(1)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet för ett digitalt Europa (nedan kallat programmet) för perioden 2021–2027, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (4), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(2)

Programmet bör inrättas för en sjuårsperiod så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetramens löptid, som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (5) (nedan kallad den fleråriga budgetramen 2021–2027).

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (6) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på programmet. I budgetförordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(4)

Enligt artikel 193.2 i budgetförordningen får bidrag tilldelas för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas. Emellertid får inga stödberättigande kostnader hänföra sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall. För att undvika avbrott i unionsstödet som skulle kunna inverka negativt på unionens intressen bör det vara möjligt att i finansieringsbeslutet föreskriva att verksamheter och underliggande kostnader, under en begränsad tidsperiod i början av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och endast i vederbörligen motiverade fall, ska vara stödberättigande från och med början av budgetåret 2021, även om de genomfördes och ådrogs innan bidragsansökan lämnades in.

(5)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (7) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (8), (Euratom, EG) nr 2185/96 (9) och (EU) 2017/1939 (10) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (11).

I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(6)

Enligt rådets beslut 2013/755/EU (12) bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Ändamålsenligheten i deras deltagande i programmet bör övervakas och regelbundet utvärderas av kommissionen.

(7)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13) bör programmet utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav som motsvarar befintliga behov och uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (14), samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks, och med beaktande av befintliga ramar för mätning och riktmärkning på det digitala området. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av programmets faktiska konsekvenser.

(8)

Programmet bör säkerställa största möjliga öppenhet och ansvarsskyldighet när det gäller innovativa finansiella instrument och mekanismer som involverar unionens budget, med avseende på deras bidrag till att uppnå unionens mål, både när det gäller ursprungliga förväntningar och slutresultaten.

(9)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 framhölls behovet av att unionen investerar i en digitalisering av sina ekonomier och tar itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och berika europeisk konkurrenskraft och innovation, livskvalitet och social struktur. Europeiska rådet konstaterade att digital omvandling erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta en del av de utmaningar som den digitala omvandlingen medför samt en översyn av de politikområden som påverkas av digitaliseringen.

(10)

Europeiska rådet slog särskilt fast att unionen omgående bör reagera på nya utvecklingstrender, inbegripet frågor som artificiell intelligens (AI) och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik), med samtidigt säkerställande av dataskydd i fullständig överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679, digitala rättigheter, grundläggande rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för AI senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för unionen att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.

(11)

Ett lyckat genomförande av Fonden för ett sammanlänkat Europa som inrättas genom en Europaparlamentets och rådets förordning och den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation som inrättats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (15) skulle stärka uppbyggnaden av en stark europeisk digital ekonomi och ett starkt europeiskt digitalt samhälle.

(12)

I sitt meddelande av den 14 februari 2018 med titeln En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 beskriver kommissionen, med beaktande av alternativen för den nya fleråriga budgetramen, ett program för Europas digitala omvandling som syftar till smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, uppkopplingar och cybersäkerhet. Programmet skulle sträva efter att befästa EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, AI, robotteknik och stordata. Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin och skulle bidra betydligt till att överbrygga och täppa till kompetensgapet i EU så att medborgarna har den kompetens och kunskap som krävs för att hantera den digitala omvandlingen.

(13)

Kommissionens meddelande av den 25 april 2018 med titeln Mot ett gemensamt dataområde i EU behandlar de nya åtgärder som ska vidtas som ett avgörande steg mot ett gemensamt dataområde i unionen, ett sammanhängande digitalt område med en omfattning som kommer att möjliggöra utvecklingen av och innovationen i fråga om nya databaserade produkter och tjänster.

(14)

Programmets allmänna mål bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja bättre utnyttjande av den industriella potentialen i de politiska strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling, till gagn för medborgare och företag i hela unionen, inklusive dess yttersta randområden och dess ekonomiskt missgynnade områden. Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen: Högpresterande datorsystem; Artificiell intelligens; Cybersäkerhet och förtroende; Avancerade digitala färdigheter; samt Införande och bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa centrala politikområden bör programmet också syfta till en mer enhetlig politik på unionsnivå, i medlemsstaterna och i regionerna och till att sammanföra privata och industriella medel för att öka investeringar och utveckla starkare synergier. Vidare bör programmet stärka unionens konkurrenskraft och dess ekonomis motståndskraft.

