EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32012R0966

Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002

OJ L 298, 26.10.2012, p. 1–96 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 01 Volume 007 P. 248 - 343

No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2018; upphävd genom 32018R1046 . Latest consolidated version: 01/01/2017

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/966/oj

26.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 966/2012

av den 25 oktober 2012

om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002

INNEHÅLL

DEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Artikel 2

Definitioner

Artikel 3

Sekundärrättens överensstämmelse med denna förordning

Artikel 4

Perioder, datum och frister

Artikel 5

Skydd av personuppgifter

AVDELNING II

BUDGETPRINCIPER

Artikel 6

Iakttagande av budgetprinciper

Kapitel 1

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

Artikel 7

Budgetens tillämpningsområde

Artikel 8

Särskilda regler avseende principerna om enhet och riktighet i budgeten

Kapitel 2

Principen om ettårighet

Artikel 9

Definition

Artikel 10

Typer av anslag

Artikel 11

Redovisning för inkomster och anslag

Artikel 12

Åtaganden mot budgetanslag

Artikel 13

Anslag som förfaller och anslag som överförs

Artikel 14

Regler för överföring till påföljande budgetår av inkomster som avsatts för särskilda ändamål

Artikel 15

Anslagna belopp som dras tillbaka

Artikel 16

Regler som ska tillämpas om antagandet av budgeten försenas

Kapitel 3

Principen om balans i budgeten

Artikel 17

Definition och tillämpningsområde

Artikel 18

Budgetårets saldo

Kapitel 4

Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 19

Euro

Kapitel 5

Universalitetsprincipen

Artikel 20

Definition och tillämpningsområde

Artikel 21

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Artikel 22

Donationer

Artikel 23

Regler för avdrag och för växelkursskillnader

Kapitel 6

Principen om specificering

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

Artikel 25

Överföring av anslag på andra institutioners initiativ än kommissionens

Artikel 26

Överföringar som kommissionen får göra på egen hand

Artikel 27

Förslag till överföringar som föreläggs Europaparlamentet och rådet av institutionerna

Artikel 28

Särskilda regler för överföringar

Artikel 29

Överföringar som omfattas av särskilda bestämmelser

Kapitel 7

Principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 30

Principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet

Artikel 31

Kravet på finansieringsöversikt

Artikel 32

Intern kontroll av budgetgenomförandet

Artikel 33

Kostnadseffektiva kontrollsystem

Kapitel 8

Principen om öppenhet

Artikel 34

Offentliggörande av redovisningar, budgetar och rapporter

Artikel 35

Offentliggörande av information om mottagare samt annan information

AVDELNING III

UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

Kapitel 1

Upprättandet av budgeten

Artikel 36

Beräkning av inkomster och utgifter

Artikel 37

Beräkning av budget för de organ som avses i artikel 200

Artikel 38

Budgetförslag

Artikel 39

Ändringsskrivelser till budgetförslaget

Artikel 40

Medlemsstaternas skyldigheter till följd av budgetens antagande

Artikel 41

Förslag till ändringsbudgetar

Artikel 42

Tidigarelagt översändande av beräkningar och av budgetförslag

Kapitel 2

Budgetens struktur och utformning

Artikel 43

Budgetens struktur

Artikel 44

Kontoplanen

Artikel 45

Förbud mot negativa inkomster

Artikel 46

Avsättningar

Artikel 47

Negativ reserv

Artikel 48

Reserven för katastrofbistånd

Artikel 49

Budgetens utformning

Artikel 50

Regler om tjänsteförteckningar

Kapitel 3

Budgetdisciplin

Artikel 51

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

Artikel 52

Unionsakters förenlighet med budgeten

AVDELNING IV

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 53

Genomförande av budgeten enligt principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 54

Kravet på grundläggande akt och undantag från detta krav

Artikel 55

Institutionernas genomförande av budgeten, med undantag av kommissionen

Artikel 56

Delegering av befogenheter vad gäller budgetens genomförande

Artikel 57

Intressekonflikter

Kapitel 2

Metoder för genomförande

Artikel 58

Metoder för genomförandet av budgeten

Artikel 59

Delad förvaltning med medlemsstater

Artikel 60

Indirekt förvaltning

Artikel 61

Förhandsbedömningar och delegeringsöverenskommelser

Artikel 62

Genomförandeorgan

Artikel 63

Gränser för delegering av befogenheter

Kapitel 3

Aktörer i budgetförvaltningen

Avsnitt 1

Principen om åtskillnad mellan funktioner

Artikel 64

Åtskillnad mellan funktioner

Avsnitt 2

Utanordnaren

Artikel 65

Utanordnaren

Artikel 66

Utanordnarens befogenheter och ansvar

Artikel 67

Befogenheter och skyldigheter för cheferna för unionens delegationer

Avsnitt 3

Räkenskapsföraren

Artikel 68

Räkenskapsförarens befogenheter och ansvar

Artikel 69

Befogenheter som räkenskapsföraren får delegera

Avsnitt 4

Förskottsförvaltaren

Artikel 70

Förskottskonton

Kapitel 4

Aktörernas ansvar

Avsnitt 1

Allmänna regler

Artikel 71

Indragning av delegering och upphävande av befogenheter för finansiella aktörer

Artikel 72

Utanordnares ansvar vid olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption

Avsnitt 2

Regler för behöriga utanordnare

Artikel 73

Regler för utanordnare

Avsnitt 3

Regler för räkenskapsförare och förskottsförvaltare

Artikel 74

Regler för räkenskapsförare

Artikel 75

Regler för förskottsförvaltare

Kapitel 5

Handläggning av inkomster

Avsnitt 1

Tillhandahållande av egna medel

Artikel 76

Egna medel

Avsnitt 2

Beräkning av fordringar

Artikel 77

Beräkning av en fordran

Avsnitt 3

Fastställande av fordringar

Artikel 78

Fastställande av fordringar

Avsnitt 4

Godkännande av inkassering

Artikel 79

Godkännande av inkassering

Avsnitt 5

Inkassering

Artikel 80

Regler om inkassering

Artikel 81

Preskriptionstid

Artikel 82

Nationella förvaltningars handläggning av unionens fordringar

Artikel 83

Böter och viten som åläggs av kommissionen och upplupen ränta som genereras av sådana belopp

Kapitel 6

Handläggning av utgifter

Artikel 84

Finansieringsbeslut

Avsnitt 1

Utgiftsåtaganden

Artikel 85

Typer av åtaganden

Artikel 86

Regler av åtaganden

Artikel 87

Kontroller i samband med åtaganden

Avsnitt 2

Kontroll av utgifter

Artikel 88

Kontroll av utgifter

Avsnitt 3

Godkännande av utgifter

Artikel 89

Godkännande av utgifter

Avsnitt 4

Betalning av utgifter

Artikel 90

Typer av betalningar

Artikel 91

Disponibla medel som gräns för betalningarna

Avsnitt 5

Tidsfrister för handläggning av utgifter

Artikel 92

Tidsfrister

Kapitel 7

Datasystem och e-förvaltning

Artikel 93

Elektronisk handläggning av transaktioner

Artikel 94

Överföring av handlingar

Artikel 95

e-Förvaltning

Kapitel 8

Administrativa principer

Artikel 96

God förvaltning

Artikel 97

Angivande av möjligheter till omprövning

Kapitel 9

Internrevisorn

Artikel 98

Utseende av internrevisor

Artikel 99

Internrevisorns befogenheter och ansvar

Artikel 100

Internrevisorns oberoende

AVDELNING V

OFFENTLIG UPPHANDLING

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Tillämpningsområde och principer för tilldelning av kontrakt

Artikel 101

Definition av offentligt kontrakt

Artikel 102

Principer för offentliga kontrakt

Avsnitt 2

Offentliggörande

Artikel 103

Offentliggörande av offentliga upphandlingsförfaranden

Avsnitt 3

Upphandlingsförfaranden

Artikel 104

Upphandlingsförfaranden

Artikel 105

Upphandlingsdokumentens innehåll

Artikel 106

Kriterier för uteslutning från deltagande i upphandlingsförfaranden

Artikel 107

Kriterier för uteslutning i samband med tilldelning

Artikel 108

Central databas över uteslutna

Artikel 109

Administrativa och ekonomiska sanktioner

Artikel 110

Tilldelningskriterier för kontrakt

Artikel 111

Inlämning av anbud

Artikel 112

Principerna om likabehandling och öppenhet

Artikel 113

Beslut om tilldelning

Artikel 114

Avbrytande av upphandlingsförfarandet

Avsnitt 4

Säkerheter och korrigerande åtgärder

Artikel 115

Säkerheter

Artikel 116

Fel, oriktigheter och bedrägerier under förfarandet

Kapitel 2

Bestämmelser för upphandlingar som unionens institutioner genomför för egen räkning

Artikel 117

Upphandlande myndighet

Artikel 118

Tröskelvärden

Artikel 119

Regler för deltagande i anbudsförfaranden

Artikel 120

Världshandelsorganisationens regler om upphandling

AVDELNING VI

BIDRAG

Kapitel 1

Tillämpningsområde och form av bidrag

Artikel 121

Tillämpningsområde

Artikel 122

Bidragsmottagare

Artikel 123

Former av bidrag

Artikel 124

Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats

Kapitel 2

Principer

Artikel 125

Allmänna principer för bidrag

Artikel 126

Stödberättigande kostnader

Artikel 127

Samfinansiering som sker in natura

Artikel 128

Öppenhet

Artikel 129

Principen att bidrag inte får kumuleras

Artikel 130

Principen om icke-retroaktivitet

Kapitel 3

Förfarande för tilldelning

Artikel 131

Ansökningar om bidrag

Artikel 132

Urvals- och tilldelningskriterier

Artikel 133

Utvärdering

Kapitel 4

Betalning och kontroll

Artikel 134

Säkerhet vid förfinansiering

Artikel 135

Utbetalning och kontroll av bidrag

Artikel 136

Arkiveringsperioder

Kapitel 5

Genomförande

Artikel 137

Genomförandeavtal och finansiellt stöd till tredjeparter

AVDELNING VII

PRISER TILL FÖLJD AV TÄVLINGAR

Artikel 138

Allmänna regler

AVDELNING VIII

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Artikel 139

Tillämpningsområde

Artikel 140

Principer och villkor för finansieringsinstrument

AVDELNING IX

ÅRSREDOVISNINGAR OCH LÖPANDE RÄKENSKAPER

Kapitel 1

Årsredovisningar

Artikel 141

Struktur för räkenskaperna

Artikel 142

Rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Artikel 143

Regler för räkenskaperna

Artikel 144

Redovisningsprinciper

Artikel 145

Redovisningar

Artikel 146

Rapportering om genomförandet av budgeten

Artikel 147

Preliminära redovisningar

Artikel 148

Godkännande av de slutliga konsoliderade redovisningarna

Kapitel 2

Information under budgetårets gång

Artikel 149

Rapportering om garantier från budgeten och risker i samband med dessa

Artikel 150

Uppgifter om budgetens genomförande

Kapitel 3

Löpande räkenskaper

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 151

Räkenskapssystemet

Artikel 152

Gemensamma bestämmelser för institutionernas räkenskapssystem

Avsnitt 2

Allmänna räkenskaper

Artikel 153

Allmänna räkenskaper

Artikel 154

Registrering i räkenskaperna

Artikel 155

Korrigeringar i räkenskaperna

Avsnitt 3

Budgeträkenskaper

Artikel 156

Budgeträkenskaper

Kapitel 4

Inventarieförteckning över anläggningstillgångar

Artikel 157

Inventarieförteckning

AVDELNING X

EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Kapitel 1

Extern revision

Artikel 158

Extern revision utförd av revisionsrätten

Artikel 159

Regler och förfaranden för revisionen

Artikel 160

Kontroller av säkerheter och kontanter

Artikel 161

Revisionsrättens rätt till information

Artikel 162

Revisionsrättens årsrapport

Artikel 163

Revisionsrättens särskilda rapporter

Kapitel 2

Beviljande av ansvarsfrihet

Artikel 164

Tidtabell för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet

Artikel 165

Förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

Artikel 166

Uppföljning

Artikel 167

Särskilda bestämmelser för utrikestjänsten

DEL 2

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

EUROPEISKA GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET

Artikel 168

Särskilda bestämmelser för Europeiska garantifonden för jordbruket

Artikel 169

Åtaganden av EGFJ-anslag

Artikel 170

Övergripande preliminära åtaganden mot EGFJ-anslag

Artikel 171

Tidsplan och frister för budgetmässiga åtaganden avseende EGFJ

Artikel 172

Bokföring av EGFJ-utgifter

Artikel 173

Överföring av EGFJ-anslag

Artikel 174

Inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för EGFJ

AVDELNING II

STRUKTURFONDERNA, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN, EUROPEISKA FISKERIFONDEN, EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING SAMT FONDER INOM OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA SOM FÖRVALTAS GENOM DELAD FÖRVALTNING

Artikel 175

Särskilda bestämmelser

Artikel 176

Respekt för nivån på tilldelade åtagandebemyndiganden

Artikel 177

Utbetalning av bidrag, mellanliggande betalningar och återbetalningar

Artikel 178

Tillbakadragande av anslag

Artikel 179

Överföring av anslag

Artikel 180

Förvaltning, urval och revision

AVDELNING III

FORSKNING

Artikel 181

Medel till forskning

Artikel 182

Åtagande av forskningsmedel

Artikel 183

Gemensamma forskningscentrumet

AVDELNING IV

EXTERNA ÅTGÄRDER

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 184

Externa åtgärder

Kapitel 2

Genomförandet av åtgärderna

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 185

Genomförande av externa åtgärder

Avsnitt 2

Budgetstöd och förvaltningsfonder för flera givare

Artikel 186

Utnyttjande av budgetstöd

Artikel 187

Unionsförvaltningsfonder för externa åtgärder

Avsnitt 3

Andra förvaltningsformer

Artikel 188

Indirekt förvaltning av externa åtgärder

Artikel 189

Finansieringsöverenskommelser i samband med genomförande av externa åtgärder

Kapitel 3

Offentlig upphandling

Artikel 190

Offentlig upphandling inom området för externa åtgärder

Artikel 191

Regler för deltagande i anbudsförfaranden

Kapitel 4

Bidrag

Artikel 192

Finansiering av en extern åtgärd i sin helhet

Artikel 193

Regler för bidrag i samband med externa åtgärder

Kapitel 5

Revision

Artikel 194

Unionens revision inom ramen för de externa åtgärderna

AVDELNING V

EUROPEISKA BYRÅER

Artikel 195

Europeiska byråer

Artikel 196

Anslag till de europeiska byråerna

Artikel 197

Utanordnare för de europeiska byråerna

Artikel 198

Räkenskaper för de europeiska interinstitutionella byråerna

Artikel 199

Delegering av utanordnarens befogenheter till europeiska interinstitutionella byråer

Artikel 200

Tjänster till tredje man

AVDELNING VI

ADMINISTRATIVA ANSLAG

Artikel 201

Allmänna bestämmelser

Artikel 202

Åtaganden

Artikel 203

Särskilda bestämmelser för administrativa anslag

AVDELNING VII

EXPERTER

Artikel 204

Betalda experter

DEL III

SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 205

Övergångsbestämmelser

Artikel 206

Information till Europaparlamentet och rådet

Artikel 207

Tröskelvärden och belopp

Artikel 208

Rambudgetförordning för organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget

Artikel 209

Modellbudgetförordning för offentlig-privata partnerskap

Artikel 210

Utövande av delegering

Artikel 211

Översyn

Artikel 212

Upphävande

Artikel 213

Översyn med avseende på Europeiska utrikestjänsten

Artikel 214

Ikraftträdande

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Gemensamt uttalande om frågor i samband med den fleråriga budgetramen

Gemensamt uttalande om utgifter i samband med fastigheter med hänvisning till artikel 203

Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring om artikel 203.3

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322, jämförd med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3) har ändrats väsentligt flera gånger. Eftersom det krävs ytterligare ändringar, bland annat för att ta hänsyn till Lissabonfördragets ikraftträdande, bör förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 för tydlighetens skull upphävas och ersättas av den här förordningen.

(2)

I rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 angavs de budgetprinciper och finansiella regler som styr upprättandet och genomförandet av unionens allmänna budget (nedan kallad budgeten), säkerställer en sund och effektiv förvaltning, kontroll och skydd av unionens ekonomiska intressen samt ökar öppenheten, och som ska följas i alla rättsakter och av samtliga institutioner. Grundprinciperna och förordningens struktur och huvuddrag bör bibehållas, liksom de grundläggande reglerna om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen. Undantagen från dessa grundprinciper bör ses över på nytt och i möjligaste mån förenklas, med hänsyn till varje undantags fortsatta relevans, mervärde med avseende på budgeten, och den börda varje regel innebär för berörda parter. Huvuddragen i reformen av budgetförvaltningen bör bibehållas och förstärkas: detta gäller rollerna för aktörerna i budgetförvaltningen, integreringen av kontrollfunktioner inom de operativa avdelningarna, internrevisorernas roll, den verksamhetsbaserade budgeteringen, moderniseringen av redovisningsprinciperna samt grundprinciperna för bidrag.

(3)

På grund av Europeiska centralbankens (ECB) särart och dess specifika uppgifter, särskilt det faktum att den oavhängigt förvaltar sin ekonomi, bör den inte omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, om inte annat anges i denna förordning.

(4)

Förordningen bör mot bakgrund av de praktiska erfarenheterna innehålla regler som syftar till att anpassa den till föränderliga krav i samband budgetgenomförandet, bland annat när det gäller samfinansiering med andra givare samt för att effektivisera biståndet till tredjeländer, underlätta användningen av särskilda finansieringsinstrument inklusive de som ingåtts med Europeiska investeringsbanken (EIB) och underlätta genomförande av budgeten genom offentlig-privata partnerskap.

(5)

Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 begränsades till övergripande budgetprinciper och finansiella regler i enlighet med fördragen, medan genomförandebestämmelserna fastställdes i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (4), för att sörja för en tydligare regelhierarki och därigenom göra förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 lättare att läsa. Enligt artikel 290 i EUF-fördraget kan kommissionen genom en lagstiftningsakt ges delegerad befogenhet att anta akter som inte är lagstiftningsakter och som endast kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten. Således behöver vissa bestämmelser som ingår i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 integreras i den här förordningen.

(6)

Polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet har blivit integrerade delar av annan politik och inre åtgärder som bedrivs av unionen. De finansiella bestämmelser som specifikt gäller det förstnämnda politikområdet är således inte längre motiverade, och bör därför inte ingå i denna förordning.

(7)

För att säkerställa öppenhet bör budgeten redovisa garantin för de in- och utlåningsaktiviteter som unionen är involverad i, inklusive sådana som avser europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och instrumentet för stöd till betalningsbalansen.

(8)

De nuvarande reglerna för räntor som genereras av förfinansieringsutbetalningar bör förenklas, eftersom de leder till en orimlig administrativ börda såväl för mottagarna som för kommissionens avdelningar, och skapar missförstånd mellan kommissionen och mottagarna. I syfte att förenkla situationen, i synnerhet när det gäller mottagare, och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, bör det inte längre vara ett krav att beräkna och kräva in ränta på belopp som betalas ut i förfinansieringsutbetalningar. Det bör emellertid vara möjligt att införa ett sådant krav i en delegeringsöverenskommelse för att på så sätt ge utrymme att antingen återanvända de räntebelopp som genereras av förfinansieringsutbetalningen inom programmen, göra avdrag för sådan ränta i ansökningarna om utbetalningar eller kräva in räntan.

(9)

I reglerna för överföring av inkomster avsatta för särskilda ändamål från ett budgetår till nästa bör det göras åtskillnad mellan externa och interna inkomster avsatta för särskilda ändamål. För att uppfylla syftet med vilket givaren bidragit med de aktuella medlen bör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål överföras automatiskt och fortsätta användas till dess att alla insatser inom det program eller den åtgärd de avsatts för har fullbordats. Om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål har kommit in under det sista året för programmet eller åtgärden i fråga bör de också få användas under det första året av det påföljande programmet eller den påföljande åtgärden. Interna inkomster som avsatts för särskilda ändamål bör endast få överföras till närmast följande budgetår, såvida inget annat anges i denna förordning.

(10)

De regler som rör tillfälliga tolftedelar bör förtydligas med avseende på både antalet tillfälliga tolftedelar som får begäras och på fall där Europaparlamentet beslutar att minska de ytterligare utgifter som går utöver de tillfälliga tolftedelar som antagits av rådet.

(11)

Undantaget från universalitetsprincipen avseende inkomster avsatta för särskilda ändamål bör ändras på så sätt att man gör åtskillnad mellan interna inkomster avsatta för särskilda ändamål, som härrör från anslag som beviljats av Europaparlamentet och rådet, och externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som olika givare bidragit med i avsikten att medlen ska användas för ett särskilt program eller en särskild åtgärd. Vidare bör externa givare även i fortsättningen kunna medfinansiera externa åtgärder, särskilt humanitära insatser, även om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om sådan medfinansiering i den grundläggande akten.

(12)

Man bör verka för ökad öppenhet i redovisningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål i det årliga budgetförslaget genom att föreskriva att inkomster avsatta för särskilda ändamål ska föras in i budgetförslaget om de anses vara säkra i det skede som budgetförslaget upprättas.

(13)

I anknytning till principen om specificering bör reglerna om överföringar av betalningsbemyndiganden ändras, eftersom det inte längre görs någon åtskillnad mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter.

(14)

Reglerna för överföring av anslag bör också anpassas till de förändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande. Dessutom har erfarenhet nyligen visat hur viktigt det är att öka flexibiliteten för överföring av betalningsbemyndiganden i slutet av året, särskilt i fråga om strukturfonderna. Genomförandet av budgeten måste förbättras, särskilt i fråga om betalningsbemyndiganden, inkomster avsatta för särskilda ändamål och administrativa anslag som är gemensamma för flera avdelningar i budgeten. För detta ändamål bör indelningen av anslagsöverföringar i olika kategorier förenklas, och förfarandena för antagande av vissa överföringar bör göras mer flexibla. Kommissionens möjlighet att själv besluta om överföring av outnyttjade anslag vid internationella humanitära katastrofer och kriser har visat sig särskilt värdefull och effektiv. Denna möjlighet bör därför utsträckas till att även omfatta liknande händelser som inträffar efter den 1 december under budgetåret. För öppenhetens skull bör kommissionen i sådana fall utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om sitt beslut att överföra outnyttjade anslag.

(15)

När det gäller bestämmelserna om sund budgetförvaltning bör den delegerade utanordnaren vid utarbetandet av lagförslag och vid inrättandet av respektive förvaltnings- och kontrollsystem ta hänsyn till den förväntade risken för fel samt vilka kostnader och vilken nytta som följer av kontroller. Den delegerade utanordnaren bör i den årliga verksamhetsrapporten rapportera om resultaten av kontrollerna samt kontrollernas kostnader och fördelar. De förvaltningsförklaringar om sådana system som inlämnats av de organ som medlemsstaterna utsett som ansvariga för förvaltningen och kontrollen av unionens medel är nödvändiga för att nationella förvaltnings- och kontrollsystem ska kunna fungera så effektivt som möjligt.

(16)

Principen om öppenhet i artikel 15 i EUF-fördraget, som föreskriver att institutionerna ska arbeta så öppet som möjligt, innebär när det gäller genomförandet av budgeten att medborgarna ska kunna veta var, och för vilket ändamål, deras pengar används av unionen. Sådan information främjar demokratisk debatt, bidrar till att medborgarna medverkar i unionens beslutsprocess och förstärker institutionell kontroll och granskning av unionens utgifter. Sådana mål bör uppnås genom att man offentliggör, helst med användning av moderna informationsverktyg, relevant information om slutliga kontraktssparter och slutliga mottagare av unionens medel, som beaktar sådana kontraktsparters och mottagares legitima intressen i form av sekretess och säkerhet och, när det gäller fysiska personer, deras rätt till integritet och skyddet av deras personuppgifter. Institutionerna bör därför anta ett selektivt tillvägagångssätt vid offentliggörandet av information i enlighet med principen om proportionalitet. Offentliggörandebeslut bör baseras på relevanta kriterier i syfte att tillhandahålla meningsfull information.

(17)

I enlighet med artikel 316 i EUF-fördraget bör Europeiska rådet och rådet dela samma avsnitt i budgeten.

(18)

Det årliga budgetförfarandet enligt EUF-fördraget bör återspeglas i denna förordning.

(19)

I fråga om upprättandet av budgeten är det viktigt att klart definiera strukturen för och utformningen av det budgetförslag som upprättas av kommissionen. Innehållet i den allmänna inledningen som föregår budgetförslaget bör beskrivas tydligare. Vidare bör det införas en bestämmelse om budgetplaneringen för kommande år, samt en bestämmelse om möjligheten för kommissionen att lägga fram arbetsdokument som den bedömer kan tjäna som stöd för förslagen till budgetanslag.

(20)

Med avseende på särdragen hos den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör man uppdaterade former som grundläggande akter kan ta enligt EUF-fördraget och enligt avdelningarna V och VI i EU-fördraget. Förfarandet för att anta förberedande åtgärder inom området externa åtgärder bör också anpassas till EUF-fördraget.

(21)

Reglerna om de olika förfarandena för genomförande av budgeten, som särskilt reglerar villkoren för att anförtro genomförandebefogenheter åt tredje man, har genom åren kommit att bli onödigt komplicerade och bör därför förenklas. Man bör dock samtidigt hålla fast vid det ursprungliga syftet med att anförtro sådana uppgifter åt tredje man, nämligen att säkerställa att öppenheten och kontrollnivån ska vara likvärdig med den som förväntas från kommissionens egna avdelningar, oavsett vilket förfarande för genomförande som används.

(22)

Det bör därför göras klar åtskillnad mellan situationer där budgeten genomförs direkt av kommissionen eller dess genomförandeorgan, situationer där budgeten genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning och situationer där budgeten genomförs indirekt med hjälp av tredje man. På grundval av denna logik bör man kunna upprätta en harmoniserad ordning för delad och indirekt förvaltning som kan anpassas till sektorsspecifika regler, särskilt när budgeten genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning. En sådan harmoniserad ordning bör särskilt innefatta de grundläggande principer som kommissionen måste rätta sig efter när den beslutar att genomföra budgeten genom delad eller indirekt förvaltning, samt de grundprinciper som de tredje parter som anförtros uppgifter som ingår i budgetgenomförandet måste rätta sig efter. Kommissionen bör få välja om den vill tillämpa unionens regler och förfaranden eller godta de regler och förfaranden som den part som anförtrotts befogenheterna tillämpar, förutsatt att de senare ger ett likvärdigt skydd av unionens ekonomiska intressen. Inom ramen för kommissionens övervakningsuppgifter behövs det också ett antal krav avseende kontroll och revision, bland annat för granskning och godkännande av räkenskaperna i samband med varje metod för genomförande.

(23)

Reglerna för förhandsbedömning av enheter och personer som anförtros uppgifter som ingår i budgetgenomförandet genom indirekt förvaltning bör anpassas för att garantera att alla enheter och personer som anförtros genomförandeuppgifter erbjuder ett skydd för unionens ekonomiska intressen som är likvärdigt med det som krävs enligt denna förordning.

(24)

Erfarenheterna med offentlig-privata partnerskap som institutionaliserats som unionsorgan enligt artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 visar att ytterligare kategorier av offentlig-privata partnerskap bör föreskrivas för att öka urvalet av instrument och för att inkludera organ vars regler är mer flexibla och mer lättillgängliga för privata partner än dem som gäller för unionens institutioner. Dessa ytterligare kategorier bör omfatta organ som regleras av privaträtten i en medlemsstat och organ som inrättas genom en grundläggande akt och vars finansiella regler överensstämmer med de principer som krävs för sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

(25)

I enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget bör denna förordning stärka medlemsstaternas grundläggande kontroll- och revisionsskyldigheter vid genomförande av budgeten genom delad förvaltning, eftersom sådana skyldigheter hittills bara har reglerats i sektorsspecifika regler. Det är därför nödvändigt att införa bestämmelser, som utgör en samlad ram för samtliga berörda politikområden, om harmoniserade administrativa strukturer på nationell nivå. Den ramen bör inte skapa några ytterligare kontrollstrukturer utan bör ge medlemsstaterna möjlighet att utse organ som ska ansvara för att förvalta och kontrollera medel från unionen. Dessutom bör denna förordning innehålla bestämmelser om gemensamma förvaltnings- och kontrollkrav för dessa strukturer, de årliga förvaltningsförklaringarna genom vilka förvaltarna tar på sig ansvaret för förvaltningen av de medel från unionen som de anförtrotts, granskning och godkännande av räkenskaperna och tillfällig indragning samt mekanismer för korrigering från kommissionens sida för att skapa ett konsekvent regelverk som även förbättrar den övergripande rättssäkerheten och kontrollernas och de korrigerande åtgärdernas effektivitet samt skyddet av unionens ekonomiska intressen. Detaljreglering bör dock även fortsättningsvis ske genom sektorsspecifika förordningar. I samband med modellen för samordnad revision och med syftet att minska den extra administrativa börda som flera kontroller medför, får medlemsstaterna ge kommissionen förklaringar som undertecknats på vederbörlig nationell eller regional nivå i enlighet med respektive konstitutionella krav.

(26)

Vissa bestämmelser om den delegerade utanordnaren behöver klargöras, särskilt vad gäller de kontroller i förhand och i efterhand som den delegerade utanordnaren ska inrätta, samt i fråga om utanordnarens rapporteringsskyldigheter. I detta syfte bör reglerna för innehållet i den delegerade utanordnarens årliga verksamhetsrapport uppdateras enligt etablerad praxis, bland annat genom krav på de uppgifter om finansiella förhållanden och förvaltning som ska ingå som underlag för den delegerade utanordnarens förklaring om utförandet av förvaltningsuppgifterna.

(27)

Kommissionens räkenskapsförares ansvar bör förtydligas. Det bör särskilt anges att kommissionens räkenskapsförare ska ha befogenheten att fastställa redovisningsreglerna och den harmoniserade kontoplanen, medan övriga räkenskapsförare fastställer redovisningsförfaranden för sina respektive institutioner.

(28)

För att underlätta genomförandet av vissa program och åtgärder, bland annat de som anförtrotts åt finansinstitut, bör denna förordning ge möjligheten att öppna förvaltningskonton. Sådana bankkonton bör få öppnas vid ett finansinstitut på kommissionens vägnar och i dess namn. De bör förvaltas av finansinstitutet i fråga på utanordnarens ansvar, och det bör vara tillåtet att öppna sådana konton i andra valutor än euro.

(29)

I fråga om inkomsttransaktioner kräver budgetbehoven att reglerna för beräknade fordringar samordnas. Beräknade fordringar bör registreras när det finns en viss grad av sannolikhet för inkomsten och den kan omsättas i sifferuppgifter med en viss grad av exakthet. Av förenklingsskäl bör vissa särskilda bestämmelser om förfaranden för justering eller avskrivning av beräknade fordringar införas.

