EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0629
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Commission Work Programme 2013
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Kommissionens arbetsprogram 2013
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Kommissionens arbetsprogram 2013
/* COM/2012/0629 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Kommissionens arbetsprogram 2013 /* COM/2012/0629 final */
Det
är absolut nödvändigt i dagens läge att ta itu med den ekonomiska krisen och få
EU tillbaka på vägen mot hållbar tillväxt. Detta är den allra viktigaste uppgiften för dagens generation av
européer. Vad som behövs är ett
Europa som kan konkurrera i den globala ekonomin, omdanat för att kunna
utnyttja framtida möjligheter. Detta
kräver en stabil makroekonomisk miljö, vilket en verklig ekonomisk och monetär
union kan ge. EU:s ekonomi måste
förändras på ett genomgripande sätt som frigör de många starka sidor som EU kan
bidra med i morgondagens ekonomi präglad av hög innovationsnivå och hög
kompetensnivå. Detta kräver att
företagsklimatet på den inre marknaden förändras, att hela den enorma potentialen hos de europeiska nätverken och
it-revolutionen utnyttjas fullt ut, att
de som i dag är utestängda från arbetsmarknaden får hjälp och nya färdigheter
så att de också kan dra sitt strå till stacken och att man beaktar behovet av resurseffektivitet och de möjligheter
som ett effektivt resursutnyttjande kan ge. Det är fråga om långsiktiga utmaningar som kräver samordnade insatser
från alla samhällssektorer – men i samtliga fall är EU:s medverkan en
förutsättning för framgång. Därför
efterlyste kommissionens ordförande José Manuel Barroso i sitt tal om
tillståndet i unionen ett nytt tänkesätt i Europa – att vi drar slutsatsen av
de utmaningar vi står inför i dag och som förändrar vår värld i grunden. Det kan inte finnas någon tillväxt utan reformer
och det finns inget sätt för oss att möta våra problem om vi inte gör det
tillsammans. Talet om tillståndet i
unionen innehöll vittsyftande idéer om EU:s framtida utformning – en djup och
verklig ekonomisk union, baserad på en politisk union. Denna vision måste omsättas i praktiken genom konkreta åtgärder om den
ska kunna lösa den långvariga kris som håller EU och särskilt euroområdet i
sitt grepp. I
arbetsprogrammet för 2013 presenteras en långsiktig vision av hur EU skulle
kunna se ut på politiska nyckelområden, sammanfattas vad som saknas idag och
förklaras hur kommissionen kommer att möta dessa utmaningar. Genom att prioritera rätt typ av initiativ kan EU
bidra till att skapa tillväxt och sysselsättning och stegvis närma sig sin
långsiktiga vision. Kommissionen
har redan lagt fram många olika slags tillväxtfrämjande förslag som nu är
föremål för förhandlingar med medlagstiftarna. Om dessa åtgärder antas snabbt och genomförs fullständigt skulle det ge
medborgare och investerare en viktig signal som skapar tillförsikt och blåsa
nytt liv i den ekonomiska aktiviteten och stimulera till skapande av
arbetstillfällen, som det råder så stort behov av. Detta skulle ge EU ett imponerande resultat att visa upp inför valet
till Europaparlamentet i juni 2014. Under
2013 kommer kommissionen att ägna mycket arbete åt att genomföra åtgärder för
att nå resultat som direkt visar på fördelarna med EU:s insatser. Efter de beslut om den fleråriga budgetramen som
ska fattas före utgången av 2012 kommer kommissionen under 2013 att fokusera på
att få allt klart så att initiativen kan genomföras snabbt, bland annat genom
landsspecifika mandat för att se till att de prioriteringar som stöds genom
EU-finansierade investeringar är tydligt inriktade på tillväxt och
sysselsättning. Riktade investeringar
understödda av en modern, reformvänlig EU-budget kan på ett avgörande sätt
bidra till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Förslagen
i detta arbetsprogram kommer att läggas fram under 2013 och första halvåret
2014, med hänsyn tagen till att den nuvarande mandatperioden löper ut. I avsnitten nedan belyses en del av de viktigaste
åtgärderna för att visa hur kommissionen kommer att bidra till att fylla
luckorna mellan målsättning och nuläge i EU. Bilaga I innehåller en mer detaljerad förteckning över de förslag som
kommissionen avser att lägga fram 2013/2014.