(15)

De fem specifika målen är åtskilda men ändå beroende av varandra. Exempelvis behöver AI cybersäkerhet för att vara tillförlitlig, kapacitet inom högpresterande datorsystem (high performance computing, HPC) är avgörande som stöd för lärande inom ramen för AI och alla de tre kapaciteterna kräver avancerade digitala färdigheter. Även om enskilda åtgärder inom programmet hör till ett enskilt specifikt mål bör målen inte betraktas som separata, utan snarare som kärnan i ett sammanhängande paket.

(16)

Det finns ett behov av att stödja små och medelstora företag som har för avsikt att utnyttja den digitala omvandlingen i sina produktionsprocesser. Sådant stöd skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att bidra till tillväxten i den europeiska ekonomin genom ett effektivt resursutnyttjande.

(17)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter (EDIH) bör ha en central roll i genomförandet av programmet, vilket bör främja ett brett införande av avancerad digital teknik i industrin, i synnerhet i små och medelstora företag och andra enheter som har upp till 3 000 anställda (nedan kallade midcap-bolag), i offentliga organisationer och i den akademiska världen. I syfte att klargöra åtskillnaden mellan digitala innovationsknutpunkter som uppfyller urvalskriterierna inom programmet och digitala innovationsknutpunkter som inrättats till följd av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 med titeln Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter och som finansieras genom andra källor, bör de knutpunkter som finansieras genom programmet kallas europeiska digitala innovationsknutpunkter. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör fungera som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inbegripet HPC, AI och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De bör även tillhandahålla stöd på området avancerade digitala färdigheter, till exempel genom samordning med utbildningsanordnare för att tillhandahålla kortare utbildningar för arbetstagare och praktiktjänstgöringar för studenter. Nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa en bred geografisk täckning i hela Europa och bör bidra till de yttersta randområdenas deltagande i den digitala inre marknaden.

(18)

Under programmets första år bör ett inledande nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter inrättas genom en öppen och konkurrensbaserad process bland enheter som utses av medlemsstaterna. För detta ändamål bör medlemsstaterna ha frihet att föreslå kandidater i enlighet med sina nationella förfaranden och nationella administrativa och institutionella strukturer. Kommissionen bör i största möjliga utsträckning beakta varje medlemsstats yttrande innan en europeisk digital innovationsknutpunkt väljs ut på medlemsstatens territorium. Enheter som redan utövar funktioner i egenskap av digitala innovationsknutpunkter inom ramen för initiativet för digitalisering av den europeiska industrin kan utses till kandidater av medlemsstaterna till följd av ett öppet och konkurrensbaserat förfarande. Kommissionen bör kunna ta hjälp av oberoende externa experter i urvalsprocessen. Kommissionen och medlemsstaterna bör undvika onödig överlappning av befogenheter och funktioner på unionsnivå och nationell nivå. Det bör därför finnas tillräcklig flexibilitet när knutpunkterna utses och deras verksamhet och sammansättning fastställs. För att kunna säkerställa en bred geografisk täckning i hela Europa och en jämn teknisk och sektorsmässig täckning kan nätverket utvidgas ytterligare genom ett senare öppet och konkurrensbaserat förfarande.

(19)

De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör utveckla lämpliga synergier med relevanta åtgärder som finansieras genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (16) (nedan kallat Horisont Europa) eller av andra forsknings- och innovationsprogram, med Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) som inrättats genom en Europaparlamentets och rådets förordning, särskilt dess kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), samt med etablerade nätverk såsom Enterprise Europe Network, eller InvestEU:s rådgivningscentrum som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (17).

(20)

De europeiska digitala innovationsknutpunkterna bör fungera som förmedlare för att sammanföra industrier, företag och offentliga förvaltningar som är i behov av nya tekniska lösningar med företag, särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag, som har marknadsfärdiga lösningar.