(30)

Reglerna för att kräva in fordringar behöver både förtydligas och skärpas. Det bör särskilt klargöras att det faktum att en fastställd fordran delvis har annullerats inte innebär att unionen avstår från rätten till den fastställda fordringen. För att stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen bör medlemsstaterna inte få behandla unionens fordringar på ett mindre fördelaktigt sätt än fordringar som innehas av offentliga organ på deras eget territorium.

(31)

Mot bakgrund av behovet att minska riskerna med avseende på handläggning av preliminärt inkasserade belopp i form av böter och andra påföljder och sanktioner, samt alla inkomster som genereras av dem, bör dessa belopp bokföras som budgetinkomster så snart som möjligt, och senast budgetåret efter det att alla rättsmedel för att överklaga de beslut genom vilka de ålagts är uttömda.

(32)

Förtydliganden i fråga om de olika typerna av betalningar bör tillhandahållas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Dessutom bör den behöriga utanordnaren regelbundet räkna av belopp som utgör förfinansiering, i enlighet med de redovisningsregler som fastställts av kommissionens räkenskapsförare. Avtal, bidragsbeslut, bidragsöverenskommelser och delegeringsöverenskommelser bör därför innehålla lämpliga bestämmelser för detta ändamål.

(33)

Denna förordning bör främja e-förvaltning, och särskilt användningen av elektroniskt lagrade uppgifter vid informationsutbyte mellan institutionerna och tredje man.

(34)

Det bör på vissa villkor vara möjligt att genomföra gemensamma offentliga upphandlingar tillsammans med staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller unionens kandidatländer.

(35)

Reglerna för uteslutning från bland annat deltagande i upphandlingsförfaranden bör förstärkas i syfte att förbättra skyddet av unionens ekonomiska intressen.

(36)

Eftersom användningen av ECB:s och EIB:s egna medel påverkar unionens ekonomiska intressen bör bankerna ges tillgång till informationen i den centrala databas över uteslutna som skapats som ett skydd för unionens ekonomiska intressen.

(37)

Det bör införas en sund rättslig grund för offentliggörandet av beslut om administrativa och ekonomiska sanktioner, särskilt med avseende på offentlig upphandling, i linje med gällande krav på uppgiftsskydd. Med tanke på kraven på uppgiftsskydd och säkerhet bör sådant offentliggörande fortsättningsvis vara frivilligt.

(38)

Kravet för kontraktsparter att lämna garantier bör inte längre gälla automatiskt. Det bör baseras på en riskanalys.

(39)

Av rättssäkerhetsskäl bör bidragens och finansieringsinstrumentens tillämpningsområden förtydligas. En mer detaljerad definition av de särskilda villkor som gäller för bidrag, å ena sidan, och finansieringsinstrument, å andra sidan, bör också bidra till att maximera effekten av dessa båda typer av ekonomiskt stöd.

(40)

Bidragsreglerna för enheter som inrättats specifikt för en viss verksamhet bör anpassas för att underlätta tillgången till unionsfinansiering och handläggningen av bidrag för sökanden och mottagare som har beslutat att arbeta tillsammans inom partnerskap eller grupperingar bildade i enlighet med tillämplig nationell lag, särskilt när den rättsliga form som valts erbjuder en solid och pålitlig samarbetsmiljö. Mot bakgrund av de begränsade finansiella riskerna för unionen och behovet av att undvika att lägga till ytterligare avtalsmässiga krav utöver de existerande strukturella arrangemangen, bör dessutom enheter som är knutna till en mottagare genom en permanent kapitalmässig eller rättslig koppling ha rätt att redovisa stödberättigade kostnader utan att vara tvungna att uppfylla samtliga krav som gäller för en mottagare.

(41)

Erfarenhet som gjorts på området för användning av enhetsbelopp eller finansiering till en schablonsats har visat att dessa former av finansiering har lett till en betydande förenkling av de administrativa förfarandena samt väsentligt minskat riskerna för felaktigheter. Vidare har produktionsbaserad finansiering visat sig vara lämplig för vissa typer av åtgärder. I detta sammanhang bör villkoren för att utnyttja förenklade former av bidrag som baseras på enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser göras mer flexibla. Bland annat bör belopp som beräknas enligt en bedömning för varje enskild mottagare tillåtas, inklusive när dessa belopp redovisas av mottagaren i enlighet med dennes normala praxis för kostnadsredovisning, i syfte att minska den administrativa bördan och kostnaderna för den bidragsmottagaren i samband med finansiell rapportering till unionen.

(42)

I syfte att avlägsna hindren för deltagande i unionens bidragsprogram vad gäller personer som har de nödvändiga expertkunskaperna, men som inte får betalt i form av lön, vilket kan vara fallet för personer som arbetar i små strukturer, bör bidragsreglerna ta hänsyn till det särskilda ersättningssystemet för små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (5).

(43)

Principerna om vinstförbud och medfinansiering bör anpassas mot bakgrund av praktiska erfarenheter och av de skiljaktiga tolkningarna och tillämpningarna av dessa principer, vilka resulterar i felaktigheter och ibland i kontraproduktiva effekter. Särskilt definitionen av vinst bör fokusera på stödberättigade kostnader och intäkter som specifikt täcker de kostnaderna, med syftet att förenkla mottagarnas rapportering och uppmuntra dem att diversifiera sina finansieringskällor. Dessutom bör kommissionen inte förutsätta att andra givare inte kommer att begära tillbaka eventuella överskott som genererats av deras egna bidrag, och bör därför endast begära tillbaka vinster i proportion till sina bidrag. Principen om successiv nedtrappning har inte visat sig vara ett effektivt redskap för att begränsa risken för att mottagarna blir beroende av bidrag från unionen för administrationskostnaderna. Dessutom har det alltmer sällan blivit möjligt att tillämpa principen om successiv nedtrappning, på grund av det nödvändiga införandet av undantag i ett antal grundläggande akter och när det gäller förenklade bidragsformer. Mot bakgrund av dessa negativa erfarenheter bör kravet på successiv nedtrappning avseende bidrag för administrationskostnader utgå.

(44)

Man bör underlätta för enheter med begränsade administrativa resurser, vilka kan representera en prioriterad målpopulation för vissa bidragssystem och vara nödvändiga för att uppnå unionens politiska mål, att få tillgång till unionsfinansiering genom att ytterligare förenkla förfarandena för bidrag på låga belopp.

(45)

För att säkerställa rättssäkerheten och för att upprätta en gemensam uppsättning grundläggande finansiella regler som bidragsmottagare genomgående kan hänvisa till under unionsprogrammen, bör denna förordning fastställa kriterierna för vilka kostnader som är bidragsberättigade och särskilda villkor som gäller för vissa kostnadskategorier och sörja för att de tillämpas konsekvent.

(46)

Villkoren för att acceptera bidrag in natura från tredje man som medfinansiering och för att bestämma värdet av dessa bidrag bör harmoniseras i syfte att minska risken för felaktigheter och tvister.

(47)

För öppenhetens skull, och i syfte att beakta bidragssökandenas enskilda planeringsbehov, bör bidragssökandena i förslagsinfordran informeras om den förväntade handläggningstiden för undertecknande av bidragsöverenskommelser eller delgivning av bidragsbeslut. I samma syfte bör det i denna förordning fastställas en referensperiod, som grundar sig på erfarenhet och på de förväntade följderna av de förenklingsåtgärder som införs.

(48)

Vid upptäckt av systembetingade eller återkommande fel som väsentligt påverkar ett antal bidrag, bör det under väldefinierade förutsättningar vara tillåtet att låta de ej granskade bidragen som påverkats omfattas av revisionsresultaten, för att minska den ekonomiska och administrativa börda som kontroller och revisioner på plats medför. Kommissionen bör extrapolera den minsknings- eller återkravsats som tillämpas på bidrag för vilka de systembetingade eller återkommande felen har påvisats endast när det inte är möjligt eller praktiskt genomförbart med rimlig ansträngning att exakt beräkna beloppet för de ej stödberättigande kostnaderna för varje berört bidrag.

(49)

I denna förordning bör det fastställasstandardiserade tidsperioder under vilka bidragsmottagarna bör behålla handlingar som rör bidrag från unionen, i syfte att undvika skiljaktiga eller oproportionella avtalsvillkor, samtidigt som kommissionen och Revisionsrätten fortfarande får tillräckligt med tid på sig för att skaffa sig tillgång till sådana uppgifter och handlingar samt utföra de efterhandskontroller och revisioner som är nödvändiga för att skydda unionens finansiella intressen.

(50)

Mottagarnas möjlighet att ge ekonomiskt stöd till tredje man bör utvidgas på vissa villkor för att underlätta ett korrekt genomförande av program som bl.a. riktar sig till ett stort antal fysiska personer som bara kan nås genom kaskadbidrag. Dock bör man behålla den princip enligt vilken en mottagare inte får utöva skönsmässighet vid tilldelande av ekonomiskt stöd till tredje man, bland annat i syfte att undvika sammanblandning av den möjlighet som ges bidragsmottagare att, under eget ansvar, utforma och genomföra åtgärder som inbegriper finansiellt stöd som en stödberättigad verksamhet och möjligheten att anförtro uppgifter som avser budgetgenomförande i enlighet med delad eller indirekt förvaltning till vissa organ, enheter eller personer.

(51)

Eftersom priser till följd av tävlingar är en värdefull kategori av ekonomiskt stöd bör användningen av sådana priser underlättas och de tillämpliga reglerna förtydligas, så att priser till följd av tävlingar behandlas separat från systemet för bidrag och alla hänvisningar till förutsedda kostnader stryks. Priser till följd av tävlingar är dock inte lämpliga i samband med varje politiskt mål i unionen, och bör därför betraktas som ett komplement till, och inte som ersättning för, andra finansieringsinstrument, t.ex. bidrag.

(52)

När syftet är att sammanföra medel från unionen med medel från andra källor för att åstadkomma en hävstångseffekt kan olika finansieringsinstrument spela en viktig roll. Eftersom sådana finansieringsinstrument inte kan likställas med tjänster eller bidrag bör de räknas som en ny kategori av ekonomiskt stöd. Finansieringsinstrument bör endast införas på strikta villkor, så att budgeten inte utsätts för några risker och så att det inte finns någon risk för snedvridning av marknaden som är oförenlig med regler för statligt stöd.

(53)

Inom ramen för de årliga anslag som godkänns av Europaparlamentet och rådet för ett visst program bör finansieringsinstrument användas endast som komplement, baserat på en förhandsutvärdering som visar att de på ett effektivare sätt kan uppnå unionens politiska mål än andra former av unionsfinansiering, inklusive bidrag.

(54)

Finansieringsinstrument bör godkännas genom en grundläggande akt där särskilt deras syfte och varaktighet definieras. När finansieringsinstrument, i vederbörligen motiverade fall, inrättas utan en grundläggande akt bör de godkännas av Europaparlamentet och rådet i budgeten.

(55)

De instrument som eventuellt kan omfattas av del I i avdelning VIII, t.ex. lån, garantier, kapitalinvesteringar, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital och riskdelningsinstrument, bör definieras. Definitionen av riskdelningsinstrument bör kunna innehålla kreditförstärkningar för projektobligationer som täcker låneskuldsrisken för ett projekt och minskar kreditrisken för obligationsinnehavare genom kreditförstärkning i form av ett lån eller en garanti.

(56)

Årliga återbetalningar, inbegripet kapitalåterbetalningar, utlösta garantier och återbetalningar på lånesumman bör utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål. Inkomster, inbegripet utdelningar, kapitalvinster, garantiavgifter och räntor på lån och på belopp i förvaltningskonton bör föras in i budgeten efter avdrag för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. Denna förordning bör fastställa principerna och villkoren för finansieringsinstrument och regler för begränsningen av unionens ekonomiska ansvar, kampen mot bedrägerier och penningtvätt, avveckling av finansieringsinstrument samt rapportering.

(57)

Redovisningsreglerna bör förenklas på så sätt att unionens redovisning bara behöver bestå av den konsoliderade redovisningen och de sammanställda budgeträkenskaperna. Det bör även förtydligas att konsolideringen bara omfattar de institutioner och organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget och som är juridiska personer och beviljas bidrag som belastar budgeten, och andra organ vars räkenskaper ska konsolideras i enlighet med de redovisningsregler som antas av räkenskapsföraren.

(58)

I enlighet med vad som krävs i internationella redovisningsstandarder, på vilka unionens redovisningsregler baserar sig, bör pensionsåtagandena, tillsammans med andra åtaganden avseende personalen, tas upp i unionens räkenskaper, redovisas separat i unionens balansräkning och förklaras mer utförligt i anmärkningarna till redovisningen.

(59)

För att klart skilja på befogenheterna och ansvaret hos, å ena sidan, kommissionens räkenskapsförare och, å andra sidan, räkenskapsförarna för övriga institutioner eller organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget och som är juridiska personer och beviljas bidrag som belastar budgeten, och andra organ vars räkenskaper ska konsolideras i enlighet med de redovisningsregler som antas av räkenskapsföraren, bör rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret förberedas av varje institution och organ och översändas till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars det påföljande budgetåret.

(60)

Unionens regler och principer för redovisning bör uppdateras, för att säkerställa samstämmighet med reglerna fastställda av styrelsen för internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

(61)

Revisionsrätten bör säkerställa att de iakttagelser som skulle kunna påverka de granskade enheternas slutredovisning eller de underliggande transaktionernas laglighet eller korrekthet i god tid skickas till institutionen eller organet i fråga, för att ge dessa granskade enheter tillräckligt med tid att åtgärda dessa iakttagelser.

(62)

Bestämmelserna om preliminära och slutliga redovisningar bör aktualiseras, särskilt för att specificera den rapporteringsinformation som bör åtfölja de redovisningar som sänds till kommissionens räkenskapsförare för konsolidering.

(63)

Som en del av den information som kommissionen är skyldig att lägga fram i samband med förfarandet för ansvarsfrihet bör kommissionen, i synnerhet, förse Europaparlamentet och rådet med en rapport med utvärdering av unionens finanser, i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget.

(64)

Vad gäller de särskilda bestämmelserna i denna förordning om strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Europeiska fiskerifonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fonder inom området med frihet, säkerhet och rättvisa som förvaltas genom delad förvaltning, bör man behålla reglerna om återbetalning av förfinansieringsutbetalningar och om att anslag får göras disponibla på nytt i kommissionens förklaring som bifogats rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (6). Genom undantag från regeln om överföring bör det dessutom vara tillåtet för kommissionen att överföra åtagandebemyndiganden som är disponibla i slutet av budgetåret, när de härrör från återbetalningar av förfinansieringsutbetalningar, till dess att programmet avslutas, och att använda dessa åtagandebemyndiganden när andra åtagandebemyndiganden inte längre är disponibla.

(65)

Det gemensamma forskningscentrumets deltagande i upphandlings- och bidragsförfaranden bör klargöras. För att dessutom kunna utföra därtill kopplade uppgifter effektivt bör de inkomster som härrör från deltagandet i sådana förfaranden undantagsvis betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

(66)

De särskilda bestämmelserna rörande genomförandet av externa åtgärder bör anpassas till ändringarna i de olika metoderna för genomförande och det bör föreskrivas ett differentierat tillvägagångssätt för de fall då unionen måste reagera på humanitära nödsituationer eller internationella kriser eller med avseende på behoven för tredjeländer som genomgår en process för övergång till demokrati.

(67)

I denna förordning bör allmänna villkor fastställas enligt vilka budgetstöd får användas som ett instrument i samband med externa åtgärder. Sådana villkor bör kopplas till en tillräckligt öppen, pålitlig och effektiv förvaltning av offentliga medel. Kommissionen bör dessutom i ett finansieringsbeslut fastställa de mål och förväntade resultat till vilka utbetalningen av budgetstödet bör kopplas. Sådana element, tillsammans med de villkor som gäller för återbetalning av budgetstödet, bör ingå i den finansieringsöverenskommelse som sluts med mottagarlandet.

(68)

För att stärka unionens internationella roll i fråga om externa åtgärder och utveckling samt öka dess synlighet och effektivitet bör kommissionen bemyndigas att skapa och förvalta unionens förvaltningsfonder för katastrofinsatser och för insatser efter de inledande katastrofinsatserna eller tematiska åtgärder. Trots att förvaltningsfonderna inte är integrerade i budgeten bör de förvaltas enligt denna förordning i den utsträckning det är nödvändigt för säkerheten och öppenheten i fråga om användningen av unionsmedel. Kommissionen bör för det ändamålet agera ordförande i den styrelse som inrättas för varje förvaltningsfond för att de olika givarna ska kunna vara representerade och att besluta om användningen av medlen. Räkenskapsföraren för varje förvaltningsfond bör dessutom vara kommissionens räkenskapsförare.

(69)

För enheter som har anförtrotts att genomföra externa åtgärder under indirekt förvaltning bör den period under vilken de kan ingå avtal och bidragsöverenskommelser vara begränsad till tre år efter undertecknandet av delegeringsöverenskommelsen, såvida inte särskilda exceptionella och externa omständigheter föreligger. Den tidsfristen bör dock inte gälla fleråriga program som genomförs enligt strukturfondsförfarandena. Ingående regler för tillbakadragande av åtaganden bör i fråga om sådana fleråriga program fastställas i det sektorsspecifika regelverket.

(70)

Vad beträffar särskilda regler för offentlig upphandling tillämpliga på externa åtgärder bör tredjelandsmedborgare som är etablerade i mottagarländer få delta i anbudsförfaranden, även när genomförandet av ett program sker utan grundläggande akt och när det föreligger vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter.

(71)

Sättet på vilket institutionerna för närvarande rapporterar om fastighetsprojekt till Europaparlamentet och rådet bör förbättras. Institutionerna bör i förväg informera Europaparlamentet och rådet om sina framtida fastighetsprojekt och vid projektens olika stadier. Europaparlamentet och rådet bör ge sitt godkännande i stället för att avge ett yttrande över fastighetsprojekt med betydande inverkan på budgeten.

(72)

Institutionerna bör ges möjlighet att arbeta fram en långsiktig fastighetspolicy och dra nytta av de gynnsamma räntenivåer som följer av Europeiska unionens höga kreditvärdighet på finansmarknaden. De bör därför ha befogenhet att ta upp lån i syfte att köpa in fastighetstillgångar. Detta skulle göra det möjligt att åtgärda komplexiteten i det nuvarande systemet och på samma gång spara in på kostnaderna och skapa större öppenhet.

(73)

Erfarenheter har visat att denna förordning bör förtydliga tillämpningsområdet för verksamheten, urvalsförfarandet och betalningsvillkoren för fysiska personer som anlitas som experter.

(74)

I syfte att komplettera och ändra vissa aspekter av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen. Innehåller och tillämpningsområdet för varje delegering anges i detalj i de relevanta artiklarna. Det är mycket viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet för delegerade akter genomför lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(75)

Denna förordning bör bara revideras när det är nödvändigt, och senast två år innan den första fleråriga budgetramen efter 2013 löper ut. Alltför frekventa revideringar av förordningen skapar oproportionella kostnader för att anpassa administrativa strukturer och förfaranden till de nya reglerna. Tiden kan dessutom ibland vara för knapp för att det ska gå att dra meningsfulla slutsatser av tillämpningen av de regler som är i kraft.

(76)

Övergångsbestämmelser bör fastställas. Denna förordning bör gälla endast efter det att de delegerade akter som innehåller tillämpningsbestämmelserna har antagits, vilka förväntas träda i kraft i december 2012. För att undvika att denna förordning ska börja tillämpas under årets sista månad är det lämpligt att skjuta upp dess antagande till den 1 januari 2013. För att dessutom skapa överensstämmelse med de sektorsspecifika reglerna är det lämpligt att skjuta upp tillämpningen av bestämmelserna om metoder för genomförande och finansieringsinstrument till den 1 januari 2014. För att bestämmelserna om överföring av betalningsbemyndiganden inom strukturfonderna vid slutet av året ska kunna gälla redan för 2012 års budget, är det lämpligt att dessa bestämmelser gäller från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

(77)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den offentliggörs i Europeiska unionen officiella tidning, så att det blir möjligt att i tid anta delegerade akter enligt denna förordning. Ett snabbt ikraftträdande av denna förordning är nödvändigt för tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i de delegerade akterna från och med den 1 januari 2013 så att man kan undvika de problem som en förändring av budgetbestämmelserna under budgetårets gång innebär.

(78)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (7), och avgav ett yttrande den 15 april 2011 (8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs reglerna för upprättandet och genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget samt för framläggande och revision av räkenskaperna.

2.   Denna förordning ska tillämpas på genomförandet av budgeten för Euratoms försörjningsbyrå.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   unionen: Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen, eller båda, beroende på sammanhanget

b)   institution: Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (utrikestjänsten). Europeiska centralbanken ska inte anses vara en av unionens institutioner.

c)   budget: det instrument i vilket samtliga inkomster och utgifter som bedöms bli nödvändiga inom unionen införs och godkänns för varje budgetår.

d)   grundläggande akt: en rättsakt som ger en rättslig grund till en åtgärd och till genomförandet av motsvarande utgifter som införts i budgeten.

En grundläggande akt kan vara utformad på något av följande sätt:

Rekommendationer och yttranden ska inte utgöra grundläggande akter.

e)   metod för genomförande: de olika metoder för budgetens genomförande som beskrivs i artikel 58, 59 eller 60.

f)   delegeringsöverenskommelse: en överenskommelse som ingåtts med enheter och personer som anförtrotts uppgifter som ingår i budgetgenomförandet i enlighet med artikel 58.1 c i-viii.

g)   bidragsmottagare: en fysisk eller juridisk person med vilken en bidragsöverenskommelse har undertecknats eller som har fått meddelande om bidragsbeslut.

h)   kontraktspart: en fysisk eller juridisk person med vilken ett upphandlingskontrakt har ingåtts.

i)   mottagare: bidragsmottagare, kontraktspart eller varje fysisk eller juridisk person som mottar priser till följd av tävlingar eller medel via ett finansieringsinstrument.

j)   priser till följd av tävlingar: finansiella belopp som ges som en belöning efter en tävling.

k)   lån: en överenskommelse som tvingar långivaren att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den överenskomna perioden.

l)   garanti: ett skriftligt åtagande om ansvar för hela eller delar av en tredje mans skuld eller skyldighet eller för den tredje mannens framgångsrika fullgörande av sin skyldighet vid en händelse som utlöser en sådan garanti, exempelvis en utebliven betalning.

m)   kapitalinvestering: att ett företag tillhandahålls kapital, som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägarskap av eller delägarskap i företaget, varvid investeraren även kan få visst inflytande över driften av företaget samt andel av företagets vinster.

n)   investering i form av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som ligger mellan kapitalinvestering och lån, med en högre risk än prioriterad fordran och en lägre risk än stamaktiekapital. Investeringar i form av kapital likställt med eget kapital kan struktureras som fordran, normalt osäkrad och underordnad och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier.

o)   riskdelningsinstrument: ett finansieringsinstrument som möjliggör en delning av en definierad risk mellan två eller flera parter, eventuellt i utbyte mot en överenskommen ersättning.

p)   finansieringsinstrument: unionsåtgärder i form av kompletterande ekonomiskt stöd från budgeten för att uppnå ett eller flera specifika politiska mål för unionen. Dessa instrument får utformas som kapitalinvesteringar, lån eller garantier eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller andra riskbärande instrument, och kan vid behov kombineras med bidrag.

q)   tjänsteföreskrifter: tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (9).

r)   kontroll: varje åtgärd som vidtas för att ge rimliga garantier avseende åtgärdernas ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamma användning av medel, rapporteringens tillförlitlighet, skyddet av tillgångar och information, förebyggandet och upptäckten och korrigeringen av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa och adekvat riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ. Kontroller får inbegripa olika verifieringar, samt genomförandet av politik och förfaranden för att uppnå de mål som avses i första meningen.

s)   verifiering: verifiering av en viss aspekt av en inkomst- eller utgiftsåtgärd.

Artikel 3

Sekundärrättens överensstämmelse med denna förordning

1.   Bestämmelser som påverkar genomförandet av budgeten och som återfinns i en annan grundläggande akt ska, oavsett om de gäller utgifts- eller inkomstsidan, följa budgetprinciperna i del I, avdelning II.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska varje förslag eller ändring av ett förslag som framläggs för den lagstiftande myndigheten och som innehåller undantag från andra bestämmelser än de som avses i del I, avdelning II eller från delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning tydligt ange, i skälen och i motiveringen till sådana förslag, dessa undantag och de särskilda skäl som gör dem nödvändiga.

Artikel 4

Perioder, datum och frister

Om inte något annat anges ska rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (10) tillämpas vid beräkning av de tidsfrister som avses i denna förordning.

Artikel 5

Skydd av personuppgifter

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (11) och i förordning (EG) nr 45/2001.

AVDELNING II

BUDGETPRINCIPER

Artikel 6

Iakttagande av budgetprinciper

Budgeten ska upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning, vilket förutsätter effektiv och ändamålsenlig intern kontroll samt öppenhet, på det sätt som avses i denna förordning.

KAPITEL 1

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

Artikel 7

Budgetens tillämpningsområde

1.   Budgeten ska innehålla följande:

a)

Unionens inkomster och utgifter, inklusive de administrativa utgifter som institutionerna ådragit sig på grund av bestämmelserna i EU-fördraget på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt de driftsutgifter som uppstår på grund av genomförandet av nämnda bestämmelser när dessa ska belasta budgeten.

b)

Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter.

2.   Budgeten ska redovisa garantierna för de in- och utlåningsaktiviteter som unionen genomför, inklusive sådana som avser europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och instrumentet för stöd till betalningsbalansen, i enlighet med artikel 49.1.

Artikel 8

Särskilda regler avseende principerna om enhet och riktighet i budgeten

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 83 ska inkomster uppbäras och utgifter betalas ut endast om de finns specificerade i en budgetpost.

2.   Åtagande eller godkännande av utgifter utöver beviljade anslag får inte medges.

3.   Ett anslag får föras in i budgeten endast om det motsvarar en utgift som bedöms vara nödvändig.

4.   De inkomsträntor som genereras av belopp som betalats såsom förfinansiering ur budgeten ska inte utgöra skulder till unionen såvida inte annat anges i delegeringsöverenskommelser, med undantag för de överenskommelser som slutits med tredjeländer eller de enheter som de har utsett. Sådana inkomsträntor ska i tillämpliga fall antingen användas på nytt för motsvarande verksamhet, räknas av från ansökningarna om utbetalning i enlighet med artikel 23.1 första stycket led c eller krävas in.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om redovisningen av inkomsträntor som genereras av förhandsfinansiering.

KAPITEL 2

Principen om ettårighet

Artikel 9

Definition

De anslag som tas upp i budgeten ska beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

Artikel 10

Typer av anslag

1.   Anslagen i budgeten ska vara dels differentierade anslag, som ger upphov till åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, dels icke differentierade anslag.

2.   Med förbehåll för artiklarna 86.4 och 189.2 ska åtagandebemyndigandena täcka den totala kostnaden för alla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret.

3.   Betalningsbemyndigandena ska täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret eller som ingåtts under tidigare budgetår.

4.   Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i del II, avdelningarna I, IV och VI, och de ska inte heller hindra att övergripande åtaganden görs eller att åtaganden delas in i årliga delåtaganden.

Artikel 11

Redovisning för inkomster och anslag

1.   Ett budgetårs inkomster ska tas upp i räkenskaperna för det budgetåret på grundval av de belopp som tagits emot under det budgetåret. De egna medlen för januari månad det påföljande budgetåret kan emellertid göras tillgängliga i förväg enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (12).

2.   Upptagandet av egna medel från mervärdesskatt och kompletterande egna medel grundade på bruttonationalinkomst samt, i förekommande fall, finansiella bidrag till budgeten får anpassas i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

3.   Anslag som beviljas för ett budgetår ska bara användas för att täcka utgifter för vilka åtaganden ingås och betalningar effektueras under budgetåret i fråga samt för att fullgöra åtaganden som ingåtts under föregående budgetår.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för anslag under budgetåret.

4.   Åtaganden ska tas upp i räkenskaperna på grundval av de rättsliga åtaganden som gjorts till och med den 31 december. Undantagsvis ska de övergripande budgetåtaganden som avses i artikel 86.4 och de finansieringsöverenskommelser med tredjeland som avses i artikel 189.2 tas upp i räkenskaperna på grundval av de budgetmässiga åtaganden som gjorts till och med den 31 december.

5.   Betalningarna för ett budgetår ska tas upp i räkenskaperna på grundval av de betalningar som effektuerats av räkenskapsföraren till och med den 31 december det budgetåret.

6.   Trots vad som sägs i punkterna 3, 4 och 5 ska utgifterna inom Europeiska garantifonden för jordbruket tas upp i räkenskaperna för ett budgetår enligt reglerna i del II avdelning I.

Artikel 12

Åtaganden mot budgetanslag

För de anslag som förts in i budgeten får åtaganden göras med verkan från den 1 januari, så snart budgeten har antagits slutgiltigt, om inte något annat följer av de undantag som anges i del II avdelningarna I och VI.

Artikel 13

Anslag som förfaller och anslag som överförs

1.   Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades ska förfalla.

De kan emellertid föras över, men endast till påföljande budgetår, efter ett beslut som fattas senast den 15 februari av den berörda institutionen, i enlighet med punkterna 2 och 3, eller de kan föras över automatiskt i enlighet med punkt 4.

2.   I fråga om åtagandebemyndiganden och icke-differentierade anslag som inte har tagits i anspråk vid budgetårets utgång kan överföringen avse

a)

belopp som motsvarar åtagandebemyndiganden, eller icke-differentierade anslag med avseende på fastighetsprojekt, för vilka de flesta förberedelser för ett åtagande är fullbordade den 31 december, varvid åtaganden för sådana belopp kan göras till och med den 31 mars påföljande år, eller till och med den 31 december påföljande år för belopp som avser fastighetsprojekt,

b)

belopp som är nödvändiga när den lagstiftande myndigheten har antagit en grundläggande akt under budgetårets sista kvartal och kommissionen inte har kunnat göra motsvarande budgetmässiga åtaganden senast den 31 december.

3.   Betalningsbemyndiganden får föras över om beloppen är nödvändiga för att uppfylla redan gjorda åtaganden eller hänför sig till åtagandebemyndiganden som överförts, när de anslagsutbetalningar som avsatts under de berörda rubrikerna i budgeten för påföljande budgetår är otillräckliga för att täcka behoven.

Den berörda institutionen ska i första hand använda de anslag som beviljats för det innevarande budgetåret och inte använda de överförda anslagen förrän de förstnämnda är uttömda.

4.   Icke-differentierade anslag som motsvarar åtaganden som normalt görs i vid budgetårets utgång ska överföras automatiskt endast till påföljande budgetår.