Lägga rätt grund: på väg mot en verklig ekonomisk och
monetär union
Målet Europeiska unionens styrka ligger i att dess ekonomier är nära sammanflätade. Den inre marknaden och den gemensamma valutan har drivit på denna sammanflätning, och det integrerade ekonomiska beslutsfattande som pågår inom ramen för den europeiska planeringsterminen för våra ekonomier närmare varandra än någonsin tidigare. Krisen har emellertid visat att den inre marknaden för finansiella tjänster kan erbjuda finansiell stabilitet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning endast om den kompletteras med en enda stark kontroll- och tillsynsmyndighet på EU-nivå. Nästa steg måste vara att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen med en fullt fungerande bankunion och finanspolitisk union. Vad är det som saknas i dag? En verklig ekonomisk och monetär union kräver en heltäckande strategi för att den onda cirkeln av alltför stor skuldsättning inom den privata sektorn, en ohållbart stor offentlig skuld och en svag banksektor ska kunna brytas. EU saknar en övergripande ram som kan fylla luckorna i en fullt integrerad politik för finansiella tjänster, med en gemensam tillsynsmekanism för banker och en enda regelbok för reglering av samtliga finansinstitut. EU måste också komplettera och genomföra de effektivare mekanismer som föreslagits för att förebygga och korrigera en ohållbar finanspolitik och obalanser i ekonomin. Bättre samordning av skattepolitiken kommer också att ha avgörande betydelse. De framsteg som gjorts inom ramen för den europeiska planeringsterminen har inte heller nått sin fulla potential när det gäller att genomföra rekommendationer till strukturreformer i EU. Den
ekonomiska styrningen på EU-nivå är visserligen ännu inte fullständig, men den
har redan stärkts rejält genom Europa 2020-strategin, den europeiska
planeringsterminen och det sexdelade lagstiftningspaketet.
Det brådskar med att nå enighet om det tvådelade
lagstiftningspaketet för att vi ska komma vidare. Under 2013 kommer kommissionen att
inleda
den fjärde europeiska planeringsterminen genom den årliga
tillväxtöversikten,
följa
upp den plan för en heltäckande och verklig ekonomisk och monetär union
som den kommer att offentliggöra före utgången av 2012,
föreslå
kompletterande lagstiftning för att öka stabiliteten, insynen och
konsumentskyddet inom den finansiella sektorn (till exempel om de
systemrisker som icke-banker och skuggbanker är förknippade med).
Den
befintliga och den planerade lagstiftningen innebär tillsammans en
grundläggande omstrukturering av EU:s finansiella system. Ett samförstånd om hur banktillsynen ska ordnas ger det europeiska
finansiella systemet en mycket säkrare grund att stå på och fungerar som en
språngbräda för ökad tillit. Under
2013 kommer många av de mer detaljerade reglerna i detta paket att genomföras. Detsamma gäller för sammanhållningspolitiken, där
de viktigaste prioriteringar för tillväxtfrämjande åtgärder och
strukturreformer som presenterats i den europeiska planeringsterminen kommer
att ligga i centrum för nya nationella och regionala program och där fokus
kommer att ligga på att slutföra de landsspecifika mandaten för nästa
generation av strukturfonderna. Kommissionen
kommer också att vidta åtgärder för att bekämpa skattebedrägerier och
skatteflykt, bland annat i form av ett initiativ rörande skatteparadis, vilket
innebär att EU-dimensionen får betydelse för nationella insatser för att
konsolidera de offentliga finanserna.
