EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52000XC0530(01)

Kommissionens meddelande - Uppförandekod för förvaltningen av Kombinerade nomenklaturen (KN)

OJ C 150, 30.5.2000, p. 4–8 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52000XC0530(01)

Kommissionens meddelande - Uppförandekod för förvaltningen av Kombinerade nomenklaturen (KN)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 150 , 30/05/2000 s. 0004 - 0008


Kommissionens meddelande

Uppförandekod för förvaltningen av Kombinerade nomenklaturen (KN)

(2000/C 150/03)

INLEDNING

Meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av andra etappen av SLIM (Simpler Legislation for the Internal Market - Förenklad lagstiftning på den inre marknaden) och om uppföljningen av genomförandet av rekommendationerna från den första etappen innehåller rekommendationer från den SLIM-grupp som arbetade med KN (nedan kallad KN-gruppen).

Enligt rekommendation nr 4 i KN-gruppens rapport beträffande förenkling och modernisering av KN som används i utrikeshandel bör en uppförandekod inrättas för förvaltningen av KN (t.ex. om förfarandet för att bibehålla, skapa eller stryka KN-nummer).

Flera av KN-gruppens rekommendationer kan lämpligen ingå i en sådan uppförandekod.

Efter att ha hört Tullkodexkommittén (Sektionen för tulltaxe- och statistiknomenklatur) och företrädare för de europeiska branschorganisationerna har kommissionen därför utarbetat en uppförandekod för förvaltningen av KN.

BAKGRUND

Historik

Gemenskapen införde den 1 januari 1988 Kombinerade nomenklaturen (KN) med avsikten att förenkla handeln och sammanställandet och utbytet av statistikuppgifter om gemenskapens utrikeshandel. KN är resultatet av en sammanslagning av nomenklaturen i Gemensamma tulltaxan och NIMEXE (gemenskapens statistiknomenklatur).

Nomenklaturen för Harmoniserade systemet (nedan kallat HS) har under årens lopp utökats med ett stort antal KN-undernummer. Det ökade antalet undernummer och KN:s struktur har föranlett påpekanden från dem som tillhandahåller statistikuppgifterna om att de har svårigheter att avgöra vilket undernummer som skall användas i statistikrapporteringen.

Inom ramen för SLIM-initiativet har det föreslagits att antalet undernummer skall minskas för att underlätta för de europeiska företagen, särskilt då för de små och medelstora företagen.

Rättslig struktur

Enligt artikel 23 i EG-fördraget skall gemenskapen grunda sig på en tullunion med en gemensam tulltaxa.

Den rättsliga grunden för den kombinerade nomenklaturen (KN) utgörs av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan(1). KN inrättades för att uppfylla behoven både för Gemensamma tulltaxan och gemenskapens utrikeshandelsstatistik.

KN grundar sig på den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmoniserade systemet, HS) utfärdad under Världstullorganisationens (VTO) beskydd. Gemenskapen har undertecknat denna konvention.

Enligt artikel 21 i rådets förordning (EEG) nr 3330/91 av den 7 november 1991 om statistik över varuhandel medlemsstater emellan(2) och artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater(3) skall KN användas för varubeskrivningen i de statistiska datamedia som skall överföras till behöriga statistikenheter i medlemsstaterna. KN är därför en viktig del av de ekonomiska aktörernas Intrastat-rapportering om handeln mellan medlemsstaterna. Den KN-baserade statistiken över utrikeshandeln och handeln mellan medlemsstaterna är dessutom offentlig.

Artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(4) bekräftar att den gemensamma tulltaxan omfattar KN. Av bilagorna 37 och 38 till kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(5) som innehåller föreskrifter för tillämpningen av tullkodexen framgår att KN-numren utgör en väsentlig del av det administrativa enhetsdokument som ekonomiska aktörer lämnar in till tullen och som tullen använder när den kontrollerar utrikeshandelsflödet.

KN:s huvudsyften

KN avspeglar gemenskapens tulltaxeåtaganden inom ramen för Världshandelsorganisationen (t.ex. resultaten från de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguay-rundan 1986-1994), andra ändringar i KN och tulländringar i enlighet med rådets eller kommissionens beslut.