5.   Institutionen ska senast den 15 mars underrätta Europaparlamentet och rådet om det beslut som fattats om överföring och för varje budgetrubrik ange hur kriterierna i punkterna 2 och 3 tillämpats på varje överföring.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 får anslag som tagits upp i reserven och personalanslag inte överföras. Vid tillämpningen av denna artikel ska personalanslagen innefatta löner, bidrag och andra ersättningar till ledamöter och den personal hos institutionerna som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

7.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om anslag som förfaller och anslag som överförs.

Artikel 14

Regler för överföring till påföljande budgetår av inkomster som avsatts för särskilda ändamål

Vid överföring till påföljande budgetår av inkomster som är avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21 och av anslag som är disponibla den 31 december och som härrör från sådana inkomster gäller följande regler:

a)

Externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål ska överföras automatiskt och ska användas i sin helhet innan alla insatser inom det program eller den åtgärd de avsatts för har avslutats. Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som kommit in under det sista året för programmet eller åtgärden får användas under det första året av det påföljande programmet eller den påföljande åtgärden.

b)

Interna inkomster som avsatts för särskilda ändamål får bara överföras till påföljande budgetår, med undantag för sådana interna inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21.3 g, vilka ska överföras automatiskt.

Artikel 15

Anslagna belopp som dras tillbaka

Om anslag dras tillbaka under något av de budgetår som följer på det år då anslagen fördes in i budgeten på grund av att de åtgärder för vilka anslagen avsatts inte genomförts helt eller delvis, ska motsvarande anslag förfalla, utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 178 och 182.

Artikel 16

Regler som ska tillämpas om antagandet av budgeten försenas

1.   Om budgeten inte har antagits slutgiltigt vid budgetårets början ska det förfarande som avses i artikel 315 första stycket i EUF-fördraget gälla (nedan kallad ordningen med tillfälliga tolftedelar). Åtaganden och betalningar får göras inom de gränser som fastställs i punkt 2 i den här artikeln.

2.   Åtaganden får göras per kapitel för upp till högst en fjärdedel av de totala anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret med en ökning av en tolftedel för varje avslutad månad.

Dessa åtaganden får dock inte överskrida gränsen för de anslag som avses i budgetförslaget.

Betalningarna får göras månadsvis per kapitel för upp till högst en tolftedel av de anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret. Beloppet får dock inte överstiga en tolftedel av de anslag som angetts i detta kapitel i budgetförslaget.

3.   De anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret, i enlighet med i punkterna 1 och 2, ska anses avse de anslag som beviljats i budgeten, inbegripet genom ändringsbudgetar, efter justering för överföringar som genomförts under det budgetåret.

4.   Om kontinuiteten i unionens verksamhet och förvaltningsbehoven så kräver, kan rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen bevilja utgifter som är större än en tillfällig tolftedel, men som inte överstiger summan av fyra tillfälliga tolftedelar, utom i vederbörligen motiverade fall, för såväl åtaganden som betalningar utöver dem som automatiskt gjorts tillgängliga i enlighet med punkterna 1 och 2. Rådet ska utan dröjsmål översända beslutet om godkännande till Europaparlamentet.

Beslutet ska träda i kraft 30 dagar efter antagandet, om inte Europaparlamentet

a)

genom beslut av en majoritet av sina ledamöter, beslutar att minska dessa utgifter inom den tidsfristen; kommissionen ska i så fall lägga fram ett nytt förslag, eller

b)

informerar rådet och kommissionen om att man inte önskar minska dessa utgifter; i detta fall ska beslutet träda i kraft inom fristen på 30 dagar.

Ytterligare tolftedelar får beviljas som hela tolftedelar men kan inte delas upp i bråkdelar.

5.   Om, för ett visst kapitel, beviljandet av fyra tillfälliga tolftedelar i enlighet med punkt 4 inte gör det möjligt att täcka de utgifter som krävs för att undvika ett avbrott i unionens verksamhet på det område som täcks av ifrågavarande kapitel, kan i undantagsfall ett överskridande beviljas av det anslagsbelopp som tagits upp i motsvarande kapitel i budgeten för det föregående räkenskapsåret. Europaparlamentet och rådet ska följa de förfaranden som föreskrivs i punkt 4. Emellertid får den totala summan av de anslag som beviljades i budgeten för det föregående budgetåret eller i det framlagda budgetförslaget inte i något fall överskridas.

KAPITEL 3

Principen om balans i budgeten

Artikel 17

Definition och tillämpningsområde

1.   Det ska råda balans mellan inkomster och betalningsbemyndiganden.

2.   Unionen och de organ som avses i artikel 208 får inte ta upp lån inom ramen för budgeten.

Artikel 18

Budgetårets saldo

1.   Saldot för varje budgetår ska tas upp i budgeten för nästföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott eller som betalningsbemyndiganden om det rör sig om ett underskott.

2.   Beräkningar av dessa inkomster eller betalningsbemyndiganden ska tas upp i budgeten under budgetförfarandet och genom en ändringsskrivelse som överlämnas i enlighet med artikel 39. Beräkningarna ska upprättas enligt principerna i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

3.   När de preliminära räkenskaperna avslutats för varje budgetår ska eventuella avvikelser mellan dessa räkenskaper och beräkningarna tas upp i budgeten för nästföljande budgetår genom en ändringsbudget med detta som enda syfte. I detta fall ska kommissionen samtidigt till Europaparlamentet och rådet lägga fram ett preliminärt förslag till ändringsbudget inom 15 dagar efter det att de preliminära redovisningarna överlämnats.

KAPITEL 4

Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 19

Euro

1.   Den fleråriga budgetramen och budgeten ska upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna ska redovisas i euro. För behov som avser förvaltning av likvida medel enligt artikel 68.1 får emellertid räkenskapsföraren, förskottsförvaltaren i fråga om förskottskonton, och den behöriga utanordnaren i fråga om den administrativa driften av kommissionen och av utrikestjänsten, genomföra transaktioner i andra valutor enligt villkoren i de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för växelkursen mellan euro och andra valutor.

KAPITEL 5

Universalitetsprincipen

Artikel 20

Definition och tillämpningsområde

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 ska de totala inkomsterna täcka de totala betalningsbemyndigandena,. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska alla inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra,.

Artikel 21

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

1.   Externa och interna inkomster som avsätts för särskilda ändamål ska användas för att finansiera specifika utgiftsposter:

2.   Följande ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål:

a)

Finansiella bidrag från medlemsstaterna till vissa forskningsprogram i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

b)

Finansiella bidrag från medlemsstater och tredjeländer, i båda fallen inklusive deras offentliga organ, enheter eller fysiska personer till vissa biståndsprojekt i tredjeland eller program som finansieras av unionen och förvaltas av kommissionen för tredjelands räkning.

c)

De räntor på depositioner samt böter som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (13).

d)

Inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål, t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat, inbegripet varje institutions egna inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål.

e)

Finansiella bidrag, som inte omfattas av led b, från tredjeländer eller från EU-externa organ för deltagande i unionens verksamhet.

f)

Sådana inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artiklarna 181.2 och 183.2.

g)

Sådana interna inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i punkt 3, i den mån som dessa kompletterar de andra inkomster som avses i den här punkten.

3.   Följande ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål:

a)

Inkomster från tredje man för varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten som levererats eller utförts på dennes begäran.

b)

Förtjänster från avyttring av fordon, utrustning och installationer samt vetenskaplig och teknisk apparatur som ersätts eller utrangeras när det bokförda värdet är helt och hållet avskrivet.

c)

Inkomster från återbetalningar, i enlighet med artikel 80, av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

d)

Inkomster från räntor på förhandsfinansieringsutbetalningar i enlighet med artikel 8.4.

e)

Inkomster från leverans av varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten som utförts till förmån för andra avdelningar inom en institution, institutioner och organ, inklusive återbetalningar av traktamenten från andra institutioner och organ för vars räkning sådana betalats.

f)

Försäkringsersättningar.

g)

Hyresinkomster.

h)

Inkomster från försäljning av publikationer och filmer, inklusive material som lagras elektroniskt.

i)

Återbetalning till finansieringsinstrument i enlighet med artikel 140.6

j)

Inkomster som uppstår genom senare återbetalningar av skattebelopp enligt artikel 23.3.

4.   Det får också föreskrivas i en grundläggande akt att inkomster får avsättas för att täcka vissa specifika utgifter. Om inget annat anges i den grundläggande akten ska sådana belopp betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål.

5.   Budgeten ska innehålla rubriker för externa och interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och beloppen ska om möjligt anges.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål får bara införas i budgetförslaget till belopp som är säkra i det skede då budgetförslaget upprättas.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enligt artikel 210 med avseende på inrättande av en struktur för redovisning av externa och interna inkomster som avsätts för särskilda ändamål och tillhandahållande av motsvarande anslag samt med avseende på bestämmelser för medlemsstaternas bidrag till forskningsprogram. Kommissionen ska dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på intäkter från sanktioner som införts i enlighet med artikel 126.11 i EUF-fördraget, samt med avseende på intäkter som avsatts för Eftastaternas deltagande i vissa unionsprogram.

Artikel 22

Donationer

1.   Kommissionen får ta emot alla donationer som görs till unionen, t.ex. i form av fonder, subventioner samt gåvor och legat.

2.   Kommissionen får ta emot en donation till ett värde av 50 000 EUR eller mer, som medför kostnader, inklusive uppföljningskostnader, och överstiger 10 % av värdet på den gjorda donationen, endast efter förhandsgodkännande från Europaparlamentet och rådet, vilka båda ska fatta beslut i frågan inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran. Om inga invändningar framförs under denna tidsfrist ska kommissionen fatta ett slutgiltigt beslut om godkännande av donationen.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för accepterandet av donationer till unionen.

Artikel 23

Regler för avdrag och för växelkursskillnader

1.   Följande avdrag får göras från ansökningar om utbetalningar för vilka utgifterna sedan godkänns som nettobelopp:

a)

Straffavgifter som förelagts en part i ett upphandlingskontrakt eller en mottagare.

b)

Kassarabatter, panter och rabatter som dragits av från enskilda fakturor och kostnadsredovisningar.

c)

Räntebelopp som genererats av förhandsfinansiering.

d)

Justeringar av felaktigt utbetalda belopp.

De justeringar som avses i första stycket led d får göras genom en direkt avräkning mot en ny mellanliggande betalning eller restlikvid till samma betalningsmottagare under det kapitel, den artikel och det budgetår som den alltför stora betalningen belastade.

Unionens redovisningsregler ska tillämpas på de avdrag som avses i leden c och d i första stycket.

2.   Priser på varor och tjänster som levereras till unionen ska, om de innefattar skatter som betalas tillbaka av medlemsstaterna enligt protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier tas upp i budgeten netto exklusive dessa skatter.

3.   Priser på varor och tjänster som levereras till unionen får, om de innefattar skatter som betalas tillbaka av tredjeland på grundval av gällande överenskommelser, tas upp i budgeten

a)

netto exklusive dessa skatter, eller

b)

inklusive dessa skatter. I ett sådant fall ska senare återbetalda skatter betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål.

4.   Justeringar får göras för växelkursskillnader som uppstår vid genomförandet av budgeten. Den slutliga vinsten eller förlusten ska tas upp i budgetårets saldo.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om konton för skattefordringar.

KAPITEL 6

Principen om specificering

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

Anslag ska delas in efter ändamål i avdelningar och kapitel, och kapitlen ska delas in ytterligare i artiklar och punkter.

Artikel 25

Överföring av anslag på andra institutioners initiativ än kommissionens

1.   Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag

a)

mellan olika avdelningar upp till högst 10 % av anslagen för det år som anges på den post från vilken överföringen görs, och

b)

från ett kapitel till ett annat och från en artikel till en annan utan begränsning.

2.   Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sina avsikter tre veckor innan den genomför en anslagsöverföring som avses i punkt 1. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tas upp inom denna tidsfrist antingen av Europaparlamentet eller av rådet ska förfarandet i artikel 27 tillämpas.

3.   Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, föreslå Europaparlamentet och rådet sådana överföringar från en avdelning till en annan som överstiger 10 % av anslagen för det år som anges i den rubrik från vilken överföringen ska ske. Överföringarna ska ske i enlighet med förfarandet i artikel 27.

4.   Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag inom en och samma artikel utan att först ha underrättat Europaparlamentet och rådet.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om den procentuella beräkningen av anslagsöverföringar inom andra institutioner än kommissionen.

Artikel 26

Överföringar som kommissionen får göra på egen hand

1.   Kommissionen får på egen hand, inom sitt eget avsnitt i budgeten

a)

överföra anslag inom ett och samma kapitel,

b)

när det gäller utgifter för personal och administration som är gemensamma för flera avdelningar, överföra anslag mellan olika avdelningar upp till högst 10 % av anslagen för det år som anges på den post från vilken överföringen görs, och upp till högst 30 % av anslagen för det år som anges på den post till vilken överföringen görs,

c)

när det gäller driftsutgifter, överföra anslag mellan olika kapitel inom samma avdelning, totalt högst 10 % av budgetårets anslag under den rubrik varifrån överföringen sker.

Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sina avsikter tre veckor innan den genomför en sådan anslagsöverföring som avses i första stycket led b. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tas upp inom denna tidsfrist antingen av Europaparlamentet eller av rådet ska förfarandet i artikel 27 tillämpas.

Som ett undantag från andra stycket får kommissionen under budgetårets sista två månader på egen hand överföra anslag som avser utgifter för personal, extern personal och andra anställda från en avdelning till en annan upp till en övre gräns på 5 % av årets anslag. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet inom två veckor efter sitt beslut om dessa överföringar.

2.   Kommissionen får inom sitt eget avsnitt i budgeten besluta om följande överföringar av anslag från en avdelning till en annan, förutsatt att den utan dröjsmål meddelar Europaparlamentet och rådet sitt beslut:

a)

Överföringar från den avdelning för avsättningar som avses i artikel 46, förutsatt att det enda villkoret för att på så sätt frigöra reserven är att en grundläggande akt ska ha antagits enligt artikel 294 i EUF-fördraget.

b)

I vederbörligen motiverade exceptionella fall såsom internationella humanitära katastrofer och kriser som inträffar efter den 1 december under budgetåret, överföra oanvända anslag för det budgetåret som fortfarande finns tillgängliga i budgetavdelningarna under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen till budgetavdelningarna för insatser i krissituationer och humanitära insatser.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om den procentuella beräkningen av anslagsöverföringar inom kommissionen samt motivering av begäran om anslagsöverföringar.

Artikel 27

Förslag till överföringar som föreläggs Europaparlamentet och rådet av institutionerna

1.   Varje institution ska lägga fram sina förslag till överföringar samtidigt för Europaparlamentet och rådet.

2.   Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om överföringar av anslag enligt de villkor som anges i punkterna 3–6 i denna artikel, om inte annat föreskrivs i del II, avdelning I.

3.   Med undantag för omständigheter som kräver särskild skyndsamhet ska Europaparlamentet och rådet, vilket ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, för varje förslag till överföring överlägga om förslaget till överföring inom sex veckor från den dag då de två institutionerna mottog förslaget.

4.   Förslaget till överföringar ska anses vara godkänt inom denna period på sex veckor om något av följande sker:

a)

Både Europaparlamentet och rådet godkänner förslaget.

b)

Europaparlamentet eller rådet godkänner förslaget och den andra institutionen vidtar ingen åtgärd.

c)

Varken Europaparlamentet eller rådet vidtar någon åtgärd eller fattar något beslut om att ändra eller avslå förslaget till överföring.

5.   Den period på sex veckor som avses i punkt 3 ska, om inte Europaparlamentet eller rådet begär något annat, minskas till tre veckor vid följande omständigheter:

a)

Överföringen utgör mindre än 10 % av anslagen under den budgetrubrik varifrån överföringen görs och överstiger inte 5 000 000 EUR.

b)

Överföringen avser uteslutande betalningsbemyndiganden och uppgår sammanlagt inte till mer än 100 000 000 EUR.

6.   Om antingen Europaparlamentet eller rådet har ändrat överföringens belopp medan den andra institutionen har godkänt det eller avstått från att vidta någon åtgärd, eller om både Europaparlamentet och rådet har ändrat överföringens belopp, ska det lägsta av de två beloppen anses vara godkänt, såvida inte den berörda institutionen väljer att dra tillbaka sitt förslag till överföring.

Artikel 28

Särskilda regler för överföringar

1.   Anslag får endast föras över till budgetrubriker under vilka anslag har beviljats i budgeten eller som har förts upp med symboliskt anslag (pro memoria).

2.   Anslag som motsvarar inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål får överföras endast om de verkligen används till detta ändamål.

Artikel 29

Överföringar som omfattas av särskilda bestämmelser

1.   Överföringar inom de avdelningar i budgeten som behandlar anslagen till Europeiska garantifonden för jordbruket, strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Europeiska fiskerifonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt till forskning ska omfattas av särskilda bestämmelser enligt del II, avdelningarna I, II och III.

2.   Beslut om överföringar för att möjliggöra utnyttjande av reserven för katastrofbistånd ska fattas av Europaparlamentet och rådet på kommissionens förslag. Ett separat förslag ska läggas fram för varje katastrofinsats.

Vid tillämpningen av denna punkt ska det förfarande som anges i artikel 27.3 och 27.4 tillämpas. Om Europaparlamentet och rådet inte kan enas om kommissionens förslag och inte kommer fram till en gemensam ståndpunkt om utnyttjandet av denna reserv ska de avstå från att fatta beslut om kommissionens förslag till överföring.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för begäranden om överföringar från reserven för katastrofbistånd.

KAPITEL 7

Principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 30

Principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet

1.   Anslagen ska användas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

2.   Principen om sparsamhet kräver att de resurser som institutionen använder för att genomföra sin verksamhet ska göras tillgängliga i rätt tid och vara av den kvantitet och kvalitet som behövs, samt ställas till förfogande till lägsta möjliga kostnad.

Principen om effektivitet avser förhållandet mellan de resurser som används och de resultat som uppnås.

Principen om ändamålsenlighet avser hur väl specifika mål med en åtgärd och förväntade resultat uppnås.

3.   Specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål ska fastställas för alla verksamhetsområden som budgeten omfattar. Förverkligandet av dessa mål ska kontrolleras genom resultatindikatorer för varje verksamhet, och de uppgifter som avses i artikel 38.3 e ska Europaparlamentet och rådet erhålla från de avdelningar som ansvarar för utgiften. Dessa uppgifter ska lämnas varje år och senast i de dokument som åtföljer det preliminära budgetförslaget.

4.   För att förbättra möjligheterna att fatta beslut ska institutionerna göra utvärderingar både i förväg och i efterhand enligt de riktlinjer som kommissionen fastställt. Dessa utvärderingar ska omfatta alla program och all verksamhet som ger upphov till stora utgifter och resultaten av utvärderingarna ska lämnas till Europaparlamentet, rådet och de administrativa myndigheter som ansvarar för utgiften.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förhandsbedömning och utvärdering i halvtid och efter avslutad verksamhet.

Artikel 31

Kravet på finansieringsöversikt

1.   Alla förslag eller initiativ som av kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) eller en medlemsstat lämnas till den lagstiftande myndigheten och som kan få konsekvenser för budgeten, inklusive ändringar av antalet tjänster, ska åtföljas av en finansieringsöversikt och en förhandsbedömning såsom föreskrivs i artikel 30.4.”

Alla ändringar av ett förslag eller initiativ som lagts fram inför den lagstiftande myndigheten och som kan förutsättas få väsentliga konsekvenser för budgeten, t.ex. för antalet anställda, ska åtföljas av en finansieringsöversikt som utarbetats av den institution som föreslår ändringen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om kraven på finansieringsöversikten.

2.   Under budgetförfarandet ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som behövs för att utvecklingen av anslagsbehoven ska kunna jämföras med de ursprungliga beräkningarna i finansieringsöversikten mot bakgrund av framstegen i förhandlingarna om det förslag eller initiativ som lagts fram för den lagstiftande myndigheten.

3.   För att minska risken för bedrägerier och oriktigheter ska den finansieringsöversikt som avses i punkt 1 innehålla uppgifter om det interna kontrollsystem som inrättats, en uppskattning av vilka kostnader och fördelar som kontrollerna inom ett sådant system innebär och en bedömning av den förväntade risken för fel samt uppgifter om befintliga och planerade bedrägeriförebyggande åtgärder och skyddsinsatser.

En sådan analys ska ta hänsyn till den troliga omfattningen och typen av fel, de särskilda förutsättningarna inom det berörda politikområdet och de tillämpliga reglerna.

Artikel 32

Intern kontroll av budgetgenomförandet

1.   Budgeten ska genomföras med en effektiv och ändamålsenlig intern kontroll i enlighet med vad som är lämpligt för var och en av metoderna för genomförande och i överensstämmelse med de relevanta sektorsspecifika reglerna.

2.   När det gäller genomförandet av budgeten avses med intern kontroll en process som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och som är utformad för att ge rimliga garantier för att följande mål har uppnåtts:

a)

Att verksamheten präglas av effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet.

b)

Att redovisningen är tillförlitlig.

c)

Att tillgångar och information skyddas.

d)

Att bedrägerier och oriktigheter förebyggs, upptäcks, korrigeras och följs upp.

e)

Att det finns tillräcklig riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ.

3.   En ändamålsenlig intern kontroll ska bygga på bästa internationella praxis, och i synnerhet innefatta

a)

åtskillnad av uppgifter,

b)

lämplig riskhanterings- och kontrollstrategi, vari ingår kontroller på mottagarnivå,

c)

undvikande av intressekonflikter,

d)

tillräckliga verifieringskedjor och dataintegritet i datasystemen,

e)

förfaranden för övervakning av prestandan samt uppföljning av de upptäckta svagheterna och undantagen i den interna kontrollen,

f)

periodiskt återkommande utvärderingar av huruvida det interna kontrollsystemet fungerar på ett fullgott sätt.

4.   En effektiv intern kontroll ska grundas på följande:

a)

Införande av strategier för hantering och kontroll av risker genom samordning mellan tillämpliga aktörer som ingår i kontrollkedjan.

b)

Tillgång till kontrollresultaten för alla tillämpliga aktörer som ingår i kontrollkedjan.

c)

Vid behov utnyttjande av förvaltningsförklaringar från genomförandepartner och oberoende revisionsutlåtanden, förutsatt att kvaliteten på det arbete dessa bygger på är korrekt och acceptabel och att arbetet utfördes i enlighet med överenskomna standarder.

d)

Tillämpning av korrigerande åtgärder i ett lämpligt skede samt avskräckande sanktioner, när så krävs.

e)

Klar och otvetydig lagstiftning som grund för åtgärderna.

f)

Avskaffande av flerfaldiga kontroller.

g)

Kostnadseffektivare kontroller.

5.   Om det under genomförandet visar sig att felnivån är ständigt hög ska kommissionen identifiera svagheterna i kontrollsystemen och analysera kostnader och fördelar med eventuella korrigerande åtgärder samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder, såsom förenkling av tillämpliga bestämmelser, förbättring av kontrollsystemen och omstrukturering av programmet eller genomförandesystemen.

Artikel 33

Kostnadseffektiva kontrollsystem

Kommissionen ska när den lägger fram reviderade eller nya utgiftsförslag uppskatta kontrollsystemens kostnader och fördelar samt riskerna för fel, enligt vad som avses i artikel 31.3.

KAPITEL 8

Principen om öppenhet

Artikel 34

Offentliggörande av redovisningar, budgetar och rapporter

1.   Budgeten ska upprättas och genomföras och räkenskaperna ska läggas fram i enlighet med principen om öppenhet.

2.   Europaparlamentets ordförande ska låta offentliggöra budgeten och ändringsbudgetarna i deras slutligt antagna lydelse i Europeiska unionens officiella tidning.

Budgetarna ska offentliggöras inom tre månader efter dagen för deras slutliga antagande.

De konsoliderade årliga redovisningarna och rapporten över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen från varje institution ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om det preliminära offentliggörandet av budgeten.

Artikel 35

Offentliggörande av information om mottagare samt annan information

1.   Unionens upplånings- och utlåningsverksamhet till förmån för tredje man ska redovisas i en bilaga till budgeten.

2.   Kommissionen ska på lämpligt sätt och i lämplig tid ge tillgång till informationen om mottagare av medel, liksom den exakta arten och det exakta ändamålet när det gäller de åtgärder som finansieras ur budgeten. när budgeten genomförs direkt i enlighet med artikel 58.1a, samt till informationen om mottagare som tillhandahålls av organ, personer och medlemsstater till vilka uppgifter som avser budgetgenomförande anförtrotts i enlighet med andra metoder för genomförande.

Det krav som anges i första stycket gäller även de övriga institutionerna i förhållande till deras mottagare.

3.   Denna information ska tillhandahållas med vederbörligt iakttagande av sekretess- och säkerhetskraven, särskilt skyddet av personuppgifter.

När det gäller fysiska personer ska offentliggörandet begränsas till namnet på mottagaren, dennes bostadsort, det tilldelade beloppet och dess syfte. Offentliggörandet av dessa uppgifter ska baseras på relevanta kriterier såsom tilldelningens periodicitet, typ eller omfattning. Kriterierna för offentliggörandet och nivån på detaljuppgifterna ska beakta särdragen för sektorn och för varje metod för genomförande.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om offentliggörande av uppgifter om mottagare. I förekommande fall ska nivån på detaljuppgifterna och kriterierna specificeras i de tillämpliga sektorsspecifika reglerna.

AVDELNING III

UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

KAPITEL 1

Upprättandet av budgeten

Artikel 36

Beräkning av inkomster och utgifter

1.   Varje institution, utöver kommissionen, ska upprätta en beräkning över sina inkomster och utgifter som den ska överlämna till kommissionen och parallellt, för information, till Europaparlamentet och rådet, före den 1 juli varje år.

2.   Den höga representanten ska samråda med kommissionsledamöter med ansvar för utvecklingspolitik, grannskapspolitik och internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering om deras respektive ansvarsområden.

3   Kommissionen ska upprätta sina egna inkomst- och utgiftsberäkningar och också överlämna dessa till Europaparlamentet och rådet direkt efter att de antagits.

Kommissionen ska grunda sina beräkningar på de uppgifter som avses i artikel 37.

Artikel 37

Beräkning av budget för de organ som avses i artikel 208

Senast den 31 mars varje år ska varje organ som avses i artikel 208, på grundval av det instrument genom vilket det inrättats, till kommissionen, Europaparlamentet och rådet överlämna en preliminär beräkning av sina inkomster och utgifter, inklusive sin tjänsteförteckning och sitt arbetsprogram.

Artikel 38

Budgetförslag

1.   Kommissionen ska förelägga Europaparlamentet och rådet budgetförslaget senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser. Den ska även överlämna förslaget till de nationella parlamenten för kännedom.

Budgetförslaget ska innehålla en sammanfattning av den allmänna sammanställningen av unionens inkomster och utgifter, och det ska sammanföra de inkomst- och utgiftsberäkningar som anges i artikel 36. Det kan också innehålla inkomst- och utgiftsberäkningar som avviker från dem som utarbetats av institutionerna.

Budgetförslagets struktur och utformning ska följa bestämmelserna i artiklarna 44–49.

Den berörda institutionen ska sammanställa en skriftlig inledning som ska föregå varje avsnitt i budgetförslaget.

Kommissionen ska sammanställa en allmän inledning för hela budgetförslaget. Denna allmänna inledning ska omfatta tabeller med övergripande sifferuppgifter för varje avdelning i budgeten och motiveringar för förändringar av anslagsnivåerna från ett år till nästa per utgiftskategori i den fleråriga budgetramen.

2.   För att tillhandahålla mer exakta och tillförlitliga prognoser över budgeteffekterna av gällande lagstiftning och lagstiftningsförslag som ännu inte antagits ska kommissionen till sitt budgetförslag bifoga en budgetplanering för de kommande åren.

Budgetplaneringen ska uppdateras efter det att budgeten antagits, för att integrera resultaten av budgetgenomförandet och andra relevanta beslut.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 201a med avseende på närmare bestämmelser för budgetplaneringen.

3.   Kommissionen ska till budgetförslaget bifoga

a)

en förklaring, i förekommande fall, till varför budgetförslaget innehåller inkomst- och utgiftsberäkningar som avviker från dem som utarbetats av de andra institutionerna,

b)

alla arbetsdokument som kommissionen bedömer vara av betydelse för institutionernas tjänsteförteckningar eller för de bidrag som kommissionen beviljar de organ som avses i artikel 208, samt Europaskolorna; sådana arbetsdokument, som anger den senast godkända tjänsteförteckningen, ska redovisa

i)

samtliga anställda vid unionen, inbegripet dess juridiskt åtskilda enheter, enligt kontraktstyp,

ii)

en översikt över personalpolitiken beträffande tjänster och extern personal samt könsfördelningen,

iii)

antalet faktiskt tillsatta tjänster i början av det år då budgetförslaget lämnas in, med angivande av deras fördelning enligt lönegrad och administrativa enhet,

iv)

uppdelningen av personalen per politikområde,

v)

det ursprungliga beräknade antalet heltidsekvivalenter för varje kategori av extern personal på grundval av de beviljade anslagen samt antalet personer som faktiskt fanns på plats i början av det år under vilket budgetförslaget läggs fram, med uppgift om deras fördelning enligt tjänstegrupp och i förekommande fall lönegrad,

c)

ett arbetsdokument om det planerade genomförandet av anslagen för budgetåret och av utestående åtaganden, om de organ som avses i artikel 208 och Europaskolorna samt om pilotprojekt och förberedande åtgärder,

d)

ett arbetsdokument avseende medel till internationella organisationer, med

i)

en sammanfattning av alla bidrag, med en uppdelning per unionsprogram eller finansieringskälla och per internationell organisation,

ii)

en motivering som förklarar varför det var effektivare för unionen att finansiera dessa internationella organisationer snarare än att agera direkt,

e)

verksamhetsförklaringar eller andra relevanta dokument, med

i)

uppgifter om förverkligandet av alla tidigare fastställda, specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål för de olika verksamheterna samt nya mål som mätts genom indikatorer,

ii)

en fullständig motivering, inbegripet en kostnads–nyttoanalys i fråga om föreslagna ändringar av anslagsnivån,

iii)

tydliga skäl för intervention på unionsnivå, i enlighet med bland annat subsidiaritetsprincipen,

iv)

uppgifter om genomförandenivåerna för det föregående årets verksamhet och genomförandenivåerna för innevarande år,

v)

en sammanfattning av utvärderingsresultaten, när detta har relevans för förändringar i budgeten,

vi)

uppgifter om priser till följd av tävlingar med ett enhetsvärde på minst 1 000 000 EUR,

f)

en sammanfattande förfalloplan över de betalningar som ska utföras under de följande budgetåren med anledning av budgetmässiga åtaganden som ingåtts under de föregående budgetåren.