(21)

Ett konsortium av rättsliga enheter får väljas ut till europeiska digitala innovationsknutpunkter i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen enligt vilken enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell rätt får delta i en ansökningsomgång, under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på dessa enheters vägnar och att enheterna lämnar garantier till skydd för unionens ekonomiska intressen som är likvärdiga de garantier en juridisk person kan ge.

(22)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter bör tillåtas att ta emot bidrag från medlemsstaterna och deltagande tredjeländer, inbegripet offentliga myndigheter i medlemsstater och dessa tredjeländer, bidrag från internationella organ eller institutioner, och bidrag från den privata sektorn, i synnerhet från medlemmar i, andelsägare i eller partner till de europeiska digitala innovationsknutpunkterna. Europeiska digitala innovationsknutpunkter bör också tillåtas motta inkomster som genereras genom de europeiska digitala innovationsknutpunkternas egna tillgångar och verksamheter, legat, donationer och bidrag från enskilda personer och finansiering från programmet och andra unionsprogram, inbegripet i form av bidrag.

(23)

Programmet bör genomföras genom projekt som stärker och breddar användningen av väsentlig digital kapacitet. Ett sådant genomförande bör innefatta medfinansiering med medlemsstaterna och, vid behov, den privata sektorn. Medfinansieringssatsen bör fastställas i arbetsprogrammet. Genom undantag från huvudregeln bör unionsfinansieringen kunna täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna. För sådan finansiering bör det i synnerhet krävas att en kritisk massa i upphandling uppnås för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörer i Europa ligger kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen.

(24)

De politiska målen för programmet bör också hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för InvestEU-programmet som inrättas genom förordning (EU) 2021/523.

(25)

Programmets åtgärder bör användas för att ytterligare förbättra unionens digitala kapacitet och åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappning eller undanträngning av privat finansiering, och bör tillföra ett tydligt europeiskt mervärde.

(26)

För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och utveckla synergier mellan programmets olika delar bör det vara möjligt att genomföra vart och ett av de specifika målen genom samtliga instrument som finns tillgängliga enligt budgetförordningen. De genomförandemetoder som ska användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning, när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för fullgörandet. Vidare får kommissionen, i syfte att bemöta ny utveckling och nya behov såsom ny teknik, föreslå en avvikelse från de vägledande belopp som anges i den här förordningen inom ramen för det årliga budgetförfarandet och i enlighet med budgetförordningen.

(27)

I syfte att säkerställa en effektiv tilldelning av medel ur unionens budget är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och all verksamhet som genomförs inom ramen för programmet har ett europeiskt mervärde och kompletterar medlemsstaternas verksamhet, samtidigt som samstämmighet, komplementaritet och synergier eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra. Även om de relevanta arbetsprogrammen tillhandahåller ett verktyg för att säkerställa samstämmighet för direkt och indirekt förvaltade åtgärder, bör samarbete mellan kommissionen och de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna upprättas för att säkerställa samstämmighet och komplementaritet mellan direkt eller indirekt förvaltade medel och medel som är föremål för delad förvaltning, samtidigt som de tillämpliga bestämmelserna i en Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning samt Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser 2021–2027) iakttas.

(28)

HPC-kapaciteten och den tillhörande databehandlingskapaciteten i unionen bör säkerställa en mer omfattande användning av HPC inom industrin och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, för att utnyttja de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället vad gäller hälsa, miljö och säkerhet, och som de erbjuder konkurrenskraften i industrin, i synnerhet små och medelstora företag. Förvärv av superdatorer i världsklass skulle säkra unionens försörjningssystem och bidra till införandet av tjänster för simulering, visualisering och prototypframställning, samtidigt som det säkerställs att HPC-system är förenliga med unionens värderingar och principer.

(29)

Europaparlamentet och rådet har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på HPC-området. Mellan 2017 och 2018 undertecknade dessutom 22 medlemsstater avsiktsförklaringen om ett europeiskt högpresterande datorsystem, en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och införa HPC-infrastrukturer och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och som skulle vara tillgängliga för forskarvärlden och partner från den offentliga och privata sektorn i hela unionen.

