EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012PC0372
Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on collective management of copyright and related rights and multi-territorial licensing of rights in musical works for online uses in the internal market
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden
/* COM/2012/0372 final - 2012/0180 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden /* COM/2012/0372 final - 2012/0180 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1.1. Motiv och syfte Detta förslag till direktiv har som syfte att införa en lämplig rättslig ram för kollektiv förvaltning av rättigheter som upphovsrättsorganisationer förvaltar för rättighetshavarnas räkning, genom att tillhandahålla regler som säkerställer att alla upphovsrättsorganisationer får bättre styrelseformer och större insyn, och även genom att uppmuntra och förenkla upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande licensiering av de rättigheter som upphovsmännen som de representerar har till sina musikaliska verk. Licens från relevant innehavare av upphovsrätt och närstående rättigheter krävs alltid när en tjänst som tillhandahålls innebär att en upphovsmans verk utnyttjas, t.ex. en sång eller en musikkomposition eller andra skyddade alster såsom fonogram eller uppträdanden. Sådana tjänster kan erbjudas utanför internet, t.ex. när en film visas på bio eller musik framförs i en konsertsal, eller, vilket blir allt vanligare, på internet. Licens måste fås från alla de olika rättighetshavarna (upphovsmän, utövande konstnärer, producenter). Inom vissa branscher utfärdas licenserna oftast direkt av de enskilda rättighetshavarna (t.ex. filmproducenter) medan kollektiv förvaltning har en stark förankring inom andra branscher, särskilt när det gäller upphovsrätt till musikaliska verk. Vissa former av utnyttjande är särskilt beroende av kollektiv förvaltning, t.ex. för utövande konstnärers och skivproducenters rätt till ersättning för utsändningar och offentliga framföranden av fonogram. Rättighetshavarna anförtror sina rättigheter hos en upphovsrättsorganisation som förvaltar rättigheterna för deras räkning. Organisationerna erbjuder också rättighetshavarna och användarna andra tjänster såsom utfärdande av licenser till användare, förvaltning av rättighetsintäkter, utbetalningar till rättighetshavare och skyddsåtgärder för rättigheterna. Upphovsrättsorganisationerna har en mycket viktig roll, särskilt i fall där förhandlingar med enskilda upphovsmän skulle vara opraktiskt och medföra orimliga transaktionskostnader. De har också en central roll för att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom att ge de minsta och mindre populära repertoarerna tillträde till marknaden. Åtgärder krävs inom två områden. För det första behöver förvaltningen av kollektiva rättigheter inom alla områden anpassas för att förbättra tjänsterna till medlemmar och användare i fråga om effektivitet, noggrannhet, insyn och redovisningsskyldighet. En alltför långsam moderniseringstakt leder till hinder för innovativa tjänster, särskilt på nätet, och har negativa följder för konsumenternas och tjänsteleverantörernas tillgång till nytt utbud. För att säkerställa ett lämpligt utbud på den inre marknaden av tjänster som innehåller verk eller andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter, bör upphovsrättsorganisationerna styras till att anpassa sina arbetsmetoder så att de gynnar upphovsmän, tjänsteleverantörer, konsumenter och den europeiska ekonomin som helhet. Eftersom organisationerna utfärdar licenser för nationella och utländska rättighetshavare, har deras funktion en grundläggande inverkan på hur rättigheterna utnyttjas på den inre marknaden. Vissa organisationers verksamhet har föranlett tvivel rörande insyn, styrelseformer och hanteringen av de rättighetsintäkter som har inkasserats för rättighetshavarnas räkning. Det gäller i främsta hand tvivel rörande vissa organisationers redovisning till sina medlemmar generellt, och särskilt hur organisationerna förvaltar sina finanser. Ett antal upphovsrättsorganisationer står fortfarande inför utmaningen att anpassa sig till den inre marknadens verklighet och behov. För det andra har utvecklingen av en inre marknad för kulturinnehåll på nätet lett till behov av ändringar rörande licensiering av upphovsrätt, särskilt licensiering av upphovsrätter för musikaliska verk, eftersom leverantörerna av musik på nätet har svårt att få licenser med aggregerad repertoar för ett territorium som omfattar mer än en medlemsstat. Det finns ett antal faktorer som bidrar till den territoriella fragmenteringen av musiktjänster på nätet, bland dem leverantörernas kommersiella val, men svårigheterna med att få gränsöverskridande licenser bör inte underskattas. Denna situation leder till fragmentering av EU-marknaden för dessa tjänster och begränsar leverantörernas utbud av musiktjänster på nätet, och som en följd har upphovsmännens musikaliska verk inte fått en så omfattande licensiering eller ersättningar som de kunde ha fått. Fragmenteringen står också i vägen för konsumenternas tillgång till ett så brett utbud som möjligt och en stor mångfald av musikrepertoarer. Den kollektiva förvaltningen av rättigheter inom andra branscher har inte haft svårigheter som behöver åtgärdas i detta sammanhang, men däremot har den kollektiva förvaltningen av upphovsrätter för musikaliska verk problem som behöver åtgärdas. Att åstadkomma en förbättring av denna situation är viktigt för att stimulera det lagliga musikutbudet på nätet i EU. Syftet med detta förslag är därför att a) förbättra normerna för upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn så att rättighetshavarna får effektivare kontroll över dem och förvaltningen kan göras effektivare och b) göra det enklare för upphovsrättsorganisationerna att utfärda gränsöverskridande licenser för upphovsrätter för musikaliska verk med tanke på utbudet av tjänster på nätet. 1.2. Allmän bakgrund Detta förslag presenteras mot bakgrund av den digitala agendan för Europa[1] och Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[2]. I sitt meddelande På väg mot en inre marknadsakt [3] identifierar kommissionen immateriella rättigheter som ett av de områden där åtgärder krävs och understryker att den kollektiva förvaltningen i denna era av internetanvändning måste kunna utvecklas mot mer gränsöverskridande, sannolikt EU-omfattande licensieringsmodeller som täcker flera medlemsstaters territorium. I sitt meddelande En inre marknad för immateriella rättigheter [4] tillkännagav kommissionen att den skulle föreslå en rättslig ram för kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter. Vikten av detta lagstiftningsförslag betonas också i kommissionens strategi för konsumentpolitiken i EU.[5] Enligt artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste unionen beakta kulturella aspekter i sina åtgärder, särskilt när det gäller att främja den kulturella mångfalden. Tekniken, de digitala affärsmodellernas snabba utveckling och nätkonsumenternas allt större oberoende är faktorer som kräver konstant bedömning av huruvida de aktuella bestämmelserna om upphovsrätt ger de rätta incitamenten och gör det möjligt för rättighetshavare, rättighetsanvändare och konsumenter att utnyttja de möjligheter som den moderna tekniken erbjuder. Detta förslag bör inte betraktas ensamt utan som en del av en uppsättning åtgärder som kommissionen enligt det som är lämpligt föreslår eller kommer att föreslå, för att förenkla licensieringen av rättigheter och mer allmänt förenkla tillgången till attraktivt digitalt innehåll, särskilt i gränsöverskridande sammanhang. Utöver att kommissionen tar upp upphovsrättsorganisationernas funktion i det sammanhang som detta förslag gäller, överväger kommissionen också om det kan behövas andra åtgärder för att generellt förenkla licensiering, oavsett om den görs av enskilda rättighetshavare, innehavare till överförda rättigheter eller upphovsrättsorganisationer. Detta övervägande inbegriper frågan om rättigheternas territoriella omfattning och hur den inverkar på licensieringen av visst innehåll eller vissa tjänster. Mot bakgrund av den digitala agendan för Europa, kommissionens meddelanden En inre marknad för immateriella rättigheter och Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster [6] och uppföljningen till grönboken om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad[7] genomför kommissionen en djuplodande rättslig och ekonomisk analys vad gäller räckvidden och funktionen för upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med internetsändningar på den inre marknaden, även vad gäller huruvida de aktuella undantagen och rättigheterna enligt direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället[8] behöver uppdateras eller harmoniseras ytterligare på EU-nivå. 1.3. Gällande bestämmelser Även om vissa av de gällande direktiven inom området för upphovsrätt[9] innehåller hänvisningar till upphovsrättsorganisationernas förvaltning av rättigheter, tar inget av dem specifikt upp organisationernas funktionssätt. I kommissionens rekommendation 2005/737/EG om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet[10] uppmanas medlemsstaterna att främja en rättslig ram som är lämplig för förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter när det gäller att tillhandahålla lagliga musiktjänster på nätet och förbättra normerna för upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn. I egenskap av rekommendation är den inte bindande och det frivilliga genomförandet har inte varit tillfredsställande. 1.4. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Detta förslag kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden[11], vars syfte är att inrätta en rättslig ram avsedd att säkerställa friheten att etablera och tillhandahålla tjänster mellan medlemsstaterna. Eftersom upphovsrättsorganisationerna levererar tjänster för kollektiv förvaltning omfattas de av direktiv 2006/123/EG. Förslaget är viktigt för skydd av upphovsrätt och närstående rättigheter. Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag, Världshandelsorganisationens avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, fördraget från Världsorganisationen för immateriell äganderätt om upphovsrätt och fördraget från Världsorganisationen för immateriell äganderätts om framförande och fonogram är de centrala internationella instrumenten i detta sammanhang. Den immateriella äganderättens betydelse betonas också i konventionen från Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som utökar Europeiska unionens skyldigheter på internationell nivå. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1 Samråd med allmänheten Förslaget bygger på en omfattande omgång av dialog och samråd med intresserade parter, bland dem upphovsmän, förläggare, utövande konstnärer, producenter, upphovsrättsorganisationer, kommersiella användare och offentliga organ. I förslaget beaktas de synpunkter som framkommit vid ett samråd med allmänheten om innehåll på nätet[12] med syftet att främja ytterligare reflexioner och debatt om tänkbara europeiska svar på den utmaning som följer av den digitala ”dematerialiseringen” av innehåll, inbegripet enklare och snabbare strukturer för rättighetsklarering samtidigt som rättighetshavarna kan räkna med rättvisa och tillräckliga ersättningar. Samrådet gällde särskilt upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn och gränsöverskridande förvaltning av rättigheter för musiktjänster på nätet. Flera av de svarande upplevde att aggregering av olika musikrepertoarer skulle förenkla rättighetsklareringen och licensieringen. Ett antal upphovsmannaförbund, förläggare och kommersiella användare gav sitt stöd för vidare överväganden om upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn. Konsumentorganisationerna gav i regel sitt stöd för ett regleringsinitiativ (t.ex. genom ett bindande rättsligt instrument). År 2010 förde kommissionen samråd med upphovsrättsorganisationer och leverantörer av musiktjänster på nätet. Kommissionen anordnade också en offentlig utfrågning[13] om den kollektiva förvaltningen av rättigheter i EU, med nästan 300 deltagande aktörer. Dessa samråd bekräftade de svagheter som hade identifierats rörande kollektiv förvaltning av rättigheter och behovet av bättre normer för upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn och en ram för nätlicensiering av musikaliska verk. 2.2 Extern experthjälp Någon extern experthjälp har inte behövts. 2.3 Konsekvensbedömning I konsekvensbedömningen granskas två grupper av alternativ: a) problem rörande otillräckliga normer för styrelseformer och insyn i vissa upphovsrättsorganisationer som ofta leder till dålig finansiell förvaltning, b) problem som hänger samman med att vissa upphovsrättsorganisationer inte har resurser att utfärda gränsöverskridande licenser på det sätt som krävs, och känslan av rättslig osäkerhet som hämmar aggregering av repertoarer som innehåller musikaliska verk. De politiska alternativen rörande upphovsrättsorganisationernas styrelseformer och insyn är följande: - Ingen ändring (A1) – genom tilltro till marknaden och grupptryck (inklusive självreglering) skulle inte gränsöverskridande frågor lösas (t.ex. kontroll av royaltyflöden). - Bättre efterlevnad (A2) av gällande EU-lagstiftning och enhetligare tillämpning av dess principer på nationell nivå – skulle inte ge tillnärmning av upphovsrättsorganisationernas sätt att fungera. Frågor utanför räckvidden för gällande principer skulle förbli olösta. - Kodifiering av gällande principer (A3) – skulle ge en återspegling i lagstiftningen av de principer som har framkommit av domstolens rättspraxis, kommissionens antitrustbeslut och rekommendation 2005/737/EG, men alternativet skulle inte fånga upp senare identifierade problem rörande finansiell insyn och kontroll som utövas av rättighetshavarna. - En ram för styrelseformer och insyn (A4) – skulle ge kodifiering av gällande principer och en mer detaljerad ram för regler om styrelseformer och insyn och öka möjligheterna till kontroll över upphovsrättsorganisationer. Följande politiska alternativ granskades för att få grepp om de komplexa faktorer som gäller för kollektiv licensiering av upphovsrättigheter till musikaliska verk för användning på nätet: - Enligt ingen ändring (B1) skulle den inre marknaden förbli fragmenterad eftersom licensieringen av rättigheter för tjänster på nätet fortsättningsvis skulle vara komplex och mödosam. - Europeiskt licensieringspass (B2) skulle främja frivillig aggregering av repertoar för användning på nätet av musikaliska verk på EU-nivå och licensiering av rättigheter genom gränsöverskridande licensieringsinfrastrukturer. Det skulle ge gemensamma regler för alla som utfärdar kollektiva licenser i hela EU och därmed skapa konkurrenstryck på organisationerna att utveckla effektivare licensieringsmetoder. - Parallell direkt licensiering (B3) skulle ge rättighetshavarna möjlighet att utfärda licenser direkt till användarna utan att behöva återta sina rättigheter från sina upphovsrättsorganisationer. Detta skulle främja konkurrens mellan organisationerna men skulle varken ge en uppsättning kollektiva minimiregler för licensutfärdare eller nödvändigtvis aggregering av repertoar. - Utökad kollektiv licensiering och principen om ursprungsland (B4) skulle etablera antagandet om att varje upphovsrättsorganisation har rätt att bevilja nätanvändare heltäckande licenser som omfattar hela den repertoar för vilken organisationen är representant. Detta alternativ skulle varken ge upphovsrättsorganisationerna incitament att bli effektivare eller förenkla gränsöverskridande licensiering av rättigheter (på grund av återtagning från kollektiv förvaltning, vilket ofta skulle leda till splittring av repertoaren). - En centraliserad portal (B5) skulle göra det möjligt för upphovsrättsorganisationerna att slå samman sin repertoar för gränsöverskridande licensiering genom en enda transaktion som samordnas via portalen. Detta alternativ ger upphov till allvarliga tvivel rörande förenligheten med konkurrenslagstiftningen. Efter omsorgsfull vägning av de olika alternativens fördelar och nackdelar bibehölls alternativen A4 och B2. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Rättslig grund Förslaget baserar sig på artiklarna 50.2 g, 53 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom det innebär fritt tillhandahållande av tjänster. Införandet av centrala normer för styrelseformer och insyn i upphovsrättsorganisationer skulle skydda medlemmarnas och användarnas intressen och därmed också förenkla och uppmuntra kollektiva förvaltningstjänster över gränserna, särskilt som organisationerna i regel förvaltar rättigheter som tillhör rättighetshavare i andra medlemsstater (även via så kallade representationsavtal som upphovsrättsorganisationerna traditionellt har slutit med motsvarande organisationer i andra medlemsstater) och gränsöverskridande royaltyflöden. Åtgärder rörande fragmenteringen av de regler som tillämpas på kollektiv förvaltning av rättigheter i hela Europa underlättar den fria rörligheten för alla de tjänster som bygger på innehåll med upphovsrätt och närstående rättigheter. Särskilt gäller att åtgärder för att förenkla utfärdandet av gränsöverskridande licenser till leverantörer av tjänster på nätet skulle ge avsevärt enklare distribution av musikaliska verk på nätet och tillträde till dem. 3.2. Subsidiaritet och proportionalitet Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga enligt principen om subsidiaritet (artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) eftersom den rättsliga ramen både på nationell nivå och på EU-nivå har visat sig vara otillräcklig för att bemöta dessa problem. Unionen har redan antagit lagstiftning för tillnärmning av sådana centrala rättigheter som förvaltas av upphovsrättsorganisationer[14] och förvaltningen av dessa rättigheter på den inre marknaden bör göras på ett jämförbart, effektivt och öppet sätt över de nationella gränserna. Dessutom kan den föreslagna åtgärdens mål inte i tillräcklig utsträckning uppnås av enskilda medlemsstater och kan således uppnås bättre på EU-nivå med tanke på problemens gränsöverskridande karaktär: - Vad gäller styrelseformer och insyn kan konstateras att en betydande andel av de royalties som upphovsrättsorganisationerna inkasserar härrör från repertoar som inte är inhemsk. Problemet med medlemmar som inte har översikt över sin organisations verksamhet är mera uppenbart för utländska rättighetshavare. Eftersom de inte är medlemmar i de relevanta upphovsrättsorganisationerna har de dålig insyn i, och ännu mindre möjlighet att påverka, beslutsfattandet i organisationer som agerar för den egna organisationens räkning. För skyddet av EU-rättighetshavarnas intressen krävs att alla royaltyflöden, särskilt gränsöverskridande flöden, är öppna och redovisas. Det är osannolikt att medlemsstaterna i framtiden säkerställer den insyn som krävs för att rättighetshavarna ska kunna utöva sina rättigheter över gränserna. EU-insatser är det enda sättet att säkerställa att rättigheter kan utövas och särskilt att royalties inkasseras och fördelas på ett enhetligt sätt i hela EU. - Gränsöverskridande licensiering för användning av musikaliska verk på nätet har per definition en gränsöverskridande karaktär. Det betyder att bestämmelser avsedda att säkerställa smidigt fungerande gränsöverskridande licensiering hellre bör fastställas på EU-nivå, eftersom medlemsstaterna inte kan fastställa regler som på ett enhetligt sätt reglerar upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande verksamhet. Förslaget överensstämmer med principen om proportionalitet (artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och går inte utöver vad som är nödvändigt för att nå de mål som eftersträvas. De föreslagna reglerna om styrelseformer och insyn kodifierar i stor utsträckning domstolens rättspraxis i samband med kommissionsbeslut som fattats inom antitrustområdet[15]. I dessa regler beaktas också upphovsrättsorganisationernas storlek, och medlemsstaterna får undanta de minsta organisationerna från vissa skyldigheter som kan vara oproportionerliga. Reglerna om gränsöverskridande licensiering för användning av musikaliska verk på nätet är begränsade till upphovsrätt och är de minimiprinciper som krävs för att få ett effektivt och modernt licensieringssystem som fungerar i den digitala eran och för att garantera aggregering av repertoar, inbegripet nischade och mindre kända musikaliska verk. För detta finns lämpliga skyddsåtgärder – en upphovsrättsorganisation kan t.ex. välja om den vill göra gränsöverskridande licensiering av sin repertoar själv eller anförtro licensieringen till andra organisationer; likaså är en upphovsman inte låst i en organisation som är ovillig att utfärda gränsöverskridande licenser direkt eller tillåta att en annan organisation gör det för dennes räkning. 3.3. Val av regleringsform Kommissionen föreslår ett direktiv. Detta är i överensstämmelse med kraven i artiklarna 50.2 g, 53 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett direktiv ger också den flexibilitet som behövs när det gäller medlen för att uppnå dessa mål och beakta det faktum att medlemsstaterna har olika principer rörande upphovsrättsorganisationernas juridiska form och sättet hur dessa organisationer övervakas. 3.4. Närmare redogörelse för förslaget 3.4.1. Tillämpningsområde och definitioner Avdelning I innehåller allmänna bestämmelser om syfte ( artikel 1 ), räckvidd ( artikel 2 ) och definitioner ( artikel 3 ). Direktivet gäller i) upphovsrättsorganisationernas förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter oavsett bransch (avdelning II)[16] och ii) upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande licensiering av näträttigheter för musikaliska verk (avdelning III). Avdelningarna I och II gäller också företag som gör gränsöverskridande licensiering enligt avdelning III. 3.4.2. Upphovsrättsorganisationer I avdelning II fastställs bestämmelser om organisation och insyn som är tillämpliga på alla typer av upphovsrättsorganisationer. I kapitel 1 anges bestämmelser för hur medlemskapet fungerar i upphovsrättsorganisationer. I artikel 4 fastställs vissa krav som bör gälla för förhållandet mellan upphovsrättsorganisationer och rättighetshavare. I artikel 5 fastställs att rättighetshavare kan välja vilken upphovsrättsorganisation de vill ge tillstånd till för förvaltning av rättigheter och att de kan återta tillståndet delvis eller helt. Organisationernas regler om medlemskap och deltagande i det interna beslutsfattandet bör basera sig på objektiva kriterier ( artikel 6) . I artikel 7 anges de minimibefogenheter som gäller för medlemmarnas bolagsstämma. Enligt artikel 8 måste upphovsrättsorganisationerna inrätta en övervakningsfunktion genom vilken medlemmarna kan övervaka och kontrollera förvaltningen, utan att medlemsstaternas institutionella bestämmelser på något sätt åsidosätts. I artikel 9 fastställs vissa skyldigheter som ska säkerställa att organisationerna styrs på ett ansvarsfullt och sunt sätt. I kapitel 2 anges bestämmelser om upphovsrättsorganisationernas ekonomiska förvaltning: - Intäkter som inkasserats från utnyttjande av de rättigheter som organisationen representerar måste separeras från organisationens egna tillgångar och måste förvaltas enligt strikta villkor (artikel 10) . - En upphovsrättsorganisation måste specificera alla tillämpliga avdrag i avtalet med rättighetshavare och se till att medlemmar och rättighetshavare har skälig tillgång till sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster i den mån dessa finansieras genom avdragen ( artikel 11 ). - Upphovsrättsorganisationerna måste betala ut utestående belopp till rättighetshavarna korrekt och utan otillbörliga dröjsmål och bemöda sig om att identifiera rättighetshavarna ( artikel 12) . I kapitel 3 fastställs icke-diskrimineringskrav för en upphovsrättsorganisation som förvaltar rättigheter för en annan organisations räkning med stöd av representationsavtal ( artikel 13 ). Det finns ingen möjlighet att dra av de belopp som är utestående till en annan organisation utan den senares uttryckliga medgivande, och betalningar till andra organisationer ska göras korrekt ( artikel 14) . I kapitel 4 krävs att upphovsrättsorganisationer och användare genomför förhandlingarna på ett lojalt sätt. Tarifferna bör vara baserade på objektiva kriterier och återspegla rättigheternas handelsvärde och värdet på de faktiska tjänster som organisationerna tillhandahåller ( artikel 15 ). Enligt kapitel 5 (insyn och rapportering) krävs att upphovsrättsorganisationer ger ut information på följande nivåer: - Information till rättighetshavare om inkasserade och utbetalda belopp, debiterade förvaltningsavgifter och andra avdrag ( artikel 16 ). - Information till andra upphovsrättsorganisationer om förvaltningen av rättigheter som omfattas av representationsavtal ( artikel 17 ). - Information som rättighetshavare, andra organisationer och användare kan få på begäran ( artikel 18 ). - Information som offentliggörs rörande organisationens funktion och organisatoriska upplägg ( artikel 19 ). - Årligt offentliggörande av en insynsrapport, inklusive principer för styrelseformer och hur de genomförs, räkenskaper osv. ( artikel 20 ). 3.4.3. Upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk I avdelning III fastställs de villkor som en upphovsrättsorganisation måste respektera vid gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk ( artikel 21 ): - Ha resurser för att effektivt och öppet kunna hantera de uppgifter som behövs för utnyttjandet av licenserna (t.ex. identifiering av berörd musikrepertoar, övervakning av användningen) med stöd av en tidskänslig officiell databas som innehåller de nödvändiga uppgifterna ( artikel 22 ). - Ge insyn rörande den nätmusikrepertoar den representerar ( artikel 23 ). - Erbjuda rättighetshavare och andra organisationer möjlighet att korrigera relevanta uppgifter och säkerställa att de är korrekta ( artikel 24 ). - Övervaka den faktiska användningen av licensierade verk, ha resurser att hantera användningsrapporter och fakturering. Ha etablerat förfaranden med vars hjälp användarna kan kontrollera att fakturorna är korrekta (t.ex. för att undvika dubbel fakturering). Tillämpa tillbörliga branschnormer, där sådana finns ( artikel 25 ). - Betala rättighetshavare och andra upphovsrättsorganisationer utan dröjsmål, förse dem med information om verk som använts och ekonomiska uppgifter rörande rättigheterna (t.ex. inkasserade belopp, avdrag) ( artikel 26 ). En upphovsrättsorganisation kan besluta att inte utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk, men den kan fortsätta att utfärda nationella licenser för sin egen repertoar och/eller nationella licenser för andra organisationers repertoar med stöd av ömsesidiga avtal. För att säkerställa att repertoarer enkelt kan aggregeras med tanke på leverantörer som vill erbjuda musiktjänster som är så kompletta som möjligt i hela Europa och med tanke på kulturell mångfald och konsumenterna i allmänhet, tillämpas dock särskilda skyddsåtgärder för att säkerställa att alla organisationers repertoar kan få gränsöverskridande licensiering: - En upphovsrättsorganisation kan begära att en annan organisation som utfärdar gränsöverskridande licenser för flera repertoarer har representation för den första organisationens repertoar på en icke-diskriminerande och icke-exklusiv grund med tanke på gränsöverskridande licensiering ( artikel 28 ). Den organisation som tar emot begäran får inte avslå den om organisationen redan representerar (eller erbjuder sig att representera) repertoaren hos en eller flera upphovsrättsorganisationer för samma ändamål ( artikel 29 ). - Efter en övergångsperiod kan rättighetshavare utfärda licenser (direkt eller genom ett annat mellanled) för sina egna näträttigheter, om deras upphovsrättsorganisation inte utfärdar gränsöverskridande licenser och om den inte sluter något avtal enligt ovan ( artikel 30 ). En organisation får lägga ut tjänster relaterade till de gränsöverskridande licenser som den utfärdar, utan att detta påverkar organisationens skyldigheter gentemot rättighetshavare, tjänsteleverantörer på nätet eller andra upphovsrättsorganisationer ( artikel 27 ). Avdelning III bör också gälla dotterorganisationer till upphovsrättsorganisationer som omfattas av den avdelningen ( artikel 31 ). För att nå den grad av flexibilitet som uppmuntrar till att utfärda licenser till innovativa tjänster på nätet (t.ex. tjänster som varit tillgängliga för allmänheten i mindre än tre år) får upphovsrättsorganisationerna utfärda sådana licenser utan att villkoren i dem behöver användas som prejudikat när villkor fastställs för andra licenser (artikel 32) . Som ett undantag behöver upphovsrättsorganisationerna inte beakta avdelning III när de beviljar gränsöverskridande licenser till sändningsföretag för nätsändningar av radio- eller teveprogram som innehåller musikaliska verk ( artikel 33 ). 3.4.4. Verkställighetsåtgärder Enligt avdelning IV måste upphovsrättsorganisationerna ge sina medlemmar och rättighetshavare tillgång till förfaranden för klagomål och tvistlösning ( artikel 34) . Det bör också finnas mekanismer för lösning av tvister rörande licensieringsvillkor mellan användare och upphovsrättsorganisationer ( artikel 35 ). Slutligen kan vissa typer av tvister rörande gränsöverskridande licensiering mellan upphovsrättsorganisationer och användare, rättighetshavare och andra organisationer som ett alternativ överlåtas till ett oberoende och opartiskt system för tvistlösning ( artikel 36 ). Medlemsstaterna bör utse lämpliga behöriga myndigheter med befogenheter att ( artikel 39 ) a) administrera klagomålsförfaranden ( artikel 37 ), b) administrera effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder ( artikel 38 ) och c) övervaka tillämpningen av avdelning III ( artikel 40 ). Enligt artikel 39 har medlemsstaterna dock ingen skyldighet att inrätta oberoende tillsynsorgan särskilt avsedda att övervaka upphovsrättsorganisationer. 3.4.5 Grundläggande rättigheter och särskilda skäl Förslaget innebär effektiva skyddsåtgärder rörande tillämpning av grundläggande rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. De skyddsåtgärder som avkrävs upphovsrättsorganisationerna rörande styrelseformer och de nya villkoren rörande utfärdande av gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk begränsar upphovsrättsorganisationernas frihet att driva affärer enligt det som definieras i stadgan, jämfört med den aktuella situationen. Dessa begränsningar respekterar dock villkoren enligt stadgan, där det fastställs att utövandet av relevanta friheter under vissa omständigheter kan begränsas. Begränsningarna är nödvändiga för att skydda medlemmarnas, rättighetshavarnas och användarnas intressen och för att sätta minimikvalitetsnormer för upphovsrättsorganisationernas utövande av sin frihet att tillhandahålla tjänster för gränsöverskridande licensiering för nätanvändning av musikaliska verk på den inre marknaden. På grund av förslagets komplexitet och räckvidd måste medlemsstaterna lämna en jämförelsetabell för bestämmelserna i sin nationella lagstiftning och direktivet. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte Europeiska unionens budget. 2012/0180 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50.2 g, 53 och 62, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[17], efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) De direktiv som har antagits inom området för upphovsrätt och närstående rättigheter ger redan rättighetshavarna ett kvalificerat skydd och därmed en ram för hur innehåll som skyddas av dessa rättigheter kan utnyttjas. De bidrar till att utveckla och bibehålla kreativiteten. På en inre marknad där konkurrensen inte är snedvriden kan skydd av innovation och intellektuellt skapande också uppmuntra till investeringar i innovativa tjänster och produkter. (2) Spridning av innehåll som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter och anknutna tjänster, däribland böcker, audiovisuella produkter och inspelad musik kräver licensiering av rättigheter som tillhör olika innehavare av upphovsrätt och närstående rättigheter, såsom författare, utövande konstnärer, producenter och förläggare. Rättighetshavarna väljer i regel mellan enskild eller kollektiv förvaltning av sina rättigheter. Förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter omfattar utfärdande av licenser till användare, revision av licensinnehavare och kontroll av hur rättigheterna används, hävdande av upphovsrätt och närstående rättigheter, inkassering av intäkterna från utnyttjande av rättigheter och fördelning av utestående belopp till rättighetshavarna. Genom upphovsrättsorganisationerna kan rättighetshavarna få ersättning för användningar som de inte själva kan kontrollera eller hävda, även på marknader i utlandet. Organisationerna har också en viktig social och kulturell roll när det gäller att främja mångfalden av kulturyttringar genom att ge de minsta och mindre populära repertoarerna tillträde till marknaden. Enligt artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt krävs att unionen beaktar kulturella aspekter i sina åtgärder, särskilt när det gäller att främja den kulturella mångfalden. (3) När upphovsrättsorganisationer etablerar sig som tjänsteleverantörer i unionen måste de uppfylla de nationella kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden[18] vars syfte är att skapa en rättslig ram för att säkerställa friheten att etablera och tillhandahålla tjänster mellan medlemsstaterna. Det betyder att upphovsrättsorganisationerna bör kunna tillhandahålla sina tjänster fritt över gränserna, för att representera rättighetshavare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater eller utfärda licenser till användare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater. (4) Det finns betydande skillnader mellan de nationella regler som styr upphovsrättsorganisationernas funktion, särskilt när det gäller insyn och redovisning gentemot medlemmar och rättighetshavare. Utöver de svårigheter som utländska rättighetshavare står inför när de utövar sina rättigheter och det faktum att den ekonomiska förvaltningen av inkasserade intäkter alltför ofta sköts bristfälligt, leder problemen med upphovsrättsorganisationernas funktion till att upphovsrätt och närstående rättigheter utnyttjas ineffektivt på hela den inre marknaden, till skada för upphovsrättsorganisationernas medlemmar, rättighetshavarna och användarna. Sådana svårigheter uppstår inte när oberoende tjänsteleverantörer för rättighetsförvaltning agerar som ombud för rättighetshavarna när det gäller att förvalta deras rättigheter på en kommersiell grund och hos vilka rättighetshavarna inte har rättigheter i egenskap av medlemmar. (5) Behovet att förbättra upphovsrättsorganisationernas funktion har konstaterats redan tidigare. I kommissionens rekommendation 2005/737/EG av den 18 maj 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet[19] anges ett antal principer såsom friheten för rättighetshavarna att välja upphovsrättsorganisation, lika behandling av rättighetshavarkategorier och skälig fördelning av royalties. I rekommendationen uppmanas upphovsrättsorganisationerna också att under pågående förhandlingar ge användarna tillräcklig information om tariffer och repertoar. Den innehåller också rekommendationer om redovisningsskyldighet, om rättighetshavarnas representation i upphovsrättsorganisationernas beslutsfattande organ och om tvistlösning. Kommissionens rekommendation 2005/737/EG är dock ett icke-bindande instrument med begränsad räckvidd. Efterlevnaden har därför varit ojämn. (6) För att skydda de intressen som gäller för upphovsrättsorganisationernas medlemmar, rättighetshavarna och tredje parter krävs att medlemsstaternas lagar rörande förvaltning av upphovsrätt och gränsöverskridande licensiering för näträttigheter till musikaliska verk samordnas i syfte att få likvärdiga skyddsåtgärder i hela unionen. Direktivet baserar sig således på artikel 50.2 g i fördraget. (7) Direktivet bör ha som syfte att få samordning av de nationella bestämmelserna om hur upphovsrättsorganisationer får inleda sin verksamhet för att förvalta upphovsrätt och närstående rättigheter, om styrelseformerna för dessa organisationer och om övervakningsramen, och det baserar sig också på artikel 53.1 i fördraget. Eftersom det gäller en sektor som erbjuder tjänster i hela unionen baserar sig direktivet även på artikel 62 i fördraget. (8) För att se till att innehavare av upphovsrätt och närstående rättigheter får full nytta av den inre marknaden när deras rättigheter förvaltas kollektivt och att deras frihet att utöva dessa rättigheter inte otillbörligen påverkas, är det nödvändigt att kräva att lämpliga skyddsåtgärder införlivas i upphovsrättsorganisationernas etableringsdokument. Dessutom, och enligt direktiv 2006/123/EG, får upphovsrättsorganisationerna inte i sin verksamhet direkt eller indirekt diskriminera rättighetshavare på grundval av nationalitet, hemvist eller etableringsplats. (9) Friheten att tillhandahålla och utnyttja tjänster för kollektiv förvaltning över nationella gränser medför att rättighetshavarna fritt kan välja upphovsrättsorganisation för förvaltning av sina rättigheter (såsom rättigheter till offentligt framförande eller utsändning) och rättighetskategorier (såsom utsändningar med interaktiv medverkan från allmänheten), förutsatt att upphovsrättsorganisationen redan från tidigare förvaltar sådana rättigheter eller kategorier av rättigheter. Detta innebär att rättighetshavare enkelt kan återta sina rättigheter eller kategorier av rättigheter från en upphovsrättsorganisation och anförtro eller överföra alla eller delar av dem till en annan upphovsrättsorganisation eller en annan enhet oberoende av upphovsrättsorganisationens eller rättighetshavarens hemvist eller nationalitet. Upphovsrättsorganisationer som förvaltar olika typer av verk och andra alster, såsom litterära, musikaliska eller fotografiska verk, bör också ge rättighetshavarna samma flexibilitet när det gäller olika typer av verk och andra alster. Upphovsrättsorganisationerna bör underrätta rättighetshavarna om denna möjlighet och se till att de kan utnyttjas den på ett så enkelt sätt som möjligt. Detta direktiv bör slutligen inte stå i vägen för rättighetshavarnas möjligheter att själva förvalta sina rättigheter, även för icke-kommersiella användningar. (10) Medlemskapet i en upphovsrättsorganisation bör basera sig på objektiva och icke-diskriminerande kriterier, även för förläggare som med stöd av ett avtal om utnyttjande av rättigheter har rätt till en andel av intäkterna från de rättigheter som förvaltas av en upphovsrättsorganisation och inkassera sådana intäkter från upphovsrättsorganisationen. (11) Upphovsrättsorganisationerna förväntas agera i medlemmarnas bästa intresse. Det är därför viktigt att det finns system som ger upphovsrättsorganisationernas medlemmar möjlighet att utöva sina rättigheter genom att delta i organisationernas beslutsfattande. De olika kategorierna av medlemmar bör vara rättvist och balanserat representerade vid beslutsfattandet. Reglerna för bolagsstämman för medlemmarna i en upphovsrättsorganisation kan försvagas om det inte finns bestämmelser om hur bolagsstämman ska genomföras. Det är därför nödvändigt att säkerställa att bolagsstämman sammankallas regelbundet, minst en gång per år, och att upphovsrättsorganisationens viktigaste beslut fattas vid bolagsstämman. (12) Medlemmarna i upphovsrättsorganisationer bör kunna delta i bolagsstämman med rösträtt, och eventuella begränsningar av dessa rättigheter måste vara skäliga och proportionerliga. Det bör vara enkelt att utöva rösträtt. (13) Medlemmarna bör kunna ta del av övervakningen av upphovsrättsorganisationernas verksamhet. För detta bör upphovsrättsorganisationerna inrätta en övervakningsfunktion som är anpassad till den organisatoriska strukturen och som ger medlemmarna möjlighet att vara representerade i det organ som utövar denna funktion. För att undvika orimlig belastning på mindre upphovsrättsorganisationer och för att skyldigheterna enligt detta direktiv ska vara proportionerliga bör medlemsstaterna enligt eget övervägande kunna tillåta att de minsta upphovsrättsorganisationerna inte inrättar en sådan övervakningsfunktion. (14) Med tanke på sund förvaltning måste en upphovsrättsorganisations högre ledning vara oberoende. Chefer och verkställande direktörer bör vara skyldiga att årligen lämna en deklaration till upphovsrättsorganisationen om eventuella konflikter mellan deras och organisationens intressen. (15) En upphovsrättsorganisation inkasserar, förvaltar och fördelar intäkterna från rättigheter som rättighetshavarna har anförtrott dem. Dessa intäkter tillhör i slutändan rättighetshavarna, som kan vara medlemmar i den organisationen eller i en annan organisation. Det är därför viktigt att upphovsrättsorganisationerna utövar yttersta aktsamhet vid inkassering, förvaltning och fördelning av intäkterna. För korrekt fördelning krävs att upphovsrättsorganisationerna håller välfungerande register över medlemskap, licenser och utnyttjande av verk och andra alster. Där det är lämpligt bör också rättighetshavare och användare lämna in uppgifter som verifieras av upphovsrättsorganisationerna. De belopp som har inkasserats för rättighetshavarnas räkning bör förvaltas separat från upphovsrättsorganisationernas egna tillgångar och om de investeras i väntan på fördelningen till rättighetshavarna bör detta göras enligt investeringsprinciper som har fastslagits vid upphovsrättsorganisationens bolagsstämma. Med tanke på kvalificerat skydd för rättighetshavarnas rättigheter och för att säkerställa att alla intäkter som härrör från utnyttjandet av deras rättigheter fördelas till rättighetshavarna, bör de investeringar som görs och hålls av en upphovsrättsorganisation förvaltas i enlighet med kriterier som förpliktar organisationen att agera aktsamt, samtidigt som den ges möjlighet att fatta beslut om den säkraste och effektivaste investeringspolitiken. Detta bör ge upphovsrättsorganisationen möjlighet att välja en fördelning av tillgångar som är bäst lämpad med tanke på hur de investerade intäkterna utsätts för risker och som inte i onödan äventyrar de rättighetsintäkter som rättighetshavarna är berättigade till. För att säkerställa att de belopp som ska tillfalla rättighetshavarna fördelas korrekt och effektivt är det också nödvändigt att kräva att upphovsrättsorganisationerna vidtar tillbörliga och rimliga åtgärder med god vilja för att identifiera och lokalisera relevanta rättighetshavare. Det är också lämpligt att låta medlemmarna i upphovsrättsorganisationer ge sitt medgivande till regler för situationer där inkasserade belopp inte kan fördelas för att det inte har gått att identifiera eller lokalisera en rättighetshavare. (16) Eftersom rättighetshavarna är berättigade till ersättning när deras rättigheter utnyttjas är det viktigt att alla avdrag utom förvaltningsavgifter eller avdrag enligt nationell lagstiftning fastställs av upphovsrättsorganisationernas medlemmar och att organisationerna ger rättighetshavarna insyn i de regler som gäller för sådana avdrag. Alla sådana rättighetshavare bör utan åtskillnad ha tillgång till alla sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster som finansieras genom sådana avdrag. Detta direktiv bör dock inte påverka nationell lagstiftning om aspekter som inte regleras genom detta direktiv. (17) Upphovsrättsorganisationerna kan förvalta rättigheter och inkassera intäkter från utnyttjandet av rättigheterna (nedan kallade rättighetsintäkter ) inom ramen för representationsavtal med andra organisationer. För att skydda rättigheter som tillhör medlemmar i andra upphovsrättsorganisationer bör en organisation inte skilja mellan rättigheter som den förvaltar genom representationsavtal och rättigheter som den förvaltar direkt för sina rättighetshavare. Upphovsrättsorganisationen bör inte heller få göra avdrag på rättighetsintäkter som inkasserats för en annan upphovsrättsorganisations räkning utan den andra organisationens uttryckliga medgivande. (18) Skäliga affärsvillkor för licensieringen är särskilt viktiga för att säkerställa att användarna kan skaffa licens för de verk och andra skyddade alster vars rättigheter upphovsrättsorganisationen representerar och för att säkerställa ersättningen till rättighetshavarna. Upphovsrättsorganisationerna och användarna bör därför licensförhandla med god vilja och tillämpa tariffer som fastställs enligt objektiva kriterier. (19) För att öka rättighetshavarnas, användarnas och andra upphovsrättsorganisationers tilltro till upphovsrättsorganisationernas förvaltningstjänster bör varje upphovsrättsorganisation vara skyldig att införa särskilda insynsåtgärder. Varje upphovsrättsorganisation bör därför underrätta enskilda rättighetshavare om de belopp som betalas till dem och motsvarande avdrag. De bör också vara skyldiga att tillhandahålla tillräcklig information, inbegripet ekonomisk information, till de andra upphovsrättsorganisationer vars rättigheter de förvaltar genom representationsavtal. Varje upphovsrättsorganisation bör också offentliggöra tillräcklig information för att se till att rättighetshavare, användare och andra upphovsrättsorganisationer förstår hur organisationen är strukturerad och hur den genomför sin verksamhet. Upphovsrättsorganisationerna bör särskilt underrätta rättighetshavare, användare och andra upphovsrättsorganisationer om repertoarens räckvidd och reglerna om avgifter, avdrag och tariffer. (20) För att se till att rättighetshavarna kan övervaka hur deras upphovsrättsorganisationer fungerar och jämföra resultaten, bör upphovsrättsorganisationerna offentliggöra en årlig insynsrapport som innehåller jämförbar reviderad finansiell information som särskilt gäller upphovsrättsorganisationsverksamheten. Upphovsrättsorganisationerna bör också offentliggöra en årlig specialrapport om användningen av de belopp som avdelats för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster. För att undvika orimlig belastning på mindre upphovsrättsorganisationer och för att skyldigheterna enligt detta direktiv ska vara proportionerliga, bör medlemsstaterna enligt eget övervägande kunna undanta de minsta upphovsrättsorganisationerna från vissa skyldigheter rörande insyn. (21) Leverantörerna av nättjänster som använder musikaliska verk, t.ex. musiktjänster där konsumenterna kan ladda ner musik eller lyssna på streamad musik eller andra tjänster som erbjuder filmer eller spel där musik är ett viktigt inslag, måste först skaffa rättigheterna att använda sådana verk. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället[20] krävs licens för var och en av rättigheterna för användning av musikaliska verk på nätet. Dessa rättigheter är ensamrätter till återgivning och ensamrätter för överföring av musikaliska verk till allmänheten, i vilket ingår rättigheten att göra dem tillgängliga. De kan förvaltas av enskilda rättighetshavare, t.ex. författare eller musikförläggare, eller av upphovsrättsorganisationer som erbjuder kollektiva förvaltningstjänster till rättighetshavare. Olika upphovsrättsorganisationer kan förvalta upphovsmännens rättigheter till återgivning och överföring till allmänheten. Det finns också fall där flera rättighetshavare har rättigheter till samma verk och kan ha gett tillstånd till olika upphovsrättsorganisationer att licensiera sina andelar av rättigheterna till verket. Användare som vill erbjuda konsumenterna en tjänst på nätet med ett brett urval musikaliska verk behöver aggregera rättigheter till verk från olika rättighetshavare och upphovsrättsorganisationer. (22) Trots att internet är gränslöst är nätmarknaden för musiktjänster i EU fortfarande fragmenterad och det finns en bit kvar till en gemensam marknad. Komplexiteten och svårigheterna förknippade med kollektiv förvaltning av rättigheter i Europa har i vissa situationer förvärrat fragmenteringen av den europeiska digitala marknaden för musiktjänster på nätet. Denna situation står i stark kontrast till konsumenternas ökande efterfrågan på digitalt innehåll och tillhörande innovativa tjänster, även över nationella gränser. (23) I sin rekommendation 2005/737/EG uttrycker kommissionen sitt stöd för en ny rättslig ram som är bättre lämpad för unionsomfattande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter när det gäller att tillhandahålla lagliga musiktjänster på nätet. Enligt rekommendationen behöver de kommersiella användarna i en era där musikaliska verk utnyttjas på nätet en licenspolitik som är anpassad till den gränslösa internetmiljön, med licenser som omfattar flera länder. På grund av rekommendationens frivilliga karaktär har den inte varit tillräcklig för att uppmuntra till omfattande gränsöverskridande licensiering av näträttigheter för musikaliska verk och bemöta de särskilda krav som gäller för gränsöverskridande licensiering. (24) När det gäller musik på nätet är kollektiv förvaltning av upphovsrättigheter på territoriell basis fortfarande normen, och därför är det ytterst viktigt att skapa betingelser där upphovsrättsorganisationerna kan fungera så effektivt som möjligt i en miljö som är allt mer gränsöverskridande. Det är därför på sin plats att tillhandahålla en uppsättning regler som samordnar de grundläggande villkoren för upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande kollektiva licensiering av näträttigheter till musikaliska verk. Bestämmelserna bör säkerställa den minimikvalitet som krävs för upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande tjänster, särskilt i fråga om insyn i den repertoar de representerar och möjligheten att kontrollera att de finansiella flöden som gäller användningen av rättigheter är korrekta. Det bör också finnas en ram som ger tillgång till frivillig aggregering av musikrepertoar, vilket minskar antalet licenser som en användare behöver för att driva en gränsöverskridande tjänst. Bestämmelserna bör göra det möjligt för en upphovsrättsorganisation att begära att en annan upphovsrättsorganisation representerar dess repertoar på en gränsöverskridande grund om den inte på egen hand kan uppfylla kravet. Det bör finnas en skyldighet för den tillfrågade organisationen, förutsatt att den aggregerar repertoar och erbjuder eller utfärder gränsöverskridande licenser, att godta den begärande organisationens tillstånd. Utvecklandet av unionsomfattande lagliga tjänster för musik på nätet bör också bidra till kampen mot piratverksamhet. (25) Tillgången till exakt och lättförståelig information om de musikaliska verk, rättighetshavare och rättigheter som varje upphovsrättsorganisation har tillstånd att representera i en given medlemsstat är en särskilt viktig faktor med tanke på ett effektivt och öppet licensieringsförfarande, den efterföljande övervakningen av hur de licensierade rättigheterna används, faktureringen av tjänsteleverantörerna och fördelningen av utestående belopp till rättighetshavare. Därför bör upphovsrättsorganisationer som utfärdar gränsöverskridande licenser för musikaliska verk ha resurser att hantera dessa detaljerade uppgifter snabbt och korrekt. För detta krävs kontinuerligt uppdaterade databaser om upphovsrätter med gränsöverskridande licensiering som gör det möjligt att identifiera verk, rättigheter, rättighetshavare och medlemsstater som en upphovsrättsorganisation har tillstånd att representera. Dessa databaser bör också hjälpa till att matcha information om verk med information om fonogram eller alla andra upptagningar som verket ingår i. Det är också viktigt att säkerställa att framtida licensinnehavare och rättighetshavare har tillgång till den information som behövs för att identifiera den repertoar som dessa upphovsrättsorganisationer representerar, utan att det påverkar andra skyddsåtgärder som dessa organisationer kan ha rätt att vidta för att säkerställa uppgifternas riktighet och integritet, kontrollera hur uppgifterna återanvänds och skydda personuppgifter och kommersiellt känslig information. (26) För att se till att uppgifterna om den musikrepertoar som upphovsrättsorganisationerna hanterar är så korrekta som möjligt, bör de organisationer som utfärdar gränsöverskridande licenser för musikaliska verk vara skyldiga att uppdatera sina databaser kontinuerligt och utan dröjsmål. De bör inrätta enkelt tillgängliga förfaranden så att rättighetshavare och andra upphovsrättsorganisationer vars repertoar de representerar kan anmäla felaktigheter som upphovsrättsorganisationernas databaser kan innehålla i fråga om verk som de äger eller kontrollerar, inklusive hela eller delvisa rättigheter, och medlemsstater för vilka de har gett tillstånd till den berörda upphovsrättsorganisationen att agera. De bör också ha kapacitet till elektronisk hantering av registreringen av verk och tillstånd att förvalta rättigheter. Med tanke på hur viktigt det är med automatisk informationsbehandling för snabb och effektiv hantering av uppgifter, bör upphovsrättsorganisationerna se till att rättighetshavarna kan lämna information genom elektroniska system på ett strukturerat sätt. Upphovsrättsorganisationerna bör så långt som möjligt se till att deras elektroniska system följer relevanta branschnormer eller förfaranden som har utvecklats på internationell nivå eller unionsnivå. (27) Genom digital teknik kan upphovsrättsorganisationerna genomföra automatisk övervakning av hur licensinnehavarna använder de licensierade musikaliska verken och underlätta faktureringen. Användning av branschnormer för musikanvändning, försäljningsrapportering och fakturering är avgörande för effektivare utväxling av uppgifter mellan upphovsrättsorganisationer och användare. Övervakningen av hur licenser används bör göras med respekt för grundläggande rättigheter, dvs. rätten till respekt för privat- och familjeliv och skyddet av uppgifter. För att säkerställa att dessa effektivitetsvinster ger snabbare hantering av ekonomiska uppgifter och i slutändan snabbare betalningar till rättighetshavarna bör upphovsrättsorganisationerna vara skyldiga att utan dröjsmål fakturera tjänsteleverantörerna och fördela utestående belopp till rättighetshavarna. För att detta krav ska fungera effektivt är det nödvändigt att licensinnehavarna gör allt som står i deras makt för att ge upphovsrättsorganisationerna korrekta och regelbundna rapporter om hur verken används. Upphovsrättsorganisationerna behöver inte godta rapporter från användarna i godtyckligt format när det finns allmänt gällande branschnormer. (28) För att upphovsrättsorganisationer som utfärdar gränsöverskridande kollektiva licenser ska kunna tillhandahålla förvaltningstjänster av hög kvalitet behöver de tillgång till stora mängder uppgifter och tillräckliga tekniska resurser. Upphovsrättsorganisationerna bör inte hindras att lägga ut tjänster för utfärdande av gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk, förutsatt att organisationernas skyldigheter gentemot rättighetshavare, leverantörer av nättjänster och andra upphovsrättsorganisationer inte påverkas och att de skyldigheter om dataskydd som anges i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[21] respekteras. Delade eller konsoliderade back office-resurser kan hjälpa upphovsrättsorganisationerna att förbättra förvaltningstjänsterna och rationalisera investeringarna i databehandlingsverktyg. (29) Aggregering av olika musikrepertoarer för gränsöverskridande licensiering underlättar licensieringsförfarandet och, när alla repertoarer görs tillgängliga för marknaden för gränsöverskridande licensiering, förbättrar den kulturella mångfalden och minskar antalet transaktioner som en leverantör av tjänster på nätet behöver göra för att kunna erbjuda sina tjänster. En sådan aggregering av repertoarer bör göra det enklare att ta fram nya nättjänster och bör också leda till sänkta transaktionskostnader vilket i slutändan gynnar konsumenterna. Därför bör upphovsrättsorganisationer som inte vill eller kan utfärda gränsöverskridande licenser direkt för sin egen musikrepertoar uppmuntras att frivilligt ge tillstånd till andra upphovsrättsorganisationer att förvalta repertoaren på icke-diskriminerande villkor. När begäran om att ge tillstånd lämnas in bör den tillfrågade upphovsrättsorganisationen vara skyldig att godta begäran, förutsatt att organisationen aggregerar repertoar och erbjuder eller utfärdar gränsöverskridande licenser. Ensamrätt i avtal om gränsöverskridande licenser begränsar dessutom utbudet för användare som vill ha gränsöverskridande licenser och begränsar även utbudet för upphovsrättsorganisationer som vill ha förvaltningstjänster för sin repertoar på en gränsöverskridande grund. Därför bör alla representationsavtal mellan upphovsrättsorganisationer som tillhandahåller gränsöverskridande licenser slutas på en grund som inte innebär ensamrätt. (30) En särskilt viktig faktor för rättighetshavarna är insynen i de villkor som gäller när en upphovsrättsorganisation förvaltar näträttigheter som de har fått tillstånd att representera. Upphovsrättsorganisationerna bör därför ge rättighetshavarna tillräcklig information om de huvudsakliga villkoren i avtal som ger en annan upphovsrättsorganisation tillstånd att representera rättigheter för musik på nätet när det gäller gränsöverskridande licensiering. (31) Det är också viktigt att kräva att upphovsrättsorganisationer som erbjuder eller utfärdar gränsöverskridande licenser godtar att representera den repertoar som förvaltas av en annan upphovsrättsorganisation som inte vill göra detta direkt. För att säkerställa att detta krav inte är oproportionerligt och inte går längre än vad som är nödvändigt, bör den tillfrågade upphovsrättsorganisationen endast vara skyldig att godta representationen om begäran är begränsad till sådana näträttigheter eller kategorier av näträttigheter som den tillfrågade organisationen representerar. Kravet bör dessutom endast gälla upphovsrättsorganisationer som aggregerar repertoar och bör inte utökas till upphovsrättsorganisationer som endast tillhandahåller gränsöverskridande licenser för sin egen repertoar. Inte heller bör kravet gälla upphovsrättsorganisationer som enbart aggregerar rättigheter till samma verk för att kunna göra gemensam licensiering för återgivning och överföring till allmänheten för dessa verk. Avtal genom vilka en upphovsrättsorganisation ger tillstånd till en eller flera andra upphovsrättsorganisationer att utfärda gränsöverskridande licenser för sin egen musikrepertoar för användning på nätet bör inte hindra den upphovsrättsorganisationen att fortsätta utfärda licenser begränsade till den medlemsstats territorium där organisationen är etablerad, för sin egen repertoar och all annan repertoar som den har tillstånd att representera i den medlemsstaten. (32) Syftet med och effektiviteten hos bestämmelserna rörande upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande licensiering undermineras kraftigt om rättighetshavarna inte kan utöva sina rättigheter genom att utfärda gränsöverskridande licenser i fall där den upphovsrättsorganisation till vilken de har anförtrott sina rättigheter inte utfärdar eller erbjuder gränsöverskridande licenser och inte vill ge tillstånd till en annan upphovsrättsorganisation att göra detta. Det är därför viktigt att rättighetshavarna i sådana omständigheter kan utöva rättigheten att själva eller genom en eller flera andra parter utfärda de gränsöverskridande licenser som leverantörerna av nättjänster vill ha, utan att behöva återta rättigheterna från upphovsrättsorganisationen. (33) Med tanke på nätmarknadens intressen bör de centrala skyldigheterna rörande tillträde till information och resurserna för databehandling, fakturering och betalning också gälla för alla enheter som helt eller delvis ägs av en upphovsrättsorganisation och som erbjuder eller utfärdar gränsöverskridande licenser för musikaliska verk. (34) I den digitala miljön står upphovsrättsorganisationerna upprepat inför krav om ny licensiering för sin repertoar i takt med att det uppstår helt nya former av utnyttjande och affärsmodeller. I sådana fall och för att främja en miljö som gynnar att sådana licenser utvecklas så snabbt som möjligt, bör upphovsrättsorganisationerna ha den flexibilitet som krävs för att erbjuda individualiserade och innovativa licenser, utan att dessa används som prejudikat när villkor fastställs för andra typer av licenser. (35) Sändningsföretagen har i allmänhet en licens från en lokal upphovsrättsorganisation för sina egna utsändningar av radio- och teveprogram som innehåller musikaliska verk. En sådan licens är ofta begränsad till utsändningar. För att göra sådana utsändningar tillgängliga också på nätet krävs en licens för näträttigheter till musikaliska verk. För att underlätta licensiering av näträttigheter för musik när det gäller samtidig och fördröjd sändning på nätet av teve- och radiosändningar är det nödvändigt att få ett undantag från de regler som annars gäller för gränsöverskridande licensiering av musikaliska verk för användning på nätet. Ett sådant undantag bör begränsas till vad som är nödvändigt för att få tillgång till teve- eller radioprogram på nätet och till material som har ett klart och underordnat förhållande till originalsändningen och som produceras t.ex. för komplettering, förhandstitt eller recension av teve- eller radioprogrammet i fråga. Undantaget bör inte fungera så att konkurrensen snedvrids jämfört med andra tjänster som ger konsumenterna tillgång till enskilda musikaliska eller audiovisuella verk på nätet eller leda till begränsande förfaranden såsom uppdelning av marknader eller kunder i strid med artikel 101 eller 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (36) Det är nödvändigt att säkerställa att bestämmelserna i den nationella lagstiftning som antas enligt detta direktiv verkställs effektivt. Upphovsrättsorganisationerna bör erbjuda sina medlemmar särskilda förfaranden för hantering av klagomål och lösning av tvister. Dessa förfaranden bör också vara tillgängliga för andra rättighetshavare som en upphovsrättsorganisation representerar. Det är också på sin plats att säkerställa att medlemsstaterna har oberoende, opartiska