a)

delsystem som har godkänts i enlighet med dessa beslut,

b)

projekt för nya, moderniserade eller ombyggda delsystem, som vid datumet då denna förordning offentliggörs är långt framskridna eller omfattas av ett pågående avtal.

1.

1.1

1.2

1.3

2.

2.1

2.1.1

2.1.2

2.2

2.2.1

2.2.2

3.

4.

4.1

4.2

4.2.1

4.2.2

4.2.3

4.2.4

4.2.5

4.2.6

4.2.7

4.2.8

4.2.9

4.2.10

4.2.11

4.2.12

4.2.13

4.2.14

4.2.15

4.2.16

4.2.17

4.2.18

4.3

4.3.1

4.3.2

4.3.3

4.3.4

4.3.5

4.4

4.5

4.6

4.7

5.

5.1

5.2

5.2.1

6.

6.1

6.1.1

6.1.2

6.1.3

6.1.4

6.1.5

6.2

6.2.1

6.2.2

6.2.3

6.2.4

6.3

6.3.1

6.3.2

6.3.3

7.

7.1

7.2

7.2.1

7.2.2

7.2.3

7.2.4

7.3

7.3.1

7.3.2

7.3.3

7.3.4

7.4

7.4.1

7.4.2

Tillägg A –

Tillägg B –

Tillägg C –

Tillägg D –

Tillägg E –

Tillägg F –

Tillägg G –

1.

Denna TSD rör delsystemet Energi och en del av delsystemet Underhåll i unionens järnvägssystem i enlighet med artikel 1 i direktiv 2008/57/EG.

2.

Delsystemet Energi definieras i bilaga II (2.2) till direktiv 2008/57/EG.

3.

Det tekniska tillämpningsområdet för denna TSD definieras i artikel 2 i denna förordning.

1.

I enlighet med artikel 5.3 i direktiv 2008/57/EG ska denna TSD

2.

I enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2008/57/EG anges bestämmelser för specialfall i avsnitt 7.

3.

Krav i denna TSD gäller för alla spårviddssystem inom tillämpningsområdet för denna TSD, såvida inte en punkt hänvisar till särskilda spårviddssystem eller särskilda nominella spårvidder.

1.

Denna TSD omfattar alla fasta installationer som är nödvändiga för att uppnå den driftskompatibilitet som krävs för att tillhandahålla dragkraft till ett tåg.

2.

Delsystemet Energi består av följande:

a)   Banmatningsstationer: Utrustning som på primärsidan är ansluten till högspänningsnätet, för transformering och/eller omriktning av högspänning till en spänning som är lämplig för banmatningssystemet och de tåg som framförs. På sekundärsidan är banmatningsstationerna anslutna till kontaktledningssystemet.

b)   Sektioneringspunkter: Elektrisk utrustning placerad på platser mellan banmatningsstationerna för att försörja och parallellkoppla kontaktledningssystemet och för att ge skydd, möjlighet till frånkoppling och alternativa matningsvägar.

c)   Skiljande sektioner: Utrustning som krävs för att tillhandahålla en övergång mellan elektriskt olika system eller mellan olika faser i samma elektriska system.

d)   Kontaktledningssystem: Ett system som distribuerar elenergin till tåg som trafikerar banan och som överför den till dem via deras strömavtagare. Kontaktledningssystemet är även utrustat med manuella eller fjärrstyrda frånskiljare vilka krävs för att kunna sektionera kontaktledningssystemet i sektioner eller grupper beroende på önskat driftläge. Matarledningar utgör också en del av kontaktledningssystemet.

e)   Returströmkrets: Alla ledare som utgör den avsedda ledningsvägen för återledning av traktionsström. Därför utgör returströmkretsen, vad gäller denna aspekt, en del av delsystemet Energi och har ett gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur.

3.

I enlighet med avsnitt 2.2 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG är det markbaserade systemet för mätning av elförbrukning, i denna TSD kallat markbaserat system för insamling av energidata, beskrivet i punkt 4.2.17 i denna TSD.

1.

Målet för banmatningssystemet är att ge varje tåg den effekt som behövs för att hålla den planerade tidtabellen.

2.

Grundläggande parametrar för banmatningssystemet definieras i punkt 4.2.

1.

Målet är att säkerställa en tillförlitlig och kontinuerlig energiöverföring från banmatningssystemet till den rullande materielen. Samspelet mellan kontaktledningen och strömavtagaren är en viktig aspekt av driftskompatibiliteten.