Stärka konkurrenskraften med hjälp av den inre marknaden
och industripolitiken
Målet Hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen förutsätter en kombination av en stabil makroekonomisk miljö och förmåga att konkurrera i en global ekonomi. Europeiska unionen har starka sidor som kan ge den en konkurrensfördel tack vare en moderniserad social marknadsekonomi och hjälpa den att ta ledningen i den nya industriella revolutionen. Den inre marknaden och en rättvis konkurrens kan samverka med målinriktade investeringar och rätt inställning till entreprenörskap för att utnyttja möjligheterna till tillväxt genom ny teknik och innovation. Vad är det som saknas i dag? Den inre marknaden måste fortsätta att anpassa sig för att frigöra potentialen hos företag och konsumenter i ett gränslöst Europa. Den tekniska utvecklingen erbjuder enorma möjligheter, men måste åtföljas av nya strategier till exempel inom upphandling, standarder och immateriella rättigheter. EU behöver en långsiktig ram för energi- och klimatpolitiken så att investeringarna och politiken inriktas på att öka konkurrenskraften och hantera klimatförändringen. EU lider brist på innovation, och det finns hinder för att bygga upp nya marknader och investera i den teknik som kommer att ändra vårt sätt att leva. Dessutom finns det mer övergripande problem som gäller attityderna till entreprenörskap och företagsmisslyckanden. Dessutom behöver EU den rätta rättsliga ramen för att kunna utveckla Galileo i riktning mot ett kommersiellt utnyttjande. Problemet förvärras av svårigheterna, särskilt för små och medelstora företag, att få tillgång till finansiering i krisens efterdyningar och av onödiga kostnader på grund av administrativa bördor och effekten av en del omoderna offentliga förvaltningar. Dessutom förekommer det brister i genomförandet av den inre marknaden som hindrar oss från att dra full nytta av den. I den nya
inremarknadsakten II anges 12 konkreta prioriterade åtgärder som ska ge ny
stimulans åt den inre marknaden med hjälp av fyra pådrivande faktorer: nätverk, rörlighet, sammanhållning och den
digitala ekonomin[1]. Som uppföljning av sitt meddelande från 2012 om
en ny industripolitik[2]
kommer kommissionen att förutsättningslöst granska den inre marknaden för
produkter, som står för 75 % av handeln inom EU. Dessa åtgärder bygger vidare på de prioriterade åtgärderna i den inre
marknadens första etapp[3],
som måste antas i brådskande ordning. Kommissionen kommer att samarbeta intensivt med medlagstiftarna under
2013 för att förverkliga förslagen och få dem effektivt genomförda. De viktigaste förslagen gäller följande:
Initiativ för att
anpassa regler och minska kostnaderna för att följa
mervärdesskattereglerna genom en enda deklaration.
Ett lagförslag om
att göra e-fakturering obligatorisk vid offentlig upphandling kommer att
underlätta samverkan mellan företag och myndigheter, sänka kostnaderna och
fungera som pilotprojekt för andra sektorer.
Initiativ för att
uppdatera och förenkla reglerna för omsättning av produkter på den inre
marknaden, identifiera brister som fortfarande hindrar en fri omsättning
och intensifiera arbetet med standarder, certifiering och märkning.
Som ett led i
initiativet Horisont 2020 under 2013 lägga fram förslag om att lansera och
utveckla ett antal stora offentlig-privata partnerskap där syftet är att
kombinera privata och offentliga investeringar med EU:s budget som ett led
i ett gemensamt förhållningssätt till strategiska sektorer såsom
läkemedel, flygledning och nanoteknik, vilket frigör ca 9–10 miljarder
euro i nya investeringar.
Initiativ på
området energiteknik och energiinnovation som ska ge ett hållbart, säkert
och konkurrenskraftigt energisystem.
Förslag till en
rad viktiga reformer för att modernisera det statliga stödet.
Modernisera vårt
synsätt när det gäller immateriella rättigheter så att det är effektivt
och konsumentvänligt i en digital värld.
Energieffektivitet
är en nyckel till konkurrenskraft. Kommissionen
kommer att stärka sitt samarbete med medlemsstaterna för att genomföra
direktivet om energieffektivitet samt lagstiftningen om energimärkning och
ekodesign. Genomförandet av strategin
för viktig möjliggörande teknik blir också en viktig hävstång för
konkurrenskraften. Kommissionen
kommer att fördjupa sitt arbete för att hjälpa små och medelstora företag att
lösa sina finansieringsproblem och genomföra handlingsplanen för
entreprenörskap. När den nya
budgetperioden börjar 2014 blir det möjligt att få stöd från Europeiska
regionala utvecklingsfonden och Cosmeprogrammet[4]. I samband med den nya programplaneringen för
Europeiska socialfonden kommer särskild fokus att läggas på färdigheter som
krävs för en lyckad övergång från skola till arbetsliv och för att öka
anställbarheten.
