Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32023R1114

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (Text av betydelse för EES)

    PE/54/2022/REV/1

    EUT L 150, 9.6.2023, p. 40–205 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force: This act has been changed. Current consolidated version: 09/01/2024

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1114/oj

    9.6.2023   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 150/40


    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/1114

    av den 31 maj 2023

    om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937

    (Text av betydelse för EES)

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

    efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

    med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

    med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

    i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

    av följande skäl:

    (1)

    Det är viktigt att säkerställa att unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster är rustade för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för människor, bland annat genom att möjliggöra användning av innovativ teknik. Unionen har ett politiskt intresse av att utveckla och främja införandet av banbrytande teknik inom finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare (DLT). Det förväntas att många tillämpningar av teknik för distribuerade liggare, inklusive blockkedjeteknik, som ännu inte har studerats fullt ut, kommer att fortsätta att resultera i nya typer av affärsverksamhet och affärsmodeller som tillsammans med själva kryptotillgångssektorn kommer att leda till ekonomisk tillväxt och nya sysselsättningsmöjligheter för unionsmedborgarna.

    (2)

    Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna för teknik för distribuerade liggare. Kryptotillgångar är digitala värderepresentationer eller rättighetsrepresentationer som kan ge betydande fördelar för marknadsaktörer, inbegripet icke-professionella innehavare av kryptotillgångar. Värderepresentationer inkluderar externt, icke-intrinsiskt värde som tillskrivs en kryptotillgång av de berörda parterna eller av marknadsaktörerna, vilket innebär att värdet är subjektivt och endast baserat på intresset hos köparen av kryptotillgången. Genom att rationalisera kapitalanskaffningsprocesserna och öka konkurrensen kan erbjudanden om kryptotillgångar möjliggöra ett innovativt och inkluderande finansieringssätt, inbegripet för små och medelstora företag. När kryptotillgångar används som ett betalningsmedel kan det innebära möjligheter i form av billigare, snabbare och effektivare betalningar, särskilt på gränsöverskridande basis, genom att antalet förmedlare begränsas.

    (3)

    Vissa kryptotillgångar, särskilt de som klassificeras som finansiella instrument enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4), omfattas av tillämpningsområdet för befintliga unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. Därför är en fullständig uppsättning unionsregler redan tillämpliga på utgivare av sådana kryptotillgångar och på företag som bedriver verksamhet med anknytning till sådana kryptotillgångar.

    (4)

    Andra kryptotillgångar omfattas dock inte av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. För närvarande finns det inga andra regler än de som avser bekämpning av penningtvätt för tillhandahållande av tjänster med anknytning till sådana oreglerade kryptotillgångar, inbegripet för drift av handelsplattformar för kryptotillgångar, utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar samt för tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning. Avsaknaden av sådana regler gör att innehavare av dessa kryptotillgångar utsätts för risker, särskilt på områden som inte omfattas av konsumentskyddsregler. Avsaknaden av sådana regler kan också leda till betydande risker för marknadens integritet, bland annat i form av marknadsmissbruk och ekonomisk brottslighet. För att hantera dessa risker har vissa medlemsstater infört särskilda regler för alla, eller en undergrupp av, kryptotillgångar som inte omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster, och andra medlemsstater överväger om de ska lagstifta på området för kryptotillgångar.

    (5)

    Avsaknaden av en övergripande unionsram för marknader för kryptotillgångar kan leda till bristande förtroende för dessa tillgångar hos användarna, vilket på ett betydande sätt skulle kunna hindra utvecklingen av en marknad för dessa tillgångar och leda till uteblivna möjligheter i form av innovativa digitala tjänster, alternativa betalningsinstrument eller nya finansieringskällor för företag i unionen. Dessutom skulle företag som använder kryptotillgångar inte ha någon rättssäkerhet när det gäller hur deras kryptotillgångar skulle behandlas i de olika medlemsstaterna, vilket skulle undergräva deras ansträngningar att använda kryptotillgångar för digital innovation. Avsaknaden av en övergripande unionsram för marknader för kryptotillgångar skulle också kunna leda till fragmenterad reglering, vilket skulle snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, göra det svårare för leverantörer av kryptotillgångstjänster att utvidga sin verksamhet över gränserna och skulle ge upphov till regleringsarbitrage. Marknaderna för kryptotillgångar är fortfarande blygsamma till sin storlek och utgör ännu inget hot mot den finansiella stabiliteten. Det är dock möjligt att typer av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sitt pris i förhållande till en viss tillgång eller en korg av tillgångar i framtiden skulle kunna anammas i stor utsträckning av icke-professionella innehavare, och en sådan utveckling skulle kunna medföra ytterligare utmaningar när det gäller finansiell stabilitet, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten.

    (6)

    Det behövs därför en särskild och harmoniserad ram för marknader för kryptotillgångar på unionsnivå för att tillhandahålla särskilda regler för kryptotillgångar och relaterade tjänster och verksamheter som ännu inte omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. En sådan ram bör stödja innovation och rättvis konkurrens, samtidigt som den säkerställer en hög nivå av skydd för icke-professionella innehavare samt integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar. En tydlig ram bör göra det möjligt för leverantörer av kryptotillgångstjänster att skala upp sina verksamheter över gränserna och underlätta deras tillgång till banktjänster så att de kan bedriva sin verksamhet på ett smidigt sätt. En unionsram för marknader för kryptotillgångar bör föreskriva en proportionerlig behandling av utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster och därigenom skapa lika möjligheter när det gäller marknadstillträde och pågående och framtida utveckling av marknaderna för kryptotillgångar. Ramen bör också främja finansiell stabilitet och väl fungerande betalningssystem samt hantera de penningpolitiska risker som kan uppstå till följd av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sitt pris i förhållande till en tillgång eller en korg av tillgångar. Ändamålsenlig reglering upprätthåller medlemsstaternas konkurrenskraft på de internationella finansiella och tekniska marknaderna och ger kunderna betydande fördelar när det gäller tillgång till billigare, snabbare och säkrare finansiella tjänster och kapitalförvaltning. Unionens ram för marknader för kryptotillgångar bör inte reglera den underliggande tekniken. Unionslagstiftningsakter bör undvika att lägga onödig och oproportionerlig regelbörda på teknikanvändning, eftersom unionen och medlemsstaterna strävar efter att upprätthålla konkurrenskraften på en global marknad.

    (7)

    De konsensusmekanismer som används för validering av transaktioner i kryptotillgångar kan ha huvudsakliga negativa konsekvenser (principal adverse impacts, PAI) för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser. Sådana konsensusmekanismer bör därför införa mer miljövänliga lösningar och säkerställa att eventuella huvudsakliga negativa konsekvenser som de kan ha för klimatet och eventuella andra miljörelaterade negativa konsekvenser identifieras och redovisas på lämpligt sätt av utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster. Vid fastställandet av huruvida negativa konsekvenser är huvudsakliga bör hänsyn tas till proportionalitetsprincipen och den utgivna kryptotillgångens storlek och volym. Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (5), bör därför, i samarbete med Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (6), ges mandat att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera innehållet i, metoderna för och presentationen av information om hållbarhetsindikatorer med avseende på negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser och för att beskriva centrala energiindikatorer. Förslagen till tekniska standarder för tillsyn bör också säkerställa samstämmighet i den information som lämnas av utgivare av kryptotillgångar och av leverantörer av kryptotillgångstjänster. Vid utarbetandet av förslagen till tekniska standarder för tillsyn bör Esma ta hänsyn till de olika typer av konsensusmekanismer som används för validering av transaktioner med kryptotillgångar, deras egenskaper och skillnaderna mellan dem. Esma bör också ta hänsyn till befintliga krav på informationslämnande, säkerställa komplementaritet och konsekvens och undvika att öka bördan för företagen.

    (8)

    Marknaderna för kryptotillgångar är globala och därmed till sin natur gränsöverskridande. Unionen bör därför fortsätta att stödja internationella insatser för att främja konvergens i behandlingen av kryptotillgångar och kryptotillgångstjänster genom internationella organisationer eller organ såsom rådet för finansiell stabilitet, Baselkommittén för banktillsyn och arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

    (9)

    Unionslagstiftningsakterna om finansiella tjänster bör vägledas av principerna om samma tjänster, samma risker, samma regler och om teknikneutralitet. Kryptotillgångar som omfattas av befintliga unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster bör därför fortsätta att regleras av det befintliga regelverket, oavsett vilken teknik som används för utgivning eller överföring av dem, snarare än denna förordning. I enlighet med detta utesluter denna förordning uttryckligen från sitt tillämpningsområde kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, de som räknas som insättningar enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (7), inbegripet strukturerade insättningar enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, de som klassificeras som fonder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (8), om de inte klassificeras som e-pengatoken, de som klassificeras som värdepapperiseringspositioner enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (9) och de som klassificeras som skade- eller livförsäkringsavtal, pensionsprodukter eller pensionssystem och socialförsäkringssystem. Med beaktande av att elektroniska pengar och medel som tas emot i utbyte mot elektroniska pengar inte bör behandlas som insättningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (10), kan e-pengatoken inte behandlas som insättningar som är undantagna från den här förordningens tillämpningsområde.

    (10)

    Denna förordning bör inte tillämpas på kryptotillgångar som är unika och som inte är fungibla med andra kryptotillgångar, inbegripet digitala konstverk och samlarföremål. Värdet på sådana unika och icke-fungibla kryptotillgångar kan hänföras till varje kryptotillgångs unika egenskaper och den nytta den ger tokeninnehavaren. Inte heller bör denna förordning tillämpas på kryptotillgångar som representerar tjänster eller fysiska tillgångar som är unika och icke-fungibla, såsom produktgarantier eller fastigheter. Även om unika och icke-fungibla kryptotillgångar kan handlas på marknaden och ackumuleras spekulativt, är de inte lätt utbytbara och det relativa värdet av en sådan kryptotillgång i förhållande till en annan, som var och en är unik, kan inte fastställas genom jämförelse med en befintlig marknad eller likvärdig tillgång. Sådana egenskaper begränsar i vilken utsträckning dessa kryptotillgångar kan ha en finansiell användning, vilket begränsar riskerna för innehavare och det finansiella systemet och motiverar att de undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

    (11)

    De fraktionerade delarna av en unik och icke-fungibel kryptotillgång bör inte anses vara unika och icke-fungibla. Utgivning av kryptotillgångar som icke-fungibla token i stora serier eller samlingar bör betraktas som en indikator på deras fungibilitet. Enbart det faktum att en unik identifierare tillskrivits en kryptotillgång är i sig inte tillräckligt för att klassificera den som unik och icke-fungibel. De tillgångar eller rättigheter som det hänvisas till bör också vara unika och icke-fungibla för att kryptotillgången ska betraktas som unik och icke-fungibel. Att kryptotillgångar som är unika och icke-fungibla undantas från denna förordnings tillämpningsområde påverkar inte klassificeringen av sådana kryptotillgångar som finansiella instrument. Denna förordning bör också tillämpas på kryptotillgångar som förefaller vara unika och icke-fungibla, men vars faktiska egenskaper eller vars egenskaper som är kopplade till deras faktiska användning skulle göra dem antingen fungibla eller inte unika. I detta avseende bör de behöriga myndigheterna, när de bedömer och klassificerar kryptotillgångar, anta en metod baserad på innehåll snarare än på form, där egenskaperna hos den berörda kryptotillgången avgör klassificeringen och inte hur utgivaren betecknar den.

    (12)

    Det är lämpligt att undanta vissa koncerninterna transaktioner och vissa offentliga organ från denna förordnings tillämpningsområde, eftersom de inte utgör någon risk för investerarskyddet, marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten. Till de undantagna officiella internationella organisationerna hör Internationella valutafonden och Banken för internationell betalningsutjämning.

    (13)

    Digitala tillgångar som ges ut av centralbanker som agerar i egenskap av monetära myndigheter, inbegripet centralbankspengar i digital form, eller kryptotillgångar som ges ut av andra offentliga myndigheter, inbegripet centrala, regionala och lokala förvaltningar, bör inte omfattas av unionsramen för marknader för kryptotillgångar. Inte heller bör relaterade tjänster som tillhandahålls av sådana centralbanker när de agerar i egenskap av monetära myndigheter eller andra offentliga myndigheter omfattas av den unionsramen.

    (14)

    För att säkerställa en tydlig avgränsning mellan, å ena sidan, kryptotillgångar som omfattas av denna förordning och, å andra sidan, finansiella instrument, bör Esma ges mandat att utfärda riktlinjer om kriterier och villkor för att kryptotillgångar ska klassificeras som finansiella instrument. Dessa riktlinjer bör också möjliggöra en bättre förståelse av de fall där kryptotillgångar som annars anses vara unika och inte fungibla med andra kryptotillgångar skulle kunna klassificeras som finansiella instrument. För att främja ett gemensamt tillvägagångssätt för klassificering av kryptotillgångar bör EBA, Esma och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (11) (de europeiska tillsynsmyndigheterna eller ESA-myndigheterna) främja diskussioner om sådan klassificering. Behöriga myndigheter bör kunna begära yttranden från ESA-myndigheterna om klassificeringen av kryptotillgångar, inbegripet klassificeringar som föreslås av erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel. Erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel är primärt ansvariga för att kryptotillgångar klassificeras korrekt, vilket kan ifrågasättas av de behöriga myndigheterna, både före dagen för offentliggörandet av erbjudandet och när som helst därefter. Om klassificeringen av en kryptotillgång förefaller oförenlig med den här förordningen eller andra relevanta unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster, bör ESA-myndigheterna utnyttja sina befogenheter enligt förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 för att säkerställa ett konsekvent och samstämmigt tillvägagångssätt för en sådan klassificering.

    (15)

    Enligt artikel 127.2 fjärde strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är en av de grundläggande uppgifterna för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) att främja väl fungerande betalningssystem. Enligt artikel 22 i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, som fogats till fördragen, får Europeiska centralbanken (ECB) utfärda förordningar för att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelserna med tredjeland. I detta syfte har ECB antagit förordningar avseende kraven på systemviktiga betalningssystem. Denna förordning påverkar inte det ansvar som ECB och de nationella centralbankerna i ECBS har att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelser med tredjeländer. Av den anledningen, och för att förhindra att parallella regelsystem skapas, bör EBA, Esma och ECB samarbeta nära under utarbetandet av relevanta förslag till tekniska standarder enligt denna förordning. Vidare är det mycket viktigt att ECB och de nationella centralbankerna har tillgång till information när de fullgör sina uppgifter i samband med övervakningen av betalningssystem, inbegripet clearing av betalningar. Dessutom bör denna förordning inte påverka tillämpningen av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (12) och den bör tolkas på ett sådant sätt att den inte strider mot den förordningen.

    (16)

    Lagstiftningsakter som antas på området för kryptotillgångar bör vara specifika, framtidssäkrade och kunna hålla jämna steg med innovation och teknisk utveckling och bygga på en incitamentsbaserad strategi. Termerna kryptotillgångar och teknik för distribuerade liggare bör därför definieras så brett som möjligt för att omfatta alla typer av kryptotillgångar som för närvarande inte omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster. Lagstiftningsakter som antas på området för kryptotillgångar bör också bidra till målet att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Därför bör enheter som erbjuder tjänster som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning också följa unionens tillämpliga regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i vilka internationella standarder finns integrerade.

    (17)

    Digitala tillgångar som inte kan överföras till andra innehavare omfattas inte av definitionen av kryptotillgångar. Digitala tillgångar som endast godtas av utgivaren eller erbjudaren och som är tekniskt omöjliga att överföra direkt till andra innehavare bör därför uteslutas från denna förordnings tillämpningsområde. Ett exempel på sådana digitala tillgångar är lojalitetssystem där lojalitetspoäng endast kan utbytas mot fördelar hos utgivaren eller erbjudaren av dessa poäng.

    (18)

    I denna förordning klassificeras tre typer av kryptotillgångar, vilka bör särskiljas från varandra och omfattas av olika krav beroende på de risker de medför. Klassificeringen baseras på huruvida kryptotillgångarna syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till andra tillgångar. Den första typen består av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till endast en officiell valuta. Funktionen hos sådana kryptotillgångar är mycket lik funktionen hos elektroniska pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG. I likhet med elektroniska pengar utgör sådana kryptotillgångar elektroniska surrogat för mynt och sedlar och är ägnade att användas för att göra betalningar. Dessa kryptotillgångar bör i denna förordning definieras som e-pengatoken. Den andra typen av kryptotillgångar avser tillgångsanknutna token, som syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet, eller en kombination av dessa, inbegripet en eller flera officiella valutor. Denna andra typ omfattar alla andra kryptotillgångar än e-pengatoken vars värde backas upp av tillgångar, så att kringgående undviks och denna förordning blir framtidssäkrad. Den tredje och sista typen består av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, och omfattar en mängd olika kryptotillgångar, däribland nyttotoken.

    (19)

    Trots sina likheter skiljer sig i dagsläget elektroniska pengar och kryptotillgångar som hänvisar till en officiell valuta åt i vissa viktiga avseenden. Innehavare av elektroniska pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG har alltid en fordran på utgivaren av elektroniska pengar och har en avtalsenlig rätt att när som helst och till det nominella värdet lösa in det penningvärde som motsvarar innehavet av elektroniska pengar. En del av de kryptotillgångar som hänvisar till en officiell valuta ger däremot inte innehavarna en sådan fordran på utgivarna av sådana kryptotillgångar och skulle kunna falla utanför tillämpningsområdet för direktiv 2009/110/EG. Andra kryptotillgångar som hänvisar till en officiell valuta ger inte en fordran till det nominella värdet för valutan de hänvisar till eller begränsar inlösenperioden. Det faktum att innehavare av sådana kryptotillgångar inte har någon fordran på utgivarna av sådana kryptotillgångar, eller att en sådan fordran inte motsvarar det nominella värdet för valutan som kryptotillgångarna hänvisar till, skulle kunna undergräva förtroendet hos innehavarna av dessa kryptotillgångar. För att undvika att reglerna i direktiv 2009/110/EG kringgås bör därför varje definition av e-pengatoken vara så bred som möjligt för att omfatta alla typer av kryptotillgångar som hänvisar till en enda officiell valuta. Dessutom bör strikta villkor för utgivning av e-pengatoken fastställas, inbegripet kravet att e-pengatoken ska ges ut antingen av ett kreditinstitut som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets förordning 2013/36/EU (13) eller av ett institut för elektroniska pengar som auktoriserats enligt direktiv 2009/110/EG. Av samma skäl bör utgivare av e-pengatoken också säkerställa att innehavare av sådana token kan utöva sin rätt att när som helst lösa in sina token till nominellt värde i den valuta som dessa token hänvisar till. Eftersom e-pengatoken är kryptotillgångar och kan medföra nya utmaningar för skydd av icke-professionella innehavare och marknadsintegritet som är specifika för kryptotillgångar, bör de också omfattas av de regler som fastställs i den här förordningen för att hantera dessa utmaningar.

    (20)

    Med tanke på de olika risker och möjligheter som kryptotillgångar medför är det nödvändigt att fastställa regler för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, samt för utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken. Utgivare av kryptotillgångar är enheter som har kontroll över skapandet av kryptotillgångar.

    (21)

    Det är nödvändigt att fastställa särskilda regler för enheter som tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar. Den första kategorin av sådana tjänster består i att säkerställa driften av en handelsplattform för kryptotillgångar, att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar, att tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning och att tillhandahålla överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning. Den andra kategorin av sådana tjänster består i placering av kryptotillgångar, mottagande eller överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, utförande av order för kryptotillgångar för kunders räkning, tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar och tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar. Varje person som yrkesmässigt tillhandahåller kryptotillgångstjänster i enlighet med denna förordning bör betraktas som leverantör av kryptotillgångstjänster.

    (22)

    Denna förordning bör tillämpas på fysiska och juridiska personer och vissa andra företag och på kryptotillgångstjänster och kryptotillgångsverksamhet som de direkt eller indirekt utför, tillhandahåller eller kontrollerar, inbegripet när en del av sådan verksamhet eller sådana tjänster utförs på ett decentraliserat sätt. Om kryptotillgångstjänster tillhandahålls på ett helt decentraliserat sätt utan någon förmedlare bör de inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Denna förordning omfattar rättigheter och skyldigheter för utgivare av kryptotillgångar, erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster. Om kryptotillgångar inte har någon identifierbar utgivare bör de inte omfattas av tillämpningsområdet för avdelningarna II, III eller IV i denna förordning. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller tjänster med avseende på sådana kryptotillgångar bör dock omfattas av denna förordning.

    (23)

    För att säkerställa att alla erbjudanden till allmänheten om andra kryptotillgångar än tillgångsanslutna token eller e-pengatoken, som potentiellt kan ha en finansiell användning, eller alla upptaganden av kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar (upptagande till handel) i unionen omfattas av lämplig övervakning och tillsyn från behöriga myndigheter, bör alla erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel vara juridiska personer.

    (24)

    För att säkerställa skyddet av presumtiva icke-professionella innehavare av kryptotillgångar bör de informeras om egenskaperna, funktionerna och riskerna hos de kryptotillgångar som de avser att köpa. Vid erbjudande till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken eller vid ansökan om upptagande till handel av sådana kryptotillgångar i unionen, bör erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel utarbeta, anmäla till sin behöriga myndighet och offentliggöra ett informationsdokument som innehåller obligatorisk information (vitbok om kryptotillgångar). En vitbok om kryptotillgångar bör innehålla allmän information om utgivaren, erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel, om det projekt som ska genomföras med det kapital som anskaffas, om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller om upptagandet till handel, om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångarna, om den underliggande teknik som används för sådana kryptotillgångar och om de relaterade riskerna. Vitboken om kryptotillgångar bör dock inte innehålla någon beskrivning av risker som är oförutsebara och som med mycket låg sannolikhet kommer att förverkligas. Den information som ingår i vitboken om kryptotillgångar samt i relevant marknadsföringsmaterial, såsom reklammeddelanden och marknadsföringsmaterial, och även genom nya kanaler såsom sociala medieplattformar, bör vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Reklambudskap och marknadsföringsmaterial bör vara förenliga med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

    (25)

    Vitböcker om kryptotillgångar, inklusive sammanfattningar av dessa, och driftsregler för handelsplattformar för kryptotillgångar bör utarbetas på minst ett av de officiella språken i hemmedlemsstaten och i en värdmedlemsstat eller, alternativt, på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar. Vid tidpunkten för antagandet av denna förordning är engelska det språk som är brukligt i internationella finanskretsar men detta kan komma att ändras i framtiden.

    (26)

    För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör inga krav i denna förordning tillämpas på erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som erbjuds kostnadsfritt eller skapas automatiskt som belöning för underhåll av en distribuerad liggare eller validering av transaktioner inom ramen för en konsensusmekanism. Inga krav bör heller tillämpas på erbjudanden om nyttotoken som ger tillgång till en befintlig vara eller tjänst och gör det möjligt för innehavaren att hämta varan eller använda tjänsten, eller när innehavaren av kryptotillgångarna har rätt att använda dem enbart i utbyte mot varor och tjänster i ett begränsat nätverk av näringsidkare som har avtalsarrangemang med erbjudaren. Sådana undantag bör inte omfatta kryptotillgångar som hänvisar till lagrade varor som inte är avsedda att hämtas av köparen efter köpet. Undantaget för begränsade nätverk bör inte heller tillämpas på kryptotillgångar som typiskt sett är utformade för ett ständigt växande nätverk av tjänsteleverantörer. Undantaget för begränsade nätverk bör utvärderas av den behöriga myndigheten varje gång ett erbjudande, eller det sammanlagda värdet av fler än ett erbjudande, överskrider ett visst tröskelvärde, vilket innebär att ett nytt erbjudande inte automatiskt bör omfattas av ett undantag för ett tidigare erbjudande. Dessa undantag bör upphöra att gälla när erbjudaren, eller en annan person som agerar på erbjudarens vägnar, meddelar erbjudarens avsikt att ansöka om upptagande till handel eller de undantagna kryptotillgångarna tas upp till handel.

    (27)

    För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör kraven i denna förordning om att utarbeta och offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar inte tillämpas på erbjudanden om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som görs till färre än 150 personer per medlemsstat, eller som endast riktar sig till kvalificerade investerare där kryptotillgångarna endast kan innehas av sådana kvalificerade investerare. Små och medelstora företag och uppstartsföretag bör inte utsättas för en alltför stor och oproportionerlig administrativ börda. Erbjudanden till allmänheten om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i unionen, vars totala vederlag inte överskrider 1 000 000 EUR under en period på tolv månader, bör därför också undantas från skyldigheten att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar.

    (28)

    Enbart upptagande till handel eller offentliggörande av köp- och säljpriser bör inte i sig betraktas som ett erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar. Ett sådant upptagande eller offentliggörande bör endast utgöra ett erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar om det inbegriper ett meddelande som utgör ett erbjudande till allmänheten enligt denna förordning.

    (29)

    Även om vissa erbjudanden om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken är undantagna från olika skyldigheter i denna förordning förblir unionslagstiftningsakter som säkerställer konsumentskydd, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (14) eller rådets direktiv 93/13/EEG (15), inbegripet eventuella informationsskyldigheter i dessa, tillämpliga på erbjudanden om kryptotillgångar till allmänheten när de rör förbindelser mellan företag och konsumenter.

    (30)

    Om ett erbjudande till allmänheten gäller nyttotoken för varor som ännu inte finns eller för tjänster som ännu inte är i drift, får erbjudandet till allmänheten så som det beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte ha en varaktighet som är längre än tolv månader. Denna begränsning av varaktigheten av erbjudandet till allmänheten har inget samband med den tidpunkt då varan eller tjänsten uppstår eller blir operativ och kan användas av innehavaren av en nyttotoken efter att erbjudandet till allmänheten löpt ut.

    (31)

    För att möjliggöra tillsyn bör erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, före ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar i unionen eller innan dessa kryptotillgångar tas upp till handel, anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, på begäran av den behöriga myndigheten, sitt marknadsföringsmaterial, till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de har sitt säte eller, om de inte har något säte i unionen, i den medlemsstat där de har en filial. Erbjudare som är etablerade i ett tredjeland bör anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, på begäran av den behöriga myndigheten, sitt marknadsföringsmaterial, till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de avser att erbjuda kryptotillgångarna.

    (32)

    Den som driver en handelsplattform bör vara ansvarig för att uppfylla kraven i avdelning II i denna förordning om kryptotillgångar tas upp till handel på eget initiativ och vitboken om kryptotillgångar inte redan har offentliggjorts i de fall som krävs enligt denna förordning. Den som driver en handelsplattform bör också vara ansvarig för att uppfylla dessa krav om den har ingått ett skriftligt avtal i detta syfte med den person som ansöker om upptagande till handel. Den person som ansöker om upptagande till handel bör förbli ansvarig om den lämnar vilseledande information till den som driver handelsplattformen. Den person som ansöker om upptagande till handel bör också förbli ansvarig för frågor som inte delegerats till den som driver handelsplattformen.

    (33)

    För att undvika onödig administrativ börda bör de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att godkänna en vitbok om kryptotillgångar innan den offentliggörs. De behöriga myndigheterna bör dock ha befogenhet att begära ändringar av vitboken om kryptotillgångar och av allt marknadsföringsmaterial och, vid behov, begära att ytterligare information tas med i vitboken om kryptotillgångar.

    (34)

    Behöriga myndigheter bör kunna tillfälligt avbryta eller förbjuda ett erbjudande till allmänheten om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, eller ett upptagande av sådana kryptotillgångar till handel, om ett sådant erbjudande till allmänheten eller ett sådant upptagande till handel inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning, inbegripet i fall där informationen i vitboken om kryptotillgångar eller marknadsföringsmaterialet inte är rättvisande, inte är tydligt eller är vilseledande. De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att, antingen på sin webbplats eller genom ett pressmeddelande, offentliggöra en varning om att erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel inte har uppfyllt dessa krav.

    (35)

    Vitböcker om kryptotillgångar som vederbörligen har anmälts till en behörig myndighet och marknadsföringsmaterial bör offentliggöras. Efter ett sådant offentliggörande bör erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken tillåtas att erbjuda dessa kryptotillgångar i hela unionen och ansöka om upptagande till handel av sådana kryptotillgångar i unionen.

    (36)

    Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bör ha infört ändamålsenliga arrangemang för att övervaka och skydda de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet till allmänheten. Dessa arrangemang bör också säkerställa att alla medel eller andra kryptotillgångar som samlats in från innehavare eller presumtiva innehavare återlämnas på vederbörligt sätt så snart som möjligt om ett erbjudande till allmänheten av någon anledning annulleras. Erbjudaren bör se till att de medel eller andra kryptotillgångar som samlats in under erbjudandet till allmänheten skyddas av en tredje part.

    (37)

    För att ytterligare säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare av kryptotillgångar bör icke-professionella innehavare som förvärvar andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken direkt från erbjudaren eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för erbjudarens räkning ges ångerrätt under en period på 14 dagar efter förvärvet. För att säkerställa ett smidigt genomförande av ett tidsbegränsat erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, bör ångerrätten inte utövas av icke-professionella innehavare efter utgången av teckningsperioden. Vidare bör ångerrätten inte gälla om andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken tas upp till handel före köpet av den icke-professionella innehavaren, eftersom priset på sådana kryptotillgångar i ett sådant fall beror på fluktuationerna på marknaderna för kryptotillgångar. Om den icke-professionella innehavaren har ångerrätt enligt denna förordning bör ångerrätten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG (16) inte gälla.

    (38)

    Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bör agera hederligt, rättvist och professionellt, kommunicera med innehavare och presumtiva innehavare av kryptotillgångar på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt, identifiera, förebygga, hantera och redovisa intressekonflikter och ha ändamålsenliga administrativa arrangemang för att säkerställa att deras system och säkerhetsprotokoll uppfyller unionens standarder. För att bistå de behöriga myndigheterna i deras tillsynsuppgifter bör Esma i nära samarbete med EBA ges mandat att utfärda riktlinjer för dessa system och säkerhetsprotokoll för att närmare specificera dessa unionsstandarder.

    (39)

    För att ytterligare skydda innehavare av kryptotillgångar bör reglerna om skadeståndsansvar gälla för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel och för medlemmarna i deras ledningsorgan för den information som lämnas till allmänheten genom vitboken om kryptotillgångar.

    (40)

    Tillgångsanknutna token skulle i stor utsträckning kunna användas av innehavare för att överföra värde eller som bytesmedel och därmed, jämfört med andra kryptotillgångar, medföra ökade risker när det gäller skyddet av innehavare av kryptotillgångar, i synnerhet icke-professionella innehavare, och marknadsintegriteten. Utgivare av tillgångsanknutna token bör därför omfattas av strängare krav än utgivare av andra kryptotillgångar.

    (41)

    När en kryptotillgång omfattas av definitionen av en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken bör avdelning III eller IV i denna förordning tillämpas, oavsett hur utgivaren avser att utforma kryptotillgången, inbegripet mekanismen för att upprätthålla ett stabilt värde på kryptotillgången. Samma gäller så kallade algoritmiska stablecoins, som syftar till att bibehålla ett stabilt värde gentemot en officiell valuta eller gentemot en eller flera tillgångar, via protokoll, som möjliggör en ökning eller minskning av utbudet av sådana kryptotillgångar som svar på förändringar i efterfrågan. Erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av algoritmiska kryptotillgångar som inte syftar till att stabilisera kryptotillgångarnas värde genom att hänvisa till en eller flera tillgångar bör under alla omständigheter uppfylla kraven i avdelning II i denna förordning.

    (42)

    För att säkerställa en lämplig tillsyn och övervakning av erbjudanden till allmänheten om tillgångsanknutna token bör utgivare av tillgångsanknutna token ha ett säte i unionen.

    (43)

    Erbjudanden till allmänheten av tillgångsanknutna token i unionen eller ansökningar om upptagande till handel av sådana kryptotillgångar bör tillåtas endast om den behöriga myndigheten har auktoriserat utgivaren av sådana kryptotillgångar att göra detta och har godkänt den relevanta vitboken om kryptotillgångar. Auktorisationskravet bör dock inte gälla när tillgångsanknutna token endast riktas till kvalificerade investerare eller när värdet på erbjudandet till allmänheten av tillgångsanknutna token ligger under 5 000 000 EUR. I dessa fall bör utgivaren av tillgångsanknutna token fortfarande vara skyldig att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar för att informera köparna om egenskaperna hos och riskerna med de tillgångsanknutna token och bör vara skyldig att anmäla vitboken om kryptotillgångar till den relevanta behöriga myndigheten före offentliggörandet av den.