2.

Grundläggande parametrar som avser kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet anges i punkt 4.2.

1.

Delsystemet Energi har gränssnitt mot andra delsystem i järnvägssystemet för att avsedd prestanda ska uppnås. Dessa delsystem förtecknas nedan:

2.

I punkt 4.3 i denna TSD anges de funktionella och tekniska specifikationerna för dessa gränssnitt.

1.

Hela det järnvägssystem som omfattas av direktiv 2008/57/EG och där delsystemet Energi utgör en del, är ett integrerat system vars enhetlighet behöver kontrolleras. Denna enhetlighet måste kontrolleras särskilt med avseende på specifikationerna för delsystemet Energi, dess gränssnitt i förhållande till det system i vilket det ingår, samt reglerna för drift och underhåll. De funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet och dess gränssnitt som anges i punkterna 4.2 och 4.3 innehåller inte några krav på användning av viss teknik eller bestämda tekniska lösningar, utom i de fall då detta är absolut nödvändigt för driftskompatibiliteten hos järnvägsnätet.

2.

Innovativa lösningar för driftskompatibilitet, som inte uppfyller de krav som specificeras i denna TSD och inte kan bedömas på det sätt som föreskrivs i denna TSD, kräver nya specifikationer och/eller nya bedömningsmetoder. För att kunna möjliggöra teknisk innovation ska dessa specifikationer och bedömningsmetoder utvecklas genom det förfarande för innovativa lösningar som beskrivs i punkterna 6.1.3 och 6.2.3.

3.

Med beaktande av alla väsentliga krav omfattar delsystemet Energi de specifikationer som anges i punkterna 4.2 till 4.7.

4.

Förfaranden för EG-kontroll av delsystemet Energi anges i punkt 6.2.4 och i tillägg B, tabell B.1, till denna TSD.

5.

För specialfall, se punkt 7.4.

6.

När det hänvisas till EN-standarder i denna TSD är inte några variationer benämnda national deviations (nationella avvikelser) eller special national conditions (speciella nationella förhållanden) i EN-standarderna tillämpliga, och dessa variationer ingår inte i denna TSD.

a)

Högsta tillåtna linjehastighet.

b)

Typ(er) av tåg.

c)

Tågtrafikens krav.

d)

Tågens effektbehov vid strömavtagarna.

4.2.2.1

Banmatning:

4.2.2.2

Kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet:

4.2.2.3

Markbaserat system för insamling av energidata (4.2.17)

4.2.2.4

Åtgärder till skydd mot elchock (4.2.18)

1.

Spänningen och frekvensen för delsystemet Energi ska överensstämma med ett av de fyra system som anges i enlighet med avsnitt 7:

2.

Värden och gränser för spänning och frekvens ska överensstämma med EN 50163:2004, punkt 4 för det valda systemet.

a)

Tågens maximala strömuttag (4.2.4.1).

b)

Effektfaktor för tåg och medelvärde för kontaktledningsspänning (4.2.4.2).

1.

Kontaktledningen för likspänningssystem ska konstrueras för att klara 300 A (för ett banmatningssystem på 1,5 kV) och 200 A (för ett banmatningssystem på 3 kV) per strömavtagare när tåget står stilla.

2.

Strömkapaciteten med stillastående tåg ska uppnås vid provning med den statiska kontaktkraft som anges i tabell 4 i punkt 7.2 i EN 50367:2012.

3.

Kontaktledningen ska konstrueras med beaktande av temperaturbegränsningar i enlighet med EN 50119:2009, punkt 5.1.2.

1.

Banmatningssystem med växelspänning ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning, genom endera kontinuerligt utbyte av elkraft med andra tåg eller på annat sätt.

2.

Banmatningssystem med likspänning ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning åtminstone genom utbyte av elkraft med andra tåg.

1.

Samverkan mellan banmatningssystemet och den rullande materielen kan leda till elektrisk instabilitet i systemet.

2.

För att uppnå kompatibilitet för elsystemet ska överspänningar på grund av övertoner begränsas så att de ligger under de kritiska värdena enligt EN 50388:2012, punkt 10.4.

1.

Kontaktledningen ska konstrueras för strömavtagare med den geometri för strömavtagartoppen som anges i TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2, med hänsyn tagen till de bestämmelser som anges i punkt 7.2.3 i denna TSD.