Koppla
samman för bättre konkurrens: vi bygger morgondagens nätverk i dag
Målet En fullt integrerad och sammanlänkad europeisk inre marknad som omfattar telekommunikationer, energi och transporter är en förutsättning för konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt. En lättillgänglig, effektiv och säker nätinfrastruktur till överkomligt pris är ett krav om detta mål ska kunna nås. En snabbare övergång till en digital ekonomi gynnar alla sektorer tack vare ökad produktivitet, effektivitet och innovation. Europa måste ha toppmoderna digitala nätverk för att behålla och utveckla sin globala konkurrensposition, hantera den explosivt ökade användningen av internet och datautbytet och fullt ut utnyttja de effektivitetsvinster och innovativa tjänster som viktiga framsteg på onlineområdet möjliggör. På energiområdet kommer betydande investeringar i elnät och andra energinät att bidra till en säkrare, hållbarare och konkurrenskraftigare energiförsörjning. På transportområdet skulle en fullt integrerad inre marknad och effektivare nätverk som gör det lätt att byta mellan olika transportsätt medföra stora fördelar för enskilda och företag, även i stadsområden. Vad är det som saknas i dag? Nationella strategier och en rad olika hinder motverkar konkurrenskraften och hindrar utnyttjande av nätverk på EU-nivå. Investeringar i projekt som ska utgöra hörnstenen i EU:s framtida välstånd främjas inte tillräckligt och hämmas av brister i regelverket. Detta hämmar också innovationspotentialen på områden som intelligenta nät och mätare samt intelligenta transporter. Bristande driftskompatibilitet ökar kostnaderna och hindrar uppkomsten av lika konkurrensvillkor. Luckor i regelverket avhåller företagen från att investera och försvagar konsumentförtroendet på centrala områden, t.ex. när det gäller betalningar. Brister i infrastrukturen medför extra kostnader och ineffektivitet till nackdel för energikonsumenterna, fördröjer en modernisering av logistiken och hindrar ett fullt utnyttjande av bredbandsnäten. För
att fortsätta att fylla i de länkar som saknas i 2013/2014 kommer kommissionen
att lägga fram förslag om att
modernisera
transporterna och logistiken för att hjälpa företagen att spara tid och
energi samt minska utsläppen genom förslag som gäller järnvägs- och
godstransporter, godstrafik mellan EU-hamnar och det gemensamma europeiska
luftrummet,
avlägsna hindren
för elektroniska betalningar,
stödja
investeringar i höghastighetsnät,
förbättra
bredbandstäckningen och bredbandskapaciteten genom att minska kostnaderna
för bredbandsutbyggnad och frigöra bandbredd för trådlöst bredband.
Jämsides med
sammanhållningspolitiken kommer fonden för ett sammanlänkat Europa[5] att vara ett av EU:s mest
konkreta bidrag för att undanröja hindren genom att stimulera infrastruktur. År 2013 bör anläggningen vara i drift och de
viktigaste målsättningarna ha slagits fast. Under 2013 ska också projektobligationer tas i bruk för att mobilisera
investeringar från den privata sektorn. Detta går hand i
hand med arbetet att konsolidera reglerna. Mer behöver göras för att uppnå ett verkligt europeiskt transportområde
med europeiska regler: förslag om
sammankoppling inom järnvägssektorn och snabbare genomförande av det gemensamma
europeiska luftrummet bör prioriteras. På energiområdet måste den senaste liberaliseringsfasen på vägen mot
ett fullbordande av den inre energimarknaden senast 2014 drivas igenom för att
EU:s framtida energiförsörjning ska vara hållbar, konkurrenskraftig och säker. En ny ram för nationella insatser inom
energisektorn kommer att vara en huvudangelägenhet för att se till att
tillräckliga investeringar görs och att de marknadsinterventioner som görs är
nödvändiga och proportionerliga.