(30)

Såsom framhålls i den konsekvensbedömning som åtföljer kommissionens förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemetoden för att uppnå specifikt mål Högpresterande datorsystem, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur, samt forskning och utveckling, och för att sammanföra offentlig och privat finansiering och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen. De nationella kompetenscentrumen för högpresterande datorsystem som avses i rådets förordning (EU) 2018/1488 (18) tillhandahåller också HPC-tjänster till industrin, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag, den akademiska världen och offentliga förvaltningar.

(31)

Utveckling av kapacitet för AI är en avgörande motor för den digitala omvandlingen av industrin, tjänstesektorn och den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella AI-plattformar har gått från testning till faktiska tillämpningar på hälso- och miljöområdena. Alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar. Det är avgörande för Europa att samarbeta på alla nivåer för att vara konkurrenskraftigt på ett internationellt plan. Medlemsstaterna har erkänt detta genom konkreta åtaganden för samarbete i en samordnad handlingsplan.

(32)

Algoritmbibliotek kan omfatta en bred uppsättning av algoritmer, inbegripet enkla lösningar såsom klassificeringsalgoritmer, algoritmer för neurala nätverk och planerings- eller resonemangsalgoritmer. De kan också omfatta mer komplexa lösningar såsom algoritmer för röstigenkänning, navigationsalgoritmer inbäddade i autonoma enheter såsom obemannade luftfartyg och självkörande bilar och AI-algoritmer inbyggda i robotar som gör att de kan interagera med och anpassa sig till sin miljö. Algoritmbibliotek bör göras lättillgängliga för alla på grundval av rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

(33)

I sin resolution av den 1 juni 2017 över digitalisering av den europeiska industrin påpekade Europaparlamentet språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering. I det sammanhanget är det av avgörande betydelse att storskalig AI-baserad språkteknik utvecklas, såsom maskinöversättning, röstigenkänning, textanalys med hjälp av stordata, system för dialog och frågebesvarande system, för att bevara den språkliga mångfalden, säkerställa delaktighet och möjliggöra mellanmänsklig kommunikation och kommunikation mellan människor och maskiner.

(34)

Produkter och tjänster som bygger på AI bör vara användarvänliga och lagenliga som standard och bör ge konsumenter fler valmöjligheter och mer information, särskilt avseende produkternas och tjänsternas kvalitet.

(35)

Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar har stor betydelse för utvecklingen av AI, inbegripet språkteknik.

(36)

I sin resolution över digitalisering av den europeiska industrin underströk Europaparlamentet att man måste ta ett gemensamt grepp på cybersäkerheten i EU, och insåg att det behövs ökad medvetenhet. Det ansåg att motståndskraft mot cyberangrepp och cyberincidenter är ett avgörande ansvar för företagsledare samt nationella och europeiska industri- och säkerhetspolitiska beslutsfattare, liksom tillämpningen av inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd som standard.

(37)

Cybersäkerhet är en utmaning för hela unionen som inte kan hanteras enbart genom nationella initiativ. Europas cybersäkerhetskapacitet bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som krävs för att skydda medborgare, offentliga förvaltningar och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Sådant skydd bör uppnås tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom utveckling av projekt som stärker Europas cybersäkerhetskapacitet, genom säkerställande av samordning mellan dessa projekt och genom att säkerställa ett brett införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, inbegripet projekt, tjänster, kompetens och tillämpningar med dubbla användningsområden, liksom genom sammanförande av kompetenser på detta område för att säkra kritisk massa och spetskompetens.

(38)

I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka Europas kapacitet för att hantera cyberattacker och cyberhot samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område. Det paketet omfattar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 (19).

(39)

Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik såsom digitala identiteter, kryptografi och intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på områden som finans, industri 4.0, energi, transport, hälso- och sjukvård och e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online som utförs av medborgare, offentliga förvaltningar och företag.

(40)

I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, behöver arbetsmarknader och utbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern, samt att det finns ett behov av investeringar i digitala färdigheter för att ge alla européer möjligheter och egenmakt.