2.

Kontakttrådens höjd och avvikelse i sidled under påverkan av sidvind är faktorer som styr driftskompatibiliteten för järnvägsnätet.

1.

Tillåtna värden för kontakttrådens höjd finns i tabell 4.2.9.1.

Tabell 4.2.9.1

Kontakttrådens höjd

2.

För förhållandet mellan kontakttrådens höjd och strömavtagarens arbetsområde i höjdled, se EN 50119:2009, figur 1.

3.

Vid plankorsningar ska kontakttrådens höjd bestämmas av nationella bestämmelser eller, om sådana saknas, i enlighet med EN 50122–1:2011, punkterna 5.2.4 och 5.2.5.

4.

För spårviddssystemet 1 520 mm (inklusive 1 524 mm) gäller följande värden för kontakttrådens höjd:

1.

Kontakttrådens maximala avvikelse i sidled i förhållande till spårets mittlinje under påverkan av sidvind ska vara i enlighet med tabell 4.2.9.2.

Tabell 4.2.9.2

Maximal avvikelse i sidled beroende på strömavtagarens bredd

2.

För spår med flera spårvidder ska kravet för avvikelse i sidled vara uppfyllt för varje rälspar (konstruerat för att fungera som ett separat spår) som ska bedömas i förhållande till TSD:n.

3.

Spårviddssystem 1 520 mm:

För medlemsstater som tillämpar strömavtagarprofil enligt TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2.3 ska den maximala avvikelsen i sidled för kontakttråden i förhållande till strömavtagarens centrum under påverkan av sidvind vara 500 mm.

1.

Ingen del av delsystemet Energi får komma in i strömavtagarens mekaniska kinematiska profil (tillägg D, figur D.2), med undantag för kontakttråden och tillsatsröret.

2.

Strömavtagarens mekaniska kinematiska profil för driftskompatibla linjer specificeras med användning av den metod som visas i tillägg D.1.2 samt de strömavtagarprofiler som anges i TSD Lok och passagerarfordon, punkterna 4.2.8.2.9.2.1 och 4.2.8.2.9.2.2.

3.

Denna profil ska beräknas med en kinematisk metod med värdena

i enlighet med punkt D.1.2.1.4 i tillägg D, och med andra värden i enlighet med punkt D.1.3 i tillägg D.

4.

Spårviddssystem 1 520 mm:

För medlemsstater som tillämpar strömavtagarprofil enligt TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2.3 är den statiska profilen som är tillgänglig för strömavtagaren definierad i punkt D.2 i tillägg D.

1.

Medelkontaktkraften Fm är det statistiska medelvärdet av kontaktkraften. Fm bildas av de statiska, dynamiska och aerodynamiska komponenterna i strömavtagarens kontaktkraft.

2.

Värdeintervallen för Fm för varje banmatningssystem definieras i EN 50367:2012, tabell 6.

3.

Kontaktledningarna ska konstrueras för att klara den övre konstruktionsgränsen för Fm som anges i EN 50367:2012, tabell 6.

4.

Kurvorna gäller för hastigheter upp till 320 km/tim. För hastigheter över 320 km/tim ska de förfaranden som anges i punkt 6.1.3 gälla.

1.

Beroende på bedömningsmetod ska kontaktledningen uppnå de värden för dynamiska prestanda och upplyft av kontakttråden (vid konstruktionshastigheten) som anges i tabell 4.2.12.

Tabell 4.2.12

Krav avseende dynamik och kvalitet på strömavtagningen

2.

S0 är det beräknade, simulerade eller uppmätta upplyftet av kontakttråden vid tillsatsröret som uppstår under normala driftsförhållanden med en eller flera strömavtagare med den övre gränsen för Fm vid den maximala linjehastigheten. När upplyft av tillsatsröret är fysiskt begränsat till följd av kontaktledningens konstruktion är det tillåtet att minska det nödvändiga utrymmet till 1,5S0 (se EN 50119:2009, punkt 5.10.2).

3.

Den maximala kraften (Fmax) är vanligen inom intervallet Fm plus tre standardavvikelser σmax. Högre värden kan förekomma på vissa platser och anges i EN 50119:2009, tabell 4, punkt 5.2.5.2. För styva komponenter, t.ex. sektionsisolatorer i kontaktledningssystem, kan kontaktkraften öka upp till maximalt 350 N.