KN inkorporerar Världstullorganisationens rekommendationer och gemenskapens olika policykrav.

För att kunna tillgodose kravet på gemenskapsstatistik, både med avseende på utrikeshandeln och den interna handeln och behoven av statistiska uppgifter innehåller KN underuppdelningar till HS-nomenklaturen. Underuppdelningarna bibehålls, skapas eller stryks beroende på behoven hos dem som använder uppgifter som sammanställts, fastställts eller spritts med hänvisning till KN.

Det är av statistiska skäl viktigt att jämförelsetabeller mellan KN och andra varunomenklaturer utarbetas och upprätthålls.

Mål och principer för uppförandekoden

Huvudsyftet med uppförandekoden är att eliminera en obefogad utvidgning av KN men också att reducera nomenklaturen. Processen är tänkt att leda till en modernisering av KN med beaktande av den tekniska och handelsmässiga utvecklingen.

Uppförandekoden bör medföra att KN används med större disciplin.

Koden skall öka insynen för alla som berörs av KN och skall hjälpa kommissionen att fatta objektiva beslut, efter att kommitténs yttrande har inhämtats.

När uppförandekoden tillämpas bör de olika berörda intressenas skilda karaktär, behovet av förenkling och modernisering av KN och svårigheterna vid förvaltningen av KN beaktas, vilket kräver en övergripande bild av målen och ett nära samarbete mellan berörda parter.

Det går inte att godtyckligt sätta ett tak för hur många KN-nummer det får finnas. I stället krävs ett visst mått av flexibilitet och en vilja att förenkla lagstiftningen, så att de olika behoven hos de parter som berörs av KN (främst kommissionens enheter, medlemsstaterna och de europeiska branschorganisationerna) kan beaktas.

Internationella aspekter

Vid uppdateringen av HS-nomenklaturen skall kommissionen inom ramen för Världstullorganisationen ta hänsyn till principerna om stabilitet, modernisering och förenkling av KN.

De av kommissionens enheter som deltar i internationella handelsförhandlingar skall i möjligaste mån ta hänsyn till målet att användningen av KN förenklas och underlättas, t.ex. genom att verka för tullmedgivanden som underlättar sammanslagningar av KN-undernummer.

Om tullskillnaderna är marginella och tullförmånerna är föremål för en gradvis minskning i enlighet med internationella handelsöverenkommelser skall KN under vissa omständigheter, särskilt de som anges i artikel 9.2 i förordning (EG) nr 2658/87, moderniseras.

Övriga tullnomenklaturer

De principer som fastställs i denna uppförandekod skall vid behov tillämpas på användningen av övriga tullnomenklaturer som exempelvis TARIC.

(1) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(2) EGT L 316, 16.11.1991, s. 1.

(3) EGT L 118, 25.5.1995, s. 10.

(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(5) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

UPPFÖRANDEKOD

1. DEFINITIONER

1.1 I detta meddelande avses med följande definitioner och förkortningar:

kommittén: Tullkodexkommittén, Sektionen för tulltaxe- och statistiknomenklatur,

europeiska branschorganisationer: organisationer på europeisk nivå som agerar i egenskap av företrädare för de ekonomiska aktörer som använder KN och för dem som tillhandahåller eller använder handelsstatistik baserad på KN,

berörda parter: Generaldirektorat Skatter och tullar och Eurostat i egenskap av kommissionens generaldirektorat med ansvar för KN-förvaltningen,

kommittén,

kommissionens enheter som lägger fram framställningar om ändringar av KN av EG-policyskäl,

medlemsstaternas administrationer,

europeiska branschorganisationer,

EG: Europeiska gemenskapen,

KN: Kombinerade nomenklaturen,

HS: Harmoniserade systemet,

HS 4: fyrsiffrigt nummer i HS,

HS 6: sexsiffrigt undernummer i HS,

WCO: Världstullorganisationen,

WTO: Världshandelsorganisationen.