Sysselsättning
genom tillväxt: inkludering och kompetens
Målet Genom sin förmåga att förena tillväxt och inkludering är vår sociala marknadsekonomi en av EU:s största tillgångar. I dag hotas emellertid EU:s ekonomi och samhälle allvarligt av hög arbetslöshet, ökad fattigdom och social utslagning, som riskerar att bli strukturella problem. EU-dimensionen måste utnyttjas för att hjälpa medlemsstaterna att begagna sig av alla möjligheter att hjälpa människor som söker arbete och komma till rätta med glappet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta börjar med en aktiv sysselsättningspolitik som hjälper människor att skaffa sig den rätta kompetensen så att de kan få ett arbete och som utnyttjar rörligheten till dess fulla potential. Målet bör vara att hitta innovativa sätt att höja utbildningsnivån och öka arbetsmarknadsdeltagandet. En ändamålsenlig och hållbar socialpolitik och mer tillgängliga sociala tjänster behövs för att främja social inkludering och förbättra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Den sysselsättningsskapande potentialen inom viktiga tillväxtsektorer, till exempel den gröna ekonomin, IKT-sektorn samt hälso- och sjukvårdssektorerna, måste utnyttjas fullt ut. För att de europeiska arbetsmarknaderna ska kunna behålla sin arbetskraft på längre sikt i ett åldrande samhälle måste de vara inkluderande och kunna mobilisera anställda i alla åldrar och på alla kvalifikationsnivåer. Vad är det som saknas i dag? Den omfattande arbetslösheten i Europa, särskilt bland ungdomar, ställer de offentliga arbetsförmedlingarna och arbetsgivarna inför en stor utmaning. För att öka anställbarheten är det avgörande att åter få fart på tillväxten, med hänsyn tagen till utsatta gruppers behov. Den sysselsättningsskapande potentialen inom t.ex. den gröna ekonomin, IKT-sektorn samt hälso- och sjukvårdssektorerna utnyttjas inte fullt ut. Utbildningssystemen håller inte jämna steg med de skiftande behoven på arbetsmarknaden, vilket orsakar brist på arbetskraft på nyckelområden som vetenskap, matematik och e-kompetens. Den högre utbildningen saknar ett tillräckligt samband med forsknings- och innovationsaktiviteter och det finns en tröghet i kapacitetsuppbyggnaden t.ex. på IKT-området, något som både skvallrar om och förstärker en brist på internationalisering. Det livslånga lärandet är ännu på utvecklingsstadiet och den offentliga politiken och företagens policy är ur fas med äldre arbetstagares behov av att förlänga sin yrkeskarriär. Svart arbete är ännu ett problem. Det sociala skyddet och de sociala investeringarna borde vara effektivare. I synnerhet för utsatta grupper är det svårt att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden. Och problemet med att få kvalifikationer, dokumentation och kompetens erkända över gränserna i olika medlemsstater gör det svårt att utnyttja arbetskraftsrörlighetens fulla potential att fylla luckorna. Att
stödja medlemsstaternas politik på området sysselsättning och skapande av
arbetstillfällen är en av de viktigaste prioriteringarna under den europeiska
planeringsterminen. Kommissionen
kommer under 2013 att fortsätta att samarbeta aktivt med medlemsstaterna och
arbetsmarknadens parter, bland annat på grundval av de initiativ om
ungdomsgaranti och praktiktjänstgöring som ska läggas fram senare i höst. För att fortsätta att fylla i de länkar som
saknas i 2013/2014 kommer kommissionen att lägga fram förslag om att
förbättra den
offentliga arbetsförmedlingen och främja bildandet av nätverk mellan
nationella arbetsförmedlingar,
utnyttja sociala
investeringar i tillväxt för alla genom vägledning om de politiska reformer
som lyftes fram under den europeiska planeringsterminen, med stöd från
EU-fonderna, till exempel Europeiska socialfonden,
främja
internationaliseringsarbetet inom den högre utbildningen för att förbereda
européerna för en alltmer global, öppen och konkurrenspräglad
arbetsmarknad.
införa de rätta
ramvillkoren för de institutioner som handlägger tjänstepensioner.