1.

Kombinationen av kontakttrådens material och kolslitskenans material har stor betydelse för slitaget på kolslitskenor och kontakttråd.

2.

Tillåtna material för kolslitskenan definieras i punkt 4.2.8.2.9.4.2 i TSD Lok och passagerarfordon.

3.

Tillåtna material för kontakttrådar är koppar och kopparlegering. Kontakttråden ska uppfylla kraven i EN 50149:2012, punkterna 4.2 (med undantag för hänvisningen till bilaga B i standarden), 4.3 och 4.6–4.8.

1.

Konstruktionen av fasskiljande sektioner ska garantera att tåg kan förflytta sig från en sektion till en intilliggande utan att överbrygga de två faserna. Tågets effektförbrukning (dragkraft, hjälpsystem och transformatorns tomgångsström) ska sänkas till noll innan den fasskiljande sektionen nås. Lämpliga åtgärder ska vidtas (med undantag för den korta skiljande sektionen) för att medge att tåg som stannas inom den fasskiljande sektionen kan starta igen.

2.

Totallängden D för spänningslösa sektioner är definierad i EN 50367:2012, punkt 4. För beräkning av isolationsavstånd till D i enlighet med EN 50119:2009 ska hänsyn tas till punkt 5.1.3 och ett upplyft lika med S0.

a)

En konstruktion av fasskiljande sektioner där alla strömavtagare på de längsta tåg som uppfyller TSD-kraven befinner sig i den spänningslösa sektionen. Den totala längden på den spänningslösa sektionen ska vara minst 402 m.

För detaljkrav, se EN 50367:2012, bilaga A.1.2.

b)

En konstruktion med kortare fasskiljande sektioner med tre isolerade överlappningar enligt EN 50367:2012, bilaga A.1.4. Den totala längden på den spänningslösa sektionen vid denna konstruktion är mindre än 142 m inklusive isolationsavstånd och toleranser.

1.

Konstruktionen av systemskiljande sektioner ska garantera att tåg kan förflytta sig från ett banmatningssystem till ett intilliggande annat banmatningssystem utan att det överbryggar de två systemen. Det finns två metoder för passage genom systemskiljande sektioner:

2.

De angränsande infrastrukturförvaltarna ska välja antingen a eller b utifrån de rådande förhållandena.

3.

Totallängden D för spänningslösa sektioner är definierad i EN 50367:2012, punkt 4. För beräkning av isolationsavstånd till D i enlighet med EN 50119:2009 ska hänsyn tas till punkt 5.1.3 och ett upplyft lika med S0.

1.

Tågets effektförbrukning (dragkraft, hjälpsystem och transformatorns tomgångsström) ska sänkas till noll innan den systemskiljande sektionen nås.

2.

Om systemskiljande sektioner passeras med strömavtagare höjda till kontakttråden specificeras de systemskiljande sektionernas funktionella utformning enligt följande:

1.

Detta alternativ ska väljas om villkoren för drift med höjda strömavtagare inte kan uppfyllas.

2.

Om en systemskiljande sektion passeras med sänkta strömavtagare ska den vara konstruerad så att elektrisk kontakt mellan de två banmatningssystemen på grund av en oavsiktligt höjd strömavtagare undviks.

1.

Punkt 4.2.8.2.8 i TSD Lok och passagerarfordon innehåller kraven för fordonsbaserade energimätningssystem, avsedda att producera och överföra sammanställda data för energifakturering till ett markbaserat system för insamling av energidata.

2.

Det markbaserade systemet för insamling av energidata ska ta emot, lagra och exportera sammanställda data för energifakturering utan att förvanska dessa.

3.

Specifikationen som rör gränssnittsprotokollet mellan energimätningssystemet och det markbaserade systemet för insamling av energidata samt formatet för överförda data är en öppen punkt som ska stängas inom två år efter denna förordnings ikraftträdande.

1.

Gränssnittet för effektstyrning är ett gränssnitt mellan delsystemen Energi och Rullande materiel.

2.

Informationen överförs emellertid via delsystemet Trafikstyrning och signalering, och följaktligen anges överföringsgränssnittet i TSD Trafikstyrning och signalering och TSD Lok och passagerarfordon.

3.

