Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32018R1805

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande

PE/38/2018/REV/1

OJ L 303, 28.11.2018, p. 1–38 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1805/oj

28.11.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 303/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1805

av den 14 november 2018

om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Unionen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(2)

Det straffrättsliga samarbetet inom unionen bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, som sedan Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 allmänt anses vara en hörnsten i det straffrättsliga samarbetet inom unionen.

(3)

Frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott är ett av de mest effektiva sätten att bekämpa brottslighet. Unionen är fast besluten att säkerställa att identifiering, förverkande och återanvändning av tillgångar som härrör från brott effektiviseras i enlighet med Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (2).

(4)

Eftersom brott ofta är av gränsöverskridande art är ett effektivt gränsöverskridande samarbete avgörande för att kunna frysa och förverka hjälpmedel vid och vinning av brott.

(5)

Unionens nuvarande rättsliga ram i fråga om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande består av rådets rambeslut 2003/577/RIF (3) och 2006/783/RIF (4).

(6)

Kommissionens genomföranderapporter om rambesluten 2003/577/RIF och 2006/783/RIF visar att den befintliga ordningen för ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande inte är helt effektiv. Dessa rambeslut har inte genomförts och tillämpats enhetligt i medlemsstaterna, vilket har lett till otillräckligt ömsesidigt erkännande och suboptimalt gränsöverskridande samarbete.

(7)

Unionens rättsliga ram för ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande har inte följt med den senaste tidens utveckling av lagstiftningen på unionsnivå och nationell nivå. Särskilt föreskriver Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU (5) minimiregler för frysning och förverkande av egendom. Dessa minimiregler avser förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott, inbegripet i de fall där en misstänkt eller tilltalad person mot vilken straffrättsliga förfaranden redan har inletts i fråga om ett brott är sjuk eller har avvikit; utvidgat förverkande; och förverkande hos tredje man. Dessa minimiregler avser också frysning av egendom för att möjliggöra ett eventuellt senare förverkande. De typer av beslut om frysning och beslut om förverkande som omfattas av det direktivet bör också ingå i den rättsliga ramen för ömsesidigt erkännande.

(8)

När direktiv 2014/42/EU antogs konstaterade Europaparlamentet och rådet i ett uttalande att ett effektivt system för frysning och förverkande i unionen naturligt hänger samman med ett välfungerande ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. Med beaktande av behovet av att införa ett övergripande system för frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i unionen uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.

(9)

I sitt meddelande av den 28 april 2015Europeiska säkerhetsagendan, ansåg kommissionen att straffrättsligt samarbete är beroende av effektiva gränsöverskridande instrument och att det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden är en viktig komponent i säkerhetsramen. Kommissionen erinrade också om behovet av att förbättra det ömsesidiga erkännandet av beslut om frysning och beslut om förverkande.

(10)

I sitt meddelande av den 2 februari 2016 om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism, betonade kommissionen behovet av att se till att brottslingar som finansierar terrorism får sina tillgångar förverkade. Kommissionen uppgav att för att slå ut de former av organiserad brottslighet som finansierar terrorism måste brottslingarna förlora vinningen av brotten. Därför uppgav kommissionen att det är nödvändigt att säkerställa att alla typer av beslut om frysning och beslut om förverkande verkställs i så hög grad som möjligt i hela unionen genom principen om ömsesidigt erkännande.

(11)

För att säkerställa det effektiva ömsesidiga erkännandet av beslut om frysning och beslut om förverkande bör reglerna om erkännande och verkställighet av dessa beslut fastställas genom en rättsligt bindande och direkt tillämplig unionsakt.

(12)

Det är viktigt att underlätta ömsesidigt erkännande och verkställighet av beslut om frysning och beslut om förverkande genom att fastställa regler som ålägger en medlemsstat att utan vidare formaliteter erkänna beslut om frysning och beslut om förverkande som har utfärdats av en annan medlemsstat i samband med ett förfarande i straffrättsliga frågor och att verkställa dessa beslut på sitt territorium.

(13)

Denna förordning bör tillämpas på alla beslut om frysning och alla beslut om förverkande som utfärdats inom ramen för förfaranden i straffrättsliga frågor. Förfaranden i straffrättsliga frågor är ett självständigt begrepp i unionsrätten som har tolkats av Europeiska unionens domstol utan hinder av rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Termen omfattar därför alla slag av beslut om frysning och beslut om förverkande som utfärdas efter förfaranden på grund av ett brott, inte bara beslut som omfattas av direktiv 2014/42/EU. Den omfattar även andra slag av beslut som utfärdats utan slutlig fällande dom. Även om sådana beslut inte förekommer i rättssystemet i en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten kunna erkänna och verkställa ett sådant beslut som har utfärdats av en annan medlemsstat. Förfaranden i straffrättsliga frågor kan även innefatta brottsutredningar som utförs av polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Beslut om frysning och beslut om förverkande som utfärdats inom ramen för förfaranden i civilrättsliga eller administrativa frågor bör undantas från den här förordningens tillämpningsområde.

(14)

Denna förordning bör omfatta beslut om frysning och beslut om förverkande som avser de brott som omfattas av direktiv 2014/42/EU samt beslut om frysning och beslut om förverkande som avser andra brott. Brotten som omfattas av denna förordning bör därför inte begränsas till särskilt allvarliga brott med ett gränsöverskridande inslag, eftersom artikel 82 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) inte kräver en sådan begränsning för åtgärder som fastställer regler och förfaranden för att säkerställa ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar.

(15)

Samarbete mellan medlemsstaterna som grundas på principen om ömsesidigt erkännande och omedelbar verkställighet av rättsliga avgöranden förutsätter förtroende för att de beslut som ska erkännas och verkställas alltid kommer att fattas i överensstämmelse med principerna om laglighet, subsidiaritet och proportionalitet. Sådant samarbete förutsätter också att rättigheterna för personer som berörs av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande bör bevaras. Sådana berörda personer, som kan vara fysiska eller juridiska personer, bör inbegripa personer som är föremål för ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande eller personer som äger den egendom som det beslutet avser samt tredje man vars rättigheter avseende den egendomen påverkas negativt av det beslutet, inbegripet tredje man i god tro. Huruvida ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande har direkt negativ påverkan på en sådan tredje man bör avgöras i enlighet med den verkställande statens rätt.

(16)

Denna förordning ändrar inte skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och de rättsliga principerna i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

(17)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen). Detta inkluderar principen att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras eller etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, nationalitet, språk, politisk uppfattning eller funktionshinder ska vara förbjuden. Denna förordning bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(18)

De processuella rättigheter som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU (6), 2012/13/EU (7), 2013/48/EU (8), (EU) 2016/343 (9), (EU) 2016/800 (10) och (EU) 2016/1919 (11) bör, inom dessa direktivs tillämpningsområde, tillämpas på straffrättsliga förfaranden som omfattas av denna förordning med avseende på de medlemsstater som är bundna av dessa direktiv. Under alla förhållanden bör skyddsåtgärderna enligt stadgan tillämpas på samtliga förfaranden som omfattas av denna förordning. I synnerhet bör de väsentliga skyddsåtgärder avseende straffrättsliga förfaranden som anges i stadgan tillämpas på förfaranden i straffrättsliga frågor som inte är straffrättsliga förfaranden men som omfattas av denna förordning.

(19)

Samtidigt som reglerna för översändande samt erkännande och verkställighet av beslut om frysning och beslut om förverkande bör säkerställa att processen för att återvinna tillgångar som härrör från brott är effektiv, bör de grundläggande rättigheterna respekteras.

(20)

Vid bedömningen av huruvida dubbel straffbarhet föreligger bör den behöriga myndigheten i den verkställande staten pröva huruvida de omständigheter som utgör brottet i fråga, såsom de anges i intyget om frysning eller intyget om förverkande från den behöriga myndigheten i den utfärdande staten, i sig även skulle vara straffbara i den verkställande staten, om de hade ägt rum i denna stat vid tidpunkten för beslutet om erkännande av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande.

(21)

Den utfärdande myndigheten bör säkerställa att nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna följs när den utfärdar ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande. Enligt denna förordning bör beslut om frysning eller beslut om förverkande utfärdas och översändas till en verkställande myndighet i en annan medlemsstat endast när det skulle ha kunnat utfärdas och användas i ett uteslutande inhemskt ärende. Den utfärdande myndigheten bör ansvara för att bedöma sådana besluts nödvändighet och proportionalitet i varje enskilt fall, eftersom erkännande och verkställighet av beslut om frysning och beslut om förverkande inte bör vägras på andra grunder än de som anges i denna förordning.

(22)

I vissa fall får ett beslut om frysning utfärdas av en myndighet, som är utsedd av den utfärdande staten, som har behörighet att i straffrättsliga frågor utfärda eller verkställa beslutet om frysning i enlighet med nationell rätt, och som inte är domare, domstol eller allmän åklagare. I sådana fall bör beslutet om frysning godkännas av en domare, domstol eller allmän åklagare innan det översänds till den verkställande myndigheten.

(23)

Medlemsstaterna bör kunna lämna en förklaring i vilken det anges att den utfärdande myndigheten, när den översänder ett intyg om frysning eller ett intyg om förverkande till medlemsstaten för erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, bör översända beslutet om frysning eller beslutet om förverkande i original eller en bestyrkt kopia av detta tillsammans med intyget om frysning eller intyget om förverkande. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen när de avger eller drar tillbaka en sådan förklaring. Kommissionen bör göra sådan information tillgänglig för samtliga medlemsstater och för det europeiska rättsliga nätverket, som anges i rådets beslut 2008/976/RIF (12). Det europeiska rättsliga nätverket bör göra den informationen tillgänglig på den webbplats som avses i det beslutet.

(24)

Den utfärdande myndigheten bör översända ett intyg om frysning eller ett intyg om förverkande, i tillämpliga fall tillsammans med beslutet om frysning eller beslutet om förverkande, antingen direkt till den verkställande myndigheten eller till den centrala myndigheten i den verkställande staten, i tillämpliga fall, på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning och som gör det möjligt för den verkställande myndigheten att fastställa äktheten av intyget eller beslutet, såsom rekommenderat brev eller säkrad e-post. Den utfärdande myndigheten bör få använda sig av alla ändamålsenliga kanaler eller överföringssätt, inbegripet det europeiska rättsliga nätverkets säkra telekommunikationssystem, Eurojust eller andra kanaler som används av rättsliga myndigheter.

(25)

När den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att den person mot vilken ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande som avser penningbelopp utfärdades har egendom eller inkomster i en medlemsstat, bör den översända intyget om frysning eller intyget om förverkande som gäller beslutet till den medlemsstaten. På grundval av detta kan intyget till exempel översändas till den medlemsstat där den fysiska person som beslutet avser är bosatt eller, när den personen inte har någon fast adress, stadigvarande vistas. När beslutet är utfärdat med avseende på en juridisk person kan intyget översändas till den medlemsstat i vilken den juridiska personen har sin hemvist.

(26)

För det administrativa översändandet och mottagandet av intyg rörande beslut om frysning och beslut om förverkande bör medlemsstaterna kunna utse en eller flera centrala myndigheter, när deras interna rättssystems struktur gör detta nödvändigt. Dessa centrala myndigheter kan även tillhandahålla administrativt stöd, ha en samordningsroll och bistå vid insamling av statistik och på så sätt underlätta och främja ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.

(27)

Om ett intyg om förverkande som rör ett beslut om förverkande avseende penningbelopp översänds till fler än en verkställande stat bör den utfärdande staten sträva efter att undvika en situation genom vilken mer egendom än nödvändigt förverkas och det sammanlagda beloppet som erhållits genom verkställigheten av beslutet överstiger det maximala beloppet som anges i beslutet. Därför bör den utfärdande myndigheten bland annat i intyget om förverkande ange tillgångarnas värde, när detta är känt, i varje verkställande stat, så att de verkställande myndigheterna kan ta hänsyn till detta, upprätthålla nödvändig kontakt och dialog med de verkställande myndigheterna om den egendom som ska förverkas, och omedelbart underrätta den eller de berörda verkställande myndigheterna om den anser att det finns risk för förverkande utöver det maximala beloppet. Om så är lämpligt kan Eurojust inom sitt behörighetsområde utöva en samordnande roll för att undvika oskäligt förverkande.

(28)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att lämna en förklaring i vilken det anges att de, i egenskap av verkställande stater, kommer att godta intyg om frysning, intyg om förverkande, eller bådadera, på ett eller flera av unionens officiella språk som inte är ett officiellt språk i respektive medlemsstat.

(29)

Den verkställande myndigheten bör erkänna beslut om frysning och beslut om förverkande och bör vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa dem. Beslutet om erkännande och verkställighet av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande bör fattas, och frysningen eller förverkandet bör genomföras lika skyndsamt och med samma prioritet som liknande inhemska ärenden. Tidsfristerna, som bör beräknas i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 (13), bör fastställas för att säkerställa att beslutet om erkännande av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande kan bli föremål för beslut och verkställighet skyndsamt och effektivt. Vad gäller beslut om frysning bör den verkställande myndigheten inleda de konkreta åtgärder som krävs för att verkställa sådana beslut senast 48 timmar efter det att ett beslut om erkännande och verkställighet därav har fattats.

(30)

Den utfärdande myndigheten och den verkställande myndigheten bör vid verkställigheten av ett beslut om frysning på vederbörligt sätt beakta den konfidentialitet som gäller för utredningen. Den verkställande myndigheten bör särskilt garantera konfidentialitet för beslutet om frysning och dess innehåll. Detta påverkar inte skyldigheten att underrätta berörda personer om verkställigheten av ett beslut om frysning i enlighet med denna förordning.

