Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 42017Y0615(01)

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott (1 juli 2017–31 december 2020)

OJ C 189, 15.6.2017, p. 5–14 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/5


Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott

(1 juli 2017–31 december 2020)

(2017/C 189/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR

I.   INLEDNING

1.

ERINRAR om den befogenhet som tilldelas Europeiska unionen, särskilt i artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att idrott är ett område där åtgärder på EU-nivå bör stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder,

2.

ERINRAR om resolutionerna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2014 (1) respektive för tiden 2014–2017 (2),

3.

VÄLKOMNAR rapporten från kommissionen om genomförandet och relevansen av EU-arbetsplanen för idrott 2014–2017 (3),

4.

ANSER att idrott kan bidra till de övergripande prioriteringarna på EU:s säkerhetsagenda samt ekonomiska och socialpolitiska agenda och framför allt till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla,

5.

ÄR MEDVETNA OM att idrott spelar en positiv roll i det sektorsövergripande samarbetet på EU-nivå och därigenom bidrar till att säkerställa en hållbar utveckling och att på lämpligt sätt bemöta de övergripande socioekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som EU står inför, inbegripet migration, social utestängning, radikalisering som kan leda till våldsbejakande extremism, arbetslöshet samt ohälsosamma livsstilar och fetma,

6.

INSER behovet av lämpligt samarbete med idrottens aktörer, bland annat genom den strukturerade dialogen (4),

7.

NOTERAR resultaten av 2014 års Eurobarometer för idrott och motion och inser att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna, bland annat i fråga om resultat när det gäller frivilligarbete och stillasittande livsstil, och noterar Eurostats statistik som omfattar centrala ekonomiska och sociala uppgifter om idrott,

8.

INSER behovet av att samarbeta med tredjeländer, särskilt kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU, för att främja europeiska värden genom idrottsdiplomati samt med behöriga internationella organisationer på idrottsområdet, inbegripet Europarådet, Wada och Världshälsoorganisationen,

9.

ENAS FÖLJAKTLIGEN OM

att vidareutveckla en ram för europeiskt samarbete på idrottsområdet genom att upprätta en tredje EU-arbetsplan för medlemsstaternas och kommissionens åtgärder på idrottsområdet,

en konkret tidsram för arbetsplanen, nämligen 1 juli 2017–31 december 2020,

att verksamheten på EU-nivå inom idrotten bör inriktas på de prioriterade teman, nyckelfrågor, resultat, arbetsmetoder och strukturer som förtecknas i denna arbetsplan enligt bilaga I,

II.   VIDAREUTVECKLING AV IDROTTENS EUROPEISKA DIMENSION GENOM FASTSTÄLLANDET AV EN EU-ARBETSPLAN

10.

ANSER att följande vägledande mål bör styra denna EU-arbetsplan för idrott, nämligen

att genom sektorsövergripande samarbete säkerställa att man på andra EU-politikområden är medveten om hur idrotten kan bidra till bemötandet av de politiska utmaningar som EU står inför,

att ytterligare stärka evidensbasen för idrott,

att verka för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen – och när så är lämpligt med idrottsrörelsen och andra berörda aktörer – i syfte att på längre sikt uppnå ett mervärde på EU-nivå inom idrotten,

att möta gränsöverskridande utmaningar med hjälp av en samordnad EU-strategi,

att beakta idrottens särart,

att bidra till de övergripande prioriteringarna på EU:s ekonomiska och socialpolitiska agenda och till en hållbar utveckling i syfte att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar samt förbereda sig för tiden efter 2020 (5),

att främja jämställdhet mellan kvinnor och män,

att beakta förhållandet mellan utbildning och idrott, inbegripet dubbla karriärer,

att bygga vidare på de framsteg som gjorts med EU:s två första arbetsplaner för idrott,

att komplettera och förstärka effekterna av verksamhet som inletts inom ramen för programmet Erasmus+ på idrottsområdet,

att bidra till utvecklingen av idrott på gräsrotsnivå i EU,

11.

UNDERSTRYKER att denna EU-arbetsplan bör utgöra ett flexibelt ramverk och verktyg som snabbt kan reagera på utvecklingen inom idrottsområdet och beakta de kommande ordförandeskapens prioriteringar,

12.