Hinder för
rörlighet är en av de största förlorade möjligheterna på den inre marknaden. När översynen av direktivet om
yrkeskvalifikationer[6]
väl har antagits och genomförts kommer det att vara ett viktigt steg i riktning
mot ökad rörlighet: Man bör fortsätta
arbetet med att undersöka och begränsa onödiga hinder för utövare av reglerade
yrken att kunna arbeta i en annan medlemsstat. Ett viktigt mål för
2013 är att utarbeta den nästa generationen av program inom ramen för
Europeiska socialfonden för att garantera ett så snabbt och effektivt stöd som
möjligt för en modernisering av arbetsmarknadspolitiken och politiken för
social inkludering och stärka utbildningssystemen och systemen för livslångt
lärande, för att se till att grupper som ungdomar och långtidsarbetslösa har
den rätta kompetensen för framtidens arbetstillfällen. Många olika slags EU-program, till exempel Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Horisont 2020 och Erasmus för alla, kommer att bidra till
detta mål.
Använda
EU:s resurser effektivt för ökad konkurrenskraft
Målet I arbetet med att förbättra dagens konkurrenskraft måste man ha siktet inställt på morgondagens konkurrenskraft. EU:s ekonomi har en outnyttjad potential att vara mer innovativ, produktiv och konkurrenskraftig och samtidigt förbruka mindre resurser och orsaka mindre skador på miljön. Mindre avfall bör produceras och mer återanvändas och återvinnas i linje med den praxis som tillämpas i de bäst presterande medlemsstaterna. Större resurseffektivitet skulle bidra till tillväxt, sysselsättning och ökad konkurrenskraft, lägre kostnader för företagen och betydande fördelar för hälsa och miljö, lägre utsläpp av växthusgaser, sänkta energikostnader och nya möjligheter till innovation och investeringar. Europeiska unionen har särskilt goda förutsättningar att tillföra denna politik det nödvändiga långsiktiga perspektivet. Vad är det som saknas i dag? Det europeiska samhället och den europeiska ekonomin utnyttjar ännu inte resurseffektivitetens fulla potential. En stor mängd återvinningsbart avfall antingen exporteras eller skickas till deponering. Planering och investeringar hämmas av att det saknas långsiktiga ramar, framförallt när det gäller en klimat- och energiram för tiden efter 2020, men också när det gäller en långsiktigt hållbar användning av viktiga resurser som luft, jord, energi, vatten, fisk och biomassa. Samtidigt kan sådana ramar stödja de innovationer som krävs för att utnyttja potentialen i övergången till en koldioxidsnål ekonomi till exempel på transport-, energi- och jordbruksområdet. För
att fortsätta att fylla i de länkar som saknas kommer kommissionen 2013/2014
att lägga fram förslag som har till syfte att
·
ge ett långsiktigt
perspektiv på hur EU ska gå vidare efter 2020-målen och fortsätta på vägen mot
en koldioxidsnål ekonomi med hjälp av en övergripande ram för perioden fram
till 2030,
·
utarbeta en ny strategi
för anpassning till klimatförändringarna för att förbättra Europas
klimattålighet,
·
se över
avfallslagstiftningen och titta på hur nya marknader och bättre återvinning kan
främja tillväxt,
·
anpassa EU:s regelram för luftkvalitet.
Samtidigt kommer det slutliga genomförandet av den
nya generationen av jordbruks- och fiskepolitiken och programmen för regional
utveckling och landsbygdsutveckling att optimera möjligheterna att kombinera
innovation och skapande av arbetstillfällen med fokus på hållbarhet. En resurseffektiv ”blå ekonomi” kan bidra till att frigöra potentialen
hos Europas maritima områden på ett tillväxtfrämjande sätt. Under 2013 inleds också den tredje fasen i EU:s system för handel med
utsläppsrätter (2013–2020).