(31)

Erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande bör inte vägras på andra grunder är de som anges i denna förordning. Denna förordning bör tillåta de verkställande myndigheterna att inte erkänna eller verkställa beslut om förverkande med stöd av principen om ne bis in idem, på grunder som rör berörda personers rättigheter eller på grunder som rör rätten att närvara vid förhandlingen.

(32)

Denna förordning bör tillåta verkställande myndigheter att inte erkänna eller verkställa beslut om förverkande när personen som beslutet om förverkande avser inte var personligen närvarande vid den förhandling som ledde till det beslut om förverkande som är kopplat till en slutlig fällande dom. Denna bör endast vara en grund för att vägra erkännande eller verkställighet när det gäller förhandlingar som resulterar i beslut om förverkande med koppling till en slutlig fällande dom och inte när det gäller förfaranden som resulterar i beslut om förverkande utan föregående fällande dom. För att en sådan grund ska kunna tillämpas bör emellertid en eller flera förhandlingar hållas. Grunden bör inte vara tillgänglig om relevanta nationella processrättsliga regler inte föreskriver förhandling. Sådana nationella processrättsliga regler bör vara förenliga med stadgan och med Europakonventionen, i synnerhet rörande rätten till en rättvis rättegång. Detta är exempelvis fallet om förfarandet genomförs på förenklat sätt efter ett helt eller delvis skriftligt förfarande eller ett förfarande utan förhandling.

(33)

Det bör vara möjligt endast under exceptionella omständigheter att inte erkänna eller verkställa ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, om ett sådant erkännande eller en sådan verkställighet skulle hindra den verkställande staten från att tillämpa sina konstitutionella regler om tryckfrihet eller yttrandefrihet i andra medier.

(34)

Skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inom unionen är grundat på ömsesidigt förtroende och presumtionen om andra medlemsstaters efterlevnad av unionsrätten och, i synnerhet, av de grundläggande rättigheterna. I undantagsfall, när det på grundval av precisa och objektiva uppgifter finns grundad anledning att anta att verkställighet av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, mot bakgrund av ärendets särskilda omständigheter, skulle innebära ett uppenbart åsidosättande av en relevant grundläggande rättighet som anges i stadgan, bör det emellertid vara möjligt för den verkställande myndigheten att besluta att inte erkänna och verkställa det berörda beslutet. De grundläggande rättigheter som bör vara relevanta i detta avseende är i synnerhet rätten till ett effektivt rättsmedel, rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvar. Äganderätten bör i princip inte vara relevant, eftersom frysning och förverkande av tillgångar nödvändigtvis innebär ett intrång i en persons äganderätt och eftersom de nödvändiga skyddsåtgärderna i detta avseende redan har fastställts i unionsrätten, inbegripet i denna förordning.

(35)

Innan den verkställande myndigheten beslutar att inte erkänna eller verkställa ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande på basis av en grund för att vägra erkännande eller verkställighet bör den samråda med den utfärdande myndigheten för att erhålla alla nödvändiga kompletterande uppgifter.

(36)

Vid prövning av en begäran från den verkställande myndigheten om att begränsa den tidsperiod under vilken egendomen ska vara fryst bör den utfärdande myndigheten beakta alla omständigheterna i ärendet, i synnerhet huruvida fortsatt verkställighet av beslutet om frysning skulle kunna orsaka oberättigad skada i den verkställande staten. Den verkställande myndigheten uppmanas att samråda i ärendet med den utfärdande myndigheten innan en formell begäran framställs.

(37)

Den utfärdande myndigheten bör underrätta den verkställande myndigheten ifall en myndighet i den utfärdande staten tar emot ett penningbelopp som har betalats med avseende på beslutet om förverkande, varvid gäller att den verkställande staten bör underrättas endast ifall det betalda beloppet med avseende på beslutet påverkar det utestående beloppet som ska förverkas enligt beslutet.

(38)

Det bör vara möjligt för den verkställande myndigheten att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, i synnerhet när dess verkställighet kan skada en pågående brottsutredning. Så snart grunderna för uppskovet inte längre föreligger bör den verkställande myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa beslutet.

(39)

Den verkställande myndigheten bör, efter att ha verkställt ett beslut om frysning och efter att ha fattat beslutet om att erkänna och verkställa ett beslut om förverkande, i den mån det är möjligt underrätta berörda personer som den känner till om verkställigheten eller beslutet. I det syftet bör den verkställande myndigheten göra varje rimlig ansträngning för att identifiera de berörda personerna, kontrollera hur de kan nås och underrätta dem om verkställigheten av beslutet om frysning eller om beslutet att erkänna och verkställa beslutet om förverkande. Vid fullgörandet av den skyldigheten kan den verkställande myndigheten begära bistånd från den utfärdande myndigheten, till exempel när de berörda personerna förefaller uppehålla sig i den utfärdande staten. Den verkställande myndighetens skyldighet enligt denna förordning att lämna information till berörda personer bör inte påverka den utfärdande myndighetens skyldighet att lämna information till personer enligt den utfärdande statens rätt, till exempel om utfärdandet av ett beslut om frysning eller om vilka rättsmedel som är tillgängliga enligt den utfärdande statens rätt.

(40)

Den utfärdande myndigheten bör utan dröjsmål underrättas ifall det är omöjligt att verkställa ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande. Sådan omöjlighet kan uppstå på grund av att egendomen redan har förverkats, har försvunnit, har förstörts eller inte kan återfinnas på den plats som den utfärdande myndigheten har angett eller på grund av att platsen för egendomen inte har angetts tillräckligt exakt, trots samråd mellan den verkställande myndigheten och den utfärdande myndigheten. Under sådana omständigheter bör den verkställande myndigheten inte längre vara skyldig att verkställa beslutet. Om den verkställande myndigheten senare erhåller information som gör det möjligt för den att lokalisera egendomen, bör den emellertid ha möjlighet att verkställa beslutet utan att ett nytt intyg måste översändas, i enlighet med denna förordning.

(41)

Om den verkställande statens rätt gör det juridiskt omöjligt att verkställa ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande bör den verkställande myndigheten kontakta den utfärdande myndigheten för att diskutera situationen och finna en lösning. En sådan lösning kan vara att den utfärdande myndigheten återkallar det berörda beslutet.

(42)

Så snart ett beslut om förverkande har verkställts bör den verkställande myndigheten underrätta den utfärdande myndigheten om resultatet av verkställigheten. Där det är praktiskt möjligt bör den verkställande myndigheten vid den tidpunkten även underrätta den utfärdande myndigheten om den egendom eller det penningbelopp som har förverkats, och om andra uppgifter som den anser vara relevanta.

(43)

Verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande bör regleras av rätten i den verkställande staten, och myndigheterna i den staten bör ha ensam behörighet att besluta om verkställighetsförfarandena. Om så är lämpligt bör den utfärdande och verkställande myndigheten kunna uppmana Eurojust eller det europeiska rättsliga nätverket att inom sina behörighetsområden tillhandahålla biträde med verkställigheten av beslut om frysning och beslut om förverkande.

(44)

En korrekt tillämpning av denna förordning förutsätter nära kontakter mellan de berörda behöriga nationella myndigheterna, särskilt vid samtidig verkställighet av ett beslut om förverkande i fler än en medlemsstat. De behöriga nationella myndigheterna bör därför samråda med varandra närhelst det är nödvändigt, direkt eller när så är lämpligt via Eurojust eller det europeiska rättsliga nätverket.

(45)

Brottsoffers rätt till ersättning och återställande bör inte påverkas negativt i gränsöverskridande ärenden. I reglerna för förfogande över fryst eller förverkad egendom bör ersättning och återställande av egendom till brottsoffer prioriteras. Begreppet brottsoffer bör tolkas i enlighet med den utfärdande statens rätt, där det också bör kunna föreskrivas att en juridisk person kan ses som brottsoffer vid tillämpningen av denna förordning. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av regler om ersättning och återställande av egendom till brottsoffer i nationella förfaranden.

(46)

När den verkställande myndigheten underrättas om ett beslut om återställande av fryst egendom till brottsoffret som utfärdats av den utfärdande myndigheten eller av en annan behörig myndighet i den utfärdande staten bör den verkställande myndigheten vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den berörda egendomen fryses och snarast möjligt återställs till brottsoffret. Den verkställande myndigheten bör kunna överföra egendomen antingen till den utfärdande staten, så att denna skulle kunna återställa egendomen till brottsoffret, eller direkt till brottsoffret förutsatt att den utfärdande staten har gett sitt samtycke. Skyldigheten att återställa fryst egendom till brottsoffret bör vara föremål för följande villkor: brottsoffrets äganderätt till egendomen bör inte vara omtvistad – vilket innebär att det godtas att brottsoffret är egendomens rättmätiga ägare och att det inte förekommer några seriösa anspråk som ifrågasätter denna äganderätt, egendomen bör inte behövas som bevis i straffrättsliga förfaranden i den verkställande staten och rättigheterna för berörda personer, i synnerhet rättigheterna för tredje man i god tro, bör inte påverkas negativt. Den verkställande myndigheten bör återställa fryst egendom till brottsoffret endast när dessa villkor har uppfyllts. Om den verkställande myndigheten anser att dessa villkor inte är uppfyllda bör den samråda med den utfärdande myndigheten, till exempel för att begära ytterligare information eller diskutera situationen, i syfte att finna en lösning. Om ingen lösning går att finna bör den verkställande myndigheten kunna besluta att inte återställa den frysta egendomen till brottsoffret.

(47)

Varje medlemsstat bör överväga att inrätta ett nationellt centralkontor med ansvar för förvaltning av fryst egendom som eventuellt ska förverkas senare samt för förvaltning av förverkad egendom. Fryst egendom och förverkad egendom kan företrädesvis användas för brottsbekämpning och projekt som syftar till att förebygga organiserad brottslighet och för andra projekt av allmänt intresse och för sociala ändamål.

(48)

Varje medlemsstat bör överväga att inrätta en nationell fond för att garantera lämplig ersättning till brottsoffer, t.ex. familjer till poliser och offentligt anställda som omkommit i tjänsten eller som fått bestående invaliditet till följd av sin tjänsteutövning. Medlemsstaterna kan öronmärka en del av de förverkade tillgångarna för detta syfte.

(49)

Medlemsstaterna bör inte kunna avkräva varandra ersättning för kostnader i samband med tillämpningen av denna förordning. Om det har uppkommit stora eller exceptionella kostnader för den verkställande staten, till exempel till följd av att egendomen har varit fryst under avsevärd tid, bör den utfärdande myndigheten dock beakta eventuella förslag från den verkställande myndigheten om att dela kostnaderna.

(50)

I syfte att kunna lösa problem som uppstår i framtiden avseende innehållet i de intyg som anges i bilagorna till denna förordning så snabbt som möjligt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller ändringar av dessa intyg. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (14). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(51)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen ömsesidigt erkännande och verkställighet av beslut om frysning och beslut om förverkande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(52)

Bestämmelserna i rambeslut 2003/577/RIF har med avseende på frysning av bevismaterial redan ersatts med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU (15) för medlemsstater som är bundna av det direktivet. Bestämmelserna i rambeslut 2003/577/RIF som rör frysning av egendom bör ersättas av denna förordning mellan de medlemsstater som är bundna av den. Rambeslut 2006/783/RIF bör även ersättas av denna förordning mellan de medlemsstater som är bundna av den. De bestämmelser i rambeslut 2003/577/RIF som gäller frysning av egendom, samt bestämmelserna i rambeslut 2006/783/RIF, bör därför fortsätta att tillämpas inte bara mellan de medlemsstater som inte är bundna av denna förordning utan också mellan varje medlemsstat som inte är bunden av denna förordning och varje medlemsstat som är bunden av denna förordning.

(53)

Den rättsliga formen för denna akt bör inte utgöra prejudikat för framtida unionsrättsakter på området för ömsesidigt erkännande av domar och straffrättsliga avgöranden. Valet av rättslig form för framtida unionsrättsakter bör noga bedömas från fall till fall med beaktande av, bland andra faktorer, rättsaktens effektivitet och proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

(54)

Medlemsstaterna bör, i enlighet med rådets beslut 2007/845/RIF (16), säkerställa att deras kontor för återvinning av tillgångar samarbetar med varandra för att underlätta spårning och identifiering av vinning av brott och annan egendom som härrör från brott som kan bli föremål för ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande.

(55)

I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, har Förenade kungariket meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(56)

I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(57)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

1.   Denna förordning innehåller de regler enligt vilka en medlemsstat på sitt territorium erkänner och verkställer beslut om frysning och beslut om förverkande som utfärdats av en annan medlemsstat inom ramen för förfaranden i straffrättsliga frågor.

2.   Denna förordning ska inte medföra någon ändring av skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsliga principerna stadfästa i artikel 6 i EU-fördraget.

3.   När den utfärdande myndigheten utfärdar ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande ska den säkerställa att nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna iakttas.

4.   Denna förordning ska inte tillämpas på beslut om frysning och beslut om förverkande som utfärdats inom ramen för förfaranden i civilrättsliga eller administrativa frågor.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    beslut om frysning : ett avgörande som har utfärdats eller godkänts av en utfärdande myndighet för att förhindra att egendom förstörs, omvandlas, flyttas, överförs eller avyttras i syfte att förverka den egendomen.

2.    beslut om förverkande : ett slutligt straff eller en sådan slutlig åtgärd som har beslutats av en domstol efter förfaranden på grund av ett brott, som innebär slutligt berövande av egendom från en fysisk eller juridisk person.