ÄR ENIGA om att medlemsstaterna och kommissionen under den period som omfattas av denna arbetsplan bör prioritera nedanstående teman och nyckelfrågor, vilka kan kompletteras av varje ordförandeskap mot bakgrund av eventuell ny händelseutveckling,

1.

idrottens integritet, särskilt främjande av goda styrelseformer inbegripet skydd av minderåriga, idrottens särart, bekämpning av korruption och uppgjorda matcher samt bekämpning av dopning,

2.

idrottens ekonomiska aspekter, särskilt innovation inom idrotten samt idrott och den digitala inre marknaden,

3.

idrott och samhälle, särskilt social inkludering, tränarnas roll, utbildning inom och genom idrott, idrott och hälsa, idrott och miljö och idrott och medier samt idrottsdiplomati,

varvid de närmare detaljerna för förverkligandet av ovanstående nyckelfrågor anges i bilaga I,

13.

ÄR ENIGA OM att

EU-arbetsplanen får ses över av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, mot bakgrund av uppnådda resultat och av den politiska utvecklingen på EU-nivå,

en halvtidsöversyn av EU-arbetsplanen kommer att göras under första halvåret 2019,

III.   ARBETSMETODER OCH ARBETSSTRUKTURER

14.

INSER att det finns ett behov av att fortsätta det nära samarbetet mellan medlemsstaterna samt med kommissionen i syfte att genomföra arbetsplanen och inser vidare att idrottsrörelsen och relevanta behöriga organisationer på nationell, europeisk och internationell nivå, t.ex. Europarådet, Wada och WHO, bör vara nära knutna till detta samarbete,

15.

ANSER att det

bör fastställas lämpliga arbetsstrukturer och arbetsmetoder för uppföljning av resultaten av EU:s två första arbetsplaner och för utveckling av nya resultat i enlighet med de prioriterade teman och nyckelfrågor som anges i punkt 12 ovan, varvid det

när så är lämpligt bör anordnas expertgruppsmöten och klustermöten av kommissionen på de politikområden som har behandlats ingående bland annat i denna och tidigare arbetsplaner för idrott,

kan anordnas möten på en eller flera medlemsstaters initiativ om frågor av gemensamt intresse (grupper av intresserade medlemsstater), då man bland annat behandlar peer learning-verksamhet bland deltagande medlemsstater,

inom ramen för andra strukturer och arbetsmetoder kan inbegripas ordförandeskapskonferenser och seminarier, informella möten mellan idrottsministrar och direktörer för idrottsfrågor, kommissionsstudier och kommissionskonferenser och seminarier,

de viktigaste principerna för de olika arbetsmetoderna anges i bilaga II,

genomförandet av denna EU-arbetsplan kommer under det andra halvåret 2020 att utvärderas av rådet på grundval av en rapport som utarbetas av kommissionen under det första halvåret 2020,

IV.   YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

16.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

arbeta tillsammans med kommissionen för att genomföra denna EU-arbetsplan på ett effektivt sätt och använda de arbetsstrukturer och arbetsmetoder som anges i denna resolution,

med respekt för subsidiaritetsprincipen och oberoendet för idrottens ledningsstrukturer ta vederbörlig hänsyn till denna EU-arbetsplan när den nationella politiken utformas,

regelbundet informera och vid behov konsultera idrottens aktörer om framstegen med genomförandet av EU-arbetsplanen för att säkerställa att verksamheten är relevant och synlig,

vid behov i medlemsstaterna och på lämpliga nivåer sprida de resultat som uppnåtts under denna och tidigare EU-arbetsplaner för idrott,

anordna möten om frågor av gemensamt intresse (grupper av intresserade medlemsstater),

ta initiativ till och leda peer learning-verksamhet i samarbete med kommissionen,

17.

