(1)

Förbindelserna mellan unionen och Hashemitiska konungariket Jordanien (Jordanien) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP). Den 24 november 1997 undertecknade Jordanien Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan (nedan kallat associeringsavtalet) (2), vilket trädde i kraft den 1 maj 2002. Unionen och Jordanien har inom ramen för associeringsavtalet gradvis skapat ett frihandelsområde under en övergångsperiod på tolv år. Dessutom trädde ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder och om ändring av associeringsavtalet EG–Jordanien samt ersättande av bilagorna I, II, III och IV och protokoll nr 1 och 2 till det avtalet (3) i kraft 2007. År 2010 ingicks ett partnerskap om avancerad status mellan unionen och Jordanien som innebär utvidgade samarbetsområden. Ett protokoll mellan Europeiska unionen och Hashemitiska konungariket Jordanien i syfte att inrätta en tvistlösningsmekanism som ska tillämpas på tvister under handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan (4), paraferades i december 2009 och trädde i kraft den 1 juli 2011. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har vidareutvecklats i associeringsavtalet, i prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien och i den gemensamma stödramen som antagits för perioden 2017–2020.

(2)

Jordanien har sedan 2011 inlett en rad politiska reformer för att stärka den parlamentariska demokratin och rättsstatsprincipen. En författningsdomstol och en oberoende valkommission har inrättats och ett antal viktiga lagar, däribland vallagen och lagen om politiska partier samt även lagar om decentralisering och kommuner, har antagits av Jordaniens parlament. Dessutom har förbättringar av lagstiftningen som gäller domstolars oberoende och kvinnors rättigheter antagits.

(3)

Den jordanska ekonomin har drabbats hårt av långvariga konflikter i regionen, framför allt i grannländerna Irak och Syrien. De regionala oroligheterna har slagit hårt mot intäkterna från utlandet och lett till ansträngda offentliga finanser. Turism och inflöden av utländska direktinvesteringar har påverkats negativt, medan handelsvägar under långa perioder varit blockerade. Leveranserna av naturgas från Egypten avbröts under flera år, vilket tvingade landet att köpa energi till högre priser från andra källor. Därtill kommer att den jordanska ekonomin har påverkats av den kraftiga flyktingströmmen från Syrien, något som har ökat trycket på Jordaniens offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur.

(4)

I augusti 2016 enades de jordanska myndigheterna och Internationella valutafonden (IMF) om ett andra ekonomiskt anpassningsprogram med en treårig utvidgad lånemöjlighet (EFF) värd 723 miljoner USD, som följde på det treåriga stand-by-avtal värt 2 000 miljoner USD som löpte från 2012 till 2015. I maj 2019 förlängdes EFF-programmet till mars 2020.

(5)

I december 2016 antog unionen, som svar på Jordaniens begäran i mars 2016 och sedan det första programmet för makroekonomiskt stöd värt 180 miljoner EUR som infördes 2015 hade avslutats, ett andra program för makroekonomiskt stöd (5) värt 200 miljoner EUR i form av lån. Det andra programmet för makroekonomiskt stöd var en följd av det åtagande som gjordes vid konferensen i London den 4 februari 2016 på temat Stöd till Syrien och regionen, då unionen utlovade 2 390 miljoner EUR under åren 2016–2017 i ekonomiskt stöd till de länder som drabbats hårdast av flyktingkrisen, däribland Jordanien. Det samförståndsavtal som fastställer de politiska villkoren för det andra programmet för makroekonomiskt stöd trädde i kraft den 19 september 2017. Den första delutbetalningen från det andra programmet för makroekonomiskt stöd verkställdes den 17 oktober 2017 och den andra den 21 juni 2019 sedan överenskomna politiska åtgärder genomförts.

(6)

Beslut (EU) 2016/2371 innehöll ett gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i vilket kommissionen, med tanke på Jordaniens offentligfinansiella utmaningar och extraordinära omständigheter som mottagarland för ett stort antal syrier (enligt jordanska myndigheter 1,3 miljoner), åtog sig att om lämpligt lägga fram ett nytt förslag om förlängning och ökning av det makroekonomiska stödet till Jordanien när det andra programmet har avslutats och förutsatt att de sedvanliga förhandsvillkoren för denna typ av stöd uppfylls, däribland att kommissionen gör en uppdaterad bedömning av Jordaniens behov av extern finansiering.