(41)

I Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 uppmanades medlemsstaterna, rådet och kommissionen att gå vidare med agendan från toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg i november 2017, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt utbildning och genomförandet av den nya kompetensagendan för Europa. Europeiska rådet uppmanade också kommissionen, rådet och medlemsstaterna att undersöka möjliga åtgärder avseende kompetensutmaningarna i samband med digitalisering, cybersäkerhet, mediekunnighet och AI samt behovet av en inkluderande utbildningsstrategi som är innovationsdriven och baserad på livslångt lärande. Som svar lade kommissionen den 17 januari 2018 fram ett första åtgärdspaket som behandlade nyckelkompetenser, digitala färdigheter, gemensamma värderingar och inkluderande utbildning. I maj 2018 inleddes ett andra paket av åtgärder för att senast 2025 skapa ett europeiskt område för utbildning, vilket också understryker hur centrala digitala färdigheter är. Mediekunnighet omfattar de grundläggande kompetenser (kunskaper, färdigheter och attityder) som gör det möjligt för medborgarna att ta del av medier och andra informationskällor på ett ändamålsenligt sätt och att utveckla kritiskt tänkande och förmåga till livslångt lärande med målet att knyta kontakter och bli aktiva medborgare.

(42)

Med tanke på behovet av ett helhetsperspektiv bör programmet även ta hänsyn till delaktighet, kvalifikationer, utbildning och specialisering som, utöver avancerade digitala färdigheter, är avgörande för att skapa mervärde i kunskapssamhället.

(43)

I sin resolution över digitalisering av den europeiska industrin fastställde Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Det efterlyste vidare att jämställdhetsperspektivet införlivas i alla digitala initiativ och betonade att könsklyftan inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT) måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.

(44)

Den avancerade digitala teknik som stöds genom programmet, såsom HPC, cybersäkerhet och AI, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsfasen och börja införas, användas och utvidgas på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter en unionsinsats, och samma sak gäller dimensionen för avancerade digitala färdigheter. Utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter, inbegripet dataskyddskompetens, behöver utvidgas, utökas och göras tillgängliga i hela unionen. Om detta inte görs skulle det smidiga införandet av avancerad digital teknik kunna undergrävas och unionsekonomins allmänna konkurrenskraft begränsas. De åtgärder som stöds genom programmet kompletterar de åtgärder som stöds genom Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Erasmus+, var och en inrättad genom en Europaparlamentets och rådets förordning, samt Horisont Europa. Dessa åtgärder kommer att inriktas på arbetskraften i unionen i såväl privat som offentlig sektor, i synnerhet IKT-personal och annan berörd personal, och även på studenter, praktikanter och utbildare. Med termen arbetskraften avses den ekonomiskt aktiva befolkningen, som inbegriper både sysselsatta och arbetslösa, där sysselsatta utgörs av arbetstagare och egenföretagare.

(45)

Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är avgörande för att minska den administrativa bördan för företag, inbegripet små och medelstora företag, och medborgare i allmänhet genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, smidigare och mindre kostsamma, och genom att förbättra effektiviteten, öppenheten och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls till medborgare och företag samtidigt som de offentliga utgifterna effektiviseras. Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse redan har en unionsdimension bör stödet till genomförandet och införandet av dessa på unionsnivå säkerställa att medborgare och företag kommer att kunna dra nytta av digitala tjänster av hög kvalitet i hela unionen, som när så är möjligt är flerspråkiga. Unionsstöd inom detta område förväntas dessutom uppmuntra till vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

(46)

Digitaliseringen kan underlätta och förbättra obehindrad tillgänglighet för alla, inbegripet äldre personer, personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning och personer i avlägsna områden eller på landsbygden.

(47)

Den digitala omvandlingen av områden av allmänt intresse såsom hälso- och sjukvård, mobilitet, rättsliga frågor, jord- eller miljöövervakning, säkerhet, minskning av koldioxidutsläpp, energiinfrastruktur, utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert gränsöverskridande datautbyte och främjar nationell utveckling. En samordning mellan dessa infrastrukturer för digitala tjänster enligt denna förordning skulle vara det bästa sättet att uppnå potentialen för utnyttjande av synergier.

(48)

Införandet av den digitala teknik som krävs, i synnerhet inom ramen för de specifika målen Högpresterande datorsystem, Artificiell intelligens samt Cybersäkerhet och förtroende, är avgörande för att fördelarna med den digitala omvandlingen ska kunna tillvaratas och kan kompletteras av annan spetsteknik och framtida teknik, såsom teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik).