Relevant information för att ställa om huvudbrytaren, ändra tågets maximala strömuttag, byta banmatningssystem och hantera strömavtagare ska överföras via ERTMS om linjen är utrustad med ERTMS.

4.

Övertonsströmmar som påverkar delsystemet Trafikstyrning och signalering anges i TSD Trafikstyrning och signalering.

1.

Driftsregler utvecklas genom de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem. Dessa regler ska beakta dokumentationen avseende drift som utgör en del av det tekniska underlag som krävs i artikel 18.3 i direktiv 2008/57/EG och som fastställs i bilaga VI till samma direktiv.

2.

Under vissa förhållanden då arbeten planeras i förväg kan det vara nödvändigt att tillfälligt avvika från specifikationerna för delsystemet Energi och dess driftskompatibilitetskomponenter enligt avsnitten 4 och 5 i TSD:n.

1.

Underhållsregler utvecklas genom de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

2.

Underhållsjournalen för driftskompatibilitetskomponenter och delar av ett delsystem ska utarbetas innan ett delsystem tas i bruk, som en del av det tekniska underlag som åtföljer kontrollförklaringen.

3.

Underhållsplanen ska upprättas för delsystemet för att säkerställa att de krav som fastställs i denna TSD uppfylls under delsystemets hela livslängd.

1.

De hälso- och säkerhetskrav som ställs på personalen för drift och underhåll av delsystemet Energi ska överensstämma med relevant europeisk och nationell lagstiftning.

2.

Denna fråga omfattas också av de förfaranden som beskrivs i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

1.

Driftskompatibilitetskomponenterna omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2008/57/EG, och förtecknas nedan för delsystemet Energi.

2.

Kontaktledning:

3.

Bedömningen av överensstämmelse ska omfatta de faser och egenskaper som nämns i punkt 6.1.4 och som är markerade med ett ”X” i tabell A.1 i tillägg A till denna TSD.

1.

Förfarandena för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse, som anges i avsnitt 5 i denna TSD, ska genomföras genom tillämpning av relevanta moduler.

2.

Bedömningsförfaranden för särskilda krav på driftskompatibilitetskomponenter anges i punkt 6.1.4.

1.

Följande moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse används:

Tabell 6.1.2

Moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse

2.

Modulerna för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse ska väljas bland dem som visas i tabell 6.1.2.

3.

När det gäller produkter som har släppts på marknaden före offentliggörandet av relevanta TSD:er anses typen vara godkänd. Därför är EG-typkontroll (modul CB) inte nödvändig, under förutsättning att tillverkaren visar att provningar och kontroller av driftskompatibilitetskomponenter har ansetts vara framgångsrika för tidigare tillämpningar under jämförbara förhållanden och att de uppfyller kraven i denna TSD. I detta fall ska dessa bedömningar fortfarande vara giltiga för den nya ansökan. Om det inte är möjligt att påvisa att lösningen godkänts tidigare gäller förfarandet för driftskompatibilitetskomponenter som har släppts på EU-marknaden efter offentliggörandet av denna TSD.

1.

Metod:

2.

Simulering:

3.

Mätning:

a)

Högsta konstruktionshastighet.

b)

Nominell spänning och frekvens.

c)

Nominell strömkapacitet.

d)

Godkänd strömavtagarprofil.

1.

På begäran av sökanden ska det anmälda organet genomföra EG-kontrollen i enlighet med artikel 18 i direktiv 2008/57/EG och i enlighet med bestämmelserna i de relevanta modulerna.

2.

Om sökanden visar att provningar eller kontroller av ett Energi-delsystem har utfallit positivt för tidigare tillämpningar av en konstruktion under liknande omständigheter, ska det anmälda organet ta hänsyn till dessa provningar och kontroller vid EG-kontrollen.

3.

Bedömningsförfaranden för särskilda krav på delsystem anges i punkt 6.2.4.

4.

Sökanden ska upprätta EG-kontrollförklaringen för delsystemet Energi enligt artikel 18.1 i och bilaga V till direktiv 2008/57/EG.

a)

Modul SG: EG-kontroll baserad på enhetskontroll.

b)

Modul SH1: EG-kontroll baserad på fullständigt kvalitetsstyrningssystem plus kontroll av konstruktionen.

1.

Bedömningen ska redovisas i enlighet med EN 50388:2012, punkt 15.4.

2.

Bedömningen ska redovisas endast när det gäller nybyggda eller ombyggda delsystem.