3.    egendom : varje form av egendom, materiell eller immateriell, lös eller fast egendom, samt juridiska handlingar eller urkunder som styrker äganderätt eller annan rätt till sådan egendom, som den utfärdande myndigheten anser

a)

utgöra vinning av ett brott, eller dess motsvarighet, oavsett om detta avser hela eller endast en del av värdet av denna vinning,

b)

utgöra hjälpmedel vid ett sådant brott, eller värdet av sådana hjälpmedel,

c)

kan bli föremål för förverkande med tillämpning i den utfärdande staten genom någon av de förverkandebefogenheter som föreskrivs i direktiv 2014/42/EU, eller

d)

kan bli föremål för förverkande enligt någon annan bestämmelse om befogenheter till förverkande, inbegripet förverkande utan slutlig fällande dom enligt den utfärdande statens rätt efter ett förfarande på grund av ett brott.

4.    vinning : varje ekonomisk fördel som direkt eller indirekt härrör från ett brott, bestående av alla former av egendom och innefattande all efterföljande återinvestering eller omvandling av direkt vinning och eventuella värdefulla fördelar.

5.    hjälpmedel : all slags egendom som på något sätt, helt eller delvis, använts eller varit avsedd att användas för att begå ett brott.

6.    utfärdande stat : den medlemsstat där ett beslut om frysning eller förverkande har utfärdats.

7.    verkställande stat : den medlemsstat till vilken ett beslut om frysning eller beslut om förverkande överförs för erkännande och verkställighet.

8.    utfärdande myndighet :

a)

i fråga om ett beslut om frysning:

i)

en domare, domstol eller allmän åklagare som är behörig i det berörda fallet, eller

ii)

en annan behörig myndighet som av den utfärdande staten utsetts till sådan och som har behörighet att i straffrättsliga frågor besluta om frysning av egendom eller om verkställighet av ett beslut om frysning i enlighet med nationell rätt. Dessutom ska beslutet om frysning innan det översänds till den verkställande myndigheten godkännas av en domare, domstol eller allmän åklagare i den utfärdande staten efter prövning av dess överensstämmelse med villkoren för utfärdande av ett sådant beslut enligt denna förordning. Om beslutet har godkänts av en domare, domstol eller allmän åklagare, får den andra behöriga myndigheten också betraktas som en utfärdande myndighet med avseende på översändandet av beslutet,

b)

i fråga om ett beslut om förverkande, en myndighet som av den utfärdande staten utsetts till sådan och som har behörighet att i straffrättsliga frågor verkställa ett beslut om förverkande som har utfärdats av en domstol i enlighet med nationell rätt.

9.    verkställande myndighet : en myndighet som har behörighet att erkänna ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande och säkerställa att det verkställs i enlighet med denna förordning och med de förfaranden som enligt nationell rätt är tillämpliga på frysning och förverkande av egendom. När sådana förfaranden kräver att en domstol registrerar beslutet och ger tillstånd till dess verkställighet, innefattar den verkställande myndigheten den myndighet som har behörighet att begära sådan registrering och sådant tillstånd.

10.    berörd person : en fysisk eller juridisk person som är föremål för ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande eller en fysisk eller juridisk person som äger den egendom som beslutet avser samt tredje man vars rättigheter angående den egendom beslutet avser blir direkt negativt påverkade av det beslutet, enligt den verkställande statens rätt.

Artikel 3

Brott

1.   Beslut om frysning eller beslut om förverkande ska verkställas utan kontroll av dubbel straffbarhet om de gärningar som föranleder sådana beslut i den utfärdande staten är belagda med ett högsta frihetsstraff på minst tre år och utgör ett eller flera av följande brott enligt den utfärdande statens rätt:

1.

Deltagande i en kriminell organisation.

2.

Terrorism.

3.

Människohandel.

4.

Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.

5.

Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen.

6.

Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

7.

Korruption.

8.

Bedrägeri, inbegripet bedrägeri och andra brott som riktar sig mot unionens finansiella intressen enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (17).

9.

Penningtvätt.

10.

Penningförfalskning, inklusive förfalskning av euron.

11.

It-brottslighet.

12.

Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter.

13.

Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse.

14.

Mord eller grov misshandel.

15.

Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

16.

Människorov, olaga frihetsberövande eller tagande av gisslan.

17.

Rasism och främlingsfientlighet.

18.

Organiserad stöld eller väpnat rån.

19.

Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk.

20.

Svindleri.

21.

Beskyddarverksamhet och utpressning.

22.

Förfalskning och piratkopiering.

23.

Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar.

24.

Förfalskning av betalningsmedel.

25.

Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser.

26.

Olaglig handel med nukleära eller radioaktiva ämnen.

27.

Handel med stulna fordon.

28.

Våldtäkt.

29.

Mordbrand.

30.

Brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens behörighet.

31.

Kapning av flygplan eller fartyg.

32.

Sabotage.

2.   För andra brott än de som avses i punkt 1 får den verkställande staten låta erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande vara villkorat av om de gärningar som föranleder beslutet om frysning eller beslutet om förverkande utgör ett brott enligt den verkställande statens rätt, oberoende av brottsrekvisit eller brottets rättsliga rubricering enligt den utfärdande statens rätt.

KAPITEL II

ÖVERSÄNDANDE, ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV BESLUT OM FRYSNING

Artikel 4

Översändande av beslut om frysning

1.   Ett beslut om frysning ska översändas genom ett intyg om frysning. Den utfärdande myndigheten ska översända intyget om frysning som föreskrivs i artikel 6 direkt till den verkställande myndigheten eller, i tillämpliga fall, till den centrala myndighet som avses i artikel 24.2, på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning och som gör det möjligt för den verkställande staten att fastställa äktheten av intyget om frysning.

2.   Medlemsstaterna får lämna en förklaring i vilken det anges att den utfärdande myndigheten tillsammans med intyget om frysning ska översända beslutet om frysning i original eller en bestyrkt kopia av detta när ett intyg om frysning översänds till en medlemsstat för erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning. Endast intyget om frysning behöver dock översättas, i enlighet med artikel 6.2.

3.   Medlemsstaterna får lämna den förklaring som avses i punkt 2 före den dag då denna förordning börjar tillämpas eller vid en senare tidpunkt Medlemsstaterna får när som helst dra tillbaka en sådan förklaring. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen när de lämnar eller drar tillbaka en sådan förklaring. Kommissionen ska göra sådan information tillgänglig för samtliga medlemsstater och för det europeiska rättsliga nätverket.

4.   Om ett beslut om frysning avser ett penningbelopp, när den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att den person som beslutet om frysning avser har egendom eller inkomster i en medlemsstat, ska den utfärdande myndigheten översända intyget om frysning till den medlemsstaten.

5.   Om ett beslut om frysning avser specifik egendom, när den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att sådan egendom är belägen i en medlemsstat, ska den utfärdande myndigheten översända intyget om frysning till den medlemsstaten.

6.   Intyget om frysning ska

a)

åtföljas av ett intyg om förverkande som översänts i enlighet med artikel 14, eller

b)

innehålla en instruktion om att egendomen ska förbli fryst i den verkställande staten i avvaktan på översändandet och verkställigheten av beslutet om förverkande i enlighet med artikel 14, i vilket fall den utfärdande myndigheten i intyget om frysning ska ange beräknad dag för detta översändande.

7.   Den utfärdande myndigheten ska underrätta den verkställande myndigheten ifall den har vetskap om några berörda personer. Den utfärdande myndigheten ska också tillhandahålla, på begäran, den verkställande myndigheten all eventuell information av relevans för eventuella anspråk som sådana berörda personer kan ha med avseende på egendomen, däribland all information för identifiering av dessa personer.

8.   Om det, trots den information som har gjorts tillgänglig i enlighet med artikel 24.3, inte är känt för den utfärdande myndigheten vilken myndighet som är behörig verkställande myndighet ska den utfärdande myndigheten göra de efterforskningar som krävs, inklusive via det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter, för att bestämma vilken myndighet som är behörig i fråga om erkännande och verkställighet av beslutet om frysning.

9.   Om den myndighet i den verkställande staten som tar emot ett intyg om frysning inte är behörig att erkänna beslutet om frysning eller vidta de åtgärder som krävs för att verkställa det ska den myndigheten omedelbart översända intyget om frysning till den behöriga verkställande myndigheten i sin medlemsstat och underrätta den utfärdande myndigheten om detta.

Artikel 5

Översändande av ett beslut om frysning till en eller flera verkställande stater

1.   Ett intyg om frysning får endast översändas enligt artikel 4 till en verkställande stat åt gången, såvida inte punkterna 2 eller 3 i den här artikeln är tillämpliga.

2.   När ett beslut om frysning avser specifik egendom får intyget om frysning översändas till fler än en verkställande stat samtidigt när

a)

den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att olika delar av den egendom som omfattas av beslutet om frysning är belägna i olika verkställande stater, eller

b)

frysningen av en specifik egendom som omfattas av beslutet om frysning skulle kräva åtgärder i fler än en verkställande stat.

3.   När ett beslut om frysning avser ett penningbelopp får intyget om frysning översändas till fler än en verkställande stat samtidigt om den utfärdande myndigheten anser att det finns ett specifikt behov av detta, särskilt om det uppskattade värdet på den egendom som får frysas i den utfärdande staten och i en verkställande stat förmodligen inte räcker för att frysa hela det belopp som omfattas av beslutet om frysning.

Artikel 6

Standardintyg om frysning

1.   För att översända ett beslut om frysning ska den utfärdande myndigheten fylla i det intyg om frysning som fastställs i bilaga I, underteckna det och intyga att dess innehåll är riktigt och korrekt.

2.   Den utfärdande myndigheten ska tillhandahålla den verkställande myndigheten en översättning av intyget om frysning på ett officiellt språk i den verkställande staten eller på ett annat språk som den verkställande staten kommer att godta i enlighet med punkt 3.

3.   Varje medlemsstat får när som helst genom en förklaring som ges in till kommissionen ange att den kommer att godta översättningar av intyg om frysning på ett eller flera av unionens officiella språk som inte är på det officiella språket eller de officiella språken i den medlemsstaten. Kommissionen ska göra förklaringarna tillgängliga för alla medlemsstater och det europeiska rättsliga nätverket.

Artikel 7

Erkännande och verkställighet av beslut om frysning

1.   Den verkställande myndigheten ska erkänna ett beslut om frysning översänt i enlighet med artikel 4 och vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa det på samma sätt som för ett inhemskt beslut om frysning som utfärdats av en myndighet i den verkställande staten, såvida inte den verkställande myndigheten åberopar någon av de grunder för att vägra erkännande och verkställighet som anges i artikel 8 eller någon av de grunder för uppskov som anges i artikel 10.

2.   Den verkställande myndigheten ska rapportera till den utfärdande myndigheten om verkställigheten av beslutet om frysning, inklusive en beskrivning av den frysta egendomen och, där en sådan är tillgänglig, tillhandahålla en uppskattning av dess värde. Denna rapportering ska ske på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, utan onödigt dröjsmål efter att den verkställande myndigheten har underrättats om att beslutet om frysning har verkställts.

Artikel 8

Grunder för att vägra erkännande och verkställighet av beslut om frysning

1.   Den verkställande myndigheten får besluta att inte erkänna eller verkställa beslut om frysning endast när

a)

verkställighet av beslutet om frysning skulle strida mot principen om ne bis in idem,

b)

det enligt den verkställande statens rätt föreligger privilegier eller immunitet som skulle förhindra frysningen av den berörda egendomen eller det finns regler om fastställande eller begränsning av straffrättsligt ansvar som hänför sig till tryckfrihet eller yttrandefrihet i andra medier och som förhindrar verkställigheten av beslutet om frysning,

c)

intyget om frysning är ofullständigt eller uppenbart felaktigt och inte har fyllts i efter samråd som avses i punkt 2,

d)

beslutet om frysning avser ett brott som helt eller delvis har begåtts utanför den utfärdande statens territorium och helt eller delvis inom den verkställande statens territorium och den gärning för vilken beslutet om frysning utfärdats inte utgör ett brott enligt den verkställande statens rätt,

e)

i något av de fall som omfattas av artikel 3.2 den gärning som i samband med att beslutet om frysning utfärdades inte utgör något brott enligt den verkställande statens rätt; i fall som inbegriper skatter eller avgifter, eller tull- och valutatransaktionsbestämmelser, får dock erkännande eller verkställighet av beslutet om frysning inte vägras på grund av att den verkställande statens rätt inte föreskriver samma slags skatter eller avgifter eller att den inte föreskriver samma slags regler om skatter och avgifter eller samma slags tull- och valutatransaktionsbestämmelser som den utfärdande statens rätt,

f)

det i undantagsfall, på grundval av precisa och objektiva uppgifter, finns grundad anledning att anta att verkställighet av beslutet om frysning, mot bakgrund av ärendets särskilda omständigheter, skulle innebära ett uppenbart åsidosättande av en relevant grundläggande rättighet som anges i stadgan, i synnerhet rätten till ett effektivt rättsmedel, rätten till en rättvis rättegång eller rätten till försvar.

2.   I samtliga fall som avses i punkt 1 ska den verkställande myndigheten, innan den beslutar att helt eller delvis inte erkänna eller verkställa ett beslut om frysning, på lämpligt sätt samråda med den utfärdande myndigheten och om lämpligt anmoda den utfärdande myndigheten att utan dröjsmål tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter.

3.   Varje beslut om att vägra erkännande eller verkställighet av beslutet om frysning ska fattas utan dröjsmål och omedelbart meddelas den utfärdande myndigheten på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning.

4.   Om den verkställande myndigheten har erkänt ett beslut om frysning men vid verkställandet får vetskap om att någon av grunderna för att vägra erkännande eller verkställighet är tillämplig ska myndigheten omedelbart på lämpligt sätt kontakta den utfärdande myndigheten för diskussioner om vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. På grundval av detta får den utfärdande myndigheten besluta att återkalla beslutet om frysning. Om ingen lösning har funnits efter sådana diskussioner får den verkställande myndigheten besluta att avbryta verkställandet av beslutet om frysning.