2. RÄCKVIDD

2.1 Avsikten med denna uppförandekod (för förvaltningen av KN, t.ex. för att bibehålla, skapa och stryka KN-undernummer till HS-nomenklaturen) är att underlätta förvaltningen av de KN-undernummer till HS-nomenklaturen som återges i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

2.2 Vid utarbetandet av de årliga utkasten till kommissionens beslut om ändring av KN kommer kommissionens enheter att följa uppförandekodens principer och arbeta i enlighet med dess förfaranden och tidsplaner. Uppförandekoden ger anvisningar till berörda parter som vill lämna in en framställan om att ett KN-undernummer skall ändras, skapas eller strykas, om hur de skall gå till väga för att försäkra sig om att deras framställan beaktas.

2.3 Uppförandekoden gäller alla framställningar om ändring, skapande eller strykning av KN-undernummer.

3. PRINCIPER

3.1 Innehåll

3.1.1 KN-undernumrena till HS-nomenklaturen bör avspegla

a) EG:s internationella åtaganden (t.ex. tullmedgivanden inom WTO och WCO:s rekommendationer),

b) EG-policykrav framlagda av behöriga avdelningar inom kommissionen (om dessa krav inte uppfylls på annat sätt),

c) särskilda sektorers legitima behov av gemenskapsnatur uttryckta av medlemsstaterna och de europeiska branschorganisationerna.

3.2 Modernisering

3.2.1 Med modernisering av KN avses skapande eller strykning av KN-undernummer, ändring av strukturen för KN-undernummer eller av beskrivningar, särskilt i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EEG) nr 2658/87.

3.2.2 Vid moderniseringen av KN skall besläktade nomenklaturer beaktas (t.ex. PRODCOM)

3.3 Nomenklaturen

3.3.1 När KN:s nomenklaturstruktur ändras bör KN-undernumret bibehållas om undernumrets räckvidd inte ändras eller bara ändras i mindre utsträckning.

3.3.2 Ett KN-undernummer kan inte strykas om det inte har varit i kraft under minst två kalenderår.

3.3.3 Beskrivningarna i KN bör vara klara, exakta och koncisa, och bör vid behov åtföljas av rättsliga anmärkningar.

3.3.4 Det bör gå att med hjälp av objektiva och mätbara kriterier identifiera och känna igen de produkter som omfattas av ett KN-undernummer.

3.3.5 Beskrivningarna i KN bör beakta att de olika versionerna av gemenskapsspråken i KN är parallella och att terminologin är samstämmig.

3.3.6 Tulltaxebilagorna till KN bör vanligtvis bara användas för produkter som är föremål för WTO:s särskilda tullåtgärder och för vilka det inte anses nödvändigt att skapa KN-undernummer.

3.3.7 "TARIC undernummer för statistiska ändamål" bör spegla gemenskapens behov. Sådana undernummer skall träda i kraft den första dagen i en månad, tillämpas på en månatlig basis under minst ett år samt vara föremål för den normala översynen av KN-nummer.

3.4 Statistiska kriterier för bibehållande och skapande av KN-undernummer

3.4.1 Eurostat skall fastställa de statistiska tröskelvärden som skall användas för att fastställa om ett KN-undernummer skall strykas, bibehållas eller skapas.

3.4.2 Eurostat skall underrätta kommissionens enheter och medlemsstaterna om dessa tröskelvärden.

3.4.3 Eurostat kommer med jämna mellanrum att fastställa och till kommissionens övriga enheter och till kommittén vidarebefordra en lista över KN-undernummer där handelsvolymen ligger under det statistiska tröskelvärdet.

3.5 Andra kriterier för bibehållande och skapande av KN-undernummer

3.5.1 KN-undernummer som inte längre behövs för statistiska eller andra ändamål skall alltid strykas när de är föremål för samma tullsats.

3.5.2 Ett KN-undernummer kan skapas eller bibehållas även om handelsvolymen ligger under det statistiska tröskelvärdet i fråga, under förutsättning att kommissionsenheterna eller de medlemsstater som representerar en kvalificerad majoritet stöder detta.