4.   Om kommissionen anförtror budgetgenomförande åt offentlig-privata partnerskap ska den till budgetförslaget bifoga ett arbetsdokument som innehåller

a)

en årsrapport om resultaten av befintliga offentlig-privata partnerskap under det föregående budgetåret, inklusive information om den rättsliga formen för och aktieägarna i de enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c vii,

b)

de mål som fastställts för det budgetår som budgetförslaget hänför sig till, med angivande av alla särskilda budgetbehov som fastställts för att uppnå dessa mål,

c)

de administrativa kostnaderna och beloppet för den genomförda budgeten totalt och för varje organ som avses i artikel 209 samt för varje offentligt-privat partnerskap under föregående år,

d)

storleken på de finansiella bidrag som betalats från budgeten, och storleken på finansiella bidragen och storleken på bidragen in natura från andra partner för varje offentligt-privat partnerskap.

När offentligt-privata partnerskap utnyttjar finansieringsinstrument ska dock informationen med avseende på dessa instrument ingå i det arbetsdokument som avses i punkt 5.

5.   När kommissionen utnyttjar finansieringsinstrument ska den till budgetförslaget bifoga ett arbetsdokument med

a)

de sammanlagda åtagandena och betalningarna från budgeten för varje finansieringsinstrument,

b)

inkomster och återbetalningar enligt artikel 140.6 samt periodiserat belopp för ytterligare resurser under budgetåret,

c)

det totala värdet på bestämmelserna för risker och skulder samt information om unionens exponering för finansiell risk,

d)

värdeminskning av tillgångar i form av eget kapital eller riskdelningsinstrument och åberopade garantier för garantiinstrument, både för det föregående året och de respektive ackumulerade beloppen,

e)

den genomsnittliga tiden mellan åtagandet att utnyttja finansieringsinstrumentets budgetmedel och rättsliga åtaganden till förmån för enskilda projekt i form av eget kapital eller lån, när denna period överskrider tre år; kommissionen ska, inom ramen för det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, i den rapport som avses i artikel 140.8 förklara skälen till och i tillämpliga fall tillhandahålla en handlingsplan för förkortningen av denna tidsperiod, och

f)

de administrativa utgifter som uppkommer till följd av förvaltningsavgifter och andra finansiella avgifter eller driftsavgifter som betalats för förvaltning av finansieringsinstrument om denna förvaltning har anförtrotts åt tredje part, totalt och per förvaltningspartner samt per förvaltat finansieringsinstrument.

6.   Kommissionen ska till budgetförslaget även bifoga alla ytterligare arbetsdokument som den bedömer kan tjäna som stöd för förslaget.

7.   I enlighet med artikel 8.5 i rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (14) och för att säkerställa nödvändig öppenhet i fråga om budgeten på området för unionens yttre åtgärder ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med budgetförslaget, översända ett arbetsdokument som uttömmande redogör för

a)

alla administrativa utgifter och driftsutgifter i förbindelse med unionens yttre åtgärder, inbegripet för uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som finansieras genom budgeten,

b)

utrikestjänstens totala administrativa utgifter för det föregående året, uppdelade på utgifter per unionsdelegation och utgifter för utrikestjänstens centrala administration, samt dess driftsutgifter, uppdelade per geografiskt område (regioner, länder), tematiska områden samt per unionsdelegation och uppdrag.

8.   Det arbetsdokument som avses i punkt 7 ska även redovisa

a)

antalet tjänster i varje lönegrad i varje kategori och antalet fasta och tillfälliga tjänster, medräknat kontrakts- och lokalanställda, inom ramarna för anslagen, vid var och en av unionens delegationer och inom utrikestjänstens centrala administration,

b)

eventuella ökningar eller minskningar av antalet tjänster inom utrikestjänstens centrala administration och inom unionens samtliga delegationer, för varje lönegrad och kategori, jämfört med föregående budgetår,

c)

antalet tjänster som godkänts för innevarande budgetår, antalet tjänster som godkänts för föregående år, liksom antalet tjänster besatta med diplomater utsända från medlemsstaterna samt med rådets och kommissionens personal,

d)

en detaljerad bild av totala antalet anställda i tjänst vid unionens delegationer vid tidpunkten för framläggandet av budgetförslaget, inbegripet fördelningen per geografiskt område, kön, enskilt land och uppdrag, med uppgift om tjänster i tjänsteförteckningen, kontraktsanställda, lokalanställda och utsända nationella experter, samt anslag som begärts i budgetförslaget för sådana andra personalkategorier, med motsvarande beräkningar uttryckt i heltidstjänster, som kan komma att tillsättas inom ramarna för de begärda anslagen.

Artikel 39

Ändringsskrivelser till budgetförslaget

På grundval av nya uppgifter som inte fanns tillgängliga när budgetförslaget upprättades får kommissionen, på eget initiativ eller på begäran från en av de övriga institutionerna vad gäller deras respektive avsnitt, samtidigt förelägga Europaparlamentet och rådet ändringsskrivelser genom vilka budgetförslaget ändras, innan den förlikningskommitté som avses i artikel 314 i EUF-fördraget sammankallas. Skrivelserna kan inbegripa en ändringsskrivelse med bland annat uppdaterade utgiftsberäkningar på jordbruksområdet.

Artikel 40

Medlemsstaternas skyldigheter till följd av budgetens antagande

1.   Europaparlamentets ordförande skall förklara att budgeten har blivit slutgiltigt antagen i enlighet med förfarandet i artikel 314.9 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget.

2.   När budgeten har förklarats slutgiltigt antagen ska varje medlemsstat vara förpliktad att, från och med den 1 januari nästföljande budgetår eller från och med dagen för det slutliga antagandet av budgeten om detta inträffar efter den 1 januari, betala unionen de belopp som är förfallna till betalning enligt förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

Artikel 41

Förslag till ändringsbudgetar

1.   Kommissionen får lägga fram förslag till ändringsbudgetar, som primärt är inkomstrelaterade, för att

i budgeten föra in balansen från föregående budgetår, i enlighet med förfarandet i artikel 18,

ändra prognosen för egna medel på grundval av uppdaterade ekonomiska prognoser, och

uppdatera den reviderade prognosen för egna medel och andra inkomster samt för att se över tillgängligheten till och behovet av betalningsbemyndiganden.

Om det föreligger oundvikliga, exceptionella och oförutsebara omständigheter, särskilt i samband med Europeiska solidaritetsfondens ianspråktagande, får kommissionen lägga fram förslag till ändringsbudgetar som primärt är utgiftsrelaterade.

2.   Begäran om en ändringsbudget under samma omständigheter som i punkt 1 från andra institutioner än kommissionen ska överlämnas till kommissionen.

Innan kommissionen och övriga institutioner lägger fram ett förslag till ändringsbudget ska de undersöka utrymmet för omfördelning av de berörda anslagen och då särskilt ta hänsyn till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag.

Artikel 40 ska gälla för ändringsbudgetar. Ändringsbudgetar ska motiveras i förhållande till den budget vars beräkningar de ändrar.

3.   Alla förslag till ändringsbudgetar ska av kommissionen överlämnas till Europaparlamentet och rådet samtidigt senast den 1 september varje budgetår, utom under vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter eller om Europeiska unionens solidaritetsfond ska tas i anspråk, vilken kan ske genom att man lägger fram ett förslag till ändringsbudget när som helst under året. Till en begäran om ändringsbudget som lagts fram av övriga institutioner får kommissionen bifoga ett yttrande.

4.   Europaparlamentet och rådet ska behandla förslagen till ändringsbudgetar med vederbörlig hänsyn till hur brådskande de är.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förslag till ändringsbudgetar.

Artikel 42

Tidigarelagt översändande av beräkningar och av budgetförslag

Kommissionen, Europaparlamentet och rådet får komma överens om att tidigarelägga vissa datum för överlämnande av beräkningarna och för antagande och överlämnande av budgetförslaget. En sådan överenskommelse får emellertid inte medföra att de frister som föreskrivs för behandlingen av dessa texter enligt artikel 314 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget förkortas eller förlängs.

KAPITEL 2

Budgetens struktur och utformning

Artikel 43

Budgetens struktur

Budgeten ska bestå av

a)

en allmän beräkning av inkomster och utgifter,

b)

separata avsnitt för varje institution, med undantag för Europeiska rådet och rådet, som ska dela samma avsnitt, indelade i inkomst- och utgiftsberäkningar.

Artikel 44

Kontoplanen

1.   Europaparlamentet och rådet ska dela in kommissionens inkomster och övriga institutioners inkomster och utgifter efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

2.   Utgiftsberäkningen i kommissionens avsnitt i budgeten ska följa en kontoplan som fastställs av Europaparlamentet och rådet och som delas in efter anslagens ändamål.

Varje avdelning i budgeten ska motsvara ett politikområde och varje kapitel ska i regel motsvara en verksamhet.

Varje avdelning får innehålla driftsanslag och administrativa anslag.

Inom varje avdelning ska de administrativa anslagen sammanföras till ett enda kapitel.

3.   När administrativa anslag till enskilda avdelningar presenteras enligt ändamål ska de delas in på följande sätt:

a)

Utgifter för personal i tjänsteförteckningen: ett anslagsbelopp och det antal tjänster i tjänsteförteckningen som motsvarar det beloppet.

b)

Utgifter för extern personal och andra utgifter som avses i artikel 26.1 första stycket led b och som finansieras under rubriken ”administration” i den fleråriga budgetramen.

(c)

Utgifter för byggnader och övriga sidoutgifter, däribland städning och underhåll, uthyrning, telekommunikationer, vatten, gas och el.

d)

Extern personal och tekniskt bistånd direkt kopplat till genomförandet av programmen.

Alla administrativa utgifter hos kommissionen som är gemensamma för flera avdelningar ska tas upp i en separat samlad redogörelse som delas in per typ.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om indelningen av budgeten.

Artikel 45

Förbud mot negativa inkomster

1.   Budgeten får inte innehålla negativa inkomster.

2.   De egna medel som uppbärs enligt rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2001 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (15) ska tas upp i inkomstredovisningen i budgeten till nettobelopp och återges som nettobelopp i sammanställningen av inkomster i budgeten.

Artikel 46

Avsättningar

1.   Varje avsnitt i budgeten får innehålla en avdelning för ”avsättningar”. Anslag ska tas upp i en sådan avdelning om

a)

det inte finns någon grundläggande akt för den berörda åtgärden i det skede då budgeten upprättas, eller

b)

det finns en allvarligt grundad osäkerhet om de anslag som förts in under de berörda driftsposterna är tillräckliga, eller om de kan genomföras på villkor som överensstämmer medprincipen om sund ekonomisk förvaltning.

Anslagen i den avdelningen får bara användas efter överföring i enlighet med förfarandet i artikel 26.1 första stycket led c i denna förordning i de fall där antagandet av den grundläggande akten omfattas av förfarandet i artikel 294 i EUF-fördraget, och i enlighet med det förfarande som anges i artikel 27 i denna förordning i alla övriga fall.

2.   Om det skulle uppstå särskilda svårigheter med genomförandet under loppet av ett budgetår får kommissionen även föreslå överföring av anslag till avdelningen för ”avsättningar”. Europaparlamentet och rådet ska besluta om sådana överföringar i enlighet med de villkor som anges i artikel 27.

Artikel 47

Negativ reserv

Kommissionens budgetavsnitt får innehålla en ”negativ reserv” på högst 200 000 000 EUR. En sådan reserv, som ska tas upp i en särskild avdelning, ska endast omfatta betalningsbemyndiganden.

Denna negativa reserv ska utnyttjas före budgetårets slut genom överföring i enlighet med det förfarande som anges i artiklarna 26 och 27.

Artikel 48

Reserven för katastrofbistånd

1.   Kommissionens avsnitt i budgeten ska innehålla en reserv för katastrofbistånd till förmån för tredjeländer.

2.   Den reserv som avses i punkt 1 ska utnyttjas före budgetårets slut genom överföring i enlighet med det förfarande som anges i artiklarna 27 och 29.

Artikel 49

Budgetens utformning

1.   I budgeten ska följande ingå:

a)

I den allmänna beräkningen av inkomster och utgifter:

i)

Unionens beräknade inkomster för budgetåret i fråga (år n).

ii)

De beräknade inkomsterna för föregående budgetår samt inkomsterna för år n–2.

iii)

Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för år n.

iv)

Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för det närmast föregående budgetåret.

v)

Utgifter för vilka åtaganden ingåtts och utgifter som betalats ut år n–2, de senare ska även anges som procentandel av budgeten för år n.

vi)

Lämpliga anmärkningar till varje underindelning i enlighet med artikel 44.1.

b)

I varje avsnitt ska inkomsterna och utgifterna redovisas på samma sätt som anges i led a.

c)

Vad gäller personal:

i)

En tjänsteförteckning för varje avsnitt, där antalet fasta och tillfälliga tjänster som beviljats inom ramarna för anslagen fastställs för varje lönegrad i varje kategori och inom varje tjänstegrupp.

ii)

En tjänsteförteckning över personal som avlönas genom anslagen för direkta åtgärder inom forskning och teknisk utveckling och en tjänsteförteckning över personal som avlönas genom samma anslag för indirekta åtgärder. Tjänsteförteckningarna över dessa tjänster ska delas upp efter anställningskategori och lönegrad, med åtskillnad mellan fasta och tillfälliga tjänster som beviljas inom ramarna för anslagen.

iii)

Vad gäller vetenskaplig och teknisk personal får indelningen baseras på lönegradsgrupper, i enlighet med de villkor som fastställs i varje budget. I tjänsteförteckningen ska det anges det antal högt kvalificerade anställda inom det vetenskapliga eller tekniska området som beviljas särskilda förmåner enligt de särskilda bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

iv)

En tjänsteförteckning som för varje organ som anges i artikel 208 och beviljas anslag som belastar budgeten, fastställer antalet tjänster indelad efter lönegrad och anställningskategori. Tjänsteförteckningen ska utöver antalet tjänster som beviljats för budgetåret även visa antalet tjänster som beviljades för det föregående året.

d)

Vad gäller upp- och utlåningstransaktioner:

i)

I den allmänna inkomstberäkningen ska de budgetrubriker införas som svarar mot transaktionerna i fråga och som är avsedda att ta upp eventuella återbetalningar från mottagare som i början inte har kunnat uppfylla sina förpliktelser och som har krävt att ”fullgörandegarantin” tagits i anspråk. Under dessa rubriker ska ett symboliskt anslag (pro memoria) föras in, tillsammans med lämpliga anmärkningar.

ii)

I kommissionens avsnitt:

De budgetrubriker som hänför sig till unionens ”fullgörandegaranti” för transaktionerna i fråga. Dessa rubriker ska föras upp med ”symboliskt anslag” (pro memoria) under förutsättning att inga faktiska utgifter som ska täckas med definitiva anslag har uppstått.

Anmärkningar där den grundläggande akten, volymen och löptiden för de planerade transaktionerna samt unionens finansiella garanti för genomförandet av sådana transaktioner.

iii)

I en bilaga till kommissionens avsnitt som upplysning:

Uppgifter om löpande kapitaltransaktioner och skuldförvaltning.

Uppgifter om kapitaltransaktioner och skuldförvaltning för år n.

e)

Vad gäller finansieringsinstrument i del I avdelning VIII:

i)

En hänvisning till den grundläggande akten.

ii)

De budgetposter som motsvarar de relevanta verksamheterna.

iii)

En allmän beskrivning av finansieringsinstrumenten, inklusive deras löptid och deras inverkan på budgeten.

iv)

De planerade transaktionerna, inklusive målvolymerna, baserade på den skuldsättningsgrad som hänför sig till de befintliga finansieringsinstrumenten.

f)

Vad gäller finansiering till enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c vii:

i)

En hänvisning till det berörda programmets grundläggande akt.

ii)

Motsvarande budgetposter.

iii)

En allmän beskrivning av de anförtrodda uppgifterna, inklusive deras löptid och deras inverkan på budgeten.

g)

De totala anslagen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) ska föras in i ett kapitel med rubriken Gusp, med särskilda artiklar. Dessa artiklar ska täcka Gusp-utgifterna och ska innehålla särskilda poster för åtminstone de mest omfattande uppdragen.

2.   Utöver de handlingar som anges i punkt 1 får Europaparlamentet och rådet bifoga budgeten alla andra relevanta dokument.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt 210 med avseende på närmare bestämmelser om budgetens utformning, inklusive en definition av faktiska utgifter under det senaste budgetåret för vilka räkenskaperna har avslutats, anmärkningar till budgeten samt tjänsteförteckningen.

Artikel 50

Regler om tjänsteförteckningar

1.   De tjänsteförteckningar som avses i artikel 49.1 c ska för varje institution eller organ utgöra en absolut övre gräns, och inga utnämningar får göras utöver denna gräns.

Varje institution eller organ får dock ändra i sina tjänsteförteckningar med upp till 10 % av antalet godkända tjänster, utom när det gäller tjänster i lönegraderna AD 16, AD 15 och AD 14, och detta på följande villkor:

a)

Volymen av de personalanslag som motsvarar ett helt budgetår får inte påverkas.

b)

Dessa ändringar ska hållas inom ramen för det totala antalet tjänster per tjänsteförteckning.

c)

Institutionen eller organet ska ha deltagit i en riktmärkning tillsammans med andra institutioner och organ i unionen, vilken inletts i samband med kartläggningen av kommissionens personalresurser.

Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sin avsikt tre veckor innan de genomför sådana ändringar som avses i andra stycket. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tas upp inom denna tidsfrist antingen av Europaparlamentet eller rådet ska institutionerna avstå från att genomföra ändringarna och förfarandet i artikel 41 tillämpas.

2.   Som ett undantag från punkt 1 första stycket får verkningarna av deltidstjänster som godkänts av tillsättningsmyndigheten i enlighet med tjänsteföreskrifterna kompenseras genom nyutnämningar.

KAPITEL 3

Budgetdisciplin

Artikel 51

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

Budgeten ska vara förenlig med den fleråriga budgetramen.

Artikel 52

Unionsakters förenlighet med budgeten

Om de tillgängliga anslagen i budgeten överskrids vid genomförandet av en unionsakt, får akten genomföras finansiellt först sedan budgeten har ändrats i enlighet därmed.

AVDELNING IV

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 53

Genomförande av budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning

1.   Kommissionen ska på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten både med avseende på inkomster och utgifter i enlighet med denna förordning.

2.   Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principen om en sund ekonomisk förvaltning.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för budgetens genomförande i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt information om överföring av personuppgifter i samband med revisioner.

Artikel 54

Kravet på grundläggande akt och undantag från detta krav

1.   För att anslag som förts upp i budgeten för unionsåtgärder ska få användas krävs det att en grundläggande akt antas i förväg.

2.   Som ett undantag från punkt 1 får dock följande anslag användas utan någon grundläggande akt, förutsatt att de åtgärder som ska finansieras omfattas av unionens behörighet:

a)

Anslag till pilotprojekt av experimentell karaktär som syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Därtill hörande åtagandebemyndiganden får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

Det totala anslagsbeloppet för pilotprojekten får inte överstiga 40 000 000 EUR per budgetår.

b)

Anslag till förberedande åtgärder inom tillämpningsområdet för EUF-fördraget och Euratomfördraget, avsedda att förbereda förslag till framtida åtgärder. De förberedande åtgärderna ska följa en enhetlig strategi och får vara utformade på olika sätt. Därtill hörande åtagandebemyndiganden får tas upp i budgeten för högst tre på varandra följande budgetår. Förfarandet för antagande av den relevanta grundläggande akten ska vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret. Under det förfarandet ska användningen av de anslag som reserverats respektera den förberedande åtgärdens särdrag med avseende på de planerade åtgärderna, de eftersträvade målen samt mottagarna. Följaktligen får de medel som används inte i volym motsvara de medel som avsatts för finansieringen av själva de slutliga åtgärderna.

Det totala anslagsbeloppet för de nya förberedande åtgärder som avses i denna punkt får inte överstiga 50 000 000 EUR per budgetår och det totala beloppet för de åtaganden som faktiskt ingåtts för förberedande åtgärder får inte överstiga 100 000 000 EUR.

c)

Anslag till förberedande åtgärder som omfattas av avdelning V i EU-fördraget. Sådana åtgärder ska vara begränsade till en kort tidsperiod och utformas för att skapa förutsättningar för insatser från unionens sida för att uppfylla målen med Gusp och för att anta nödvändiga rättsliga instrument.

När det gäller unionens insatser i krissituationer ska de förberedande åtgärderna utformas för att bland annat bedöma de operativa kraven, säkerställa att resurser snabbt kan göras tillgängliga eller skapa förutsättningar ute på fältet för insatsens igångsättande.

Förberedande åtgärder ska godkännas av rådet på förslag av den höga representanten.

För att säkerställa ett snabbt genomförande av förberedande åtgärder ska den höga representanten så tidigt som möjligt underrätta Europaparlamentet och kommissionen om rådets avsikt att inleda en förberedande åtgärd och framför allt om vilka resurser som uppskattningsvis krävs för detta ändamål. Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att medlen utbetalas snabbt.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om finansieringen av förberedande åtgärder i samband med Gusp.

d)

Anslag till punktåtgärder eller permanenta åtgärder som kommissionen genomför i enlighet med de uppgifter som följer av dess befogenheter på det institutionella planet enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget, utöver den initiativrätt som kommissionen har enligt led b när det gäller lagstiftning, och enligt de särskilda behörigheter som kommissionen har tilldelats direkt genom fördragen och som finns förtecknade i de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning.

e)

Anslag till varje institutions drift med avseende på dess administrativa självständighet.

I samband med att budgetförslaget läggs fram ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om de åtgärder som avses i led a och b i första stycket, vilken också ska innehålla en utvärdering av resultaten samt en redogörelse för vilken uppföljning som planeras.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om den grundläggande akten och de undantag som anges i punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 55

Institutionernas genomförande av budgeten, med undantag av kommissionen

Kommissionen ska ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

För att underlätta genomförandet av de administrativa anslagen för unionens delegationer får närmare arrangemang införas genom överenskommelse mellan utrikestjänsten och kommissionen. Sådana arrangemang får inte omfatta några undantag från denna förordning eller de delegerade akter som antas i enlighet med denna förordning.

Artikel 56

Delegering av befogenheter vad gäller budgetens genomförande

1.   Kommissionen och var och en av de övriga institutionerna får inom sina respektive avdelningar delegera sina befogenheter vad gäller budgetens genomförande enligt villkoren i denna förordning samt i deras interna arbetsordningar och inom de gränser som de själva sätter i det dokument genom vilket delegeringen beslutas. De till vilka ansvar delegeras ska agera inom ramarna för de befogenheter som uttryckligen har tilldelats dem.

2.   Kommissionen får dock delegera genomförandebefogenheterna för driftsanslag inom sitt eget budgetavsnitt till cheferna för unionens delegationer. Kommissionen ska då samtidigt underrätta den höga representanten om detta. När chefer för unionens delegationer fungerar som kommissionens utanordnare genom vidaredelegering ska de tillämpa kommissionens regler för genomförande av budgeten och omfattas av samma uppgifter, skyldigheter och ansvarsskyldighet som kommissionens övriga vidaredelegerade utanordnare.

Kommissionen får återkalla delegeringen i enlighet med sina egna regler.

Vid tillämpningen av första stycket ska den höga representanten vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta samarbetet mellan unionens delegationer och kommissionens avdelningar.

Artikel 57

Intressekonflikter

1.   Finansiella aktörer och andra personer som medverkar vid genomförande och förvaltning av budgeten, inbegripet förberedande åtgärder, revision eller kontroll av budgetmedel får inte utföra handlingar som kan leda till en konflikt mellan ett egenintresse och unionens intresse.

Om en sådan situation uppstår, ska personen i fråga avstå från att utföra handlingen och underrätta den delegerade utanordnaren som skriftligen ska bekräfta huruvida en intressekonflikt existerar. Personen i fråga ska också underrätta sin närmaste överordnade. Om en intressekonflikt konstateras, ska personen i fråga upphöra med all verksamhet på detta område. Den delegerade utanordnaren ska personligen vidta lämpliga åtgärder.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 föreligger en intressekonflikt om en aktör i budgetförvaltningen eller annan person, i enlighet med vad som avses i punkt 1, av familjeskäl, känslomässiga skäl, politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med mottagaren sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 som definierar vad som kan utgöra intressekonflikter samt vilket förfarande som skall följas i sådana fall.

KAPITEL 2

Metoder för genomförande

Artikel 58

Metoder för genomförandet av budgeten

1.   Kommissionen ska genomföra budgeten på följande sätt:

a)

Direkt (direkt förvaltning) genom sina egna avdelningar, inklusive via sin personal i unionens delegationer under övervakning av respektive delegationschef, i enlighet med artikel 56.2 eller via något av de genomförandeorgan som avses i artikel 62.

b)

Delad förvaltning med medlemsstaterna (delad förvaltning).

c)

Indirekt (indirekt förvaltning), där detta föreskrivs i den grundläggande akten eller i sådana fall som avses i artikel 54.2 första stycket, leden a–d, genom att genomförandeuppgifter anförtros åt

i)

tredjeländer eller organ som utsetts av dem,

ii)

internationella organisationer och deras underordnade organ,

iii)

EIB och Europeiska investeringsfonden,

iv)

organ som avses i artiklarna 208 och 209,

v)

offentligrättsliga organ,

vi)

privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, i den utsträckning som dessa lämnar tillräckliga ekonomiska garantier,

vii)

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts uppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier, samt

viii)

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten.

2   Kommissionen förblir ansvarig för genomförandet av budgeten i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget och ska informera Europaparlamentet och rådet om transaktioner som görs av de enheter och personer som har anförtrotts uppgifter enligt punkt 1 c i den här artikeln. När den enhet eller person som anförtros förvaltningen finns fastställd i en grundläggande akt ska det i den finansieringsöversikt som avses i artikel 31 finnas en fullständig redogörelse för valet av denna särskilda enhet eller person.

3.   De enheter eller personer som avses i punkt 1 c i denna artikel ska fullt ut samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen. I delegeringsöverenskommelser ska det föreskrivas att Revisionsrätten och europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vid revisionen av medel har rätt att utöva alla sina befogenheter enligt EUF-fördraget.

Kommissionen ska anförtro uppgifter som ingår i budgetgenomförandet åt enheter och personer enligt punkt 1 c i den här artikeln under förutsättning att det finns öppna, icke-diskriminerande, ändamålsenliga och effektiva granskningsförfaranden när det gäller det faktiska genomförandet av sådana uppgifter.

4.   Alla delegeringsöverenskommelser ska på begäran av Europaparlamentet och rådet ställas till deras förfogande.

5.   Enheter och personer som anförtrotts uppgifter enligt punkt 1 c i den här artikeln ska i enlighet med artikel 35.2 säkerställa att det årligen i efterhand på lämpligt vis offentliggörs information om mottagare. Kommissionen ska underrättas om de åtgärder som vidtagits i detta avseende.

6.   Enheter och personer som anförtrotts uppgifter enligt punkt 1 c får inte utses till delegerade utanordnare.

7.   Kommissionen får inte anförtro tredje man verkställighetsbefogenheter när sådana befogenheter medför ett betydande skönsmässigt handlingsutrymme och kan användas som ett verktyg för politiska överväganden.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om metoderna för genomförandet av budgeten, inklusive direkt förvaltning, utövande av befogenheter som delegerats till genomförandeorgan och särskilda bestämmelser om indirekt förvaltning tillsammans med internationella organisationer, med sådana organ som avses i artiklarna 208 och 209, med offentligrättsliga eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, med organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat och som anförtrotts uppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap samt med personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp.

Artikel 59

Delad förvaltning med medlemsstater

1.   När kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning ska genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna ska rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och ska säkerställa att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. Kommissionen och medlemsstaterna ska för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om revision och kontroller och åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser ska fastställas i sektorsspecifika regler.

2.   När medlemsstaterna utför uppgifter som ingår i genomförandet av budgeten ska de vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet lagstiftningsmässiga, regelrelaterade och administrativa åtgärder, som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen, nämligen

a)

förvissa sig om att åtgärder som finansieras från budgeten genomförs korrekt och på ett effektivt sätt och i enlighet med de tillämpliga sektorsspecifika reglerna, och i detta syfte, i enlighet med punkt 3, utse och övervaka organ som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av unionens medel,

b)

förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier.

För att skydda unionens ekonomiska intressen ska medlemsstaterna, med iakttagande av proportionalitetsprincipen och för att efterkomma bestämmelserna i denna artikel och de tillämpliga sektorsspecifika reglerna, utföra förhands- och efterhandskontroller, vilka där så är lämpligt ska omfatta kontroller på platsgenom granskning av representativa och/eller riskbaserade urval av transaktioner. De ska också kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder och inleda rättsliga förfaranden där så krävs.

Medlemsstaterna ska ålägga mottagarna effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner när detta föreskrivs i sektorsspecifika regler och i särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning.

Kommissionen ska, som en del i sin riskbedömning och i enlighet med sektorsspecifika regler, övervaka de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats i medlemsstaterna. Kommissionen ska i sitt revisionsarbete respektera proportionalitetsprincipen och ska ta hänsyn till bedömd risk i enlighet med de sektorsspecifika reglerna.

3.   I enlighet med de kriterier och förfaranden i sektorsspecifika regler ska medlemsstaterna, på lämplig nivå, utse organ som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av unionens medel. Sådana organ får också utföra andra uppgifter som inte har samband med förvaltningen av unionens medel, och får anförtro några av sina uppgifter på andra organ.

När medlemsstaterna fattar beslut om vilket organ som ska utses får de grunda sina beslut på huruvida förvaltnings- och kontrollsystem i princip är desamma som de som redan fanns under den tidigare perioden och om de har fungerat effektivt.

Om revisions- och kontrollresultat visar att de utsedda organen inte längre uppfyller de kriterier som fastställs i de sektorspecifika reglerna ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att se till att bristerna i genomförandet av dessa organs uppgifter åtgärdas, inbegripet att dra tillbaka beslutet om att utse dessa organ i enlighet med de sektorspecifika reglerna.

Kommissionens roll i den process som beskrivs i denna punkt ska definieras genom sektorspecifika regler.

4.   Organ som utsetts enligt punkt 3 ska:

a)

inrätta ett effektivt internt kontrollsystem och säkerställa att detta system fungerar effektivt och ändamålsenligt,

b)

använda ett system för redovisning som ger rättvisande, kompletta och tillförlitliga uppgifter som görs tillgängliga i tid,

c)

tillhandahålla den information som krävs enligt punkt 5.

d)

säkerställa efterhandspublicering i enlighet med artikel 35.2. Vid all behandling av personuppgifter ska det nationella regelverket för genomförande av direktiv 95/46/EG följas.

5.   De organ som utsetts enligt punkt 3 ska senast den 15 februari påföljande budgetår förse kommissionen med följande:

a)

Sina räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under referensperioden i fråga i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna i samband med de uppgifter de anförtrotts och som lades fram för kommissionen för återbetalning. I dessa räkenskaper ska det finnas uppgifter om förfinansiering och belopp för vilka åtgärder om indrivning har påbörjats eller som är genomförda. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring där det av dem som är ansvariga för förvaltningen av medlen bekräftas att

i)

uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta

ii)

utgifterna användes för tilltänkta ändamål, såsom dessa definierats i de sektorsspecifika reglerna,

iii)

de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

b)

En årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, inklusive en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i systemen, samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits eller planeras.