Bygga ett säkert och tryggt EU
Målet EU måste skydda sina medborgare och deras rättigheter mot hot och utmaningar och undanröja ytterligare hinder för människors rörlighet i EU. Detta omfattar att bekämpa brottslighet och korruption, kontrollera EU:s yttre gränser och garantera respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, med rätt balans mellan säkerhet och rörlighet. EU behöver också ett väl fungerande och effektivt rättsväsende som främjar tillväxt och entreprenörskap och lockar investerare. EU arbetar också proaktivt för att minska hälsoriskerna samt riskerna för livsmedels- och produktsäkerhet, kritiska infrastrukturer och katastrofer. Säker och hållbar användning av kärnenergi är ett viktigt element. Vad är det som saknas i dag? Hoten mot skydd och säkerhet förändras hela tiden och EU måste i sina insatser ta hänsyn till detta genom att använda teknik för att hantera livsmedels- och kärnenergisäkerheten genom att arbeta för möjligast snabba och effektiva katastrofinsatser och genom att fördjupa samarbetet i kampen mot brottslighetens allt större gränsöverskridande dimension. Områden som kampen mot finansiering av terrorism och gränsöverskridande olaglig vapenhandel kräver särskild uppmärksamhet. EU har ett särskilt ansvar för att skydda sina egna ekonomiska intressen mot bedrägeri och korruption, men saknar den kompletta institutionella ram som krävs. Ett ömsesidigt förtroende i frågor som gäller säkerhet, skydd och rättvisa måste byggas upp, men de nätverk och det utbyte som behövs för detta finns inte alltid. Vaksamhet krävs också för att garantera ett fullständigt skydd för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. Om enskilda och företag ska kunna utnyttja sina rättigheter fullt ut måste de lätt kunna få sin sak prövad på lika villkor i alla länder i gränsöverskridande tvister. Kommissionen
kommer i sitt fortsatta arbete med att åtgärda bristerna att lägga fram förslag
om att
inrätta
en europeisk åklagarmyndighet som ska bekämpa brott som påverkar EU:s
budget och skydda EU:s ekonomiska intressen,
bekämpa olaglig handel med skjutvapen,
·
förbättra det rättsliga samarbetet både i straff-
och civilrättsliga frågor, ·
se över lagstiftningen om kärnsäkerhet och föreslå
ny lagstiftning om försäkring och skadeståndsansvar på kärnenergiområdet, ·
i rapporten om EU-medborgarskapet, under Europaåret
för medborgarna 2013, granska vilka framsteg som gjorts för att se till att
EU-medborgare lätt ska kunna utöva sina rättigheter och slå fast var insatser
behövs i framtiden. Kommissionen kommer
också att genomföra en mängd viktiga initiativ för att främja en god cirkel av
samarbete mellan nationella förvaltningar och rättssystem.
Det pågående arbetet inom tillsynsmyndigheternas nätverk
för konsumentskyddssamarbete är ett viktigt verktyg för det praktiska
genomförandet. Både den första
rapporten om insatserna mot korruption och den första rättsliga resultattavlan
kommer att erbjuda nya verktyg som uppmuntrar identifiering och tillämpning av
bästa praxis. Enighet om nya former
för förvaltningen av Schengensamarbetet skulle också ge medlemsstaterna ett
annat viktigt verktyg för att stärka det ömsesidiga förtroendet i samband med
gemensam gränskontroll. Arbetet med
att förbättra tillämpningen av befintliga solidaritetsmekanismer på
invandringsområdet kommer att fortsätta.
Öka
vårt inflytande: EU som aktör på den globala arenan
Målet EU:s intressen och engagemang för demokratiska värderingar, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna är starkt beroende av vad som händer utanför EU:s gränser. Det är en prioritering för oss att främja våra värderingar både i vårt omedelbara grannskap och längre bort genom att bygga partnerskap med tredjeländer och finna multilaterala lösningar på gemensamma problem. Kollektivt är EU världens största bidragsgivare på områdena utvecklingssamarbete, klimatfinansiering och humanitärt bistånd. EU är också världens största handelspartner. Om vi kan använda EU:s och medlemsstaternas resurser på ett effektivt och konsekvent sätt utanför EU:s gränser och föra samman de många olika instrument som står till buds kan vi få större vikt och inflytande i vår omgivning. Detta bidrar till tillväxt, stabilitet och demokrati och gör det möjligt att nå politiska mål till exempel när det gäller fattigdomsbekämpning, fred och säkerhet, klimatförändringar, miljö, transporter och energi och optimerar möjligheterna till internationellt samarbete bland annat på det vetenskapliga och tekniska området. Under året för Kroatiens anslutning till EU är utvidgningsprocessen och grannskapsstrategin fortsättningsvis viktiga verktyg i arbetet för att främja en positiv förändring i partnerländerna i EU:s omedelbara grannskap. Vad är det som saknas i dag? EU är redan en central aktör på den globala arenan, Men mer kan göras för att åstadkomma en verkligt enad linje där olika politikområden och instrument samverkar och förstärker varandra. Europeiska unionen bör dessutom titta närmare på hur den fullgör sina åtaganden, i synnerhet i samband med det stöd som ges till övergångsländer i EU:s grannskap. Den yttre
