdf http://ec.europa.eu/transport/urban/events/2011_04_13_future_transport_fuels_en.htm
http://ec.europa.eu/transport/urban/consultations/doc/cts/report-on-results.pdf http://ec.europa.eu/transport/urban/studies/doc/2012-08-cts-implementation-study.pdf
[5] http://ec.europa.eu/transport/urban/studies/urban_en.htm
[6] www.eutransportghg2050.eu. [7] EUT C […], […], s. […]. [8] EUT
C […], […], s. […]. [9] EUT
C […], […], s. […]. [10] KOM(2010)
2020. [11] KOM(2011)
144. [12] EUT L 140, 5.6.2009, s. 16. [13] COM(2013)
17. [14] http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/automotive/files/cars-21-final-report-2012_en.pdf. [15] COM(2012)
636 final, 8.11.2012 [16] EUT
L 140, 5.6.2009, s. 16. [17] EUT
L 211, 14.8.2009, s. 55. [18] EUT L 327, 27.11.2012. [19] Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon
och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till
information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning
(EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven
80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG, EUT L 188, 18.7.2009, s. 1. [20] EUT
L xxx. [21] EUT L 140, 5.6.2009, s. 88. [22] EUT
L 316, 14.11.2012, s. 12. [23] EUT
L 55, 28.2.2011, s. 13. [24] EUT L 263, 9.10.2007, s. 1. [25] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad
budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [26] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b
i budgetförordningen. [27] Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande
med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på
BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [28] Som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [29] Differentierade respektive icke-differentierade anslag. [30] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [31] Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [32] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [33] Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [34] Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster
som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal
kilometer väg som har byggts). [35] Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika
mål…”. [36] Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [37] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [38] KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal),
JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokala
aktörer, SNE = utstationerade nationella experter. [39] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [40] I princip för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden. [41] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [42] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag
för uppbördskostnader.