Räkenskaperna som avses i första stycket led a och sammanfattningen som avses i första stycket led b ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, som upprättats i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder. Detta yttrande ska fastställa om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild, om utlägg för vilka man begärt återbetalning från kommissionen är lagliga och korrekta samt om kontrollsystemen som inrättats fungerar ordentligt. Av yttrandet ska det framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i första stycket led a.

Tidsfristen den 15 februari får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars efter ett meddelande från den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna får på lämplig nivå offentliggöra den information som avses i denna punkt.

Medlemsstaterna får dessutom tillhandahålla uttalanden som undertecknats på lämplig nivå på grundval av den information som avses i denna punkt.

6.   För att säkerställa att unionens medel används enligt gällande regler ska kommissionen

a)

tillämpa förfaranden för granskning och godkännande av de utsedda organens räkenskaper som fastställer att dessa räkenskaper är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

b)

undanta alla belopp som betalats ut i strid med gällande lag från finansiering från unionen,

c)

avbryta betalningsfrister eller ställa in betalningar enligt villkoren i de sektorsspecifika reglerna.

Kommissionen ska helt eller delvis upphöra med de avbrutna betalningsfristerna eller återuppta betalningarna efter det att en medlemsstat lagt fram sina iakttagelser och så snart som den vidtagit nödvändiga åtgärder. Den årliga verksamhetsrapporten som avses i artikel 66.9 ska omfatta alla skyldigheter under detta stycke.

7.   De sektorsspecifika reglerna ska beakta de europeiska territoriella samarbetsprogrammens behov när det gäller i synnerhet innehållet i förvaltningsförklaringen, förfarandet som anges i punkt 3 och revisionsfunktionen.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om delad förvaltning med medlemsstaterna, inbegripet sammanställningen av ett register över organ med ansvar för förvaltning och kontroll av unionens medel, och om åtgärder för att främja bästa praxis.

Artikel 60

Indirekt förvaltning

1.   Enheter och personer som anförtrotts uppgifter som ingår i budgetgenomförandet enligt artikel 58.1 c ska rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och ska säkerställa att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. De ska vid förvaltningen av unionens medel garantera en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig med den som krävs i denna förordning, med vederbörlig hänsyn till

a)

typen av genomförandeuppgifter som anförtrotts dem och berörda belopp,

b)

vilka ekonomiska risker som föreligger,

c)

den nivå av säkerhet som deras system, regler och förfaranden ger in kombination med de åtgärder kommissionen vidtagit för att övervaka och ge stöd för genomförandet av de uppgifter som anförtrotts dem.

2.   För att skydda unionens ekonomiska intressen ska, i enlighet med proportionalitetsprincipen, de enheter och personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c

a)

inrätta ett effektivt och ändamålsenligt internt kontrollsystem och säkerställa att detta system fungerar korrekt,

b)

tillämpa ett system för redovisning som ger rättvisande, kompletta och tillförlitliga uppgifter som görs tillgängliga i tid,

c)

vara föremål för en oberoende extern revision som ska utföras enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder av ett revisionsorgan som är funktionellt oberoende av enheten eller personen i fråga,

d)

tillämpa lämpliga regler och förfaranden för finansiering genom unionens medel i form av bidrag, upphandling eller finansieringsinstrument,

e)

i enlighet med artikel 35.2 säkerställa att information om mottagarna offentliggörs i efterhand, och

f)

säkerställa ett rimligt skydd av personuppgifter enligt direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

Personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c viii ska anta sina finansiella regler efter förhandsgodkännande från kommissionen. De ska uppfylla kraven i leden a–e i denna punkt senast sex månader efter det att deras mandat inletts. Om de vid utgången av denna period endast delvis uppfyller dessa krav ska kommissionen vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att övervaka och stödja genomförandet av de uppgifter som de anförtrotts.

3.   När de personer och enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c utför uppgifter som ingår i genomförandet av budgeten ska de förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier. De ska för detta ändamål i enlighet med proportionalitetsprincipen utföra förhands- och efterhandskontroller, vilka där så är lämpligt ska omfatta kontroller på plats av ett representativt och/eller riskbaserat urval transaktioner för att försäkra sig om att de åtgärder som finansierats med medel ur budgeten faktiskt har ägt rum och har genomförts korrekt. De ska också kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder och inleda rättsliga förfaranden i detta avseende där så krävs.

4.   Kommissionen får avbryta utbetalningarna till sådana enheter och personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c, i synnerhet om det upptäcks systemrelaterade fel som leder till att tillförlitligheten hos den berörda enhetens eller personens interna kontrollsystemen eller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet kan ifrågasättas.

Trots vad som sägs i artikel 92 får den behöriga utanordnaren helt eller delvis avbryta betalningarna till sådana enheter och personer i syfte att utföra ytterligare kontroller om

i)

den behöriga utanordnaren får upplysningar som tyder på att det finns en betydande brist i det interna kontrollsystemets funktion eller att utgifter som uppgetts vara korrekta av enheten eller personen i fråga har samband med allvarliga oriktigheter och inte har korrigerats,

ii)

avbrottet i betalningarna kan motiveras med behovet av att skydda unionens ekonomiska intressen från allvarlig skada.

5.   Trots vad som sägs i punkt 7 ska de enheter och personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c förse kommissionen med följande:

a)

En rapport om genomförandet av de uppgifter de anförtrotts.

b)

Sina räkenskaper över utgifter i samband med de uppgifter de anförtrotts. Dessa räkenskaper ska åtföljas av en förvaltningsförklaring där det av de som är ansvariga för den finansiella förvaltningen bekräftas att:

i)

uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta

ii)

utgifterna användes för de tilltänkta ändamålen i enlighet med vad som fastställts i delegeringsöverenskommelser eller, i förekommande fall, i de sektorsspecifika reglerna,

iii)

de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

c)

En sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, bl.a. en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i systemen, samt åtgärder som vidtagits eller planeras för att avhjälpa dem.

De handlingar som avses i första stycket ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, upprättat enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder. Detta yttrande ska fastställa om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild, om kontrollsystemen som inrättats fungerar riktigt och om de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Av yttrandet ska det också framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i första stycket led b.

De handlingar som avses i det första stycket ska läggas fram till kommissionen senast den 15 februari det påföljande budgetåret. Det yttrande som avses i andra stycket ska läggas fram till kommissionen senast den 15 mars.

De krav som fastställs i denna punkt ska inte påverka överenskommelser som slutits med internationella organisationer eller med tredjeländer. Sådana överenskommelser ska minst innefatta kravet att de internationella organisationerna eller tredjeländerna i fråga årligen ska förse kommissionen med en förklaring om att unionens bidrag under budgetåret i fråga har använts och redovisats i enlighet med kraven som anges i punkt 2 och med övriga villkor som fastställts i den överenskommelsen.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 7 ska kommissionen

a)

övervaka att dessa personer och enheter fullföljer sina uppgifter, särskilt genom att utföra revisioner och utvärderingar under genomförandet av programmet,

b)

tillämpa förfaranden för granskning och godkännande av de utsedda enheternas och personernas räkenskaper som fastställer att dessa räkenskaper är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

c)

undanta belopp som betalats ut i strid med tillämpliga regler från finansiering från unionen.

7.   Punkterna 5 och 6 ska inte tillämpas på bidrag från unionen till enheter som är föremål för ett separat ansvarsfrihetsförfarande enligt artikel 208.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om indirekt förvaltning, inbegripet fastställandet av villkoren för indirekt förvaltning enligt vilka enheters eller personers system, regler och förfaranden ska vara likvärdiga med kommissionens, förvaltningsförklaringar och förenlighetsuttalanden, och förfaranden för granskning och godkännande av räkenskaper och uteslutande från unionsfinansiering av utgifter som gjorts i strid med tillämpliga regler.

Artikel 61

Förhandsbedömningar och delegeringsöverenskommelser

1.   Innan kommissionen anförtror genomförandeuppgifter åt enheter eller personer enligt artikel 58 c ska den försäkra sig om att kraven i artikel 60.2 första stycket leden a–d är uppfyllda.

Om väsentliga förändringar görs i systemen eller reglerna hos en enhet eller person som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c, eller i förfarandena med anknytning till förvaltningen av de medel från unionen som anförtrotts den enheten eller personen, ska enheten eller personen i fråga utan dröjsmål informera kommissionen om detta. Kommissionen ska se över sina delegeringsöverenskommelser med enheten eller personen i fråga för att försäkra sig om att kraven i artikel 60.2 första stycket leden a–d fortfarande uppfylls.

2.   Om den enhet som anförtrotts uppgifter inte har fastställs i den grundläggande akten, ska kommissionen välja en enhet från någon av de kategorier som förtecknas i artikel 58.1 c ii, v, vi och vii och då ta vederbörlig hänsyn till typen av uppgifter som ska anförtros åt enheten i fråga samt dess erfarenhet och operativa och ekonomiska kapacitet. Valet av enhet ska göras öppet, motiveras objektivt och får inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt.

3.   Delegeringsöverenskommelser ska innehålla de krav som anges i artikel 60.2 första stycket leden a–d. De ska också innehålla tydliga definitioner av de uppgifter som ska anförtros åt enheten samt ett åtagande från enheten eller personen i fråga att uppfylla villkoren i artikel 60.2 första stycket leden e–f samt att avstå från varje handling som kan leda till en intressekonflikt.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om förhandsbedömningar av regler och förfaranden för indirekt förvaltning och innehållet i delegeringsöverenskommelser.

Artikel 62

Genomförandeorgan

1.   Kommissionen får delegera befogenheter till genomförandeorgan att genomföra hela eller delar av unionens program eller projekt för kommissionens räkning och på dennas ansvar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (16). Genomförandeorganen ska inrättas genom ett beslut av kommissionen och ska vara juridiska personer enligt unionsrätten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för utövande av befogenheter som delegerats till genomförandeorgan.

2.   Genomförandeorganets direktör ska genomföra motsvarande driftsanslag genom direkt förvaltning.

Artikel 63

Gränser för delegering av befogenheter

1.   Kommissionen får inte överlåta uppgifter som rör förvaltning av medel från unionen, – inklusive betalningar eller inkassering – åt externa privaträttsliga enheter eller organ, annat än i de fall som avses i artikel 58.1 c v, vi och vii eller i specifika fall där utbetalningarna

i)

ska göras till betalningsmottagare som bestäms av kommissionen,

ii)

är underställda villkor och belopp som fastställs av kommissionen, och

iii)

inte innebär att den utbetalande enheten eller det utbetalande organet gör skönsmässiga bedömningar.

2.   Kommissionen får överlåta följande uppgifter genom kontrakt till externa privaträttsliga enheter eller organ som inte innebär myndighetsutövning: tekniska expertuppgifter och administrativa, förberedande eller underordnade uppgifter som varken innebär myndighetsutövning eller ger utrymme för skönsmässiga bedömningar.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för överlåtande av uppgifter till vissa externa privaträttsliga enheter eller organ i enlighet med upphandlingsreglerna i del I avdelning V.

KAPITEL 3

Aktörer i budgetförvaltningen

Avsnitt 1

Principen om åtskillnad mellan funktioner

Artikel 64

Åtskillnad mellan funktioner

1.   Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner ska vara åtskilda och ömsesidigt uteslutande.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för rättigheter och skyldigheter för alla aktörer i budgetförvaltningen.

Avsnitt 2

Utanordnaren

Artikel 65

Utanordnaren

1.   Varje institution ska fungera som utanordnare.

2.   I denna avdelning avses med anställda de personer som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

3.   Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning delegera utanordnarens funktioner till personal på lämplig nivå. Den ska i sina interna administrativa regler ange vilka anställda som tilldelas dessa funktioner, hur omfattande de delegerade befogenheterna ska vara och om de personer som tilldelats befogenheterna får vidaredelegera dem.

4.   Utanordnarens befogenheter får bara delegeras eller vidaredelegeras till anställda.

5.   De behöriga utanordnarna ska handla inom vad som anges i det dokument genom vilket delegeringen eller vidaredelegeringen beslutas. Den behöriga utanordnaren kan bistås av en eller flera anställda med uppgift att under dennes ansvar utföra vissa transaktioner som är nödvändiga för att genomföra budgeten och redovisningen.

6.   Om chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 56.2, ska kommissionen vara den institution som ansvarar för fastställande, utövande, övervakning och bedömning av deras uppgifter och ansvar som utanordnare genom vidaredelegering. Kommissionen ska samtidigt underrätta den höga representanten.

7.   Den behöriga utanordnaren kan bistås av anställda, med uppgift att under dennes ansvar utföra vissa uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av budgeten och framtagandet av information om finansiella frågor och förvaltning. Anställda som bistår behöriga utanordnare ska omfattas av artikel 57.

8.   Varje institution ska informera revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet när delegerade utanordnare, internrevisorer och räkenskapsförare utses och slutar samt om eventuella interna regler som den antar i finansiella frågor.

9.   Varje institution ska informera revisionsrätten när förskottsförvaltare utses och när delegeringsbeslut fattas enligt artiklarna 69.1 och 70.

10.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om assistans till behöriga utanordnare och de interna beslut som reglerar delegeringar.

Artikel 66

Utanordnarens befogenheter och ansvar

1.   Utanordnarna ska vid varje institution ansvara för verkställigheten av inkomster och utgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och säkerställa överensstämmelse med kraven på laglighet och korrekthet.

2.   I enlighet med artikel 32 och de miniminormer som fastställs av varje institution och med beaktande av de risker som är förenade med förvaltningsmiljön samt de finansierade åtgärdernas art ska den delegerade utanordnaren, för tillämpningen av punkt 1, inrätta en organisatorisk struktur samt interna kontrollsystem som är anpassade till de uppgifter han eller hon ska utföra. Strukturen och systemen ska utformas på grundval av en ingående riskanalys som ska beakta deras kostnadseffektivitet.

3.   Utnyttjandet av anslag ska innefatta att den behöriga utanordnaren gör budgetmässiga och rättsliga åtaganden, kontrollerar och godkänner utgifter samt vidtar de förberedelser som krävs för att anslag ska kunna utnyttjas.

4.   Handläggningen av inkomster ska innefatta att beräknade och utestående fordringar fastställs och att betalningskrav upprättas. Den ska innefatta att fastställda fordringar skrivs av, där så är lämpligt.

5.   Varje transaktion ska åtminstone vara föremål för en förhandskontroll av dokument och en genomgång av tillgängliga resultat av tidigare kontroller som har samband med de operativa och ekonomiska aspekterna av transaktionen.

Förhandskontrollen ska gälla både initiativet till och utförandet av transaktionen.

För en given transaktion ska kontrollen utföras av andra anställda än de som tagit initiativet till transaktionen. De anställda som utför kontrollen får inte vara underordnade de anställda som tagit initiativ till transaktionen.

6.   Den delegerade utanordnaren får införa kontroller i efterhand med syftet att granska transaktioner som redan godkänts genom förhandskontroll. Sådana kontroller kan ske i form av stickprovskontroller på grundval av en riskanalys.

Förhandskontrollerna ska utföras av andra anställda än de som ansvarar för efterhandskontrollerna. De anställda som ansvarar för efterhandskontrollerna får inte vara underordnade de som ansvarar för förhandskontrollerna.

När den delegerade utanordnaren genomför finansiella revisioner av betalningsmottagare såsom efterhandskontroller ska revisionsreglerna vara klara, konsekventa och öppna och ska respektera både kommissionens och de reviderades rättigheter.

7.   Anställda som ansvarar för att kontrollera förvaltningen av finansiella transaktioner ska ha den yrkeskompetens som krävs för uppgiften. De ska o följa särskilda regler för denna tjänsteutövning, som ska fastställas av varje institution.

8.   Om en anställd som medverkar i den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av transaktioner bedömer att ett beslut, som fattats av en överordnad och som han eller hon uppmanas att verkställa eller godta, utgör en oegentlighet eller ett brott mot principen för en sund ekonomisk förvaltning eller de yrkesregler som denne anställde är skyldig att följa, ska han eller hon underrätta sin närmaste överordnade i enlighet därmed. Om den anställde gör så skriftligen ska den överordnade svara skriftligen. Om den överordnade underlåter att vidta åtgärder eller bekräftar det ursprungliga beslutet eller instruktionen och den anställde anser att en sådan bekräftelse inte utgör ett rimligt svar på hans eller hennes fråga ska den anställde meddela den delegerade utanordnaren skriftligen. Om denna utanordnare inte vidtar någon åtgärd ska den anställde informera den relevanta instans som avses i artikel 73.6.

I händelse av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska den anställde informera myndigheterna och de organ som anges i tillämplig lagstiftning. Avtal med externa revisorer som genomför revisioner av unionens ekonomiska förvaltning ska föreskriva att den externa revisorn informerar den delegerade utanordnaren om varje misstänkt fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som skadar unionens intressen.

9.   Den delegerade utanordnaren ska till sin institution rapportera hur det delegerade ansvaret skötts genom en årlig verksamhetsrapport med uppgifter om de finansiella förhållandena och om förvaltningen, inklusive kontrollresultat, som förklarar att – såvida inte annat anges i reservationer avseende fastställda inkomst- och utgiftsområden – han eller hon kan ge rimliga garantier för att

a)

uppgifterna i rapporten ger en rättvisande bild,

b)

de medel som avsatts för den verksamhet som beskrivs i rapporten har använts för de tilltänkta ändamålen och i enligt principen om sund ekonomisk förvaltning,

c)

de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Av verksamhetsrapporten ska det framgå vilka resultat som uppnåtts genom åtgärderna i förhållande till de mål som ställts upp, vilka risker som är förenade med åtgärderna, vilka resurser som utnyttjas och effektiviteten och ändamålsenligheten hos systemen för intern kontroll, inbegripet en helhetsbedömning av kontrollernas kostnader och fördelar. Kommissionen ska senast den 15 juni varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna för föregående år. Den årliga verksamhetsrapporten från varje delegerad utanordnare ska också göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet.

10.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förhands- och efterhandskontroller, arkivering av styrkande dokument, om särskilda regler för tjänsteutövning, underlåtande att agera från utanordnarens sida, överföring av uppgifter till räkenskapsföraren samt rapporter om förhandlade förfaranden.

Artikel 67

Befogenheter och skyldigheter för cheferna för unionens delegationer

1.   Om chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 56.2 ska de samarbeta nära med kommissionen med avseende på ett korrekt genomförande av budgeten, särskilt för att säkerställa att finansiella transaktioner genomförs lagligt och korrekt, att principen om sund ekonomisk förvaltning efterlevs i samband med förvaltningen av medlen och att unionens ekonomiska intressen skyddas effektivt.

I detta syfte ska de vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra alla situationer som kan äventyra kommissionens ansvar för genomförandet av den budget som vidaredelegerats till dem och för att förhindra konflikter rörande prioriteringar som kan förmodas påverka fullgörandet av det ekonomiska förvaltningsansvar som vidaredelegerats till dem.

Om det uppstår en sådan situation eller konflikt som avses i andra stycket ska cheferna för unionens delegationer utan dröjsmål underrätta kommissionens och utrikestjänstens ansvariga generaldirektörer. Dessa generaldirektörer ska vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen.

2.   Om cheferna för unionens delegationer befinner sig i en situation som avses i artikel 66.8 ska de hänskjuta ärendet till den särskilda instans för finansiella oriktigheter som inrättats enligt artikel 73.6. Upptäcks brottslig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska de underrätta de myndigheter och instanser som utsetts i gällande lagstiftning.

3.   Chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 56.2 ska lämna rapporter till sin delegerade utanordnare så att denne kan införliva deras rapporter i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 66.9. Rapporterna som cheferna för unionens delegationer lägger fram ska innefatta information om effektiviteten och ändamålsenligheten hos kontrollsystemen som införts vid deras delegation samt om förvaltningen av de operativa åtgärder som vidaredelegerats till dem samt den förklaring som avses i artikel 73.5 tredje stycket. Dessa rapporter ska bifogas den årliga verksamhetsrapporten från utanordnaren genom delegering, och tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas konfidentialitet.

Cheferna för unionens delegationer ska till fullo samarbeta med institutioner som är involverade i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och, om så krävs, tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation. I detta sammanhang kan de bli uppmanade att närvara vid de relevanta organens sammanträden och bistå den behöriga delegerade utanordnaren.

4.   Chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering enligt artikel 56.2 ska besvara varje begäran som kommissionens delegerade utanordnare framställer, på kommissionens eget initiativ eller, inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, på Europaparlamentets begäran.

5.   Kommissionen ska se till att vidaredelegerade befogenheter inte får negativa effekter för ansvarsfrihetsförfarandet i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget.

Avsnitt 3

Räkenskapsföraren

Artikel 68

Räkenskapsförarens befogenheter och ansvar

1.   Varje institution ska utnämna en räkenskapsförare som vid den egna institutionen har ansvaret för att

a)

betalningar effektueras korrekt samt att inkomster och fastställda fordringar betalas in,

b)

utarbeta och redovisa räkenskaperna i enlighet med del I avdelning IX,

c)

föra räkenskaper i enlighet med del I avdelning IX,

d)

fastställa förfaranden för hur räkenskaperna ska föras samt utforma kontoplanen i enlighet med del I avdelning IX,

e)

utforma och godkänna redovisningssystemen och i förekommande fall godkänna de system som utanordnarna föreskriver för att leverera eller styrka bokföringsuppgifter, samt i detta avseende ha befogenhet att när som helst kontrollera efterlevnaden av kontrollkriterierna,

f)

förvalta likvida medel.

De skyldigheter som åligger utrikestjänstens räkenskapsförare ska enbart omfatta utrikestjänstens budgetavsnitt, som genomförs av utrikestjänsten. Kommissionens räkenskapsförare ska förbli ansvarig för hela kommissionsavsnittet i budgeten, även transaktioner som avser anslag som vidaredelegerats till chefer för unionens delegationer.

Kommissionens räkenskapsförare ska också fungera som räkenskapsförare för utrikestjänsten beträffande genomförandet av det budgetavsnitt som avser utrikestjänsten, om inte annat följer av artikel 213.

2.   Kommissionens räkenskapsförare ska ansvara för att fastställa redovisningsregler och en harmoniserad kontoplan enligt del I avdelning IX.

3.   Räkenskapsföraren ska från utanordnarna få de uppgifter som krävs för att sammanställa räkenskaper som ger en rättvisande bild av institutionernas ekonomiska situation samt av budgetgenomförandet. Utanordnaren ska garantera uppgifternas tillförlitlighet.

4.   Innan institutionen eller organet som avses i artikel 208 antar räkenskaperna ska räkenskapsföraren godkänna dem och därigenom intyga att det finns rimliga garantier för att de utgör en rättvisande bild av den ekonomiska situationen inom institutionen eller det organ som avses i artikel 208.

Räkenskapsföraren ska därför kontrollera att räkenskaperna har utarbetats i överensstämmelse med de räkenskapsregler som avses i artikel 143 och de räkenskapsförfaranden som avses i punkt 1 d i den här artikeln och att alla inkomster och utgifter förts in i räkenskaperna.

De delegerade utanordnarna ska vidarebefordra all information som räkenskapsföraren behöver för att slutföra sina arbetsuppgifter.

Utanordnarna ska fortsatt vara helt ansvariga för att de medel som de förvaltar används på avsett sätt och även för lagligheten och korrektheten avseende utgifter som de kontrollerar, samt för att de uppgifter de överlämnar till räkenskapsföraren är fullständiga och korrekta.

5.   Räkenskapsföraren ska ha befogenhet att kontrollera inkommen information samt att utföra de ytterligare kontroller som han eller hon anser vara nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna.

Räkenskapsföraren ska, om så är nödvändigt, meddela reservationer och exakt förklara karaktären och omfattningen på dessa reservationer.

6.   Om inget annat följer av denna förordning ska endast räkenskapsföraren ha befogenhet att praktiskt handlägga likvida medel och motsvarigheter till likvida medel. Räkenskapsföraren ska ansvar för förvaringen av dessa.

7.   Vid genomförandet av ett program eller en åtgärd får förvaltningskonton öppnas i kommissionens namn och för dess räkning för att göra det möjligt för en enhet som anförtrotts uppgifter enligt leden ii, iii, v eller vi i artikel 58.1 c.

Sådana konton ska öppnas på ansvar av den utanordnare som sköter genomförandet av programmet eller åtgärden, genom överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare.

Sådana konton ska förvaltas på utanordnarens ansvar.

8.   Kommissionens räkenskapsförare ska fastställa reglerna för öppnande, förvaltning och avslutande av förvaltningskonton samt användningen av dessa.

9.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för räkenskapsförarens befogenheter och ansvar, inklusive dennes utnämning och uppsägning, dennes yttranden om räkenskaps- och inventariesystem, förvaltning av likvida medel och bankkonton, undertecknande av konton, hantering av kontobalanser, överföringar och omräkningar, betalningsmetoder, register över juridiska personer samt arkivering av styrkande dokument.

Artikel 69

Befogenheter som räkenskapsföraren får delegera

1.   Räkenskapsföraren får, vid fullgörandet av sina arbetsuppgifter, delegera vissa uppgifter till underordnade anställda.

Dessa uppgifter ska anges i den handling genom vilken delegeringen sker.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om personer som har fått befogenheter att förvalta konton i en lokal enhet.

Avsnitt 4

Förskottsförvaltaren

Artikel 70

Förskottskonton

1.   Förskottskonton får upprättas för inkassering av andra inkomster än egna medel samt för betalning av mindre utgifter i den mening som avses i de delegerade akterna som antagits enligt denna förordning.

Vad gäller insatser i krissituationer och humanitära insatser enligt artikel 128 får emellertid förskottskonton användas även utan beloppsbegränsningar samtidigt som den anslagsnivå som Europaparlamentet och rådet beslutat om under motsvarande budgetrubrik för det innevarande budgetåret ska iakttas.

2.   Förskottskontona ska krediteras med nödvändiga medel av institutionens räkenskapsförare och skötas av en förskottsförvaltare som utses av institutionens räkenskapsförare.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för villkor för förskottskonton, inbegripet de maximala belopp som får betalas av förskottsförvaltare, och även regler för externa åtgärder, inbegripet regler om valet av förskottsförvaltare, kreditering till förskottskonton, kontroller av utanordnare och räkenskapsförare och respekten för upphandlingsförfaranden. Kommissionen ska dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för inrättande av förskottskonton och förskottsförvaltare i unionens delegationer.

KAPITEL 4

Aktörernas ansvar

Avsnitt 1

Allmänna regler

Artikel 71

Indragning av delegering och upphävande av befogenheter för finansiella aktörer

1.   Behöriga utanordnare kan när som helst, tillfälligt eller permanent, fråntas sina delegeringsbefogenheter av den myndighet som utsett dem.

2.   Räkenskapsföraren eller förskottsförvaltaren, eller båda två, kan när som helst, tillfälligt eller permanent, fråntas sina befogenheter av den myndighet som utsett dem.

3.   Denna artikel ska inte påverka möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder med avseende på de finansiella aktörerna som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 72

Utanordnares ansvar vid olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption

1.   Detta kapitel ska inte påverka möjligheten att ställa de aktörer som medverkar i budgetförvaltningen, som avses i artikel 71, till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen och kampen mot korruption som tjänstemän vid unionen eller i medlemsstaterna är delaktiga i.

2.   Utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 73, 74 och 75 i denna förordning ska alla behöriga utanordnare, räkenskapsförare och förskottsförvaltare kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation enligt tjänsteföreskrifterna. När det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska sådana ärenden hänskjutas till de myndigheter och organ som anges i gällande lagstiftning, särskilt till Olaf.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för utanordnarnas, räkenskapsförarnas och förskottsförvaltarnas ansvar i fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption.

Avsnitt 2

Regler för behöriga utanordnare

Artikel 73

Regler för utanordnare

1.   Den behöriga utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

2.   Ersättningsskyldigheten ska särskilt vara tillämplig om den behöriga utanordnaren, vare sig det sker avsiktligen eller på grund av dennes grova vårdslöshet,

a)

fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftsåtagande eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i denna förordning eller de delegerade akter som antas i enlighet med denna förordning,

b)

försummar att upprätta ett dokument som fastställer en fordran, underlåter eller dröjer med att utfärda ett betalningskrav, eller dröjer med att utfärda en betalningsorder och detta leder till att institutionen ådrar sig en civilrättslig skyldighet gentemot tredje man.

3.   Om en delegerad eller vidaredelegerad utanordnare anser att ett beslut som det åvilar denne att fatta strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning, ska denne skriftligen underrätta den myndighet som delegerat befogenheten om detta. Om den myndighet som delegerat befogenheten ger den delegerade eller vidaredelegerade utanordnaren skriftlig och motiverad instruktion om att fatta det beslut som avses ovan, ska den utanordnaren befrias från ansvar.

4.   Om utanordnarens befogenhet delegeras vidare inom samma avdelning ska den utanordnare som tilldelats befogenheten i första ledet fortfarande ansvara för att förvaltnings- och internkontrollsystemen är ändamålsenliga och effektiva, samt för sitt val av vidaredelegerad utanordnare.

5.   Vid vidaredelegering till cheferna för unionens delegationer ska den delegerade utanordnaren ansvara för utformningen av de interna förvaltnings- och kontrollsystem som används samt för deras effektivitet och ändamålsenlighet. Cheferna för unionens delegationer ska ansvara för att dessa system inrättas och fungerar korrekt i enlighet med de instruktioner som ges av den delegerade utanordnaren, samt för förvaltningen av medel och operativa åtgärder inom den unionsdelegation som de ansvarar för. Innan de tillträder sin tjänst ska de gå särskilda fortbildningskurser om utanordnares uppgifter och ansvar och om budgetgenomförandet.

Cheferna för unionens delegationer ska rapportera om sina skyldigheter enligt första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 67.3.

Varje år ska cheferna för unionens delegationer tillhandahålla kommissionens delegerade utanordnare en förklaring om de interna förvaltnings- och kontrollsystemen inom deras delegation samt om förvaltningen av sådan verksamhet som vidaredelegerats till dem och resultatet av denna så att utanordnaren ska kunna sammanställa den förklaring som avses i artikel 66.9.

6.   Varje institution ska inrätta en specialiserad instans för finansiella oriktigheter eller delta i en gemensam instans som inrättas av flera institutioner. Instanserna ska fungera oberoende och avgöra huruvida en finansiell oegentlighet förekommit och vilka konsekvenserna, om sådana är aktuella, bör bli.

Institutionen ska på grundval av ett yttrande från denna instans fatta beslut om huruvida ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation ska inledas. Om denna instans upptäcker systematiska fel ska den överlämna en rapport med sina rekommendationer till utanordnaren och till den delegerade utanordnaren, om den utanordnaren inte är den ifrågasatta, samt till internrevisorn.