1.

Bedömningen för fasta installationer med växelspänning ska redovisas i enlighet med EN 50388:2012, punkt 15.7.2.

2.

Bedömningen för likspänningssystem ska redovisas genom en konstruktionskontroll.

1.

En kompatibilitetsundersökning ska utföras i enlighet med EN 50388:2012, punkt 10.3.

2.

Denna undersökning ska utföras endast vid införande av strömriktare med aktiva halvledare i banmatningssystemet.

3.

Det anmälda organet ska bedöma om villkoren i EN 50388:2012, punkt 10.4 är uppfyllda.

1.

Huvudsyftet med denna provning är att hitta projekterings- och byggfel i anläggningen, inte att bedöma grundkonstruktionen rent principiellt.

2.

Mätningar av interaktionsparametrarna ska utföras i enlighet med EN 50317:2012.

3.

Dessa mätningar ska utföras med en driftskompatibel strömavtagare som uppvisar de egenskaper för medelkontaktkraft som krävs enligt punkt 4.2.11 i denna TSD för den hastighet för vilken linjen är konstruerad, med hänsyn tagen till minimihastighet och sidospår.

4.

Den installerade kontaktledningen ska godkännas om mätresultaten uppfyller kraven i punkt 4.2.12.

5.

För driftshastigheter upp till 120 km/tim (växelspänningssystem) och upp till 160 km/tim (likspänningssystem) är mätning av det dynamiska beteendet inte obligatorisk. I detta fall ska alternativa metoder användas för att identifiera anläggningsfel, t.ex. mätning av kontaktledningens geometri enligt punkt 4.2.9.

6.

Bedömningen av dynamik och kvalitet på strömavtagningen för införlivande av strömavtagaren i delsystemet Rullande materiel behandlas i avsnitt 6.2.3.20 i TSD Lok och passagerarfordon.

1.

För varje installation ska det påvisas att den grundläggande utformningen av åtgärder till skydd mot elchock är i enlighet med punkt 4.2.18.

2.

Dessutom ska det kontrolleras att det finns regler och förfaranden som säkerställer att anläggningen är installerad på avsett sätt.

1.

Bedömningen ska utföras genom kontroll av att det finns en underhållsplan.

2.

Det anmälda organet ansvarar inte för att bedöma lämpligheten för de krav som specificeras i planen.

1.

Till och med den 31 maj 2021 får ett anmält organ utfärda ett EG-kontrollintyg för ett delsystem, även om vissa av de driftskompatibilitetskomponenter som är införlivade i delsystemet inte omfattas av en relevant EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning enligt denna TSD, om följande kriterier är uppfyllda:

2.

EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning ska inte upprättas för driftskompatibilitetskomponenter som bedömts på detta sätt.

1.

I EG-kontrollintyget för delsystemet ska det tydligt anges vilka driftskompatibilitetskomponenter som har bedömts av det anmälda organet som en del av kontrollen av delsystemet.

2.

I EG-kontrollförklaringen för delsystemet ska följande anges tydligt:

1.

Under och efter övergångsperioden och fram till dess att delsystemet byggs om eller moderniseras (med hänsyn till medlemsstatens beslut om tillämpning av TSD:er), får de driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning, och som är av samma typ, användas för underhållsrelaterade utbyten (som reservdelar) för delsystemet, under ansvar av det organ som ansvarar för underhållet.

2.

I vilket fall som helst ska det organ som ansvarar för underhållet se till att komponenterna för underhållsrelaterade utbyten är lämpliga för respektive tillämpningar, att de används inom avsett användningsområde och att de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet hos järnvägssystemet samtidigt som de väsentliga kraven uppfylls. Sådana komponenter måste vara spårbara och certifierade i enlighet med valfri nationell eller internationell bestämmelse eller valfri praxis som är allmänt erkänd inom järnvägsområdet.

1.

I detta avsnitt avses med en ny linje en linje som skapar en järnvägsförbindelse där det för närvarande inte finns någon.

2.

Följande situationer kan betraktas som ombyggnader eller moderniseringar av befintliga linjer:

3.

I enlighet med de villkor som anges i artikel 20.1 i direktiv 2008/57/EG anger genomförandeplanen på vilket sätt befintliga fasta installationer, så som de definieras i punkt 2.1, ska anpassas när det är ekonomiskt motiverat att göra så.

1.