och effektiva organ som kan lösa kommersiella tvister mellan upphovsrättsorganisationer och användare rörande gällande eller föreslagna licensieringsvillkor eller situationer där en begäran om licens har avslagits. Vidare kan bestämmelserna om gränsöverskridande licensiering av näträttigheter för musikaliska verk försvagas om dispyter mellan upphovsrättsorganisationer och motparter inte får en snabb och effektiv lösning genom oberoende och opartiska organ. Därför är det på sin plats att, utan att det påverkar rättigheten att vända sig till domstol, tillhandahålla ett enkelt tillgängligt, effektivt och opartiskt förfarande utanför domstol för att lösa konflikter mellan å ena sidan upphovsrättsorganisationer och å andra sidan leverantörer av musiktjänster på nätet, rättighetshavare och andra upphovsrättsorganisationer. (37) Dessutom bör medlemsstaterna inrätta lämpliga förfaranden som gör det möjligt att lämna klagomål rörande upphovsrättsorganisationer som inte efterlever lagstiftningen och för att i förekommande fall ålägga lämpliga, effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Medlemsstaterna bör avgöra vilka myndigheter som ska ha ansvaret för administrering av klagomålsförfaranden och påföljder. För att säkerställa att kraven rörande gränsöverskridande licensiering efterlevs bör det finnas särskilda bestämmelser om övervakning av hur de uppfylls. För detta bör medlemsstaternas behöriga myndigheter och Europeiska kommissionen samarbeta sinsemellan. (38) Det är viktigt att upphovsrättsorganisationerna respekterar rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter för alla rättighetshavare, medlemmar, användare och andra personer vars uppgifter de hanterar. Direktiv 95/46/EG reglerar den behandling av personuppgifter som görs inom ramen för detta direktiv i medlemsstaterna och under uppsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna har utsett. Rättighetshavarna bör få tillräcklig information om hur deras uppgifter hanteras, vem som är mottagare till uppgifterna, tidsgränser för hur länge uppgifterna hålls i databasen och hur rättighetshavarna kan utöva sin rätt att få tillgång till, korrigera eller radera uppgifter som rör deras person enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 95/46/EG. Särskilt gäller att unika identifierare som gör det möjligt att indirekt identifiera en person bör hanteras som personuppgifter enligt det som anges i artikel 2.a i det direktivet. (39) Mot bakgrund av artikel 12.b i direktiv 95/46/EG enligt vilken alla registrerade har rätt att få korrigering, radering eller blockering av felaktiga eller ofullständiga uppgifter, säkerställs genom detta direktiv även att felaktig information rörande rättighetshavare eller andra upphovsrättsorganisationer när det gäller gränsöverskridande licenser, korrigeras utan otillbörligt dröjsmål. (40) Bestämmelserna om verkställighetsåtgärder bör inte påverka oberoende offentliga nationella myndigheters behörigheter som de fastställts av medlemsstaterna enligt artikel 28 i direktiv 95/46/EG för övervakning av att de nationella bestämmelser som antagits för att genomföra det direktivet efterlevs. (41) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktivets krav om att det bör finnas tvistlösningsmekanismer att tillgå för medlemmar, rättighetshavare, användare och upphovsrättsorganisationer bör inte hindra parterna från att utöva sin rätt att vända sig till domstol enligt det som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (42) Eftersom målet med detta direktiv, att förbättra medlemmarnas möjligheter att utöva kontroll över upphovsrättsorganisationernas verksamhet, garantera tillräcklig insyn i dem och förbättra den gränsöverskridande licensieringen av upphovsrättigheter för användning av musikaliska verk på nätet inte tillräckligt kan nås av medlemsstaterna och därför, på grund av storleksordningen och följderna, bättre kan nås på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder enligt principen om subsidiaritet enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (43) Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte tillämpandet av konkurrenslagstiftningens regler och annan relevant lagstiftning inom andra områden såsom sekretess, affärshemligheter, integritet, tillgång till handlingar, avtalsrätt och internationell privaträtt rörande lagkonflikter och domstolars behörighet. (44) Enligt medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska förklaring om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att i motiverade fall komplettera anmälan av sina införlivandeåtgärder med ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan ett direktivs beståndsdelar och motsvarande delar i de nationella införlivanderättsakterna. När det gäller detta direktiv anser lagstiftaren det vara motiverat att sådana dokument lämnas in. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Avdelning I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ARTIKEL 1 SYFTE I detta direktiv fastställs krav som behövs för att säkerställa att upphovsrättsorganisationerna förvaltar upphovsrätt och närstående rättigheter på ett välfungerande sätt. Likaså fastställs krav för upphovsrättsorganisationernas gränsöverskridande licensiering av upphovsrättigheter till musikaliska verk som utnyttjas på nätet. Artikel 2Tillämpningsområde Avdelningarna I, II och IV med undantag för artiklarna 36 och 40 ska vara tillämpliga på alla upphovsrättsorganisationer som är etablerade i unionen. Avdelning III och artiklarna 36 och 40 i avdelning IV ska endast vara tillämpliga på upphovsrättsorganisationer som förvaltar upphovsrättigheter till musikaliska verk för gränsöverskridande användning på nätet. Artikel 3 Definitioner I detta direktiv gäller följande definitioner: a) upphovsrättsorganisation : en organisation som har tillstånd enligt lag eller genom överlåtelse, licens eller annat avtal från mer än en rättighetshavare, att förvalta upphovsrätter eller närstående rättigheter som sitt enda eller huvudsakliga uppdrag och som ägs eller kontrolleras av sina medlemmar, b) rättighetshavare : en fysisk eller juridisk person som inte är en upphovsrättsorganisation och som innehar upphovsrätt eller närstående rättighet eller som inom ramen för ett avtal om utnyttjande av rättigheter har rätt till en del av intäkterna från någon av de rättigheter som upphovsrättsorganisationen förvaltar, c) medlem i en upphovsrättsorganisation : en rättighetshavare eller en enhet som direkt representerar rättighetshavare, inbegripet andra upphovsrättsorganisationer och rättighetshavarsammanslutningar, som uppfyller kraven på medlemskap i upphovsrättsorganisationen, d) stadga : stiftelseurkund och bolagsordning, stadga, regler eller etableringsdokument för en upphovsrättsorganisation, e) direktör : en verkställande direktör, en ledamot av styrelsen, ledningen eller övervakningsorganet för en upphovsrättsorganisation, f) rättighetsintäkter : inkomster som en upphovsrättsorganisation har inkasserat för rättighetshavarnas räkning, från antingen en ensamrätt, en rätt till ersättning eller en rätt till kompensation, g) förvaltningsavgifter : det belopp som en upphovsrättsorganisation debiterar för att täcka kostnaderna för förvaltning av upphovsrätt eller närstående rättigheter, h) representationsavtal : avtal mellan upphovsrättsorganisationer genom vilket en upphovsrättsorganisation ger tillstånd till en annan upphovsrättsorganisation att representera rättigheter i sin repertoar, inbegripet avtal som sluts enligt artiklarna 28 och 29, i) användare : en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet som kräver tillstånd från rättighetshavare, ersättning till rättighetshavare eller betalning av kompensation till rättighetshavare och som inte agerar i egenskap av konsument, j) repertoar : de verk eller andra alster för vilka en upphovsrättsorganisation förvaltar rättigheter, k) gränsöverskridande licens : en licens som täcker flera än en medlemsstats territorium, l) näträttigheter till musikaliska verk : de rättigheter till ett musikaliskt verk som utfärdas enligt artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG och som krävs för att få tillhandahålla musiktjänster på nätet, m) musiktjänst på nätet : en av informationssamhällets tjänster enligt det som avses i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG och som kräver licensiering för musikaliska verk. Avdelning II UPPHOVSRÄTTSORGANISATIONER KAPITEL 1 Upphovsrättsorganisationernas medlemmar och organisation Artikel 4Allmänna principer Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationerna agerar i sina medlemmars bästa intresse och att de inte ålägger de rättighetshavare vars rättigheter de förvaltar skyldigheter som inte objektivt sett är nödvändiga för skyddet av rättighetshavarnas rättigheter och intressen. Artikel 5Rättighetshavarnas rättigheter 1. Medlemsstaterna ska se till att rättighetshavarna har de rättigheter som fastställs i punkterna 2–7 och att dessa rättigheter anges i upphovsrättsorganisationens stadga eller medlemskapsvillkor. 2. Rättighetshavarna ska få ge tillstånd till valfri upphovsrättsorganisation att förvalta valfria rättigheter, kategorier av rättigheter eller typer av verk och andra alster, för valfria medlemsstater oavsett upphovsrättsorganisationens eller rättighetshavarens hemstat, etableringsstat eller nationalitet. 3. Rättighetshavarna ska ha rätt att avsluta tillståndet att förvalta rättigheter, kategorier av rättigheter eller typer av verk och andra alster som har beviljats en upphovsrättsorganisation eller att frånta en upphovsrättsorganisation någon av de rättigheter, kategorier av rättigheter eller typer av verk och andra alster efter eget val och för de medlemsstater de väljer, med rimligt varsel som inte överskrider sex månader. Upphovsrättsorganisationen kan besluta att ett sådant avslutande eller fråntagande endast träder i kraft i mitten och i slutet av räkenskapsåret, beroende på vilket som infaller först efter att varselperioden har löpt ut. 4. Om det finns utestående belopp till en rättighetshavare för utnyttjande som inträffat innan avslutandet av tillståndet eller fråntagandet av rättigheter trädde i kraft eller under en licens som beviljats innan ett sådant avslutande av tillstånd eller fråntagandet av rättigheter trädde i kraft, ska rättighetshavaren ha kvar sina rättigheter enligt artiklarna 12, 16, 18 och 34 när det gäller sådana utnyttjanden. 5. Upphovsrättsorganisationerna ska inte begränsa utövandet av rättigheter enligt punkterna 3 och 4 genom att kräva att förvaltningen av rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster som är föremål för avslutande eller fråntagning anförtros en annan upphovsrättsorganisation. 6. Medlemsstaterna ska se till att rättighetshavarna ger sitt uttryckliga medgivande specifikt för varje rättighet eller kategori av rättigheter eller typ av verk eller andra alster som rättighetshavaren beviljar upphovsrättsorganisationen tillstånd att förvalta och att varje sådant medgivande finns dokumenterat. 7. En upphovsrättsorganisation ska underrätta rättighetshavarna om deras rättigheter enligt punkterna 1–6 innan de tar emot tillstånd att förvalta rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster. Upphovsrättsorganisationerna ska underrätta medlemmarna om deras rättigheter enligt punkterna 1–6 inom sex månader från datum för införlivande av detta direktiv. Artikel 6Regler för medlemmar i upphovsrättsorganisationer 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationerna efterlever de regler som anges i punkterna 2–5. 2. Upphovsrättsorganisationerna ska godta rättighetshavare som medlemmar om de uppfyller kraven för medlemskap. De kan endast avslå begäran om medlemskap på grundval av objektiva kriterier. Dessa kriterier ska anges i upphovsrättsorganisationens stadga eller medlemskapsvillkor och de ska vara allmänt tillgängliga. 3. Stadgan för en upphovsrättsorganisation ska omfatta lämpliga och effektiva mekanismer för medlemmarnas deltagande i beslutsfattandet. De olika kategorierna av medlemmar ska vara skäligen och balanserat representerade vid beslutsfattandet. 4. Upphovsrättsorganisationerna ska också ge sina medlemmar möjlighet att kommunicera på elektronisk väg, även när det gäller att utöva medlemsrättigheter. Möjligheten att använda elektroniska medel ska inte bero på medlemmens hemvist eller etableringsplats. 5. Upphovsrättsorganisationerna ska hålla medlemsregister som uppdateras regelbundet så att medlemmarna kan identifieras och lokaliseras på ett effektivt sätt. Artikel 7Bolagsstämma för medlemmarna i en upphovsrättsorganisation 1. Medlemsstaterna ska se till att bolagsstämman för medlemmarna i en upphovsrättsorganisation organiseras enligt det som fastställs i punkterna 2–8. 2. Bolagsstämma för medlemmarna i en upphovsrättsorganisation ska sammankallas minst en gång per år. 3. Bolagsstämman ska godkänna alla ändringar till upphovsrättsorganisationens stadga och medlemskapsvillkor i de fall där villkoren inte regleras av stadgan. 4. Bolagsstämman ska ha befogenhet att avgöra om utnämning eller avskedande av direktörer och godkänna deras ersättning och andra fördelar såsom icke-monetära fördelar, pensionsfördelar, rätt till andra fördelar och rätt till avgångsvederlag. Bolagsstämman ska inte besluta om utnämning eller avskedande av styrelseledamöter eller en verkställande direktör i fall där styrelsen har befogenheter att utnämna eller avskeda dem. 5. Enligt det som anges i kapitel 2 i avdelning II ska bolagsstämman minst besluta om följande: a) Principen för fördelningen av belopp till rättighetshavare, utom om bolagsstämman beslutar att delegera detta beslut till övervakningsorganet. b) Användningen av utestående belopp till rättighetshavare som inte kan fördelas enligt det som anges i artikel 12.2, utom om bolagsstämman beslutar att delegera detta beslut till övervakningsorganet. c) Den allmänna investeringsstrategin, i vilket ingår att bevilja lån eller lämna säkerhet eller garanti för lån, när det gäller rättighetsintäkter. d) Reglerna rörande avdrag från rättighetsintäkter. 6. Bolagsstämman ska kontrollera upphovsrättsorganisationens verksamhet genom att minst besluta om utnämning och avskedande av revisor och godkännande av den årliga insynsrapporten och revisionsberättelsen. 7. Eventuella begränsningar rörande upphovsrättsorganisationens medlemmars rätt att delta och utöva rösträtt vid bolagsstämman ska vara skäliga och proportionerliga och basera sig på följande kriterier: a) Medlemskapets varaktighet. b) Belopp som har mottagits av eller är utestående till en medlem för den berörda räkenskapsperioden. Dessa kriterier ska anges i upphovsrättsorganisationens stadga eller medlemskapsvillkor och de ska vara allmänt tillgängliga enligt artiklarna 17 och 19. 