7.   När chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 56.2 ska den särskilda instans för undersökning av finansiella oriktigheter som kommissionen inrättat med stöd av punkt 6 i den här artikeln vara behörig i ärenden som avses i artikel 56.2.

Om denna instans upptäcker systematiska fel ska den överlämna en rapport med rekommendationer till utanordnaren, den höga representanten och kommissionens delegerade utanordnare, om den utanordnaren inte är den ifrågasatta, samt till internrevisorn.

På grundval av instansens yttrande får kommissionen begära att den höga representanten i egenskap av tillsättningsmyndighet inleder förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation mot vidaredelegerade utanordnare, om oriktigheterna gäller de befogenheter som vidaredelegerats till dem från kommissionen. I ett sådant fall ska den höga representanten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med tjänsteföreskrifterna för att verkställa beslut om disciplinåtgärder eller ekonomisk kompensation enligt kommissionens rekommendation.

Medlemsstaterna ska fullt ut stödja unionen i upprätthållandet av skyldigheter, enligt artikel 22 i tjänsteföreskrifterna, för tillfälligt anställda som omfattas av artikel 2 e i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna tillämpas.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för delegerade utanordnare, inklusive bekräftelse av instruktioner samt vilken roll den specialiserade instansen för finansiella oriktigheter ska ha.

Avsnitt 3

Regler för räkenskapsförare och förskottsförvaltare

Artikel 74

Regler för räkenskapsförare

1.   Räkenskapsförare kan åläggas disciplinärt ansvar eller betalningsansvar på de villkor och enligt de förfaranden som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna. Särskilt följande åtgärder utgör allvarliga fel som räkenskapsförare kan ställas till ansvar för:

a)

När de begår fel som orsakar förlust eller skada i fråga om de medel, tillgångar eller dokument som de ansvarar för.

b)

När de gör otillbörliga ändringar i bankkonton eller postgirokonton.

c)

När de gör inkasseringar eller utbetalningar som inte stämmer överens med motsvarande betalningskrav eller betalningsorder.

d)

När de inte kräver in inkomstbelopp som förfallit.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om räkenskapsförarnas ansvar vid fall av andra allvarliga fel.

Artikel 75

Regler för förskottsförvaltare

1.   Förskottsförvaltare kan åläggas disciplinärt ansvar eller betalningsansvar på de villkor och enligt de förfaranden som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna. Särskilt följande åtgärder utgör allvarliga fel som en förskottsförvaltare kan ställas till ansvar för:

a)

När de begår fel som orsakar förlust eller skada i fråga om de medel, tillgångar eller dokument som de ansvarar för.

b)

När de inte med korrekta dokument kan styrka betalningar de gjort.

c)

När de betalar till andra parter än berättigade betalningsmottagare.

d)

När de inte kräver in inkomstbelopp som förfallit.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om förskottsförvaltares ansvar vid fall av andra allvarliga fel.

KAPITEL 5

Handläggning av inkomster

Avsnitt 1

Tillhandahållande av egna medel

Artikel 76

Egna medel

1.   De inkomster som utgör egna medel enligt beslut 2007/436/EG, Euratom ska tas upp i budgeten i form av en beräkning uttryckt i euro. Beloppen ska göras tillgängliga i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för egna medel.

Avsnitt 2

Beräkning av fordringar

Artikel 77

Beräkning av en fordran

1.   När den behöriga utanordnaren förfogar över tillräcklig och tillförlitlig information om en åtgärd eller situation som kan leda till en fordran för unionen ska den behöriga utanordnaren upprätta en beräkning av fordringen.

2.   Den behöriga utanordnaren ska justera beräkningen av fordringen så snart som han eller hon får uppgift om en händelse som förändrar den åtgärd eller situation som gett upphov till beräkningen.

När ett betalningskrav upprättas för en åtgärd eller situation som tidigare gett upphov till en beräkning av en fordran ska den behöriga utanordnaren justera beräkningen.

Om betalningskravet uppgår till samma belopp som i den ursprungliga beräkningen av fordringen ska denna beräkning reduceras till noll.

3.   Trots vad som sägs i punkt 1 ska det inte göras någon sådan beräkning i förväg innan medlemsstaterna ställer de egna medel till förfogande för kommissionen som anges i beslut 2007/436/EG, Euratom och som betalas in av medlemsstaterna vid fastställda tidpunkter. För dessa belopp ska den behöriga utanordnaren upprätta ett betalningskrav.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för beräkningen av en fordran.

Avsnitt 3

Fastställande av fordringar

Artikel 78

Fastställande av fordringar

1.   Fastställandet av en fordran är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ska

a)

kontrollera att skulden existerar,

b)

bestämma eller kontrollera att skuldbeloppet är riktigt, och dess storlek,

c)

kontrollera fordringens förfallovillkor.

2.   Egna medel som ställs till kommissionens förfogande och varje fordran som är säker, likvid och förfallen till betalning ska fastställas genom ett betalningskrav som lämnas över till räkenskapsföraren, åtföljd av en debetnota ställd till gäldenären, och båda dokumenten ska upprättas av den behöriga utanordnaren.

3.   Betalningar som skett på felaktiga grunder ska återkrävas.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för fastställandet av fordringar, inbegripet förfaranden och styrkande dokument samt dröjsmålsränta.

Avsnitt 4

Godkännande av inkassering

Artikel 79

Godkännande av inkassering

1.   Ett godkännande av en inkassering är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren genom att utfärda ett betalningskrav ger räkenskapsföraren instruktion att inkassera den fordran som den behöriga utanordnaren har fastställt.

2.   Institutionen får formellt fastställa en fordran från andra personer än medlemsstater genom ett beslut som ska räknas som verkställbart i den mening som avses i artikel 299 i EUF-fördraget.

Om så krävs för att på ett effektivt sätt och i god tid skydda unionens ekonomiska intressen får kommissionen också under exceptionella omständigheter anta ett sådant verkställbart beslut på en annan institutions vägnar och begäran avseende fordringar som uppkommer i samband med personal för vilka tjänsteföreskrifterna gäller.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om fastställande av inkasseringsorder.

Avsnitt 5

Inkassering

Artikel 80

Regler om inkassering

1.   Räkenskapsföraren ska ansvara för betalningskraven för fordringar som den behöriga utanordnaren fastställt på vederbörligt sätt. Räkenskapsföraren ska utöva tillbörlig aktsamhet för att säkerställa att unionens fordringar betalas samt att unionens rättigheter tillvaratas.

Räkenskapsföraren ska kräva in medel genom avräkning i de fall samma gäldenär har en fordran på unionen. Sådana fordringar ska vara säkra, till ett fastställt belopp och förfallna till betalning.

2.   Om den delegerade utanordnaren överväger att avstå helt eller delvis från att kräva in en fastställd fordran ska han eller hon säkerställa att detta beslut är formellt korrekt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet. Beslutet att avstå från att kräva in en fordran ska vara motiverat. Utanordnaren får delegera beslutet om att avstå.

Den delegerade utanordnaren får helt eller delvis annullera en fastställd fordran. Det faktum att en fastställd fordran delvis har annullerats innebär inte att unionen avstår från rätten till den fastställda fordringen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om sättet för inkassering, inklusive inkassering genom avräkning, förfarandet för inkassering när någon frivillig betalning inte görs, beviljande av betalningsfrister, inkassering av böter och andra sanktioner, beslut om att avstå från en inkassering samt beslut om att annullera en fordran.

3.   Medlemsstaterna ska först och främst ansvara för att utföra kontroller och revisioner och för att återvinna felaktigt använda belopp, i enlighet med de sektorspecifika reglerna. Om medlemsstaterna själva upptäcker och korrigerar oriktigheter ska de befrias från kommissionens finansiella korrigeringar för dessa oriktigheter.

4.   Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar hos medlemsstaterna i syfte att från unionsfinansieringen utesluta utgifter som står i strid med gällande lag. Kommissionen ska grunda sina finansiella korrigeringar på fastställda belopp som använts felaktigt och de ekonomiska konsekvenserna för budgeten. När dessa belopp inte kan fastställas exakt får kommissionen tillämpa en extrapolerad korrigering eller schablonkorrigering i enlighet med de sektorspecifika reglerna.

Kommissionen ska när den finansiella korrigeringens belopp beslutas beakta arten och omfattningen på överträdelsen av gällande lag och de ekonomiska konsekvenserna för budgeten, inbegripet när det gäller brister i förvaltning och kontrollsystem.

Kriterierna för att fastställa finansiella korrigeringar och det förfarande som ska tillämpas får fastställas i de sektorspecifika reglerna.

5.   Metoden för att tillämpa extrapolerade korrigeringar eller schablonkorrigeringar ska fastställas i enlighet med de sektorspecifika reglerna så att kommissionen kan skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 81

Preskriptionstid

1.   Unionens fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på unionen ska preskriberas efter fem år; detta ska dock inte påverka tillämpningen av särskilda förordningar eller av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för unionens egna medel.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om preskriptionstiden.

Artikel 82

Nationella förvaltningars handläggning av unionens fordringar

Vid insolvensförfaranden ska unionens fordringar ges samma förmånsbehandling som fordringar av samma art vid offentliga organ i den medlemsstat där förfarandet för att kräva in fordringarna äger rum.

Artikel 83

Böter och viten som åläggs av kommissionen och upplupen ränta som genereras av sådana belopp

1.   Böter, viten och sanktioner, liksom upplupna räntor och annan inkomst som genererats i dessa fall, inte införas som inkomster i budgeten så länge motsvarande beslut kan upphävas av Europeiska unionens domstol.

2.   De belopp som avses i punkt 1 ska bokföras som budgetinkomster så snart som möjligt och senast året efter det att alla rättsmedel är uttömda. Belopp som till följd av ett beslut av EU-domstolen ska återbetalas till den enhet som betalat ut dem ska inte bokföras som budgetinkomster.

3.   Punkt 1 ska inte gälla beslut om avslutande av räkenskaperna eller om finansiella korrigeringar.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för belopp som mottas i form av böter, viten och upplupna räntor.

KAPITEL 6

Handläggning av utgifter

Artikel 84

Finansieringsbeslut

1.   Varje utgift ska vara föremål för ett åtagande, en kontroll, ett godkännande och en betalning.

2.   Utom när det gäller anslag som kan genomföras utan någon grundläggande akt i enlighet med artikel 54.2 första stycket led e ska ett utgiftsåtagande föregås av ett finansieringsbeslut som fattats av en institution eller av de myndigheter till vilka ansvaret för sådana beslut delegerats.

3.   Det finansieringsbeslut som avses i punkt 2 ska innehålla uppgifter om det mål som man vill uppnå, de förväntade resultaten, genomförandemetoderna och det totala beloppet. Beslutet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en indikation på det belopp som avdelas för varje åtgärd och en tidtabell för genomförandet.

Vid indirekt förvaltning ska finansieringsbeslutet också specificera den enhet eller den person som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c, vilka kriterier som tillämpats för att utse enheten eller personen och vilka uppgifter som enheten eller personen tilldelats.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om finansieringsbeslut.

Avsnitt 1

Utgiftsåtaganden

Artikel 85

Typer av åtaganden

1.   Ett budgetmässigt åtagande ska bestå i att avdela de anslag som är nödvändiga för att effektuera senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden.

Ett rättsligt åtagande är den handling genom vilken utanordnaren ingår eller konstaterar en förpliktelse som ger upphov till en utgift.

Det budgetmässiga och det rättsliga åtagandet ska ingås av samma utanordnare, utom i de vederbörligen motiverade fall som anges i de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om typer av åtaganden, antagande av övergripande åtaganden, enhetligt undertecknande samt administrativa utgifter som täcks av preliminära åtaganden.

3.   Budgetmässiga åtaganden ska delas in i följande kategorier:

a)

Enskilt: Ett budgetmässigt åtagande ska benämnas enskilt om mottagaren och utgiftsbeloppet är fastställt.

b)

Övergripande: Ett budgetmässigt åtagande ska benämnas övergripande om minst en av de uppgifter som krävs för att identifiera ett enskilt åtagande fortfarande är obestämd.

c)

Preliminärt: Ett budgetmässigt åtagande ska benämnas preliminärt om det är avsett att täcka sådana utgifter som avses i artikel 170 eller löpande utgifter av administrativ natur där varken beloppet eller slutmottagarna har fastställts slutgiltigt.

4.   Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över fler än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden endast om detta är tillåtet enligt den grundläggande akten eller om det gäller de administrativa utgifterna.

Artikel 86

Regler för åtaganden

1.   För varje åtgärd som kan ge upphov till utgifter som belastar budgeten ska den behöriga utanordnaren ingå ett budgetmässigt åtagande innan han eller hon ingår ett rättsligt åtagande gentemot tredje man eller överför medel till en förvaltningsfond på grundval av artikel 187.

2.   Kravet i punkt 1 att ett rättsligt åtagande måste föregås av ett budgetmässigt ska inte gälla rättsliga åtaganden som sker efter det att en krissituation har förklarats råda inom ramen för kontinuitetsplanen, enligt de förfaranden som kommissionen eller annan institution antagit som en del av sitt administrativa oberoende.

3.   Vid humanitära insatser, civilskyddsinsatser och insatser i krissituationer ska kravet i punkt 1 inte gälla om det är nödvändigt att ingå ett rättsligt åtagande med tredje man omedelbart för att unionens insatser ska kunna genomföras effektivt och kontering av det enskilda budgetmässiga åtagandet på förhand inte är möjlig. Konteringen av det budgetmässiga åtagandet ska ingås utan dröjsmål efter det att ett rättsligt åtagande ingåtts med tredjeparter.

4.   Med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i del II avdelning IV ska övergripande budgetmässiga åtaganden täcka hela den sammanlagda kostnaden för motsvarande enskilda rättsliga åtaganden som ingås till och med den 31 december år n+1.

Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 85.4 och 203.2 ska de enskilda rättsliga åtaganden som har avseende på enskilda eller preliminära budgetmässiga åtaganden ingås senast den 31 december år n.

Vid utgången av de perioder som anges i första och andra stycket ska den behöriga utanordnaren frigöra den outnyttjade delen av sådana budgetmässiga åtaganden.

När ett enskilt rättsligt åtagande ingås som en följd av ett övergripande budgetmässigt åtagande ska den behöriga utanordnaren, innan denne skriver under åtagandet, föra in beloppet i budgeträkenskaperna och räkna av beloppet mot det övergripande budgetmässiga åtagandet.

5.   För budgetmässiga och rättsliga åtaganden som ingåtts för projekt som sträcker sig över en längre period än ett budgetår ska det – med undantag för personalutgifter – fastställas en tidsfrist inom vilken åtagandena ska vara uppfyllda; tidsfristen ska fastställas i överensstämmelse med principen om sund ekonomisk förvaltning.

De delar av dessa åtaganden som inte har uppfyllts sex månader efter detta datum ska dras tillbaka i enlighet med artikel 15.

Om inga betalningar i den mening som avses i artikel 90 har skett för ett givet rättsligt åtagande inom två år efter det att det undertecknats ska det motsvarande budgetmässiga åtagandet dras tillbaka förutom där detta belopp avser ett fall som är föremål för tvistlösning i domstol eller skiljedomsorgan eller då särskilda bestämmelser fastställts genom sektorsspecifika regler.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för budgetmässiga och rättsliga åtaganden inklusive registrering av enskilda åtaganden.

Artikel 87

Kontroller i samband med åtaganden

1.   När ett budgetmässigt åtagande ingås, ska den behöriga utanordnaren försäkra sig om

a)

att rätt budgetrubrik belastas,

b)

att det finns disponibla anslag,

c)

att utgifterna överensstämmer med fördragen, budgeten, denna förordning, de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning samt alla akter som antagits enligt fördragen och alla andra förordningar, och

d)

att principen för en sund ekonomisk förvaltning följs. Beslut om huruvida det är lämpligt att förfinansiering betalas ut, och i så fall till vilket belopp, ska grunda sig på hur länge åtgärden planeras pågå, framstegen med genomförandet samt de ekonomiska risker som en sådan förfinansiering för med sig.

2.   När ett rättsligt åtagande registreras genom fysisk eller elektronisk underskrift ska utanordnaren försäkra sig om

a)

att det finns täckning för åtagandet i form av motsvarande budgetmässiga åtagande,

b)

att utgifterna är korrekta och överensstämmer med fördragen, budgeten, denna förordning, de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning samt med alla akter som antagits i enlighet med fördragen och andra förordningar, och

(c)

att principen för en sund ekonomisk förvaltning följs.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för kontrollerna i samband med åtaganden.

Avsnitt 2

Kontroll av utgifter

Artikel 88

Kontroll av utgifter

1.   Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ska

a)

kontrollera att borgenärens anspråk existerar,

b)

bestämma eller kontrollera att skuldbeloppet är riktigt, och dess storlek,

c)

kontrollera fordringens förfallovillkor.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för kontroll av utgifter, inklusive godkännande av betalningar för personalutgifter och mellanliggande betalningar och slutbetalningar för upphandlingskontrakt och bidrag, godkännande för förfinansieringsbetalningar samt konkretisering av påskrifterna ”kan betalas” och ”i sin ordning”.

Avsnitt 3

Godkännande av utgifter

Artikel 89

Godkännande av utgifter

1.   Godkännandet av en utgift är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren, efter att ha bekräftat att det finns disponibla anslag, genom att utfärda en betalningsorder ger räkenskapsföraren instruktion att betala en utgift som den behöriga utanordnaren har kontrollerat.

Om periodiska utbetalningar görs för tjänster, inklusive hyrestjänster eller varuleveranser får utanordnare på grundval av sin riskanalys besluta om betalning med autogirering.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för godkännande av utgifter, inklusive vilka uppgifter som är obligatoriska för betalningsorder samt utanordnarens kontroll av betalningsorder.

Avsnitt 4

Betalning av utgifter

Artikel 90

Typer av betalningar

1.   En betalning får endast ske under förutsättning att det är styrkt att motsvarande verksamhet överensstämmer med bestämmelserna i den grundläggande akten eller kontraktet och omfattar en eller flera av följande transaktioner:

a)

En betalning av hela det utestående beloppet.

b)

En betalning av utestående belopp på något av följande sätt:

i)

En förhandsfinansiering, eventuellt uppdelad i flera utbetalningar, som får ske efter det att delegeringsöverenskommelsen, kontraktet eller bidragsöverenskommelsen har undertecknats eller efter delgivning av bidragsbeslutet.

ii)

En eller flera mellanliggande betalningar, som ska motsvaras av ett delvis genomförande av åtgärden.

iii)

Slutbetalning av utestående belopp, som får ske när åtgärden är helt genomförd.

2.   I budgeträkenskaper ska det vid varje betalning göras åtskillnad mellan de olika typer av betalning som avses i punkt 1.

3.   De redovisningsregler som avses i artikel 152 ska omfatta regler för avslutning av förfinansieringen i räkenskaperna och för godtagande av kostnader såsom stödberättigande.

4.   Den behöriga utanordnaren ska regelbundet räkna av de belopp som betalas ut i förfinansiering med hänsyn tagen till det underliggande projektets ekonomiska karaktär och tidsplan.

Om den behöriga utanordnaren anser att det vore ineffektivt att begära en finansieringsöversikt från mottagare och kontraktsparter, ska han eller hon, för bidrag eller kontrakt på mer än 5 000 000 EUR, minst en gång om året erhålla information från dem om kumulerade utgifter.

Vid tillämpning av det andra stycket ska lämpliga bestämmelser för detta föras in i kontrakt, bidragsbeslut, bidragsöverenskommelser och delegeringsöverenskommelser.

Denna punkt påverkar inte de särskilda reglerna i del II avdelning IV.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om typer av betalningar och styrkande dokument.

Artikel 91

Disponibla medel som gräns för betalningarna

Betalning ska utföras av räkenskapsföraren inom ramen för de disponibla medlen.

Avsnitt 5

Tidsfrister för handläggning av utgifter

Artikel 92

Tidsfrister

1.   Betalningar ska genomföras inom:

a)

90 kalenderdagar för delegeringsöverenskommelser, kontrakt, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut i vilka de tekniska tjänster eller åtgärder som tillhandahålls är särskilt svåra att utvärdera och där betalning kan ske endast om en rapport eller ett intyg godkänns.

b)

60 kalenderdagar för alla andra delegeringsöverenskommelser, kontrakt, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut för vilka betalning kan ske endast om en rapport eller ett intyg godkänns.

c)

30 kalenderdagar för alla andra delegeringsöverenskommelser, kontrakt, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut.

2.   Den behöriga utanordnaren kan avbryta tidsfristen för betalning om:

a)

beloppet i betalningsansökningen inte är berättigat, eller

b)

lämpliga styrkande handlingar inte har lagts fram.

Om den behöriga utanordnaren får uppgifter som kan skapa tvivel kring huruvida en kostnad i en betalningsansökning verkligen är stödberättigad, kan utanordnaren senarelägga tidsfristen för betalning för att kontrollera, däribland genom kontroller på plats, att utgiften verkligen är stödberättigad.

3.   Berörda borgenärer ska skriftligen meddelas om skälen till den avbrutna betalningen.

4.   Om avbrottet är längre än två månader får borgenären begära ett beslut från den behöriga utanordnaren om ett eventuellt fortsatt avbrott.

5.   Utom när det gäller medlemsstater ska, vid utgången av de tidsfrister som anges i punkt 1, borgenären ha rätt till ränta.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för tidsfrister för betalningar och för fastställande på vilka villkor borgenärer som får betalt för sent ska ha rätt till dröjsmålsränta som i dessa fall ska belasta samma budgetrubrik som den ursprungliga utgiften.

KAPITEL 7

Datasystem och e-förvaltning

Artikel 93

Elektronisk handläggning av transaktioner

1.   Om inkomster eller utgifter förvaltas med hjälp av datasystem får handlingar undertecknas genom ett datoriserat eller elektroniskt förfarande.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om elektronisk handläggning av transaktioner.

Artikel 94

Överföring av handlingar

All överföring av handlingar mellan institutionerna och medlemsstaterna får ske i elektronisk form, förutsatt att detta först har godkänts av de berörda institutionerna och medlemsstaterna.

Artikel 95

e-Förvaltning

1.   Vid delad förvaltning ska allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen ske på det sätt som anges i de sektorsspecifika reglerna. Dessa regler ska säkerställa driftskompatibilitet mellan insamlade uppgifter och uppgifter som mottagits och överförts i samband med förvaltningen av budgeten.

2.   Institutionerna och genomförandeorganen, samt de organ som avses i artikel 208, ska fastställa och tillämpa enhetliga standarder för elektronisk information som lämnas till tredjeparter som deltar i upphandlings- och bidragsförfaranden. De ska i största möjliga utsträckning utforma och tillämpa enhetliga standarder för överlämnandet, lagringen och bearbetningen av uppgifter som lämnats i samband med bidrags- och upphandlingsförfaranden, och för detta ändamål inrätta ett gemensamt ”område för utbyte av elektroniska uppgifter” för potentiella mottagare, mottagare eller anbudssökande och anbudsgivare.

3.   Kommissionen ska regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i genomförandet av e-förvaltning.

KAPITEL 8

Administrativa principer

Artikel 96

God förvaltning

1.   Den behöriga utanordnaren ska utan dröjsmål tillkännage behovet att lägga fram bevismaterial och/eller dokumentation, deras form och nödvändiga innehåll, samt i förekommande fall en preliminär tidsplan för slutförande av tilldelningsförfarandet.

2.   Om, på grund av ett uppenbart skrivfel från en sökande eller en anbudsgivare, sökanden eller anbudsgivaren underlåter att lägga fram något bevismaterial eller ge någon förklaring ska utvärderingskommittén eller i förekommande fall den behöriga utanordnaren, utom i vederbörligen motiverade fall, uppmana sökanden eller anbudsgivaren att tillhandahålla den saknade informationen eller klarlägga stödjande dokument. Sådan information eller sådana klarlägganden får inte väsentligen ändra förslaget eller upphandlingsvillkoren.

Artikel 97

Angivande av möjligheter till omprövning

Om en utanordnares procedurbeslut får negativa konsekvenser för en sökandes eller anbudsgivares, mottagares eller kontraktsparts rättigheter, ska i detta beslut anges vilka administrativa och/eller juridiska möjligheter till omprövning som är tillgängliga för att bestrida detta beslut.

Det ska särskilt anges omprövningens karaktär, det eller de organ som handlägger ärendet samt vilka tidsgränser som är tillämpliga.

KAPITEL 9

Internrevisorn

Artikel 98

Utseende av internrevisor

1.   Varje institution ska inrätta en funktion för intern revision som ska skötas enligt relevanta internationella normer. Den av institutionen utsedda internrevisorn ska gentemot institutionen vara ansvarig för att kontrollera att systemen och förfarandena för att genomföra budgeten fungerar tillfredsställande. Internrevisorn får inte samtidigt utöva befogenheter som utanordnare eller räkenskapsförare.

2.   Vid intern revision av utrikestjänsten ska chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 56.2 omfattas av de kontrollbefogenheter som kommissionens internrevisor har vad gäller den ekonomiska förvaltning som vidaredelegerats till dem.

Kommissionens internrevisor ska också fungera som internrevisor för utrikestjänsten beträffande genomförandet av det budgetavsnitt som gäller denna, om inte annat följer av artikel 213.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om utseende av internrevisor.

Artikel 99

Internrevisorns befogenheter och ansvar

1.   Internrevisorn ska ge råd till sin institution i fråga om riskhantering genom att på oberoende basis avge yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja en sund ekonomisk förvaltning.

Internrevisorn ska särskilt ansvara för att

a)

bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och tillräckligt effektiva, samt bedöma hur de olika avdelningarna genomför politik, program och åtgärder med hänsyn tagen till de risker som är förenade med detta,

b)

bedöma om de system för intern kontroll och internrevision som används vid varje transaktion för budgetens genomförande är ändamålsenliga och effektiva.

2.   Internrevisorns befogenheter ska omfatta hela institutionens verksamhet och alla dess avdelningar. Han eller hon ska ha fullständig och obegränsad tillgång till de uppgifter han eller hon behöver för sin tjänsteutövning, vid behov på plats, inklusive i medlemsstaterna och i tredjeländer.

Internrevisorn ska ta del av utanordnarens den årliga verksamhetsrapporten liksom av andra uppgifter som fastställts.

3.   Internrevisorn ska rapportera till institutionen om sina konstateranden och rekommendationer. Institutionen ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att följa upp rekommendationer som härrör från revision. Internrevisorn ska vidare förelägga institutionen en årlig rapport om internrevisionen med angivande av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, rekommendationer som gjorts och de åtgärder som vidtagits med avseende på dessa rekommendationer.

4.   Kontaktuppgifterna till internrevisorn ska göras tillgängliga av institutionen för alla fysiska och juridiska personer som arbetar med ärenden knutna till kostnader så att de kan kontakta internrevisorn konfidentiellt.

5.   Institutionen ska varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport innehållande en sammanfattning av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, rekommendationer som gjorts och de åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer.

6.   Internrevisorns rapport och granskningsresultat, liksom institutionens rapport, ska bli tillgänglig för allmänheten först efter det att internrevisorn godkänt de åtgärder som ska vidtas för deras genomförande.

7.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om internrevisorns befogenheter och skyldigheter.

Artikel 100

Internrevisorns oberoende

1.   Särskilda regler tillämpliga på internrevisorn ska fastställas av institutionen för att garantera internrevisorns totala oberoende i sin tjänsteutövning och fastställa internrevisorns ansvarsområden.

Om internrevisorn är en anställd ska han eller hon utöva exklusiva revisionsuppgifter med fullt oberoende och åläggas ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om internrevisorns oberoende och ansvar, inklusive internrevisorns rätt att väcka talan vid Europeiska unionens domstol.

AVDELNING V

OFFENTLIG UPPHANDLING

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1

Tillämpningsområde och principer för tilldelning av kontrakt

Artikel 101

Definition av offentligt kontrakt

1.   Med ett offentligt kontrakt avses ett kontrakt mot ersättning som ingås skriftligen av en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i den mening som avses i artiklarna 117 och 190, och som gäller tillhandahållande mot betalning av lös eller fast egendom eller tjänster, eller utförande av bygg- och anläggningsarbeten, där betalningen helt eller delvis belastar budgeten.

Kontrakten kan avse:

a)

fastigheter,

b)

leverans av varor,

c)

bygg- och anläggningsarbeten, eller

d)

tillhandahållande av tjänster.

2.   Ramavtal är avtal som ingås mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en viss tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet. De ska regleras av bestämmelserna i denna avdelning gällande tilldelningsförfarande, inklusive offentliggörande.

3.   Med undantag för artiklarna 106–109ska denna avdelning inte tillämpas på bidrag eller på kontrakt om tekniskt bistånd som ingås med EIB eller Europeiska investeringsfonden.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om definition och räckvidd av upphandlingskontrakt, inklusive ramavtal och särskilda avtal.

Artikel 102

Principer för offentliga kontrakt

1.   Alla offentliga kontrakt som helt eller delvis finansieras genom budgeten ska respektera principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering.

2.   Alla upphandlingskontrakt ska utlysas med så brett deltagande som möjligt, utom i de fall då förhandlat förfarande enligt i artikel 104.1 d används.

Upphandlande myndigheter får inte använda ramavtal felaktigt eller på ett sätt som har som avsikt att, eller faktiskt, förhindra, inskränka eller snedvrida konkurrensen.

Avsnitt 2

Offentliggörande

Artikel 103

Offentliggörande av offentliga upphandlingsförfaranden

1.   Alla kontrakt där värdet överstiger tröskelvärdena i artikel 118 eller 190 ska offentliggöras av de upphandlande myndigheterna i Europeiska unionens officiella tidning.

Offentliggörande av meddelandet om upphandling får bara underlåtas i de fall som anges i artikel 104.2 samt vid de fall av upphandling av tjänster som omfattas av bilaga II B i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (17).

Vid offentliggörande efter att kontrakt tilldelats får vissa uppgifter utelämnas om en publicering av dessa uppgifter skulle hindra tillämpningen av lagstiftningen, stå i strid med det allmänna intresset, vara till skada för offentliga eller privata företags legitima affärsintressen eller snedvrida den lojala konkurrensen mellan dessa.

2.   Kontrakt där värdet understiger tröskelvärdena i artikel 118 eller artikel 190 och de tjänsteupphandlingar som anges i bilaga II B till direktiv 2004/18/EG skall publiceras på lämpligt sätt.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om kraven om utlysning av kontrakt och offentliggörande av meddelanden.

Avsnitt 3

Upphandlingsförfaranden

Artikel 104

Upphandlingsförfaranden

1.   Upphandlingsförfaranden får ske i någon av följande former:

a)

Öppen anbudsinfordran.

b)

Selektiv anbudsinfordran.

c)

Formgivningstävling.

d)

Förhandlat förfarande.

e)

Konkurrenspräglad dialog.