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

bland annat inom ramen för ordförandeskapstrion beakta EU-arbetsplanens prioriterade teman vid utformning av sina program och bygga vidare på de resultat som redan uppnåtts,

underrätta medlemsstaterna om pågående eller planerat arbete inom andra rådskonstellationer som har konsekvenser för idrotten,

mot slutet av den period som denna resolution omfattar och på grundval av en rapport som utarbetats av kommissionen lägga fram förslag till ett nytt utkast till EU-arbetsplan för den efterföljande perioden om så är lämpligt,

överväga en utvärdering av den strukturerade dialogen med idrottsrörelsen (6),

18.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

samarbeta med medlemsstaterna för att genomföra denna arbetsplan, särskilt när det gäller de resultat som anges i bilaga I,

underrätta medlemsstaterna om pågående eller planerade initiativ inom EU:s andra politikområden som påverkar idrotten och om utvecklingen på området inom kommissionen,

informera arbetsgruppen för idrottsfrågor om expertgruppernas mandat,

stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer i deras verksamhet kring de teman och nyckelfrågor som anges i denna resolution, framför allt genom att

undersöka olika sätt att främja deltagande av medlemsstater och experter samt att bjuda in företrädare för idrottsrörelsen och vid behov andra aktörer i de expertgrupper som avses i bilaga I och därvid säkerställa en bred och samordnad representation och sakkunskap,

inrätta expertgrupper för

integritet,

kompetens- och personalutveckling inom idrotten,

inrätta andra former av stöd för att främja utbyte av god praxis och peer learning samt kunskapsuppbyggande (t.ex. studier),

tillhandahålla nödvändig expertrådgivning i antidopningsfrågor, i synnerhet förenligheten av eventuella kommande översyner av Wadas världsantidopningskod med EU-lagstiftningen,

tillhandahålla logistiskt och tekniskt stöd för insamling och spridning av relevant dokumentation och information om EU:s idrottspolitik,

anordna särskilda klustermöten på de politikområden som har behandlats ingående i denna och tidigare arbetsplaner för idrott i syfte att diskutera de politiskt relevanta resultaten av EU-finansierade projekt som gynnar idrotten samt främja utbyte av god praxis och kunskaper om specifika frågor, utvärdera de framsteg som gjorts och identifiera var ytterligare åtgärder behövs, särskilt på de områden som anges i bilaga I, varvid denna typ av möten bör anordnas minst en gång om året,

säkerställa en uppföljning av det arbete som utförts av tidigare högnivågrupper inrättade av kommissionen för ”idrott på gräsrotsnivå” och ”idrott och diplomati”,

säkerställa en uppföljning av rekommendationerna från den tidigare expertgruppen för goda styrelseformer och säkerställa kontinuitet i aktuella frågor som rör bekämpning av uppgjorda matcher,

främja erkännande av färdigheter och kompetens inom idrott,

främja den strukturerade dialogen om idrott, vilket inbegriper anordnandet av EU:s årliga forum för idrott som sammanför alla viktiga berörda parter på olika idrottsnivåer,

utveckla den årliga europeiska idrottsveckan och främja veckan under årets gång som ett sätt att uppmuntra till deltagande i idrott och fysisk aktivitet i linje med denna arbetsplans prioriteringar,

stödja prioriterade teman och motsvarande nyckelfrågor som fastställs i denna arbetsplan med hjälp av programmet Erasmus+ och andra relevanta EU-program samt europeiska struktur- och investeringsfonder,

under det första halvåret 2020 anta en rapport på grundval av frivilliga bidrag från medlemsstaterna om arbetsplanens genomförande och relevans, vilken kommer att ligga till grund för utarbetandet av en eventuell ny EU-arbetsplan under det andra halvåret 2020,

om så är lämpligt offentliggöra de resultat som uppnåtts inom arbetsstrukturerna för denna och tidigare EU-arbetsplaner för idrott.


(1)  EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.

(2)  EUT C 183, 14.6.2014, s. 12.

(3)  5516/17 + ADD 1.

(4)  Rådets resolution av den 18 november 2010, där rådet var ense om att med jämna mellanrum, normalt i anslutning till rådets möte, sammankalla ett informellt möte med ledande företrädare för EU:s offentliga myndigheter och idrottsrörelsen i syfte att diskutera frågor som rör EU:s idrottspolitik (EUT C 322, 27.11.2010, s. 1).

(5)  Junckerkommissionens 10 politiska prioriteringar (http://ec.europa.eu/priorities/publications/president-junckers-political-guidelines_sv)

(6)  Inklusive rådets resolution av den 18 november 2010 om den strukturerade dialogen.