Medlemsstaten har behörighet att välja banmatningssystem. Beslutet bör fattas på ekonomiska och tekniska grunder med beaktande av åtminstone följande faktorer:

2.

Nya linjer med hastigheter högre än 250 km/tim ska vara försedda med ett av de växelspänningssystem som anges i punkt 4.2.3.

a)

Minskade avvikelser mellan olika kontaktledningsgeometrier.

b)

Anslutningar till befintliga kontaktledningsgeometrier i angränsande områden.

c)

Befintliga kontaktledningar som är certifierade driftskompatibilitetskomponenter.

a)

Nya linjer med hastigheter högre än 250 km/tim ska vara anpassade för de strömavtagare som specificeras i både punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1 600 mm) och punkt 4.2.8.2.9.2.2 (1 950 mm) i TSD Lok och passagerarfordon.

Om detta inte är möjligt ska kontaktledningen vara konstruerad för användning åtminstone med en strömavtagare med den geometri på strömavtagartoppen som anges i TSD Lok och passagerarfordon, punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1 600 mm).

b)

Moderniserade eller ombyggda linjer med hastigheter som är lika med eller större än 250 km/tim ska åtminstone vara anpassade för en strömavtagare med den geometri på strömavtagartoppen som specificeras i punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1 600 mm) i TSD Lok och passagerarfordon.

c)

Övriga fall: kontaktledningen ska vara konstruerad för användning åtminstone med en av strömavtagarna med den geometri på strömavtagartoppen som anges i punkt 4.2.8.2.9.2.1 (1 600 mm) eller 4.2.8.2.9.2.2 (1 950 mm) i TSD Lok och passagerarfordon.

a)

När artikel 20.2 i direktiv 2008/57/EG är tillämplig ska medlemsstaterna bestämma vilka av kraven i TSD:n som ska tillämpas, med hänsyn tagen till genomförandeplanen.

b)

När artikel 20.2 i direktiv 2008/57/EG inte är tillämplig rekommenderas överensstämmelse med denna TSD. Om det inte går att uppnå överensstämmelse ska den upphandlande enheten informera medlemsstaten om orsaken till detta.

c)

När en medlemsstat begär ett nytt godkännande för ibruktagande ska den upphandlande enheten fastställa vilka praktiska åtgärder och vilka olika projektfaser som är nödvändiga för att man ska uppnå erforderliga prestanda. Dessa projektfaser kan omfatta övergångsperioder med ibruktagande av utrustning med begränsade prestanda.

d)

Ett befintligt delsystem kan tillåta trafik med TSD-överensstämmande fordon samtidigt som de väsentliga kraven i direktiv 2008/57/EG uppfylls. Det förfarande som ska användas för att påvisa graden av överensstämmelse med de grundläggande parametrarna i TSD:n ska vara i enlighet med kommissionens rekommendation 2011/622/EU (4).

1.

Det är möjligt att gradvis ändra hela eller delar av kontaktledningen och/eller banmatningssystemet – del för del – under en längre tid för att uppnå överensstämmelse med denna TSD.

2.

Överensstämmelse för hela delsystemet kan dock endast fastställas när alla delar i ett komplett linjeavsnitt överensstämmer med TSD:n.

3.

Behovet av att upprätthålla kompatibilitet med det befintliga Energi-delsystemet och med andra delsystem bör beaktas i processen för ombyggnad/modernisering. För ett projekt som omfattar element som inte överensstämmer med TSD, ska de förfaranden för bedömning av överensstämmelse och EG-kontroll som ska tillämpas överenskommas med medlemsstaten.

1.

Specialfallen, som förtecknas i punkt 7.4.2, beskriver särskilda bestämmelser som krävs och är godkända på särskilda järnvägsnät i varje medlemsstat.

2.

Dessa specialfall klassificeras enligt följande:

—   ”P”-fall: ”permanenta” fall.

—   ”T”-fall: ”temporära” fall, för vilka det förutses att systemets mål uppnås i framtiden.

—

Nimes till Port Bou,

—

Toulouse till Narbonne,

—

En jämförelse med en referens där banmatningslösningen har använts för en liknande eller mer krävande tågtrafik. Referensen ska ha liknande eller större

—

En grov uppskattning av medelvärdesspänningen (Umean useful) för enkla fall, som innebär ökad ytterligare kapacitet för framtida trafikbehov.