Om ett offentligt kontrakt eller ramavtal är av intresse för två eller fler institutioner, genomförandeorgan eller organ som avses i artiklarna 208 och 209, och alltid när det går att göra effektivitetsvinster, ska de berörda upphandlande myndigheterna försöka genomföra upphandlingsförfarandet på interinstitutionell grundval.

Om ett offentligt kontrakt eller ramavtal behövs för en gemensam åtgärd som genomförs av en institution och en eller fler upphandlande myndigheter från en medlemsstat får upphandlingsförfarandet genomföras gemensamt av institutionen och de upphandlande myndigheterna, i vissa situationer som närmare anges i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning.

Gemensam upphandling får genomföras med Efta-stater och unionens kandidatländer, om denna möjlighet uttryckligen föreskrivs i ett bilateralt eller multilateralt fördrag.

2.   Om kontrakt där värdet överstiger tröskelvärdena i artiklarna 118 eller 190 får förhandlat förfarande endast användas i de fall som anges i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning.

2a.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om typer av upphandlingsförfaranden, gemensam upphandling, kontrakt till lågt värde och betalning mot faktura.

Artikel 105

Upphandlingsdokumentens innehåll

Upphandlingsdokumenten ska innehålla en fullständig, tydlig och precis beskrivning av kontraktsföremålet och specificera vilka uteslutnings-, urvals- och tilldelningskriterier som tillämpas på kontraktet.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för upphandlingsdokumentens innehåll, inbegripet möjligheten till och villkor för översyn av priset samt tekniska specifikationer.

Artikel 106

Kriterier för uteslutning från deltagande i upphandlingsförfaranden

1.   Anbudssökande eller anbudsgivare ska uteslutas från deltagande i upphandlingsförfaranden om

a)

de är i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer eller har avbrutit sin näringsverksamhet, är föremål för förfaranden avseende dessa omständigheter, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

b)

de själva eller personer med befogenhet att företräda dem eller fatta beslut på deras vägnar eller som kontrollerar dem har fällts för brott mot yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dom av en behörig myndighet i en medlemsstat,

c)

de har gjort sig skyldiga till ett allvarligt fel i yrkesutövningen, såvida detta på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten, inklusive enligt avgöranden av EIB och internationella organisationer,

d)

de inte har fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där de är etablerade eller i det land där den upphandlande myndigheten finns, eller i det land där kontraktet ska genomföras,

e)

de själva eller personer med befogenhet att företräda dem eller fatta beslut på deras vägnar eller som kontrollerar dem i en lagakraftvunnen dom har dömts för bedrägeri, korruption, deltagande i kriminella organisationer, penningtvätt eller någon annan olaglig verksamhet, om denna olagliga verksamhet skadar unionens ekonomiska intressen,

f)

de är föremål för administrativa sanktioner som avses i artikel 109.1.

Led a–d i första stycket ska inte vara tillämpliga för inköp av varor på särskilt gynnsamma villkor, antingen hos en varuleverantör som slutgiltigt avslutar sin affärsverksamhet eller hos en god man eller en likvidator vid insolvensförfarande, offentligt ackord eller förfarande av liknande slag som finns i nationell lagstiftning.

Led b och e i första stycket ska inte vara tillämpliga om en anbudssökande eller anbudsgivare kan visa att lämpliga åtgärder har vidtagits mot de personer med befogenhet att företräda dem eller fatta beslut på deras vägnar eller som kontrollerar dem och som har fällts i en sådan dom som avses i led b eller e i första stycket.

2.   I ett förhandlat förfarande där kontraktet av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt bara kan tilldelas en viss ekonomisk aktör får institutionen besluta att inte utesluta denna aktör på någon av de grunder som anges i punkt 1 första stycket leden a, c och d om det är nödvändigt att göra så för att säkerställa kontinuiteten i institutionens verksamhet. Detta beslut ska i sådana fall vederbörligen motiveras av institutionen.

3.   Anbudssökande eller anbudsgivare ska lämna intyg på att de inte befinner sig i någon av de situationer som förtecknas i punkt 1. Den upphandlande myndigheten får dock avstå från att begära sådana intyg vid kontrakt till mycket lågt värde.

För att främja en korrekt tillämpning av punkt 1 ska den anbudssökande eller anbudsgivaren, närhelst den upphandlande myndigheten så begär

a)

om den anbudssökande eller anbudsgivaren är en juridisk person – lämna information om ägarskap eller ledning, kontroll och befogenhet att företräda den juridiska personen samt intyga att den inte befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 1,

(b)

om underentreprenad planeras – lämna intyg på att underleverantören inte befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 1.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för:

a)

kriterier för uteslutning från deltagande i anbudsförfaranden, inklusive regler om olaglig verksamhet som föranleder uteslutning,

b)

vilka intyg som krävs för att visa att inga skäl till uteslutning föreligger, och

c)

varaktigheten för en uteslutning. En sådan uteslutning får inte överskrida 10 år.

Artikel 107

Kriterier för uteslutning i samband med tilldelning

1.   Kontrakt får inte tilldelas anbudssökande och anbudsgivare som i samband med upphandlingsförfarandet för det kontraktet

a)

befinner sig i intressekonflikt,

b)

har lämnat felaktiga uppgifter till den upphandlande myndigheten i fråga om de krav som måste uppfyllas för att få delta i upphandlingsförfarandet, eller som inte lämnat de uppgifter som krävs,

c)

befinner sig i någon av de situationer som föranleder uteslutning, som anges i artikel 106.1, med avseende på upphandlingsförfarandet.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om kriterier för uteslutning under upphandlingsförfarandet och fastställande av de intyg som kan anses vara tillräckliga för att visa att inga skäl till uteslutning föreligger. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på uteslutningens varaktighet.

Artikel 108

Central databas över uteslutna

1.   Den centrala databas över uteslutna som ska inrättas och skötas av kommissionen ska innehålla närmare uppgifter om anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i en av de situationer som anges i artiklarna 106, 109.1 första stycket led b och 109.2 a. Databasen ska vara gemensam för institutionerna, genomförandeorganen och de organ som avses i artikel 208. Europaparlamentet och rådet ska varje år informeras om antalet nya fall och det totala antalet fall som finns i databasen.

2.   Myndigheterna i medlemsstaterna och tredjeländer samt andra organ än de som anges i punkt 1, som deltar i genomförandet av budgeten i enlighet med artiklarna 58 och 61, ska till den behöriga utanordnaren meddela information om anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i en av de situationer som anges i artikel 106.1 första stycket led e, där den berörda aktörens beteende skadat unionens ekonomiska intressen. Utanordnaren ska godkänna denna information och anmoda räkenskapsföraren att föra in den i databasen.

De myndigheter och organ som avses i första stycket ska ha tillgång till den information som ingår i databasen och ta hänsyn till den, när så är lämpligt och på eget ansvar, vid tilldelningen av kontrakt som är kopplade till genomförandet av budgeten.

3.   ECB, EIB och Europeiska investeringsfonden ska ha tillgång till informationen i databasen i syfte att skydda sina egna tillgångar, och får använda sig av den på det sätt de själva finner lämpligt och på eget ansvar i samband med tilldelningen av kontrakt i enlighet med sina respektive upphandlingsregler.

De ska till kommissionen meddela uppgifter om anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i en av de situationer som avses i artikel 106.1 första stycket led e om den ekonomiska aktören i fråga handlat på ett sätt som skadat unionens ekonomiska intressen.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om den centrala databasen med uteslutningar, inbegripet definitionen av standardiserade förfaranden och tekniska specifikationer för driften av databasen.

5.   Myndigheter i tredjeländer får ges tillgång endast om reglerna i artikel 9 i förordning (EG) nr 45/2001 uppfylls och efter en utvärdering av varje enskilt fall.

Artikel 109

Administrativa och ekonomiska sanktioner

1.   Den upphandlande myndigheten får besluta om administrativa och/eller ekonomiska sanktioner i följande fall för följande parter:

a)

Kontraktsparter, anbudssökande eller anbudsgivare i de fall som avses i artikel 107.1 b.

b)

Kontraktsparter som på ett allvarligt sätt har konstaterats bryta mot sina skyldigheter som täcks av budgeten.

Under alla omständigheter måste dock den upphandlande myndigheten först ge den berörda personen tillfälle att lägga fram sina synpunkter.

2.   De sanktioner som avses i punkt 1 ska stå i proportion till kontraktets betydelse och hur allvarlig förseelsen är, och får bestå av

a)

att den anbudssökande, anbudsgivaren eller kontraktsparten utesluts från deltagande i upphandlingar och inte får beviljas bidrag som finansieras genom budgeten under en period på upp till tio år, och/eller

b)

att den anbudssökande eller anbudsgivaren eller kontraktsparten blir föremål för ekonomiska sanktioner upp till värdet på det aktuella kontraktet.

3.   I syfte att förstärka skyddet av unionens ekonomiska intressen får institutionerna, i enlighet med principen om proportionalitet, besluta att offentliggöra sina beslut om administrativa och ekonomiska sanktioner enligt punkt 1 efter att det förfarande som avses i punkt 1 till fullo följts.

Det beslut att offentliggöra ett beslut om administrativa och ekonomiska sanktioner som avses i första stycket ska i synnerhet beakta allvaret i förseelsen, inbegripet dess inverkan på unionens ekonomiska intressen och anseende samt hur lång tid som förflutit sedan det inträffade, förseelsens varaktighet, eventuella upprepningar, den berörda enhetens uppsåt eller den grad av försummelse den gjort sig skyldig till samt vilka steg som vidtagits av den för att rätta till situationen.

Beslutet om offentliggörande ska ingå i beslutet om administrativa och ekonomiska sanktioner och ska uttryckligen föreskriva att beslutet om sanktioner, eller en sammanfattning av detta, ska offentliggöras på institutionens internetsida.

I syfte att garantera en avskräckande effekt ska den offentliggjorda sammanfattningen innehålla namnet på den person som är ansvarig för förseelsen, en kort beskrivning av förseelsen, det berörda programmet samt uteslutningens varaktighet och/eller beloppet för eventuella ekonomiska sanktioner.

Beslutet ska offentliggöras efter det att alla rättsmedel mot beslutet är uttömda eller efter att tidsfristen för omprövning löpt ut, och offentliggörandet ska kvarstå på internetsidan till dess att uteslutningsperioden löpt ut eller till sex månader efter betalningen av de ekonomiska sanktionerna då dessa sanktioner utgör den enda beslutade åtgärden.

När det gäller fysiska personer ska beslutet om offentliggörande fattas med vederbörlig hänsyn till rätten till integritet och med iakttagande av de rättigheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 45/2001.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för administrativa och ekonomiska sanktioner för anbudsgivare eller anbudssökande som har lämnat felaktiga uppgifter, begått väsentliga fel, begått oriktigheter eller bedrägeri eller som på ett allvarligt sätt konstaterats bryta mot sina avtalsmässiga skyldigheter.

Artikel 110

Tilldelningskriterier för kontrakt

1.   Kontrakt ska tilldelas med utgångspunkt i de tilldelningskriterier som är tillämpliga på anbudets innehåll sedan kapacitet hos de ekonomiska aktörerna, som ej uteslutits med anledning av artiklarna 106, 107 och 109.2 a, har kontrollerats i enlighet med urvalskriterierna enligt upphandlingsdokumenten.

2.   Kontrakt ska tilldelas den som erbjuder det lägsta priset eller den vars bud ekonomiskt sett är mest fördelaktigt.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för urvalskriterierna och tilldelningskriterierna. Kommissionen ska dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på de dokument som styrker ekonomisk och finansiell kapacitet samt närmare bestämmelser om elektroniska auktioner och upphandlingar till avvikande lågt värde.

Artikel 111

Inlämning av anbud

1.   Förfarandena för inlämning och mottagande av anbud ska vara utformade så att det kan garanteras att verklig konkurrens råder och att anbudens innehåll förblir hemligt till dess att de öppnas samtliga på en och samma gång.

2.   Kommissionen ska med hjälp av lämpliga metoder och genom tillämpning av artikel 95 se till att anbudsgivare får föra in anbudets innehåll och eventuella styrkande handlingar i ett elektroniskt format (e-upphandling).

Kommissionen ska senast den 28 oktober 2014 och därefter regelbundet avge rapport till Europaparlamentet och rådet om hur genomförandet av denna bestämmelse fortskrider.

3.   Om det bedöms vara lämpligt och rimligt får den upphandlande myndigheten kräva att anbudsgivarna i förväg ställer en säkerhet som garanti för att anbuden inte dras tillbaka.

4.   Utom där kontrakten omfattar låga värden enligt artikel 104.3 ska ansökningarna eller anbuden alltid öppnas av en särskild kommitté som utses för ändamålet. Alla ansökningar eller anbud som denna kommitté inte bedömer vara förenliga med gällande bestämmelser ska förkastas.

5.   Alla anbudsansökningar eller anbud som den kommitté som ansvarar för öppnandet förklarar vara formellt korrekta ska därefter bedömas utifrån kriterierna i upphandlingsdokumenten, i syfte att lämna förslag till den upphandlande myndigheten om kontraktstilldelningen eller om att inleda en elektronisk auktion.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för inlämnande av anbud och fastställa tidsgränserna för mottagande av anbud och ansökningar om deltagande och tiden för tillgång till anbudshandlingar samt tidsfrister i brådskande fall. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på olika kommunikationsmetoder och närmare bestämmelser om säkerheter för anbud, öppnande av anbud, ansökningar om deltagande och den kommitté som ansvarar för utvärderingen av anbuden och ansökningarna om att få delta.

Artikel 112

Principerna om likabehandling och öppenhet

1.   Medan upphandlingsförfarandet pågår får kontakter mellan de anbudssökande eller anbudsgivarna och den upphandlande myndigheten endast ske på ett sätt som säkerställer öppenhet och likabehandling. Sådana kontakter får varken leda till att villkoren för anbudsförfarandet ändras eller till att ett enskilt anbud ändras.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om principerna om likabehandling och öppenhet. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för vilka kontakter som är tillåtna mellan de upphandlande myndigheterna och anbudsgivarna under tilldelningsförfarandet, de uppgifter som minst ska ingå i utvärderingsprotokollet samt de uppgifter som minst ska ingå i beslut som fattas av den upphandlande myndigheten.

Artikel 113

Beslut om tilldelning

1.   Den behöriga utanordnaren ska avgöra vem som ska tilldelas kontraktet, utifrån de i förväg fastställda urvals- och tilldelningskriterier som anges i upphandlingsdokumenten samt upphandlingsreglerna.

2.   Den upphandlande myndigheten ska informera alla anbudssökande och anbudsgivare vars ansökningar eller anbud förkastats om orsaken till detta samt längden på den frysningsperiod som avses i artikel 118.2. Den upphandlande myndigheten ska informera alla anbudsgivare som lämnat anbud som inte fallit för uteslutningskriterierna och som uppfyller urvalskriterierna ska, om de skriftligen begär detta, informeras om vilka relativa kvaliteter och fördelar som kännetecknar det anbud som slutligen valts, samt namnet på den som lämnat det anbudet.

Information behöver dock inte lämnas ut om detta skulle hindra tillämpningen av lagstiftningen, stå i strid med det allmänna intresset, vara till skada för offentliga eller privata företags legitima affärsintressen eller snedvrida den lojala konkurrensen mellan dessa.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om tilldelningsbeslutet och undertecknandet och genomförandet av kontraktet.

Artikel 114

Avbrytande av upphandlingsförfarandet

Fram till dess att ett kontrakt undertecknats ska den upphandlande myndigheten ha rätt att avstå från att ingå ett enskilt kontrakt eller att avbryta upphandlingsförfarandet utan att anbudssökande eller anbudsgivare kan göra anspråk på någon ersättning.

Sådana beslut ska motiveras, och anbudsgivarna och de anbudssökande ska underrättas.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om avbrytande av upphandlingsförfarandet.

Avsnitt 4

Säkerheter och korrigerande åtgärder

Artikel 115

Säkerheter

Till skillnad från när det rör sig om kontrakt till låga värden får den upphandlande myndigheten, om så kan anses vara lämpligt och rimligt från fall till fall och efter en riskanalys, kräva att kontraktsparterna ställer en säkerhet för att

a)

säkerställa att kontraktet genomförs helt och hållet, eller

b)

begränsa de ekonomiska risker som är förknippade med utbetalning av förfinansieringen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser, inklusive kriterier för riskanalys, om de säkerheter som krävs av kontraktsparterna.

Artikel 116

Fel, oriktigheter och bedrägerier under förfarandet

1.   Om det visar sig att det förekommit väsentliga fel, oriktigheter eller bedrägerier i samband med tilldelningen av kontrakt ska den upphandlande myndigheten avbryta förfarandet och vidta de åtgärder de finner nödvändiga, inklusive ogiltigförklarande av förfarandet.

Om det efter kontraktstilldelningen visar sig att det förekommit väsentliga fel, oriktigheter eller bedrägerier i samband med tilldelningen av kontraktet kan den upphandlande myndigheten, beroende på i vilket skede förfarandet befinner sig, avstå från att ingå kontraktet, avbryta dess genomförande eller när så är lämpligt, häva kontraktet.

Om dessa fel, oriktigheter eller bedrägerier kan tillskrivas kontraktsparten, får den upphandlande myndigheten dessutom hålla inne planerade betalningar, återkräva redan utbetalade belopp eller säga upp samtliga kontrakt som slutits med samma kontraktspart, i proportion till omfattningen av felen, oriktigheterna eller bedrägerierna.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om uppsägning av kontrakt på grund av fel, oriktigheter eller bedrägerier.

KAPITEL 2

Bestämmelser för upphandlingar som unionens institutioner genomför för egen räkning

Artikel 117

Upphandlande myndighet

1.   De institutioner som genomför upphandling för egen räkning ska anses vara upphandlande myndigheter. Dessa ska delegera den upphandlande myndighetens befogenheter i enlighet med artikel 65.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om delegeringen av funktionen som upphandlande myndighet, inklusive fastställandet av lämpliga nivåer för beräkningen av tröskelvärden.

Artikel 118

Tröskelvärden

1.   Om inte annat följer av del II avdelning IV ska de tröskelvärden som fastställs i direktiv 2004/18/EG vara avgörande för

a)

hur ett upphandlingsförfarande ska offentliggöras enligt artikel 103,

b)

valet av förfarande enligt artikel 1041, och

c)

vilka tidsfrister som ska gälla.

2.   Om inte annat följer av undantagen och villkoren i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning ska den upphandlande myndigheten, vid kontrakt som omfattas av direktiv 2004/18/EG, inte underteckna kontrakt eller ramavtal med den utvalda anbudsgivaren förrän en frysningsperiod har förflutit.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för tillämpliga tröskelvärden, separata kontrakt och kontrakt som består av flera delar samt uppskattningar av värdet på vissa kontrakt och frysningsperioden som förflutit innan kontraktet undertecknas.

Artikel 119

Regler för deltagande i anbudsförfaranden

1.   Deltagande i anbudsförfaranden ska på lika villkor vara öppet för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av fördragen, samt för alla fysiska och juridiska personer i ett tredjeland som har ingått ett särskilt avtal med unionen i fråga om offentlig upphandling och vilkas deltagande sker på de villkor som anges i avtalet.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för de intyg som ska tillhandahållas med avseende på tillgång till upphandlingskontrakt.

2.   Olaf ska utöva de befogenheter som kommissionen enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (18) har att utföra kontroller och inspektioner på plats i medlemsstaterna och i enlighet med gällande samarbetsavtal och avtal om ömsesidigt bistånd, i tredje land samt i internationella organisationers lokaler.

Artikel 120

Världshandelsorganisationens regler om upphandling

Om det multilaterala avtalet om offentlig upphandling inom ramen för Världshandelsorganisationen är tillämpligt, ska möjligheten att delta i anbudsförfaranden i enlighet med avtalets bestämmelser vara öppen även för medborgare i de länder som har ratificerat detta avtal.

AVDELNING VI

BIDRAG

KAPITEL 1

Tillämpningsområde och form av bidrag

Artikel 121

Tillämpningsområde

1.   Bidrag ges i form av belopp som belastar budgeten direkt och utan krav på återbetalning, för att finansiera

a)

åtgärder vars syfte är att bidra till något av målen för unionens politik,

b)

administrationskostnader för de organ som inrättats för att uppnå ett mål som omfattas av och stöder unionens politik eller som arbetar för mål av allmänt unionsintresse (administrationsbidrag).

Bidrag ska regleras antingen genom en skriftlig överenskommelse eller genom ett beslut av kommissionen som delges den utvalde sökanden.

Kommissionen får upprätta ett säkert elektroniskt system för utbyten med mottagarna.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för att specificera bidragens omfattning och regler huruvida bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut ska användas. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för det elektroniska systemet för utbyte, inklusive de villkor på vilka dokument som lämnas genom ett sådant system, inklusive bidragsöverenskommelser, ska anses vara original och undertecknas, och användningen av rampartnerskap.

2.   Som bidrag i den mening som avses i denna avdelning räknas inte

a)

institutionernas utgifter för ledamöter eller anställda och bidrag till Europaskolorna,

b)

offentliga upphandlingskontrakt som avses i artikel 101 samt medel som betalas ut i form av makroekonomiskt stöd eller budgetstöd,

c)

finansieringsinstrument samt aktieinnehav och kapitalandelar i internationella finansiella institut såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) eller specialiserade unionsorgan som Europeiska investeringsfonden,

d)

bidrag som unionen betalar i form av medlemsavgifter och motsvarande till organ där den är medlem,

e)

utgifter som effektueras genom delad förvaltning och indirekt förvaltning enligt artiklarna 58, 59 och 60, om inte annat sägs i de finansiella reglerna för budgeten för de enheter eller personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c eller i delegeringsöverenskommelser.

f)

bidrag till genomförandeorgan enligt artikel 62, där utbetalningarna gjorts i kraft av den akt från organet genom vilken de konstituerades,

g)

utgifter som avser marknaderna för fiske som aves i artikel 3.2 f i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (19),

h)

återbetalningar av utgifter för resor och uppehälle som uppstått för, eller i tillämpliga fall eventuella andra ersättningar som utbetalats till personer som inbjudits av eller tagit emot uppdrag av institutionerna,

i)

sådana priser till följd av tävlingar som omfattas av del I avdelning VII.

3.   Räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter ska anses vara bidrag, förutsatt att de inte kombineras i en och samma åtgärd med de finansieringsinstrument som avses i del I avdelning VIII.

Sådana subventioner ska vara föremål för bestämmelserna i denna avdelning, förutom

a)

principen om samfinansiering enligt artikel 125.3,

b)

principen om icke-vinst enligt artikel 125.4,

c)

för åtgärder vars syfte är att stärka mottagarens finansiella kapacitet eller att generera en inkomst: kravet på bedömning av sökandens finansiella kapacitet enligt artikel 132.1.

4.   Alla institutioner får bevilja bidrag för kommunikationsinsatser när det av vederbörligen motiverade skäl inte är lämpligt att använda förfaranden för offentlig upphandling.

Artikel 122

Bidragsmottagare

1.   När flera enheter uppfyller kriterierna för att beviljas ett bidrag och tillsammans utgör enhet, får denna enhet betraktas som den enda mottagaren, inklusive då denna enhet specifikt inrättats för att genomföra den åtgärd som ska finansieras genom bidraget.

2.   Vid tillämpningen av denna avdelning ska följande enheter anses vara enheter som är knutna till bidragsmottagaren:

a)

enheter som utgör mottagaren i enlighet med punkt 1,

b)

enheter som uppfyller de bidragsberättigande kriterierna och som inte omfattas av någon av de situationer som avses i artikel 131.4 och som har en koppling till mottagaren, särskilt en rättslig eller kapitalmässig koppling, vilken varken är begränsad till åtgärden eller inrättad enbart i syfte att genomföra den.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser om minimiinnehållet i bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut, i synnerhet när ett bidrag beviljas flera enheter, samordnarens särskilda förpliktelser och i förekommande fall andra mottagares, det tillämpliga ansvarsregelverket och villkoren för att lägga till eller avlägsna en bidragsmottagare.

Artikel 123

Former av bidrag

1.   Bidrag kan vara utformade på ett av följande sätt:

a)

Ersättning av en bestämd andel av de faktiska bidragsberättigande kostnader som avses i artikel 126.

b)

Ersättning på grundval av enhetskostnader.

c)

Enhetsbelopp.

d)

Finansiering till en schablonsats.

e)

En kombination av de former som anges i a–d.

2.   När den lämpliga formen för ett bidrag beslutas ska hänsyn i största möjliga utsträckning tas till de potentiella mottagarnas intressen och redovisningsmetoder.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för olika former av bidrag, inklusive bidrag till låga belopp.

Artikel 124

Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i den grundläggande akten ska användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats godkännas genom ett beslut från kommissionen som säkerställer att principen om likabehandling av bidragsmottagare för samma kategori av åtgärder eller arbetsprogram iakttas.

Om det högsta beloppet per bidrag inte överstiger beloppet för ett bidrag till lågt värde, får godkännandet ges av den behöriga utanordnaren.

2.   Godkännandet ska åtminstone åtföljas av följande:

a)

Motivering av lämpligheten av finansieringsformer med avseende på de åtgärder eller arbetsprogram som ges stöd samt risken för oriktigheter och bedrägerier och kostnaderna för kontrollen.

b)

Fastställande av kostnaderna eller av kategorierna av kostnader som täcks av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats, som ska utesluta icke stödberättigade kostnader enligt tillämpliga unionsregler.

c)

Beskrivning av metoderna för att fastställa enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats, och av villkoren för att på ett rimligt sätt säkerställa att principerna om icke-vinst och samfinansiering respekteras och att dubbel finansiering av kostnader undviks. Dessa metoder ska bygga på

i)

statistiska uppgifter eller liknande objektiva underlag, eller

ii)

en bedömning för varje enskild mottagare, med hänvisning till bestyrkta eller kontrollerbara historiska uppgifter från mottagaren eller till mottagarens normala praxis för kostnadsredovisning.

3.   Om tillämpning av mottagarens normala praxis för kostnadsredovisning godkänns får den behöriga utanordnaren i förväg bedöma om denna praxis uppfyller villkoren i punkt 2 eller genom en lämplig strategi för kontroller i efterhand.

Om det i förväg har fastställts att mottagarens normala praxis för kostnadsredovisning uppfyller villkoren i punkt 2, ska beloppen för enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats inte ifrågasättas av kontroller i efterhand om denna praxis tillämpas.

Den behöriga utanordnaren får anse att mottagarens normala praxis för kostnadsredovisning uppfyller villkoren i punkt 2 om de accepteras av de nationella myndigheterna när det gäller jämförbara finansieringssystem.

4.   Finansiering till schablonsats får användas för att täcka indirekta kostnader hos mottagaren på upp till 7 % av de direkta kostnaderna, förutsatt att detta godkänns eller krävs i bidragsbeslutet eller bidragsöverenskommelsen, men denna möjlighet får inte utnyttjas om mottagaren också uppbär ett bidrag från budgeten för administrationskostnader. Taket på 7 % får överskridas på grundval av ett motiverat beslut från kommissionen.

5.   Ägare av små och medelstora företag och andra fysiska personer som inte uppbär lön får ange stödberättigade personalkostnader för det arbete som utförs inom ramen för en åtgärd eller ett arbetsprogram, på grundval av den enhetskostnad som beslutas genom ett kommissionsbeslut.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats.

KAPITEL 2

Principer

Artikel 125

Allmänna principer för bidrag

1.   Bidrag ska beviljas i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling.

2.   Utan att det påverkar artikel 130 får bidragen inte kunna kumuleras eller beviljas retroaktivt.

3.   Utan att det påverkar de särskilda reglerna i del II avdelning IV får bidrag bara beviljas om samfinansiering föreligger.

Om inte annat anges i denna förordning finns reglerna för finansiering av politiska partier på europeisk nivå och bestämmelserna om deras finansiering i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (20)

4.   Bidrag får inte syfta eller leda till att det inom ramen för den berörda åtgärden eller arbetsprogrammet uppkommer en vinst för bidragsmottagaren (principen om icke-vinst).

Första stycket ska inte tillämpas på

a)

åtgärder vars syfte är att stärka mottagarens finansiella kapacitet eller åtgärder som genererar en inkomst för att säkerställa deras kontinuitet efter den period med finansiering från unionen som tillhandahållits i bidragsbeslutet eller bidragsöverenskommelsen.

b)

stipendier som betalas ut till fysiska personer för studier, forskning eller yrkesutbildning,

c)

annat direktstöd som betalas ut till de fysiska personer som är mest behövande, exempelvis arbetslösa och flyktingar,

d)

bidrag som grundas på schablonsatser och/eller enhetsbelopp och/eller enhetskostnader i de fall då dessa är förenliga med de villkor som fastställs i artikel 124.2.

e)

bidrag till låga belopp.

Om en vinst uppkommer ska kommissionen ha rätt att inkassera den procentandel av vinsten som motsvarar unionens bidrag till de bidragsberättigande kostnader som mottagaren faktiskt ådrar sig vid genomförandet av åtgärden eller arbetsprogrammet.

5.   Vid tillämpning av denna avdelning ska vinst definieras som ett överskott av intäkter vid det tillfälle då slutbetalning begärs i förhållande till de bidragsberättigade kostnader mottagaren ådragit sig.

De intäkter som avses i första stycket ska begränsas till inkomster som genereras av åtgärden eller arbetsprogrammen samt finansiella bidrag som givare specifikt tilldelar finansieringen av bidragsberättigade kostnader.

När det gäller bidrag för administrationskostnader ska belopp som avsätts för att bygga upp reserver inte beaktas vid kontroller av att principen om icke-vinst respekteras.

6.   Om ett politiskt parti på unionsnivå har intäkter som överstiger utgifterna vid slutet av det budgetår för vilket det mottagit ett bidrag till administrationskostnader, kan en del av överskottet motsvarande upp till 25 % av de totala intäkterna för det året, med avvikelse från icke-vinst principen i punkt 4, föras över till följande år förutsatt att det används före slutet av det första kvartalet följande år.

I syfte att kontrollera att principen om icke-vinst följs, ska egna medel – särskilt donationer och medlemsavgifter som har lagts samman i de årliga transaktionerna inom ett politiskt parti på unionsnivå – som överstiger de 15 % av de stödberättigande kostnaderna som mottagaren står för, inte tas med i beräkningen.

Andra stycket ska inte tillämpas om ett politiskt parti på unionsnivå har finansiella reserver som överstiger 100 % av partiets genomsnittliga årsintäkt.

7.   Bidrag får beviljas utan förslagsinfordran till EIB och Europeiska investeringsfonden för åtgärder avseende tekniskt bistånd. I sådana fall ska artiklarna 131.2-5 och 132.1 inte tillämpas.

8.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 för att komplettera de allmänna principerna för bidrag, inklusive principen om icke-vinst och principen om samfinansiering. Dessutom ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 om definitionen av tekniskt bistånd.

