6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/71

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag till förordning om att inrätta en gränsöverskridande produktram för långsiktiga investeringar. Införandet av europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltifs) kommer att bidra till att stimulera investerarnas efterfrågan på viktiga långsiktiga tillgångar.

1.2

Att Eltifs bara får erbjudas i enlighet med direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och måste investera minst 70 % av sitt kapital i investeringsbara långsiktiga projekt såsom fysisk och social infrastruktur samt små och medelstora företag torde sörja för att stabila investeringsprodukter uppstår.

1.3

EESK godtar större delen av kommissionens analys av den förväntade efterfrågan på Eltifs och av de regleringshinder som för närvarande hämmar institutionella och icke-professionella investerares investeringar i nya gränsöverskridande infrastrukturprojekt. Den föreslagna förordningen har potential att stimulera en betydelsefull inre marknad för investeringar i långsiktiga projekt.

1.4

Kommissionens förslag om att införa fonder av sluten typ som är öppna för både institutionella och icke-professionella investerare är sannolikt det bästa tillvägagångssättet, särskilt med tanke på att det torde uppstå en andrahandsmarknad för andelar eller aktier i Eltifs.

1.5

Eftersom den föreslagna förordningen bryter ny mark på de europeiska investeringsmarknaderna måste genomförandet av den övervakas noga. EESK välkomnar förslaget om att övervaka Eltif-marknadens utveckling. Om initiativet inte leder till att det utvecklas en marknad för långsiktiga gränsöverskridande investeringar kommer ytterligare utvärdering, bedömning och reformer att genomföras i syfte att åtgärda bristerna och ytterligare öka Eltifs attraktivitet.

2.1

Den 26 juni 2013 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltifs) tillsammans med en utförlig konsekvensbedömning (1). Enligt kommissionen är huvudsyftet med att inrätta ett gränsöverskridande fondinstrument av denna typ att öka tillgången till andra finansieringsformer än bankfinansiering för företag i EU som behöver långsiktigt kapital för projekt avseende

2.2

Kommissionens förslag är förenliga med synsättet i grönboken om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (2), som EESK ställde sig bakom i juli 2013 (3). Såsom förordningens titel låter förstå ligger fokus på att stimulera och underlätta ökade långsiktiga investeringar i Europa. Sådana långsiktiga investeringar måste göras mer allmänt tillgängliga och attraktiva för investerare.

2.3

Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga eftersom kommissionens undersökningar visar på anomalier, bristande överensstämmelse och fragmentering i tillhandahållandet av långsiktiga investeringsinstrument inom EU. I bilaga 2 till den åtföljande konsekvensbedömningen redogörs det ingående för denna bristande överensstämmelse beträffande ordningar för långsiktiga fonder i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Irland, Nederländerna, Italien och Luxemburg. Enligt kommissionen finns det ingen gemensam uppsättning av gränsöverskridande standarder för vad långsiktiga tillgångar och investeringar är, för vem de kan vara lämpade och för hur de fungerar.

2.4

Den befintliga gränsöverskridande ramen för investeringar – företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) – avser portföljer av likvida överlåtbara värdepapper såsom obligationer och aktier. De tillgångsklasser som inte omfattas av fondföretag, dvs. långsiktiga reala tillgångar såsom infrastruktur och fastigheter, är viktiga för att trygga en hållbar tillväxt. Långsiktiga investeringsinstrument är i allmänhet inte överlåtbara och illikvida och saknar andrahandsmarknader, och ofta krävs det betydande kapitalinsatser i förskott. Dessa faktorer kan avskräcka t.o.m. de största institutionella investerarna.

2.5

Kommissionen har kartlagt tre uppsättningar av risker som ofta kopplas till investeringar i långsiktiga tillgångar:

2.5.1

Dessa risker är huvudorsaken till att långsiktiga investeringsfonder ännu inte har kunnat slå igenom ordentligt. De har inte alltid levt upp till sina planerade resultat, investerare har vilseletts beträffande förväntad avkastning och det finns vissa belägg för att fonder ägnat sig åt vilseledande försäljning. Kommissionen är medveten om behovet av lämplig tillbörlig aktsamhet i och professionell förvaltning av sådana långsiktiga investeringsfonder. I förordningen läggs stor vikt vid utarbetandet av lämpligt informations- och marknadsföringsmaterial. Eltifs för icke-professionella investerare kommer att vara en paketerad investeringsprodukt och måste ha ett faktablad för paketerade investeringsprodukter vid marknadsföring till icke-professionella investerare. Det kommer att behövas klara och tydliga varningar för icke-professionella investerare om att instrumentet är slutet och om att det inte finns någon rätt till förtida inlösen.

2.6

Kommissionen uppskattar att det kommer att krävas mellan 1 500 och 2 000 miljarder euro till finansiering av infrastrukturprojekt i Europa fram till år 2020 och att detta är ett tecken på att det finns ett behov av storskalig finansiering. Vid samrådet om utarbetandet av kommissionens konsekvensbedömning framkom att det finns en verklig efterfrågan bland (både institutionella och icke-professionella) investerare på sådana Eltifs.