8. Varje medlem i en upphovsrättsorganisation ska ha rätt att utnämna valfri fysisk eller juridisk person som fullmaktshavare för att delta och rösta vid bolagsstämman i den medlemmens namn. Artikel 8Övervakningsfunktion 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationen inrättar en övervakningsfunktion med ansvar för kontinuerlig övervakning av hur personer med ledningsansvar i organisationen fungerar och hur de uppfyller sina plikter. Det ska finnas en skälig och balanserad representation av upphovsrättsorganisationens medlemmar i det organ som utövar denna övervakning för att säkerställa att de kan delta på ett meningsfullt sätt. 2. Det organ som anförtros övervakningsfunktionen ska sammanträda regelbundet och ha minst följande befogenheter: a) Godkänna upphovsrättsorganisationens anskaffningar av fast egendom. b) Godkänna inrättandet av dotterenheter, anskaffning av andra enheter, anskaffning av aktier eller rättigheter i andra enheter, sammanslagningar och allianser. c) Godkänna låntagning, utlåning och lämnandet av säkerheter eller garantier för lån. 3. Medlemsstaterna får besluta att punkterna 1 och 2 inte ska gälla för en upphovsrättsorganisation som i sin balansräkning inte överskrider gränserna för två av följande tre kriterier: a) Sammanlagd balansräkning 350 000 euro. b) Nettoomsättning 700 000 euro. c) Högst tio anställda i genomsnitt under räkenskapsåret. Artikel 9Skyldigheter för personer som har ansvar för den dagliga ledningen av upphovsrättsorganisationens affärsverksamhet 1. Medlemsstaterna ska se till att de personer som har ansvar för den dagliga ledningen av en upphovsrättsorganisations affärsverksamhet och de som är organisationens direktörer, med undantag för direktörer som sköter övervakning, leder upphovsrättsorganisationen på ett sunt och ansvarsfullt sätt, med sunda förvaltnings- och redovisningsmetoder och mekanismer för intern kontroll. 2. Medlemsstaterna ska se till att de personer som har ansvar för den dagliga ledningen av en upphovsrättsorganisations affärsverksamhet och de som är organisationens direktörer, med undantag för direktörer som sköter övervakning, inrättar förfaranden för att undvika intressekonflikter. Upphovsrättsorganisationen ska ha förfaranden för att identifiera, hantera, övervaka och upptäcka intressekonflikter så att dessa inte kommer åt att skada medlemmarnas intressen. Dessa förfaranden ska inbegripa ett årligt individuellt utlåtande från var och en av dessa personer och direktörer till det organ som sköter övervakningsfunktionen, och utlåtandet ska innehålla följande information: a) Intressen i upphovsrättsorganisationen. b) Alla ersättningar från upphovsrättsorganisationen, inbegripet pensionssystem, naturaförmåner och andra typer av fördelar. c) Alla belopp som erhållits i egenskap av rättighetshavare från upphovsrättsorganisationen. d) En deklaration om eventuella aktuella eller potentiella konflikter mellan personliga intressen och upphovsrättsorganisationens intressen eller mellan skyldigheter gentemot upphovsrättsorganisationen och skyldigheter gentemot andra juridiska eller fysiska personer. Kapitel 2 Förvaltningen av rättighetsintäkter Artikel 10Inkassering och användning av rättighetsintäkter 1. Upphovsrättsorganisationerna ska iaktta aktsamhet vid inkassering och förvaltning av rättighetsintäkter. 2. En upphovsrättsorganisation ska förvalta och hålla rättighetsintäkter och inkomster från investeringar separat från sina egna tillgångar, inkomster från förvaltningstjänster eller inkomster från annan typ av verksamhet. 3. En upphovsrättsorganisation ska inte få använda rättighetsintäkter och andra inkomster som härrör från investeringar för egen räkning, utom när det gäller avdrag för förvaltningsavgifter. 4. I fall där en upphovsrättsorganisation i väntan på fördelning av utestående belopp till rättighetshavarna investerar rättighetsintäkterna och inkomster från investeringar, ska organisationen göra detta i enlighet med de allmänna investeringsprinciper som anges i artikel 7.5 c och enligt följande regler: a) Tillgångarna ska investeras i medlemmarnas bästa intresse och om det finns potentiella intressekonflikter ska upphovsrättsorganisationen se till att investeringens enda syfte är medlemmarnas intressen. b) Tillgångarna ska investeras i syfte att trygga säkerhet, kvalitet, likviditet och vinst för portfolion som helhet. c) Tillgångarna ska diversifieras tillräckligt för att undvika för stor betoning på någon viss tillgång och ackumulering av risker i portfolion som helhet. Artikel 11Avdrag 1. Medlemsstaterna ska se till att de avtal som styr förhållandet mellan en upphovsrättsorganisation och dess medlemmar och rättighetshavare omfattar specifikationer av de avdrag som tillämpas på de rättighetsintäkter som avses i artikel 16.e. 2. Medlemsstaterna ska se till att rättighetshavarna, i fall där en upphovsrättsorganisation erbjuder sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster som finansieras genom avdrag från rättighetsintäkter, har rätt till följande: a) Sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster på grundval av rättvisa kriterier, särskilt när det gäller tillgången till och omfattningen för sådana tjänster. b) Rättighetshavare som har avslutat sitt tillstånd för förvaltning av rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster eller som har återtagit sina rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster från upphovsrättsorganisationen, ska fortsättningsvis ha tillgång till dessa tjänster. Kriterierna rörande tillgången till och omfattningen av sådana tjänster kan beakta de rättighetsintäkter som har genererats av dessa rättighetshavare och varaktigheten för tillståndet att förvalta rättigheter, förutsatt att kriterierna också är tillämpliga på rättighetshavare som inte har avslutat sitt tillstånd eller inte har återtagit sina rättigheter eller kategorier av rättigheter eller typer av verk och andra alster från upphovsrättsorganisationen. Artikel 12Fördelning av utestående belopp till rättighetshavare 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationen regelbundet och korrekt fördelar och betalar utestående belopp till alla rättighetshavare som organisationen representerar. Upphovsrättsorganisationen ska göra fördelning och betalning senast 12 månader från slutet av det räkenskapsår under vilket rättighetsintäkten inkasserades, utom om det finns objektiva skäl, särskilt rörande rapportering från användarna, identifiering av rättigheter och rättighetshavare eller matchning av information om verk och andra alster med rättighetshavare, hindrar upphovsrättsorganisationen från att respektera denna tidsfrist. Fördelning och betalning ska göras korrekt och alla kategorier av rättighetshavare ska behandlas lika. 2. Om utestående belopp inte kan fördelas till rättighetshavare och det har gått fem år från slutet av det räkenskapsår då rättighetsintäkterna i fråga inkasserades, och förutsatt att upphovsrättsorganisationen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att identifiera och lokalisera rättighetshavaren i fråga, ska upphovsrättsorganisationen fatta beslut enligt artikel 7.5 b om hur medlen ska användas, utan att detta påverkar rättighetshavarens rätt att kräva att organisationen betalar ut beloppet 3. Vid tillämpning av punkt 2 ska åtgärderna för att identifiera och lokalisera rättighetshavare omfatta granskning av medlemsregister och att ge upphovsrättsorganisationens medlemmar och allmänheten tillgång till förteckningar över verk och andra alster för vilka en eller flera rättighetshavare inte har identifierats eller lokaliserats. Kapitel 3 Förvaltning av rättigheter för andra upphovsrättsorganisationers räkning Artikel 13Rättigheter som förvaltas genom representationsavtal Medlemsstaterna ska se till att en upphovsrättsorganisation inte gör åtskillnad mellan sina medlemmar och rättighetshavare vars rättigheter den förvaltar genom representationsavtal, särskilt när det gäller tillämpliga tariffer, förvaltningsavgifter och villkoren för inkassering av rättighetsintäkter och fördelning av utestående belopp till rättighetshavarna. Artikel 14Avdrag och betalningar när det finns ett representationsavtal 1. Upphovsrättsorganisationen ska inte tillämpa andra avdrag än förvaltningsavgifter på intäkter från rättigheter som den förvaltar genom representationsavtal med en annan upphovsrättsorganisation, utom om den andra organisationen uttryckligen ger sitt medgivande till sådana avdrag. 2. Upphovsrättsorganisation ska regelbundet och korrekt fördela och betala utestående belopp till andra upphovsrättsorganisationer. Kapitel 4 Förhållandet till användare Artikel 15 Licensiering 1. Upphovsrättsorganisationerna och användarna ska förhandla om licensieringen av rättigheter med god vilja, inbegripet förmedling av all nödvändig information om sina respektive tjänster. 2. Licensieringsvillkoren ska basera sig på objektiva kriterier, i synnerhet när det gäller tariffer. Tarifferna för ensamrätter ska återspegla det ekonomiska handelsvärdet för rättigheterna och det ekonomiska värdet för de tjänster som upphovsrättsorganisationen tillhandahåller. Om det inte finns nationell lagstiftning som reglerar belopp som ska betalas till rättighetshavare i samband med rätt till ersättning och rätt till kompensation, ska upphovsrättsorganisationen fastställa de utestående beloppen på grundval av rättigheternas handelsvärde. 3. Upphovsrättsorganisationerna ska se till att användarna kan kommunicera på elektronisk väg, även för att rapportera om licensanvändningen i de fall detta är lämpligt. Kapitel 5 Insyn och rapportering Artikel 16Information till rättighetshavarna om förvaltningen av deras rättigheter Medlemsstaterna ska se till att varje upphovsrättsorganisation minst en gång om året och på elektronisk väg gör minst följande information tillgänglig för alla rättighetshavare som den representerar: a) Alla personuppgifter som rättighetshavaren har befullmäktigat upphovsrättsorganisationen att använda, även uppgifter om hur rättighetshavaren kan identifieras och lokaliseras. b) Rättighetsintäkter som har inkasserats för rättighetshavarens del. c) Utestående belopp till rättighetshavare per kategori av förvaltade rättigheter och typ av användning som upphovsrättsorganisationen betalar till rättighetshavare för den period det gäller. d) Perioden för den användning som har genererat utestående belopp till rättighetshavaren. e) Avdrag som gjorts för förvaltningsavgifter för den berörda perioden. f) Avdrag som gäller annat än förvaltningsavgifter, även sådana som enligt nationell lag kan krävas för sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster under den berörda perioden. g) Eventuella belopp som rättighetshavaren har rätt till men som inte har betalats för den berörda perioden. h) De förfaranden för klagomålshantering och tvistlösning som finns att tillgå enligt artiklarna 34 och 36. Artikel 17Information till andra upphovsrättsorganisationer om förvaltningen av rättigheter som omfattas av representationsavtal Medlemsstaterna ska se till att varje upphovsrättsorganisation minst en gång per år och på elektronisk väg gör följande information tillgänglig för den upphovsrättsorganisation för vars räkning den förvaltar rättigheter genom ett representationsavtal för en viss period: a) Utestående belopp till rättighetshavare per kategori av rättigheter som förvaltas och per typ av användning som upphovsrättsorganisationen betalar för licensiering av de rättigheter den förvaltar genom representationsavtalet. b) Avdrag som gjorts för förvaltningsavgifter och andra ändamål. c) Information om licenser och rättighetsintäkter som tillhör verk i den repertoar som täcks av representationsavtalet. d) Beslut som fattats vid bolagsstämman. Artikel 18Information som på begäran ges till rättighetshavare, medlemmar och andra upphovsrättsorganisationer 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationerna utan otillbörligt dröjsmål tillhandahåller följande information på elektronisk väg, på begäran av en rättighetshavare vars rättigheter den representerar, en upphovsrättsorganisation för vars räkning den representerar rättigheter genom representationsavtal eller en användare: a) Standardlicensieringsavtal och tillämpliga tariffer. b) Den repertoar och rättigheter som organisationen förvaltar och de medlemsstater som omfattas. c) En förteckning över representationsavtal som organisationen har tecknat, inklusive information om de upphovsrättsorganisationer det gäller, repertoar som organisationen representerar och den territoriella omfattningen för sådana avtal. 2. Dessutom ska en upphovsrättsorganisation på begäran av rättighetshavare eller upphovsrättsorganisationer tillhandahålla information om verk för vilka en eller flera rättighetshavare inte har identifierats, inbegripet tillgänglig information om verkets titel, upphovsmannens namn, förläggarens namn och annan tillgänglig relevant information som kan behövas för att identifiera rättighetshavaren. Artikel 19Information till allmänheten 1. Medlemsstaterna ska se till att varje upphovsrättsorganisation offentliggör följande information: a) Stadgan. b) Villkor för medlemskap och villkoren för att avsluta tillståndet att förvalta rättigheter, om dessa villkor inte ingår i stadgan. c) Förteckning över de personer som avses i artikel 9. d) Regler om fördelning av utestående belopp till rättighetshavare. e) Regler om förvaltningsavgifter. f) Regler om avdrag från rättighetsinkomster utom förvaltningsavgifter, inbegripet avdrag för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster. g) Tillgängliga förfaranden för klagomålshantering och tvistlösning enligt artiklarna 34, 35 och 36. 2. Informationen enligt punkt 1 ska offentliggöras på upphovsrättsorganisationens webbplats och hållas tillgänglig för allmänheten på den. Upphovsrättsorganisationen ska hålla informationen enligt punkt 1 uppdaterad. Artikel 20Årlig insynsrapport 1. Medlemsstaterna ska se till att en upphovsrättsorganisation, oavsett dess juridiska form enligt nationell lagstiftning, sammanställer och offentliggör en årlig insynsrapport, inbegripet en specialrapport, för varje räkenskapsår senast sex månader från räkenskapsårets slut. Den årliga insynsrapporten ska undertecknas av alla direktörer. Den årliga insynsrapporten ska offentliggöras på upphovsrättsorganisationens webbplats och ska hållas tillgänglig för allmänheten i minst fyra år. 2. Den årliga insynsrapporten ska innehålla minst de uppgifter som fastställs i bilaga I. 3. Den specialrapport som avses i punkt 1 ska gälla användningen av de belopp som dragits av för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster och ska minst innehålla de uppgifter som fastställs i punkt 3 i bilaga I. 4. Räkenskapsuppgifterna i den årliga insynsrapporten ska granskas av en eller flera personer med lagstadgad behörighet att utföra revision i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning[22]. Revisionsberättelsen inbegripet eventuella förbehåll ska återges i sin helhet i årsredovisningen. Vid tillämpning av denna punkt ska räkenskapsuppgifterna bestå av de räkenskaper som avses i punkt 1 a i bilaga I och finansiell information enligt punkt 1 f och 1 g i bilaga I och punkt 2 i bilaga I. 5. Medlemsstaterna får besluta att punkt 1 a, 1 f och 1 g i bilaga I inte ska gälla för en upphovsrättsorganisation som i sin balansräkning inte överskrider gränserna för två av följande tre kriterier: a) Sammanlagd balansräkning på 350 000 euro. b) Nettoomsättning på 700 000 euro. c) Högst tio anställda i genomsnitt under räkenskapsåret. Avdelning III UPPHOVSRÄTTSORGANISATIONERNAS GRÄNSÖVERSKRIDANDE LICENSIERING AV NÄTRÄTTIGHETER TILL MUSIKALISKA VERK ARTIKEL 21 GRÄNSÖVERSKRIDANDE LICENSIERING PÅ DEN INRE MARKNADEN 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationer som är etablerade på deras territorium uppfyller kraven i denna avdelning när de utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. 2. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationernas efterlevnad av dessa krav kan granskas effektivt av de behöriga myndigheter som avses i artikel 39. Artikel 22Resurser att hantera gränsöverskridande licenser 1 Medlemsstaterna ska se till att en upphovsrättsorganisation som utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk har tillräckliga resurser för effektiv och öppen elektronisk hantering av de uppgifter som behövs för förvaltningen av dessa licenser, i vilket ingår identifiering av repertoaren och övervakning av hur den används, fakturering av användare, inkassering av rättighetsintäkter och fördelning av utestående belopp till rättighetshavare. 