    (44)

    Kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU bör inte behöva någon annan auktorisation enligt denna förordning för att erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token. Nationella förfaranden som inrättats enligt det direktivet bör tillämpas, men bör kompletteras med ett krav på att till den behöriga myndighet i hemmedlemsstaten som utsetts enligt denna förordning anmäla de uppgifter som gör det möjligt för den myndigheten att kontrollera utgivarens förmåga att erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token. Kreditinstitut som erbjuder eller ansöker om upptagande till handel av tillgångsanknutna token bör omfattas av alla krav som gäller för utgivare av tillgångsanknutna token, med undantag för auktorisationskrav, kapitalbaskrav och godkännandeförfarandet med avseende på kvalificerade aktieägare, eftersom dessa frågor omfattas av direktiv 2013/36/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (17). En vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av ett sådant kreditinstitut bör godkännas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten före offentliggörandet. Kreditinstitut som auktoriserats enligt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv 2013/36/EU och som erbjuder eller ansöker om upptagande till handel av tillgångsanknutna token bör omfattas av de administrativa befogenheter som fastställs i det direktivet och även av de administrativa befogenheterna enligt den här förordningen, inbegripet en restriktion eller begränsning av ett kreditinstituts verksamhet och ett tillfälligt stopp för eller förbud mot ett erbjudande till allmänheten om tillgångsanknutna token. Om de skyldigheter som gäller för sådana kreditinstitut enligt den här förordningen överlappar skyldigheterna i direktiv 2013/36/EU bör kreditinstituten uppfylla de mer specifika eller striktare kraven och därigenom säkerställa efterlevnad av båda uppsättningarna regler. Anmälningsförfarandet för kreditinstitut som avser att erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token enligt den här förordningen bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv 2013/36/EU och som fastställer förfaranden för auktorisation av kreditinstitut att tillhandahålla de tjänster som förtecknas i bilaga I till det direktivet.

    (45)

    En behörig myndighet bör neka auktorisation av objektiva och påvisbara skäl, inbegripet om affärsmodellen för den ansökande utgivaren av tillgångsanknutna token kan utgöra ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten eller väl fungerande betalningssystem. Den behöriga myndigheten bör samråda med EBA, Esma, ECB och, när utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, centralbanken i den medlemsstaten innan den beviljar eller nekar auktorisation. Icke-bindande yttranden från EBA och Esma bör behandla klassificeringen av kryptotillgången, medan ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten bör avge ett yttrande till den behöriga myndigheten om riskerna för den finansiella stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten. De behöriga myndigheterna bör neka auktorisation om ECB eller centralbanken i en medlemsstat avger ett negativt yttrande på grund av en risk avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten. Om auktorisation beviljas en ansökande utgivare av tillgångsanknutna token bör även den vitbok om kryptotillgångar som utarbetats av den utgivaren anses vara godkänd. Den behöriga myndighetens auktorisation bör vara giltig i hela unionen och bör göra det möjligt för utgivaren av tillgångsanknutna token att erbjuda dessa kryptotillgångar på den inre marknaden och ansöka om upptagande till handel. På samma sätt bör vitboken om kryptotillgångar även gälla i hela unionen, utan möjlighet för medlemsstaterna att införa ytterligare krav.

    (46)

    I flera fall där ECB rådfrågas enligt denna förordning bör dess yttrande vara bindande i den mån det ålägger en behörig myndighet att neka, återkalla eller begränsa en auktorisation för utgivaren av tillgångsanknutna token eller att ålägga utgivaren av tillgångsanknutna token särskilda åtgärder. I artikel 263 första stycket i EUF-fördraget föreskrivs att Europeiska unionens domstol ska pröva lagenligheten av andra ECB-akter än rekommendationer och yttranden. Det bör emellertid erinras om att det ankommer på den domstolen att tolka denna bestämmelse mot bakgrund av innehållet i och verkningarna av ett yttrande från ECB.

    (47)

    För att säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare bör utgivare av tillgångsanknutna token alltid förse innehavarna av sådana token med fullständig, rättvisande, tydlig och icke vilseledande information. Vitböcker om kryptotillgångar som gäller tillgångsanknutna token bör innehålla information om stabiliseringsmekanismen, om investeringsstrategin för reservtillgångarna, om förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna och om de rättigheter som innehavarna har.

    (48)

    Utöver den information som ingår i vitboken om kryptotillgångar bör utgivare av tillgångsanknutna token också kontinuerligt förse innehavare av sådana token med information. I synnerhet bör de på sin webbplats offentliggöra det antal tillgångsanknutna token som är i omlopp samt värdet och sammansättningen av reservtillgångarna. Utgivare av tillgångsanknutna token bör också redovisa varje händelse som har eller sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet på de tillgångsanknutna token eller på reservtillgångarna, oavsett om sådana kryptotillgångar är upptagna till handel eller inte.

    (49)

    För att säkerställa skyddet av icke-professionella innehavare bör utgivare av tillgångsanknutna token alltid agera hederligt, rättvist och professionellt och i bästa intresse för innehavarna av tillgångsanknutna token. Utgivare av tillgångsanknutna token bör också ha ett tydligt förfarande för hantering av klagomål från innehavare av kryptotillgångar.

    (50)

    Utgivare av tillgångsanknutna token bör införa en policy för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter som kan uppstå till följd av deras förbindelser med sina aktieägare eller medlemmar, eller med någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i utgivarna, eller med medlemmar av sin ledning, sina anställda, innehavare av tillgångsanknutna token eller tredjepartsleverantörer av tjänster.

    (51)

    Utgivare av tillgångsanknutna token bör ha robusta styrningsarrangemang, inbegripet en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, transparenta och konsekventa ansvarslinjer och ändamålsenliga metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som de redan är eller som de skulle kunna bli exponerade för. Medlemmarna i sådana utgivares ledningsorgan bör vara lämpade att utföra sina uppdrag och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i sådana utgivare bör ha tillräckligt gott anseende och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Utgivare av tillgångsanknutna token bör också använda resurser som står i proportion till omfattningen av deras verksamhet och bör alltid säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av sin verksamhet. För detta ändamål bör utgivare av tillgångsanknutna token upprätta en kontinuitetspolicy som syftar till att säkerställa att deras kärnverksamhet med avseende på de tillgångsanknutna token fungerar i händelse av ett avbrott i deras system och förfaranden. Utgivare av tillgångsanknutna token bör också ha starka interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden för riskhantering samt ett system som garanterar integriteten och konfidentialiteten hos mottagen information. Dessa skyldigheter syftar till att säkerställa skyddet för innehavare av tillgångsanknutna token, i synnerhet icke-professionella innehavare, utan att skapa onödiga hinder.

    (52)

    Utgivare av tillgångsanknutna token står vanligtvis i centrum för ett nätverk av aktörer som säkerställer att sådana kryptotillgångar ges ut, överförs och distribueras till innehavare. Utgivare av tillgångsanknutna token bör därför åläggas att upprätta och upprätthålla lämpliga avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som säkerställer stabiliseringsmekanismen och investeringen av reservtillgångarna till stöd för tokenvärdet, förvaringen av sådana reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av de tillgångsanknutna token till allmänheten.

    (53)

    För att hantera riskerna för den finansiella stabiliteten i det finansiella systemet i sin helhet bör utgivare av tillgångsanknutna token omfattas av kapitalbaskrav. Dessa krav bör stå i proportion till utgivningsstorleken för de tillgångsanknutna token och därför beräknas som en procentandel av den tillgångsreserv som stöder värdet på de tillgångsanknutna token. De behöriga myndigheterna bör dock kunna öka den kapitalbas som krävs på grundval av bland annat utvärderingen av utgivarens riskhanteringsprocess och interna kontrollmekanismer, kvaliteten och volatiliteten hos de reservtillgångar som stöder de tillgångsanknutna token, eller det aggregerade värdet och antalet transaktioner som avvecklas med tillgångsanknutna token.

    (54)

    För att täcka sina förpliktelser gentemot innehavare av tillgångsanknutna token bör utgivare av tillgångsanknutna token upprätta och upprätthålla en tillgångsreserv som matchar de risker som återspeglas i en sådan förpliktelse. Tillgångsreserven bör användas till förmån för innehavarna av tillgångsanknutna token när utgivaren inte kan fullgöra sina skyldigheter gentemot innehavarna, såsom vid insolvens. Tillgångsreserven bör vara sammansatt och förvaltas på ett sådant sätt att marknads- och valutarisker täcks. Utgivare av tillgångsanknutna token bör säkerställa en ansvarsfull förvaltning av tillgångsreserven och bör i synnerhet säkerställa att värdet på reserven åtminstone motsvarar värdet av motsvarande tillgångsanknutna token som är i omlopp och att ändringar i reserven hanteras på ett lämpligt sätt så att negativa effekter på marknaderna för reservtillgångarna undviks. Utgivare av tillgångsanknutna token bör därför ha tydliga och specificerade policyer som bland annat beskriver sammansättningen av tillgångsreserven, allokeringen av tillgångarna i denna, en heltäckande bedömning av de risker som reservtillgångarna medför, förfarandet för utgivning och inlösen av tillgångsanknutna token, förfarandet för att öka och minska reservtillgångarna och, om reservtillgångarna investeras, den investeringspolicy som utgivarna följer. Utgivare av tillgångsanknutna token som marknadsförs både i unionen och i tredjeländer bör säkerställa att deras tillgångsreserv finns tillgänglig för att täcka utgivarnas förpliktelser gentemot innehavare i unionen. Kravet på att inneha tillgångsreserven hos företag som omfattas av unionsrätten bör därför tillämpas i proportion till den andel tillgångsanknutna token som förväntas marknadsföras i unionen.

    (55)

    För att förhindra risken för förlust för tillgångsanknutna token och bevara värdet på dessa tillgångar bör utgivare av tillgångsanknutna token ha en lämplig förvaringspolicy för sina reservtillgångar. Denna policy bör säkerställa att reservtillgångarna alltid är helt åtskilda från utgivarens egna tillgångar, att reservtillgångarna inte är belastade eller har lämnats som säkerhet och att utgivaren av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till dessa reservtillgångar. Reservtillgångarna bör, beroende på deras art, förvaras av en leverantör av kryptotillgångstjänster, av ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU eller av ett värdepappersföretag som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU. Detta bör inte utesluta möjligheten att förvaringen av de fysiska tillgångarna delegeras till en annan enhet. Leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag som fungerar som förvaringsinstitut för reservtillgångar bör vara ansvariga för förlusten av sådana reservtillgångar gentemot utgivaren eller innehavarna av de tillgångsanknutna token, såvida de inte bevisar att en sådan förlust har uppstått till följd av en yttre händelse utanför deras rimliga kontroll. Koncentrationer av förvaringsinstitut för reservtillgångar bör undvikas. I vissa situationer kan detta dock vara omöjligt på grund av att det saknas lämpliga alternativ. I sådana fall bör en tillfällig koncentration anses godtagbar.

    (56)

    För att skydda innehavare av tillgångsanknutna token mot en värdeminskning av de tillgångar som ligger till grund för värdet på dessa token, bör utgivare av tillgångsanknutna token endast investera reservtillgångarna i säkra lågrisktillgångar med minimala marknads-, koncentrations- och kreditrisker. Eftersom tillgångsanknutna token skulle kunna användas som bytesmedel bör alla vinster eller förluster till följd av investeringen av reservtillgångarna bäras av utgivaren av de tillgångsanknutna token.

    (57)

    Innehavare av tillgångsanknutna token bör ha en permanent rätt till inlösen så att utgivaren är skyldig att när som helst lösa in de tillgångsanknutna token, på begäran av innehavarna av de tillgångsanknutna token. Utgivaren av tillgångsanknutna token bör lösa in antingen genom att betala ett belopp i andra medel än elektroniska pengar som motsvarar marknadsvärdet på de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till, eller genom att leverera de tillgångar som token hänvisar till. Utgivaren av tillgångsanknutna token bör alltid ge innehavaren möjlighet att lösa in de tillgångsanknutna token i andra medel än elektroniska pengar denominerade i samma officiella valuta som utgivaren accepterade vid tokenförsäljningen. Utgivaren bör tillhandahålla tillräckligt detaljerad och lättbegriplig information om de olika former av inlösen som finns tillgängliga.

    (58)

    För att minska risken för att tillgångsanknutna token används som värdebevarare bör utgivare av tillgångsanknutna token och leverantörer av kryptotillgångstjänster, när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token, inte ge någon ränta till innehavare av tillgångsanknutna token för den tidsperiod under vilken sådana innehavare innehar dessa tillgångsanknutna token.

    (59)

    Tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör anses vara betydande när de uppfyller, eller sannolikt kommer att uppfylla, vissa kriterier, däribland en stor kundbas, ett högt marknadsvärde eller ett stort antal transaktioner. De skulle kunna användas av ett stort antal innehavare och användningen av dem skulle kunna ge upphov till särskilda utmaningar när det gäller den finansiella stabiliteten, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten. Dessa betydande tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör därför omfattas av strängare krav än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som inte anses vara betydande. Utgivare av betydande e-pengatoken bör särskilt omfattas av högre kapitalkrav, krav på driftskompatibilitet och bör utarbeta en policy för likviditetsförvaltning. Ändamålsenligheten när det gäller tröskelvärdena för att klassificera tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som betydande bör ses över av kommissionen som en del av dess översyn av denna förordning. Den översynen bör om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

    (60)

    En omfattande övervakning av hela ekosystemet av utgivare av tillgångsanknutna token är viktigt för att fastställa den verkliga storleken på och effekten av sådana token. För att fånga upp alla transaktioner som utförs med avseende på en viss tillgångsanknuten token bör övervakningen av sådana token därför inbegripa övervakning av alla transaktioner som är avvecklade, oavsett om de avvecklas inom den distribuerade liggaren (on-chain, inom kedjan) eller utanför den distribuerade liggaren (off-chain, utanför kedjan), och inbegripa transaktioner mellan kunder till samma leverantör av kryptotillgångstjänster.

    (61)

    Det är särskilt viktigt att uppskatta transaktioner som avvecklas med tillgångsanknutna token som är förknippade med användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde, nämligen transaktioner som rör betalningar av skulder, även i samband med transaktioner med näringsidkare. Dessa transaktioner bör inte omfatta transaktioner som är förknippade med investeringsfunktioner och investeringstjänster, såsom ett bytesmedel för medel eller andra kryptotillgångar, såvida det inte finns belägg för att de tillgångsanknutna token används för avveckling av transaktioner i andra kryptotillgångar. En användning för avveckling av transaktioner i andra kryptotillgångar skulle föreligga i fall där en transaktion som omfattar två kryptotillgångsben, och som inte är tillgångsanknutna token, avvecklas i de tillgångsanknutna token. Om tillgångsanknutna token används i stor utsträckning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde bör utgivare dessutom vara skyldiga att minska aktivitetsnivån. En tillgångsanknuten token bör anses användas som ett bytesmedel i stor utsträckning när det genomsnittliga antalet och genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner per dag med koppling till användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde är högre än 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

    (62)

    Om tillgångsanknutna token utgör ett allvarligt hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten bör centralbankerna kunna begära att den behöriga myndigheten återkallar auktorisationen för utgivaren av de tillgångsanknutna token. Om tillgångsanknutna token utgör ett hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten bör centralbankerna kunna begära att den behöriga myndigheten begränsar det antal tillgångsanknutna token som ska ges ut, eller påbjuder ett minsta nominellt belopp.

    (63)

    Denna förordning påverkar inte sådan nationell rätt som reglerar användningen av inhemska och utländska valutor vid transaktioner mellan invånare och som antagits av medlemsstater utanför euroområdet som utövat sin rätt till monetär suveränitet.

    (64)

    Utgivare av tillgångsanknutna token bör utarbeta en återhämtningsplan med åtgärder som ska vidtas av utgivaren för att återställa efterlevnaden av de krav som gäller för tillgångsreserven, även i fall där uppfyllandet av begäranden om inlösen leder till tillfälliga obalanser i tillgångsreserven. Den behöriga myndigheten bör ha befogenhet att tillfälligt avbryta inlösen av tillgångsanknutna token för att skydda intressena för innehavarna av de tillgångsanknutna token och den finansiella stabiliteten.

    (65)

    Utgivare av tillgångsanknutna token bör ha en plan för ordnad inlösen av token för att säkerställa att rättigheterna för innehavarna av tillgångsanknutna token skyddas när utgivarna inte kan fullgöra sina skyldigheter, inbegripet i händelse av att utgivningen av tillgångsanknutna token upphör. Om utgivaren av tillgångsanknutna token är ett kreditinstitut eller en enhet som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (18) bör den behöriga myndigheten samråda med den ansvariga resolutionsmyndigheten. Den resolutionsmyndigheten bör ha rätt att granska planen för inlösen i syfte att identifiera eventuella inslag i den som skulle kunna inverka negativt på möjligheten till resolution av utgivaren, utgivarens resolutionsstrategi eller eventuella åtgärder som föreskrivs i utgivarens resolutionsplan, och lämna rekommendationer till den behöriga myndigheten i dessa frågor. I samband med detta bör resolutionsmyndigheten också ha rätt att överväga om några ändringar krävs av resolutionsplanen eller resolutionsstrategin, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2014/59/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (19), beroende på vad som är tillämpligt. En sådan granskning som utförs av resolutionsmyndigheten bör inte påverka tillsynsmyndighetens eller resolutionsmyndighetens befogenheter, beroende på vad som är tillämpligt, att vidta krisförebyggande åtgärder eller krishanteringsåtgärder.

    (66)

    Utgivare av e-pengatoken bör auktoriseras antingen som kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som institut för elektroniska pengar enligt direktiv 2009/110/EG. E-pengatoken bör anses vara elektroniska pengar enligt definitionen i direktiv 2009/110/EG och deras utgivare bör, om inget annat anges i denna förordning, uppfylla relevanta krav i direktiv 2009/110/EG för start, drift och tillsyn av verksamhet i institut för elektroniska pengar och kraven på utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengatoken. Utgivare av e-pengatoken bör utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och anmäla den till sin behöriga myndighet. Undantag avseende begränsade nätverk, avseende vissa transaktioner som utförs av leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och avseende institut för elektroniska pengar som endast ger ut ett begränsat högsta belopp elektroniska pengar, på grundval av de frivilliga undantag som anges i direktiv 2009/110/EG, bör också gälla för e-pengatoken. Utgivare av e-pengatoken bör dock fortfarande vara skyldiga att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar för att informera köparna om egenskaperna hos och riskerna med e-pengatoken och bör också vara skyldiga att anmäla vitboken om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten före offentliggörandet av den.

    (67)

    Innehavare av e-pengatoken bör förses med en fordran på utgivaren av dessa e-pengatoken. Innehavare av e-pengatoken bör alltid ges rätt till inlösen till det nominella värdet mot medel denominerade i den officiella valuta som nämnda e-pengatoken hänvisar till. Bestämmelserna i direktiv 2009/110/EG om möjligheten att ta ut en avgift i samband med inlösen är inte relevanta när det gäller e-pengatoken.

    (68)

    För att minska risken för att e-pengatoken används som värdebevarare bör utgivare av e-pengatoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster, när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster relaterade till e-pengatoken, inte ge innehavare av e-pengatoken ränta, inbegripet ränta som inte är relaterad till den tidsperiod under vilken sådana användare innehar dessa tillgångsanknutna token.

    (69)

    Den vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av en utgivare av e-pengatoken bör innehålla all information om denna utgivare och om erbjudandet av e-pengatoken eller upptagandet till handel av dem som är nödvändig för att presumtiva köpare ska kunna fatta ett välgrundat köpbeslut och förstå riskerna i samband med detta erbjudande om e-pengatoken. Vitboken om kryptotillgångar bör också uttryckligen hänvisa till rätten för innehavare av e-pengatoken att till nominellt värde och när som helst lösa in sina e-pengatoken mot medel denominerade i den officiella valuta som e-pengatoken hänvisar till.

    (70)

    Om en utgivare av e-pengatoken investerar de medel som erhållits i utbyte mot e-pengatoken bör dessa medel, i syfte att undvika valutarisker, investeras i tillgångar som är denominerade i samma officiella valuta som den valuta som dessa e-pengatoken hänvisar till.

    (71)

    Betydande e-pengatoken skulle kunna utgöra större risker för den finansiella stabiliteten än e-pengatoken som inte är betydande och traditionella elektroniska pengar. Utgivare av betydande e-pengatoken som är institut för elektroniska pengar bör därför omfattas av ytterligare krav. Sådana utgivare av betydande e-pengatoken bör särskilt omfattas av högre kapitalkrav än utgivare av andra e-pengatoken, omfattas av krav på driftskompatibilitet och utarbeta en policy för likviditetsförvaltning. De bör också uppfylla vissa av de krav som gäller för utgivare av tillgångsanknutna token när det gäller tillgångsreserven, såsom kraven i fråga om förvaring och investering av tillgångsreserven. Dessa krav för utgivare av betydande e-pengatoken bör gälla i stället för artiklarna 5 och 7 i direktiv 2009/110/EG. Eftersom de bestämmelserna i direktiv 2009/110/EG inte är tillämpliga på kreditinstitut när de ger ut e-pengar bör inte heller de ytterligare kraven för betydande e-pengatoken enligt denna förordning vara tillämpliga.

    (72)

    Utgivare av e-pengatoken bör ha planer för återhämtning och inlösen för att säkerställa att rättigheterna för innehavarna av e-pengatoken skyddas när utgivare inte kan fullgöra sina skyldigheter.

    (73)

    I de flesta medlemsstater är tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster ännu inte reglerat trots de potentiella risker som de utgör för investerarskyddet, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten. För att ta itu med sådana risker fastställs i denna förordning operativa och organisatoriska krav samt försiktighetskrav på unionsnivå som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster.

    (74)

    För att möjliggöra effektiv tillsyn och undanröja möjligheten att undvika eller kringgå tillsyn bör kryptotillgångstjänster endast tillhandahållas av juridiska personer som har ett säte i en medlemsstat där de bedriver väsentlig affärsverksamhet, inbegripet tillhandahållande av kryptotillgångstjänster. Företag som inte är juridiska personer, såsom kommersiella partnerskap, bör på vissa villkor också tillåtas att tillhandahålla kryptotillgångstjänster. Det är viktigt att leverantörer av kryptotillgångstjänster upprätthåller en faktisk ledning av sin verksamhet i unionen för att undvika att en ändamålsenlig tillsyn undergrävs och för att säkerställa efterlevnaden av de krav i denna förordning som syftar till att säkerställa investerarskydd, marknasintegritet och finansiell stabilitet. Regelbundna direkta kontakter mellan tillsynsmyndigheter och en ansvarsfull ledning av leverantörer av kryptotillgångstjänster bör vara en viktig del av en sådan tillsyn. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör därför ha sin faktiska ledning i unionen, och minst en av styrelseledamöterna bör ha sin hemvist i unionen. Platsen för den faktiska ledningen är den plats där de viktigaste lednings- och affärsbeslut som är nödvändiga för att bedriva verksamheten fattas.

    (75)

    Denna förordning bör inte påverka möjligheten för personer som är etablerade i unionen att på eget initiativ ta emot kryptotillgångstjänster från ett tredjelandsföretag. Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller kryptotillgångstjänster uteslutande på initiativ av en person som är etablerad i unionen, bör kryptotillgångstjänsterna inte betraktas som tillhandahållna i unionen. Om ett tredjelandsföretag söker upp kunder eller presumtiva kunder i unionen eller erbjuder eller marknadsför kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångsverksamhet i unionen bör dess tjänster inte betraktas som kryptotillgångstjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ. I sådana fall bör tredjelandsföretaget auktoriseras som leverantör av kryptotillgångstjänster.

    (76)

    Med tanke på det hittills relativt begränsade antalet leverantörer av kryptotillgångstjänster bör befogenheten att auktorisera och utöva tillsyn över sådana tjänsteleverantörer ges till nationella behöriga myndigheter. Auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster bör beviljas, nekas eller återkallas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där enheten har sitt säte. Om auktorisation beviljas bör det i denna anges de kryptotillgångstjänster för vilka leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad och den bör gälla i hela unionen.

    (77)

    För att säkerställa ett fortsatt skydd av unionens finansiella system mot riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism är det nödvändigt att säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster genomför ökade kontroller av finansiella transaktioner som involverar kunder och finansinstitut från tredjeländer som förtecknas som högrisktredjeländer, eftersom de är jurisdiktioner med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (20).

    (78)

    Vissa företag som omfattas av unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster bör tillåtas att tillhandahålla alla eller vissa kryptotillgångstjänster utan att vara skyldiga att erhålla auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt denna förordning om de underrättar sina behöriga myndigheter om vissa uppgifter innan de tillhandahåller dessa tjänster för första gången. I sådana fall bör dessa företag anses vara leverantörer av kryptotillgångstjänster och de relevanta administrativa befogenheter som föreskrivs i denna förordning, inbegripet befogenheten att tillfälligt stoppa eller förbjuda vissa kryptotillgångstjänster, bör gälla för dem. Dessa företag bör omfattas av alla krav som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt denna förordning, med undantag för auktorisationskrav, kapitalbaskrav och godkännandeförfarandet för aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav, eftersom dessa frågor omfattas av de respektive unionslagstiftningsakter enligt vilka de auktoriserats. Anmälningsförfarandet för kreditinstitut som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt denna förordning bör inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv 2013/36/EU och som fastställer förfaranden för auktorisation av kreditinstitut att tillhandahålla de tjänster som förtecknas i bilaga I till det direktivet.

    (79)

    För att säkerställa konsumentskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster alltid agera hederligt, rättvist och professionellt och i sina kunders bästa intresse. Kryptotillgångstjänster bör betraktas som finansiella tjänster enligt definitionen i direktiv 2002/65/EG i de fall där de uppfyller kriterierna i det direktivet. När de marknadsförs på distans bör även avtal mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och konsumenter omfattas av direktiv 2002/65/EG, om inte annat uttryckligen anges i denna förordning. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ge sina kunder information som är fullständig, rättvisande, tydlig och inte vilseledande och varna dem när det gäller de risker som är förknippade med kryptotillgångar. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör offentliggöra sin prissättning, inrätta ett förfarande för hantering av klagomål och ha en robust policy för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter.

    (80)

    För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade enligt denna förordning uppfylla vissa försiktighetskrav. Dessa försiktighetskrav bör fastställas som ett fast belopp eller i proportion till de fasta omkostnaderna för leverantörerna av kryptotillgångstjänster under det föregående året, beroende på vilken typ av tjänster de tillhandahåller.

    (81)

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör omfattas av stränga organisatoriska krav. Medlemmarna i ledningsorganen för leverantörer av kryptotillgångstjänster bör vara lämpade att utföra sina uppgifter och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ha tillräckligt gott anseende och bör i synnerhet inte ha dömts för något brott på området penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för något annat brott som skulle påverka deras goda anseende. Om det inflytande som utövas av aktieägare och medlemmar som har kvalificerade innehav i leverantörer av kryptotillgångstjänster sannolikt kommer att ha en skadlig inverkan på en sund och ansvarsfull ledning av leverantören av kryptotillgångstjänster, med beaktande av bland annat deras tidigare verksamhet, risken för att de ägnar sig åt olaglig verksamhet eller står under inflytande eller kontroll från en regering i ett tredjeland, bör de behöriga myndigheterna dessutom ha befogenhet att hantera dessa risker. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör anställa ledning och personal med lämpliga kunskaper och färdigheter samt lämplig sakkunskap och bör vidta alla rimliga åtgärder för att utföra sina uppgifter, bland annat genom att utarbeta en kontinuitetsplan. De bör ha sunda mekanismer för intern kontroll och riskbedömning samt lämpliga system och förfaranden för att säkerställa integritet och konfidentialitet för mottagen information. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ha lämpliga arrangemang för att föra register över alla transaktioner, order och tjänster som rör de kryptotillgångstjänster som de tillhandahåller. De bör också ha system för att upptäcka potentiellt marknadsmissbruk från kundernas sida.

    (82)

    För att säkerställa skyddet av sina kunder bör leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för att skydda kundernas äganderätt med avseende på de kryptotillgångar de innehar. Om deras affärsmodell kräver att de ska inneha medel enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/2366 i form av sedlar, mynt, giromedel eller elektroniska pengar som tillhör deras kunder, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster i förekommande fall placera sådana medel hos ett kreditinstitut eller en centralbank om ett konto hos centralbanken finns tillgängligt. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör endast vara auktoriserade att utföra betalningstransaktioner i samband med de kryptotillgångstjänster de erbjuder om de är auktoriserade som betalningsinstitut i enlighet med det direktivet.

    (83)

    Beroende på vilka tjänster de tillhandahåller och på grund av de specifika risker som varje tjänstetyp medför, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av krav som är specifika för dessa tjänster. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning bör ingå ett avtal med sina kunder med vissa obligatoriska bestämmelser och bör fastställa och genomföra en förvaringspolicy som bör tillhandahållas kunderna på deras begäran, i elektroniskt format. I ett sådant avtal bör det bland annat specificeras vilken typ av tjänst som tillhandahålls, vilket skulle kunna inbegripa innehav av kryptotillgångar som tillhör kunder eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i vilket fall kunden kan behålla kontrollen över de kryptotillgångar som förvaras. Alternativt skulle kryptotillgångarna eller medlen för åtkomst till dem kunna överföras så att leverantören av kryptotillgångstjänster har full kontroll över dem. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som innehar kryptotillgångar som tillhör kunder, eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, bör säkerställa att dessa kryptotillgångar inte används för deras egen räkning. Leverantörerna av kryptotillgångstjänster bör säkerställa att alla kryptotillgångar som innehas alltid är obelastade. Dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster bör också hållas ansvariga för eventuella förluster till följd av en incident relaterad till informations- och kommunikationsteknik (IKT), inbegripet incidenter till följd av cyberangrepp, stöld eller funktionsfel. Maskinvaru- eller programvaruleverantörer av icke-depåbaserade plånböcker bör inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

    (84)

    För att säkerställa att marknaderna för kryptotillgångar fungerar korrekt bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ha detaljerade driftsregler, säkerställa att deras system och förfaranden är tillräckligt motståndskraftiga, omfattas av krav på transparens före och efter handel som är anpassade till marknaderna för kryptotillgångar samt fastställa transparenta och icke-diskriminerande regler som på grundval av objektiva kriterier styr tillgången till deras plattformar. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar bör också ha en transparent avgiftsstruktur för de tjänster som tillhandahålls för att undvika att order läggs som skulle kunna bidra till marknadsmissbruk eller otillbörliga marknadsförhållanden. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar bör kunna avveckla transaktioner som utförs på handelsplattformar inom och utanför kedjan, och bör säkerställa en punktlig avveckling. Avvecklingen av transaktioner bör inledas inom 24 timmar efter det att en transaktion har utförts på handelsplattformen. Vid avveckling utanför kedjan bör avvecklingen inledas samma affärsdag, medan avvecklingen vid avveckling inom kedjan kan ta längre tid eftersom den inte kontrolleras av den leverantör av kryptotillgångstjänster som driver handelsplattformen.

    (85)

    För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar genom att använda sitt eget kapital utarbeta en icke-diskriminerande affärspolicy. De bör offentliggöra antingen fasta bud eller den metod de använder för att fastställa priset på de kryptotillgångar som de vill utbyta och de bör offentliggöra eventuella limiter som de vill fastställa för det belopp mot vilket utbyte får ske. De bör också omfattas av krav på transparens efter handel.

    (86)

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning bör utarbeta en utförandepolicy och alltid sträva efter att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder, även när de agerar som en kunds motpart. De bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika att deras anställda missbrukar information som rör kundorder. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tar emot order och vidarebefordrar dessa order till andra leverantörer av kryptotillgångstjänster bör införa förfaranden för att snabbt och korrekt skicka dessa order. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör inte få några monetära eller icke-monetära fördelar för vidarebefordran av dessa order till någon särskild handelsplattform för kryptotillgångar eller andra leverantörer av kryptotillgångstjänster. De bör övervaka hur ändamålsenligt deras arrangemang och policy för orderutförande fungerar och bedöma huruvida de handelsplatser för utförandet som anges i policyn för orderutförande erbjuder det för kunden bästa möjliga resultatet eller om de behöver ändra sina arrangemang för utförande, och de bör informera de kunder med vilka de har en fortlöpande kundrelation om varje väsentlig förändring i sina arrangemang eller sin policy för orderutförande.

    (87)

    När en leverantör av kryptotillgångstjänster som utför order avseende kryptotillgångar för kunders räkning är kundens motpart kan det finnas likheter med de tjänster som avser utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar. Vid utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar fastställs emellertid priset för sådana utbyten fritt av leverantören av kryptotillgångstjänster såsom en valutaväxling. Vid utförande av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning bör dock leverantören av kryptotillgångstjänster alltid säkerställa att den uppnår bästa möjliga resultat för sina kunder, även när den agerar som kundens motpart, i enlighet med sin policy för bästa möjliga utförande. Utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar som görs av utgivaren eller erbjudaren bör inte vara en kryptotillgångstjänst.

    (88)

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar för potentiella innehavare bör, innan ett avtal ingås, delge dessa personer information om hur de avser att utföra sina tjänster. För att säkerställa skyddet av sina kunder bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som har auktoriserats för placering av kryptotillgångar ha infört särskilda och lämpliga förfaranden för att förebygga, övervaka, hantera och informera om eventuella intressekonflikter som uppstår när de placerar kryptotillgångar hos sina egna kunder och när det föreslagna priset för placering av kryptotillgångar har överskattats eller underskattats. Placering av kryptotillgångar för en erbjudares räkning bör inte betraktas som ett separat erbjudande.