Artikel 9

Tidsfrister för erkännande och verkställighet av beslut om frysning

1.   Den verkställande myndigheten ska fatta beslutet om erkännande och verkställighet av beslutet om frysning och utan dröjsmål verkställa det beslutet lika skyndsamt och med samma prioritet som för liknande inhemska ärenden, efter det att den verkställande myndigheten har mottagit intyget om frysning.

2.   Om den utfärdande myndigheten i intyget om frysning har angett att verkställigheten av beslutet om frysning ska vidtas en särskild dag ska den verkställande myndigheten i möjligaste mån ta hänsyn till detta. Om den utfärdande myndigheten har angett att samordning mellan de berörda medlemsstaterna behövs, ska den verkställande myndigheten och den utfärdande myndigheten samordna sinsemellan för att komma överens om datumet för verkställighet av beslutet om frysning. När ingen överenskommelse kan nås, ska den verkställande myndigheten besluta om datumet för verkställighet av beslutet om frysning, med största möjliga hänsyn till den utfärdande myndighetens intressen.

3.   Om den utfärdande myndigheten i intyget om frysning har angett att omedelbar frysning är nödvändig eftersom det finns berättigade skäl att anta att egendomen i fråga omedelbart kommer att flyttas eller förstöras, eller på grund av eventuella behov i utredningen eller i förfarandet i den utfärdande staten, ska den verkställande myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5, senast 48 timmar efter det att den mottagit beslutet om frysning fatta beslut om erkännande av beslutet. Senast 48 timmar efter det att ett sådant beslut fattats ska den verkställande myndigheten vidta de konkreta åtgärder som krävs för att verkställa beslutet.

4.   Den verkställande myndigheten ska, utan dröjsmål och på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, meddela den utfärdande myndigheten beslutet om erkännande och verkställighet av beslutet om frysning.

5.   Om det i ett enskilt fall inte är möjligt att iaktta tidsfristerna i punkt 3 ska den verkställande myndigheten på valfritt sätt omedelbart underrätta den utfärdande myndigheten, ange skälen till varför det inte var möjligt att iaktta dessa tidsfrister samt samråda med den utfärdande myndigheten om en lämplig tidsplan för erkännande eller verkställighet av beslutet om frysning.

6.   Att tidsfristerna enligt punkt 3 löpt ut fritar inte den verkställande myndigheten från skyldigheten att, utan dröjsmål, fatta ett beslut om erkännande och verkställighet av beslutet om frysning och verkställa det beslutet.

Artikel 10

Uppskov av verkställigheten av beslut om frysning

1.   Den verkställande myndigheten får skjuta upp verkställigheten av ett beslut om frysning som översänts i enlighet med artikel 4 när

a)

verkställigheten kan skada en pågående brottsutredning, i vilket fall verkställighet av beslutet om frysning får skjutas upp till den tidpunkt den verkställande myndigheten anser vara rimlig,

b)

egendomen redan är föremål för ett tidigare beslut om frysning, i vilket fall verkställighet av beslutet om frysning får skjutas upp till dess att det tidigare beslutet har återkallats, eller

c)

egendomen redan är föremål för ett tidigare beslut som utfärdats inom ramen för andra förfaranden i den verkställande staten, i vilket fall verkställighet av beslutet om frysning får skjutas upp till dess att det tidigare beslutet har återkallats; detta led ska dock tillämpas endast om detta tidigare beslut skulle ha företräde, enligt nationell rätt, framför senare nationella beslut om frysning i straffrättsliga frågor.

2.   Den verkställande myndigheten ska, omedelbart och på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, rapportera till den utfärdande myndigheten om uppskovet av verkställigheten av beslutet om frysning, med angivande av grunderna för uppskovet och, när möjligt, uppskovets förväntade varaktighet.

3.   Så snart grunderna för uppskovet inte längre föreligger ska den verkställande myndigheten omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa beslutet om frysning och underrätta den utfärdande myndigheten om detta på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning.

Artikel 11

Konfidentialitet

1.   Den utfärdande myndigheten och den verkställande myndigheten ska vid verkställigheten av ett beslut om frysning på vederbörligt sätt beakta den konfidentialitet som gäller för utredningen i vars sammanhang beslutet om frysning utfärdades.

2.   Den verkställande myndigheten ska i enlighet med sin nationella rätt garantera konfidentialitet för beslutet om frysning och dess innehåll, utom i den utsträckning som behövs för att verkställa beslutet om frysning. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel, ska så snart beslutet om frysning har verkställts den verkställande myndigheten underrätta berörda personer om detta i enlighet med artikel 32.

3.   För att skydda pågående utredningar får den utfärdande myndigheten begära att den verkställande myndigheten skjuter upp underrättandet av berörda personer om verkställigheten av beslutet om frysning enligt artikel 32. Så snart det inte längre är nödvändigt att skjuta upp underrättandet av berörda personer för att skydda pågående utredningar ska den utfärdande myndigheten underrätta den verkställande myndigheten om detta, så att den verkställande myndigheten kan underrätta berörda personer om verkställigheten av beslutet om frysning i enlighet med artikel 32.

4.   Om den verkställande myndigheten inte kan iaktta konfidentialitetsskyldigheterna enligt denna artikel ska den omedelbart, om möjligt innan beslutet om frysning verkställs, underrätta den utfärdande myndigheten.

Artikel 12

Varaktighet för beslut om frysning

1.   Den egendom som är föremål för ett beslut om frysning ska förbli fryst i den verkställande staten till dess att den behöriga myndigheten i den staten har lämnat ett definitivt svar på ett beslut om förverkande som översänts i enlighet med artikel 14 eller till dess att den utfärdande myndigheten har underrättat den verkställande myndigheten om varje beslut eller åtgärd som innebär att beslutet inte är verkställbart eller orsakar att det i enlighet med artikel 27.1 ska återkallas.

2.   Den verkställande myndigheten får med beaktande av alla omständigheter i ärendet ställa en motiverad begäran till den utfärdande myndigheten om att begränsa den tidsperiod under vilken egendomen ska vara fryst. En sådan begäran, inbegripet all relevant information till stöd för begäran, ska översändas på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning och som gör det möjligt för den utfärdande myndigheten att fastställa begärans äkthet. Vid behandlingen av en sådan begäran ska den utfärdande myndigheten ta hänsyn till alla intressen, däribland den verkställande myndighetens. Den utfärdande myndigheten ska besvara begäran så snart som möjligt. Om den utfärdande myndigheten inte samtycker till begränsningen ska den underrätta den verkställande myndigheten om skälen till detta. I ett sådant fall ska egendomen förbli fryst i enlighet med punkt 1. Om den utfärdande myndigheten inte svarar inom sex veckor från mottagandet av begäran ska den verkställande myndigheten inte längre vara skyldig att verkställa beslutet om frysning.

Artikel 13

Omöjlighet att verkställa ett beslut om frysning

1.   Om den verkställande myndigheten anser att det är omöjligt att verkställa ett beslut om frysning ska den utan dröjsmål underrätta den utfärdande myndigheten om detta.

2.   Innan den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten i enlighet med punkt 1 ska den verkställande myndigheten, när det är lämpligt, samråda med den utfärdande myndigheten.

3.   Vägran att verkställa ett beslut om frysning enligt denna artikel är endast berättigad när egendomen

a)

redan har förverkats,

b)

har försvunnit,

c)

har förstörts,

d)

inte kan återfinnas på den plats som anges i intyget om frysning, eller

e)

inte kan återfinnas på grund av att platsen för egendomen inte har angetts tillräckligt exakt, trots de samråd som avses i punkt 2.

4.   Vad gäller de situationer som avses i punkt 3 b, d och e får den verkställande myndigheten, när den senare erhåller information som gör det möjligt för den att lokalisera egendomen, verkställa beslutet om frysning utan att ett nytt intyg om frysning måste översändas, förutsatt att den verkställande myndigheten innan den verkställer beslutet om frysning har fått bekräftat av den utfärdande myndigheten att beslutet om frysning fortfarande är giltigt.

5.   Utan hinder av punkt 3, när den utfärdande myndigheten har angett att egendom av motsvarande värde kan frysas, får det inte krävas att den verkställande myndigheten ska verkställa ett beslut om frysning när en av de omständigheter som anges i punkt 3 föreligger och det inte finns någon egendom av motsvarande värde som kan frysas.

KAPITEL III

ÖVERSÄNDANDE, ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV BESLUT OM FÖRVERKANDE

Artikel 14

Översändande av beslut om förverkande

1.   Ett beslut om förverkande ska översändas genom ett intyg om förverkande. Den utfärdande myndigheten ska översända intyget om förverkande som föreskrivs i artikel 17 direkt till den verkställande myndigheten eller, i tillämpliga fall, till den centrala myndighet som avses i artikel 24.2, på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning och som gör det möjligt för den verkställande myndigheten att fastställa äktheten av intyget om förverkande.

2.   Medlemsstaterna får lämna en förklaring i vilken det anges att den utfärdande myndigheten tillsammans med intyget om förverkande ska översända beslutet om förverkande i original eller en bestyrkt kopia av detta när ett intyg om förverkande översänds till en medlemsstat för erkännande och verkställighet av ett beslut om förverkande. Endast intyget om förverkande behöver dock översättas, i enlighet med artikel 17.2.

3.   Medlemsstaterna får lämna den förklaring som avses i punkt 2 före den dag då denna förordning börjar tillämpas eller vid en senare tidpunkt. Medlemsstaterna får när som helst dra tillbaka en sådan förklaring. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen när de lämnar eller drar tillbaka en sådan förklaring. Kommissionen ska göra sådan information tillgänglig för samtliga medlemsstater och det europeiska rättsliga nätverket.

4.   Om ett beslut om förverkande avser ett penningbelopp, när den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att den person som beslutet om förverkande avser har egendom eller inkomster i en medlemsstat, ska den utfärdande myndigheten översända intyget om förverkande till den medlemsstaten.

5.   Om ett beslut om förverkande avser specifik egendom, när den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att sådan egendom är belägen i en medlemsstat, ska den utfärdande myndigheten översända intyget om förverkande till den medlemsstaten.

6.   Den utfärdande myndigheten ska underrätta den verkställande myndigheten ifall den har vetskap om några berörda personer. Den utfärdande myndigheten ska också tillhandahålla, på begäran, den verkställande myndigheten all eventuell information av relevans för eventuella anspråk som sådana berörda personer kan ha med avseende på egendomen, däribland all information för identifiering av dessa personer.

7.   Om det, trots den information som har gjorts tillgänglig i enlighet med artikel 24.3, inte är känt för den utfärdande myndigheten vilken myndighet som är behörig verkställande myndighet ska den utfärdande myndigheten göra de efterforskningar som krävs, inklusive via det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter, för att bestämma vilken myndighet som är behörig i fråga om erkännande och verkställighet av beslutet om förverkande.

8.   Om den myndighet i den verkställande staten som tar emot ett intyg om förverkande inte är behörig att erkänna beslutet om förverkande eller vidta de åtgärder som krävs för att verkställa det ska den myndigheten omedelbart översända intyget om förverkande till den behöriga verkställande myndigheten i sin medlemsstat och underrätta den utfärdande myndigheten om detta.

Artikel 15

Översändande av ett beslut om förverkande till en eller flera verkställande stater

1.   Ett intyg om förverkande får endast översändas, enligt artikel 14, till en verkställande stat åt gången, såvida inte punkterna 2 eller 3 i den här artikeln är tillämpliga.

2.   När ett beslut om förverkande avser specifik egendom får intyget om förverkande översändas till fler än en verkställande stat samtidigt när

a)

den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att olika delar av den egendom som omfattas av beslutet om förverkande är belägna i olika verkställande stater, eller

b)

förverkandet av en specifik egendom som omfattas av beslutet om förverkande skulle kräva åtgärder i fler än en verkställande stat.

3.   När ett beslut om förverkande avser ett penningbelopp får intyget om förverkande översändas till fler än en verkställande stat samtidigt om den utfärdande myndigheten anser att det finns ett specifikt behov av detta, särskilt om

a)

den berörda egendomen inte har frysts enligt denna förordning, eller

b)

det uppskattade värdet på den egendom som får förverkas i den utfärdande staten och i en verkställande stat förmodligen inte räcker för att förverka hela det belopp som omfattas av beslutet om förverkande.

Artikel 16

Följder av översändande av beslut om förverkande

1.   Översändandet av ett beslut om förverkande i enlighet med artiklarna 14 och 15 får inte begränsa den utfärdande statens rätt att verkställa beslutet.

2.   Det totala belopp som erhållits vid verkställigheten av ett beslut om förverkande avseende ett penningbelopp får inte överstiga det maximala belopp som anges i det beslutet oavsett om det beslutet översänts till en eller flera verkställande stater.

3.   Den utfärdande myndigheten ska omedelbart underrätta den verkställande myndigheten på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning om

a)

den anser att det finns risk för förverkande utöver det maximala beloppet, särskilt på grundval av information som mottagits från den verkställande myndigheten enligt artikel 21.1 b,

b)

beslutet om förverkande helt eller delvis har verkställts i den utfärdande staten eller i en annan verkställande stat, i vilket fall det ska anges det belopp beträffande vilket beslutet om förverkande ännu inte har verkställts, eller

c)

en myndighet i den utfärdande staten, efter det att ett intyg om förverkande har översänts i enlighet med artikel 14, tar emot ett penningbelopp som har betalats med avseende på beslutet om förverkande.

Om första stycket led a är tillämpligt ska den utfärdande myndigheten så snart som möjligt underrätta den verkställande myndigheten när den berörda risken som avses i det ledet har upphört.

Artikel 17

Standardintyg om förverkande

1.   För att översända ett beslut om förverkande ska den utfärdande myndigheten fylla i det intyg om förverkande som fastställs i bilaga II, underteckna det och intyga att dess innehåll är riktigt och korrekt.