dimensionen ingår som en integrerad del i arbetet med att främja tillväxt och
konkurrenskraft 2013 och därefter. Som
komplement till sina insatser på multilateral nivå driver EU en bilateral
agenda på området handel och investeringar som är mer ambitiös än någonsin. Förhandlingar är nära att slutföras med viktiga
partnerländer som Kanada, Singapore och Indien, och kommer förhoppningsvis
snart att inledas med Japan. De
slutliga rekommendationerna från EU-USA-högnivågruppen för tillväxt och
sysselsättning kan också bana väg för förhandlingar om ett vittsyftande och
heltäckande transatlantiskt partnerskap. Japan och Förenta staterna är så viktiga partner att framgångsrika
förhandlingar som utmynnar i avtal med dessa två länder skulle öka EU:s BNP med
1–1½ % och skapa nästan en miljon arbetstillfällen. Sådana avtal skulle stödja en multilateral dialog om liberalisering och
reglering och öppna nya marknader för europeiska produkter och tjänster. Diskussioner med andra partner om avtalens
omfattning pågår för närvarande. År 2013 kommer
fokus särskilt att ligga på att konsolidera rättsstatsprincipen och placera den
i centrum för utvidgningspolitiken, befästa den ekonomiska och finansiella
stabiliteten och främja goda grannrelationer och ett närmare regionalt
samarbete till exempel på handels-, energi- och transportområdet. Grannskapspolitiken ska fortsättningsvis vara
centrerad kring ett incitamentbaserat synsätt, där EU:s stöd till reformer
kopplas till klara och tydliga framsteg med att bygga upp demokrati och respekt
för de mänskliga rättigheterna. Prioriteringar
för 2013 är djupgående och omfattande frihandelsområden, partnerskap för
rörlighet och förenklade viseringsförfaranden. EU har reagerat på
de snabba förändringarna i grannländerna inom ramen för den reviderade
europeiska grannskapspolitiken, som konsoliderar det östliga partnerskapet och
lanserar ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med grannländerna i
söder. Vårt fokus när det gäller
grannländerna i söder kommer under 2013 att ligga på genomförande och resultat,
som ska uppnås med hjälp av innovativa sätt att mobilisera politiska och
ekonomiska resurser till ömsesidig nytta. I takt med att
högnivåmötet om millennieutvecklingsmålen närmar sig 2015 arbetar EU med att
fullgöra sina åtaganden om utvecklingsbistånd och eftersträvar särskilda mål
för hållbar tillväxt och förmåga att klara krisen. EU fortsätter också att driva viktiga förhandlingar bl.a. för att nå
ett nytt internationellt klimatavtal senast 2015. Samtidigt som den nya generationen av instrument för yttre åtgärder
slutförs kommer 2013 att vara ett viktigt år för att garantera att EU:s nya
utvecklingspolitiska inriktning – agendan för förändring[7] – införlivas i våra
förbindelser med våra partner, med ny fokus på god samhällsstyrning,
inkluderande och hållbar tillväxt och investeringar i utvecklingsländerna. Under 2013 kommer ytterligare åtgärder att vidtas
för att garantera en effektiv och snabb krishanteringskapacitet och för att
utarbeta en övergripande strategi för att förebygga, hantera och lösa kriser. För att fortsätta
att fylla i de länkar som saknas i 2013/2014 kommer kommissionen att lägga fram
förslag om
förhandlingsdirektiv
med tanke på heltäckande handels- och investeringsavtal med berörda
partner, om allt förlöper väl i sonderingarna om avtalens omfattning och i
de pågående preliminära diskussionerna,
en samstämmig
EU-ståndpunkt som bildar en ram för millennieutvecklingsmålen,
utvecklingsagendan efter 2015 och Rio+20.
[1] KOM(2012) 573, 3.10.2012. [2] KOM(2012) 582, 10.10.2012. [3] KOM(2011) 206, 13.4.2011. [4] Program för företagens konkurrenskraft och små
och medelstora företag 2014–2020. [5] KOM(2011) 665, 19.10.2011. [6] KOM(2011) 883 slutlig.
[7] KOM(2011) 637, 13.10.2011.