    (89)

    För att säkerställa konsumentskydd bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar, antingen på begäran av en kund eller på eget initiativ, eller som tillhandahåller portföljförvaltning av kryptotillgångar, göra en bedömning av huruvida dessa kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångar är lämpliga för kunderna, med beaktande av deras kunders erfarenhet, kunskap, mål och förmåga att bära förluster. Om kunderna inte tillhandahåller information till leverantörerna av kryptotillgångstjänster om sina erfarenheter, kunskaper och mål och sin förmåga att bära förluster, eller om det är uppenbart att kryptotillgångarna inte är lämpliga för kunderna, bör leverantörerna av kryptotillgångstjänster varken rekommendera sådana kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångar till dessa kunder eller börja tillhandahålla portföljförvaltning av kryptotillgångar. Om leverantörer av kryptotillgångstjänster tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar bör de förse kunderna med en rapport som bör innehålla en lämplighetsbedömning som specificerar den rådgivning som ges och hur den uppfyller kundernas preferenser och mål. Om leverantörer av kryptotillgångstjänster tillhandahåller portföljförvaltning av kryptotillgångar bör de lämna regelbundna rapporter till sina kunder, som bör inbegripa en översyn av deras verksamhet och av portföljens resultat samt en uppdaterad redogörelse för lämplighetsbedömningen.

    (90)

    Vissa kryptotillgångstjänster, särskilt förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, placering av kryptotillgångar och tjänster för överföring av kryptotillgångar för kunders räkning, kan överlappa med betaltjänster enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/2366.

    (91)

    De verktyg som utgivare av elektroniska pengar tillhandahåller sina kunder för att förvalta en e-pengatoken kan möjligen inte särskiljas från det tillhandahållande av förvarings- och administrationstjänster som regleras i denna förordning. Institut för elektroniska pengar bör därför, utan föregående auktorisation att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt denna förordning, kunna tillhandahålla förvaringstjänster men endast avseende de e-pengatoken som de själva ger ut.

    (92)

    Den verksamhet som bedrivs av traditionella distributörer av elektroniska pengar, det vill säga att distribuera elektroniska pengar för utgivares räkning, skulle utgöra placering av kryptotillgångar med avseende på tillämpningen av denna förordning. Fysiska eller juridiska personer som har tillstånd att distribuera elektroniska pengar enligt direktiv 2009/110/EG bör dock också kunna distribuera e-pengatoken på uppdrag av utgivare av e-pengatoken utan att behöva erhålla föregående auktorisation att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt denna förordning. Sådana distributörer bör därmed vara undantagna från kravet på att ansöka om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster för placering av kryptotillgångar.

    (93)

    En leverantör av överföringstjänster för kryptotillgångar bör vara en enhet som för en kunds räkning tillhandahåller överföring av kryptotillgångar från en adress eller ett konto i en distribuerad liggare till en annan adress eller ett annat konto. En sådan överföringstjänst bör inte omfatta validerare, noder eller miners som kan utgöra ett led i att bekräfta en transaktion och uppdatera den underliggande distribuerade liggarens status. Många leverantörer av kryptotillgångstjänster erbjuder också någon form av överföringstjänst för kryptotillgångar, till exempel som en del av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, utbyte av kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar eller utförande av order om kryptotillgångar för kunders räkning. Beroende på de specifika egenskaperna hos de tjänster som är kopplade till överföring av e-pengatoken kan dessa tjänster omfattas av definitionen av betaltjänster i direktiv (EU) 2015/2366. I sådana fall bör dessa överföringar utföras av en enhet som är auktoriserad att tillhandahålla sådana betaltjänster i enlighet med det direktivet.

    (94)

    Denna förordning bör inte behandla utlåning och upplåning av kryptotillgångar, inbegripet e-pengartoken, och bör därför inte påverka tillämplig nationell rätt. Genomförbarheten och nödvändigheten av att reglera sådan verksamhet bör utvärderas ytterligare.

    (95)

    Det är viktigt att säkerställa förtroendet för marknaderna för kryptotillgångar och dessa marknaders integritet. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för att avskräcka från marknadsmissbruk avseende kryptotillgångar som är upptagna till handel. Eftersom utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster mycket ofta är små och medelstora företag skulle det emellertid vara oproportionerligt att tillämpa alla bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (21) på dem. Det är därför nödvändigt att fastställa särskilda regler som förbjuder vissa beteenden som sannolikt undergräver användarnas förtroende för marknaderna för kryptotillgångar och dessa marknaders integritet, inbegripet insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation som rör kryptotillgångar. Dessa skräddarsydda regler om marknadsmissbruk som begås i samband med kryptotillgångar bör också tillämpas i de fall där kryptotillgångar tas upp till handel.

    (96)

    Rättssäkerheten för aktörerna på marknaderna för kryptotillgångar bör förbättras genom en karakterisering av två av de faktorer som är grundläggande för specificeringen av insiderinformation, dvs. denna informations specifika natur och vikten av dess potentiella inverkan på priserna på kryptotillgångar. Dessa faktorer bör också övervägas för att förhindra marknadsmissbruk i samband med marknader för kryptotillgångar och deras funktion, med beaktande av till exempel användningen av sociala medier, användningen av smarta kontrakt för orderutförande och koncentrationen av miningpooler.

    (97)

    Derivat som klassificeras som finansiella instrument enligt definitionen i direktiv 2014/65/EU, och vars underliggande tillgång är en kryptotillgång, omfattas av förordning (EU) nr 596/2014 när de handlas på en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform eller en organiserad handelsplattform. Bestämmelserna om marknadsmissbruk i den här förordningen bör vara tillämpliga på kryptotillgångar som omfattas av den här förordningens tillämpningsområde och som är underliggande tillgångar till dessa derivat.

    (98)

    Behöriga myndigheter bör ges tillräckliga befogenheter att utöva tillsyn över utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, samt att utöva tillsyn över leverantörer av kryptotillgångstjänster. Dessa befogenheter bör inbegripa befogenhet att tillfälligt avbryta eller förbjuda ett erbjudande till allmänheten eller ett upptagande till handel av kryptotillgångar eller tillhandahållandet av en kryptotillgångstjänst och att utreda överträdelser av reglerna om marknadsmissbruk. Utgivare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken bör inte vara föremål för tillsyn enligt denna förordning när utgivaren inte är en erbjudare eller en person som ansöker om upptagande till handel.

    (99)

    De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att ålägga sanktioner mot utgivare, erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, och leverantörer av kryptotillgångstjänster. När de behöriga myndigheterna fastställer typen av och nivån på en administrativ sanktion eller annan administrativ åtgärd bör de beakta alla relevanta omständigheter, inbegripet överträdelsens allvar och varaktighet och huruvida den begåtts uppsåtligen.

    (100)

    Med tanke på att marknaderna för kryptotillgångar är gränsöverskridande bör de behöriga myndigheterna samarbeta med varandra för att upptäcka och avskräcka från överträdelser av denna förordning.

    (101)

    För att främja transparensen när det gäller kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster bör Esma upprätta ett register över vitböcker om kryptotillgångar, utgivare av tillgångsanknutna token, utgivare av e-pengatoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

    (102)

    Betydande tillgångsanknutna token kan användas som bytesmedel och för att genomföra stora volymer betalningstransaktioner. Eftersom sådana stora volymer kan utgöra särskilda risker för de penningpolitiska transmissionskanalerna och den monetära suveräniteten är det lämpligt att EBA ges i uppdrag att utöva tillsyn över utgivare av tillgångsanknutna token, så snart sådana token har klassificerats som betydande. Ett sådant uppdrag bör ta hänsyn till den mycket specifika naturen hos de risker som tillgångsanknutna token utgör och bör inte utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om finansiella tjänster.

    (103)

    Behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn enligt direktiv 2009/110/EG bör utöva tillsyn över utgivare av e-pengatoken. Med tanke på en potentiellt utbredd användning av betydande e-pengatoken som betalningsmedel och de risker de kan innebära för den finansiella stabiliteten är det dock nödvändigt med en tvåfaldig tillsyn där både de behöriga myndigheterna och EBA utövar tillsyn över utgivare av betydande e-pengatoken. EBA bör övervaka att utgivare av betydande e-pengatoken uppfyller de särskilda ytterligare krav som fastställs i denna förordning för sådana token. Eftersom de specifika ytterligare kraven endast bör gälla institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken bör kreditinstitut som ger ut betydande e-pengatoken men som inte omfattas av sådana krav fortsätta att stå under tillsyn av sina respektive behöriga myndigheter. En sådan tvåfaldig tillsyn bör ta hänsyn till den mycket specifika naturen hos de risker som tillgångsanknutna token utgör och bör inte utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om finansiella tjänster.

    (104)

    Betydande e-pengatoken som är denominerade i en annan officiell medlemsstatsvaluta än euron och som används som bytesmedel och för att avveckla stora volymer betalningstransaktioner kan utgöra särskilda risker, även om de sannolikt inte kommer att förverkligas, för den monetära suveräniteten för den medlemsstat i vars officiella valuta de är denominerade. Om minst 80 % av antalet innehavare och av transaktionsvolymen för dessa betydande e-pengatoken är koncentrerade till hemmedlemsstaten bör tillsynsansvaret inte överföras till EBA.

    (105)

    EBA bör inrätta ett tillsynskollegium för varje utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken. Eftersom utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken vanligtvis står i centrum för ett nätverk av enheter som säkerställer utgivning, överföring och distribution av sådana kryptotillgångar, bör medlemmarna i tillsynskollegiet för varje utgivare därför bland annat inbegripa de behöriga myndigheterna för de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar om de betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken är upptagna till handel, och de behöriga myndigheterna för de mest relevanta enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaring och administration av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken för innehavares räkning. Tillsynskollegiet för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken bör underlätta samarbetet och utbytet av information mellan sina medlemmar och bör avge icke-bindande yttranden om bland annat ändringar av auktorisation eller tillsynsåtgärder avseende sådana utgivare.

    (106)

    För att övervaka utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken bör EBA bland annat ha befogenhet att utföra inspektioner på plats, vidta tillsynsåtgärder och ålägga sanktionsavgifter.

    (107)

    EBA bör ta ut avgifter av utgivare av betydande tillgångsanknutna token och av betydande e-pengatoken för att täcka sina kostnader, inklusive omkostnader. För utgivare av betydande tillgångsanknutna token bör avgiften stå i proportion till storleken på deras tillgångsreserv. För utgivare av betydande e-pengatoken bör avgiften stå i proportion till de belopp som erhålls i utbyte mot dessa betydande e-pengatoken.

    (108)

    I syfte att säkerställa denna förordnings ändamålsenlighet bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på närmare specificering av de tekniska delarna av definitionerna i denna förordning i syfte att anpassa dem till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen, närmare specificering av vissa kriterier för att avgöra huruvida en tillgångsanknuten token eller en e-pengatoken bör klassificeras som betydande, fastställande av när det föreligger ett betydande problem med investerarskyddet eller ett hot mot funktionen och integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system, närmare specificering av förfarandereglerna för utövandet av EBA:s befogenhet att ålägga sanktionsavgifter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivning av sanktionsavgifter eller viten, och preskriptionstider för åläggande och verkställighet av sanktionsavgifter och viten, och närmare specificering av den typ av tillsynsavgifter som EBA kan ta ut av utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengatoken. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (22). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla dokument samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

    (109)

    För att främja en konsekvent tillämpning av denna förordning i hela unionen, inbegripet ett tillräckligt skydd av innehavare av kryptotillgångar och kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, i synnerhet när de är konsumenter, bör tekniska standarder utarbetas. Det är effektivt och lämpligt att ge EBA och Esma, i egenskap av organ med mycket specialiserad sakkunskap, i uppdrag att utarbeta och förelägga kommissionen förslag till tekniska standarder för tillsyn, i fall som inte inbegriper policyval.

    (110)

    Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av EBA och Esma med avseende på innehållet i, metoderna för och presentationen av informationen i en vitbok om kryptotillgångar som tar upp huvudsakliga negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut kryptotillgången, förfarandet för godkännande av vitböcker om kryptotillgångar som lämnas in av kreditinstitut vid utgivning av tillgångsanknutna token, de uppgifter som en ansökan om auktorisation som utgivare av tillgångsanknutna token bör innehålla, metoden för att uppskatta det kvartalsvisa genomsnittliga antalet och genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner per dag som är förknippade med användning av tillgångsanknutna token och e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell medlemsstatsvaluta som bytesmedel i varje enskilt valutaområde, krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål från innehavare av tillgångsanknutna token och kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, kraven på policyer och förfaranden för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter hos utgivare av tillgångsanknutna token samt närmare uppgifter och metoder för innehållet i detta informationslämnande, förfarandet och tidsramen för en utgivare av tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken att anpassa sig till högre kapitalbaskrav, kriterierna för krav på högre kapitalbas och minimikraven för utformningen av stresstestprogram, likviditetskraven för tillgångsreserven, de finansiella instrument i vilka tillgångsreserven kan investeras, detaljerat innehåll i den information som krävs för att bedöma det tilltänkta förvärvet av det kvalificerade innehavet i en utgivare av tillgångsanknutna token, krav på ytterligare skyldigheter för utgivare av betydande tillgångsanknutna token, den information som de kreditinstitut, värdepapperscentraler, värdepappersföretag, marknadsoperatörer, institut för elektroniska pengar, förvaltningsbolag för fondföretag och förvaltare av alternativa investeringsfonder som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster anmäler till behöriga myndigheter, de uppgifter som en ansökan om auktorisation av en leverantör av kryptotillgångstjänster innehåller, innehåll, metoder och presentation när det gäller information som leverantören av kryptotillgångstjänster offentliggör och som rör huvudsakliga negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut varje kryptotillgång för vilken de tillhandahåller tjänster, åtgärder för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av kryptotillgångstjänster och de register som ska föras över alla kryptotillgångstjänster, order och transaktioner som de utför, kraven på policyer för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter för leverantörer av kryptotillgångstjänster samt närmare uppgifter och metoder för innehållet i detta informationslämnande, det sätt på vilket transparensuppgifter från den som driver en handelsplattform ska erbjudas och innehållet i och formatet på orderboksuppgifterna avseende handelsplattformen, detaljerat innehåll i den information som krävs för att bedöma det tilltänkta förvärvet av det kvalificerade innehavet i en leverantör av kryptotillgångstjänster, lämpliga arrangemang, system och förfaranden för övervakning och upptäckt av marknadsmissbruk, anmälningsmallen för rapportering av misstankar om marknadsmissbruk och samordningsförfaranden mellan de relevanta behöriga myndigheterna för upptäckt av marknadsmissbruk, den information som ska utbytas mellan de behöriga myndigheterna, en mall för samarbetsarrangemang mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och tredjeländers tillsynsmyndigheter, de uppgifter som är nödvändiga för klassificeringen av vitböcker om kryptotillgångar i Esmas register och de praktiska arrangemangen för att säkerställa att sådana uppgifter är maskinläsbara, de villkor enligt vilka vissa medlemmar i tillsynskollegiet för utgivare av betydande tillgångsanknutna token och utgivare av betydande e-pengatoken ska anses vara mest relevanta i sin kategori, de villkor enligt vilka tillgångsanknutna token eller e-pengatoken anses användas i en så stor skala att vissa medlemmar kan komma i fråga för det kollegiet och närmare uppgifter om de praktiska arrangemangen för det kollegiets funktionssätt. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010 respektive (EU) nr 1095/2010.

    (111)

    Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som utarbetats av EBA och Esma med avseende på fastställande av standardformulär, format och mallar för vitböcker om kryptotillgångar, fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för överföring av information i samband med ansökan om auktorisation som utgivare av tillgångsanknutna token, fastställande av standardformulär, format och mallar för rapportering om tillgångsanknutna token och e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell medlemsstatsvaluta som ges ut till ett värde över 100 000 000 EUR, fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för anmälan av information till behöriga myndigheter från kreditinstitut, värdepapperscentraler, värdepappersföretag, marknadsoperatörer, institut för elektroniska pengar, förvaltningsbolag för fondföretag och förvaltare av alternativa investeringsfonder som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster, fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för ansökan om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster, fastställande av de tekniska metoderna för offentliggörande av insiderinformation och för att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation, fastställande av standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och mellan behöriga myndigheter, EBA och Esma. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    (112)

    Eftersom målen för denna förordning, nämligen att åtgärda fragmenteringen av den rättsliga ram som är tillämplig på erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, utgivare av tillgångsanknutna token och e-pengatoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster och att säkerställa att marknaderna för kryptotillgångar fungerar väl och samtidigt säkerställa skyddet av innehavare av kryptotillgångar och kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, i synnerhet icke-professionella innehavare, samt skyddet för marknadsintegritet och finansiell stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, genom att skapa en ram där en större gränsöverskridande marknad för kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster kan utvecklas, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    (113)

    För att undvika störningar för marknadsaktörer som tillhandahåller tjänster och verksamheter i samband med andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken som har getts ut före den dag då denna förordning börjar tillämpas, bör utgivare av sådana kryptotillgångar undantas från skyldigheten att offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar och vissa andra krav i denna förordning. Vissa skyldigheter bör dock gälla när sådana kryptotillgångar tagits upp till handel före den dag då denna förordning börjar tillämpas. För att undvika störningar för befintliga marknadsaktörer krävs övergångsbestämmelser för utgivare av tillgångsanknutna token var är i drift vid den tidpunkt då denna förordning börjar tillämpas.

    (114)

    Eftersom de nationella regelverk som är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster innan denna förordning börjar tillämpas skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, är det viktigt att de medlemsstater som i dagsläget inte har infört stränga försiktighetskrav för leverantörer av kryptotillgångstjänster som för närvarande är verksamma enligt deras regelverk har möjlighet att kräva att sådana leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av strängare krav än de som fastställs i de nationella regelverken. I sådana fall bör medlemsstaterna tillåtas att inte tillämpa, eller att förkorta, den övergångsperiod på 18 månader som annars skulle göra det möjligt för leverantörer av kryptotillgångstjänster att tillhandahålla tjänster på grundval av deras befintliga nationella regelverk. En sådan möjlighet för medlemsstaterna bör inte utgöra ett prejudikat för någon annan unionslagstiftningsakt om finansiella tjänster.

    (115)

    Visselblåsare bör kunna göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på information som de inte kände till, vilket hjälper dem att upptäcka överträdelser av denna förordning och ålägga sanktioner. Denna förordning bör därför säkerställa att det finns ändamålsenliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma behöriga myndigheter på faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och som skyddar dem mot repressalier. Detta bör göras genom ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (23) så att det görs tillämpligt på överträdelser av denna förordning.

    (116)

    Med tanke på att EBA bör ges mandat att utöva direkt tillsyn över utgivare av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengatoken, och att Esma bör ges mandat att utöva sina befogenheter i förhållande till betydande leverantörer av kryptotillgångstjänster, är det nödvändigt att säkerställa att EBA och Esma kan utöva alla sina befogenheter och uppgifter för att uppfylla sina mål att skydda allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, för unionens ekonomi, dess medborgare och företag och för att säkerställa att utgivare av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010. Dessa förordningar bör därför ändras i enlighet med detta.

    (117)

    Utgivning, erbjudande eller ansökan om upptagande till handel av kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster kan inbegripa behandling av personuppgifter. All behandling av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i enlighet med tillämplig unionsrätt om skydd av personuppgifter. Denna förordning påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (24) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (25).

    (118)

    Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 24 juni 2021 (26).

    (119)

    Tillämpningsdagen för denna förordning bör skjutas upp för att göra det möjligt att anta tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande och delegerade akter som är nödvändiga för att närmare specificera vissa delar av denna förordning.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    AVDELNING I

    INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

    Artikel 1

    Innehåll

    1.   I denna förordning fastställs enhetliga krav för erbjudande till allmänheten och upptagande till handel på en handelsplattform av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, av tillgångsanknutna token och av e-pengatoken samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster.

    2.   I denna förordning fastställs särskilt följande:

    a)

    Krav på transparens och informationslämnande för utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande av kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar (upptagande till handel).

    b)

    Krav för auktorisation och tillsyn av leverantörer av kryptotillgångstjänster, utgivare av tillgångsanknutna token och utgivare av e-pengatoken, samt för deras drift, organisation och styrning.

    c)

    Krav för skydd av innehavare av kryptotillgångar vid utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar.

    d)

    Krav för skydd av kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster.

    e)

    Åtgärder för att förhindra insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan i samband med kryptotillgångar, i syfte att säkerställa integriteten hos marknaderna för kryptotillgångar.

    Artikel 2

    Tillämpningsområde

    1.   Denna förordning är tillämplig på fysiska och juridiska personer och vissa andra företag som deltar i utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar eller som tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar i unionen.

    2.   Denna förordning är inte tillämplig på

    a)

    personer som tillhandahåller kryptotillgångstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag,

    b)

    en likvidator eller en förvaltare som agerar under ett insolvensförfarande, utom vid tillämpning av artikel 47,

    c)

    ECB, medlemsstaternas centralbanker när de agerar i egenskap av monetära myndigheter eller andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna,

    d)

    Europeiska investeringsbanken och dess dotterföretag,

    e)

    Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen,

    f)

    offentliga internationella organisationer.

    3.   Denna förordning är inte tillämplig på kryptotillgångar som är unika och som inte är fungibla med andra kryptotillgångar.

    4.   Denna förordning är inte tillämplig på kryptotillgångar som klassificeras på ett eller flera av följande sätt:

    a)

    Finansiella instrument.

    b)

    Insättningar, inbegripet strukturerade insättningar.

    c)

    Andra medel, såvida de inte klassificeras som e-pengartoken.

    d)

    Värdepapperiseringspositioner i samband med en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402.

    e)

    Skade- eller livförsäkringsprodukter som omfattas av de försäkringsklasser som förtecknas i bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (27) eller de återförsäkrings- och retrocessionsavtal som avses i det direktivet.

    f)

    Pensionsprodukter som enligt nationell rätt erkänts ha som främsta syfte att ge investeraren inkomst vid pensionering och berättigar investeraren till vissa förmåner.

    g)

    Officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 (28) eller direktiv 2009/138/EG.

    h)

    Individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja pensionsprodukt eller vem som tillhandahåller pensionsprodukten.

    i)

    En paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 (29).

    j)

    Sociala trygghetssystem som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 (30) och (EG) nr 987/2009 (31).

    5.   Senast den 30 december 2024 ska Esma för tillämpningen av punkt 4 a i denna artikel utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 om villkoren och kriterierna för att klassificera kryptotillgångar som finansiella instrument.

    6.   Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av förordning (EU) nr 1024/2013.

    Artikel 3

    Definitioner

    1.   I denna förordning gäller följande definitioner:

    1.

    teknik för distribuerade liggare eller DLT: en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare.

    2.

    distribuerad liggare: ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism.

    3.

    konsensusmekanism: de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad.

    4.

    DLT-nätverksnod: en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare.

    5.

    kryptotillgång: en digital representation av ett värde eller av en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik.

    6.

    tillgångsanknuten token: en typ av kryptotillgång som inte är en e-pengatoken och som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till ett annat värde eller en annan rättighet eller en kombination därav, inbegripet en eller flera officiella valutor.

    7.

    e-pengatoken: en typ av kryptotillgång som ska upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på en officiell valuta.

    8.

    officiell valuta: ett lands officiella valuta som ges ut av en centralbank eller annan monetär myndighet.

    9.

    nyttotoken: en typ av kryptotillgång som endast är avsedd att ge åtkomst till en vara eller tjänst som tillhandahålls av utgivaren av denna token.

    10.

    utgivare: en fysisk eller juridisk person eller ett annat företag som ger ut kryptotillgångar.

    11.

    ansökande utgivare: en utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som ansöker om auktorisation att erbjuda dessa kryptotillgångar till allmänheten eller att uppta dem till handel.

    12.

    erbjudande till allmänheten: ett meddelande till personer, oavsett form och medium, som innehåller tillräcklig information om villkoren för erbjudandet och de kryptotillgångar som erbjuds så att presumtiva innehavare ges förutsättningar att fatta beslut om huruvida de ska köpa dessa kryptotillgångar.

    13.

    erbjudare: en fysisk eller juridisk person eller ett annat företag, eller utgivaren, som erbjuder kryptotillgångar till allmänheten.

    14.

    medel: medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366.

    15.

    leverantör av kryptotillgångstjänster: en juridisk person eller ett annat företag vars sysselsättning eller affärsverksamhet består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera kryptotillgångstjänster till kunder och som får tillhandahålla kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 59.

    16.

    kryptotillgångstjänst: någon av följande tjänster och verksamheter som avser någon kryptotillgång:

    a)

    Tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning.

    b)

    Drift av en handelsplattform för kryptotillgångar.

    c)

    Utbyte av kryptotillgångar mot medel.

    d)

    Utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

    e)

    Utförande av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

    f)

    Placering av kryptotillgångar.

    g)

    Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

    h)

    Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar.

    i)

    Tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar.

    j)

    Tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning.

    17.

    tillhandahållande av förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning: säker förvaring eller kontroll av, för kunders räkning, kryptotillgångar eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall i form av privata krypteringsnycklar.

    18.

    drift av en handelsplattform för kryptotillgångar: förvaltning av ett eller flera multilaterala system som sammanför eller underlättar sammanförandet av flera tredje parters intressen av att köpa eller sälja kryptotillgångar, i systemet och i enlighet med dess regler, på ett sätt som leder till ett avtal, antingen genom utbyte av kryptotillgångar mot medel eller genom utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

    19.

    utbyte av kryptotillgångar mot medel: ingående av avtal med kunder om köp eller försäljning av kryptotillgångar mot medel genom användning av eget kapital.

    20.

    utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar: ingående av avtal med kunder om köp eller försäljning av kryptotillgångar i utbyte mot andra kryptotillgångar genom användning av eget kapital.

    21.

    utförande av order för kryptotillgångar för kunders räkning: ingående av avtal för kunders räkning om köp eller försäljning av en eller flera kryptotillgångar eller teckning för kunders räkning av en eller flera kryptotillgångar, inbegripet ingående av avtal om försäljning av kryptotillgångar vid tidpunkten för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel av dem.

    22.

    placering av kryptotillgångar: marknadsföring, för erbjudarens räkning eller på dennas vägnar eller för en part med anknytning till erbjudaren, av kryptotillgångar till köpare.

    23.

    mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning: mottagandet från en person av en order om att köpa eller sälja en eller flera kryptotillgångar eller att teckna en eller flera kryptotillgångar samt överföring av denna order till en tredje part för utförande.

    24.

    tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar: att erbjuda, ge eller samtycka till att ge personliga rekommendationer till en kund, antingen på kundens begäran eller på initiativ av den leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivningen, avseende en eller flera transaktioner som rör kryptotillgångar, eller användning av kryptotillgångstjänster.

    25.

    tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar: förvaltning av portföljer på diskretionär basis enligt uppdrag från enskilda kunder när dessa portföljer innehåller en eller flera kryptotillgångar.

    26.

    tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning: tillhandahållande av tjänster för överföring, för en fysisk eller juridisk persons räkning, av kryptotillgångar från en adress eller ett konto i distribuerad liggare till en annan adress eller ett annat konto.

    27.

    ledningsorgan: det eller de organ hos en utgivare, erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel, eller hos en leverantör av kryptotillgångstjänster, som utses i enlighet med nationell rätt och som har befogenhet att fastställa enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och som övervakar och kontrollerar företagsledningens beslutsfattande i enheten, och som inbegriper personer som i praktiken leder enhetens verksamhet.

    28.

    kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU.

    29.

    värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.2 i förordning (EU) nr 575/2013 som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU.

    30.

    kvalificerade investerare: personer eller enheter som förtecknas i avsnitt I punkterna 1–4 i bilaga II till direktiv 2014/65/EU.

    31.

    nära förbindelser: nära förbindelser enligt definitionen i artikel 4.1.35 i direktiv 2014/65/EU.

    32.

    tillgångsreserv: den korg av reservtillgångar som säkrar fordran gentemot utgivaren.

    33.

    hemmedlemsstat:

    a)

    Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken har sitt säte i unionen, den medlemsstat där den erbjudaren eller den personen har sitt säte.

    b)

    Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken inte har något säte i unionen men har en eller flera filialer i unionen, den medlemsstat som den erbjudaren eller personen har valt bland de medlemsstater där den har filialer.

    c)

    Om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken är etablerad i ett tredjeland och inte har någon filial i unionen, antingen den medlemsstat där kryptotillgångarna är avsedda att erbjudas allmänheten för första gången eller, om erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel så väljer, den medlemsstat där den första ansökan om upptagande till handel av dessa kryptotillgångar görs.

    d)

    När det gäller en utgivare av tillgångsanknutna token, den medlemsstat där utgivaren av tillgångsanknutna token har sitt säte.

    e)

    När det gäller en utgivare av e-pengatoken, den medlemsstat där utgivaren av e-pengatoken är auktoriserad som kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som ett institut för elektroniska pengar enligt direktiv 2009/110/EG,

    f)

    När det gäller leverantörer av kryptotillgångstjänster, den medlemsstat där leverantören av kryptotillgångstjänster har sitt säte.

    34.

    värdmedlemsstat: den medlemsstat där en erbjudare eller person som ansöker om upptagande till handel har gjort ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar eller ansöker om upptagande till handel, eller där en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller kryptotillgångstjänster, om denna medlemsstat än en annan än hemmedlemsstaten.

    35.

    behörig myndighet: en eller flera myndigheter

    a)

    som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 93 avseende erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken, utgivare av tillgångsanknutna token eller leverantörer av kryptotillgångstjänster,

    b)

    som utsetts av varje medlemsstat för tillämpning av direktiv 2009/110/EG avseende utgivare av e-pengatoken.

    36.

    kvalificerat innehav: en direkt eller indirekt ägarandel i en utgivare av tillgångsanknutna token eller i en leverantör av kryptotillgångstjänster som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rösträtterna enligt artiklarna 9 respektive 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (32) med beaktande av villkoren för sammanslagning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av den utgivare av tillgångsanknutna token eller ledningen av den leverantör av kryptotillgångstjänster som ägarandelen avser.

    37.

    icke-professionell innehavare: en fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den personens närings- eller yrkesverksamhet.

    38.

    onlinegränssnitt: all programvara, inklusive en webbplats, en del av en webbplats eller en applikation, som drivs av en erbjudare eller en leverantör av kryptotillgångstjänster eller för någon av dessas räkning och som syftar till att ge innehavare av kryptotillgångar tillgång till deras kryptotillgångar och till att ge kunder tillgång till kryptotillgångstjänster.

    39.

    kund: en fysisk eller juridisk person till vilken en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller kryptotillgångstjänster.

    40.

    matchad principalhandel: matchad principalhandel enligt definitionen i artikel 4.1.38 i direktiv 2014/65/EU.

    41.

    betaltjänster: betaltjänster enligt definitionen i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2015/2366.

    42.

    betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366.

    43.

    institut för elektroniska pengar: ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG.

    44.

    elektroniska pengar: elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG.

    45.

    personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

    46.

    betalningsinstitut: ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366.

    47.

    förvaltningsbolag för fondföretag: ett förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (33).

    48.

    förvaltare av alternativa investeringsfonder: en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (34).

    49.

    finansiellt instrument: finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.

    50.

    insättning: en insättning enligt definitionen i artikel 2.1.3 i direktiv 2014/49/EU.

    51.

    strukturerad insättning: en strukturerad insättning enligt definitionen i artikel 4.1.43 i direktiv 2014/65/EU.

    2.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 för att komplettera denna förordning genom att närmare specificera tekniska delar i definitionerna i punkt 1 i den här artikeln och anpassa dessa definitioner till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.

    AVDELNING II

    ANDRA KRYPTOTILLGÅNGAR ÄN TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN ELLER E-PENGATOKEN

    Artikel 4

    Erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

    1.   En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller en e-pengatoken i unionen såvida inte den personen

    a)

    är en juridisk person,

    b)

    har utarbetat en vitbok om kryptotillgångar för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 6,

    c)

    har anmält vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8,

    d)

    har offentliggjort vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9,

    e)

    har utarbetat allt marknadsföringsmaterial för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 7,

    f)

    har offentliggjort allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 9,

    g)

    uppfyller kraven för erbjudare i artikel 14.

    2.   Punkt 1 b, c, d och f ska inte tillämpas på något av följande erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken:

    a)

    Ett erbjudande till färre än 150 fysiska eller juridiska personer per medlemsstat där sådana personer agerar för egen räkning.

    b)

    Ett erbjudande till allmänheten av en kryptotillgång i unionen under en tolvmånadersperiod, räknat från när erbjudandet inleds, där det totala vederlaget inte överstiger 1 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en annan officiell valuta eller i kryptotillgångar.

    c)

    Ett erbjudande om en kryptotillgång som uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och där kryptotillgången endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

    3.   Denna avdelning ska inte tillämpas på erbjudanden till allmänheten av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken om något av följande gäller:

    a)

    Kryptotillgången erbjuds kostnadsfritt.

    b)

    Kryptotillgången skapas automatiskt som belöning för upprätthållandet av den distribuerade liggaren eller valideringen av transaktioner.

    c)

    Erbjudandet avser en nyttotoken som ger tillgång till en vara eller tjänst som finns eller är i drift.

    d)

    Innehavaren av kryptotillgången har endast rätt att använda den i utbyte mot varor och tjänster i ett begränsat nätverk av näringsidkare med avtalsarrangemang med erbjudaren.

    Vid tillämpning av första stycket a gäller att en kryptotillgång inte ska anses erbjudas kostnadsfritt om köparna är skyldiga att tillhandahålla eller åta sig att tillhandahålla personuppgifter till erbjudaren i utbyte mot den kryptotillgången eller om erbjudaren av en kryptotillgång från de presumtiva innehavarna av den kryptotillgången erhåller eventuella avgifter, provisioner, monetära eller icke-monetära fördelar i utbyte mot den kryptotillgången.