2.   Den utfärdande myndigheten ska tillhandahålla den verkställande myndigheten en översättning av intyget om förverkande på ett officiellt språk i den verkställande staten eller på ett annat språk som den verkställande staten kommer att godta i enlighet med punkt 3.

3.   Varje medlemsstat får när som helst genom en förklaring som ges in till kommissionen ange att den kommer att godta översättningar av intyg om förverkande på ett eller flera av unionens officiella språk som inte är på det officiella språket eller de officiella språken i den medlemsstaten. Kommissionen ska göra förklaringarna tillgängliga för alla medlemsstater och det europeiska rättsliga nätverket.

Artikel 18

Erkännande och verkställighet av beslut om förverkande

1.   Den verkställande myndigheten ska erkänna ett beslut om förverkande översänt i enlighet med artikel 14 och vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa det på samma sätt som för ett inhemskt beslut om förverkande som utfärdats av en myndighet i den verkställande staten, såvida inte den verkställande myndigheten åberopar någon av de grunder för att vägra erkännande och verkställighet som anges i artikel 19 eller någon av de grunder för uppskov som anges i artikel 21.

2.   När ett beslut om förverkande avser en specifik egendom får den utfärdande myndigheten och verkställande myndigheten, när det föreskrivs i den utfärdande statens rätt, träffa överenskommelse om att förverkandet i den verkställande staten kan utföras genom förverkande av ett penningbelopp som motsvarar värdet på den egendom som skulle förverkas.

3.   När ett beslut om förverkande avser ett penningbelopp, och den verkställande myndigheten inte erhåller betalning av den summan, ska den verkställande myndigheten verkställa beslutet om förverkande i enlighet med punkt 1 på all egendom som finns att tillgå för detta ändamål. När det är nödvändigt ska den verkställande myndigheten räkna om det penningbelopp som ska förverkas till den verkställande statens valuta enligt eurons dagskurs som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning för den dag när beslutet om förverkande utfärdades.

4.   Varje del av det penningbelopp som drivits in enligt beslutet om förverkande i en annan stat än den verkställande staten ska i sin helhet dras av från det belopp som ska förverkas i den verkställande staten.

5.   När den utfärdande myndigheten har utfärdat ett beslut om förverkande men inte har utfärdat ett beslut om frysning, får den verkställande myndigheten, som en del av de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 på eget initiativ i enlighet med sin nationella rätt besluta att frysa den berörda egendomen, inför senare verkställighet av beslutet om förverkande. I ett sådant fall ska den verkställande myndigheten utan dröjsmål underrätta den utfärdande myndigheten, och när det är möjligt innan den berörda egendomen fryses.

6.   Så snart beslutet om förverkande har verkställts ska den verkställande myndigheten underrätta, på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, den utfärdande myndigheten om resultatet av verkställigheten.

Artikel 19

Grunder för att vägra erkännande och verkställighet av beslut om förverkande

1.   Den verkställande myndigheten får besluta att inte erkänna eller verkställa beslut om förverkande endast när

a)

verkställighet av beslutet om förverkande skulle strida mot principen om ne bis in idem,

b)

det enligt den verkställande statens rätt föreligger privilegier eller immunitet som skulle förhindra förverkande av den berörda egendomen eller det finns regler om fastställande eller begränsning av straffrättsligt ansvar som hänför sig till tryckfrihet eller yttrandefrihet i andra medier och som förhindrar verkställigheten av beslutet om förverkande,

c)

intyget om förverkande är ofullständigt eller uppenbart felaktigt och inte har fyllts i efter samråd som avses i punkt 2,

d)

beslutet om förverkande avser ett brott som helt eller delvis har begåtts utanför den utfärdande statens territorium och helt eller delvis inom den verkställande statens territorium och den gärning för vilken beslutet om förverkande utfärdats inte utgör ett brott enligt den verkställande statens rätt,

e)

rättigheterna för berörda personer skulle göra det omöjligt enligt den verkställande statens rätt att verkställa beslutet om förverkande, inbegripet när denna omöjlighet är en konsekvens av tillämpningen av rättsmedel i enlighet med artikel 33,

f)

i något av de fall som avses i artikel 3.2, den gärning som i samband med att beslutet om förverkande utfärdades inte utgör ett brott enligt den verkställande statens rätt; i fall som inbegriper skatter eller avgifter, eller tull- och valutatransaktionsbestämmelser, får dock erkännande av verkställighet av beslutet om förverkande inte vägras på den grunden att den verkställande statens rätt inte föreskriver samma slags skatter eller avgifter eller att den inte föreskriver samma slags regler om skatter och avgifter eller samma slags tull- och valutatransaktionsbestämmelser som den utfärdande statens rätt,

g)

den person som beslutet om förverkande avser, enligt intyget om förverkande, inte var personligen närvarande vid den förhandling som ledde till beslutet om förverkande som är kopplat till en slutlig fällande dom, om det inte i intyget om förverkande anges att personen, i enlighet med ytterligare processuella krav enligt den utfärdande statens rätt

i)

kallades personligen i god tid och därigenom underrättades om tid och plats för den förhandling som ledde till beslutet om förverkande, eller på annat sätt faktiskt mottog officiell underrättelse om tid och plats för den förhandlingen på ett sådant sätt att det otvetydigt kunde fastställas att personen hade vetskap om den planerade förhandlingen, och underrättades i god tid om att ett beslut om förverkande kunde meddelas även om personen inte var närvarande vid förhandlingen,

ii)

med vetskap om den planerade förhandlingen hade gett i uppdrag åt en jurist som antingen utsetts av den berörda personen eller av staten att försvara personen vid förhandlingen och faktiskt försvarades av den juristen vid förhandlingen, eller

iii)

efter att ha delgivits beslutet om förverkande och uttryckligen underrättats om rätten till förnyad prövning eller överklagande, med rätt att delta och få sakfrågan prövad på nytt, inklusive en prövning av nytt bevismaterial, vilket skulle kunna leda till att det ursprungliga beslutet om förverkande upphävs, uttryckligen förklarade att han eller hon inte bestred beslutet om förverkande, eller inte begärde förnyad prövning eller överklagande inom de tillämpliga tidsfristerna,

h)

det i undantagsfall, på grundval av precisa och objektiva uppgifter, finns grundad anledning att anta att verkställighet av beslutet om förverkande, mot bakgrund av ärendets särskilda omständigheter, skulle innebära ett uppenbart åsidosättande av en relevant grundläggande rättighet som anges i stadgan, i synnerhet rätten till ett effektivt rättsmedel, rätten till en rättvis rättegång eller rätten till försvar.

2.   I samtliga fall som avses i punkt 1 ska den verkställande myndigheten, innan den beslutar att helt eller delvis inte erkänna eller verkställa ett beslut om förverkande, på lämpligt sätt samråda med den utfärdande myndigheten och om lämpligt anmoda den utfärdande myndigheten att utan dröjsmål tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter.

3.   Varje beslut om att inte erkänna eller verkställa beslutet om förverkande ska fattas utan dröjsmål och omedelbart meddelas den utfärdande myndigheten på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning.

Artikel 20

Tidsfrister för erkännande och verkställighet av beslut om förverkande

1.   Den verkställande myndigheten ska fatta beslutet om erkännande och verkställighet av beslutet om förverkande utan dröjsmål och, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, senast 45 dagar efter det att den verkställande myndigheten har mottagit intyget om förverkande.

2.   Den verkställande myndigheten ska, utan dröjsmål och på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, meddela den utfärdande myndigheten beslutet om erkännande och verkställighet av beslutet om förverkande.

3.   Såvida det inte finns skäl för uppskov enligt artikel 21 ska den verkställande myndigheten vidta de konkreta åtgärder som är nödvändiga för att verkställa beslutet om förverkande utan dröjsmål och minst lika skyndsamt och med samma prioritet som ett liknande inhemskt ärende.

4.   Om det, i ett enskilt fall, inte är möjligt att iaktta tidsfristen i punkt 1, ska den verkställande myndigheten utan dröjsmål på något sätt underrätta den utfärdande myndigheten, ange skälen till varför det inte var möjligt att iaktta dessa tidsfrister samt samråda med den utfärdande myndigheten om en lämplig tidsplan för erkännande och verkställighet av beslutet om förverkande.

5.   Att tidsfristen enligt punkt 1 löpt ut fritar inte den verkställande myndigheten från skyldigheten att, utan dröjsmål, fatta ett beslut om erkännande och verkställighet av beslutet om förverkande och verkställa det beslutet.

Artikel 21

Uppskov av verkställigheten av beslut om förverkande

1.   Den verkställande myndigheten får skjuta upp erkännandet eller verkställigheten av ett beslut om förverkande som översänts i enlighet med artikel 14 när

a)

verkställigheten kan skada en pågående brottsutredning, i vilket fall verkställighet av beslutet om förverkande får skjutas upp till den tidpunkt den verkställande myndigheten anser vara rimlig,

b)

den verkställande myndigheten, vad gäller ett beslut om förverkande avseende ett penningbelopp, anser att det finns risk för att det belopp som erhållits av verkställigheten av det beslutet om förverkande skulle kunna avsevärt överstiga det belopp som anges i beslutet om förverkande på grund av samtidig verkställighet av beslutet om förverkande i fler än en medlemsstat,

c)

egendomen redan är föremål för pågående förfaranden för förverkande i den verkställande staten, eller

d)

ett rättsmedel som avses i artikel 33 har åberopats.

2.   Trots vad som sägs i artikel 18.5 ska, under uppskovet av verkställigheten av ett beslut om förverkande, den behöriga myndigheten i den verkställande staten vidta alla åtgärder som den skulle vidta i ett liknande inhemskt ärende för att undvika att egendomen inte längre står till förfogande för verkställighet av beslutet om förverkande.

3.   Den verkställande myndigheten ska, utan dröjsmål och på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, rapportera till den utfärdande myndigheten om uppskovet för verkställigheten av beslutet om förverkande, med angivande av grunderna för uppskovet och, när möjligt, uppskovets förväntade varaktighet.

4.   Så snart grunderna för uppskovet inte längre föreligger ska den verkställande myndigheten utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa beslutet om förverkande och underrätta den utfärdande myndigheten om detta på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning.

Artikel 22

Omöjlighet att verkställa ett beslut om förverkande

1.   Om den verkställande myndigheten anser att det är omöjligt att verkställa ett beslut om förverkande ska den utan dröjsmål underrätta den utfärdande myndigheten om detta.

2.   Innan den verkställande myndigheten underrättar den utfärdande myndigheten i enlighet med punkt 1 ska den verkställande myndigheten om lämpligt samråda med den utfärdande myndigheten, även med beaktande av de möjligheter som föreskrivs i artikel 18.2 eller 18.3.

3.   Vägran att verkställa ett beslut om förverkande enligt denna artikel är endast berättigad när egendomen

a)

redan har förverkats,

b)

har försvunnit,

c)

har förstörts,

d)

inte kan återfinnas på den plats som anges i intyget om förverkande, eller

e)

inte kan återfinnas på grund av att platsen för egendomen inte har angetts tillräckligt exakt, trots de samråd som avses i punkt 2.

4.   Vad gäller de situationer som avses i punkt 3 b, d och e får den verkställande myndigheten, när denna senare erhåller information som gör det möjligt för den att lokalisera egendomen, verkställa beslutet om förverkande utan att ett nytt intyg om förverkande måste översändas, förutsatt att den verkställande myndigheten innan den verkställer beslutet om förverkande har fått bekräftat av den utfärdande myndigheten att beslutet om förverkande fortfarande är giltigt.

5.   Utan hinder av punkt 3, när den utfärdande myndigheten har angett att egendom av motsvarande värde kan förverkas, får det inte krävas att den verkställande myndigheten ska verkställa ett beslut om förverkande när en av de omständigheter som fastställs i punkt 3 föreligger, och det inte finns någon egendom av motsvarande värde som kan förverkas.

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 23

Tillämplig lag för verkställighet

1.   Verkställigheten av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande ska regleras av rätten i den verkställande staten, och dess myndigheter ska ha ensam behörighet att besluta om förfarandena för verkställighet av beslutet och om alla åtgärder i samband därmed.

2.   Ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande som avser en juridisk person ska verkställas även när den verkställande staten inte erkänner principen om juridiska personers straffrättsliga ansvar.

3.   Utan hinder av artikel 18.2 och 18.3 får den verkställande staten inte utan den utfärdande statens samtycke föreskriva alternativa åtgärder till det beslut om frysning som översänts enligt artikel 4 eller det beslut om förverkande som översänts enligt artikel 14.

Artikel 24

Underrättelse om behöriga myndigheter

1.   Senast den 19 december 2020 ska varje medlemsstat underrätta kommissionen om vilken eller vilka myndigheter enligt definitionerna i artikel 2.8 och 2.9 som enligt dess rätt är behöriga, när denna medlemsstat är respektive utfärdande stat eller verkställande stat.

2.   När strukturen för en medlemsstats interna rättssystem gör detta nödvändigt får varje medlemsstat utse en eller flera centrala myndigheter som ska vara ansvariga för administrativt översändande och mottagande av intyg om frysning och intyg om förverkande och för att bistå medlemsstatens behöriga myndigheter. Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om alla sådana myndigheter som den utser på detta sätt.

3.   Kommissionen ska göra den mottagna informationen enligt denna artikel tillgänglig för samtliga medlemsstater och för det europeiska rättsliga nätverket.

Artikel 25

Kommunikation

1.   Den utfärdande myndigheten och den verkställande myndigheten ska vid behov, med hjälp av lämpligt kommunikationssätt, utan dröjsmål samråda med varandra för att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning.