BILAGA I

Nyckelfrågor (punkt 12), begärda resultat och motsvarande arbetsstrukturer

Nyckelfråga

Arbetsmetod/Uppgifter

Resultat och måldatum

Under ledning av

Prioritering 1: Idrottens integritet

Antidopning

Rådet och dess förberedande organ

Bidrag från experter om antidopningsfrågor, som ska utarbetas vid expertmöten och diskuteras i arbetsgruppen för idrottsfrågor, i synnerhet frågan om förenlighet med EU-lagstiftningen när det gäller en eventuell kommande översyn av Wadas världsantidopningskod

2017–2019

bidrag från EU

Kommissionen och ordförandeskapet

 

Utarbetande av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkt vid mötena i Cahama och Wada, vid behov med hjälp av expertmöten

2017–2020

EU:s ståndpunkt

Kommissionen och ordförandeskapet

 

Seminarium

Olika sätt att förebygga användning av dopning bland ungdomar inom professionell idrott och idrott på gräsrotsnivå

Andra halvåret 2017

rapport

utbyte av bästa praxis

Ordförandeskapet

Goda styrelseformer

Expertgrupp

Integritet

Tillämpning av internationellt erkända goda styrelseformer samt standarder och initiativ för korruptionsbekämpning, i synnerhet från andra områden än idrotten, som kan tillämpas på idrottsområdet

Uppgjorda matcher

2018–2020

utbyte av bästa praxis

rapport

Kommissionen

 

Rådet och dess förberedande organ

Rekommendationer om möjliga framtida åtgärder mot korruption inom idrotten på EU-nivå

Andra halvåret 2019

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

Skydd av minderåriga

Studie

Utbredningen av övergrepp mot barn inom idrotten

Första halvåret 2019

rapport

Kommissionen

 

Seminarium

Uppföljning av rekommendationerna för att skydda unga idrottare och skydda barns rättigheter inom idrotten (1)

Andra halvåret 2019

utbyte av god praxis

rapport

Ordförandeskapet

 

Rådet och dess förberedande organ

Skydd av barns fysiska och moraliska integritet inom idrott på gräsrotsnivå och elitidrott

Andra halvåret 2019

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

Idrottens särart

Grupp av intresserade medlemsstater

EU-lagstiftningen i förhållande till idrott och idrottsorganisationer

Första halvåret 2019

(ev.) rekommendationer/lägesrapport

ES, FR, NL, SE

 

Seminarium

Idrottens särart inom EU

Andra halvåret 2019

diskussion

rapport

Kommissionen

Prioritering 2: Idrottens ekonomiska aspekter

Innovation inom idrotten

Klustermöte

Den ekonomiska nyttan av idrott genom satellitkonton för idrottssektorn. Den praktiska användningen av satellitkonton för idrottssektorn för beslutsfattare i idrottsfrågor

Första halvåret 2018

utbyte av bästa praxis

Kommissionen

 

Rådet och dess förberedande organ

Ökad medvetenhet om idrottens ekonomiska aspekter i synnerhet med avseende på Europa 2020-strategin, med fokus på idrottens och innovationens ekonomiska fördelar

Andra halvåret 2018

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

 

Konferens

Ökad medvetenhet om idrottens ekonomiska aspekter i synnerhet med avseende på Europa 2020-strategin, med fokus på idrottens och innovationens ekonomiska fördelar

Andra halvåret 2018

utbyte av bästa praxis

rapport

Ordförandeskapet

Idrott och den digitala inre marknaden

Seminarium

Den digitala inre marknadens fördelar och utmaningar när det gäller bättre finansiering och kommersialisering av idrott

Första halvåret 2019

rapport

Ordförandeskapet

Prioritering 3: Idrott och samhälle

Idrott och medier

Konferens

Mediernas roll och inflytande inom idrotten

Första halvåret 2020

rapport och utbyte av bästa praxis

Ordförandeskapet

 

Rådet och dess förberedande organ

Mediernas roll och inflytande inom idrotten

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

Tränarnas roll

Rådet och dess förberedande organ

Tränarnas roll i samhället

Andra halvåret 2017

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

 

Konferens

Tränarnas roll, status och ansvar i samhället

Andra halvåret 2017

rapport

utbyte av bästa praxis

Ordförandeskapet

Utbildning i och genom idrott

Konferens

Fysisk aktivitet, idrott och idrottares dubbla karriärer med fokus på universitet och utbildning