    Om det totala vederlaget för ett erbjudande till allmänheten av en kryptotillgång under de omständigheter som avses i första stycket d i unionen överstiger 1 000 000 EUR för varje tolvmånadersperiod räknat från början av det ursprungliga erbjudandet till allmänheten, ska erbjudaren skicka en anmälan till den behöriga myndigheten med en beskrivning av erbjudandet och en förklaring till varför erbjudandet är undantaget från denna avdelning enligt första stycket d.

    På grundval av den anmälan som avses i tredje stycket ska den behöriga myndigheten fatta ett vederbörligen motiverat beslut om den anser att verksamheten inte uppfyller kraven för ett undantag som ett begränsat nätverk enligt första stycket d och ska informera erbjudaren om detta.

    4.   De undantag som anges i punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas om erbjudaren eller någon annan person som handlar för erbjudarens räkning i något meddelande tillkännager sin avsikt att ansöka om upptagande till handel av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller en e-pengatoken.

    5.   Auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt artikel 59 krävs inte för förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning eller för tillhandahållande av överföringstjänster för kryptotillgångar i samband med kryptotillgångar vars erbjudanden till allmänheten är undantagna enligt punkt 3 i den här artikeln, såvida inte

    a)

    det finns ett annat erbjudande till allmänheten om samma kryptotillgång och det erbjudandet inte omfattas av undantaget, eller

    b)

    den kryptotillgång som erbjuds är upptagen till handel på en handelsplattform.

    6.   Om erbjudandet till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken avser en nyttotoken som ger tillgång till varor och tjänster som ännu inte finns eller ännu inte är i drift, får erbjudandet till allmänheten enligt beskrivningen i vitboken om kryptotillgångar inte ha en varaktighet som är längre än tolv månader, räknat från och med dagen för offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar.

    7.   Varje efterföljande erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken ska betraktas som ett separat erbjudande till allmänheten på vilket kraven i punkt 1 är tillämpliga, utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av punkt 2 eller 3 på det efterföljande erbjudandet till allmänheten.

    Ingen ytterligare vitbok om kryptotillgångar ska krävas för ett efterföljande erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken så länge en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts i enlighet med artiklarna 9 och 12, och den person som ansvarar för utarbetandet av en sådan vitbok skriftligen samtycker till att den används.

    8.   Om ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken är undantaget från skyldigheten att offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar enligt punkt 2 eller 3, men en vitbok ändå utarbetas frivilligt, ska denna avdelning tillämpas.

    Artikel 5

    Upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

    1.   En person får inte ansöka om upptagande till handel av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken inom unionen såvida inte den personen

    a)

    är en juridisk person,

    b)

    har utarbetat en vitbok om kryptotillgångar för denna kryptotillgång i enlighet med artikel 6,

    c)

    har anmält vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8,

    d)

    har offentliggjort vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9,

    e)

    har utarbetat allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 7,

    f)

    har offentliggjort allt marknadsföringsmaterial avseende denna kryptotillgång i enlighet med artikel 9,

    g)

    uppfyller kraven för personer som ansöker om upptagande till handel i artikel 14.

    2.   När en kryptotillgång tas upp till handel på initiativ av den som driver en handelsplattform och en vitbok om kryptotillgångar inte har offentliggjorts i enlighet med artikel 9 i de fall som krävs enligt denna förordning, ska den som driver den handelsplattformen för kryptotillgångar uppfylla kraven i punkt 1 i den här artikeln.

    3.   Genom undantag från punkt 1 får en person som ansöker om upptagande till handel av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken och den som driver handelsplattformen skriftligen komma överens om att det ska vara den som driver handelsplattformen som är skyldig att uppfylla alla eller delar av de krav som avses i punkt 1 b–g.

    I den skriftliga överenskommelse som avses i första stycket i denna punkt ska det tydligt anges att den person som ansöker om upptagande till handel ska vara skyldig att förse den som driver handelsplattformen med all information som krävs för att denna ska kunna uppfylla de krav som avses i punkt 1 b–g, beroende på vad som är tillämpligt.

    4.   Punkt 1 b, c och d ska inte tillämpas om

    a)

    kryptotillgången redan är upptagen till handel på en annan handelsplattform för kryptotillgångar i unionen, och

    b)

    vitboken om kryptotillgångar utarbetas i enlighet med artikel 6, uppdateras i enlighet med artikel 12, och den person som ansvarar för utarbetandet av denna vitbok skriftligen samtycker till att den används.

    Artikel 6

    Innehåll i och form på vitboken om kryptotillgångar

    1.   En vitbok om kryptotillgångar ska innehålla all följande information enligt de närmare specifikationerna i bilaga I:

    a)

    Information om erbjudaren eller om den person som ansöker om upptagande till handel.

    b)

    Information om utgivaren, om denna är en annan person än erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel.

    c)

    Information om den som driver handelsplattformen i de fall där denna utarbetar vitboken om kryptotillgångar.

    d)

    Information om kryptotillgångsprojektet.

    e)

    Information om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgången eller dess upptagande till handel.

    f)

    Information om kryptotillgången.

    g)

    Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgången.

    h)

    Information om den underliggande tekniken.

    i)

    Information om riskerna.

    j)

    Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut tillgångsanknutna token.

    I de fall där vitboken om kryptotillgångar inte utarbetas av de personer som avses i första stycket a, b och c ska vitboken om kryptotillgångar även innehålla identiteten på den person som upprättade vitboken om kryptotillgångar och anledningen till att den personen upprättade den.

    2.   All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

    3.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla följande tydliga förklaring på en framträdande plats på första sidan:

    ”Denna vitbok om kryptotillgångar har inte godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens medlemsstater. Erbjudaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i denna vitbok om kryptotillgångar.”

    Om vitboken om kryptotillgångar utarbetas av den person som ansöker om upptagande till handel eller av den som driver en handelsplattform ska, i stället för ”erbjudare”, en hänvisning till ”person som ansöker om upptagande till handel” eller ”den som driver handelsplattformen” inkluderas i den förklaring som avses i första stycket.

    4.   Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla några andra påståenden om kryptotillgångens framtida värde än den förklaring som avses i punkt 5.

    5.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig och entydig förklaring om att

    a)

    kryptotillgången kan förlora sitt värde helt eller delvis,

    b)

    kryptotillgången kanske inte alltid kan överföras,

    c)

    kryptotillgången kanske inte är likvid,

    d)

    om erbjudandet till allmänheten avser en nyttotoken, att nyttotoken kanske inte är utbytbara mot den vara eller tjänst som utlovats i vitboken för kryptotillgångar, särskilt om projektet misslyckas eller avbryts,

    e)

    kryptotillgången inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG (35),

    f)

    kryptotillgången inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

    6.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen. Denna förklaring, som ska införas efter den förklaring som avses i punkt 3, ska bekräfta att vitboken om kryptotillgångar överensstämmer med denna avdelning och att den information som presenteras i vitboken om kryptotillgångar, såvitt ledningsorganet vet, är rättvisande, tydlig och inte vilseledande samt att det i vitboken om kryptotillgångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka dess innebörd.

    7.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 6, som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla central information om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgången eller det planerade upptagandet till handel. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig och presenteras och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfattningen av vitboken om kryptotillgångar ska tillhandahålla lämplig information om den berörda kryptotillgångens egenskaper för att hjälpa presumtiva innehavare av kryptotillgången att fatta ett välgrundat beslut.

    Sammanfattningen ska innehålla en varning om

    a)

    att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

    b)

    att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa kryptotillgången på innehållet i vitboken om kryptotillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

    c)

    att erbjudandet om den tillgångsanknutna token till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att köpa finansiella instrument och att sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

    d)

    att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (36) eller någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

    8.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan och en innehållsförteckning.

    9.   Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    Om kryptotillgången också erbjuds i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska vitboken om kryptotillgångar också upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    10.   Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

    11.   Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 10.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    12.   Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 första stycket j med avseende på hållbarhetsindikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

    Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstrukturer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma ska uppdatera dessa tekniska standarder för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 7

    Marknadsföringsmaterial

    1.   Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken, eller ett upptagande till handel av en sådan kryptotillgång, ska uppfylla samtliga följande krav:

    a)

    Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

    b)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

    c)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar, om en sådan vitbok om kryptotillgångar krävs enligt artikel 4 eller 5.

    d)

    I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till webbplatsen för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen för den berörda kryptotillgången, samt ett telefonnummer och en e-postadress för att kontakta den personen, framgår tydligt.

    e)

    Marknadsföringsmaterialet innehåller följande tydliga förklaring på en framträdande plats:

    ”Detta marknadsföringsmaterial för kryptotillgångar har inte granskats eller godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens medlemsstater. Erbjudaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i detta marknadsföringsmaterial för kryptotillgångar.”

    Om marknadsföringsmaterialet utarbetas av den person som ansöker om upptagande till handel eller av den som driver en handelsplattform ska, i stället för ”erbjudare”, en hänvisning till ”person som ansöker om upptagande till handel” eller ”den som driver handelsplattformen” inkluderas i den förklaring som avses i första stycket e.

    2.   Om en vitbok om kryptotillgångar krävs enligt artikel 4 eller 5 får inget marknadsföringsmaterial spridas före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Möjligheten för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver en handelsplattform att genomföra marknadssonderingar ska inte påverkas.

    3.   Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där marknadsföringsmaterialet sprids ska ha befogenhet att bedöma efterlevnaden av punkt 1 när det gäller det marknadsföringsmaterialet.

    Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska vid behov bistå den behöriga myndigheten i den medlemsstat där marknadsföringsmaterialet sprids i bedömningen av huruvida marknadsföringsmaterialet överensstämmer med den information som lämnas i vitboken om kryptotillgångar.

    4.   Om den behöriga myndigheten i en värdmedlemsstat utövar någon av de tillsyns- och utredningsbefogenheter som anges i artikel 94 i samband med tillämpningen av den här artikeln ska detta utan onödigt dröjsmål meddelas den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen för kryptotillgångarna.

    Artikel 8

    Anmälan av vitboken om kryptotillgångar och av marknadsföringsmaterialet

    1.   Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska anmäla sin vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

    2.   Marknadsföringsmaterial ska på begäran anmälas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten när det riktar sig till presumtiva innehavare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i dessa medlemsstater.

    3.   De behöriga myndigheterna ska inte kräva förhandsgodkännande av vitböcker om kryptotillgångar eller av något marknadsföringsmaterial om detta före respektive offentliggörande.

    4.   Den anmälan av vitboken om kryptotillgångar som avses i punkt 1 ska åtföljas av en förklaring till varför den kryptotillgång som beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte anses vara

    a)

    en kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4,

    b)

    en e-pengatoken, eller

    c)

    en tillgångsanknuten token.

    5.   De uppgifter som avses i punkterna 1 och 4 ska anmälas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten minst 20 arbetsdagar före dagen för offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar.

    6.   Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska, tillsammans med den anmälan som avses i punkt 1, förse den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat med en förteckning över eventuella värdmedlemsstater där de avser att erbjuda sina kryptotillgångar till allmänheten eller avser att ansöka om upptagande till handel. De ska också informera den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om startdatum för det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel och om varje ändring av detta datum.

    Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta den gemensamma kontaktpunkten i värdmedlemsstaterna om det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel och översända motsvarande vitbok om kryptotillgångar till den gemensamma kontaktpunkten inom fem arbetsdagar från mottagandet av den förteckning över värdmedlemsstater som avses i första stycket.

    7.   Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska till Esma meddela de uppgifter som avses i punkterna 1, 2 och 4 samt startdatum för det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel och eventuella ändringar av detta datum. Den ska meddela dessa uppgifter inom fem arbetsdagar efter det att den har mottagit dem från erbjudaren eller den person som ansöker om upptagande till handel.

    Esma ska göra vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i registret enligt artikel 109.2 senast på startdatumet för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

    Artikel 9

    Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar och av marknadsföringsmaterialet

    1.   Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska offentliggöra sina vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial på sin webbplats, som ska vara allmänt tillgänglig, i rimlig tid före och under alla omständigheter före startdatumet för erbjudandet till allmänheten av dessa kryptotillgångar eller upptagande till handel av dessa kryptotillgångar. Vitböckerna om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska förbli tillgängliga på webbplatsen för erbjudarna eller de personer som ansöker om upptagande till handel under hela den tid som kryptotillgångarna innehas av allmänheten.

    2.   De offentliggjorda vitböckerna om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska vara identiska med de versioner som anmälts till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 8 eller, i tillämpliga fall, med den reviderade versionen i enlighet med artikel 12.

    Artikel 10

    Resultat av erbjudandet till allmänheten och skyddsarrangemang

    1.   Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som anger en tidsbegränsning för sitt erbjudande till allmänheten om dessa kryptotillgångar, ska offentliggöra resultatet av erbjudandet till allmänheten på sin webbplats inom 20 arbetsdagar efter utgången av teckningsperioden.

    2.   Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som inte anger en tidsbegränsning för sitt erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar, ska löpande, minst en gång per månad, på sin webbplats offentliggöra antalet enheter av kryptotillgångar i omlopp.

    3.   Erbjudare av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som anger en tidsbegränsning för sitt erbjudande till allmänheten om kryptotillgångar ska ha ändamålsenliga arrangemang för att övervaka och skydda de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet till allmänheten. För detta ändamål ska dessa erbjudare säkerställa att de medel eller kryptotillgångar som insamlas under erbjudandet till allmänheten förvaras hos någon eller båda av följande:

    a)

    Ett kreditinstitut där medel tas in under erbjudandet till allmänheten.

    b)

    En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning.

    4.   Om erbjudandet till allmänheten inte har någon tidsbegränsning ska erbjudaren följa punkt 3 i denna artikel till dess att den icke-professionella innehavarens ångerrätt enligt artikel 13 har löpt ut.

    Artikel 11

    Rättigheter för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

    1.   Efter offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9 och, i tillämpliga fall, av den reviderade vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 12, får erbjudare erbjuda andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken i hela unionen och sådana kryptotillgångar får tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar i unionen.

    2.   Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och som har offentliggjort en vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 9 och, i tillämpliga fall, en reviderad vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 12, ska inte omfattas av några ytterligare informationskrav avseende erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel av den kryptotillgången.

    Artikel 12

    Revidering av offentliggjorda vitböcker om kryptotillgångar och av offentliggjort marknadsföringsmaterial

    1.   Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver en handelsplattform för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska revidera sina offentliggjorda vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt offentliggjorda marknadsföringsmaterial, så snart det förekommer en ny faktor av betydelse, sakfel eller väsentliga felaktigheter som kan påverka bedömningen av kryptotillgångarna. Detta krav ska gälla under erbjudandets varaktighet eller så länge som kryptotillgången är upptagen till handel.

    2.   Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver en handelsplattform för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska anmäla sina reviderade vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, reviderat marknadsföringsmaterial och det planerade datumet för offentliggörande, till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat, inbegripet skälen för revideringen, minst sju arbetsdagar före offentliggörandet.

    3.   På dagen för offentliggörandet, eller tidigare om så krävs av den behöriga myndigheten, ska erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen omedelbart informera allmänheten på sin webbplats om anmälan av en reviderad vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat och tillhandahålla en sammanfattning av skälen för att den har anmält en reviderad vitbok om kryptotillgångar.

    4.   Ordningsföljden av informationen i en reviderad vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i reviderat marknadsföringsmaterial ska överensstämma med ordningsföljden i den vitbok om kryptotillgångar eller det marknadsföringsmaterial som offentliggjorts i enlighet med artikel 9.

    5.   Inom fem arbetsdagar från mottagandet av den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, av det reviderade marknadsföringsmaterialet, ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten anmäla den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet till den behöriga myndigheten i de värdmedlemsstater som avses i artikel 8.6 och underrätta Esma om anmälan och dagen för offentliggörandet.

    Esma ska vid tidpunkten för offentliggörandet göra den reviderade vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i registret, enligt artikel 109.2.

    6.   Erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska offentliggöra den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet, inbegripet skälen för en sådan revidering, på sin webbplats i enlighet med artikel 9.

    7.   Den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet ska vara tidsstämplade. Den senast reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det senast reviderade marknadsföringsmaterialet ska vara märkta som gällande version. Alla reviderade versioner av vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, allt reviderat marknadsföringsmaterial ska vara tillgängliga under hela den tid som kryptotillgångarna innehas av allmänheten.

    8.   Om erbjudandet till allmänheten gäller en nyttotoken som ger tillgång till varor och tjänster som ännu inte finns eller ännu inte är i drift ska ändringarna i den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet inte förlänga den tidsfrist på tolv månader som avses i artikel 4.6.

    9.   Äldre versioner av vitboken om kryptotillgångar och marknadsföringsmaterialet ska förbli allmänt tillgängliga på webbplatsen för erbjudare, personer som ansöker om upptagande till handel eller de som driver handelsplattformar i minst tio år efter dagen för offentliggörandet av dessa äldre versioner, med en tydlig varning om att de inte längre är giltiga och med en hyperlänk till det särskilda avsnittet på den webbplats där den senaste versionen av dessa dokument finns offentliggjord.

    Artikel 13

    Ångerrätt

    1.   Icke-professionella innehavare som köper andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken antingen direkt från en erbjudare eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar för den erbjudarens räkning ska ha ångerrätt.

    Icke-professionella innehavare ska en tidsfrist på 14 kalenderdagar för att ångra sitt samtycke till att köpa andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token och e-pengatoken utan att behöva drabbas av några avgifter eller kostnader och utan att behöva ange några skäl. Ångerfristen ska börja löpa den dag då den icke-professionella innehavaren samtycker till att köpa dessa kryptotillgångar.

    2.   Alla betalningar som mottagits från en icke-professionell innehavare, i tillämpliga fall inbegripet eventuella avgifter, ska återbetalas utan onödigt dröjsmål och under inga omständigheter senare än 14 dagar efter den dag då erbjudaren eller leverantören av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för den erbjudarens räkning har underrättats om den icke-professionella innehavarens beslut att dra sig ur överenskommelsen om att köpa dessa kryptotillgångar.

    Återbetalningen ska genomföras med hjälp av samma betalningsmedel som den icke-professionella innehavaren använde för den ursprungliga transaktionen, såvida inte den icke-professionella innehavaren uttryckligen samtycker till något annat och förutsatt att den icke-professionella innehavaren inte påförs några avgifter eller kostnader till följd av en sådan återbetalning.

    3.   Erbjudare av kryptotillgångar ska i sin vitbok om kryptotillgångar tillhandahålla information om den ångerrätt som avses i punkt 1.

    4.   Den ångerrätt som avses i punkt 1 ska inte gälla om kryptotillgångarna har tagits upp till handel innan den icke-professionella innehavaren köpte dem.

    5.   Om erbjudare har fastställt en tidsbegränsning för sitt erbjudande till allmänheten om sådana kryptotillgångar i enlighet med artikel 10, får ångerrätten inte utövas efter utgången av teckningsperioden.

    Artikel 14

    Skyldigheter för erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken

    1.   Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska

    a)

    agera hederligt, rättvist och professionellt,

    b)

    kommunicera med innehavare och presumtiva innehavare av kryptotillgångar på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt,

    c)

    identifiera, förebygga, hantera och informera om eventuella intressekonflikter som kan uppstå,

    d)

    upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i överensstämmelse med lämpliga unionsstandarder.

    För tillämpningen av första stycket d ska Esma i samarbete med EBA senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för att specificera dessa unionsstandarder.

    2.   Erbjudare och personer som ansöker om upptagande till handel av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska agera i innehavarna av sådana kryptotillgångars bästa intresse och behandla dem jämlikt, såvida inte någon förmånsbehandling för särskilda innehavare och skälen för den förmånsbehandlingen finns angivna i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

    3.   Om ett erbjudande till allmänheten av en annan kryptotillgång än en tillgångsanknuten token eller e-pengatoken annulleras, ska erbjudarna av en sådan kryptotillgång säkerställa att alla medel som samlats in från innehavare eller presumtiva innehavare vederbörligen returneras till dem senast 25 kalenderdagar efter dagen för annulleringen.

    Artikel 15

    Ansvar för den informationen som lämnas i en vitbok om kryptotillgångar

    1.   Om en erbjudare, en person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver en handelsplattform har överträtt artikel 6 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar tillhandahålla information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig, eller som är vilseledande, ska den erbjudaren, personen som ansöker om upptagande till handel eller den som driver en handelsplattform och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot en innehavare av en kryptotillgång för eventuella förluster som uppstått till följd av överträdelsen.

    2.   Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsande av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte ha någon rättslig verkan.

    3.   Om vitboken om kryptotillgångar och marknadsföringsmaterial utarbetas av den som driver handelsplattformen i enlighet med artikel 5.3, ska den person som ansöker om upptagande till handel också hållas ansvarig när den tillhandahåller information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig, eller som är vilseledande, till den som driver handelsplattformen.

    4.   Det åligger innehavaren av kryptotillgången att lägga fram belägg för att erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen för andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengatoken har överträtt artikel 6 genom att tillhandahålla information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig, eller som är vilseledande, och att användningen av sådan information har påverkat innehavarens beslut att köpa, sälja eller utbyta denna kryptotillgång.

    5.   Erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel eller den som driver handelsplattformen och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte vara ansvariga gentemot en innehavare av en kryptotillgång för förluster till följd av användning av den information som lämnas i en sammanfattning som avses i artikel 6.7, inklusive översättning av denna, utom när sammanfattningen

    a)

    är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

    b)

    inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att hjälpa presumtiva innehavare av kryptotillgången när de överväger huruvida de ska köpa en sådan kryptotillgång.

    6.   Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

    AVDELNING III

    TILLGÅNGSANKNUTNA TOKEN

    KAPITEL 1

    Auktorisation för att erbjuda tillgångsanknutna token till allmänheten och att ansöka om upptagande av dem till handel

    Artikel 16

    Auktorisation

    1.   En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om eller ansöka om upptagande till handel av en tillgångsanknuten token i unionen, såvida inte den personen är utgivaren av denna tillgångsanknutna token och är

    a)

    en juridisk person som är etablerad i unionen eller ett annat företag som är etablerat i unionen och som har auktoriserats i enlighet med artikel 21 av den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat, eller

    b)

    ett kreditinstitut som uppfyller kraven i artikel 17.

    Utan hinder av första stycket får andra personer, efter skriftligt medgivande från utgivaren av en tillgångsanknuten token, erbjuda den tillgångsanknutna token till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den. Dessa personer ska följa artiklarna 27, 29 och 40.

    Vid tillämpning av första stycket a får andra företag ge ut tillgångsanknutna token endast om deras rättsliga form säkerställer en skyddsnivå för tredje parters intressen som är likvärdig med den som ges av juridiska personer och om de är föremål för likvärdig tillsyn som är lämplig med hänsyn till deras rättsliga form.

    2.   Punkt 1 ska inte tillämpas om

    a)

    under en tolvmånadersperiod, det genomsnittliga utestående värdet av den tillgångsanknutna token som ges ut av en utgivare, beräknat vid slutet av varje kalenderdag, aldrig överstigit 5 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en annan officiell valuta, och utgivaren inte är kopplad till ett nätverk av andra undantagna utgivare, eller

    b)

    erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och den tillgångsanslutna token endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

    Om denna punkt är tillämplig ska utgivare av tillgångsanknutna token utarbeta en vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 19 och anmäla vitboken om kryptotillgångar och, på begäran, allt marknadsföringsmaterial, till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

    3.   Den auktorisation som den behöriga myndigheten beviljar en person som avses i punkt 1 första stycket a ska vara giltig i hela unionen och ska göra det möjligt för en utgivare av en tillgångsanknuten token att erbjuda allmänheten, i hela unionen, den tillgångsanknutna token för vilken den har auktoriserats, eller att ansöka om upptagande till handel av denna tillgångsanknutna token.

    4.   Det godkännande som den behöriga myndigheten utfärdar för en utgivares vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 17.1 eller artikel 21.1, eller för en reviderad vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 25, ska vara giltigt i hela unionen.

    Artikel 17

    Krav på kreditinstitut

    1.   En tillgångsanknuten token som ges ut av ett kreditinstitut får erbjudas till allmänheten eller tas upp till handel om kreditinstitutet

    a)

    utarbetar en sådan vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19 för den tillgångsanknutna token, lägger fram den vitboken om kryptotillgångar för godkännande av den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med förfarandet i de tekniska standarder för tillsyn som antagits enligt punkt 8 i den här artikeln, och får vitboken om kryptotillgångar godkänd av den behöriga myndigheten,

    b)

    underrättar respektive behörig myndighet minst 90 arbetsdagar innan det ger ut den tillgångsanknutna token för första gången, genom att förse den med följande uppgifter:

    i)

    En verksamhetsplan som anger den affärsmodell som kreditinstitutet avser att följa.

    ii)

    Ett rättsligt utlåtande om att den tillgångsanknutna token inte kan klassificeras som något av följande:

    En kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4.

    En e-pengatoken.

    iii)

    En detaljerad beskrivning av de styrningsarrangemang som avses i artikel 34.1.

    iv)

    De policyer och förfaranden som förtecknas i artikel 34.5 första stycket.

    v)

    En beskrivning av de avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som avses i artikel 34.5 andra stycket.

    vi)

    En beskrivning av den kontinuitetspolicy som avses i artikel 34.9.

    vii)

    En beskrivning av de interna kontrollmekanismer och förfaranden för riskhantering som avses i artikel 34.10.

    viii)

    En beskrivning av de system och förfaranden som införts för att skydda uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet enligt artikel 34.11.

    2.   Ett kreditinstitut som tidigare har underrättat den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1 b ska när det ger ut en annan tillgångsanknuten token inte vara skyldigt att lämna uppgifter som det tidigare lämnat till den behöriga myndigheten om uppgifterna skulle vara identiska. När kreditinstitutet lämnar de uppgifter som förtecknas i punkt 1 b ska det uttryckligen bekräfta att alla uppgifter som inte lämnats in på nytt fortfarande är aktuella.

    3.   Den behöriga myndighet som mottar en sådan underrättelse som avses i punkt 1 b ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av de uppgifter som förtecknas där bedöma om de uppgifter som krävs enligt det ledet har lämnats. Om den behöriga myndigheten konstaterar att en underrättelse inte är fullständig på grund av att uppgifter saknas, ska den omedelbart informera det underrättande kreditinstitutet om detta och fastställa en tidsfrist inom vilken kreditinstitutet ska lämna de uppgifter som saknas.

    Tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknas får inte överstiga 20 arbetsdagar från och med dagen för begäran. Fram till utgången av denna tidsfrist ska den period som anges i punkt 1 b tillfälligt avbrytas. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket den själv får besluta om, ska detta dock inte leda till att perioden enligt punkt 1 b tillfälligt avbryts.

    Kreditinstitutet får inte lämna ett erbjudande till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den tillgångsanknutna token så länge underrättelsen är ofullständig.

    4.   Ett kreditinstitut som ger ut tillgångsanknutna token, inbegripet betydande tillgångsanknutna token, ska inte omfattas av artiklarna 16, 18, 20, 21, 24, 35, 41 och 42.

    5.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål meddela ECB de fullständiga uppgifter som mottagits enligt punkt 1 och, om kreditinstitutet är etablerat i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, även till centralbanken i den medlemsstaten.

    ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den medlemsstat som avses i första stycket ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av de fullständiga uppgifterna avge ett yttrande om dessa uppgifter och översända yttrandet till den behöriga myndigheten.

    Den behöriga myndigheten ska kräva att kreditinstitutet inte erbjuder allmänheten eller ansöker om upptagande till handel av den tillgångsanknutna token i de fall där ECB eller, i tillämpliga fall, centralbanken i den medlemsstat som avses i första stycket, avger ett negativt yttrande på grund av en risk när avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten.

    6.   Den behöriga myndigheten ska till Esma meddela de uppgifter som anges i artikel 109.3 efter att ha kontrollerat att de uppgifter som mottagits enligt punkt 1 i den här artikeln är fullständiga.

    Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, senast på startdatumet för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

    7.   Den relevanta behöriga myndigheten ska inom två arbetsdagar från återkallandet av auktorisationen underrätta Esma om återkallandet av auktorisationen för ett kreditinstitut som ger ut tillgångsanknutna token. Esma ska göra uppgifter om ett sådant återkallande tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, utan onödigt dröjsmål.

    8.   EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera förfarandet för godkännande av den vitbok om kryptotillgångar som avses i punkt 1 a.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 18

    Ansökan om auktorisation

    1.   Juridiska personer eller andra företag som avser att till allmänheten erbjuda tillgångsanknutna token eller ansöka om upptagande till handel av tillgångsanknutna token ska lämna in sin ansökan om den auktorisation som avses i artikel 16 till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

    2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

    a)

    Den ansökande utgivarens adress.

    b)

    Den ansökande utgivarens identifieringskod för juridiska personer.

    c)

    Den ansökande utgivarens bolagsordning, i tillämpliga fall.

    d)

    En verksamhetsplan som anger den affärsmodell som den ansökande utgivaren avser att följa.

    e)

    Ett rättsligt utlåtande om att den tillgångsanknutna token inte kan klassificeras som något av följande:

    i)

    En kryptotillgång som undantas från denna förordnings tillämpningsområde enligt artikel 2.4.

    ii)

    En e-pengatoken.

    f)

    En detaljerad beskrivning av den ansökande utgivarens styrningsarrangemang enligt artikel 34.1.

    g)

    Om det finns samarbetsarrangemang med specifika leverantörer av kryptotillgångstjänster, en beskrivning av deras mekanismer och förfaranden för intern kontroll för att säkerställa efterlevnad av skyldigheterna i fråga om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt direktiv (EU) 2015/849.

    h)

    Identiteten på medlemmarna i den ansökande utgivarens ledningsorgan.

    i)

    Bevis på att de personer som avses i led h har tillräckligt gott anseende och de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som är lämpliga för att leda den ansökande utgivaren.

    j)

    Bevis på att varje aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i den ansökande utgivaren har tillräckligt gott anseende.

    k)

    Den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19.

    l)

    De policyer och förfaranden som avses i artikel 34.5 första stycket.

    m)

    En beskrivning av de avtalsarrangemang med tredjepartsenheter som avses i artikel 34.5 andra stycket.

    n)

    En beskrivning av den ansökande utgivarens kontinuitetspolicy enligt artikel 34.9.

    o)

    En beskrivning av de interna kontrollmekanismer och förfaranden för riskhantering som avses i artikel 34.10.

    p)

    En beskrivning av de system och förfaranden som införts för att skydda uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet enligt artikel 34.11.

    q)

    En beskrivning av den ansökande utgivarens förfaranden för hantering av klagomål enligt artikel 31.

    r)

    I tillämpliga fall, en förteckning över värdmedlemsstater där den ansökande utgivaren avser att erbjuda den tillgångsanknutna token till allmänheten eller avser att ansöka om upptagande till handel av den tillgångsanknutna token.

    3.   Utgivare som redan har auktoriserats med avseende på en tillgångsanknuten token ska inte vara skyldiga, för auktorisation med avseende på en annan tillgångsanknuten token, att lämna uppgifter som de tidigare lämnat till den behöriga myndigheten om dessa uppgifter skulle vara identiska. När utgivaren lämnar de uppgifter som förtecknas i punkt 2 ska den uttryckligen bekräfta att alla uppgifter som inte lämnas in på nytt fortfarande är aktuella.

    4.   Den behöriga myndigheten ska omgående, och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan enligt punkt 1, skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den ansökande utgivaren.

    5.   Vid tillämpning av punkt 2 i och j ska den ansökande utgivaren av den tillgångsanknutna token tillhandahålla bevis på allt nedanstående:

    a)

    Att inte någon av medlemmarna i ledningsorganet förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

    b)

    Att medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande utgivaren av den tillgångsanknutna token kollektivt har de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som är lämpliga för att leda utgivaren av den tillgångsanknutna token, och att det krävs av dessa personer att de avsätter tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter.

    c)

    Att inte någon av de aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den ansökande utgivaren förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

    6.   EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de uppgifter som avses i punkt 2.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    7.   EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för de uppgifter som ska ingå i ansökan i syfte att säkerställa enhetlighet inom unionens territorium.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 19

    Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

    1.   En vitbok om kryptotillgångar avseende en tillgångsanknuten token ska innehålla all följande information som specificeras närmare i bilaga II:

    a)

    Information om utgivaren av den tillgångsanknutna token.

    b)

    Information om den tillgångsanknutna token.

    c)

    Information om erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller upptagandet av den till handel.

    d)

    Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till den tillgångsanknutna token.

    e)

    Information om den underliggande tekniken.

    f)

    Information om riskerna.

    g)

    Information om tillgångsreserven.

    h)

    Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut den tillgångsanknutna token.

    Vitboken om kryptotillgångar ska också innehålla identiteten på den person, som inte är utgivaren, som erbjuder allmänheten tillgångsanknutna token eller ansöker om upptagande av dem till handel enligt artikel 16.1 andra stycket och skälet till att den personen erbjuder denna tillgångsanknutna token eller ansöker om upptagande av den till handel. I fall där vitboken om kryptotillgångar inte utarbetas av utgivaren ska vitboken om kryptotillgångar också innehålla identiteten på den person som utarbetade vitboken om kryptotillgångar och skälet till att denna person utarbetade den.