(49)

Den digitala omvandlingen bör göra det möjligt för medborgare att få åtkomst till, använda och hantera sina personuppgifter på ett säkert sätt över gränserna, oavsett var de själva befinner sig eller var uppgifterna är lagrade.

(50)

I Tallinndeklarationen om e-förvaltning av den 6 oktober 2017 fastslog ministrarna med ansvar för politik och samordning inom e-förvaltning från medlemsstaterna och de länder som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen att den digitala utvecklingen håller på att omvandla deras samhällen och ekonomier i grunden, vilket utmanar effektiviteten i tidigare politiska strategier inom många olika områden samt de offentliga förvaltningarnas roll och funktion i stort, och att det är deras plikt att förutse och hantera dessa utmaningar för att tillgodose medborgarnas och företagens behov och förväntningar.

(51)

Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de centrala prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av den digitala inre marknaden. Halvtidsutvärderingen av strategin för den digitala inre marknaden underströk behovet av att stärka omvandlingen av offentliga förvaltningar och säkerställa att medborgarna har enkel, tillförlitlig och sammanhängande tillgång till offentliga tjänster.

(52)

Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 2017 visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är avgörande när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, hållbar tillväxt, sysselsättning och högkvalitativa arbetstillfällen. Effektiva och transparenta offentliga förvaltningar och effektiva rättssystem är i synnerhet nödvändiga för att stödja den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster till medborgare och företag.

(53)

Interoperabiliteten för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad underlättar interoperabilitet gränsöverskridande samarbete, främjande av europeiska standarder och ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier, och erbjuder stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska hinder, vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå samt konsolideringen av gemensamma offentliga tjänster under utveckling. För att eliminera fragmenteringen av europeiska offentliga tjänster och för att stödja de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom unionen bör ett sektorsövergripande och gränsöverskridande helhetsperspektiv främjas när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt och bäst anpassat till slutanvändarna. Ett sådant perspektiv innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och politiska inslag på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet. Programmet bör också underlätta ömsesidiga utbyten mellan olika nationella initiativ, vilket leder till utveckling av ett digitalt samhälle.

(54)

Programmet bör uppmuntra lösningar med öppen källkod för att möjliggöra vidareutnyttjande, öka förtroendet och garantera öppenhet. Ett sådant perspektiv kommer att få positiva effekter på de finansierade projektens hållbarhet.

(55)

Den budget som avsätts för särskilda åtgärder förbundna med genomförandet av interoperabilitetsramen och interoperabiliteten för utvecklade lösningar förväntas uppgå till 194 miljoner EUR.

(56)

I Europaparlamentets resolution om digitalisering av europeisk industri betonades betydelsen av att det frigörs lämpliga offentlig och privat finansiering för digitaliseringen av den europeiska industrin.

(57)

Den 19 april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder. Detta är av särskild betydelse för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna.

(58)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnade kommissionens meddelande om digitalisering av den europeiska industrin och såg det, tillsammans med följedokumenten, som ”ett första steg mot ett brett europeiskt arbetsprogram som ska genomföras i nära samarbete mellan samtliga berörda offentliga och privata parter”.

(59)

För att uppnå målen kan det krävas att potentialen hos kompletterande teknik på nätverks- och datorområdet utnyttjas, i enlighet med kommissionens meddelande om digitalisering av den europeiska industrin, där det konstateras att ”tillgång till nätverk och molninfrastruktur i världsklass” är en nödvändig beståndsdel i digitaliseringen av industrin.

(60)

Genom att föreskriva en enda uppsättning regler som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar garanterar förordning (EU) 2016/679 det fria flödet för personuppgifter mellan medlemsstater och stärker förtroendet och säkerheten för enskilda personer, två inslag som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. Alla åtgärder som vidtas inom programmet och som innefattar behandling av personuppgifter bör därför bidra till ett smidigt genomförande av den förordningen, exempelvis på området AI och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik). Dessa åtgärder bör främja utvecklingen av digital teknik som uppfyller kraven på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard.