2.   All kommunikation, inbegripet sådan som avser att lösa svårigheter rörande översändandet eller autentiseringen av de handlingar som behövs för att verkställa beslutet om frysning eller beslutet om förverkande, ska ske direkt mellan den utfärdande myndigheten och den verkställande myndigheten och, om en medlemsstat har utsett en central myndighet i enlighet med artikel 24.2, om lämpligt genom denna centrala myndighet.

Artikel 26

Flera beslut

1.   Om den verkställande myndigheten mottar två eller flera beslut om frysning eller beslut om förverkande från olika medlemsstater som utfärdats avseende samma person och den personen inte har tillräcklig egendom i den verkställande staten för att alla beslut ska kunna verkställas, eller om den verkställande myndigheten mottar två eller flera beslut om frysning eller beslut om förverkande avseende samma specifika egendom, ska den verkställande myndigheten besluta vilket av besluten som ska verkställas i enlighet med rätten i den verkställande staten, utan att det påverkar möjligheten att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om förverkande i enlighet med artikel 21.

2.   När den verkställande myndigheten fattar sitt beslut ska den prioritera brottsoffrens intressen när så är möjligt. Den ska också beakta alla andra relevanta omständigheter, inbegripet

a)

huruvida tillgångarna redan är frysta,

b)

datum för respektive beslut och tidpunkt då respektive beslut översändes,

c)

det berörda brottets svårhetsgrad, och

d)

den plats där brottet begicks.

Artikel 27

Inställande av verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande

1.   När beslutet om frysning eller beslutet om förverkande inte längre kan verkställas eller inte längre är giltigt ska den utfärdande myndigheten återkalla beslutet om frysning eller beslutet om förverkande utan dröjsmål.

2.   Den utfärdande myndigheten ska omedelbart underrätta den verkställande myndigheten, på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, om återkallandet av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, samt om varje beslut eller åtgärd som leder till att ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande återkallas.

3.   Den verkställande myndigheten ska inställa verkställigheten av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande, i den mån som verkställigheten ännu inte har slutförts, så snart den har underrättats av den utfärdande myndigheten i enlighet med punkt 2. Den verkställande myndigheten ska, utan onödigt dröjsmål och på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning, skicka en bekräftelse till den utfärdande staten av att verkställigheten ställts in.

Artikel 28

Förvaltning av och förfogande över fryst och förverkad egendom

1.   Förvaltningen av fryst och förverkad egendom ska regleras av rätten i den verkställande staten.

2.   Den verkställande staten ska förvalta den frysta eller förverkade egendomen i syfte att förhindra att den minskar i värde. För detta ändamål ska den verkställande staten, med beaktande av artikel 10 i direktiv 2014/42/EU, kunna sälja eller överföra fryst egendom.

3.   Fryst egendom och penningbelopp som erhållits efter försäljning av sådan egendom i enlighet med punkt 2, ska, utan att detta påverkar möjligheten till återställande av egendom enligt artikel 29, förbli i den verkställande staten till dess att ett intyg om förverkande har översänts och beslutet om förverkande har verkställts.

4.   Den verkställande staten ska inte vara skyldig att sälja eller återlämna specifika föremål som omfattas av ett beslut om förverkande, när dessa föremål utgörs av kulturföremål enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/60/EU (18). Denna förordning ska inte påverka skyldigheten att återlämna kulturföremål enligt det direktivet.

Artikel 29

Återställande av fryst egendom till brottsoffret

1.   Om den utfärdande myndigheten eller en annan behörig myndighet i den utfärdande staten har utfärdat ett beslut i enlighet med dess nationella rätt om att återställa fryst egendom till brottsoffret ska den utfärdande myndigheten lämna information om det beslutet i intyget om frysning, eller lämna information om det beslutet till den verkställande myndigheten i ett senare skede.

2.   När den verkställande myndigheten har informerats om ett beslut om återställande av fryst egendom till brottsoffret som avses i punkt 1 ska den verkställande myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, när den berörda egendomen har blivit fryst, den återställs till brottsoffret så snart som möjligt i enlighet med de processrättsliga reglerna i den verkställande staten, vid behov via den utfärdande staten, förutsatt att

a)

brottsoffrets äganderätt till egendomen inte är bestridd,

b)

egendomen inte krävs som bevis i straffrättsliga förfaranden i den verkställande staten, och

c)

rättigheterna för berörda personer inte påverkas negativt.

Den verkställande myndigheten ska informera den utfärdande myndigheten när egendom överförs direkt till brottsoffret.

3.   Om den verkställande myndigheten inte anser att villkoren i punkt 2 är uppfyllda ska den utan dröjsmål på lämpligt sätt samråda med den utfärdande myndigheten i syfte att finna en lösning. Om ingen lösning går att finna får den verkställande myndigheten besluta att inte återställa den frysta egendomen till brottsoffret.

Artikel 30

Förfogande över förverkad egendom eller penningbelopp som erhållits efter försäljning av sådan egendom

1.   Om den utfärdande myndigheten eller en annan behörig myndighet i den utfärdande staten har utfärdat ett beslut i enlighet med sin nationella rätt, antingen om återställande av förverkad egendom till brottsoffret eller om ersättning till brottsoffret, ska den utfärdande myndigheten lämna information om det beslutet i intyget om förverkande, eller lämna information i ett senare skede om det beslutet till den verkställande myndigheten.

2.   När den verkställande myndigheten har informerats om ett beslut om återställande av förverkad egendom till brottsoffret som avses i punkt 1 ska den verkställande myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, när den berörda egendomen har blivit förverkad, den återställs så snart som möjligt till brottsoffret, vid behov via den utfärdande staten. Den verkställande myndigheten ska informera den utfärdande myndigheten när egendom överförs direkt till brottsoffret.

3.   Om det inte är möjligt för den verkställande myndigheten att återställa egendomen till brottsoffret i enlighet med punkt 2, men penningbelopp har erhållits till följd av verkställigheten av ett beslut om förverkande vad gäller den egendomen, ska motsvarande belopp överföras för återställande till brottsoffret, vid behov via den utfärdande staten. Den verkställande myndigheten ska informera den utfärdande myndigheten när penningbelopp överförs direkt till brottsoffret. Eventuell återstående egendom ska förfogas över i enlighet med punkt 7.

4.   När den verkställande myndigheten har informerats om ett beslut om ersättning till brottsoffret som avses i punkt 1, och penningbelopp har erhållits till följd av verkställigheten av ett beslut om förverkande, ska motsvarande belopp såvida det inte överstiger det belopp som anges i intyget överföras för ersättning till brottsoffret, vid behov via den utfärdande staten. Den verkställande myndigheten ska informera den utfärdande myndigheten ifall penningbelopp överförs direkt till brottsoffret. Eventuell återstående egendom ska förfogas över i enlighet med punkt 7.

5.   När ett förfarande för återställande av egendom eller ersättning till brottsoffret pågår i den utfärdande staten ska den utfärdande myndigheten underrätta den verkställande myndigheten om detta. Den verkställande staten ska avstå från förfogandet över den förverkade egendomen till dess att den verkställande myndigheten har underrättats om beslutet om återställande av egendom eller ersättning till brottsoffret, även i de fall när beslutet om förverkande redan har verkställts.

6.   Utan att det påverkar punkterna 1–5 ska annan egendom än penningbelopp som erhållits till följd av verkställigheten av beslutet om förverkande förfogas över i enlighet med följande regler:

a)

Egendomen får säljas, varvid intäkterna från försäljningen ska förfogas över i enlighet med punkt 7.

b)

Egendomen får överföras till den utfärdande staten, förutsatt att, när beslutet om förverkande omfattar ett penningbelopp, den utfärdande myndigheten har gett sitt samtycke till att egendomen överförs till den utfärdande staten.

c)

Om det inte är möjligt att tillämpa led a eller b, får egendomen förfogas över på något annat sätt i enlighet med den verkställande statens rätt, med förbehåll för led d.

d)

Egendomen får användas för allmännyttiga eller sociala ändamål i den verkställande staten i enlighet med dess rätt, med förbehåll för den utfärdande statens samtycke.

7.   Såvida inte beslutet om förverkande åtföljs av ett beslut om återställande av egendomen till brottsoffret eller om ersättning till brottsoffret i enlighet med punkterna 1–5, eller såvida inte de berörda medlemsstaterna kommit överens om annat, ska den verkställande staten förfoga över de penningbelopp som erhållits till följd av verkställigheten av ett beslut om förverkande enligt följande:

a)

Om det belopp som erhållits vid verkställigheten av beslutet om förverkande är lika med eller mindre än 10 000 EUR ska beloppet tillfalla den verkställande staten, eller

b)

om det belopp som erhållits vid verkställigheten av beslutet om förverkande överstiger 10 000 EUR ska den verkställande staten överföra 50 % av beloppet till den utfärdande staten.

Artikel 31

Kostnader

1.   Varje medlemsstat ska bära sina egna kostnader i samband med tillämpningen av denna förordning, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om förfogande över förverkad egendom i artikel 28.

2.   Den verkställande myndigheten får lägga fram ett förslag för den utfärdande myndigheten om att kostnaderna ska delas om det, antingen före eller efter verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande, framkommer att verkställigheten av beslutet skulle medföra stora eller exceptionella kostnader.

Sådana förslag ska åtföljas av en detaljerad redovisning av den verkställande myndighetens uppkomna kostnader. Efter ett sådant förslag, ska den utfärdande myndigheten och den verkställande myndigheten samråda med varandra. När så är lämpligt får Eurojust underlätta samråden.

Samråden, eller åtminstone resultatet av dessa, ska dokumenteras på ett sätt som möjliggör framställning av en skriftlig uppteckning.

Artikel 32

Skyldighet att underrätta berörda personer

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 ska den verkställande myndigheten, efter att ha verkställt ett beslut om frysning eller efter att ha fattat beslutet om att erkänna och verkställa ett beslut om förverkande, underrätta så långt det är möjligt, utan dröjsmål, kända berörda personer om verkställigheten och beslutet, i enlighet med förfaranden enligt dess nationella rätt.

2.   I den information som ska lämnas i enlighet med punkt 1 ska det anges namnet på den utfärdande myndigheten och vilka rättsmedel som är tillgängliga enligt den verkställande statens rätt. I informationen ska det, åtminstone kortfattat, även anges vilka skäl som ligger till grund för beslutet.

3.   Den verkställande myndigheten får när så är lämpligt be den utfärdande myndigheten att bistå vid utförandet av de uppgifter som avses i punkt 1.

Artikel 33

Rättsmedel i den verkställande staten mot erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning eller beslut om förverkande

1.   Berörda personer ska ha rätt till effektiva rättsmedel i den verkställande staten mot beslut om erkännande och verkställighet av beslut om frysning enligt artiklarna 7 och beslut om förverkande enligt artikel 18. Rätten till rättsmedel ska åberopas vid domstol i den verkställande staten i enlighet med den statens rätt. När det gäller beslut om förverkande får åberopandet av ett rättsmedel ha suspensiv verkan när rätten i den verkställande staten så föreskriver.

2.   De materiella grunderna för utfärdandet av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande får inte prövas inför en domstol i den verkställande staten.

3.   Den behöriga myndigheten i den utfärdande staten ska underrättas om varje rättsmedel som åberopats i enlighet med punkt 1.

4.   Denna artikel ska inte påverka tillämpningen i den utfärdande staten av skyddsåtgärder och rättsmedel i enlighet med artikel 8 i direktiv 2014/42/EU.

Artikel 34

Ersättning

1.   Om den verkställande staten enligt sin rätt är ansvarig för skada för en berörd person på grund av verkställighet av ett beslut om frysning som översänts till denna enligt artikel 4 eller beslut om förverkande som översänts till denna enligt artikel 14, ska den utfärdande staten ersätta den verkställande staten för eventuella skadeståndsbelopp som betalats ut till den berörda personen. Om den utfärdande staten kan visa för den verkställande staten att skadan eller någon del av den uteslutande beror på den verkställande statens agerande, ska emellertid den utfärdande och den verkställande staten komma överens själva om ersättningsbeloppet.

2.   Punkt 1 påverkar inte tillämpningen av medlemsstaternas rätt om fysiska eller juridiska personers anspråk på skadeersättning.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 35

Statistik

1.   Medlemsstaterna ska regelbundet samla in uttömmande statistik från de relevanta myndigheterna. De ska bevara denna statistik samt översända denna till kommissionen varje år. Denna statistik ska utöver den information som avses i artikel 11.2 i direktiv 2014/42/EU inbegripa antalet beslut om frysning och beslut om förverkande som mottagits av en medlemsstat från andra medlemsstater som erkänts och verkställts, och vars erkännande och verkställighet vägrats.

2.   Varje år ska medlemsstaterna även översända följande statistik till kommissionen, när den är tillgänglig på central nivå i den berörda medlemsstaten:

a)

Antalet ärenden där ett brottsoffer har fått ersättning eller har beviljats återställande av egendom som erhållits genom verkställigheten av ett beslut om förverkande enligt denna förordning.

b)

Den genomsnittliga perioden som krävts för verkställigheten av beslut om frysning och beslut om förverkande enligt denna förordning.

Artikel 36

Ändringar av intyget och av formuläret

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 med avseende på ändringar av de intyg som fastställs i bilagorna I och II. Sådana ändringar ska vara förenliga med denna förordning och ska inte påverka den.

Artikel 37

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 36 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 19 december 2020.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 36 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 36 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 38

Rapportering och översyn

Senast den 20 december 2025, och därefter vart femte år, ska kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, bland annat om

a)

medlemsstaternas möjlighet att lämna och dra tillbaka förklaringar enligt artiklarna 4.2 och 14.2,

b)

växelverkan mellan respekten för grundläggande rättigheter och det ömsesidiga erkännandet av beslut om frysning och beslut om förverkande,

c)

tillämpningen av artiklarna 28, 29 och 30 när det gäller förvaltning av och förfogande över fryst och förverkad egendom, återställande av egendom till brottsoffer och ersättning till brottsoffer.