    2.   All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

    3.   Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla några andra påståenden om kryptotillgångarnas framtida värde än den förklaring som avses i punkt 4.

    4.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig och entydig förklaring om att

    a)

    den tillgångsanknutna token kan förlora sitt värde helt eller delvis,

    b)

    den tillgångsanknutna token kanske inte alltid kan överföras,

    c)

    den tillgångsanknutna token kanske inte är likvid,

    d)

    den tillgångsanknutna token inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt direktiv 97/9/EG,

    e)

    den tillgångsanknutna token inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

    5.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för utgivaren av den tillgångsanknutna token. Denna förklaring ska bekräfta att vitboken om kryptotillgångar uppfyller kraven i denna avdelning och att informationen i vitboken, såvitt ledningsorganet vet, är rättvisande, tydliga och inte vilseledande samt att det i vitboken om kryptotillgångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka dess innebörd.

    6.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 5, som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla viktig information om erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller det planerade upptagandet till handel av den tillgångsanknutna token. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig och presenteras och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfattningen i vitboken om kryptotillgångar ska tillhandahålla lämplig information om den berörda tillgångsanknutna tokens egenskaper för att hjälpa presumtiva innehavare av denna tillgångsanknutna token att fatta ett välgrundat beslut.

    Sammanfattningen ska innehålla en varning om

    a)

    att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

    b)

    att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa den tillgångsanknutna token på innehållet i vitboken om kryptotillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

    c)

    att erbjudandet om den tillgångsanknutna token till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att köpa finansiella instrument och att sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

    d)

    att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

    Sammanfattningen ska ange att innehavarna av tillgångsanknutna token har rätt till inlösen när som helst och villkoren för sådan inlösen.

    7.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan av den och en innehållsförteckning.

    8.   Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    Om den tillgångsanknutna token också erbjuds i en annan medlemsstat än utgivarens hemmedlemsstat ska vitboken om kryptotillgångar också upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    9.   Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

    10.   Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för tillämpningen av punkt 9.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    11.   Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 första stycket h med avseende på hållbarhetsindikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

    Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstrukturer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma ska uppdatera dessa tekniska standarder för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 20

    Bedömning av ansökan om auktorisation

    1.   Behöriga myndigheter som mottar en ansökan om auktorisation enligt artikel 18 ska, inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av en sådan ansökan, bedöma om ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19, innehåller alla uppgifter som krävs. De ska omedelbart meddela den ansökande utgivaren huruvida ansökan, inbegripet vitboken om kryptotillgångar, saknar erforderliga uppgifter. Om ansökan, inbegripet vitboken om kryptotillgångar, inte är fullständig ska den behöriga myndigheten ange en tidsfrist inom vilken den ansökande utgivaren ska tillhandahålla de uppgifter som saknas.

    2.   Behöriga myndigheter ska, inom 60 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig ansökan, bedöma om den ansökande utgivaren uppfyller kraven i denna avdelning och fatta ett fullständigt motiverat utkast till beslut om att bevilja eller neka auktorisation. Under dessa 60 arbetsdagar får de behöriga myndigheterna från den ansökande utgivaren begära in ytterligare uppgifter avseende ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19.

    Under bedömningsprocessen får de behöriga myndigheterna samarbeta med behöriga myndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, finansunderrättelseenheter eller andra offentliga organ.

    3.   Bedömningsperioden enligt punkterna 1 och 2 ska tillfälligt avbrytas under perioden mellan dagen för de behöriga myndigheternas begäran av uppgifter som saknas och den tidpunkt då de mottar ett svar från den ansökande utgivaren. Avbrottet får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket de själva får besluta om, ska detta dock inte leda till att bedömningsperioden enligt punkterna 1 och 2 tillfälligt avbryts.

    4.   De behöriga myndigheterna ska, efter den period på 60 arbetsdagar som avses i punkt 2, översända sitt utkast till beslut och ansökan till EBA, Esma och ECB. Om den ansökande utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, ska de behöriga myndigheterna översända sitt utkast till beslut och ansökan även till centralbanken i den medlemsstaten.

    5.   EBA och Esma ska, på begäran av den behöriga myndigheten och inom 20 arbetsdagar från mottagandet av utkastet till beslut och ansökan, avge ett yttrande om sin bedömning av det rättsliga utlåtande som avses i artikel 18.2 e och överlämna sina respektive yttranden till den berörda behöriga myndigheten.

    ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i punkt 4 ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av utkastet till beslut och ansökan avge ett yttrande om sin bedömning av de risker som utgivningen av denna tillgångsanknutna token kan medföra för den finansiella stabiliteten, väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen och den monetära suveräniteten, och överlämna sitt yttrande till den berörda behöriga myndigheten.

    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.4 ska de yttranden som avses i första och andra styckena i den här punkten vara icke-bindande.

    Den behöriga myndigheten ska emellertid vederbörligen beakta de yttranden som avses i första och andra styckena i denna punkt.

    Artikel 21

    Beviljande eller nekande av auktorisationen

    1.   Behöriga myndigheter ska, inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av de yttranden som avses i artikel 20.5, fatta ett fullständigt motiverat beslut om att bevilja eller neka den ansökande utgivaren auktorisation, samt inom fem arbetsdagar efter att detta beslut fattats meddela sitt beslut till den ansökande utgivaren. Om en ansökande utgivare auktoriseras ska utgivarens vitbok om kryptotillgångar anses vara godkänd.

    2.   De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation om det finns objektiva och påvisbara belägg för att

    a)

    ledningsorganet för den ansökande utgivaren kan utgöra ett hot mot en ändamålsenlig, sund och ansvarsfull ledning av utgivaren, mot kontinuiteten i dess verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunders intressen och marknadens integritet,

    b)

    medlemmar i ledningsorganet inte uppfyller de kriterier som anges artikel 34.2,

    c)

    aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav inte uppfyller de kriterier för tillräckligt gott anseende som anges i artikel 34.4,

    d)

    den ansökande utgivaren inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, kraven i denna avdelning,

    e)

    den ansökande utgivarens affärsmodell kan utgöra ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten eller väl fungerande betalningssystem eller exponerar utgivaren eller sektorn för allvarliga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

    3.   EBA och Esma ska senast den 30 juni 2024 gemensamt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 respektive artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för bedömningen av lämpligheten hos medlemmarna i ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token och de aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivare av tillgångsanknutna token.

    4.   De behöriga myndigheterna ska också neka auktorisation om ECB eller, i tillämpliga fall, centralbanken avger ett negativt yttrande enligt artikel 20.5 på grund av en risk avseende väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten.

    5.   De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar efter det att auktorisation beviljats till den gemensamma kontaktpunkten i värdmedlemsstaterna, Esma, EBA, ECB och, i tillämpliga fall, de centralbanker som avses i artikel 20.4 meddela de uppgifter som anges i artikel 109.3.

    Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.3, senast på startdatumet för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

    6.   De behöriga myndigheterna ska informera EBA, Esma, ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4, om alla ansökningar om auktorisation som nekats, och lämna en motivering till beslutet och, i tillämpliga fall, en förklaring till en avvikelse från de yttranden som avses i artikel 20.5.

    Artikel 22

    Rapportering om tillgångsanknutna token

    1.   För varje tillgångsanknuten token med ett utgivningsvärde som överstiger 100 000 000 EUR ska utgivaren kvartalsvis rapportera följande uppgifter till den behöriga myndigheten:

    a)

    Antalet innehavare.

    b)

    Värdet av den utgivna tillgångsanknutna token och storleken på tillgångsreserven.

    c)

    Transaktionernas genomsnittliga antal och genomsnittliga aggregerade värde per dag under det berörda kvartalet.

    d)

    En uppskattning av det genomsnittliga antalet transaktioner och det genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per dag under det berörda kvartalet som har koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde.

    Vid tillämpning av första stycket c och d avses med ”transaktion” varje ändring av den fysiska eller juridiska person som har rätt till den tillgångsanknutna token till följd av överföringen av den tillgångsanknutna token från en adress eller konto i en distribuerad liggare till en annan adress eller ett annat konto.

    Transaktioner som är förknippade med utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar med utgivaren eller en leverantör av kryptotillgångstjänster ska inte anses ha koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel, såvida det inte finns belägg för att den tillgångsanknutna token används för avveckling av transaktioner i andra kryptotillgångar.

    2.   Den behöriga myndigheten får kräva att utgivare av tillgångsanknutna token uppfyller den rapporteringsskyldighet som avses i punkt 1 med avseende på tillgångsanknutna token som ges ut till ett värde under 100 000 000 EUR.

    3.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller tjänster relaterade till tillgångsanknutna token ska förse utgivaren av den tillgångsanknutna token med de uppgifter som krävs för att utarbeta den rapport som avses i punkt 1, bland annat genom att rapportera om transaktioner utanför den distribuerade liggaren.

    4.   Den behöriga myndigheten ska dela de mottagna uppgifterna med ECB och, i tillämpliga fall, med den centralbank som avses i artikel 20.4 och de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaterna.

    5.   ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 får till den behöriga myndigheten ange sina egna uppskattningar av det kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per dag med koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde.

    6.   EBA ska, i nära samarbete med ECB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera metoden för att uppskatta det kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per dag med koppling till användning av den tillgångsanknutna token som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    7.   EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för den rapportering som avses i punkt 1 och tillhandahållandet av de uppgifter som avses i punkt 3.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 23

    Restriktioner för utgivning av tillgångsanknutna token som i stor utsträckning används som bytesmedel

    1.   När det uppskattade kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per dag för en tillgångsanknuten token med koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde är högre än 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR ska utgivaren

    a)

    upphöra med utgivningen av denna tillgångsanknutna token, och

    b)

    inom 40 arbetsdagar efter det att detta tröskelvärde uppnåtts lämna in en plan till den behöriga myndigheten för att säkerställa att det uppskattade kvartalsvisa antalet och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa transaktioner per dag hålls under 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

    2.   Den behöriga myndigheten ska använda de uppgifter som tillhandahålls av utgivaren, sin egen uppskattning, eller den uppskattning som tillhandahålls av ECB eller, i tillämpliga fall, av den centralbank som avses i artikel 20.4, beroende på vilket värde som är högst, för att bedöma om det tröskelvärde som avses i punkt 1 har uppnåtts.

    3.   Om flera utgivare ger ut samma tillgångsanknutna token ska de kriterier som avses i punkt 1 bedömas av den behöriga myndigheten efter det att uppgifterna från alla utgivare har sammanställts.

    4.   Utgivaren ska lämna in den plan som avses i punkt 1 b för godkännande till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar, såsom föreskrivande av ett minsta nominellt belopp, för att säkerställa en minskning inom rimlig tid av användningen av den tillgångsanknutna token som bytesmedel.

    5.   Den behöriga myndigheten ska tillåta utgivaren att ge ut den tillgångsanknutna token på nytt först när den har belägg för att det uppskattade kvartalsvisa genomsnittliga antalet transaktioner och genomsnittliga aggregerade värdet av dessa per dag med koppling till dess användning som bytesmedel inom ett enskilt valutaområde är lägre än 1 miljon transaktioner respektive 200 000 000 EUR.

    Artikel 24

    Återkallande av auktorisationen

    1.   De behöriga myndigheterna ska återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token i följande situationer:

    a)

    Utgivaren har inte bedrivit verksamhet under sex på varandra följande månader eller har inte har använt sin auktorisation under tolv på varandra följande månader.

    b)

    Utgivaren har erhållit auktorisationen på ett otillbörligt sätt, såsom genom att lämna oriktiga uppgifter i den ansökan om auktorisation som avses i artikel 18 eller i någon vitbok om kryptotillgångar som reviderats i enlighet med artikel 25.

    c)

    Utgivaren uppfyller inte längre villkoren för beviljandet av auktorisationen.

    d)

    Utgivaren har överträtt bestämmelserna i denna avdelning på ett allvarligt sätt.

    e)

    Utgivaren har varit föremål för en plan för återhämtning.

    f)

    Utgivaren har uttryckligen avsagt sig auktorisationen eller har beslutat att upphöra med sin verksamhet.

    g)

    Utgivarens verksamhet utgör ett allvarligt hot mot marknadsintegriteten, den finansiella stabiliteten eller väl fungerande betalningssystem eller exponerar utgivaren eller sektorn för allvarliga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

    Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska underrätta sin behöriga myndighet om alla sådana situationer som avses i första stycket e och f.

    2.   De behöriga myndigheterna ska också återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token när ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 avger ett yttrande om att den tillgångsanknutna token utgör ett allvarligt hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten.

    3.   De behöriga myndigheterna ska begränsa det antal av en tillgångsanknuten token som ska ges ut eller införa ett minsta nominellt belopp med avseende på den tillgångsanknutna token om ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 avger ett yttrande om att den tillgångsanknutna token utgör ett hot mot väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten, och ange tillämplig begränsning eller minsta nominellt belopp.

    4.   De relevanta behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för en utgivare av en tillgångsanknuten token om följande situationer:

    a)

    En tredjepartsenhet enligt artikel 34.5 första stycket h i denna förordning har förlorat sin auktorisation som kreditinstitut enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU, som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt artikel 59 i denna förordning, som betalningsinstitut eller som institut för elektroniska pengar.

    b)

    Medlemmarna i utgivarens ledningsorgan eller aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivaren har överträtt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849.

    5.   Behöriga myndigheter ska återkalla auktorisationen för en utgivare av en tillgångsanknuten token om de anser att de situationer som avses i punkt 4 i denna artikel påverkar det goda anseendet hos medlemmarna i denna utgivares ledningsorgan eller det goda anseendet hos aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivaren, eller om det finns ett tecken på att de styrningsarrangemang eller interna kontrollmekanismer som avses i artikel 34 inte fungerar.

    När auktorisationen återkallas ska utgivaren av den tillgångsanknutna token genomföra förfarandet i artikel 47.

    6.   De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar från återkallandet av auktorisationen underrätta Esma om återkallandet av auktorisationen för utgivaren av den tillgångsanknutna token. Esma ska göra uppgifter om ett sådant återkallande tillgängliga i det register som avses i artikel 109, utan onödigt dröjsmål.

    Artikel 25

    Revidering av en offentliggjord vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om alla planerade ändringar i sin affärsmodell som sannolikt kommer att ha betydande inflytande på köpbeslutet för innehavare eller presumtiva innehavare av tillgångsanknutna token, och som sker efter auktorisationen enligt artikel 21 eller efter godkännandet av vitboken av kryptotillgångar enligt artikel 17, samt inom ramen för artikel 23. Sådana ändringar omfattar, bland annat, alla väsentliga förändringar av

    a)

    styrningsarrangemang, inbegripet rapporteringsvägar till ledningsorganet och ramen för riskhantering,

    b)

    reservtillgångarna och förvaringen av reservtillgångarna,

    c)

    de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token,

    d)

    den mekanism genom vilken en tillgångsanknuten token ges ut och löses in,

    e)

    protokollen för validering av transaktionerna med tillgångsanknutna token,

    f)

    funktionen hos utgivarnas leverantörsspecifika teknik för distribuerade liggare, om tillgångsanknutna token ges ut, överförs och lagras med användning av en sådan teknik för distribuerade liggare,

    g)

    mekanismerna för att säkerställa likviditeten hos tillgångsanknutna token, inbegripet den policy och de förfaranden för likviditetsförvaltning för utgivare av betydande tillgångsanknutna token som avses i artikel 45,

    h)

    arrangemang med tredjepartsenheter, inbegripet hantering av reservtillgångarna och investeringarna av reservtillgångarna, förvaringen av reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

    i)

    förfarandet för hantering av klagomål,

    j)

    riskbedömningen i fråga om penningtvätt och finansiering av terrorism samt allmänna policyer och förfaranden i samband med detta.

    Utgivare av tillgångsanknutna token ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat minst 30 arbetsdagar innan de planerade ändringarna träder i kraft.

    2.   Om en planerad ändring enligt punkt 1 har anmälts till den behöriga myndigheten ska utgivaren av en tillgångsanknuten token utarbeta ett utkast till en reviderad vitbok om kryptotillgångar och ska säkerställa att ordningsföljden av den information som förekommer där överensstämmer med ordningsföljden i den ursprungliga vitboken om kryptotillgångar.

    Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar till hemmedlemsstatens behöriga myndighet.

    Den behöriga myndigheten ska på elektronisk väg bekräfta mottagandet av utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar så snart som möjligt och senast fem arbetsdagar efter mottagandet.

    Den behöriga myndigheten ska godkänna eller neka att godkänna utkastet till reviderad vitbok om kryptotillgångar inom 30 arbetsdagar efter bekräftelsen av mottagandet. Vid granskningen av utkastet till reviderad vitbok om kryptotillgångar får den behöriga myndigheten begära in ytterligare uppgifter, förklaringar eller motiveringar avseende utkastet till reviderad vitbok om kryptotillgångar. När den behöriga myndigheten gör en sådan begäran ska tidsfristen på 30 arbetsdagar börja löpa först när den behöriga myndigheten har erhållit de begärda ytterligare uppgifterna.

    3.   Om den behöriga myndigheten anser att revideringarna av en vitbok om kryptotillgångar kan vara relevanta för väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen och den monetära suveräniteten, ska den samråda med ECB och, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4. Den behöriga myndigheten får också samråda med EBA och Esma i sådana fall.

    ECB eller den relevanta centralbanken och, i tillämpliga fall, EBA och Esma ska avge ett yttrande inom 20 arbetsdagar från mottagandet av begäran om det samråd som avses i första stycket.

    4.   Om den behöriga myndigheten godkänner den reviderade vitboken om kryptotillgångar får den begära att utgivaren av den tillgångsanknutna token

    a)

    inrättar mekanismer för att säkerställa skyddet för innehavare av den tillgångsanknutna token när en potentiell förändring av utgivarens verksamhet kan ha väsentlig inverkan på värdet av, stabiliteten hos eller riskerna med den tillgångsanknutna token eller reservtillgångarna,

    b)

    vidtar lämpliga korrigerande åtgärder för att lösa problem som rör marknadsintegritet, finansiell stabilitet eller väl fungerande betalningssystem.

    Den behöriga myndigheten ska kräva att utgivaren av den tillgångsanknutna token vidtar lämpliga korrigerande åtgärder för att lösa problem som rör väl fungerande betalningssystem, den penningpolitiska transmissionen eller den monetära suveräniteten, om sådana korrigerande åtgärder föreslås av ECB eller, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i artikel 20.4 i det samråd som avses i punkt 3 i den här artikeln.

    Om ECB eller den centralbank som avses i artikel 20.4 har föreslagit andra åtgärder än de som krävts av den behöriga myndigheten ska de föreslagna åtgärderna kombineras eller, om detta inte är möjligt, ska den strängare åtgärden krävas.

    5.   Den behöriga myndigheten ska inom två arbetsdagar efter det att godkännandet beviljats översända den reviderade vitboken om kryptotillgångar till Esma, de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna, EBA, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten.

    Esma ska utan onödigt dröjsmål göra den reviderade vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i det register som avses i artikel 109.

    Artikel 26

    Ansvar för utgivare av tillgångsanknutna token när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

    1.   Om en utgivare har överträtt artikel 19 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande, eller tydlig eller som är vilseledande, ska utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot en innehavare av en sådan tillgångsanknuten token för eventuella förluster till följd av överträdelsen.

    2.   Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsande av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte ha någon rättslig verkan.

    3.   Det åligger innehavaren av den tillgångsanknutna token att lägga fram belägg för att utgivaren av denna tillgångsanknutna token har överträtt artikel 19 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är vilseledande, och att användning av sådan information har påverkat innehavarens beslut att köpa, sälja eller utbyta denna tillgångsanknutna token.

    4.   Utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte hållas ansvariga för förluster som uppstått till följd av användning av den information som lämnats i en sammanfattning enligt artikel 19, inbegripet översättningar av denna, utom när sammanfattningen

    a)

    är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

    b)

    inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att hjälpa presumtiva innehavare när de överväger huruvida de ska köpa den tillgångsanknutna token.

    5.   Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

    KAPITEL 2

    Skyldigheter för utgivare av tillgångsanknutna token

    Artikel 27

    Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt och i bästa intresse för innehavare av tillgångsanknutna token

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska agera hederligt, rättvist och professionellt och kommunicera med innehavare och presumtiva innehavare av tillgångsanknutna token på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt.

    2.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska agera i bästa intresse för innehavarna av sådana token och behandla dem jämlikt, såvida inte någon förmånsbehandling anges i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

    Artikel 28

    Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar

    En utgivare av en tillgångsanknuten token ska på sin webbplats offentliggöra den godkända vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 17.1 eller artikel 21.1 och, i tillämpliga fall, den reviderade vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 25. Den godkända vitboken om kryptotillgångar ska vara tillgänglig för allmänheten senast vid startdatumet för erbjudandet till allmänheten av den tillgångsanknutna token eller upptagandet av denna token till handel. Den godkända vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, den reviderade vitboken om kryptotillgångar ska vara tillgängliga på utgivarens webbplats så länge som den tillgångsanknutna token innehas av allmänheten.

    Artikel 29

    Marknadsföringsmaterial

    1.   Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en tillgångsanknuten token eller ett upptagande till handel av en sådan tillgångsanknuten token ska uppfylla samtliga följande krav:

    a)

    Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

    b)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

    c)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

    d)

    I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till webbplatsen för utgivaren av den tillgångsanknutna token samt ett telefonnummer och en e-postadress för att kontakta utgivaren framgår tydligt.

    2.   Marknadsföringsmaterialet ska innehålla en tydlig och otvetydig förklaring om att innehavare av den tillgångsanknutna token när som helst har rätt till inlösen gentemot utgivaren.

    3.   Marknadsföringsmaterialet och eventuella revideringar av detta ska offentliggöras på utgivarens webbplats.

    4.   Behöriga myndigheter ska inte kräva att marknadsföringsmaterialet godkänns innan det offentliggörs.

    5.   Marknadsföringsmaterialet ska på begäran anmälas till de berörda behöriga myndigheterna.

    6.   Inget marknadsföringsmaterial får spridas före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Denna begränsning påverkar inte möjligheten för utgivaren av den tillgångsanknutna token att genomföra marknadssonderingar.

    Artikel 30

    Fortlöpande information till innehavare av tillgångsanknutna token

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på en offentlig och lättillgänglig del av sin webbplats, redogöra för det antal tillgångsanknutna token som är i omlopp liksom för värdet på och sammansättningen av den tillgångsreserv som avses i artikel 36. Sådan information ska uppdateras minst varje månad.

    2.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska så snart som möjligt på en offentlig och lättillgänglig del av sin webbplats offentliggöra en kortfattad, tydlig, korrekt och transparent sammanfattning av revisionsrapporten samt den fullständiga och oredigerade revisionsrapporten avseende den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

    3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88 ska utgivare av tillgångsanknutna token så snart som möjligt, på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på en offentlig och lättillgänglig del, på sin webbplats redogöra för varje händelse som har eller sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet av de tillgångsanknutna token eller på den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

    Artikel 31

    Förfarande för hantering av klagomål

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska inrätta och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för snabb, rättvis och konsekvent handläggning av klagomål från innehavare av tillgångsanknutna token och andra berörda parter, inbegripet konsumentorganisationer som företräder innehavare av tillgångsanknutna token, och ska offentliggöra beskrivningar av dessa förfaranden. Om tillgångsanknutna token distribueras, helt eller delvis, av tredjepartsenheter enligt artikel 34.5 första stycket h, ska utgivare av de tillgångsanknutna token fastställa förfaranden för att även underlätta hanteringen av sådana klagomål mellan innehavare av de tillgångsanknutna token och sådana tredjepartsenheter.

    2.   Innehavare av tillgångsanknutna token ska kostnadsfritt kunna lämna in klagomål till utgivarna av deras tillgångsanknutna token eller, i tillämpliga fall, till de tredjepartsenheter som avses i punkt 1.

    3.   Utgivare av tillgångsanknutna token och, i tillämpliga fall, de tredjepartsenheter som avses i punkt 1, ska utveckla och till innehavare av tillgångsanknutna token tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och ska föra register över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

    4.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid informera innehavarna av deras tillgångsanknutna token om resultatet av sådana utredningar.

    5.   EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 32

    Identifiering, förebyggande och hantering av och information om intressekonflikter

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska genomföra och upprätthålla ändamålsenliga policyer och förfaranden för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter mellan dem själva och

    a)

    deras aktieägare eller medlemmar,

    b)

    någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har ett kvalificerat innehav i utgivarna,

    c)

    medlemmar i deras ledningsorgan,

    d)

    deras anställda,

    e)

    innehavarna av tillgångsanknutna token, eller

    f)

    någon tredje part som tillhandahåller en av de funktioner som avses i artikel 34.5 första stycket h.

    2.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska särskilt vidta alla lämpliga åtgärder för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter som uppstår i samband med förvaltningen och investeringarna av den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

    3.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska på en framträdande plats på sin webbplats informera innehavarna av deras tillgångsanknutna token om den allmänna arten av och källorna till de intressekonflikter som avses i punkt 1 och om de åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

    4.   Den information som avses i punkt 3 ska vara tillräckligt exakt för att de presumtiva innehavarna av deras tillgångsanknutna token ska kunna fatta ett välgrundat köpbeslut om dessa tillgångsanknutna token.

    5.   EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

    a)

    kraven för de policyer och förfaranden som avses i punkt 1,

    b)

    närmare uppgifter och metod när det gäller innehållet i den information som avses i punkt 3.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 33

    Anmälan av förändringar i ledningsorganet

    Utgivare av tillgångsanknutna token ska omedelbart underrätta sin behöriga myndighet om alla förändringar i ledningsorganet och ska förse sin behöriga myndighet med all information som krävs för att bedöma efterlevnaden av artikel 34.2.

    Artikel 34

    Styrningsarrangemang

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha robusta styrningsarrangemang, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, ändamålsenliga metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker för vilka de är eller kan bli utsatta, samt ha tillfredsställande mekanismer för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

    2.   Medlemmarna i ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token ska ha tillräckligt gott anseende och lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter, både enskilt och kollektivt, för att kunna utföra sina uppgifter. De får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende. De ska även visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter ändamålsenligt.

    3.   Ledningsorganet för utgivare av tillgångsanknutna token ska bedöma och regelbundet se över ändamålsenligheten i de arrangemang och förfaranden för policyer som införts för att efterleva kapitlen 2, 3, 5 och 6 i denna avdelning och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

    4.   Aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i utgivare av tillgångsanknutna token ska ha tillräckligt gott anseende och får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende.

    5.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska införa policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att säkerställa att denna förordning följs. Utgivare av tillgångsanknutna token ska i synnerhet fastställa, upprätthålla och genomföra policyer och förfaranden avseende

    a)

    den tillgångsreserv som avses i artikel 36,

    b)

    förvaring av reservtillgångar, inbegripet separering av tillgångarna, i enlighet med artikel 37,

    c)

    de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 39,

    d)

    den mekanism genom vilken tillgångsanknutna token ges ut och löses in,

    e)

    protokollen för validering av transaktioner med tillgångsanknutna token,

    f)

    funktionen hos utgivarnas proprietära teknik för distribuerade liggare, om tillgångsanknutna token ges ut, överförs och lagras med användning av en sådan teknik för distribuerade liggare eller liknande teknik som drivs av utgivarna eller av en tredje part som agerar för utgivarnas räkning,

    g)

    mekanismerna för att säkerställa likviditeten hos tillgångsanknutna token, inbegripet den policy och de förfaranden för likviditetsförvaltning för utgivare av betydande tillgångsanknutna token som avses i artikel 45.

    h)

    arrangemang med tredjepartsenheter för drift av tillgångsreserven och investeringarna av reservtillgångarna, förvaringen av reservtillgångarna och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

    i)

    skriftligt medgivande från utgivare av tillgångsanknutna token till andra personer som kan erbjuda eller ansöka om upptagande till handel av den tillgångsanknutna token,

    j)

    hantering av klagomål i enlighet med artikel 31,

    k)

    intressekonflikter i enlighet med artikel 32.

    Om utgivare av tillgångsanknutna token deltar i arrangemang som avses i första stycket h ska dessa arrangemang anges i ett avtal med tredjepartsenheterna. Dessa avtalsarrangemang ska ange roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för både utgivarna av tillgångsanknutna token och tredjepartsenheterna. Alla avtalsarrangemang som berör flera jurisdiktioner ska föreskriva ett otvetydigt val av tillämplig lag.

    6.   Såvida inte den plan för inlösen som avses i artikel 47 har inletts, ska utgivare av tillgångsanknutna token använda lämpliga och proportionerliga system, resurser och förfaranden för att säkerställa att deras tjänster och verksamhet utförs kontinuerligt och regelbundet. För detta ändamål ska utgivare av tillgångsanknutna token upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

    7.   Om utgivaren av en tillgångsanknuten token beslutar att upphöra med tillhandahållandet av sina tjänster och verksamheter, inbegripet genom att upphöra med utgivningen av denna tillgångsanknutna token, ska utgivaren lämna in en plan till den behöriga myndigheten för godkännande av ett sådant upphörande.

    8.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska identifiera källor till operativa risker och minimera dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

    9.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska upprätta en kontinuitetspolicy och planer för att säkerställa att väsentliga uppgifter och funktioner bevaras och verksamheten bibehålls i händelse av ett avbrott i utgivarens IKT-system och IKT-förfaranden, eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana uppgifter och funktioner och ett snabbt återupptagande av verksamheten.

    10.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden för riskhantering, inbegripet effektiva kontroll- och skyddssystem för förvaltningen av IKT-system i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 (37). Förfarandena ska möjliggöra en omfattande bedömning av beroendet av de tredjepartsenheter som avses i punkt 5 första stycket h i denna artikel. Utgivare av tillgångsanknutna token ska övervaka och regelbundet utvärdera om de interna kontrollmekanismerna och förfarandena för riskbedömning är lämpliga och ändamålsenliga och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

    11.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha infört system och förfaranden som är adekvata för att skydda uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet i enlighet med kraven i förordning (EU) 2022/2554 och i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Dessa system ska registrera och skydda relevanta uppgifter och relevant information som samlas in och framställs i samband med utgivarnas verksamhet.

    12.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att de regelbundet granskas av oberoende revisorer. Resultaten av dessa revisioner ska meddelas den berörda utgivarens ledningsorgan och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten.

    13.   Senast den 30 juni 2024 ska EBA i nära samarbete med Esma och ECB utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 som specificerar minimiinnehållet i styrningsarrangemangen för

    a)

    övervakningsverktygen för de risker som avses i punkt 8,

    b)

    den kontinuitetsplan som avses i punkt 9,

    c)

    den mekanism för internkontroll som avses i punkt 10,

    d)

    de revisioner som avses i punkt 12, inklusive minsta krav på den dokumentation som ska användas vid revisionen.

    Vid utfärdandet av de riktlinjer som avses i första stycket ska EBA beakta bestämmelserna om krav på styrningsarrangemang i andra unionslagstiftningsakter om finansiella tjänster, däribland direktiv 2014/65/EU.

    Artikel 35

    Kapitalbaskrav

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska alltid ha en kapitalbas på ett belopp som minst motsvarar det högsta av följande:

    a)

    350 000 EUR.

    b)

    2 % av det genomsnittliga värdet av den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

    c)

    En fjärdedel av de fasta omkostnaderna för det föregående året.

    Vid tillämpning av första stycket b avser det genomsnittliga värdet av tillgångsreserven reservtillgångarnas genomsnittliga värde vid slutet av varje kalenderdag, beräknat under de föregående sex månaderna.

    Om en utgivare erbjuder fler än en tillgångsanknuten token ska det belopp som avses i första stycket b vara summan av det genomsnittliga värdet av de reservtillgångar som ligger till grund för varje tillgångsanknuten token.

    Det belopp som avses i första stycket c ska ses över årligen och beräknas i enlighet med artikel 67.3.

    2.   Den kapitalbas som avses i punkt 1 i denna artikel ska bestå av de kärnprimärkapitalposter och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46.4 och 48 i den förordningen.

    3.   Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får kräva att en utgivare av en tillgångsanknuten token innehar en kapitalbas som är upp till 20 % större än det belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 första stycket b om en bedömning av följande tyder på en högre risk:

    a)

    Utvärderingen av de riskhanteringsprocesser och interna kontrollmekanismer som utgivaren av den tillgångsanknutna token har enligt artikel 34.1, 34.8 och 34.10.

    b)

    Kvaliteten på och volatiliteten i den tillgångsreserv som avses i artikel 36.

    c)

    De typer av rättigheter som utgivaren av den tillgångsanknutna token beviljar innehavarna av den tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 39.

    d)

    Om tillgångsreserven omfattar investeringar, de risker som investeringspolicyn för tillgångsreserven utgör.

    e)

    Det aggregerade värdet av och antalet transaktioner som avvecklas i den tillgångsanknutna token.

    f)

    Storleken på de marknader på vilka den tillgångsanknutna token erbjuds och marknadsförs.

    g)

    Marknadsvärdet för den berörda tillgångsanknutna token, i tillämpliga fall.

    4.   Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten får vid behov kräva att en utgivare av en tillgångsanknuten token som inte är betydande följer krav som fastställs i artikel 45, för att hantera den högre grad av risker som identifierats i enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller andra risker som artikel 45 syftar till att hantera, såsom likviditetsrisker.