(7)

Mellan 2017 och 2019 fortsatte den jordanska ekonomin att tyngas av den utdragna instabiliteten i regionen, dess starka exponering mot fluktuerande oljepriser och de högre upplåningskostnaderna för tillväxtländer globalt. Detta ledde till att den ekonomiska tillväxten återigen avtog, samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt, skatteintäkterna sjönk och det uppstod nya behov av budgetfinansiering och extern finansiering.

(8)

I detta besvärliga läge uttryckte unionen och världssamfundet vid flera tillfällen sin vilja att stödja Jordanien, i synnerhet under Brysselkonferensen om stöd till Syriens och regionens framtid i april 2017, vid mötet i associeringsrådet EU–Jordanien i juli 2017 och under Bryssel II-konferensen om stöd till Syriens och regionens framtid i april 2018. Vid konferensen Londoninitiativet i februari 2019 och Bryssel III-konferensen i mars 2019 bekräftade det internationella och regionala givarsamfundet, däribland unionen, än en gång att man skulle stödja Jordaniens ansträngningar att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och förbättra tillväxtutsikterna.

(9)

Sedan den syriska krisen inleddes 2011 har unionen bistått Jordanien med mer än 2 100 miljoner EUR genom olika instrument, bl.a. 380 miljoner EUR i de två programmen för makroekonomiskt stöd, för att hjälpa landet att upprätthålla ekonomisk stabilitet, fortsätta de politiska och ekonomiska reformerna och hantera Jordaniens humanitära, utvecklings- och säkerhetsmässiga behov. Därutöver har Europeiska investeringsbanken anslagit cirka 486 miljoner EUR i projektlån till Jordanien.

(10)

I juli 2019 begärde Jordanien ytterligare makroekonomiskt stöd från unionen på grund av de fortsatt besvärliga ekonomiska omständigheterna och framtidsutsikterna.

(11)

Sedan granskningen av det andra IMF-programmet avslutats den 6 maj 2019 har IMF och Jordanien inlett samtal om ett nytt IMF-program för tiden efter mars 2020, då arrangemanget med den utvidgade lånemöjligheten förväntas ha avslutats.

(12)

Eftersom Jordanien är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det anses vara berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(13)

Unionens makroekonomiska bistånd bör vara ett extraordinärt finansieringsinstrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att tillgodose stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(14)

Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande finansieringsbehov i Jordaniens betalningsbalans, trots stödet från IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stödet från unionen till Jordanien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Jordaniens begäran om att unionen ska stödja en stabilisering av Jordaniens ekonomi, i samverkan med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien skulle stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(15)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Jordanien och därigenom dess ekonomiska och sociala utveckling.

(16)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en heltäckande kvantitativ bedömning av Jordaniens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt med hjälp av sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör komplettera IMF:s och Världsbankens program och stöd. Vid fastställandet av storleken på stödet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Jordanien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(17)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för de olika områdena för yttre åtgärder, med de åtgärder som vidtas inom dessa områden, samt med annan relevant unionspolitik.

(18)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Jordanien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) bör ha ett nära samarbete under hela genomförandet av det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(19)

Unionens makroekonomiska stöd bör främja Jordaniens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(20)

Ett förhandsvillkor för unionens makroekonomiska stöd bör vara att Jordanien respekterar faktiska demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem, och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom vara att stärka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i de offentliga finansförvaltningssystemen i Jordanien och att främja strukturreformer som syftar till att främja en hållbar och inkluderande tillväxt, sysselsättningsskapande och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av de särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd.

(21)

För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas på ett effektivt sätt bör Jordanien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör ett låneavtal som ingås mellan kommissionen och de jordanska myndigheterna innehålla bestämmelser som tillåter att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gör utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (6) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (7) samt att kommissionen och revisionsrätten ska genomföra revisioner under och efter den period då unionens makroekonomiska stöd är tillgängligt.

(22)

Europaparlamentets och rådets befogenheter, i egenskap av budgetmyndighet, påverkas inte av att det makroekonomiska stödet utbetalas.

(23)

De avsättningar som krävs för unionens makroekonomiska stöd bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(24)

Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller det stödet och förse dem med relevanta dokument.

(25)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (8).

(26)

Unionens makroekonomiska stöd bör ges på ekonomiskpolitiska villkor som fastställs i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om sådana villkor med de jordanska myndigheterna under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt förordning (EU) nr 182/2011 bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i densamma. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet som anges i förordning (EU) nr 182/2011 för transaktioner som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Jordanien bör det granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och för att minska, tillfälligt avbryta eller helt dra in det stödet.