Andra halvåret 2017

rapport

utbyte av bästa praxis

Ordförandeskapet

 

Expertgrupp

Kompetens- och personalutveckling inom idrotten

2018–2020

riktlinjer

Kommissionen

 

Seminarium

Idrottskvalifikationer och kompetenser för tränare

Första halvåret 2020

rapport

Ordförandeskapet

Social inkludering

Rådet och dess förberedande organ

Främjande av europeiska värden genom idrotten

Första halvåret 2018

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

 

Konferens

Idrott på gräsrotsnivå som ett verktyg för integration och som en bro mellan tradition och innovation

Första halvåret 2018

rapport

Ordförandeskapet

 

Studie

Tillgång till idrott för personer med funktionsnedsättning

Andra halvåret 2018

rapport

Kommissionen

 

Rådet och dess förberedande organ

Tillgång till idrott för personer med funktionsnedsättning

Första halvåret 2019

(ev.) rådets slutsatser

Ordförandeskapet

 

Konferens

Fördelarna med att utöva idrott under organiserade former för personer med färre möjligheter

Första halvåret 2019

handbok med bästa praxis/exempel

Ordförandeskapet

 

Klustermöte

Främjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet

Andra halvåret 2017

utbyte av bästa praxis

Kommissionen

Idrott och hälsa

Seminarium

Idrott och fysisk aktivitet på arbetsplatsen

Andra halvåret 2018

rapport

Ordförandeskapet

Idrott och miljö

Grupp av intresserade medlemsstater

Stadsutveckling, idrott i naturen, miljömässig hållbarhet i samband med större idrottsevenemang, miljövänliga och energieffektiva idrottsanläggningar

2019–2020

utbyte av kunskap och bästa praxis

rapport

DE, FR, PT

Idrottsdiplomati

Studie

Idrott till stöd för EU:s yttre förbindelser

Andra halvåret 2017

rekommendationer på grundval av fallstudier och god praxis

Kommissionen

 

Seminarium

Uppföljning av kommissionens högnivågrupp, rådets slutsatser från november 2016 och seminariet om idrottsdiplomati

Andra halvåret 2017

strategi för det fortsatta arbetet

Kommissionen


(1)  Expertgruppen för frågor om goda styrelseformer: ”Challenges: violence that minors have to be protected from in sport” (Utmaningar: våld som barn måste skyddas mot inom idrotten), rekommendationer för att skydda unga idrottare och skydda barns rättigheter inom idrotten, juni 2016, s. 12.


BILAGA II

Principer för arbetsmetoder, strukturer och rapportering

Medlemsstaternas deltagande i arbetet i expertgrupper, klustermöten och grupper av intresserade medlemsstater är frivilligt och öppet för alla medlemsstater.

Kommissionen ska säkerställa att experter från olika områden, inbegripet offentlig förvaltning och idrottens aktörer, deltar på ett så lämpligt och effektivt sätt som möjligt.

De detaljerade reglerna för deltagande och arbetsgång i kommissionens expertgrupper omfattas av kommissionens beslut av den 30 maj 2016 (1).

Grupper av intresserade medlemsstater får fastställa sina egna arbetsmetoder och strukturer mot bakgrund av särskilda behov och önskade resultat. Kommissionen ska när så är lämpligt vara involverad i dessa gruppers arbete.

Kommissionen ska rapportera till arbetsgruppen för idrottsfrågor om hur arbetet i respektive expertgrupper och klustermöten framskrider och presentera deras resultat. Grupper av intresserade medlemsstater ska utse en företrädare för att göra detsamma.

Om så är lämpligt ska rådets arbetsgrupp för idrottsfrågor ge ytterligare vägledning för att garantera önskade resultat och utsatt tidsfrist.

Dagordningarna och mötesrapporterna för alla grupper kommer att göras tillgängliga för alla medlemsstaterna, oavsett omfattningen av deras deltagande på ett visst område. Gruppernas resultat kommer att offentliggöras och spridas på EU-nivå och nationell nivå.

De olika arbetsmetodernas resultat ska ge underlag för kommissionens rapport om arbetsplanens genomförande.


(1)  Kommissionens beslut C(2016) 3301 final av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper och för deras funktion.


Top