    5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska utgivare av tillgångsanknutna token regelbundet utföra stresstester som tar hänsyn till allvarliga men plausibla finansiella stresscenarier, till exempel räntechocker, och icke-finansiella stresscenarier, till exempel operativa risker. På grundval av resultaten av sådana stresstester ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, under vissa omständigheter med beaktande av riskutsikterna och stresstestresultaten, kräva att utgivaren av den tillgångsanknutna token innehar en kapitalbas som är mellan 20 % och 40 % högre än det belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 första stycket b.

    6.   EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, där följande specificeras närmare:

    a)

    Förfarande och tidsfrist för en utgivare av en tillgångsanknuten token att anpassa sig till högre kapitalbaskrav enligt punkt 3.

    b)

    Kriterierna för att kräva en större kapitalbas enligt punkt 3.

    c)

    Minimikraven för stresstestprogrammens utformning, med beaktande av den tillgångsanknutna tokens storlek, komplexitet och art, inbegripet men inte begränsat till

    i)

    typerna av stresstester och deras huvudsakliga mål och tillämpningar,

    ii)

    frekvensen av olika stresstester,

    iii)

    de interna styrningsarrangemangen,

    iv)

    relevant datainfrastruktur,

    v)

    metod för antaganden och deras rimlighet,

    vi)

    tillämpningen av proportionalitetsprincipen på alla minimikrav, oavsett om de är kvantitativa eller kvalitativa, och

    vii)

    minsta periodicitet för stresstesterna och de gemensamma referensparametrarna för stresstestscenarierna.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    KAPITEL 3

    Tillgångsreserv

    Artikel 36

    Skyldighet att ha en tillgångsreserv samt sammansättning och förvaltning av en sådan tillgångsreserv

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska alltid inneha och upprätthålla en tillgångsreserv.

    Tillgångsreserven ska vara sammansatt och förvaltas på ett sådant sätt att

    a)

    de risker som är förknippade med de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till är täckta, och

    b)

    de likviditetsrisker som är förknippade med innehavarnas permanenta rätt till inlösen hanteras.

    2.   Tillgångsreserven ska, med hänsyn till vad som är i bästa intresse för innehavarna av tillgångsanknutna token i enlighet med tillämplig rätt, vara rättsligt avskild från utgivarnas egendom och från tillgångsreserven för andra tillgångsanknutna token, så att utgivarnas borgenärer inte kan göra anspråk på tillgångsreserven, särskilt i händelse av insolvens.

    3.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att tillgångsreserven är operativt avskild från deras egendom samt från tillgångsreserven för andra token.

    4.   EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare specificerar likviditetskraven, med beaktande av storleken på, komplexiteten i och arten av tillgångsreserven och den tillgångsanknutna token i sig själv.

    I de tekniska standarderna för tillsyn ska i synnerhet följande fastställas:

    a)

    Den relevanta procentandelen av tillgångsreserven enligt förfallotidpunkt redovisat per dag, inbegripet den procentandel av omvända återköpsavtal som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller den procentandel av kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel.

    b)

    Den relevanta procentandel av tillgångsreserven som förfaller på veckobasis, inbegripet den procentandel av omvända återköpsavtal som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller den procentandel av kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel.

    c)

    Andra relevanta löptider och övergripande metoder för likviditetshantering.

    d)

    Minimibeloppet insättningar i kreditinstitut i varje officiell valuta som det hänvisas till, vilket inte får vara lägre än 30 % av det värde som det hänvisas till i varje officiell valuta.

    Vid tillämpning av andra stycket a, b och c ska EBA bland annat beakta de relevanta tröskelvärden som fastställs i artikel 52 i direktiv 2009/65/EG.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    5.   Utgivare som till allmänheten erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token ska driva och upprätthålla åtskilda pooler av tillgångsreserver för varje tillgångsanknuten token. Var och en av dessa pooler av tillgångsreserver ska förvaltas separat.

    Om olika utgivare av tillgångsanknutna token erbjuder samma tillgångsanknutna token till allmänheten ska dessa utgivare driva och upprätthålla endast en tillgångsreserv för denna tillgångsanknutna token.

    6.   Ledningsorganen för utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa en ändamålsenlig och ansvarsfull förvaltning av tillgångsreserven. Utgivarna ska säkerställa att utgivningen och inlösen av tillgångsanknutna token alltid motsvaras av en motsvarande ökning eller minskning av tillgångsreserven.

    7.   Utgivaren av en tillgångsanknuten token ska fastställa det sammanlagda värdet för tillgångsreserven utifrån marknadspriser. Dess sammanlagda värde ska minst motsvara det sammanlagda värdet av fordringarna gentemot utgivaren från innehavare av den tillgångsanknutna token i omlopp.

    8.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska ha en tydlig och detaljerad policy som beskriver stabiliseringsmekanismen för sådana token. Den policyn ska i synnerhet

    a)

    förteckna de tillgångar som de tillgångsanknutna token hänvisar till och sammansättningen av de tillgångarna,

    b)

    beskriva typen av tillgångar och den exakta fördelningen av tillgångar som ingår i tillgångsreserven,

    c)

    innehålla en detaljerad bedömning av de risker, inbegripet kreditrisker, marknadsrisker, koncentrationsrisker och likviditetsrisker, som uppstår genom tillgångsreserven,

    d)

    beskriva det förfarande genom vilket de tillgångsanknutna token ges ut och löses in, samt det förfarande genom vilket sådan utgivning och inlösen kommer att medföra en motsvarande ökning respektive minskning av tillgångsreserven,

    e)

    nämna huruvida en del av tillgångsreserven är investerad i enlighet med artikel 38,

    f)

    om utgivare av tillgångsanknutna token investerar en del av tillgångsreserven i enlighet med artikel 38, i detalj beskriva investeringspolicyn och innehålla en bedömning av hur den investeringspolicyn kan påverka värdet av tillgångsreserven,

    g)

    beskriva förfarandet för köp av tillgångsanknutna token och för att inlösa sådana token mot tillgångsreserven, samt förteckna de personer eller kategorier av personer som har rätt att göra detta.

    9.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.12 ska utgivare av tillgångsanknutna token var sjätte månad låta genomföra en oberoende revision av tillgångsreserven, med en bedömning av efterlevnaden av reglerna i detta kapitel, från och med dagen för deras auktorisation enligt artikel 21, eller från och med dagen för godkännandet av vitboken av kryptotillgångar enligt artikel 17.

    10.   Utgivaren ska meddela den behöriga myndigheten resultatet av den revision som avses i punkt 9 utan dröjsmål och senast inom sex veckor från referensdatumet för värderingen. Utgivaren ska offentliggöra resultatet av revisionen inom två veckor från den dag då det meddelades den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får anmoda en utgivare att senarelägga offentliggörandet av resultatet av revisionen om

    a)

    utgivaren har ålagts att införa en mekanism eller åtgärder för återhämtning i enlighet med artikel 46.3,

    b)

    utgivaren har ålagts att genomföra en plan för inlösen i enlighet med artikel 47,

    c)

    det anses nödvändigt för att skydda ekonomiska intressen för innehavare av de tillgångsanknutna token,

    d)

    det anses nödvändigt för att förhindra betydande negativ inverkan på det finansiella systemet i hemmedlemsstaten eller i en annan medlemsstat.

    11.   Den värdering till marknadspriser som avses i punkt 7 i denna artikel ska när så är möjligt utföras genom marknadsvärdering enligt definitionen i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 (38).

    Vid användning av marknadsvärdering ska reservtillgången värderas till den mer försiktiga sidan av köp- och säljkursen, såvida inte reservtillgångspositionerna kan stängas till en mittkurs. Endast marknadsdata av god kvalitet ska användas, och dessa data ska bedömas på grundval av samtliga följande faktorer:

    a)

    Antalet motparter och deras kvalitet.

    b)

    Volymen och omsättningen för reservtillgången på marknaden.

    c)

    Storleken på tillgångsreserven.

    12.   Om användning av den marknadsvärdering som avses i punkt 11 i denna artikel inte är möjlig eller marknadsdata inte är av tillräckligt god kvalitet, ska reservtillgången värderas konservativt med hjälp av modellvärdering enligt definitionen i artikel 2.9 i förordning (EU) 2017/1131.

    Modellen ska korrekt uppskatta det inneboende värdet i reservtillgången, baserat på följande aktuella nyckelfaktorer:

    a)

    Denna reservtillgångs marknadsvolym och omsättning.

    b)

    Storleken på tillgångsreserven.

    c)

    Den marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som är förknippad med reservtillgången.

    När modellvärdering används ska nettokostnadsmetoden enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) 2017/1131 inte användas.

    Artikel 37

    Förvaring av reservtillgångar

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och avtalsarrangemang för förvaring som alltid säkerställer att

    a)

    reservtillgångarna inte är belånade eller pantsatta genom ett avtal om finansiellt säkerhetsställande enligt definitionen i artikel 2.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG (39).

    b)

    reservtillgångarna förvaras i enlighet med punkt 6 i denna artikel,

    c)

    utgivarna av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till reservtillgångarna för att tillmötesgå eventuella begäranden om inlösen från innehavarna av tillgångsanknutna token,

    d)

    koncentrationer av förvaringsinstitut för reservtillgångarna undviks,

    e)

    risk för koncentration av reservtillgångar undviks.

    2.   Utgivare av tillgångsanknutna token som ger ut två eller flera tillgångsanknutna token i unionen ska ha en förvaringspolicy för varje pool av tillgångsreserver. Olika utgivare av tillgångsanknutna token som ger ut samma tillgångsanknutna token ska driva och upprätthålla en enda förvaringspolicy.

    3.   Reservtillgångarna ska senast fem arbetsdagar efter dagen för utgivning av den tillgångsanknutna token tas i förvar av en eller flera av följande aktörer:

    a)

    En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning om reservtillgångarna utgörs av kryptotillgångar.

    b)

    Ett kreditinstitut, för alla typer av reservtillgångar.

    c)

    Ett värdepappersföretag som tillhandahåller sidotjänster för förvaring och administration av finansiella instrument för kunders räkning enligt avsnitt B punkt 1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, om reservtillgångarna utgörs av finansiella instrument.

    4.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska handla med all tillbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet vid urval, utseende och granskning av leverantörer av kryptotillgångstjänster och värdepappersföretag som utses till förvaringsinstitut för reservtillgångarna i enlighet med punkt 3. Förvaringsinstitutet ska vara en annan juridisk person än utgivaren.

    Utgivare av tillgångsanknutna token ska säkerställa att leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag som utses att förvara reservtillgångar i enlighet med punkt 3 har de nödvändiga sakkunskaperna och ett gott anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar, med beaktande av redovisningsrutiner, förvaringsrutiner och interna kontrollmekanismer hos dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag. Avtalsarrangemangen mellan utgivarna av tillgångsanknutna token och förvaringsinstitutet ska säkerställa att reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets borgenärer.

    5.   I de förfaranden och policyer för förvaring som avses i punkt 1 ska urvalskriterierna för utseende av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna och förfarandet för att se över sådant utseende beskrivas.

    Utgivare av tillgångsanknutna token ska regelbundet se över utseendet av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för reservtillgångarna. Vid denna översyn ska utgivare av tillgångsanknutna token utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut med beaktande av det totala omfånget av deras affärsförbindelser med dem, och fortlöpande övervaka sådana förvaringsinstituts finansiella omständigheter.

    6.   Förvaringsinstitut för de reservtillgångar som avses i punkt 4 ska säkerställa att förvaringen av dessa reservtillgångar sker på följande sätt:

    a)

    Kreditinstituten ska förvara medel på ett konto som öppnats i kreditinstitutens räkenskaper.

    b)

    När det gäller finansiella instrument som kan förvaras ska kreditinstituten eller värdepappersföretagen förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnats i kreditinstitutens eller värdepappersföretagens räkenskaper, och alla finansiella instrument som fysiskt kan levereras till sådana kreditinstitut eller värdepappersföretag.

    c)

    För kryptotillgångar som kan förvaras ska leverantörerna av kryptotillgångstjänster förvara de kryptotillgångar som ingår i reservtillgångarna eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall, i form av privata krypteringsnycklar.

    d)

    För andra tillgångar ska kreditinstituten kontrollera att det är utgivarna av de tillgångsanknutna token som är ägare och upprätthålla ett register över de reservtillgångar för vilka de är förvissade om att det är utgivarna av de tillgångsanknutna token som är ägare.

    Vid tillämpning av första stycket a ska kreditinstituten säkerställa att medlen registreras i kreditinstitutens räkenskaper på separata konton, i enlighet med bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 16 i kommissionens direktiv 2006/73/EG (40). Kontot ska öppnas i utgivaren av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgångarna för varje tillgångsanknuten token, så att de medel som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande varje tillgångsreserv.

    Vid tillämpning av första stycket b ska kreditinstituten och värdepappersföretagen säkerställa att alla de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnats i kreditinstitutens räkenskaper och värdepappersföretagens räkenskaper registreras i kreditinstitutens och värdepappersföretagens räkenskaper på separata konton i enlighet med de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 16 i direktiv 2006/73/EG. Kontot för finansiella instrument ska öppnas i utgivarna av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgångarna för varje tillgångsanknuten token, så att de finansiella instrument som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande varje tillgångsreserv.

    Vid tillämpning av första stycket c ska leverantörer av kryptotillgångstjänster öppna ett register över positioner i utgivarna av de tillgångsanknutna tokens namn i syfte att förvalta reservtillgångarna för varje tillgångsanknuten token, så att de kryptotillgångar som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande varje tillgångsreserv.

    Vid tillämpning av första stycket d ska bedömningen av huruvida utgivare av tillgångsanknutna token äger reservtillgångarna grundas på information eller dokument som tillhandahålls av utgivarna av de tillgångsanknutna token och, i förekommande fall, på externa belägg.

    7.   Utseendet av leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag till förvaringsinstitut för de reservtillgångar som avses i punkt 4 i denna artikel ska styrkas genom ett avtalsarrangemang i enlighet med artikel 34.5 andra stycket. Dessa avtalsarrangemang ska bland annat reglera det informationsflöde som är nödvändigt för att göra det möjligt för utgivarna av de tillgångsanknutna token och leverantörerna av kryptotillgångstjänster, kreditinstituten och värdepappersföretagen att utföra sina uppgifter som förvaringsinstitut.

    8.   De leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag som har utsetts till förvaringsinstitut i enlighet med punkt 4 ska agera hederligt, rättvist, professionellt, självständigt och i bästa intresse för utgivarna av de tillgångsanknutna token och innehavarna av sådana token.

    9.   De leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut och värdepappersföretag som har utsetts till förvaringsinstitut i enlighet med punkt 4 får inte utföra någon verksamhet i förhållande till utgivarna av de tillgångsanknutna token som skulle kunna skapa intressekonflikter mellan dessa utgivare, innehavarna av de tillgångsanknutna token och dem själva, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

    a)

    Leverantörerna av kryptotillgångstjänster, kreditinstituten eller värdepappersföretagen har funktionellt och hierarkiskt åtskilt utförandet av sina förvaringsuppgifter från sina potentiellt oförenliga uppgifter.

    b)

    De potentiella intressekonflikterna har av utgivarna av de tillgångsanknutna token på ett korrekt sätt identifierats, övervakats, hanterats och meddelats innehavarna av de tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 32.

    10.   I händelse av förlust av ett finansiellt instrument eller en kryptotillgång som förvaras i enlighet med punkt 6, ska den leverantör av kryptotillgångstjänster, det kreditinstitut eller det värdepappersföretag som förlorat det finansiella instrumentet eller kryptotillgången utan onödigt dröjsmål ersätta eller återlämna ett finansiellt instrument eller en kryptotillgång av identisk typ eller av motsvarande värde till utgivaren av den tillgångsanknutna token. Leverantörer av kryptotillgångstjänster, kreditinstitut eller värdepappersföretag ska inte vara ersättningsskyldiga eller skyldiga till återlämnande om det kan bevisas att förlusten har uppstått till följd av en extern händelse som ligger utanför deras rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar.

    Artikel 38

    Investering av tillgångsreserven

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token som investerar en del av tillgångsreserven ska endast investera dessa tillgångar i mycket likvida finansiella instrument med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk. Investeringarna ska kunna avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

    2.   Enheter i ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska anses vara tillgångar med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk vid tillämpningen av punkt 1, om det fondföretaget endast investerar i tillgångar som specificeras närmare av EBA i enlighet med punkt 5 och om utgivaren av den tillgångsanknutna token säkerställer att tillgångsreserven investeras på ett sådant sätt att koncentrationsrisken minimeras.

    3.   De finansiella instrument i vilka tillgångsreserven investeras ska förvaras i enlighet med artikel 37.

    4.   Alla vinster eller förluster, inbegripet variationer i värdet av de finansiella instrument som avses i punkt 1 och eventuella motpartsrisker eller operativa risker som följer av investeringen av tillgångsreserven, ska bäras av utgivaren av den tillgångsanknutna token.

    5.   EBA ska i samarbete med Esma och ECB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka de finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och som har minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk enligt punkt 1 specificeras. Vid specificeringen av dessa finansiella instrument ska EBA beakta följande:

    a)

    De olika typer av tillgångar som en tillgångsanknuten token kan hänvisa till.

    b)

    Sambandet mellan de tillgångar som den tillgångsanknutna token hänvisar till och de mycket likvida finansiella instrument som utgivarna kan investera i.

    c)

    Det krav på likviditetstäckning som avses i artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013 och som närmare anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (41).

    d)

    Koncentrationsbegränsningar som hindrar utgivaren från att

    i)

    investera mer än en viss procentandel av reservtillgångarna i mycket likvida finansiella instrument med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk som ges ut av en enda enhet,

    ii)

    förvara mer än en viss procentandel av kryptotillgångar eller tillgångar hos leverantörer av kryptotillgångstjänster eller kreditinstitut som tillhör samma koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (42) eller värdepappersföretag.

    Vid tillämpning av första stycket d i ska EBA fastställa lämpliga gränsvärden för att fastställa koncentrationskrav. I dessa gränsvärden ska hänsyn tas till bland annat de tröskelvärden som fastställs i artikel 52 i direktiv 2009/65/EG.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    Artikel 39

    Rätt till inlösen

    1.   Innehavare av tillgångsanknutna token ska alltid ha rätt till inlösen gentemot utgivarna av de tillgångsanknutna token, och med avseende på reservtillgångarna när utgivare inte kan uppfylla sina skyldigheter enligt kapitel 6 i denna avdelning. Utgivare ska fastställa, upprätthålla och genomföra tydliga och detaljerade policyer och förfaranden för en sådan permanent rätt till inlösen.

    2.   På begäran av en innehavare av en tillgångsanknuten token ska en utgivare av en sådan token lösa in den antingen genom att betala ett belopp i andra medel än elektroniska pengar som motsvarar marknadsvärdet på de tillgångar som den tillgångsanknutna token hänvisar till, eller genom att leverera de tillgångar som token hänvisar till. Utgivare ska inrätta en policy för en sådan permanent rätt till inlösen i vilken följande fastställs:

    a)

    De villkor, inbegripet tröskelvärden, perioder och tidsramar, som gäller för utövandet av en sådan rätt till inlösen för innehavarna av tillgångsanknutna token.

    b)

    De mekanismer och förfaranden som säkerställer inlösen av de tillgångsanknutna token, även under stressade marknadsförhållanden samt vid genomförande av den återhämtningsplan som anges i artikel 46 eller i händelse av en ordnad inlösen av tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 47.

    c)

    Värderingen, eller principerna för värdering, av de tillgångsanknutna token och av reservtillgångarna när rätten till inlösen utövas av innehavaren av tillgångsanknutna token, inbegripet genom användning av den värderingsmetod som anges i artikel 36.11.

    d)

    Avvecklingsvillkoren avseende inlösen.

    e)

    De åtgärder som utgivarna vidtar för att på lämpligt sätt förvalta en ökning eller en minskning av tillgångsreserven så att negativa effekter undviks på marknaden för de tillgångar som ingår i reservtillgångarna.

    Om utgivare vid försäljning av en tillgångsanknuten token godtar betalning i andra medel än elektroniska pengar, denominerade i en officiell valuta, ska de alltid erbjuda en möjlighet att lösa in token i andra medel än elektroniska pengar, denominerade i samma officiella valuta.

    3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 ska inlösen av tillgångsanknutna token inte vara avgiftsbelagd.

    Artikel 40

    Förbud mot beviljande av ränta

    1.   Utgivare av tillgångsanknutna token ska inte bevilja någon ränta relaterad till tillgångsanknutna token.

    2.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inte bevilja någon ränta när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token.

    3.   Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska ersättning eller andra förmåner som är kopplade till den tidsperiod under vilken en innehavare av tillgångsanknutna token innehar sådana tillgångsanknutna token betraktas som ränta. Detta inbegriper nettokompensation eller rabatter, med likvärdig effekt som en ränta som innehavaren av tillgångsanknutna token mottar, direkt från utgivaren eller från tredje parter, och som har direkt koppling till dessa tillgångsanknutna token, eller från ersättning eller prissättning av andra produkter.

    KAPITEL 4

    Förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

    Artikel 41

    Bedömning av tilltänkta förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

    1.   Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt som avser att direkt eller indirekt förvärva (den tilltänkta förvärvaren) ett kvalificerat innehav i en utgivare av en tillgångsanknuten token eller att öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav, varigenom andelen av rösträtterna eller kapitalet skulle uppgå till eller överstiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att utgivaren av den tillgångsanknutna token skulle få ställning som deras dotterföretag, ska skriftligen underrätta den utgivarens behöriga myndighet om detta och ange storleken på det planerade innehavet samt lämna de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 42.4.

    2.   Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i en utgivare av en tillgångsanknuten token, ska innan detta innehav avyttras skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om sitt beslut och ange storleken på ett sådant innehav. Denna person ska även underrätta den behöriga myndigheten om den har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att utgivaren av den tillgångsanknutna token skulle upphöra att ha ställning som den personens dotterföretag.

    3.   Den behöriga myndigheten ska omgående och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet av en underrättelse enligt punkt 1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis.

    4.   Den behöriga myndigheten ska bedöma det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 i denna artikel och de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 42.4, inom 60 arbetsdagar från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3 i den här artikeln. När den behöriga myndigheten bekräftar mottagandet av underrättelsen ska den informera den tilltänkta förvärvaren om vilken dag bedömningsperioden löper ut.

    5.   Vid den bedömning som avses i punkt 4 får den behöriga myndigheten från den tilltänkta förvärvaren begära ytterligare information som krävs för att slutföra bedömningen. En sådan begäran ska göras innan bedömningen är slutförd, och i alla händelser senast den 50:e arbetsdagen från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3. Denna begäran ska vara skriftlig och ange vilken ytterligare information som krävs.

    Den behöriga myndigheten ska tillfälligt avbryta den bedömningsperiod som avses i punkt 4 till dess att den har mottagit den ytterligare information som avses i första stycket i den här punkten. Avbrottet får inte överskrida 20 arbetsdagar. Eventuella ytterligare begäranden från den behöriga myndigheten om ytterligare information eller klargörande av den mottagna informationen får inte leda till ytterligare avbrott av bedömningsperioden.

    Den behöriga myndigheten får förlänga det avbrott som avses i andra stycket i denna punkt med upp till 30 arbetsdagar, om den tilltänkta förvärvaren är etablerad utanför unionen eller omfattas av nationell rätt i ett tredjeland.

    6.   En behörig myndighet som efter att ha slutfört den bedömning som avses i punkt 4 beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 ska underrätta den tilltänkta förvärvaren om detta inom två arbetsdagar, dock före den dag som avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje styckena. I underrättelsen ska skälen för ett sådant beslut anges.

    7.   Om den behöriga myndigheten inte motsätter sig det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 före den dag som avses i punkt 4, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje styckena, ska det tilltänkta förvärvet anses ha godkänts.

    8.   Den behöriga myndigheten får fastställa en längsta period för slutförande av det tilltänkta förvärv som avses i punkt 1 och vid behov förlänga denna period.

    Artikel 42

    Innehåll i bedömningen av tilltänkta förvärv av utgivare av tillgångsanknutna token

    1.   Vid den bedömning som avses i artikel 41.4 ska den behöriga myndigheten bedöma den tilltänkta förvärvarens lämplighet och den finansiella sundheten i det tilltänkta förvärv som avses i artikel 41.1, mot bakgrund av samtliga följande kriterier:

    a)

    Den tilltänkta förvärvarens anseende.

    b)

    Anseendet, kunskaperna, färdigheterna och erfarenheterna hos de personer som kommer att leda den verksamhet som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token till följd av det tilltänkta förvärvet.

    c)

    Den tilltänkta förvärvarens finansiella sundhet, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som ska bedrivas eller bedrivs med avseende på utgivaren av den tillgångsanknutna token som det tilltänkta förvärvet gäller.

    d)

    Huruvida utgivaren av den tillgångsanknutna token kommer att kunna följa och fortsätta att följa bestämmelserna i denna avdelning.

    e)

    Huruvida det finns skälig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1.3 respektive 1.5 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

    2.   Den behöriga myndigheten får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns skälig anledning att göra detta på grundval av kriterierna i punkt 1 i denna artikel eller om de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 41.4 är ofullständiga eller oriktiga.

    3.   Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det kvalificerade innehav som måste förvärvas enligt denna förordning eller tillåta sina behöriga myndigheter att granska det planerade förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

    4.   EBA ska i nära samarbete med ESMA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar det detaljerade innehållet i de uppgifter som krävs för att utföra den bedömning som avses i artikel 41.4 första stycket. De uppgifter som krävs ska vara relevanta för en tillsynsbedömning, proportionerliga och anpassade till karaktären hos den tilltänkta förvärvare och det tilltänkta förvärv som avses i artikel 41.1.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    KAPITEL 5

    Betydande tillgångsanknutna token

    Artikel 43

    Klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

    1.   Kriterierna för att klassificera tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token ska vara följande och specificeras närmare i de delegerade akter som antas i enlighet med punkt 11:

    a)

    Antalet innehavare av den tillgångsanknutna token överstiger 10 miljoner.

    b)

    Värdet av den tillgångsanknutna token som ges ut, dess marknadsvärde eller storleken på tillgångsreserven hos utgivaren av den tillgångsanknutna token överstiger 5 000 000 000 EUR.

    c)

    Det genomsnittliga antalet och det genomsnittliga aggregerade värdet av transaktioner i denna tillgångsanknutna token per dag under den berörda perioden överstiger 2,5 miljoner transaktioner respektive 500 000 000 EUR.

    d)

    Utgivaren av den tillgångsanknutna token är en leverantör av centrala plattformstjänster som betecknas som grindvakt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 (43).

    e)

    Betydelsen av den verksamhet som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token på internationell nivå, inbegripet användningen av den tillgångsanknutna token för betalningar och remitteringar.

    f)

    Sammanlänkningen av den tillgångsanknutna token eller utgivarna av den med det finansiella systemet.

    g)

    Det faktum att samma utgivare ger ut minst en ytterligare tillgångsanknuten token eller e-pengatoken och tillhandahåller minst en kryptotillgångstjänst.

    2.   EBA ska klassificera tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token om åtminstone tre av de kriterier som anges i punkt 1 i denna artikel är uppfyllda

    a)

    under den period som omfattas av den första informationsrapport som avses i punkt 4 i denna artikel, efter auktorisationen enligt artikel 21 eller efter godkännandet av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17, eller

    b)

    under den period som omfattas av minst två på varandra följande informationsrapporter som avses i punkt 4 i denna artikel.

    3.   Om flera utgivare ger ut samma tillgångsanknutna token ska de uppfyllandet av de kriterier som anges i punkt 1 bedömas efter det att uppgifterna från de utgivarna har sammanställts.

    4.   De behöriga myndigheterna i utgivarens hemmedlemsstat ska minst två gånger per år till Esma och ECB rapportera information som är relevant för bedömningen av uppfyllandet av de kriterier som anges i punkt 1 i denna artikel, inklusive, i tillämpliga fall, de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

    Om utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron eller om en medlemsstats officiella valuta som inte är euron är den som den tillgångsanknutna token hänvisar till, ska de behöriga myndigheterna även översända den information som avses i första stycket till centralbanken i den medlemsstaten.

    5.   Om EBA drar slutsatsen att en tillgångsanknuten token uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 i enlighet med punkt 2, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att klassificera den tillgångsanknutna token som en betydande tillgångsanknuten token och översända detta utkast till utgivaren av denna tillgångsanknutna token, till den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 4 andra stycket, till den berörda medlemsstatens centralbank.

    Utgivare av sådana tillgångsanknutna token, deras behöriga myndigheter, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av EBA:s utkast till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    6.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token ska klassificeras som en betydande tillgångsanknuten token inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 5 och omedelbart underrätta utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

    7.   När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 6, ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna tillgångsanknutna token överföras från den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat till EBA inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

    EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

    8.   EBA ska årligen på nytt bedöma klassificeringen av betydande tillgångsanknutna token på grundval av tillgänglig information, inbegripet ur de rapporter som avses i punkt 4 eller de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

    Om EBA drar slutsatsen att vissa tillgångsanknutna token inte längre uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 i enlighet med punkt 2 ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att inte längre klassificera den tillgångsanknutna token som betydande och översända detta utkast till utgivarna av dessa tillgångsanknutna token och den behöriga myndigheten i deras hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 4 andra stycket, till centralbanken i den berörda medlemsstaten.

    Utgivare av sådana tillgångsanknutna token, deras behöriga myndigheter, ECB och den centralbank som avses i punkt 4 ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    9.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token inte längre ska klassificeras som betydande inom 60 arbetsdagar från dagen för det översändande som avses i punkt 8, och omedelbart underrätta utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

    10.   Om en tillgångsanknuten token inte längre klassificeras som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 9, ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna tillgångsanknutna token överföras från EBA till den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

    EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

    11.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 139 i syfte att komplettera denna förordning genom att närmare specificera de kriterier som anges i punkt 1 för att en tillgångsanknuten token ska klassificeras som betydande, och för att fastställa följande:

    a)

    De omständigheter under vilka den verksamhet som bedrivs av utgivaren av den tillgångsanknutna token anses vara betydande på internationell nivå utanför unionen.

    b)

    De omständigheter under vilka tillgångsanknutna token och utgivare av dessa ska anses vara sammanlänkade med det finansiella systemet.

    c)

    Innehållet i och formatet på den information som tillhandahålls av behöriga myndigheter till EBA och ECB enligt punkt 4 i denna artikel och artikel 56.3.

    Artikel 44

    Frivillig klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

    1.   Ansökande utgivare av tillgångsanknutna token får i sin ansökan om auktorisation enligt artikel 18, eller i sin underrättelse enligt artikel 17, ange att de vill att deras tillgångsanknutna token ska klassificeras som betydande tillgångsanknutna token. I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA, ECB och, i de fall som avses i artikel 43.4, den berörda medlemsstatens centralbank om en sådan begäran från den ansökande utgivaren.

    För att en tillgångsanknuten token ska kunna klassificeras som betydande enligt denna artikel ska den ansökande utgivaren av den tillgångsanknutna token genom en detaljerad verksamhetsplan enligt i artikel 17.1 b i och artikel 18.2 d visa att den sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1.

    2.   EBA ska inom 20 arbetsdagar från den underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel utarbeta ett utkast till beslut med sitt yttrande på grundval av verksamhetsplanen om huruvida den tillgångsanknutna token uppfyller eller sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1, och översända detta utkast till beslut till den behöriga myndigheten i den ansökande utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i artikel 43.4 andra stycket, den berörda medlemsstatens centralbank.

    De behöriga myndigheterna för utgivare av sådana tillgångsanknutna token, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    3.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token ska klassificeras som en betydande tillgångsanknuten token inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 1 och omedelbart underrätta den ansökande utgivaren av denna tillgångsanknutna token och dess behöriga myndighet om detta.

    4.   Om tillgångsanknutna token har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 3 i denna artikel, ska tillsynsansvaret för utgivare av dessa tillgångsanknutna token överföras från den behöriga myndigheten till EBA på dagen för den behöriga myndighetens beslut om beviljande av den auktorisation som avses i artikel 21.1 eller på dagen för godkännandet av vitboken av kryptotillgångar enligt artikel 17.

    Artikel 45

    Särskilda ytterligare skyldigheter för utgivare av betydande tillgångsanknutna token

    1.   Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska införa, tillämpa och upprätthålla en ersättningspolicy som främjar sund och effektiv riskhantering hos sådana utgivare och som inte skapar incitament för urvattnade riskstandarder.

    2.   Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska säkerställa att sådana token kan förvaras av olika leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, inbegripet av leverantörer av kryptotillgångstjänster som inte tillhör samma koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 2013/34/EU, på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

    3.   Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska bedöma och övervaka likviditetsbehoven för att kunna uppfylla begäran om inlösen av tillgångsanknutna token från innehavare av dem. För detta ändamål ska utgivare av betydande tillgångsanknutna token upprätta, upprätthålla och genomföra en policy och förfaranden för likviditetsförvaltning. Denna policy och dessa förfaranden ska säkerställa att reservtillgångarna har en resilient likviditetsprofil som gör det möjligt för utgivare av betydande tillgångsanknutna token att fortsätta att fungera normalt, även i scenarier med likviditetsstress.

    4.   Utgivare av betydande tillgångsanknutna token ska regelbundet genomföra likviditetsstresstester. Beroende på resultatet av sådana tester får EBA besluta att stärka de likviditetskrav som avses i punkt 7 första stycket b i denna artikel och i artikel 36.6.