3.1

Resultatet av allt detta har varit att marknaden för långsiktiga investeringsinstrument i hela EU inte har utvecklats eller fungerat optimalt. Särskilt hävdar man att fonderna är mindre än de annars kunde ha varit, förvaltningskostnaderna är högre än vad de borde vara och de icke-professionella investerarnas tillgång till fonder är mycket begränsad i medlemsstaterna. Det behövs åtgärder på EU-nivå för att komma till rätta med situationen och kommissionen föreslår därför att man inrättar en inre marknad för långsiktiga investeringsfonder.

3.2

Sju policyalternativ har valts ut på grundval av deras kapacitet att uppnå de operativa målen. Alternativen är att upprätthålla status quo, införa en frivillig produktmärkning och produktkod, utvidga fondföretagen så att de omfattar vissa långsiktiga tillgångar, lansera en långsiktig investeringsprodukt av sluten typ med fondföretagen som förebild och som är öppen enbart för institutionella investerare, bibehålla produkten men öppna upp den för personer med stor nettoförmögenhet, upprätta en ny fond med striktare skyddsbestämmelser för investerarna och utan rätt till inlösen som är öppen för alla investerare, även de icke-professionella, och slutligen bibehålla fonden men med rätt till inlösen efter en inledande fastlåsningsperiod.

3.3

Av dessa sju alternativ är nummer sex, en ny europeisk långsiktig investeringsfond (Eltif) som är öppen för alla investerare och utan rätt till inlösen, det bästa alternativet. Detta alternativ liknar de befintliga modellerna i de medlemsstater som tillåter investeringar av icke-professionella investerare.

3.4

Enligt kommissionens förslag ska Eltifs verka inom ramen för direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder och fungera som en ny kategori auktoriserade fonder av sluten typ. Eftersom den rättsliga ramen för Eltifs är en förordning från Europaparlamentet och rådet kommer den att vara direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater och kräver inget ytterligare införlivande. Det finns också olika aspekter av systemet där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) kommer att utarbeta tekniska standarder för tillsyn.

3.5

Eltifs är utformade för investeringar i långsiktiga tillgångar som passar fondens livscykel. Tyngdpunkten för den övergripande utformningen och inriktningen på strukturen kommer att ligga på långsiktiga tillgångar såsom infrastrukturprojekt. Kommissionen anger bestämmelser för hur en Eltif-portfölj kan investeras. Minst 70 % måste investeras i långsiktiga tillgångar och inte mer än 30 % i tillgångar som kan komma i fråga för fondföretagsinvesteringar. Gränsen på 70 % för portföljens sammansättning gäller inte under fondens första fem år, upphävs i 12 månader under fondens livstid om systemet anskaffar ytterligare kapital och upphör att gälla mot slutet av dess livscykel när den börjar sälja tillgångar i enlighet med sin strategi för inlösen.

3.6

Eltifs måste vara slutna och ha en fast tidsfrist. Investerarna ska inte ha möjlighet att begära inlösen av sina investeringar före den fasta tidsfristen har löpt ut. Den fasta tidsfristens längd ska avgöras av vilken typ av tillgångar fonden riktar in sig på att anskaffa och inneha. Det finns alltså ett samband mellan fondens investeringshorisont för de långsiktiga tillgångar som ska anskaffas och fondens inlösningshorisont. Esma ska utveckla tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare definiera hur Eltifs livscykel ska matchas med varje enskild tillgångs livscykel.

3.7

I artikel 17 i förslaget till förordning behandlas uppkomsten av en andrahandsmarknad för aktier eller andelar i Eltifs. Detta skulle tillföra likviditet till de investerare som skulle önska lösa in hela eller delar av sitt innehav och skulle i sig inte påverka projektens underliggande finansiering inom själva fonderna.

3.8

Eltifs kommer att vara investeringsprodukter i den mening som avses i direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID-direktivet) och omfattas därför av alla krav i det direktivet avseende marknadsföring, försäljning och information.

3.9

Eltifs verkar vara en positiv utveckling både vad gäller skapandet av en ny produktmärkning och ett "pass för icke-professionella investerare" för sektorn för långsiktiga tillgångar/fonder av sluten typ och som en potentiell finansieringskälla för icke-börsnoterade företag i EU. Kommissionens bedömning är att det finns en efterfrågan bland förvaltare och investerare på en sådan produkt och att den kommer att vara intressant för infrastruktursektorn, som en alternativ finansieringskälla.

3.10

Med tanke på att förslaget till förordning är så nydanande blir frågan om övervakning och utvärdering än viktigare. Kommissionen inser detta och föreslår att övervaka tillväxten på Eltif-marknaden under en inledande period på omkring fyra år. Viktiga resultatindikatorer, såsom antalet fonder som är gränsöverskridande, den genomsnittliga storleken på Eltifs, investerarnas åsikter och de relativa finansieringsandelarna för infrastruktur, fastigheter, små och medelstora företag etc., kommer att göra det möjligt att bedöma om detta initiativ är framgångsrikt eller inte. Om initiativet inte leder till att det utvecklas en marknad för långsiktiga gränsöverskridande investeringar kommer ytterligare utvärdering, bedömning och reformer att genomföras i syfte att åtgärda bristerna och ytterligare öka Eltifs attraktivitet.