Artikel 39

Ersättande

Denna förordning ersätter bestämmelserna i rambeslut 2003/577/RIF vad gäller frysning av egendom mellan de medlemsstater som är bundna av denna förordning från och med den 19 december 2020.

Denna förordning ersätter rambeslut 2006/783/RIF mellan de medlemsstater som är bundna av denna förordning från och med den 19 december 2020.

För de medlemsstater som är bundna av denna förordning, ska hänvisningar till rambeslut 2003/577/RIF vad gäller frysning av egendom och hänvisningar till rambeslut 2006/783/RIF anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 40

Övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning ska tillämpas på intyg om frysning och intyg om förverkande som har översänts den 19 december 2020 eller senare.

2.   Intyg om frysning och intyg om förverkande som har översänts före den 19 december 2020 ska fortsätta att regleras av rambesluten 2003/577/RIF och 2006/783/RIF, mellan de medlemsstater som är bundna av denna förordning till och med den slutliga verkställigheten av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande.

Artikel 41

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 19 december 2020.

Emellertid ska artikel 24 tillämpas från och med den 18 december 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den 14 november 2018.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

K. EDTSTADLER

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 oktober 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 6 november 2018.

(2)  EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

(3)  Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial (EUT L 196, 2.8.2003, s. 45).

(4)  Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande (EUT L 328, 24.11.2006, s. 59).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014, s. 39).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26.10.2010, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 11.3.2016, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (EUT L 132, 21.5.2016, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).

(12)  Rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (EUT L 348, 24.12.2008, s. 130).

(13)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).

(14)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1).

(16)  Rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott (EUT L 332, 18.12.2007, s. 103).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/60/EU av den 15 maj 2014 om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 159, 28.5.2014, s. 1).


BILAGA I

INTYG OM FRYSNING

AVSNITT A:

Utfärdande stat: …

Utfärdande myndighet: …

Godkännande myndighet (i tillämpliga fall): …

Verkställande stat: …

Verkställande myndighet (om känd): …

AVSNITT B: Brådska och/eller begärt datum för verkställande

1.   Ange särskilt skäl för att ärendet är brådskande:

Det finns berättigade skäl att anta att egendomen i fråga inom kort kommer att flyttas eller förstöras nämligen:

Behov i utredningen eller förfarandet i den utfärdande staten:

2.   Datum för verkställighet:

Följande särskilda datum begärs: …

Samordning mellan berörda medlemsstater behövs

Skäl för denna begäran:

AVSNITT C: Berörd(a) person(er)

Identiteten på den eller de personer som beslutet om frysning avser, eller på den eller de personer som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om frysning (om fler än en person berörs, lämna uppgifter om var och en av dessa):

1.   Identifieringsuppgifter

i)   För fysiska personer

Namn: …

Förnamn: …

Andra relevanta namn (i förekommande fall): …

Alias (i förekommande fall): …

Kön: …

Nationalitet: …

Identitetsnummer eller socialförsäkringsnummer, om sådant finns: …

Typ av och nummer på identitetshandling(ar) (identitetskort eller pass), om sådan(a) finns:

Födelsedatum: …

Födelseort: …

Bostadsort och/eller känd adress (om adressen är okänd, senast kända adress):

Det eller de språk som den berörda personen förstår: …

Ange den berörda personens ställning i förfarandena:

Person mot vilken beslutet om frysning är riktat

Person som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om frysning

ii)   För juridiska personer

Namn: …

Rättslig form: …

Namnförkortning, allmänt använt namn eller handelsnamn (i förekommande fall): …

Registrerat säte: …

Registreringsnummer: …

Adress: …

Ställföreträdarens namn: …

Ange den berörda personens ställning i förfarandena:

Person mot vilken beslutet om frysning är riktat

Person som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om frysning

2.   Ange på vilken plats beslutet om frysning ska verkställas, om platsen är en annan än adressen ovan:

3.   Tredje man vars rättigheter angående den egendom beslutet om frysning avser blir direkt negativt påverkade (identitet och skäl):

4.   Lägg till ytterligare information som kan bidra till att beslutet om frysning kan verkställas:

AVSNITT D: Information om egendom som beslutet avser

1.   Ange om beslutet avser

ett penningbelopp

specifik egendom (materiell eller immateriell, lös eller fast)

egendom av motsvarande värde (vid värdebaserat förverkande)

2.   Om beslutet avser ett penningbelopp eller egendom till ett värde motsvarande det penningbeloppet:

Det belopp som ska verkställas i den verkställande staten, i siffror och ord (ange valuta):

Det totala belopp som omfattas av beslutet, i siffror och ord (ange valuta):

Ytterligare information:

Skäl för antagandet att den berörda personen har egendom/inkomst i den verkställande staten:

Beskrivning av den berörda personens egendom/inkomstkälla (om möjligt):

Exakt lokalisering av den berörda personens egendom/inkomstkälla (om okänd, senast kända lokalisering):

Uppgifter om den berörda personens bankkonto (om känt):

3.   Om beslutet avser specifik egendom eller egendom till ett värde som motsvarar sådan egendom:

Skäl för att beslutet översänds till den verkställande staten:

Den specifika egendomen är lokaliserad i den verkställande staten.

Den specifika egendomen är registrerad i den verkställande staten.

Den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att hela eller delar av den specifika egendom som omfattas av beslutet är lokaliserad i den verkställande staten.

Ytterligare information:

Skäl för antagandet att den specifika egendomen är lokaliserad i den verkställande staten:

Beskrivning av egendomen:

Lokalisering av egendomen (om okänd, senast kända lokalisering):

Annan relevant information (t.ex. utnämnande av en rättslig förvaltare):

AVSNITT E: Skäl för utfärdandet av beslutet om frysning

1.   Sammanfattning av omständigheterna

Ange skälen till att beslutet om frysning utfärdas, inbegripet:

En sammanfattning av omständigheterna, inbegripet en beskrivning av brottet/brotten:

Vilket stadium utredningen har nått:

Skäl för frysning:

Annan relevant information:

2.   Beskaffenhet och brottsrubricering för det eller de brott avseende vilka beslutet om frysning utfärdades och tillämplig(a) lagbestämmelse(r):

3.   Är det brott avseende vilket beslutet om frysning utfärdas i den utfärdande staten belagt med ett högsta frihetsstraff på minst tre år och ingår det i den förteckning över brott som anges nedan? (Markera relevant ruta.) När beslutet om frysning avser flera brott, ange nummer i förteckningen över brott nedan (motsvarande de brott som beskrivs under punkterna 1 och 2 ovan).

Deltagande i en kriminell organisation

Terrorism

Människohandel

Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi

Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen

Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

Korruption

Bedrägeri, inbegripet bedrägeri och andra brott som riktar sig mot unionens finansiella intressen enligt definitionen i direktiv (EU) 2017/1371

Penningtvätt

Penningförfalskning, inklusive förfalskning av euron

It-brottslighet

Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter

Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse

Mord eller grov misshandel

Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader

Människorov, olaga frihetsberövande eller tagande av gisslan

Rasism och främlingsfientlighet

Organiserad stöld eller väpnat rån

Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk

Svindleri

Beskyddarverksamhet och utpressning

Förfalskning och piratkopiering

Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar

Förfalskning av betalningsmedel

Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser

Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen

Handel med stulna fordon

Våldtäkt

Mordbrand

Brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens behörighet

Kapning av flygplan eller fartyg

Sabotage

4.   Annan relevant information (t.ex. kopplingen mellan egendomen och brottet):

AVSNITT F: Konfidentialitet för beslutet och/eller begäran om särskilda formaliteter

Behov av att hålla informationen i beslutet konfidentiell efter verkställighet:

Behov av särskilda formaliteter vid tidpunkten för verkställighet:

AVSNITT G: Om intyget om frysning har översänts till fler än en verkställande stat, lämna följande information:

1.   Ett intyg om frysning har översänts till en eller flera andra verkställande stater (stat och myndighet) enligt följande:

2.   Ett intyg om frysning har översänts till fler än en verkställande stat av följande skäl:

När beslutet om frysning rör specifik egendom:

Olika delar av den egendom som omfattas av beslutet antas vara belägna i olika verkställande stater

Frysningen av en specifik egendom kräver åtgärder i fler än en verkställande stat.

När beslutet om frysning avser ett penningbelopp:

Det uppskattade värdet på den egendom som får frysas i den utfärdande staten och i en verkställande stat räcker förmodligen inte för att frysa hela det belopp som omfattas av beslutet.

Andra specifika behov:

3.   Värdet av tillgångarna, om känt, i varje verkställande stat:

4.   Om frysningen av den specifika egendomen kräver åtgärder i fler än en verkställande stat, en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas i den verkställande staten:

AVSNITT H: Kopplingen till tidigare beslut om frysning, och/eller annat beslut eller annan begäran eller andra beslut eller begäranden

Vänligen ange om detta beslut om frysning har någon koppling till tidigare beslut eller begäran (t.ex. beslut om frysning, europeisk utredningsorder, europeisk arresteringsorder eller ömsesidig rättslig hjälp). Lämna i tillämpliga fall följande information som är relevant för att identifiera det tidigare beslutet eller den tidigare begäran:

Typ av beslut/begäran: …

Datum för utfärdande:

Den myndighet till vilken beslutet/begäran översänts:

Referensnummer hos den utfärdande myndigheten:

Referensnummer hos verkställande myndighet/er:

AVSNITT I: Förverkande

Ange om

detta intyg om frysning åtföljs av ett intyg om förverkande som utfärdats i den utfärdande staten (referensnummer för intyget om förverkande):

egendomen ska förbli fryst i den verkställande staten i avvaktan på översändandet och verkställigheten av beslutet om förverkande (beräknat datum för inlämnande av intyget om förverkande, om möjligt):

AVSNITT J: Alternativa åtgärder

1.   Ange om den utfärdande staten medger att den verkställande staten tillämpar alternativa åtgärder, om det inte är möjligt att vare sig helt eller delvis verkställa beslutet om frysning:

Ja

Nej

2.   Om ja, ange vilka åtgärder som kan tillämpas:

AVSNITT K: ÅTERSTÄLLANDE AV FRYST EGENDOM

1.   Vänligen ange om ett beslut att återställa fryst egendom till brottsoffret har utfärdats:

Ja

Nej

Om ja, ange följande avseende beslutet att återställa fryst egendom till brottsoffret:

Myndighet som utfärdade beslutet (officiellt namn):

Datum för beslut: …

Beslutets referensnummer (om sådant finns): …

Beskrivning av den egendom som ska återställas: …

Brottsoffrets namn: …

Brottsoffrets adress: …

Om brottsoffrets äganderätt till egendomen är bestridd, vänligen lämna närmare uppgifter (vilka personer som bestrider äganderätten, skäl etc.):

Om berörda personers rättigheter kan påverkas negativt som ett resultat av återställandet, vänligen lämna närmare uppgifter (vilka personer som berörs, vilka rättigheter som kan påverkas negativt, skäl etc.):

2.   Pågår ett förfarande om återställande av fryst egendom till brottsoffret i den utfärdande staten?

Nej

Ja, utgången kommer att meddelas till den verkställande myndigheten

Den utfärdande myndigheten ska underrättas i händelse av en direkt överföring till brottsoffret.

AVSNITT L: Rättsmedel

Myndighet i den utfärdande staten som kan tillhandahålla ytterligare information om förfaranden för användande av rättsmedel i den utfärdande staten och huruvida det finns tillgång till rättshjälp, tolkning och översättning:

Den utfärdande myndigheten (se avsnitt M)

Den godkännande myndigheten (se avsnitt N)

Annat:

AVSNITT M: Uppgifter om den utfärdande myndigheten

Typ av utfärdande myndighet:

Domare, domstol, allmän åklagare

Annan behörig myndighet som utsetts av den utfärdande staten

Myndighetens namn: …

Kontaktpersonens namn: …

Befattning (titel/grad): …

Ärendenummer: …

Adress: …

Tfn nr (landsnummer) (riktnummer): …

Fax nr (landsnummer) (riktnummer): …

E-post: …

Möjliga språk för kontakter med den utfärdande myndigheten: …

Kontaktuppgifter, om andra än ovan, till den eller de personer som kan kontaktas för kompletterande information eller för de praktiska detaljerna avseende verkställigheten av beslutet:

Namn/titel/organisation: …

Adress: …

E-post:/Tfn nr: …

Den utfärdande myndighetens och/eller dess företrädares underskrift, som intygar att innehållet i intyget om frysning är riktigt och korrekt: …

Namn: …

Befattning (titel/grad): …

Datum: …

Officiell stämpel (om sådan finns): …

AVSNITT N: Uppgifter om den myndighet som godkände beslutet om frysning

Ange vilken typ av myndighet som har godkänt beslutet om frysning, i tillämpliga fall:

Domare eller domstol

Allmän åklagare

Den godkännande myndighetens namn: …

Kontaktpersonens namn: …

Befattning (titel/grad): …

Ärendenummer: …

Adress: …

Tfn nr (landsnummer) (riktnummer): …

Fax nr (landsnummer) (riktnummer): …

E-post: …

Möjliga språk för kontakter med den godkännande myndigheten: …

Ange den huvudsakliga kontaktpunkten för den verkställande myndigheten

den utfärdande myndigheten

den godkännande myndigheten

Underskrift av och uppgifter om den godkännande myndigheten och/eller dess representant:

Namn: …

Befattning (titel/grad): …

Datum: …

Officiell stämpel (om sådan finns): …

AVSNITT O: Central myndighet

Om en central myndighet har fått ansvar för administrativt översändande och mottagande av intyg om frysning i den utfärdande staten, ange:

Den centrala myndighetens namn: …

Kontaktpersonens namn: …

Befattning (titel/grad): …

Ärendenummer: …

Adress: …

Tfn nr (landsnummer) (riktnummer): …

Fax nr (landsnummer) (riktnummer): …

E-post: …

AVSNITT P: Bilagor

Ange alla bilagor till intyget: …


BILAGA II

INTYG OM FÖRVERKANDE

AVSNITT A:

Utfärdande stat: …

Utfärdande myndighet: …

Verkställande stat: …

Verkställande myndighet (om känd): …

AVSNITT B: Beslut om förverkande

1.   Den domstol som utfärdade beslutet om förverkande (officiellt namn):

2.   Beslutets referensnummer (om sådant finns):

3.   Beslutet om förverkande utfärdades den (datum):

4.   Beslutet om förverkande blev slutligt den (datum):

AVSNITT C: Berörd(a) person(er)

Identiteten på den eller de personer som beslutet om förverkande avser, eller på den eller de personer som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om förverkande (om fler än en person berörs, lämna uppgifter om var och en av dessa):

1.   Identifieringsuppgifter

i)   För fysiska personer

Namn: …

Förnamn: …

Andra relevanta namn (i förekommande fall): …

Alias (i förekommande fall): …

Kön: …

Nationalitet: …

Identitetsnummer eller socialförsäkringsnummer, om sådant finns: …

Typ av och nummer på identitetshandling(ar) (identitetskort eller pass), om sådan(a) finns:

Födelsedatum: …

Födelseort: …

Bostadsort och/eller känd adress (om adressen är okänd, senast kända adress):

Det eller de språk som den berörda personen förstår: …

Ange den berörda personens ställning i förfarandena:

Person mot vilken beslutet om förverkande är riktat

Person som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om förverkande

ii)   För juridiska personer

Namn: …

Rättslig form: …

Namnförkortning, allmänt använt namn eller handelsnamn (i förekommande fall): …

Registrerat säte: …

Registreringsnummer: …

Adress: …

Ställföreträdarens namn: …

Ange den berörda personens ställning i förfarandena:

Person mot vilken beslutet om förverkande är riktat

Person som äger den egendom vilken omfattas av beslutet om förverkande

2.   Ange på vilken plats beslutet om förverkande ska verkställas, om platsen är en annan än adressen ovan:

3.   Tredje man vars rättigheter, angående den egendom beslutet om förverkande avser, blir direkt negativt påverkade (identitet och skäl):

4.   Lägg till eventuell ytterligare information som kan underlätta verkställigheten av beslutet om förverkande:

AVSNITT D: Information om egendom som beslutet avser

1.   Domstolen har beslutat att egendomen

utgör vinning av ett brott, eller dess motsvarighet, oavsett om detta avser hela eller endast en del av värdet av denna vinning

utgör hjälpmedel för ett sådant brott, eller värdet av sådana hjälpmedel

kan bli föremål för förverkande med tillämpning i den utfärdande staten genom någon av de förverkandebefogenheter som föreskrivs i direktiv 2014/42/EU (inbegripet utvidgat förverkande)

kan bli föremål för förverkande enligt andra bestämmelser om befogenheter till förverkande, inbegripet förverkande utan slutlig fällande dom enligt den utfärdande statens rätt efter förfaranden på grund av ett brott

2.   Ange om beslutet avser

ett penningbelopp

specifik egendom (materiell eller immateriell, lös eller fast)

egendom av motsvarande värde (vid värdebaserat förverkande)

3.   Om beslutet avser ett penningbelopp eller egendom till ett värde motsvarande det penningbeloppet:

Det belopp som ska verkställas i den verkställande staten, i siffror och ord (ange valuta):

Det totala belopp som omfattas av beslutet, i siffror och ord: (ange valuta):

Ytterligare information:

Skäl för antagandet att den berörda personen har egendom/inkomst i den verkställande staten:

Beskrivning av den berörda personens egendom/inkomstkälla (om möjligt):

Exakt lokalisering av den berörda personens egendom/inkomstkälla (om okänd, senast kända lokalisering):

Uppgifter om den berörda personens bankkonto (om känt):

4.   Om beslutet avser specifik egendom eller egendom till ett värde som motsvarar sådan egendom:

Skälen för att översända beslutet till den verkställande staten:

Den specifika egendomen är lokaliserad i den verkställande staten.

Den specifika egendomen är registrerad i den verkställande staten.

Den utfärdande myndigheten har rimliga skäl att anta att hela eller delar av den specifika egendom som omfattas av beslutet är lokaliserad i den verkställande staten.

Ytterligare information:

Skäl för antagandet att den specifika egendomen är lokaliserad i den verkställande staten:

Beskrivning av egendomen:

Lokalisering av egendomen (om okänd, senast kända lokalisering):

Annan relevant information (t.ex. utnämning av en rättslig förvaltare):

5.   Information om omvandling och överföring av egendom

Om ett beslut rör en viss specifik egendom, ange om det föreskrivs i den utfärdande statens rätt att förverkandet i den verkställande staten kan utföras genom att förverka ett penningbelopp motsvarande värdet av egendomen som förverkas.

Ja

Nej.

AVSNITT E: Beslut om frysning

Ange om

beslutet om förverkande åtföljs av ett beslut om frysning som utfärdats i den utfärdande staten (referensnummer för intyget om frysning):

egendomen har frysts i enlighet med ett tidigare beslut om frysning som översänts till den verkställande staten

Datum för utfärdande av beslutet om frysning: …

Datum för översändande av beslutet om frysning: …

Den myndighet till vilken beslutet översänts: …

Referensnummer hos den utfärdande myndigheten: …

Referensnummer hos verkställande myndighet/er: …

AVSNITT F: Skälen för att utfärda beslutet om förverkande

1.   Sammanfattning av omständigheterna och skälen till att beslutet om förverkande utfärdas, inbegripet en beskrivning av brottet/brotten och annan relevant information:

2.   Beskaffenhet och brottsrubricering för det eller de brott avseende vilka beslutet om förverkande utfärdades och tillämplig(a) lagbestämmelse(r):

3.   Är det brott avseende vilket beslutet om förverkande utfärdas i den utfärdande staten belagt med ett högsta frihetsstraff på minst tre år och ingår det i den förteckning över brott som anges nedan? (Markera relevant ruta.) När beslutet om förverkande avser flera brott, ange nummer i förteckningen över brott nedan (motsvarande de brott som beskrivs under punkterna 1 och 2 ovan).

Deltagande i en kriminell organisation

Terrorism

Människohandel

Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi

Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen

Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen

Korruption

Bedrägeri, inbegripet bedrägeri och andra brott som riktar sig mot unionens finansiella intressen enligt definitionen i direktiv (EU) 2017/1371

Penningtvätt

Penningförfalskning, inklusive förfalskning av euron

It-brottslighet

Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter

Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse

Mord eller grov misshandel

Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader

Människorov, olaga frihetsberövande eller tagande av gisslan

Rasism och främlingsfientlighet

Organiserad stöld eller väpnat rån

Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk

Svindleri

Beskyddarverksamhet och utpressning

Förfalskning och piratkopiering

Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar

Förfalskning av betalningsmedel

Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser

Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen

Handel med stulna fordon

Våldtäkt

Mordbrand

Brott som omfattas av Internationella brottmålsdomstolens behörighet

Kapning av flygplan eller fartyg

Sabotage

4.   Annan relevant information (t.ex. kopplingen mellan egendomen och brottet):

AVSNITT G: Om intyget om förverkande har översänts till mer än en verkställande stat, lämna följande upplysningar:

1.   Ett intyg om förverkande har översänts till en eller flera andra verkställande stater (stat och myndighet) enligt följande:

2.   Ett intyg om förverkande har översänts till fler än en verkställande stat av följande skäl:

När beslutet om förverkande avser specifik egendom:

Olika delar av den egendom som omfattas av beslutet antas vara belägna i olika verkställande stater

Förverkandet av en specifik egendom kräver åtgärder i fler än en verkställande stat

När beslutet om förverkande avser ett penningbelopp:

Den berörda egendomen har inte frysts enligt förordning (EU) 2018/1805

Det uppskattade värdet på den egendom som får förverkas i den utfärdande staten och i en verkställande stat räcker förmodligen inte för att förverka hela det belopp som omfattas av beslutet

Andra specifika behov:

3.   Värdet av tillgångarna, om känt, i varje verkställande stat:

4.   Om förverkandet av den specifika egendomen kräver åtgärder i fler än en verkställande stat, en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas i den verkställande staten:

AVSNITT H: Förfarande som ledde till beslutet om förverkande

Ange om den person som beslutet om förverkande avser var personligen närvarande vid den förhandling som ledde till beslutet om förverkande som är kopplat till en slutlig fällande dom:

1.

Ja, personen var personligen närvarande vid förhandlingen.

2.

Nej, personen var inte personligen närvarande vid förhandlingen.

3.

Nej, i enlighet med nationella processrättsliga regler har inga förhandlingar hållits.

4.

Om ni har kryssat i rutan vid punkt 2, vänligen bekräfta att något av följande föreligger:

4.1a. ☐

Personen kallades personligen den (dag/månad/år) … och underrättades därigenom om tid och plats för den förhandling som ledde till beslutet om förverkande och underrättades om att ett beslut om förverkande kan meddelas även om han eller hon inte var personligen närvarande vid förhandlingen.

ELLER

4.1b. ☐

Personen kallades inte personligen, men mottog på annat sätt officiell underrättelse om tid och plats för den förhandling som ledde till beslutet om förverkande, på ett sådant sätt att det otvetydigt kunde fastställas att han eller hon hade vetskap om den planerade förhandlingen, och underrättades om att ett beslut om förverkande kan meddelas även om han eller hon inte var personligen närvarande vid förhandlingen.

ELLER

4.2 ☐

Personen, med vetskap om den planerade förhandlingen, hade gett i uppdrag åt en jurist som antingen utsetts av den berörda personen eller av staten att försvara honom eller henne vid förhandlingen och försvarades faktiskt av juristen vid förhandlingen.

ELLER

4.3

Personen delgavs personligen beslutet om förverkande den (dag/månad/år) … och underrättades uttryckligen om rätten till förnyad prövning eller överklagande och om rätten att få delta och få själva sakfrågan prövad på nytt, inklusive en prövning av nytt bevismaterial, vilket skulle kunna leda till att det ursprungliga beslutet om förverkande upphävs, och

personen förklarade uttryckligen att han eller hon inte bestred beslutet om förverkande,

ELLER

personen begärde inte förnyad prövning eller överklagade inte inom de tillämpliga tidsfristerna.

5.

Om ni har kryssat i rutan vid punkt 4.1b, 4.2 eller 4.3, vänligen lämna information om hur det relevanta villkoret har uppfyllts: …

AVSNITT I: Alternativa åtgärder, inklusive frihetsberövande påföljder

1.   Ange om den utfärdande staten medger att den verkställande staten tillämpar alternativa åtgärder, om det inte är möjligt att vare sig helt eller delvis verkställa beslutet om förverkande:

Ja

Nej

2.   Om ja, ange vilka åtgärder som kan tillämpas:

Frihetsberövande (maximitid):

Samhällstjänst (eller motsvarande) (maximitid):

Andra åtgärder (beskrivning):

AVSNITT J: Beslut om återställande av egendom till eller ersättning till brottsoffret

1.   Ange, om relevant:

En utfärdande myndighet eller en annan behörig myndighet i den utfärdande staten har utfärdat ett beslut om att ersätta brottsoffret med, eller återställa till brottsoffret följande penningbelopp: …

En utfärdande myndighet eller en annan behörig myndighet i den utfärdande staten har utfärdat ett beslut om att återställa följande egendom, som inte utgörs av pengar, till brottsoffret:

Förfarande för att återställa egendom till, eller ersätta brottsoffret pågår i den utfärdande staten och utgången kommer att meddelas den verkställande staten

2.   Uppgifter om beslutet om återställande av egendom till eller ersättning till brottsoffret:

Myndighet som utfärdade beslutet (officiellt namn): …

Datum för beslutet: …

Datum då beslutet fick laga kraft: …

Beslutets referensnummer (om sådant finns): …

Beskrivning av den egendom som ska återställas: …

Brottsoffrets namn: …

Brottsoffrets adress: …

Den utfärdande myndigheten ska underrättas i händelse av en direkt överföring till brottsoffret.

AVSNITT K: Uppgifter om den utfärdande myndigheten

Myndighetens namn: …

Kontaktpersonens namn: …

Befattning (titel/grad): …

Ärendenummer: …

Adress: …

Tfn nr (landsnummer) (riktnummer): …

Fax nr (landsnummer) (riktnummer): …

E-post: …

Möjliga språk för kontakter med den utfärdande myndigheten: …

Kontaktuppgifter, om andra än ovan, till den eller de personer som kan kontaktas för kompletterande information eller för de praktiska detaljerna avseende verkställigheten av beslutet eller överföringen av egendom: …

Namn/titel/organisation: …

Adress: …

E-post:/Tfn nr: …

Den utfärdande myndighetens och/eller dess företrädares underskrift, som intygar att innehållet i intyget om förverkande är riktigt och korrekt: …

Namn: …

Befattning (titel/grad): …

Datum: …

Officiell stämpel (om sådan finns): …

AVSNITT L: Central myndighet

Om en central myndighet har fått ansvar för administrativt översändande och mottagande av intyg om förverkande i den utfärdande staten, ange:

Den centrala myndighetens namn: …

Namn på kontaktperson: …

Befattning (titel/grad): …

Ärendenummer: …

Adress: …

Tfn nr (landsnummer) (riktnummer): …

Fax nr (landsnummer) (riktnummer): …

E-post: …

AVSNITT M: Den utfärdande statens betalningsinformation

IBAN: …

BIC: …

Bankkontoinnehavarens namn: …

AVSNITT N: Bilagor

Ange alla bilagor till intyget:


Top