    Om utgivare av betydande tillgångsanknutna token erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token eller tillhandahåller kryptotillgångstjänster ska dessa stresstest omfatta alla dessa verksamheter på ett heltäckande och övergripande sätt.

    5.   Den procentsats som avses i artikel 35.1 första stycket b ska fastställas till 3 % av det genomsnittliga värdet av reservtillgångarna för utgivare av betydande tillgångsanknutna token.

    6.   Om flera utgivare erbjuder samma betydande tillgångsanknutna token ska punkterna 1–5 tillämpas på varje utgivare.

    Om en utgivare erbjuder två eller flera tillgångsanknutna token i unionen och minst en av dessa tillgångsanknutna token klassificeras som betydande ska punkterna 1–5 tillämpas på den utgivaren.

    7.   EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, i vilka följande specificeras:

    a)

    Minimiinnehållet för styrningsarrangemangen avseende den ersättningspolicy som avses i punkt 1.

    b)

    Minimiinnehållet i den policy och de förfaranden för likviditetsförvaltning som anges i punkt 3, samt likviditetskrav, inbegripet genom att ange minimibeloppet insättningar i varje officiell valuta som det hänvisas till, vilket inte får vara mindre än 60 % av det värde som det hänvisas till i varje officiell valuta.

    c)

    Förfarande och tidsfrist för en utgivare av en betydande tillgångsanknuten token att anpassa sin kapitalbas enligt punkt 5.

    När det gäller kreditinstitut ska EBA anpassa de tekniska standarderna med beaktande av eventuell interaktion mellan de regleringskrav som fastställs genom denna förordning och de regleringskrav som fastställs i andra unionslagstiftningsakter.

    EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

    8.   EBA ska i nära samarbete med Esma och ECB utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 i syfte att fastställa gemensamma referensparametrar för de stresstestscenarier som ska ingå i de stresstester som avses i punkt 4 i den här artikeln. Dessa riktlinjer ska uppdateras med jämna mellanrum med beaktande av den senaste tidens marknadsutveckling.

    KAPITEL 6

    Planer för återhämtning och inlösen

    Artikel 46

    Återhämtningsplan

    1.   En utgivare av en tillgångsanknuten token ska utarbeta och upprätthålla en återhämtningsplan som fastställer de åtgärder som ska vidtas av utgivaren för att återupprätta efterlevnaden av de krav som gäller för tillgångsreserven i de fall då utgivaren inte uppfyller dessa krav.

    Återhämtningsplanen ska också omfatta bevarandet av utgivarens tjänster med anknytning till den tillgångsanknutna token, ett snabbt återupptagande av verksamheten liksom fullgörandet av utgivarens skyldigheter vid händelser som utgör en betydande risk för att verksamheten avbryts.

    Återhämtningsplanen ska innehålla lämpliga villkor och förfaranden för att säkerställa ett snabbt genomförande av återhämtningsåtgärder och ett brett urval av återhämtningsalternativ, däribland

    a)

    likviditetsavgifter vid inlösen,

    b)

    begränsningar av beloppet av den tillgångsanknutna token som kan lösas in på en arbetsdag,

    c)

    tillfälligt stopp för inlösen.

    2.   Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla återhämtningsplanen till den behöriga myndigheten inom sex månader från dagen för auktorisationen enligt artikel 21 eller inom sex månader från dagen för godkännandet av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17. Den behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar av återhämtningsplanen för att säkerställa att den genomförs korrekt och ska meddela utgivaren sitt beslut om att begära dessa ändringar inom 40 arbetsdagar från dagen för anmälan av denna plan. Detta beslut ska genomföras av utgivaren inom 40 arbetsdagar från den dag då beslutet meddelades. Utgivaren ska regelbundet se över och uppdatera återhämtningsplanen.

    I tillämpliga fall ska utgivaren också anmäla återhämtningsplanen till sina resolutions- och tillsynsmyndigheter samtidigt som den anmäler den till den behöriga myndigheten.

    3.   Om utgivaren inte uppfyller de krav som är tillämpliga på den tillgångsreserv som avses i kapitel 3 i denna avdelning, eller på grund av en snabbt försämrad finansiell situation inom en nära framtid sannolikt inte kommer att uppfylla dessa krav, ska den behöriga myndigheten, för att säkerställa att de tillämpliga kraven uppfylls, ha befogenhet att kräva att utgivaren genomför ett eller flera av de arrangemang eller en eller flera av de åtgärder som anges i återhämtningsplanen, eller uppdaterar denna återhämtningsplan om omständigheterna skiljer sig från de antaganden som fastställs i den ursprungliga återhämtningsplanen, och genomför ett eller flera av de arrangemang eller en eller flera av de åtgärder som fastställs i den uppdaterade planen inom en viss tidsfrist.

    4.   Under de omständigheter som avses i punkt 3 ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att tillfälligt avbryta inlösen av tillgångsanknutna token, förutsatt att avbrytandet är motiverat med beaktande av intressena hos innehavarna av tillgångsanknutna token och den finansiella stabiliteten.

    5.   I tillämpliga fall ska den behöriga myndigheten underrätta utgivarens resolutions- och tillsynsmyndigheter om alla åtgärder som vidtagits i enlighet med punkterna 3 och 4.

    6.   EBA ska, efter samråd med Esma, utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera formatet på återhämtningsplanen och den information som ska ingå i den.

    Artikel 47

    Plan för inlösen

    1.   En utgivare av en tillgångsanknuten token ska upprätta och upprätthålla en operativ plan för att stödja ordnad inlösen av varje tillgångsanknuten token, vilken ska genomföras efter ett beslut av den behöriga myndigheten om att utgivaren inte kan eller sannolikt inte kan fullgöra sina skyldigheter, inbegripet i händelse av insolvens eller, i tillämpliga fall, resolution eller vid återkallande av utgivarens auktorisation, utan att det påverkar inledandet av en krisförebyggande åtgärd eller krishanteringsåtgärd enligt definitionen i artikel 2.1.101 respektive 2.1.102 i direktiv 2014/59/EU eller en resolutionsåtgärd enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 (44).

    2.   Planen för inlösen ska visa att utgivaren av den tillgångsanknutna token har förmåga att genomföra inlösen av den utestående utgivna tillgångsanknutna token utan att orsaka otillbörlig ekonomisk skada för innehavarna av denna eller för stabiliteten på marknaderna för reservtillgångarna.

    Planen för inlösen ska innehålla avtalsarrangemang, förfaranden och system, inbegripet utnämning av en tillfällig förvaltare i enlighet med tillämplig lag, för att säkerställa att alla innehavare av tillgångsanknutna token behandlas likvärdigt och att intäkterna från försäljningen av de återstående reservtillgångarna utbetalas inom rimlig tid till innehavarna av de tillgångsanknutna token.

    Planen för inlösen ska säkerställa kontinuiteten i all kritisk verksamhet som är nödvändig för ordnad inlösen och som bedrivs av utgivare eller av en tredjepartsenhet.

    3.   Utgivaren av den tillgångsanknutna token ska anmäla planen för inlösen till den behöriga myndigheten inom sex månader från dagen för auktorisationen enligt artikel 21 eller inom sex månader från dagen för godkännandet av vitboken om kryptotillgångar enligt artikel 17. Den behöriga myndigheten ska vid behov kräva ändringar av planen för inlösen för att säkerställa att den genomförs korrekt och ska meddela utgivaren sitt beslut om att begära dessa ändringar inom 40 arbetsdagar från dagen för anmälan av planen. Detta beslut ska genomföras av utgivaren inom 40 arbetsdagar från den dag då beslutet meddelades. Utgivaren ska regelbundet se över och uppdatera planen för inlösen.

    4.   Den behöriga myndigheten ska i tillämpliga fall underrätta utgivarens resolutions- och tillsynsmyndighet om planen för inlösen.

    Resolutionsmyndigheten får granska planen om inlösen i syfte att identifiera eventuella åtgärder i planen för inlösen som skulle kunna inverka negativt på utgivarens möjlighet till resolution, och lämna rekommendationer om dessa frågor till den behöriga myndigheten.

    5.   EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera

    a)

    innehållet i planen för inlösen och periodiciteten för översyn med beaktande av den tillgångsanknutna tokens storlek, komplexitet och art och dess utgivares affärsmodell, och

    b)

    de utlösande faktorerna för genomförandet av planen för inlösen.

    AVDELNING IV

    E-PENGATOKEN

    KAPITEL 1

    Krav som ska uppfyllas av alla utgivare av e-pengatoken

    Artikel 48

    Krav vid erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel av e-pengatoken

    1.   En person får inte lämna ett erbjudande till allmänheten om eller ansöka om upptagande till handel av en e-pengatoken i unionen, såvida inte den personen är utgivaren av denna e-pengatoken och

    a)

    är auktoriserad som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar, och

    b)

    har anmält en vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten och har offentliggjort den vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 51.

    Utan hinder av första stycket får andra personer, efter skriftligt medgivande från utgivaren, erbjuda e-pengatoken till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av den. Dessa personer ska följa artiklarna 50 och 53.

    2.   E-pengatoken ska anses vara elektroniska pengar.

    E-pengatoken som hänvisar till en officiell medlemsstatsvaluta ska anses erbjudas allmänheten i unionen.

    3.   Avdelningarna II och III i direktiv 2009/110/EG ska tillämpas på e-pengatoken om inte annat anges i denna avdelning.

    4.   Punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på utgivare av e-pengatoken som undantas i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2009/110/EG.

    5.   Denna avdelning, med undantag av punkt 7 i denna artikel och artikel 51, ska inte tillämpas på e-pengatoken som undantas enligt artikel 1.4 och 1.5 i direktiv 2009/110/EG.

    6.   Utgivare av e-pengatoken ska minst 40 arbetsdagar före den dag då de avser att erbjuda dessa e-pengatoken till allmänheten eller ansöka om upptagande av dem till handel anmäla denna avsikt till sin behöriga myndighet.

    7.   I de fall då punkt 4 eller 5 är tillämplig ska utgivarna av e-pengatoken utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och anmäla denna vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 51.

    Artikel 49

    Utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengatoken

    1.   Genom undantag från artikel 11 i direktiv 2009/110/EG ska endast de krav avseende utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengatoken som anges i den här artikeln gälla för utgivare av e-pengatoken:

    2.   Innehavare av e-pengatoken ska ha en fordran gentemot utgivarna av dessa e-pengatoken.

    3.   Utgivare av e-pengatoken ska ge ut e-pengatoken till ett nominellt belopp och mot erhållande av medel.

    4.   På begäran av en innehavare av en e-pengatoken ska utgivaren av denna e-pengatoken när som helst och till nominellt värde lösa in den genom att i andra medel än elektroniska pengar betala penningvärdet av den e-pengatoken som innehas av innehavaren av e-pengatoken.

    5.   Utgivare av e-pengatoken ska på ett väl synligt sätt ange villkoren för inlösen i den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 51.1 första stycket d.

    6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 ska inlösen av e-pengatoken inte vara avgiftsbelagd.

    Artikel 50

    Förbud mot beviljande av ränta

    1.   Trots vad som sägs i artikel 12 i direktiv 2009/110/EG ska utgivare av e-pengatoken inte bevilja någon ränta relaterad till e-pengatoken.

    2.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inte bevilja någon ränta när de tillhandahåller kryptotillgångstjänster med anknytning till e-pengatoken.

    3.   Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska ersättning eller andra förmåner som är kopplade till den tidsperiod under vilken en innehavare av en e-pengatoken innehar denna e-pengatoken betraktas som ränta. Detta inbegriper nettokompensation eller rabatter, med likvärdig effekt som en ränta som innehavaren av e-pengatoken mottar, direkt från utgivaren eller från tredje parter, och som har direkt koppling till e-pengatoken, eller från ersättning eller prissättning av andra produkter.

    Artikel 51

    Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende e-pengatoken

    1.   En vitbok om kryptotillgångar avseende en e-pengatoken ska innehålla samtliga följande uppgifter som specificeras närmare i bilaga III:

    a)

    Information om utgivaren av e-pengatoken.

    b)

    Information om nämnda e-pengatoken.

    c)

    Information om erbjudandet till allmänheten av e-pengatoken eller upptagandet av den till handel.

    d)

    Information om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till e-pengatoken.

    e)

    Information om den underliggande tekniken.

    f)

    Information om riskerna.

    g)

    Information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut e-pengatoken.

    Vitboken om kryptotillgångar ska också innehålla identiteten på den person, som inte är utgivaren, som till allmänheten erbjuder e-pengatoken eller ansöker om upptagande av den till handel i enlighet med artikel 48.1 andra stycket och skälet till att den personen erbjuder denna e-pengatoken eller ansöker om upptagande av den till handel.

    2.   All information som förtecknas i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

    3.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla följande tydliga förklaring på en framträdande plats på första sidan:

    ”Denna vitbok om kryptotillgångar har inte godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens medlemsstater. Utgivaren av kryptotillgången är ensam ansvarig för innehållet i denna vitbok om kryptotillgångar.”

    4.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig varning om att

    a)

    e-pengatoken inte omfattas av systemen för ersättning till investerare enligt direktiv 97/9/EG,

    b)

    e-pengatoken inte omfattas av insättningsgarantisystemen enligt direktiv 2014/49/EU.

    5.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för utgivaren av e-pengatoken. Denna förklaring, som ska införas efter den förklaring som avses i punkt 3, ska bekräfta att vitboken om kryptotillgångar överensstämmer med denna avdelning och att den information som presenteras i vitboken om kryptotillgångar, såvitt ledningsorganet vet, är fullständig, rättvisande, tydlig och inte vilseledande samt att det i vitboken om kryptotillgångar inte utelämnas någon uppgift som skulle kunna påverka dess innebörd.

    6.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning, införd efter den förklaring som avses i punkt 5, som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ska innehålla viktig information om erbjudandet till allmänheten av e-pengatoken eller det planerade upptagandet till handel av denna e-pengatoken. Sammanfattningen ska vara lättbegriplig och presenteras och ställas upp i tydlig och utförlig form med läsbar teckenstorlek. Sammanfattningen av vitboken om kryptotillgångar ska tillhandahålla lämplig information om de berörda kryptotillgångarnas egenskaper för att hjälpa presumtiva innehavare av kryptotillgångarna att fatta ett välgrundat beslut.

    Sammanfattningen ska innehålla en varning om

    a)

    att den bör läsas som en introduktion till vitboken om kryptotillgångar,

    b)

    att den presumtiva innehavaren bör grunda sitt beslut att köpa e-pengatoken på innehållet i vitboken om kryptotillgångar som helhet och inte endast på sammanfattningen,

    c)

    att erbjudandet om e-pengatoken till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att köpa finansiella instrument och att alla sådana erbjudanden eller uppmaningar endast kan göras genom ett prospekt eller andra erbjudandehandlingar i enlighet med tillämplig nationell rätt,

    d)

    att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller någon annan erbjudandehandling i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

    Sammanfattningen ska ange att innehavarna av e-pengatoken har rätt till inlösen när som helst och till nominellt värde samt villkoren för inlösen.

    7.   Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla datumet för anmälan och en innehållsförteckning.

    8.   Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    Om e-pengatoken också erbjuds i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska vitboken om kryptotillgångar också upprättas på ett av värdmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

    9.   Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbart format.

    10.   Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för ändamålen i punkt 9.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    11.   Utgivare av e-pengatoken ska anmäla sin vitbok om kryptotillgångar till sin behöriga myndighet senast 20 arbetsdagar före dagen för offentliggörandet av den.

    Behöriga myndigheter ska inte kräva att vitböcker om kryptotillgångar godkänns innan de offentliggörs.

    12.   Alla betydande nya faktorer, sakfel eller väsentliga felaktigheter som kan påverka bedömningen av e-pengatoken ska beskrivas i en reviderad vitbok om kryptotillgångar som utarbetas av utgivarna, anmäls till de behöriga myndigheterna och offentliggörs på utgivarnas webbplatser.

    13.   Innan en utgivare av e-pengatoken erbjuder allmänheten i unionen e-pengatoken eller ansöker om upptagande av e-pengatoken till handel ska utgivaren av denna e-pengatoken offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar på sin webbplats.

    14.   Utgivaren av e-pengatoken ska tillsammans med anmälan av vitboken om kryptotillgångar enligt punkt 11 i denna artikel tillhandahålla den behöriga myndigheten de uppgifter som avses i artikel 109.4. Den behöriga myndigheten ska inom fem arbetsdagar efter mottagandet av uppgifterna från utgivaren meddela Esma de uppgifter som anges i artikel 109.4.

    Den behöriga myndigheten ska också meddela Esma en eventuell reviderad vitbok om kryptotillgångar och ett eventuellt återkallande av auktorisationen för utgivaren av e-pengatoken.

    Esma ska göra dessa uppgifter tillgängliga i registret, enligt artikel 109.4, senast på startdatumet för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel eller, när det gäller en reviderad vitbok om kryptotillgångar eller ett återkallande av auktorisationen, utan onödigt dröjsmål.

    15.   Esma ska i samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om innehållet, metoderna och presentationen när det gäller den information som avses i punkt 1 g med avseende på hållbarhetsindikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

    Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika typer av konsensusmekanismer som används för att validera transaktioner med kryptotillgångar, deras incitamentsstrukturer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma ska uppdatera de tekniska standarderna för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 52

    Ansvar för utgivare av e-pengatoken när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

    1.   Om en utgivare av en e-pengatoken har överträtt artikel 51 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är vilseledande, ska utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan vara ansvariga gentemot en innehavare av denna e-pengatoken för eventuella förluster till följd av överträdelsen.

    2.   Ett avtalsvillkor som innebär uteslutande eller begränsning av det skadeståndsansvar som avses i punkt 1 ska inte ha någon rättslig verkan.

    3.   Det åligger innehavaren av e-pengatoken att lägga fram belägg för att utgivaren av denna e-pengatoken har överträtt artikel 51 genom att i sin vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller som är vilseledande, och att användning av sådan information har påverkat innehavarens beslut att köpa, sälja eller utbyta denna e-pengatoken.

    4.   Utgivaren och medlemmarna i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan ska inte hållas ansvariga för förluster som uppstått till följd av användning av den information som lämnats i en sammanfattning enligt artikel 51.6, inbegripet översättningar av denna, utom när sammanfattningen

    a)

    är vilseledande, felaktig eller oförenlig i förhållande till de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar, eller

    b)

    inte tillhandahåller, i förhållande till de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, viktig information för att hjälpa presumtiva innehavare när de överväger huruvida de ska köpa sådana e-pengatoken.

    5.   Denna artikel påverkar inte annat skadeståndsansvar enligt nationell rätt.

    Artikel 53

    Marknadsföringsmaterial

    1.   Marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av en e-pengatoken eller ett upptagande till handel av en sådan e-pengatoken ska uppfylla samtliga följande krav:

    a)

    Marknadsföringsmaterialet kan lätt identifieras som sådant.

    b)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet är rättvisande, tydlig och inte vilseledande.

    c)

    Informationen i marknadsföringsmaterialet överensstämmer med informationen i vitboken om kryptotillgångar.

    d)

    I marknadsföringsmaterialet anges det tydligt att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts, och adressen till webbplatsen för utgivaren av e-pengatoken samt ett telefonnummer och en e-postadress för att kontakta utgivaren framgår tydligt.

    2.   Marknadsföringsmaterialet ska innehålla en tydlig och otvetydig förklaring om att innehavarna av e-pengatoken har rätt till inlösen gentemot utgivaren när som helst och till det nominella beloppet.

    3.   Marknadsföringsmaterialet och eventuella revideringar av detta ska offentliggöras på utgivarens webbplats.

    4.   Behöriga myndigheter ska inte kräva att marknadsföringsmaterialet godkänns innan det offentliggörs.

    5.   Marknadsföringsmaterialet ska på begäran anmälas till de behöriga myndigheterna.

    6.   Inget marknadsföringsmaterial får spridas före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Denna begränsning ska inte hindra utgivaren av e-pengatoken att genomföra marknadssonderingar.

    Artikel 54

    Investering av medel som erhållits i utbyte mot e-pengatoken

    Medel som utgivare av e-pengatoken tar emot i utbyte mot e-pengatoken och som skyddas i enlighet med artikel 7.1 i direktiv 2009/110/EG ska uppfylla följande:

    a)

    Minst 30 % av de mottagna medlen sätts alltid in på separata konton i kreditinstitut.

    b)

    De återstående medlen investeras i säkra lågrisktillgångar som klassificeras som mycket likvida finansiella instrument med minimal marknadsrisk, kreditrisk och koncentrationsrisk, i enlighet med artikel 38.1 i denna förordning, och är denominerade i samma officiella valuta som den som e-pengatoken hänvisar till.

    Artikel 55

    Planer för återhämtning och inlösen

    Avdelning III kapitel 6 ska gälla i tillämpliga delar för utgivare av e-pengatoken.

    Genom undantag från artikel 46.2 infaller det datum då återhämtningsplanen ska meddelas den behöriga myndigheten, med avseende på utgivare av e-pengatoken, inom sex månader från dagen för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

    Genom undantag från artikel 47.3 infaller det datum då planen för inlösen ska meddelas den behöriga myndigheten, med avseende på utgivare av e-pengatoken, inom sex månader från dagen för erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel.

    KAPITEL 2

    Betydande e-pengatoken

    Artikel 56

    Klassificering av e-pengatoken som betydande e-pengatoken

    1.   EBA ska klassificera e-pengatoken som betydande e-pengatoken om minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1 är uppfyllda

    a)

    under den period som omfattas av den första informationsrapport som avses i punkt 3 i denna artikel, efter erbjudandet till allmänheten eller ansökan om upptagande till handel av dessa token, eller

    b)

    under den period som omfattas av minst två på varandra följande informationsrapporter som avses i punkt 3 i denna artikel.

    2.   Om flera utgivare ger ut samma e-pengatoken ska uppfyllandet av de kriterier som anges i artikel 43.1 bedömas efter det att uppgifterna från de utgivarna har sammanställts.

    3.   De behöriga myndigheterna i utgivarens hemmedlemsstat ska minst två gånger per år till EBA och ECB rapportera information som är relevant för bedömningen av uppfyllandet av de kriterier som anges i artikel 43.1, i tillämpliga fall inbegripet de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

    Om utgivaren är etablerad i en medlemsstat vars officiella valuta inte är euron, eller om e-pengatoken hänvisar till en officiell medlemsstatsvaluta som inte är euron, ska de behöriga myndigheterna även översända den information som avses i första stycket till centralbanken i den medlemsstaten.

    4.   Om EBA drar slutsatsen att en e-pengatoken uppfyller de kriterier som anges i artikel 43.1 i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att klassificera e-pengatoken som en betydande e-pengatoken och översända detta utkast till utgivaren av e-pengatoken, den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, ECB och, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket i den här artikeln, centralbanken i den berörda medlemsstaten.

    Utgivare av sådana e-pengatoken, deras behöriga myndigheter, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    5.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken ska klassificeras som en betydande e-pengartoken inom 60 arbetsdagar från dagen för översändande enligt punkt 4 och omedelbart underrätta utgivaren av denna e-pengatoken och dess behöriga myndigheter om detta.

    6.   När en e-pengatoken har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 5, ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna e-pengatoken överföras från den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat till EBA i enlighet med artikel 117.4 inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

    EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

    7.   Genom undantag från punkt 6 ska tillsynsansvaret för utgivarna av betydande e-pengatoken denominerade i en annan officiell medlemsstatsvaluta än euron, där åtminstone 80 % av antalet innehavare och av transaktionsvolymen av de betydande e-pengatoken är koncentrerade i hemmedlemsstaten, inte överföras till EBA.

    Den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat ska årligen förse EBA med information om alla fall där det undantag som avses i första stycket tillämpas.

    Vid tillämpning av första stycket ska en transaktion anses äga rum i hemmedlemsstaten om betalaren eller betalningsmottagaren är etablerad i den medlemsstaten.

    8.   EBA ska årligen på nytt bedöma klassificeringen av betydande e-pengatoken på grundval av tillgänglig information, inbegripet ur de rapporter som avses i punkt 3 i denna artikel eller de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.

    Om EBA drar slutsatsen att vissa e-pengatoken inte längre uppfyller de kriterier som anges i artikel 43.1 i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om att inte längre klassificera e-pengatoken som betydande och översända detta utkast till utgivarna av dessa e-pengatoken, till de behöriga myndigheterna i utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i punkt 3 andra stycket i den här artikeln, den berörda medlemsstatens centralbank.

    Utgivare av sådana e-pengatoken, deras behöriga myndigheter, ECB och centralbanken i den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    9.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken inte längre ska klassificeras som en betydande e-pengartoken inom 60 arbetsdagar från dagen för det översändande som avses i punkt 8 och omedelbart underrätta utgivaren av denna e-pengatoken och utgivarens behöriga myndighet om detta beslut.

    10.   Om en e-pengatoken inte längre klassificeras som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 9 ska tillsynsansvaret för utgivaren av denna e-pengatoken överföras från EBA till den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

    EBA och den behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

    Artikel 57

    Frivillig klassificering av e-pengatoken som betydande e-pengatoken

    1.   En utgivare av en e-pengatoken som auktoriserats som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar, eller som ansöker om sådan auktorisation, får uppge att den önskar klassificera sin e-pengatoken som en betydande e-pengatoken. I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA, ECB och, i de fall som avses i artikel 56.3 andra stycket, den berörda medlemsstatens centralbank om en sådan begäran från utgivaren.

    För att e-pengatoken ska kunna klassificeras som betydande enligt denna artikel ska utgivaren av e-pengatoken med hjälp av en detaljerad verksamhetsplan visa att denna sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1.

    2.   EBA ska inom 20 arbetsdagar från dagen för den underrättelse som avses i punkt 1 i denna artikel utarbeta ett utkast till beslut med sitt yttrande på grundval av utgivarens verksamhetsplan om huruvida e-pengatoken uppfyller eller sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som anges i artikel 43.1, och översända detta utkast till beslut till den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat, till ECB och, i de fall som avses i artikel 56.3 andra stycket, till centralbanken i den berörda medlemsstaten.

    De behöriga myndigheterna för utgivare av sådana e-pengatoken, ECB och, i tillämpliga fall, centralbanken i den berörda medlemsstaten ska inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det utkastet till beslut lämna skriftliga synpunkter och kommentarer. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer innan ett slutligt beslut antas.

    3.   EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengatoken ska klassificeras som en betydande e-pengartoken inom 60 arbetsdagar från dagen för den underrättelse som avses i punkt 1 och omedelbart underrätta utgivaren av denna e-pengatoken och dess behöriga myndighet om detta.

    4.   Om en e-pengatoken har klassificerats som betydande enligt ett beslut som EBA fattat i enlighet med punkt 3 i denna artikel, ska tillsynsansvaret för utgivare av dessa e-pengatoken överföras från den behöriga myndigheten till EBA i enlighet med artikel 117.4 inom 20 arbetsdagar från dagen för översändande av det beslutet.

    EBA och de behöriga myndigheterna ska samarbeta för att säkerställa en smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

    5.   Genom undantag från punkt 4 ska tillsynsansvaret för utgivare av betydande e-pengatoken denominerade i en annan officiell medlemsstatsvaluta än euron, där åtminstone 80 % av innehavarna och av transaktionsvolymen av dessa betydande e-pengatoken är eller förväntas vara koncentrerade i hemmedlemsstaten, inte överföras till EBA.

    Den behöriga myndigheten i utgivarens hemmedlemsstat ska årligen förse EBA med information om tillämpningen av det undantag som anges i första stycket.

    Vid tillämpning av första stycket ska en transaktion anses äga rum i hemmedlemsstaten om betalaren eller betalningsmottagaren är etablerad i den medlemsstaten.

    Artikel 58

    Särskilda ytterligare skyldigheter för utgivare av e-pengatoken

    1.   Institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken ska omfattas av

    a)

    de krav som avses i artiklarna 36, 37, 38 och 45.1–45.4 i denna förordning, i stället för artikel 7 i direktiv 2009/110/EG,

    b)

    de krav som avses i artiklarna 35.2, 35.3, 35.5 och 45.5 i denna förordning, i stället för artikel 5 i direktiv 2009/110/EG.

    Genom undantag från artikel 36.9 ska, med avseende på utgivare av betydande e-pengatoken, den oberoende revisionen genomföras var sjätte månad från dagen för beslutet att klassificera e-pengatoken som betydande enligt artikel 56 eller 57, beroende på vad som är tillämpligt.

    2.   Hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter får kräva att institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken som inte är betydande uppfyller krav som avses i punkt 1 om det är nödvändigt för att hantera de risker som dessa bestämmelser syftar till att hantera, såsom likviditetsrisker, operativa risker eller risker som uppstår till följd av bristande efterlevnad av kraven för förvaltning av tillgångsreserven.

    3.   Artiklarna 22, 23 och 24.3 är tillämpliga på e-pengatoken denominerade i en valuta som inte är en officiell medlemsstatsvaluta.

    AVDELNING V

    AUKTORISATION AV OCH VERKSAMHETSVILLKOR FÖR LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

    KAPITEL 1

    Auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster

    Artikel 59

    Auktorisation

    1.   En person får inte tillhandahålla kryptotillgångstjänster i unionen såvida inte den personen är

    a)

    en juridisk person eller ett annat företag som har auktoriserats som leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 63, eller

    b)

    ett kreditinstitut, en värdepapperscentral, ett värdepappersföretag, en marknadsoperatör, ett institut för elektroniska pengar, ett förvaltningsbolag för fondföretag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder som får tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt artikel 60.

    2.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade i enlighet med artikel 63 ska ha ett säte i en medlemsstat där de utför åtminstone en del sina kryptotillgångstjänster. De ska ha sin faktiska företagsledning i unionen, och minst en av styrelseledamöterna ska ha sin hemvist i unionen.

    3.   Vid tillämpningen av punkt 1 a får andra företag som inte är juridiska personer endast tillhandahålla kryptotillgångstjänster om deras rättsliga form säkerställer en skyddsnivå för tredjeparts intressen som är likvärdig med den som ges av juridiska personer och om de är föremål för motsvarande tillsyn som är lämplig med hänsyn till deras rättsliga form.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster som auktoriserats i enlighet med artikel 63 ska alltid uppfylla villkoren för sin auktorisation.

    5.   En person som inte är en leverantör av kryptotillgångstjänster får inte använda ett namn eller ett företagsnamn eller utfärda marknadsföringsmaterial eller använda någon annan process som tyder på att denna är en leverantör av kryptotillgångstjänster eller som sannolikt kommer att skapa förvirring i detta avseende.

    6.   Behöriga myndigheter som beviljar auktorisation i enlighet med artikel 63 ska säkerställa att sådana auktorisationer specificerar de kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad att tillhandahålla.

    7.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha rätt att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i hela unionen, antingen genom etableringsrätten, inbegripet genom en filial, eller genom friheten att tillhandahålla tjänster. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller kryptotillgångstjänster över gränserna ska inte vara skyldiga att ha fysisk närvaro på en värdmedlemsstats territorium.

    8.   En leverantör av kryptotillgångstjänster som vill lägga till kryptotillgångstjänster till sin auktorisation i enlighet med artikel 63 ska ansöka om utvidgning av auktorisationen hos de behöriga myndigheter som beviljat auktorisationen, genom att komplettera och uppdatera de uppgifter som avses i artikel 62. En ansökan om utvidgning ska behandlas i enlighet med artikel 63.

    Artikel 60

    Vissa finansiella enheters tillhandahållande av kryptotillgångstjänster

    1.   Ett kreditinstitut får tillhandahålla kryptotillgångstjänster om det underrättar den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om de uppgifter som avses i punkt 7 minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

    2.   En värdepapperscentral som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (45) får endast tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning om den underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten minst 40 arbetsdagar innan denna tjänst tillhandahålls för första gången om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel.

    Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med tillhandahållande eller förvaltning av värdepapperskonton i samband med den avvecklingstjänst som avses i punkt 3 i avsnitt B i bilagan till förordning (EU) nr 909/2014.

    3.   Ett värdepappersföretag får tillhandahålla kryptotillgångstjänster i unionen som är likvärdiga med de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som det specifikt auktoriserats för enligt direktiv 2014/65/EU om det underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

    Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande:

    a)

    Förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med den anknutna tjänst som avses i punkt 1 i avsnitt B i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    b)

    Driften av en handelsplattform för kryptotillgångar anses likvärdig med driften av en multilateral handelsplattform och driften av en organiserad handelsplattform som avses i avsnitt A punkterna 8 och 9 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    c)

    Utbytet av kryptotillgångar mot medel och andra kryptotillgångar anses vara likvärdigt med handel för egen räkning enligt avsnitt A punkt 3 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    d)

    Utförandet av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses likvärdigt med det utförande av order för kunders räkning som avses i punkt 2 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    e)

    Placeringen av kryptotillgångar anses vara likvärdig med garantiverksamhet eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande och placering av finansiella instrument utan ett sådant fast åtagande som avses i avsnitt A punkterna 6 respektive 7 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    f)

    Mottagandet och vidarebefordran av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med mottagandet och vidarebefordran av order avseende ett eller flera finansiella instrument som avses i avsnitt A punkt 1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    g)

    Tillhandahållandet av rådgivning om kryptotillgångar anses vara likvärdigt med investeringsrådgivning enligt avsnitt A punkt 5 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    h)

    Tillhandahållandet av portföljförvaltning av kryptotillgångar anses vara likvärdigt med sådan portföljförvaltning som avses i avsnitt A punkt 4 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

    4.   Ett institut för elektroniska pengar som auktoriserats enligt direktiv 2009/110/EG får endast tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning och överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning med avseende på de e-pengatoken som det ger ut om det underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan det tillhandahåller dessa tjänster för första gången.