2. Vid tillämpning av punkt 1 ska en upphovsrättsorganisation minst uppfylla följande villkor: a) Den ska ha kapacitet att exakt kunna identifiera de musikaliska verk, hela eller i delar, som upphovsrättsorganisationen har tillstånd att representera. b) Den ska ha kapacitet att exakt kunna identifiera rättigheter, hela eller i delar, och för varje medlemsstat, de rättighetshavare som tillståndet gäller, för varje musikaliskt verk eller del av det som upphovsrättsorganisationen har tillstånd att representera. c) Den ska använda unika identifierare för rättighetshavare och musikaliska verk, så långt som möjligt med beaktande av frivilliga branschnormer och -förfaranden som tagits fram på internationell nivå eller unionsnivå. d) Den ska utan otillbörligt dröjsmål beakta alla ändringar till den information som beskrivs i led a. e) Den ska ha kapacitet att snabbt och effektivt identifiera och åtgärda inkonsekvenser i uppgifter som hålls hos andra upphovsrättsorganisationer som utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. Artikel 23Insyn i uppgifter rörande gränsöverskridande repertoar 1. En upphovsrättsorganisation som utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk ska på elektronisk väg förse leverantörer av musiktjänster på nätet, rättighetshavare och andra upphovsrättsorganisationer med aktuell information som medger identifiering av den nätmusikrepertoar som den representerar. Informationen ska omfatta de musikaliska verk och rättigheter som representeras, hela eller i delar, och de medlemsstater som representeras. 2. Upphovsrättsorganisationen kan vidta rimliga åtgärder för att skydda uppgifternas korrekthet och integritet, kontrollera deras återanvändning och skydda personuppgifter och kommersiellt känslig information. Artikel 24Korrektheten hos uppgifter rörande gränsöverskridande repertoar 1. En upphovsrättsorganisation som utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk ska ha förfaranden som ger rättighetshavare och andra upphovsrättsorganisationer möjlighet att invända mot innehållet i de uppgifter som avses i artikel 22.2 eller mot uppgifter som tillhandahålls enligt artikel 23, om dessa rättighetshavare och upphovsrättsorganisationer på grundval av rimliga belägg tror att det finns fel i uppgifterna eller informationen rörande deras näträttigheter till musikaliska verk. Om invändningarna är tillräckligt underbyggda ska upphovsrättsorganisationen se till att uppgifterna eller informationen korrigeras utan otillbörligt dröjsmål. 2. Upphovsrättsorganisationen ska ge rättighetshavare vars musikaliska verk ingår i organisationens musikrepertoar möjlighet att använda elektroniska medel för att lämna information om sina musikaliska verk eller sina rättigheter till dessa verk. Därvid ska upphovsrättsorganisationen och rättighetshavarna så långt som möjligt följa internationella eller i EU utvecklade branschnormer eller -förfaranden rörande utväxling av uppgifter så att rättighetshavarna kan specificera de musikaliska verk, hela eller i delar, näträttigheterna, hela eller i delar, och de medlemsstater för vilka de ger sitt tillstånd till upphovsrättsorganisationen. Artikel 25Exakt och snabb rapportering och fakturering 1. En upphovsrättsorganisation ska övervaka hur de näträttigheter till musikaliska verk som den representerar, hela eller i delar, används av leverantörerna av musiktjänster på nätet till vilka organisationen har utfärdat en gränsöverskridande licens för dessa rättigheter. 2. Upphovsrättsorganisationen ska ge leverantörerna av musiktjänster på nätet möjligheten att på elektronisk väg rapportera den faktiska användningen av näträttigheter till musikaliska verk. Upphovsrättsorganisationen ska ge möjlighet att använda minst en rapporteringsmetod som följer frivilliga branschnormer eller -förfaranden som har tagits fram på internationell nivå eller unionsnivå för elektronisk utväxling av sådana uppgifter. Upphovsrättsorganisationen kan vägra att godta rapporter från användarna i användardefinierat format, om organisationen har erbjudit möjlighet att göra rapporteringen med användning av en branschnorm för elektronisk utväxling av uppgifter. 3. Fakturan från upphovsrättsorganisationen till leverantören av en musiktjänst på nätet ska lämnas på elektronisk väg. Upphovsrättsorganisationen ska ge möjlighet att använda minst ett format som följer frivilliga branschnormer eller -förfaranden som har tagits fram på internationell nivå eller unionsnivå. Fakturan ska innehålla uppgifter om de verk och rättigheter som har licensierats, hela eller i delar, på grundval av de uppgifter som avses i artikel 22.2 och motsvarande faktiska användningar, i den utsträckning detta är möjligt på grundval av den information som användaren lämnat och det format som använts för att lämna denna information. 4. Upphovsrättsorganisationen ska fakturera leverantören av musiktjänster på nätet korrekt och utan dröjsmål efter att den faktiska användningen av näträttigheterna till det berörda musikaliska verket har rapporterats, utom om det finns en fördröjning som kan tillskrivas leverantören av musiktjänster på nätet. 5. Upphovsrättsorganisationen ska ge leverantören av musiktjänster på nätet tillgång till lämpliga förfaranden för att ifrågasätta fakturans korrekthet, inbegripet när leverantören av musiktjänster på nätet får fakturor från en eller flera upphovsrättsorganisationer för samma näträttigheter till samma musikaliska verk. Artikel 26Korrekt och snabb betalning till rättighetshavarna 1. Medlemsstaterna ska se till att en upphovsrättsorganisation som utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk fördelar utestående belopp från sådana licenser till rättighetshavarna korrekt och utan dröjsmål efter att den faktiska användningen av verket har rapporteras, utom om eventuella ytterligare fördröjningar kan tillskrivas leverantören av musiktjänster på nätet. 2. Upphovsrättsorganisationen ska lämna minst följande information till rättighetshavarna: a) Perioden för den användning som ligger till grund för utestående belopp till rättighetshavare och de medlemsstater där användningen ägt rum. b) För varje näträttighet till ett musikaliskt verk som rättighetshavaren har gett tillstånd till upphovsrättsorganisationen att representera, helt eller delvis, inkasserade belopp, gjorda avdrag och belopp som upphovsrättsorganisationen har fördelat. c) För varje leverantör av musiktjänster på nätet, inkasserade belopp för rättighetshavaren, gjorda avdrag och belopp som upphovsrättsorganisationen har fördelat. 3. När en rättighetshavare avslutar sitt tillstånd till en upphovsrättsorganisation rörande förvaltning av sina näträttigheter till musikaliska verk eller återtar sina näträttigheter till musikaliska verk, helt eller delvis, ska punkterna 1 och 2 gälla för gränsöverskridande licenser som utfärdats före avslutandet eller återtagandet och som fortsätter ge resultat. 4. Om en upphovsrättsorganisation ger tillstånd till en annan upphovsrättsorganisation att utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk enligt artiklarna 28 och 29, ska den upphovsrättsorganisation som fått tillstånd fördela de belopp som avses i punkt 1 och tillhandahålla den information som avses i punkt 2 till den upphovsrättsorganisation som beviljar tillståndet, och denna ska ha ansvaret för vidarefördelning och information till rättighetshavarna, om annat inte avtalas organisationerna emellan. Artikel 27Utkontraktering En upphovsrättsorganisation får lägga ut tjänster relaterade till de gränsöverskridande licenser som den utfärdar. Sådan utkontraktering ska inte påverka upphovsrättsorganisationens ansvar gentemot rättighetshavare, leverantörer av tjänster på nätet eller andra upphovsrättsorganisationer. Artikel 28Avtal mellan upphovsrättsorganisationer om gränsöverskridande licensiering 1. Representationsavtal mellan upphovsrättsorganisationer genom vilka en upphovsrättsorganisation ger tillstånd till en annan upphovsrättsorganisation att utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk i sin egen musikrepertoar ska inte ha en ensamrättskaraktär. Den upphovsrättsorganisation som fått tillstånd ska förvalta dessa näträttigheter på icke-diskriminerande villkor. 2. Den upphovsrättsorganisation som beviljar tillståndet ska underrätta sina medlemmar om avtalets löptid, kostnaderna för de tjänster som den andra upphovsrättsorganisationen tillhandahåller och övriga centrala villkor i avtalet. 3. Den upphovsrättsorganisation som fått tillstånd ska underrätta den upphovsrättsorganisation som beviljar tillståndet om de centrala villkor som gäller för licensiering av näträttigheter, inbegripet typen av utnyttjande, alla bestämmelser som hör samman med eller påverkar licensavgiften, licensens löptid, redovisningsperioder och de territorier som omfattas. Artikel 29Skyldighet att representera en annan upphovsrättsorganisation för gränsöverskridande licensiering 1. En upphovsrättsorganisation som inte utfärdar eller erbjuder sig att utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk i sin egen musikrepertoar kan begära att en annan upphovsrättsorganisation som uppfyller kraven enligt denna avdelning tecknar ett representationsavtal för att representera dessa rättigheter i enlighet med artikel 28. 2. Den tillfrågade upphovsrättsorganisationen ska godta en sådan begäran om den redan utfärdar eller erbjuder sig att utfärda gränsöverskridande licenser för samma kategorier av näträttigheter till musikaliska verk i repertoaren hos en eller flera upphovsrättsorganisationer. Förvaltningsavgiften för den tjänst som den tillfrågade upphovsrättsorganisationen tillhandahåller till den begärande upphovsrättsorganisation ska inte överskrida de kostnader som rimligen åsamkas den tillfrågade upphovsrättsorganisationen vid förvaltning av den begärande upphovsrättsorganisationens repertoar, plus en rimlig vinstmarginal. 3. Den begärande upphovsrättsorganisationen ska ge den tillfrågade upphovsrättsorganisationen tillgång till den information om sin egen musikrepertoar som krävs för att tillhandahålla gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. Om informationen är otillräcklig eller tillhandahålls på ett sätt som gör att den tillfrågade upphovsrättsorganisationen inte kan uppfylla kraven enligt denna avdelning, ska den tillfrågade upphovsrättsorganisation ha rätt att debitera för de rimliga kostnader som uppstår för att uppfylla dessa krav eller att utesluta de verk för vilka informationen är otillräcklig eller oanvändbar. Artikel 30Tillträde till gränsöverskridande licensiering Medlemsstaterna ska se till att om en upphovsrättsorganisation inte utfärdar eller erbjuder sig att utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk eller inte låter en annan upphovsrättsorganisation representera dessa rättigheter för det ändamålet senast ett år efter datum för införlivande av detta direktiv, kan rättighetshavare som har beviljat den upphovsrättsorganisationen tillstånd att representera sina näträttigheter till musikaliska verk själva utfärda gränsöverskridande licenser för sina näträttigheter till musikaliska verk eller göra det genom en annan upphovsrättsorganisation som efterlever bestämmelserna i denna avdelning eller någon annan part som de befullmäktigar. Den upphovsrättsorganisation som inte utfärdar eller erbjuder sig att utfärda gränsöverskridande licenser ska fortsätta att utfärda eller erbjuda att utfärda näträttigheter till musikaliska verk från sådana rättighetshavare för användning inom territoriet i den medlemsstat där upphovsrättsorganisationen är etablerad, utom om rättighetshavarna avslutar tillståndet att förvalta dem. Artikel 31Gränsöverskridande licensiering som görs av dotterbolag till upphovsrättsorganisationer Artiklarna 18.1 a, 18.1 c, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 32 och 36 ska också gälla enheter som helt eller delvis ägs av en upphovsrättsorganisation och som erbjuder eller utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. Artikel 32Licensvillkor för nättjänster En upphovsrättsorganisation som tillhandahåller gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk ska inte tvingas använda licensvillkor som avtalats med en leverantör av musiktjänster på nätet som prejudikat för andra typer av tjänster, när leverantören av musiktjänster på nätet tillhandahåller en ny typ av tjänst som varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år. Artikel 33Undantag för musiknäträttigheter som krävs för radio- och teveprogram Kraven enligt denna avdelning ska inte gälla för upphovsrättsorganisationer som, med frivillig aggregering av de rättigheter som krävs, och i enlighet med konkurrensreglerna i artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utfärdar en gränsöverskridande licens för näträttigheter till musikaliska verk som ett sändningsföretag måste ha för att få överföra till eller tillgängliggöra för allmänheten sina radio- eller teveprogram samtidigt med den ursprungliga sändningen eller senare, såväl som allt material på nätet som sändningsföretaget har producerat och som utgör komplement till den ursprungliga utsändningen av dess radio- eller teveprogram. Avdelning IV VERKSTÄLLIGHETSÅTGÄRDER ARTIKEL 34 TVISTLÖSNING FÖR MEDLEMMAR OCH RÄTT ighetshavare 1. Medlemsstaterna ska se till att upphovsrättsorganisationerna ger sina medlemmar och rättighetshavare tillgång till effektiva och snabba förfaranden för klagomålshantering och tvistlösning, särskilt rörande tillstånd att förvalta rättigheter och avslutande eller återtagande av rättigheter, villkor för medlemskap, inkassering av utestående belopp till rättighetshavare, avdrag och fördelning. 2. Upphovsrättsorganisationerna ska svara skriftligen på klagomål från medlemmar eller rättighetshavare. Om en upphovsrättsorganisation förvägrar ett klagomål, ska den motivera detta. 3. Parterna ska inte vara förhindrade att hävda och försvara sina rättigheter genom att vända sig till domstol. Artikel 35Tvistlösning för användare 1. Medlemsstaterna ska se till att tvister mellan upphovsrättsorganisationer och användare rörande gällande och föreslagna licensieringsvillkor, tariffer och vägran att utfärda en licens kan hänvändas till domstol och, om så är lämpligt, till ett oberoende och opartiskt organ för tvistlösning. 2. Om den skyldighet som anges i punkt 1 uppfylls genom hänvändelse till ett oberoende och opartiskt organ för tvistlösning, ska detta inte hindra parterna från att hävda och försvara sina rättigheter genom att vända sig till domstol. Artikel 36Alternativ tvistlösning 1. Medlemsstaterna ska med tanke på tillämpning av avdelning III se till att följande tvister som berör en upphovsrättsorganisation som utfärdar eller erbjuder sig att utfärda gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk kan översändas till alternativa oberoende och opartiska organ för tvistlösning: a) Tvister med en aktuell eller potentiell leverantör av musiktjänster på nätet rörande tillämpning av artiklarna 22, 23 och 25. b) Tvister med en eller flera rättighetshavare om tillämpning av artiklarna 22, 23, 24, 25, 26, 28, 29 och 30. c) Tvister med en annan upphovsrättsorganisation om tillämpning av artiklarna 24, 25, 26, 28 och 29. 2. Upphovsrättsorganisationerna ska underrätta relevanta parter om tillgången till alternativa förfaranden för tvistlösning enligt det som anges i punkt 1. 