4. FÖRFARANDE

4.1 Inlämnande av framställan

4.1.1 Framställan om att ändra KN kan lämnas in av berörda parter enligt definitionen ovan.

4.1.2 Andra parter som har intresse av frågan och som inte omfattas av föregående punkt bör lämna in framställan via en lämplig europeisk branschorganisation eller via administrationen i den medlemsstat där de är etablerade.

4.1.3 Framställan om ändring av KN skall lämnas in till kommissionen med angivande av den enhet som bär ansvaret för prövningen av framställan.

- Framställningar som rör statistik skall ställas till Eurostat.

- Övriga framställningar än sådana som rör statistik skall ställas till Generaldirektorat Skatter och tullar(1).

4.1.4 För att förslag om ändring av KN som skall träda i kraft den 1 januari skall hinna prövas, bör framställningar om sådana ändringsförslag lämnas in senast den 30 april året innan.

4.2 Formkrav

4.2.1 En framställan om ändring av KN skall innehålla följande uppgifter:

a) Motivering för framställan.

b) Avsett KN-undernummer med hänvisning till HS 4- eller HS 6-nivå.

c) Närmare uppgifter om handelsvolymen i euro eller statistiska enheter för de produkter för vilka ett nytt KN-undernummer begärs eller för vilka det föreslås att KN-undernummer stryks eller slås samman, inbegripet prognoser om handelns utveckling.

d) Närmare uppgifter om den berörda produkten, i behövlig utsträckning försedda med teckningar, skisser, fotografier, illustrationer, prover och utdrag ur internationella eller nationella standarder.

4.2.2 Förslag till ändring av KN som kommissionen överlämnar till kommittén för prövning och yttrande bör innehålla följande uppgifter:

a) Förslagets ursprung (kommissionen, medlemsstat, europeiska branschorganisationer osv.).

b) Motivering för förslaget.

c) Närmare uppgifter om den föreslagna nya strukturen på HS 4- eller HS 6-nivå jämförd med nuvarande struktur, vid behov inbegripet tullsatser och kompletterande enheter.

d) Kommentarer från kommissionens avdelningar.

4.2.3 Förslagen bör om möjligt även innehålla följande uppgifter:

a) Statistiska uppgifter om berört KN-undernummer, både om nuläget (och om möjligt för de tre föregående åren) och prognoser om handelns utveckling (t.ex. för de två påföljande åren).

b) Hänvisningar till tidigare kommissionsdokument som behandlar samma fråga eller liknande frågor.

c) Bilagor med teknisk dokumentation.

4.3 Kommitténs behandling av framställningarna

4.3.1 Kommissionen kommer att underrätta kommittén om inkomna framställningar om ändring av KN.

4.3.2 Kommissionen kommer att informera de parter som har begärt en ändring av KN om hur arbetet med deras förslag fortskrider.

4.3.3 Förslag om ändring av KN som stöds av medlemsstater som representerar en kvalificerad majoritet och av den berörda enheten inom kommissionen, skall inarbetas i utkastet till förordning.

4.3.4 Utkastet till förordning om uppdatering av KN skall överlämnas till kommittén i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 2658/87. Kommittén skall yttra sig vid ett möte som normalt skall hållas i juni, dock senast den 30 september året innan förordningen träder i kraft.

4.3.5 Vid behov kommer kommissionen att inrätta arbetsgrupper med kommissionen som ordförande och med företrädare för medlemsstaterna och de europeiska branschorganisationerna.

4.3.6 Rekommendationer om ändring av KN som härrör från en arbetsgrupps verksamhet bör läggas fram för kommittén för övervägande.

4.4 Kommissionens förfarande

4.4.1 Kommissionen skall anta förordningen om uppdatering av KN i enlighet med artikel 12 i förordning (EEG) nr 2658/87, i sådan tid att den hinner spridas, särskilt till dem som tillhandahåller statistiska uppgifter, och kan offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning senast den 31 oktober och, om möjligt, spridas vidare i elektronisk form snart därefter.

(1) Framställningar om ändring av HS-nomenklaturen skall lämnas in till kommissionen och ställas till Generaldirektorat Skatter och tullar. Dessa framställningar skall prövas i samarbete med Eurostat och de olika berörda parterna.

Top