    5.   Ett förvaltningsbolag för fondföretag eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder får tillhandahålla kryptotillgångstjänster som är likvärdiga med den förvaltning av investeringsportföljer och de sidotjänster för vilken/vilka det auktoriserats enligt direktiv 2009/65/EG eller direktiv 2011/61/EU om det underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

    Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande:

    a)

    Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för kunders räkning anses vara likvärdigt med mottagande och överföring av order avseende finansiella instrument som avses i artikel 6.4 b iii i direktiv 2011/61/EU.

    b)

    Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar anses vara likvärdigt med den investeringsrådgivning som avses i artikel 6.4 b i) i direktiv 2011/61/EU och artikel 6.3 b i) i direktiv 2009/65/EG.

    c)

    Tillhandahållande av portföljförvaltning av kryptotillgångar anses vara likvärdigt med de tjänster som avses i artikel 6.4 a i direktiv 2011/61/EU och i artikel 6.3 a i direktiv 2009/65/EG.

    6.   En marknadsoperatör som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU får driva en handelsplattform för kryptotillgångar om den underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om de uppgifter som avses i punkt 7 i denna artikel minst 40 arbetsdagar innan dessa tjänster tillhandahålls för första gången.

    7.   Vid tillämpning av punkterna 1–6 ska följande uppgifter redovisas:

    a)

    En verksamhetsplan som anger de typer av kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla, inbegripet var och hur dessa tjänster ska marknadsföras.

    b)

    En beskrivning av

    i)

    de interna kontrollmekanismerna, policyer och förfaranden för att säkerställa efterlevnaden av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849,

    ii)

    ramen för riskbedömning för hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, och

    iii)

    kontinuitetsplanen.

    c)

    Den tekniska dokumentationen av IKT-systemen och säkerhetsarrangemangen och en beskrivning av dessa på ett icke-tekniskt språk.

    d)

    En beskrivning av förfarandet för separering av kunders kryptotillgångar och medel.

    e)

    En beskrivning av förvarings- och administrationspolicyn, om avsikten är att tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning.

    f)

    En beskrivning av handelsplattformens driftsregler och av förfarandena och systemet för att upptäcka marknadsmissbruk, om avsikten är att driva en handelsplattform för kryptotillgångar.

    g)

    En beskrivning av en icke-diskriminerande affärspolicy för relationen till kunder och en beskrivning av metoden för fastställande av priset på de kryptotillgångar som de erbjuder i utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar, om avsikten är att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar.

    h)

    En beskrivning av utförandepolicyn, om avsikten är att utföra order avseende kryptotillgångar för kunders räkning.

    i)

    Belägg för att de fysiska personer som tillhandahåller rådgivning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning eller förvaltar portföljer för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning har den kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter, om avsikten är att tillhandahålla rådgivning om kryptotillgångar eller tillhandahålla portföljförvaltning av kryptotillgångar.

    j)

    Huruvida kryptotillgångstjänsten avser tillgångsanknutna token, e-pengatoken eller andra kryptotillgångar.

    k)

    Information om hur sådana överföringstjänster kommer att tillhandahållas, om avsikten är att tillhandahålla överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning.

    8.   En behörig myndighet som tar emot en underrättelse som avses i punkterna 1–6 ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av en sådan underrättelse bedöma om alla uppgifter som krävs har lämnats. Om den behöriga myndigheten konstaterar att en underrättelse inte är fullständig, ska den omedelbart informera den underrättande enheten om detta och fastställa en tidsfrist inom vilken enheten är skyldig att lämna de uppgifter som saknas.

    Tidsfristen för att lämna de uppgifter som saknas får inte överstiga 20 arbetsdagar från och med dagen för begäran. Fram till utgången av denna tidsfrist ska varje period som anges i punkterna 1–6 tillfälligt avbrytas. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket den själv får besluta om, får detta inte leda till att en period som anges i punkterna 1–6 tillfälligt avbryts.

    Leverantören av kryptotillgångstjänster får inte börja tillhandahålla kryptotillgångstjänsterna så länge som anmälan är ofullständig.

    9.   De enheter som avses i punkterna 1–6 ska inte vara skyldiga att lämna uppgifter enligt punkt 7 som de tidigare lämnat till den behöriga myndigheten om dessa uppgifter är identiska. När de enheter som avses i punkterna 1–6 lämnar de uppgifter som avses i punkt 7 ska de uttryckligen ange att alla uppgifter som lämnats tidigare fortfarande är aktuella.

    10.   Om de enheter som avses i punkterna 1–6 i denna artikel tillhandahåller kryptotillgångstjänster, ska de inte omfattas av artiklarna 62, 63, 64, 67, 83 och 84.

    11.   Den rätt att tillhandahålla kryptotillgångstjänster som avses i punkterna 1–6 i denna artikel ska återkallas efter återkallandet av den relevanta auktorisation som gjorde det möjligt för respektive enhet att tillhandahålla kryptotillgångstjänster utan att behöva erhålla auktorisation i enlighet med artikel 59.

    12.   Behöriga myndigheter ska till Esma meddela de uppgifter som anges i artikel 109.5 efter att ha kontrollerat att de uppgifter som avses i punkt 7 är fullständiga.

    Esma ska göra sådana uppgifter tillgängliga i det register som avses i artikel 109 senast på startdatumet för det planerade tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

    13.   ESMA ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de uppgifter som avses i punkt 7.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    14.   Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för den anmälan som avses i punkt 7.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 61

    Tillhandahållande av kryptotillgångstjänster uteslutande på kundens initiativ

    1.   Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller en kryptotillgångstjänst eller utför kryptotillgångsverksamhet uteslutande på initiativ av en kund som är etablerad eller befinner sig i unionen ska auktorisationskravet enligt artikel 59 inte tillämpas på tredjelandsföretagets tillhandahållande av tjänsten eller utförande av verksamheten åt denna kund, inte heller i samband med en relation som har specifikt samband med tillhandahållandet av denna kryptotillgångstjänst eller utförandet av denna kryptotillgångsverksamhet.

    Utan att det påverkar koncerninterna relationer ska det inte betraktas som tjänster som tillhandahålls uteslutande på kundens initiativ om ett tredjelandsföretag, inbegripet genom en enhet som agerar för dess räkning eller har nära förbindelser med ett sådant tredjelandsföretag eller någon person som agerar åt en sådan enhet, söker upp kunder eller presumtiva kunder i unionen, oavsett vilka kommunikationsmedel som används för uppsökning, reklam eller annonsering i unionen.

    Andra stycket ska tillämpas oavsett om det i eventuella bestämmelser eller friskrivningar i avtal anges något annat, inbegripet eventuella bestämmelser eller friskrivningar om att ett tredjelandsföretags tillhandahållande av tjänster ska anses vara en tjänst som tillhandahålls uteslutande på kundens eget initiativ.

    2.   Ett tillhandahållande uteslutande på kundens initiativ som avses i punkt 1 ska inte berättiga tredjelandsföretaget att marknadsföra nya typer av kryptotillgångar eller kryptotillgångstjänster till den kunden.

    3.   Esma ska senast den 30 december 2024 utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för att specificera de situationer i vilka ett tredjelandsföretag anses vända sig till kunder som är etablerade i eller befinner sig i unionen.

    För att främja konvergens och en konsekvent tillsyn när det gäller risken för missbruk av denna artikel ska Esma också utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för tillsynspraxis för att upptäcka och förhindra att den här förordningen kringgås.

    Artikel 62

    Ansökan om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster

    1.   Juridiska personer eller andra företag som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska ansöka om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

    2.   Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

    a)

    Namn, inklusive officiellt namn och eventuella andra företagsnamn som ska användas, identifieringskoden för juridiska personer för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster, den webbplats som drivs av leverantören, en e-postadress och ett telefonnummer för att kontakta leverantören och dennas fysiska adress.

    b)

    Rättslig form för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

    c)

    Bolagsordning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster, i tillämpliga fall.

    d)

    En verksamhetsplan som anger de typer av kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla, inbegripet var och hur dessa tjänster ska marknadsföras.

    e)

    Bevis på att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller de krav på försiktighetsarrangemang som anges i artikel 67.

    f)

    En beskrivning av den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters styrningsarrangemang.

    g)

    Bevis på att medlemmar i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har tillräckligt gott anseende och lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att leda denna leverantör.

    h)

    Identiteten på alla aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och storleken på dessa innehav, samt bevis på att dessa personer har tillräckligt gott anseende.

    i)

    En beskrivning av den ansökande kryptotillgångstjänsteleverantörens interna kontrollmekanismer, policyer och förfaranden för att identifiera, bedöma och hantera risker, inbegripet risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, och kontinuitetsplan.

    j)

    Den tekniska dokumentationen av IKT-systemen och säkerhetsarrangemangen och en beskrivning av dessa på ett icke-tekniskt språk.

    k)

    En beskrivning av förfarandet för separering av kunders kryptotillgångar och medel.

    l)

    En beskrivning av den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters förfaranden för att hantera klagomål.

    m)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla förvaring och administration av kryptotillgångar för kunders räkning, en beskrivning av förvarings- och administrationspolicyn.

    n)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att driva en handelsplattform för kryptotillgångar, en beskrivning av handelsplattformens driftsregler och av förfarandet och systemet för att upptäcka marknadsmissbruk.

    o)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att utbyta kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar, en beskrivning av en icke-diskriminerande affärspolicy för relationen till kunder och en beskrivning av metoden för fastställande av priset på de kryptotillgångar som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster erbjuder i utbyte mot medel eller andra kryptotillgångar.

    p)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att utföra order avseende kryptotillgångar för kunders räkning, en beskrivning av utförandepolicyn.

    q)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla rådgivning om kryptotillgångar eller portföljförvaltning av kryptotillgångar, bevis på att de fysiska personer som tillhandahåller rådgivning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning eller förvaltar portföljer för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänsters räkning har den kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter.

    r)

    Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla överföringstjänster för kryptotillgångar för kunders räkning, information om hur sådana överföringstjänster kommer att tillhandahållas.

    s)

    Typ av kryptotillgång för vilken kryptotillgångstjänsten gäller.

    3.   Vid tillämpning av punkt 2 g och h ska en ansökande leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahålla bevis på allt nedanstående:

    a)

    Att inte någon av medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

    b)

    Att medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster kollektivt har de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som är lämpliga för att leda leverantören av kryptotillgångstjänster, och att det krävs av dessa personer att de avsätter tillräckligt med tid för att utföra sina uppdrag.

    c)

    Att inte någon aktieägare eller medlem, oavsett om den är direkt eller indirekt, som har kvalificerade innehav i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster förekommer i något belastningsregister när det gäller fällande domar eller har ålagts sanktioner enligt tillämplig handelsrätt, insolvensrätt och lagstiftning om finansiella tjänster, eller med avseende på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

    4.   De behöriga myndigheterna ska inte kräva att en ansökande leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel som de redan har mottagit i enlighet med respektive auktorisationsförfarande i enlighet med direktiv 2009/110/EG, 2014/65/EU eller (EU) 2015/2366, eller i enlighet med nationell rätt som är tillämplig på kryptotillgångstjänster innan den 29 juni 2023, förutsatt att sådana uppgifter eller sådana dokument som tidigare lämnats fortfarande är aktuella.

    5.   Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    6.   Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för de uppgifter som ska ingå i ansökan om auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 63

    Bedömning av ansökan om auktorisation och beviljande eller nekande av auktorisation

    1.   De behöriga myndigheterna ska omgående och under alla omständigheter inom fem arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan enligt artikel 62.1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

    2.   De behöriga myndigheterna ska inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan enligt artikel 62.1 bedöma om ansökan är fullständig genom att kontrollera att de uppgifter som anges i artikel 62.2 har lämnats in.

    Om ansökan inte är fullständig ska de behöriga myndigheterna fastställa en tidsfrist inom vilken den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster ska lämna de uppgifter som saknas.

    3.   De behöriga myndigheterna får neka att pröva ansökningar om de fortfarande är ofullständiga efter utgången av den tidsfrist som fastställts av dem i enlighet med punkt 2 andra stycket.

    4.   När en ansökan är fullständig ska de behöriga myndigheterna omedelbart underrätta den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster om detta.

    5.   Innan de behöriga myndigheterna beviljar eller nekar auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster ska de samråda med de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har en av följande ställningar i förhållande till ett kreditinstitut, en värdepapperscentral, ett värdepappersföretag, en marknadsoperatör, ett förvaltningsbolag för fondföretag, en förvaltare av alternativa investeringsfonder, ett betalningsinstitut, ett försäkringsföretag, ett institut för elektroniska pengar eller ett tjänstepensionsinstitut som är auktoriserad/auktoriserat i den andra medlemsstaten,

    a)

    den är dess dotterföretag,

    b)

    den är ett dotterföretag till moderföretaget för den enheten, eller

    c)

    den kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar den enheten.

    6.   Innan de behöriga myndigheterna beviljar eller nekar en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster

    a)

    får de samråda med de behöriga myndigheterna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt finansunderrättelseenheter för att kontrollera att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte har varit föremål för en utredning av handlingar som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism,

    b)

    ska de säkerställa att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster som bedriver verksamhet eller förlitar sig på tredje parter som är etablerade i högrisktredjeländer som identifierats enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 följer de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artiklarna 26.2, 45.3 och 45.5 i det direktivet,

    c)

    ska de när så är lämpligt säkerställa att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har infört lämpliga förfaranden för att följa de bestämmelser i nationell rätt som införlivar artikel 18a.1 och 18a.3 i direktiv (EU) 2015/849.

    7.   Om det finns nära förbindelser mellan den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myndigheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

    8.   Behöriga myndigheter ska neka auktorisation om en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster har nära förbindelser omfattas av lagar och andra författningar i ett tredjeland och om dessa, eller svårigheter vid tillämpningen av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndigheternas tillsynsfunktion.

    9.   De behöriga myndigheterna ska inom 40 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan bedöma om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster efterlever denna avdelning och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om beviljande eller nekande av auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. De behöriga myndigheterna ska underrätta sökanden om sitt beslut inom fem arbetsdagar från dagen för beslutet. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till arten och omfattningen av och komplexiteten hos de kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla.

    10.   De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster om det finns objektiva och påvisbara belägg för att

    a)

    ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster utgör ett hot mot dess effektiva, sunda och ansvarsfulla ledning och kontinuiteten i dess verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunder och marknadens integritet, eller exponerar den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster för en allvarlig risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

    b)

    medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller de kriterier som anges artikel 68.1,

    c)

    de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller de kriterier för tillräckligt gott anseende som anges i artikel 68.2,

    d)

    den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, något av kraven i denna avdelning.

    11.   Esma och EBA ska gemensamt utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 respektive artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för bedömningen av lämpligheten hos medlemmarna i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

    Esma och EBA ska utfärda de riktlinjer som avses i första stycket senast den 30 juni 2024.

    12.   Behöriga myndigheter får under bedömningsperioden enligt punkt 9 och inte senare än den tjugonde arbetsdagen i den perioden begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska göras skriftligen till den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

    Bedömningsperioden enligt punkt 9 ska tillfälligt avbrytas mellan det datum då de behöriga myndigheterna begär in de uppgifter som saknas och det datum då svar tas emot från den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster. Avbrottet får inte överskrida 20 arbetsdagar. Om de behöriga myndigheterna därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande av uppgifterna, vilket de själva får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden enligt punkt 9 tillfälligt avbryts.

    13.   De behöriga myndigheterna ska inom två arbetsdagar från beviljandet av auktorisationen meddela Esma de uppgifter som anges i artikel 109.5. De behöriga myndigheterna ska även underrätta Esma om de fall då auktorisation har nekats. Esma ska göra de uppgifter som avses i artikel 109.5 tillgängliga i det register som avses i den artikeln senast på startdatumet för tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

    Artikel 64

    Återkallande av auktorisationen för en leverantör av kryptotillgångstjänster

    1.   De behöriga myndigheterna ska återkalla auktorisationen för en leverantör av kryptotillgångstjänster om leverantören av kryptotillgångstjänster

    a)

    inte har utnyttjat sin auktorisation inom tolv månader från dagen för beviljande av auktorisationen,

    b)

    uttryckligen har avsagt sig auktorisationen,

    c)

    inte har tillhandahållit kryptotillgångstjänster under nio på varandra följande månader,

    d)

    har erhållit auktorisationen på otillbörligt sätt, såsom genom att lämna oriktiga uppgifter i sin ansökan om auktorisation,

    e)

    inte längre uppfyller de villkor enligt vilka auktorisationen beviljades och inte har vidtagit den korrigerande åtgärd som den behöriga myndigheten har begärt inom en angiven tidsfrist,

    f)

    inte har inrättat system, förfaranden och arrangemang för förebyggande och upptäckt av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, eller

    g)

    allvarligt har överträtt denna förordning, inbegripet bestämmelserna om skydd av innehavare av kryptotillgångar eller av kunder till leverantörer av kryptotillgångstjänster, eller marknadsintegritet.

    2.   De behöriga myndigheterna får återkalla auktorisationen som leverantör av kryptotillgångstjänster i följande situationer:

    a)

    Leverantören av kryptotillgångstjänster har överträtt de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849.

    b)

    Om en leverantör av kryptotillgångstjänster har förlorat sin auktorisation som betalningsinstitut eller sin auktorisation som institut för elektroniska pengar och leverantören av kryptotillgångstjänster har underlåtit att åtgärda situationen inom 40 kalenderdagar.

    3.   Om en behörig myndighet återkallar en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster ska den utan onödigt dröjsmål underrätta Esma och de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna. Esma ska göra sådan information tillgänglig i det register som avses i artikel 109.

    4.   De behöriga myndigheterna får begränsa återkallandet av auktorisationen till en viss kryptotillgångstjänst.

    5.   Innan en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster återkallas ska de behöriga myndigheterna samråda med den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, om den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster

    a)

    är ett dotterföretag till en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten,

    b)

    är ett dotterföretag till moderföretaget för en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten,

    c)

    kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

    6.   Innan en auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster återkallas får de behöriga myndigheterna samråda med den myndighet som är behörig att övervaka att leverantören av kryptotillgångstjänster följer reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

    7.   EBA, Esma och alla behöriga myndigheter i en värdmedlemsstat får när som helst begära att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten undersöker om en leverantör av kryptotillgångstjänster fortfarande uppfyller de villkor enligt vilka auktorisationen beviljades när det finns skäl att misstänka att så inte längre skulle vara fallet.

    8.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden som säkerställer att deras kunders kryptotillgångar och medel inom rimlig tid och på ett ordnat sätt överförs till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster när en auktorisation återkallas.

    Artikel 65

    Gränsöverskridande tillhandahållande av kryptotillgångstjänster

    1.   En leverantör av kryptotillgångstjänster som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i mer än en medlemsstat ska lämna följande information till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten:

    a)

    En förteckning över de medlemsstater där leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster.

    b)

    De kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla över gränserna.

    c)

    Startdatum för det planerade tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

    d)

    En förteckning över all annan verksamhet som tillhandahålls av leverantören av kryptotillgångstjänster och som inte omfattas av denna förordning.

    2.   Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den information som avses i punkt 1 meddela denna information till de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna, till Esma och till EBA.

    3.   Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljat auktorisationen ska utan dröjsmål informera den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster om det meddelande som avses i punkt 2.

    4.   Leverantören av kryptotillgångstjänster får börja tillhandahålla kryptotillgångstjänster i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten från och med dagen för mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3 eller senast från och med den 15:e kalenderdagen efter att ha lämnat den information som avses i punkt 1.

    KAPITEL 2

    Skyldigheter för alla leverantörer av kryptotillgångstjänster

    Artikel 66

    Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kunders bästa intresse

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med sina kunders och presumtiva kunders bästa intresse.

    2.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ge sina kunder information som är rättvisande, tydlig och inte vilseledande, inbegripet i marknadsföringsmaterial, som ska identifieras som sådant. Leverantörer av kryptotillgångstjänster får inte, avsiktligt eller genom vårdslöshet, vilseleda en kund i fråga om de verkliga eller upplevda fördelarna med kryptotillgångar.

    3.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska varna kunderna för riskerna med transaktioner med kryptotillgångar.

    När leverantörer av kryptotillgångstjänster driver en handelsplattform för kryptotillgångar, utbyter kryptotillgångar mot medel eller andra kryptotillgångar, tillhandahåller rådgivning om kryptotillgångar eller tillhandahåller portföljförvaltning av kryptotillgångar ska de förse sina kunder med hyperlänkar till alla vitböcker om kryptotillgångar för de kryptotillgångar med avseende på vilka de tillhandahåller dessa tjänster.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska offentliggöra sina policyer för prissättning, kostnader och avgifter på en väl synlig plats på sin webbplats.

    5.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska på en framträdande plats på sin webbplats offentliggöra information om de huvudsakliga negativa konsekvenserna för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser av den konsensusmekanism som används för att ge ut varje kryptotillgång för vilken de tillhandahåller tjänster. Denna information får hämtas från vitböckerna om kryptotillgångar.

    6.   Esma ska, i samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn avseende innehållet, metoderna och presentationen när det gäller den information som avses i punkt 5 med avseende på hållbarhetsindikatorerna för negativa konsekvenser för klimatet och andra miljörelaterade negativa konsekvenser.

    Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket ska Esma beakta de olika typer av konsensusmekanismer som används för att validera kryptotillgångstransaktioner, deras incitamentsstrukturer och användningen av energi, förnybar energi och naturresurser, produktion av avfall och växthusgasutsläpp. Esma ska uppdatera de tekniska standarderna för tillsyn mot bakgrund av den regulatoriska och tekniska utvecklingen.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 67

    Försiktighetskrav

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska alltid ha försiktighetsarrangemang inrättade som minst motsvarar det högsta av följande:

    a)

    Beloppet för de permanenta minimikapitalkrav som anges i bilaga IV, beroende på typen av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

    b)

    En fjärdedel av de fasta omkostnaderna för det föregående året, som ska ses över årligen.

    2.   En leverantör av kryptotillgångstjänster som inte har bedrivit verksamhet under ett år från och med den dag då den började tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska vid den beräkning som avses i punkt 1 b använda de förväntade fasta omkostnader som anges i de prognoser för de första tolv månadernas tillhandahållande av tjänster som lämnades i dess ansökan om auktorisation.

    3.   Vid tillämpning av punkt 1 b ska leverantörer av kryptotillgångstjänster beräkna sina fasta omkostnader för det föregående året med hjälp av siffror från det tillämpliga bokföringsregelverket, genom att dra av följande poster från de totala utgifterna efter vinstutdelning till aktieägare eller medlemmar i deras senaste av revisor granskade årsredovisning eller, om av revisor granskade räkenskaper inte är tillgängliga, i en årsredovisning som godkänts av nationella tillsynsorgan:

    a)

    Bonusar till personalen och annan ersättning, i den mån dessa är beroende av en nettovinst för leverantören av kryptotillgångstjänster för det relevanta året.

    b)

    Anställdas, styrelseledamöters och delägares vinstandelar.

    c)

    Annan vinstdisposition och annan rörlig ersättning, i den mån dessa är helt diskretionära.

    d)

    Icke-återkommande kostnader från extraordinär verksamhet.

    4.   De försiktighetsarrangemang som avses i punkt 1 ska utformas på något av följande sätt eller som en kombination av dessa:

    a)

    En kapitalbas bestående av de kärnprimärkapitalposter och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av tröskelvärden för undantag enligt artiklarna 46 och 48 i den förordningen.

    b)

    En försäkring som täcker de av unionens territorier där kryptotillgångstjänster tillhandahålls eller en jämförbar garanti.

    5.   Den försäkring som avses i punkt 4 b ska offentliggöras på webbplatsen tillhörande leverantören av kryptotillgångstjänster och ska minst ha samtliga följande egenskaper:

    a)

    En inledande löptid på minst ett år.

    b)

    En uppsägningstid på minst 90 dagar.

    c)

    Den har tecknats hos ett företag som är auktoriserat att tillhandahålla försäkringar, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

    d)

    Den tillhandahålls av en tredjepartsenhet.

    6.   Den försäkring som avses i punkt 4 b ska täcka risken för allt nedanstående:

    a)

    Förlust av dokument.

    b)

    Falska eller vilseledande uppgifter.

    c)

    Handlingar, fel eller försummelser som leder till åsidosättande av

    i)

    förpliktelser enligt lagar och andra författningar,

    ii)

    skyldigheten att agera hederligt, rättvist och professionellt gentemot kunder,

    iii)

    tystnadsplikt.

    d)

    Underlåtenhet att inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden för att förhindra intressekonflikter.

    e)

    Förluster till följd av avbrott i affärsverksamheten eller systemfel.

    f)

    Grov oaktsamhet i samband med skyddet av kunders kryptotillgångar eller medel, när det är tillämpligt på affärsmodellen.

    g)

    Ansvaret hos leverantören av kryptotillgångstjänster gentemot kunder i enlighet med artikel 75.8.

    Artikel 68

    Styrningsarrangemang

    1.   Medlemmarna i ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha tillräckligt gott anseende och lämpliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter, både enskilt och kollektivt, för att kunna utföra sina uppgifter. Medlemmarna i ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende. De ska även visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter ändamålsenligt.

    2.   Aktieägare och medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade innehav i leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha tillräckligt gott anseende och får i synnerhet inte ha dömts för brott som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism eller andra brott som skulle påverka deras goda anseende.

    3.   Om det inflytande som utövas av de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har kvalificerade aktieinnehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster sannolikt kommer att ha en skadlig inverkan på en sund och ansvarsfull ledning av denna leverantör av kryptotillgångstjänster, ska de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder för att hantera dessa risker.

    Sådana åtgärder får inbegripa ansökningar om domstolsförelägganden eller sanktioner mot medlemmar av företagsledningen eller bestå i att den rösträtt som är knuten till de aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är direkta eller indirekta, som har det kvalificerade innehavet upphävs.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska anta policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att säkerställa att denna förordning följs.

    5.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha personal som har de kunskaper och färdigheter och den sakkunskap som krävs för att fullgöra det ansvar som den tilldelas, med beaktande av omfattningen, arten och räckvidden av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

    6.   Ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster ska bedöma och regelbundet se över ändamålsenligheten i de arrangemang och förfaranden för policyer som införts för att efterleva kapitlen 2 och 3 i denna avdelning och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

    7.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av kryptotillgångstjänster. För detta ändamål ska leverantörer av kryptotillgångstjänster använda lämpliga och proportionerliga resurser och förfaranden, inbegripet motståndskraftiga och säkra IKT-system enligt kraven i förordning (EU) 2022/2554.

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska fastställa en kontinuitetspolicy som ska inbegripa IKT-kontinuitetplaner samt åtgärds- och återställningsplaner avseende IKT som upprättas enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EU) 2022/2554, och som syftar till att, i händelse av avbrott i deras IKT-system och förfaranden, säkerställa bevarande av väsentliga data och funktioner och upprätthållande av kryptotillgångstjänster eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana data och funktioner och ett snabbt återupptagande av kryptotillgångstjänster.

    8.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha mekanismer, system och förfaranden enligt kraven i förordning (EU) 2022/2554, samt ändamålsenliga förfaranden och arrangemang för riskbedömning, för att följa de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktiv (EU) 2015/849. De ska övervaka och med jämna mellanrum utvärdera hur adekvata och effektiva dessa mekanismer, system och förfaranden är, med beaktande av omfattningen, arten och urvalet av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls, och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha system och förfaranden som värnar uppgifters tillgänglighet, äkthet, integritet och konfidentialitet enligt förordning (EU) 2022/2554.

    9.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska se till att alla tjänster, all verksamhet, alla order och alla transaktioner avseende kryptotillgångar som de utför dokumenteras. Denna dokumentation ska göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att fullgöra sina tillsynsuppgifter och vidta åtgärder för efterlevnad, och i synnerhet för att kontrollera om leverantörerna av kryptotillgångstjänster har fullgjort alla sina skyldigheter, inbegripet skyldigheterna gentemot kunder eller presumtiva kunder och i fråga om marknadens integritet.

    Den dokumentation som bevaras i enlighet med första stycket ska tillhandahållas kunder på begäran och ska sparas i fem år, och när detta begärs av den behöriga myndigheten, innan fem år har gått, upp till sju år.

    10.   Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

    a)

    åtgärderna för säkerställande av kontinuitet och regelbundenhet vid utförandet av de kryptotillgångstjänster som avses i punkt 7,

    b)

    den dokumentering som ska ske av alla tjänster, all verksamhet, alla order och alla transaktioner som utförs avseende kryptotillgångar, som avses i punkt 9.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 69

    Information till behöriga myndigheter

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska utan dröjsmål underrätta sin behöriga myndighet om alla ändringar av ledningsorganet, innan de nya medlemmarna utför någon verksamhet, och ska förse sin behöriga myndighet med all information som krävs för att bedöma efterlevnaden av artikel 68.

    Artikel 70

    Säker förvaring av kunders kryptotillgångar och medel

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster som innehar kryptotillgångar som tillhör kunder eller har medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar ska införa lämpliga arrangemang för att skydda kundernas äganderätt, särskilt i händelse av insolvens hos leverantören av kryptotillgångstjänster, och för att förhindra att kunders kryptotillgångar används för egen räkning.

    2.   Om deras affärsmodeller eller kryptotillgångstjänster förutsätter att kunders medel, med undantag för e-pengartoken, innehas, ska leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för att skydda kundernas äganderätt och förhindra att kundernas medel används för egen räkning.

    3.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska, i slutet av den arbetsdag som följer på den dag kundernas medel, med undantag för e-pengatoken, har mottagits, placera dessa medel hos ett kreditinstitut eller en centralbank.

    Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kunders medel, med undantag för e-pengatoken, hos ett kreditinstitut eller en centralbank hålls på ett konto som kan identifieras separat från konton som används för medel som tillhör leverantörerna av kryptotillgångstjänster.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster får själva, eller genom en tredje part, tillhandahålla betaltjänster med anknytning till den kryptotillgångstjänst de erbjuder, förutsatt att leverantören av kryptotillgångstjänster själv eller tredje parten är auktoriserad att tillhandahålla dessa tjänster enligt direktiv (EU) 2015/2366.

    Om betaltjänster tillhandahålls ska leverantörer av kryptotillgångstjänster underrätta sina kunder om allt nedanstående:

    a)

    Arten och villkoren för dessa tjänster, inbegripet hänvisningar till tillämplig nationell rätt och till kundernas rättigheter.

    b)

    Huruvida dessa tjänster tillhandahålls direkt av dem eller av en tredje part.

    5.   Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster som är institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller kreditinstitut.

    Artikel 71

    Förfarande för hantering av klagomål

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inrätta och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för en snabb, rättvis och konsekvent hantering av klagomål från kunder och ska offentliggöra beskrivningar av dessa förfaranden.

    2.   Kunder ska kunna lämna in klagomål kostnadsfritt till leverantörer av kryptotillgångstjänster.

    3.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska informera kunderna om möjligheten att lämna in ett klagomål. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska till kunderna tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och ska föra register över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid informera sina kunder om resultatet av sådana utredningar.

    5.   Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 72

    Identifiering, förebyggande, hantering av och information om intressekonflikter

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska genomföra och upprätthålla ändamålsenliga policyer och förfaranden, med beaktande av omfattningen, arten och urvalet av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls, för att identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter mellan

    a)

    dem själva och

    i)

    deras aktieägare eller medlemmar,

    ii)

    någon person som genom kontroll har en direkt eller indirekt koppling till leverantörerna av kryptotillgångstjänster eller deras aktieägare eller medlemmar,

    iii)

    medlemmar i deras ledningsorgan,

    iv)

    deras anställda, eller

    v)

    deras kunder, eller

    b)

    två eller flera kunder vars ömsesidiga intressen står i konflikt med varandra.

    2.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska på en framträdande plats på sin webbplats informera sina kunder och presumtiva kunder om den allmänna arten av och källorna till de intressekonflikter som avses i punkt 1 och om de åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

    3.   Den information som avses i punkt 2 ska lämnas i elektroniskt format och ska innehålla tillräckligt detaljerade uppgifter, med beaktande av varje kunds art, för att varje kund ska kunna fatta ett välgrundat beslut om den kryptotillgångstjänst inom vars ram intressekonflikten uppstår.

    4.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska bedöma och minst en gång per år se över sin policy för intressekonflikter och vidta alla lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i detta avseende.

    5.   Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera

    a)

    kraven för de policyer och förfaranden som avses i punkt 1, med beaktande av de tillhandahållna kryptotillgångstjänsternas omfattning, art och spännvidd,

    b)

    närmare uppgifter och metod när det gäller innehållet i den information som avses i punkt 2.

    Esma ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 30 juni 2024.

    Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

    Artikel 73

    Utkontraktering

    1.   Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utkontrakterar tjänster eller verksamhet till tredje parter för utförandet av operativa funktioner ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika ytterligare operativa risker. De ska förbli fullt ansvariga för att fullgöra alla sina skyldigheter enligt denna avdelning och ska se till att följande villkor alltid är uppfyllda:

    a)