3. De förfaranden som avses i punkterna 1–2 ska inte hindra parterna från att hävda och försvara sina rättigheter genom att vända sig till domstol. Artikel 37Klagomål 1. Medlemsstaterna ska se till att det inrättas förfaranden för att medlemmarna i en upphovsrättsorganisation, rättighetshavarna, användarna och andra intresserade parter kan lämna klagomål till de behöriga myndigheterna rörande verksamheten i de upphovsrättsorganisationer som omfattas av detta direktiv. 2. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de klagomålsförfaranden som avses i punkt 1 administreras av de behöriga myndigheter som har fått befogenheter att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna i nationell lagstiftning som antagits enligt de krav som anges i detta direktiv. Artikel 38Påföljder eller åtgärder 1. Medlemsstaterna ska se till att deras respektive behöriga myndigheter kan ålägga lämpliga administrativa påföljder och åtgärder i fall där bestämmelserna enligt nationell lagstiftning som antagits för att införliva detta direktiv inte har efterlevts, och ska se till att dessa tillämpas. Påföljderna och åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. 2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om bestämmelserna enligt punkt 1 senast [datum], och ska utan dröjsmål underrätta om senare ändringar som påverkar dem. Artikel 39Behöriga myndigheter Medlemsstaterna ska senast [datum] underrätta kommissionen om de behöriga myndigheter som avses i artiklarna 21, 37, 38 och 40. Kommissionen ska göra denna information tillgänglig på sin webbplats. Artikel 40Efterlevnad av bestämmelserna om gränsöverskridande licensiering 1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheter som avses i artikel 39 kontinuerligt övervakar att de upphovsrättsorganisationer som är etablerade inom deras territorium efterlever de krav som anges i avdelning III i detta direktiv när organisationerna utfärdar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. 2. Kommissionen ska främja regelbundet informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och dessa myndigheter och kommissionen när det gäller situationen för gränsöverskridande licensiering och hur den utvecklas. 3. Kommissionen ska regelbundet föra samråd med företrädare för rättighetshavare, upphovsrättsorganisationer, användare, konsumenter och andra intresserade parter om deras erfarenheter rörande tillämpning av bestämmelserna enligt avdelning III i detta direktiv. Kommissionen ska förse de behöriga myndigheterna med all relevant information från sådana samråd, inom den ram som fastställs i punkt 2. 4. Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter senast [30 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft] förser kommissionen med en rapport om läget för och utvecklingen av gränsöverskridande licensiering inom deras territorium. Rapporten ska särskilt innehålla information om tillgången till gränsöverskridande licenser i den relevanta medlemsstaten, upphovsrättsorganisationernas efterlevnad av avdelning III i detta direktiv och den utvärdering av tjänsten som gjorts av användare och frivilligorganisationer som representerar konsumenter, rättighetshavare och andra berörda parter. 5. På grundval av rapporterna enligt punkt 4 och den information som samlats in enligt punkterna 2 och 3, ska kommissionen bedöma tillämpningen av avdelning III i detta direktiv. Om nödvändigt, och på grundval av en särskild rapport om så är tillämpligt, kommer kommissionen att överväga ytterligare steg för att åtgärda eventuella identifierade problem. Bedömningen ska särskilt omfatta följande: a) Antalet upphovsrättsorganisationer som uppfyller kraven enligt avdelning III. b) Antalet representationsavtal mellan upphovsrättsorganisationer enligt artiklarna 28 och 29. c) Den andel av repertoaren i medlemsstaterna som är tillgänglig för gränsöverskridande licensiering. Avdelning V RAPPORTERING OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 41 Rapport Senast [5 år från slutet av införlivandeperioden (datum)] ska kommissionen bedöma tillämpningen av detta direktiv och lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, inbegripet hur det har påverkat de gränsöverskridande tjänsternas utveckling och den kulturella mångfalden och, om så krävs, behovet att se över direktivet. Kommissionen ska, om det är lämpligt, lämna sin rapport tillsammans med ett lagstiftningsförslag. Artikel 42 Införlivande 1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast [ 12 månader efter det att direktivet har trätt i kraft]. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser. När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med texten i de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 43 Ikraftträdande Detta direktiv ska träda i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Artikel 44Adressater Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande Bilaga I 1. Information som ska ingå i den årliga insynsrapporten enligt artikel 20.2: a) Räkenskaper omfattande en balansräkning eller redovisning av tillgångar och skulder, en specificerad resultaträkning för räkenskapsåret och en kassaflödesrapport. b) En rapport om verksamheten under räkenskapsåret. c) En beskrivning av upphovsrättsorganisationens rättsliga struktur och ledningsstruktur. d) Uppgifter om enheter i vilka upphovsrättsorganisationen har andelar. e) Uppgifter om totalbeloppet för ersättningar som under föregående år betalts till personer enligt artikel 9, och andra fördelar som de har fått. f) De ekonomiska uppgifter som avses i punkt 2. g) En specialrapport om användningen av belopp som dragits av för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster. 2. Ekonomisk information som ska ingå i den årliga insynsrapporten: a) Ekonomiska uppgifter om rättighetsintäkter, per kategori av förvaltade rättigheter och per typ av användning (t.ex. utsändning, nätet, offentligt framförande). b) Ekonomisk information om kostnaden för förvaltningstjänster och andra tjänster som upphovsrättsorganisationen tillhandahåller för rättighetshavare, med omfattande beskrivning av minst följande: i) Alla operativa och finansiella kostnader, med uppdelning per kategori av rättigheter som förvaltas och förklaring om metod som används för att tilldela indirekta kostnader. ii) Operativa och finansiella kostnader, med uppdelning per kategori av rättigheter som förvaltas, endast för tjänster rörande förvaltning av rättigheter. iii) Operativa och finansiella kostnader rörande andra tjänster än förvaltning av rättigheter, inklusive sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster. iv) Resurser som använts för att täcka kostnaderna. v) Avdrag som gjorts för rättighetsintäkter, med uppdelning per kategori av rättigheter som förvaltas och per typ av användning och avdragets syfte, såsom kostnader som hör samman med förvaltning av rättigheter eller sociala, kulturella eller utbildningsrelaterade tjänster. vi) De procentandelar som kostnaderna för förvaltningstjänster och andra tjänster som upphovsrättsorganisationen tillhandahåller rättighetshavarna representerar jämfört med rättighetsintäkter under det relevanta räkenskapsåret, per kategori av rättigheter som förvaltas. c) Ekonomisk information om utestående belopp till rättighetshavare med omfattande beskrivning av minst följande: i) Totalt belopp som tillskrivs rättighetshavarna med uppdelning per kategori av förvaltade rättigheter och typen av användning. ii) Totalt belopp som betalats till rättighetshavarna med uppdelning per kategori av förvaltade rättigheter och typ av användning. iii) Betalningsfrekvens, med uppdelning per förvaltade rättigheter och typ av användning. iv) Totalt belopp som inkasserats men ännu inte tillskrivits rättighetshavarna med uppdelning per kategori av förvaltade rättigheter och typ av användning samt uppgift om vilket räkenskapsår inkasseringen gäller. v) Totalt belopp som inkasserats men ännu inte fördelats till rättighetshavarna med uppdelning per kategori av förvaltade rättigheter och typ av användning samt uppgift om vilket räkenskapsår inkasseringen gäller. vi) Om en upphovsrättsorganisation inte har gjort fördelning och utbetalning inom tidsfristen enligt artikel 12.1, orsakerna till dröjsmålet. d) Information om förhållandet till andra upphovsrättsorganisationer med beskrivning av minst följande: i) Finansiella flöden, belopp som mottagits från andra upphovsrättsorganisationer och belopp som betalats till andra upphovsrättsorganisationer, med uppdelning per kategori av rättigheter, typ av användning och upphovsrättsorganisation. ii) Förvaltningsavgifter och andra avdrag från intäkter som är utestående till andra upphovsrättsorganisationer, med uppdelning per kategori av rättigheter och upphovsrättsorganisation. iv) Förvaltningsavgifter och andra avdrag från belopp som betalats av andra upphovsrättsorganisationer, med uppdelning per kategori av rättigheter och upphovsrättsorganisation. v) Belopp som fördelats till rättighetshavare och som härrör från andra upphovsrättsorganisationer, med uppdelning per kategori av rättigheter och upphovsrättsorganisation. 3. Information som ska ingå i den specialrapport som avses i artikel 20.3: a) Belopp som inkasserats för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster under räkenskapsåret, med uppdelning per förvaltad rättighet och typ av användning. b) Förklaring av hur dessa belopp har använts, med uppdelning per typ av ändamål. Bilaga II FÖRKLARANDE DOKUMENT Enligt medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska förklaring om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att i motiverade fall komplettera anmälan av sina införlivandeåtgärder med ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan ett direktivs beståndsdelar och motsvarande delar i de nationella införlivanderättsakterna. I fråga om detta direktiv anser kommissionen det vara motiverat att sådana dokument lämnas in, av följande skäl: Den komplexa karaktären hos direktivet och den sektor som berörs Kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter är en komplex fråga. Den påverkar förvaltning av rättigheter för användning på nätet men också mer traditionella användningar utanför nätet. Den berör upphovsrätter men också rättigheter som tillhör utövande konstnärer, förläggare, producenter och sändningsföretag. Olika typer av upphovsrättsorganisationer finns med i bilden, allt från stora upphovsrättsorganisationer som förvaltar upphovsrätter till små organisationer som inkasserar ersättningar förknippade med reprografi eller följerätt. Olika typer av intressenter deltar; inte bara rättighetshavare utan också kommersiella användare som får licenser från upphovsrättsorganisationer. Även om det finns lagstiftning på europeisk nivå om upphovsrätt och närstående rättigheter, är detta första gången som kollektiv förvaltning tas upp på ett direkt sätt i EU-lagstiftning. Den omfattande rättsliga ram som föreslås genom direktivet kommer att medföra betydande ändringar i de flesta nationella lagstiftningar vad gäller regleringen av upphovsrättsorganisationer. Dessutom är direktivets avdelning rörande gränsöverskridande licensiering av upphovsrätter till musikaliska verk för användning på nätet en absolut nyhet lagstiftningsmässigt sett. Ingen av medlemsstaterna har antagit lagstiftning om denna typ av licenser. Vidare kommer direktivets bestämmelser också att påverka nationell lagstiftning rörande tvistlösning. För att inrätta denna nya rättsliga ram kommer det att krävas strukturerade principer för övervakning av hur den införlivas. Eftersom det för vissa delar av direktivet inte finns erfarenheter av lagstiftning eller reglering är det av stor betydelse att kommissionen tillställs införlivandedokument där det klargörs hur medlemsstaterna har infört de nya bestämmelserna. Utan välstrukturerade förklarande dokument är det mycket svårt för kommissionen att övervaka hur direktivet införlivas. Förenlighet och växelverkan med övriga initiativ Direktivet är ett rättsligt instrument med minimiharmonisering och medlemsstaterna kan införa strängare och/eller mer detaljerade krav rörande upphovsrättsorganisationer än de som anges i direktivet. Det är viktigt att kommissionen kan jämföra de resulterande situationerna i de olika medlemsstaterna för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag att övervaka tillämpningen av unionens lagstiftning. Direktivet innehåller också en översynsklausul, och för att kommissionen ska kunna samla in all relevant information om hur bestämmelserna fungerar måste den kunna övervaka direktivets genomförande ända från början. Upphovsrättsorganisationerna måste uppfylla de nationella kraven enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG). De bör fritt kunna tillhandahålla sina tjänster över gränserna för att kunna representera rättighetshavare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater eller utfärda licenser till användare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater. De måste likaså respektera fördragets konkurrensregler. För att säkerställa att de nationella bestämmelserna för införlivande av det föreslagna direktivet är förenliga med tjänstedirektivet och konkurrensreglerna är det därför särskilt viktigt att kommissionen kan ha överblick och genomföra en lämplig övervakning av det nationella införlivandet på grundval av de förklarande dokument som måste lämnas in. Administrativ börda Den administrativa bördan i samband med att medlemsstaterna lämnar in förklarande dokument rörande direktivet är inte oproportionerlig med tanke på direktivets mål och syftets nyhetskaraktär. Det är vidare nödvändigt att kommissionen kan genomföra sitt uppdrag att övervaka hur unionens lagstiftning genomförs. På grundval av det ovan anförda anser kommissionen att kravet på att lämna förklarande dokument rörande det föreslagna direktivet är proportionerligt och inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå målet om effektiv övervakning av att direktivet införlivas korrekt. [1] KOM(2010) 245. [2] KOM(2010) 2020. [3] KOM(2011) 206. [4] KOM(2011) 287. [5] KOM(2012) 225. [6] KOM(2011) 942. [7] Se grönboken om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad, KOM(2011) 427. [8] EGT L 167, 22.6.2001, s. 10. [9] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 27.12.2006), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) (EGT L 272, 13.10.2001), rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel (EGT L 248, 6.10.1993), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (kodifierad version) (EUT L 111, 5.5.2009), Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (kodifierad version) (EUT L 372, 27.12.2006), Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/77/EU av den 27 september 2011 om ändring av direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 265, 11.10.2011). [10] EUT L 276, 21.10.2005. [11] EUT L 376, 27.12.2006. [12] Från 22.10.2009 till 5.1.2010. [13] Den 23.4.2010. [14] Se fotnot 5 ovan. [15] Exempelvis dom i mål C-395/87, Ministere public mot Jean-Louis Tournier, dom i de förenade målen 110/88 och 242/88, Francois Lucazeau m.fl. mot SACEM m.fl., samt kommissionens beslut av den 16.7.2008 (CISAC) (COMP/C2/38.698). [16] Medlemsstaterna kan besluta att vissa krav inte gäller för mikroföretag. [17] EUT C […], [... ], s [... ]. [18] EUT L 376, 27.12.2006, s. 36. [19] EUT L 276, 21.10.2005, s. 54. [20] EGT L 167, 22.6.2001, s. 10. [21] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. [22] EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.