(61)

Programmet bör genomföras på ett sätt som helt överensstämmer med unionsramen och den internationella ramen för skydd och upprätthållande av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter spelar en avgörande roll för innovation och är därför nödvändigt för ett effektivt genomförande av programmet.

(62)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (20), av vilket följer att programmen ska genomföras på grundval av ett beslut antaget enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. Dessa instrument bör kunna föreskriva partiell associering, dvs. associering till ett begränsat antal specifika mål som eftersträvas inom ramen för programmet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning som kräver att tredjeländer beviljar de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(63)

De organ som anförtrotts genomförandet av programmet bör iaktta de bestämmelser som gäller för unionens institutioner och den nationella rätt som rör hantering av information, särskilt känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. För specifikt mål Cybersäkerhet och förtroende kan det av säkerhetsskäl krävas att rättsliga enheter som kontrolleras från tredjeländer utesluts från ansökningsomgångar och anbudsinfordringar inom ramen för programmet. I undantagsfall kan det också krävas ett sådant uteslutande när det gäller de specifika målen Högpresterande datorsystem och Artificiell intelligens. Säkerhetsskälen för sådan uteslutning bör vara proportionerliga och vederbörligen motiverade med hänvisning till de risker som dessa enheter skulle utgöra om de inte uteslöts.

(64)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet, som antogs genom Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (21), och FN:s mål för hållbar utveckling, är programmet avsett att bidra till integreringen av klimatåtgärder och till uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska bidra till klimatmålen samt ambitionen att 7,5 % av budgeten ska återspegla utgifterna för biologisk mångfald 2024 och 10 % 2026 och 2027, samtidigt som de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald beaktas. Relevanta åtgärder bör identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderings- och översynsprocesser.

(65)

Eftersom programmet är nytt är det lämpligt att tillhandahålla en teknisk beskrivning av omfattningen av programmets åtgärder i en bilaga. Kommissionen bör ta hänsyn till den tekniska beskrivningen i en sådan bilaga när den utarbetar arbetsprogrammen, medan arbetsprogrammen bör vara förenliga med de specifika målen i denna förordning.

(66)

Arbetsprogrammen bör i princip antas som fleråriga arbetsprogram, vanligtvis vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av behov som hänför sig till genomförandet av programmet, som årliga arbetsprogram. Formerna för unionsfinansiering och metoderna för genomförande av programmet bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de specifika målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Det valet bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(67)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen i syfte att ändra bilaga I till denna förordning för att återspegla tekniska förändringar och marknadsutveckling när det gäller de åtgärder som anges däri på ett sätt som är förenligt med målen för denna förordning och att ändra bilaga II till denna förordning med avseende på mätbara indikatorer där det anses nödvändigt samt i syfte att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(68)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på valet av de enheter som ska utgöra de inledande och ytterligare europeiska digitala innovationsknutpunkterna och antagandet av arbetsprogrammen för de specifika målen 2, 4 och 5 samt för andra möjliga åtgärder inom ramen för direkt förvaltning för de specifika målen 1 och 3 så att målen för programmet uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, öppenhet och kontinuitet säkerställs för unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (22). För åtgärder som förvaltas indirekt antas arbetsprogrammen i enlighet med reglerna för styrelserna i de organ som anförtrotts genomförandet av programmet.

(69)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), i synnerhet vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Medlemsstaterna bör tillämpa denna förordning på ett sätt som är förenligt med dessa rättigheter och principer.

(70)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om unionens budgets uppställning och genomförande genom bidrag, priser till följd av tävlingar, upphandling och indirekt förvaltning samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(71)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stödja och påskynda den digitala omvandlingen av europeisk ekonomi, industri och det europeiska samhället, se till att medborgare, offentliga förvaltningar och företag i hela unionen kan dra nytta av fördelarna med denna, och förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och samtidigt bidra till att överbrygga den digitala klyftan i hela unionen och stärka unionens strategiska oberoende, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(72)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av den fleråriga budgetramen 2021–2027, bör denna förordning skyndsamt träda i kraft och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2021.

(73)

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 (23) bör därför upphävas.