Artikel 126

Stödberättigande kostnader

1.   Bidragen får inte överstiga ett visst tak, som ska fastställas såsom ett absolut belopp på grundval av de beräknade bidragsberättigande kostnaderna.

Bidrag får inte överskrida de bidragsberättigande kostnaderna.

2.   Som bidragsberättigande ska räknas sådana kostnader som faktiskt belastar mottagaren av bidraget och som uppfyller samtliga nedanstående kriterier:

a)

De ska, med undantag för kostnader i samband med slutrapporter eller intyg från revisor, vara sådana kostnader som uppstår under det att åtgärden eller arbetsprogrammet genomförs.

b)

De ska vara angivna i den beräknade totala budgeten för åtgärden eller arbetsprogrammet.

c)

De ska vara nödvändiga för genomförandet av den åtgärd eller det arbetsprogram som bidraget är avsett för.

d)

De ska kunna identifieras och kontrolleras och i synnerhet vara upptagna i mottagarens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som tillämpas i det land där mottagaren är etablerad och enligt mottagarens normala rutiner för kostnadsredovisning.

e)

De ska följa tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.

f)

De ska vara rimliga, berättigade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt i fråga om sparsamhet och kostnadseffektivitet.

3.   I förlsagsinfordringar ska det anges vilka kostnadskategorier som berättigar till finansiering från unionen.

Utan att det påverkar tillämpningen av den grundläggande akten och utöver vad som sägs i punkt 2, ska följande kostnadskategorier vara stödberättigade, om den behöriga utanordnaren har förklarat dem stödberättigade enligt förslagsinfordran:

a)

Kostnader som avser en säkerhet vid förfinansiering som bidragsmottagaren ställer när denna säkerhet krävs av den behöriga utanordnaren som är ansvarig enligt artikel 134.1.

b)

Kostnader för externa revisioner när sådana revisioner krävs av den behöriga utanordnaren som underlag för ansökningar om utbetalningar.

c)

mervärdesskatt (moms) när den inte återvinningsbar i enlighet med nationell momslagstiftning och betalas av en annan mottagare än en icke beskattningsbar person enligt definitionen i första stycket i artikel 13.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (21).

d)

Kostnader för värdeminskning, förutsatt att dessa i praktiken belastar mottagaren av bidraget.

e)

Lönekostnader för anställda inom nationell offentlig förvaltning, förutsatt att dessa lönekostnader avser verksamhet som den berörda myndigheten inte skulle ha bedrivit om projektet i fråga inte hade genomförts.

4.   Kostnader som belastat enheter med anknytning till en mottagare i enlighet med artikel 122 kan accepteras som stödberättigade av den behöriga utanordnaren enligt förslagsinfordran. I sådana fall ska följande villkor tillämpas kumulativt:

a)

enheterna ifråga är identifierade i bidragsöverenskommelsen eller bidragsbeslutet.

b)

enheterna ifråga följer de regler som gäller för mottagaren enligt bidragsöverenskommelsen eller bidragsbeslutet vad avser kostnadernas bidragsberättigande och kommissionens, Olafs och revisionsrättens rätt till kontroll och revision.

5.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för stödberättigade kostnader.

Artikel 127

Samfinansiering som sker in natura

1.   Vid beräkningen av den vinst som bidraget ger upphov till ska hänsyn inte tas till samfinansiering i form av bidrag in natura.

2.   Den behöriga utanordnaren får godta samfinansiering som sker in natura om det bedöms som nödvändigt eller lämpligt. Om samfinansiering erbjuds in natura för bidrag till låga belopp och den behöriga utanordnaren har för avsikt att vägra detta, ska denne motivera varför detta inte är nödvändigt eller lämpligt.

Sådana bidrag får inte överstiga

a)

de verkliga kostnader som uppstått för tredje parter och som vederbörligen motiveras genom bokföringsdokument,

b)

eller, om några sådana dokument inte finns, allmänt accepterade kostnader på marknaden i fråga.

Bidrag in natura ska redovisas separat i budgetberäkningen för att återspegla de totala medel som anslagits för åtgärden. Deras enhetsvärde ska uppskattas i budgetberäkningen och får inte vara föremål för senare ändringar.

Bidrag in natura ska vara förenliga med nationella skatte- och socialförsäkringsregler.

Artikel 128

Öppenhet

1.   Bidrag ska omfattas av ett arbetsprogram som ska offentliggöras innan det genomförs.

Detta arbetsprogram ska genomföras genom att en förslagsinfordran offentliggörs, utom i exceptionellt brådskande och vederbörligen motiverade fall, eller om omständigheterna gör att endast en mottagare kan komma i fråga för en bestämd åtgärd, eller när mottagaren anges i en grundläggande akt.

Det första stycket ska inte vara tillämpligt på insatser i krissituationer, civilskyddsinsatser och humanitära insatser.

2.   I förslagsinfordringar ska det datum anges före vilket alla sökanden ska ha informerats om resultaten av utvärderingen av deras ansökningar och det preliminära datumet för undertecknande av bidragsöverenskommelser eller meddelande om bidragsbeslut.

Dessa datum ska bestämmas på grundval av följande perioder:

a)

För att informera alla sökanden om resultatet av utvärderingen av deras ansökan, maximalt sex månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga förslag.

b)

För att underteckna bidragsöverenskommelser med sökande eller meddela dem bidragsbeslut, maximalt tre månader från dagen då sökande informerats om att de har godkänts.

Dessa tidsfrister kan justeras för att beakta den tid som kan behövas för att följa de särskilda förfaranden som kan krävas i den grundläggande akten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (22) och kan överskridas under vederbörligen motiverade undantagsfall, särskilt för komplexa åtgärder med många förslag eller förseningar på grund av sökandena.

Den delegerade utanordnaren ska i sin årsrapport ange den genomsnittliga tid det tar att informera sökande, underteckna bidragsbesluten eller meddela bidragsbeslut. Om tidsfristerna som anges i andra stycket överskrids ska den delegerade utanordnaren ange skälen till detta och, om de inte är vederbörligen motiverade i enlighet med det tredje stycket, föreslå korrigerande åtgärder.

3.   Alla bidrag som beviljas under ett budgetår ska offentliggöras på årsbasis i enlighet med artikel 35.2 och 35.3.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för det årliga arbetsprogrammet, innehållet i förslagsinfordringar, undantag till förslagsinfordringar, information till sökande samt offentliggörande i efterhand.

Artikel 129

Principen att bidrag inte får kumuleras

1.   Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten för varje enskild åtgärd, såvida inget annat anges i de relevanta grundläggande akterna.

Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten per budgetår för administrationskostnader.

Den sökande ska omedelbart informera utanordnarna om eventuella parallella ansökningar och bidrag från olika källor som avser samma åtgärd eller samma arbetsprogram.

En och samma kostnad får aldrig täckas två gånger genom budgeten.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för principen om att bidrag inte får kumuleras.

Artikel 130

Principen om icke-retroaktivitet

1.   Bidrag får beviljas för redan inledda åtgärder, om mottagaren kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas eller bidragsbeslutet meddelas.

I dessa fall får inga kostnader som berättigar till stöd ha ådragits före bidragsansökans datum, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall som har stöd i den grundläggande akten för åtgärden eller vid synnerlig brådska i krissituationer, vid civilskyddsinsatser, vid humanitära insatser eller i situationer med överhängande eller omedelbar risk att trappas upp till väpnade konflikter eller att destabilisera ett land, där ett tidigt åtagande från unionens sida skulle vara av stor betydelse för konfliktförebyggandet.

Bidrag får aldrig beviljas för åtgärder som redan fullbordats.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för principen om icke-retroaktivitet.

2.   När det gäller bidrag för administrationskostnader ska bidragsöverenskommelsen undertecknas eller meddelande om bidragsbeslutet lämnas inom sex månader efter det att mottagarens räkenskapsår inletts. Kostnader som berättigar till finansiering får inte täcka utgifter som ådragits före bidragsansökan lämnades in eller innan bidragsmottagarens budgetår inleddes.

KAPITEL 3

Förfarande för tilldelning

Artikel 131

Ansökningar om bidrag

1.   Ansökningar om bidrag ska läggas fram skriftligen och, när så är lämpligt, i ett säkert elektroniskt format.

Kommissionen ska, när den anser det genomförbart, möjliggöra att ansökningar om bidrag görs via nätet.

2.   Ansökningar om bidrag får läggas fram av

a)

juridiska personer, eller

b)

fysiska personer, om detta är nödvändigt på grund av åtgärdens natur eller karaktär eller det mål som sökanden vill uppnå.

Vid tillämpningen av led a i första stycket får bidragsansökningar lämnas in av enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell lagstiftning, under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar och att de jämfört med en juridisk person kan garantera ett likvärdigt skydd för unionens ekonomiska intressen.

3.   Ansökan ska ange den sökandes rättsliga ställning samt visa dennes ekonomiska och operativa förmåga att genomföra den föreslagna åtgärden eller det föreslagna arbetsprogrammet.

I detta syfte ska sökanden lämna in en förklaring på heder och samvete och, om det inte gäller ett bidrag till ett lågt belopp, alla övriga styrkande handlingar som den behöriga utanordnaren har begärt utifrån sin riskbedömning. De nödvändiga handlingarna ska anges i förslagsinfordran.

Kontrollen av den ekonomiska förmågan ska inte omfatta fysiska personer som får stipendier, fysiska personer som mest behöver och mottar direktstöd, offentliga organ eller internationella organisationer. Den behöriga utanordnaren får efter en riskanalys avstå från att uppfylla skyldigheten att kontrollera den operativa kapaciteten hos offentliga organ och internationella organisationer.

4.   Artikel 106.1 och artiklarna 107, 108 och 109 ska också tillämpas på bidragssökande. De sökande ska intyga att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i dessa artiklar. Den behöriga utanordnaren ska emellertid inte begära sådana intyg i följande fall:

a)

Bidrag till låga belopp.

b)

Om sådana intyg lagts fram nyligen inom ett annat tilldelningsförfarande.

5.   Den behöriga utanordnaren får ålägga bidragsmottagarna administrativa och ekonomiska sanktioner som ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, i enlighet med artikel 109.

Sådana sanktioner får även åläggas bidragsmottagare som när ansökan inlämnas eller under det att bidraget utnyttjas, lämnat felaktiga uppgifter när den behöriga utanordnaren begärt information eller underlåtit att lämna de begärda uppgifterna.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förfarandet för bidragsansökningar, intyg om att den sökande inte omfattas av några av kriterierna för uteslutning, sökande utan rättskapacitet, juridiska personer som utgör en sökande, ekonomiska och administrativa sanktioner, bidragsberättigande kriterier samt bidrag till låga belopp.

Artikel 132

Urvals- och tilldelningskriterier

1.   De urvalskriterier som tillkännagivits på förhand i förslagsinfordran ska göra det möjligt att bedöma den sökandes kapacitet att genomföra den åtgärd eller det arbetsprogram som föreslagits.

2.   Tilldelningskriterierna, som tillkännagivits på förhand i förslagsinfordran, ska göra det möjligt att bedöma kvaliteten på de enskilda förslagen i förhållande till de fastställda målen och prioriteringarna.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för urvals- och tilldelningskriterier.

Artikel 133

Utvärdering

1.   I syfte att välja ut vilka förslag som kan finansieras ska förslagen utvärderas på grundval av de i förväg meddelade urvals- och tilldelningskriterierna.

2.   På grundval av den bedömning som anges i punkt 1 ska den behöriga utanordnaren fastställa en förteckning över mottagarna och de tilldelade beloppen.

3.   Den behöriga utanordnaren ska skriftligen underrätta den sökande om vad som beslutats. Om en ansökan om bidrag inte beviljas, ska den berörda institutionen underrätta den sökande om orsakerna till detta beslut, särskilt med avseende på urvals- och tilldelningskriterierna.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för utvärdering och tilldelning av bidrag samt information till sökande.

KAPITEL 4

Betalning och kontroll

Artikel 134

Säkerhet vid förfinansiering

1.   Den behöriga utanordnaren får om så anses lämpligt och proportionellt från fall till fall och efter en riskanalys ålägga mottagaren att ställa säkerhet i förväg för att begränsa de ekonomiska risker som är förknippade med utbetalning av förfinansiering.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1, ska säkerheter inte krävas när det gäller bidrag till låga belopp.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för säkerhet vid förfinansiering.

Artikel 135

Utbetalning och kontroll av bidrag

1.   Bidragsbeloppet ska inte betraktas som slutligt förrän den behöriga utanordnaren godkänt en slutrapport och slutliga räkenskaper, utan att detta påverkar de berörda institutionernas möjlighet att genomföra ytterligare kontroller i ett senare skede, som ska genomföras i god tid.

2.   Om det visar sig att det förekommit väsentliga fel, oriktigheter eller bedrägerier i samband med tilldelningsförfarandet, ska den behöriga utanordnaren avbryta förfarandet och vidta de åtgärder denne finner nödvändiga, inklusive att ogiltigförklara förfarandet. Den behöriga utanordnaren ska omedelbart informera Olaf om misstänkta bedrägerifall.

3.   Om det efter tilldelningen av bidraget visar sig att det förekommit väsentliga fel, oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättandet av skyldigheterna under tilldelningsförfarandet eller under genomförandefasen, får den behöriga utanordnaren, beroende på hur långt förfarandet fortskridit och, under förutsättning att sökanden eller bidragsmottagaren har fått möjlighet att lämna synpunkter,

a)

vägra att underteckna bidragsöverenskommelsen eller meddela bidragsbeslutet,

b)

avbryta utbetalningen av bidraget, eller

c)

vid behov häva bidragsöverenskommelsen eller bidragsbeslutet.

4.   Om dessa fel, oriktigheter eller bedrägerier kan tillskrivas bidragsmottagaren eller om denne underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt bidragsöverenskommelsen eller bidragsbeslutet, får den behöriga utanordnaren dessutom minska bidraget eller återkräva felaktigt utbetalade belopp enligt bidragsöverenskommelsen eller bidragsbeslutet, i proportion till omfattningen av felen, oriktigheterna eller bedrägerierna eller till åsidosättandet av skyldigheterna, förutsatt att bidragsmottagaren har fått möjlighet att lämna synpunkter.

5.   Om det visar sig vid kontroller eller revision att det finns systembetingade eller återkommande fel, oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättande av skyldigheter som kan tillskrivas bidragsmottagaren och som väsentligt påverkat ett antal bidrag som tilldelats denne under liknande villkor, får den behöriga utanordnaren avbryta utbetalningen av alla berörda bidrag eller vid behov säga upp de berörda bidragsöverenskommelserna eller bidragsbesluten med denne bidragsmottagare, i proportion till omfattningen av felen, oriktigheterna eller bedrägerierna eller åsidosättandet av skyldigheterna, under förutsättning att bidragsmottagaren har fått möjlighet att lämna synpunkter.

Den behöriga utanordnaren får dessutom inom ramen för ett kontradiktoriskt förfarande minska bidragen eller återkräva felaktigt utbetalade belopp när det gäller alla bidrag som berörts av de systembetingade och återkommande fel, oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättande av skyldigheter som nämnts i första stycket och som kan granskas i enlighet med bidragsöverenskommelserna eller bidragsbesluten.

6.   Den behöriga utanordnaren ska fastställa de belopp som ska minskas eller återkrävas, där så är möjligt och praktiskt genomförbart, på grundval av de kostnader som oriktigt redovisats som stödberättigande för varje berört bidrag, efter godkännande av de reviderade finansiella redovisningar som bidragsmottagaren inlämnat.

7.   Om det inte är möjligt eller praktiskt genomförbart att med exakthet kvantifiera beloppet för icke stödberättigande kostnader för varje berört bidrag, kan de belopp som ska minskas eller återkrävas fastställas genom att man extrapolerar den minsknings- eller återkravsats som tillämpas på bidrag för vilka de systembetingade eller återkommande felen eller oriktigheterna har påvisats, eller, då de icke stödberättigande kostnaderna inte kan tjäna som grund för att fastställa de belopp som ska minskas eller återkrävas, genom att tillämpa en schablonsats, med beaktande av proportionalitetsprincipen. Bidragsmottagaren ska ges möjlighet att lämna synpunkter på den extrapoleringsmetod eller schablonsats som ska tillämpas och föreslå en vederbörligen underbyggd alternativ metod eller sats innan minskningen eller återkravet genomförs.

8.   Kommissionen ska se till att ett programs bidragsmottagare behandlas lika, i synnerhet då programmet genomförs av flera behöriga utanordnare.

Bidragsmottagare ska informeras om sätten att bestrida de beslut som fattats enligt punkterna 3, 4, 5, 6 och 7 i denna artikel, i enlighet med artikel 97.

9.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för utbetalning och kontroll av bidrag, inbegripet bestämmelser om styrkande dokument och avbrytande samt minskning av bidrag.

Artikel 136

Arkiveringsperioder

1.   Bidragsmottagare ska arkivera styrkande handlingar, statistik och andra handlingar i samband med bidrag i fem år efter slutbetalningen och tre år när det gäller bidrag till låga belopp.

2.   Handlingar i samband med revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk till följd av projektgenomförandet ska bevaras tills dess att sådana revisioner, överklaganden, tvister eller skadeståndsanspråk behandlats.

KAPITEL 5

Genomförande

Artikel 137

Genomförandeavtal och finansiellt stöd till tredjeparter

1.   Om mottagaren behöver betala ut bidrag till tredje man i samband med att en åtgärd eller ett arbetsprogram genomförs är detta tillåtet, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)

Den behöriga utanordnaren ska innan bidraget beviljas ha kontrollerat att mottagaren kan ge tillräckliga garantier för att kommissionens fordringar kommer att återbetalas.

b)

Villkoren för att lämna stödet ska finnas noggrant definierade i bidragsbeslutet eller bidragsöverenskommelsen mellan bidragsmottagaren och kommissionen, för att undvika att bidragsmottagaren gör skönsmässiga bedömningar.

c)

Det måste gälla små belopp, förutom då det ekonomiska stödet är huvudmålet för åtgärden.

2.   Det ska uttryckligen anges i alla bidragsbeslut eller bidragsöverenskommelser att kommissionen och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra kontroller av dokument, kontroller på plats och kontroller av uppgifter, även elektroniskt lagrade uppgifter, hos alla tredje parter som har tagit emot medel från unionen.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för genomförandeavtal och finansiellt stöd till tredjeparter.

AVDELNING VII

PRISER TILL FÖLJD AV TÄVLINGAR

Artikel 138

Allmänna regler

1.   Priser till följd av tävlingar ska omfattas av principerna om öppenhet och likabehandling och ska främja uppnåendet av unionens politiska mål.

2.   Därför ska priserna bli föremål för ett arbetsprogram som ska offentliggöras innan det genomförs. Arbetsprogrammet ska genomföras genom offentliggörande av tävlingar.

Tävlingar med priser till ett värde av 1 000 000 EUR eller mer får bara offentliggöras om de förekommer i de handlingar eller andra relevanta dokument som avses i artikel 38.3 led e.

I reglerna för tävlingen ska det minst fastställas vilka villkor som gäller för deltagande inbegripet uteslutningskriterierna i artikel 106.1 och artiklarna 107, 108 och 109, tilldelningskriterierna, prissumman och utbetalningsarrangemangen.

Priser till följd av tävlingar får inte delas ut direkt utan tävling och de ska offentliggöras årligen i enlighet med artikel 35.2 och 35.3.

3.   Tävlingsbidrag ska utvärderas av en expertpanel på grundval av de offentliggjorda tävlingsreglerna.

Priser till följd av tävlingar ska sedan tilldelas av den behöriga utanordnaren, på grundval av bedömningen från expertpanelen, som det ska stå fritt att besluta huruvida den ska rekommendera att ett pris ska delas ut, utifrån en bedömning av kvaliteten på de bidrag som kommit in.

4.   Prissumman ska inte vara kopplad till de kostnader prismottagaren ådragit sig.

5.   Om genomförandet av en åtgärd eller ett arbetsprogram förutsätter att en mottagare av ett unionsbidrag tilldelar tredje man priser till följd av tävlingar, får denna mottagare överlämna dessa priser förutsatt att tävlingsreglernas minimiinnehåll, i enlighet med vad som avses i punkt 2, definieras strikt i bidragsbeslutet eller bidragsöverenskommelsen mellan mottagaren och kommissionen, utan något utrymme för skönsmässig bedömning.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för priser till följd av tävlingar, inbegripet programplanering, tävlingsregler, efterhandspublicering, utvärdering, information och tillkännagivande av prismottagare.

AVDELNING VIII

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Artikel 139

Tillämpningsområde

1.   Finansieringsinstrument ska godkännas genom en grundläggande akt.

Trots vad som sägs i första stycket får finansieringsinstrument, i vederbörligen motiverade fall, inrättas utan att godkännas genom en grundläggande akt, under förutsättning att dessa instrument ingår i budgeten i enlighet med artikel 49.1 led e.

2.   Då unionens stöd tillhandahålls genom finansieringsinstrument och kombineras i en och samma åtgärd med element som är direkt kopplade till finansieringsinstrument som riktas till samma slutmottagare, bland annat tekniskt bistånd, räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter, ska denna avdelning tillämpas på alla element i denna åtgärd.

3.   Då finansieringsinstrument kombineras med bidrag som finansieras från budgeten enligt del I avdelning VI för element som inte direkt hänför sig till finansieringsinstrument, ska separata redovisningar upprätthållas för varje finansieringskälla.

4.   Kommissionen får genomföra finansieringsinstrumenten genom direkt eller indirekt förvaltning, enligt vad som fastställts i den grundläggande akten, genom att anförtro uppgifter åt enheter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi.

De enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi, kan vid genomförandet av finansieringsinstrumenten dessutom på eget ansvar anförtro delar av detta genomförande på finansiella intermediärer, förutsatt att dessa enheter kan garantera att de finansiella intermediärerna uppfyller de kriterier som fastställts i artikel 140.1, 140.3 och 140.5. De finansiella intermediärerna ska väljas ut på grundval av ett öppet, transparent, proportionerligt och icke-diskriminerande sätt, som inte leder till intressekonflikter.

Kommissionen ska förbli ansvarig för att se till att genomföranderamen för finansieringsinstrumenten är förenlig med principen om sund ekonomisk förvaltning och bidrar till att fastställda politiska mål uppnås i tid och är mätbara när det gäller output och resultat. Kommissionen ska vara ansvarig för genomförandet av finansieringsinstrumenten, dock utan att detta påverkar det rättsliga och avtalsmässiga ansvar som åligger de enheter som anförtros förvaltningsuppgifter, i enlighet med tillämplig lag.

5.   När det gäller finansieringsinstrument som förvaltas genom delad förvaltning med medlemsstaterna, ska bestämmelser för dessa instrument, inbegripet regler för bidrag till finansieringsinstrument som förvaltas direkt eller indirekt enligt denna avdelning, fastställas i de förordningar som avses i artikel 175.

6.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för finansieringsinstrument, inbegripet urvalet av enheter som anförtros genomförandet av finansieringsinstrument, innehållet i delegeringsöverenskommelser, förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, särskilda regler för förvaltningskonton, direktgenomförandet av finansieringsinstrument samt urvalet av förvaltare, av finansiella intermediärer och av slutmottagare.

Artikel 140

Principer och villkor för finansieringsinstrument

1.   Finansieringsinstrument ska användas enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, proportionalitet, icke-diskriminering, likabehandling och subsidiaritet, samt i överensstämmelse med deras mål och, där detta är tillämpligt, för den period som fastställts i den grundläggande akten för dessa finansieringsinstrument.

2.   Finansieringsinstrument ska uppfylla följande:

a)

De ska inriktas mot marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer som har visat sig vara finansiellt livskraftiga men inte genererar tillräcklig finansiering från marknadskällor.

b)

Additionalitet: finansieringsinstrument ska inte syfta till att ersätta en medlemsstats finansieringsinstrument, privat finansiering eller någon annan finansiell intervention från unionen.

c)

De ska förvaltas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och som är förenligt med statsstödsregler.

d)

Multiplikatoreffekt: unionens bidrag till ett finansieringsinstrument ska syfta till att mobilisera en total investering vars summa överstiger unionens bidrag enligt i förväg fastställda indikatorer.

e)

Tillnärmning av intressen: när kommissionen genomför finansieringsinstrumenten, ska den se till att det finns ett gemensamt intresse av att uppnå de politiska mål som har fastställts för ett finansieringsinstrument, eventuellt genom att detta främjas med åtgärder som krav på gemensam investering, riskdelningskrav eller finansiella incitament, samtidigt som en intressekonflikt med förvaltningsenhetens andra verksamheter förhindras.

f)

Finansieringsinstrumenten ska inrättas på grundval av en förhandsutvärdering, inbegripet en utvärdering av en möjlig återanvändning av de ytterligare resurser som det hänvisas till i punkt 8 led f.

3.   Budgetutgifter i samband med ett finansieringsinstrument och unionens finansiella ansvar får aldrig överstiga beloppet för det relevanta budgetmässiga åtagande som gjorts för detta, vilket innebär att eventuella ansvarsförbindelser för budgeten är uteslutna.

4.   De enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi och alla finansiella intermediärer som valts ut för att delta i genomförandet av transaktioner inom ramen för ett finansieringsinstrument ska rätta sig efter berörda normer och tillämplig lagstiftning i fråga om förebyggande av penningtvätt, kampen mot terrorism och skattebedrägerier. För genomförandet av finansieringsinstrument enligt denna avdelning får de enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi inte vara etablerade, och får inte upprätthålla affärsrelationer med enheter, i länder vars behöriga domstolar inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella normer för beskattning och de ska införa sådana krav i sina avtal med de utvalda finansiella intermediärerna.

5.   De enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi, finansiella intermediärer enligt punkt 4 i den här artikeln som medverkar i förvaltningen av unionens finansieringsinstrument och slutmottagare av unionsstöd enligt denna avdelning ska lämna revisionsrätten allt det stöd och de uppgifter som rätten anser sig behöva för att kunna utföra sin uppgift, enligt artikel 161.

Förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (23) ska tillämpas på unionsstöd enligt denna avdelning.

6.   Belopp som motsvarar minst unionsbidraget, eller, i förekommande fall, multiplar av dessa ska användas för att uppnå de specifika politiska målen för finansieringsinstrumentet och ska inte ge upphov till orättmätiga fördelar, särskilt i form av orättmätiga utdelningar eller vinster för tredjeparter.

Utan att det påverkar tillämpningen av sektorsspecifika regler för delad förvaltning, ska inkomster, inbegripet utdelningar, kapitalvinster, garantiavgifter och räntor på lån och på belopp i förvaltningskonton som återbetalats till kommissionen eller förvaltningskonton som öppnats för finansieringsinstrument och som kan tillskrivas stödet från budgeten under ett finansieringsinstrument införas i budgeten efter avdrag för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter.

Årliga återbetalningar, inbegripet kapitalåterbetalningar, utlösta garantier och återbetalningar på lånesumman, som betalats tillbaka till kommissionen eller förvaltningskonton som öppnats för finansieringsinstrument och som kan tillskrivas stödet från budgeten under finansieringsinstrumentet ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21 och ska användas för samma finansieringsinstrument, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 i denna artikel, för en period som inte överstiger perioden för åtagandebemyndigandet plus två år, om inte något annat anges i en grundläggande akt.

7.   Betalningar till förvaltningskonton ska göras av kommissionen på grundval av betalningsansökningar som är vederbörligen motiverade med betalningsprognoser, där hänsyn tas till tillgängliga saldon på förvaltningskontona och behovet av att undvika överdrivna saldon på sådana belopp. Om beloppen på förvaltningskontona är tillräckliga för att täcka den i avtalet stipulerade minimireserven på förvaltningskontona, utökat med betalningsprognoserna för det innevarande budgetåret, och för att täcka de belopp som behövs för att utesluta ansvarsförbindelser i samband med betalningsskyldigheter i andra valutor än euro, ska inga ytterligare betalningar till förvaltningskontona göras. Betalningsprognoserna ska tillhandahållas varje år eller vid behov varje halvår.

8.   Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om verksamheten i samband med finansieringsinstrument. Rapporten ska för varje finansieringsinstrument som stöds innehålla

a)

en identifiering av finansieringsinstrumentet och den grundläggande akten,

b)

en beskrivning av finansieringsinstrumentet, genomförandebestämmelser och mervärdet av unionens bidrag,

c)

de finansinstitut som är delaktiga i genomförandet, inbegripet frågor i samband med tillämpningen av punkt 5,

d)

de sammanlagda budgetåtagandena och betalningarna från budgeten för varje finansieringsinstrument,

e)

finansieringsinstrumentets resultat, inklusive gjorda investeringar,

f)

en utvärdering av användningen av belopp som återkommit till instrumentet som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med punkt 6,

g)

saldot på förvaltningskontot,

h)

inkomster och återbetalningar enligt punkt 6,

i)

värdet av investeringar i eget kapital, med avseende på tidigare år,

j)

ackumulerade belopp avseende värdeförsämring av tillgångar i form av eget kapital eller riskdelningsinstrument och avseende åberopade garantier för garantiinstrument,

k)

den eftersträvade och den uppnådda multiplikatoreffekten,

l)

finansieringsinstrumentets bidrag till förverkligande av målen i det berörda programmet, bedömt utifrån de fastställda indikatorerna, om lämpligt inbegripet geografisk diversifiering.

9.   När Europaparlamentet eller rådet anser att ett finansieringsinstrument inte har uppnått sina mål på ett effektivt sätt, kan de begära att kommissionen lägger fram ett förslag till en reviderad grundläggande akt i syfte att avveckla instrumentet. Om instrumentet avvecklas ska varje ny återbetalning av detta instrument enligt punkt 6 tredje stycket anses som allmän inkomst.

10.   Syftet med finansieringsinstrumenten samt, i förekommande fall, deras specifika rättsliga form och rättsliga registreringsplats ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

11.   För finansieringsinstrumenten ska den behöriga utanordnaren se till att årsredovisningen, som ska omfatta perioden från den 1 januari till den 31 december och följa de redovisningsregler som avses i artikel 143 och de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), och all nödvändig information för att lägga fram årsredovisningar i enlighet med artikel 68.3, tillhandahålls av de enheter som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c led ii, iii, v och vi senast den 15 februari följande år. Den behöriga utanordnaren ska också se till att de granskade årsredovisningarna för finansieringsinstrumenten tillhandahålls av dessa enheter senast den 15 maj följande år.

12.   Kommissionen ska garantera en harmoniserad förvaltning av finansieringsinstrumenten, särskilt inom områdena redovisning, rapportering, övervakning och hantering av finansiella risker.

13.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för genomförandet av finansieringsinstrument, inbegripet villkor för användningen av dessa, multiplikatoreffekten, förhandsutvärderingen, övervakningen och behandlingen av bidragen från de fonder som avses i artikel 175.

AVDELNING IX

ÅRSREDOVISNINGAR OCH LÖPANDE RÄKENSKAPER

KAPITEL 1

Årsredovisningar

Artikel 141

Struktur för räkenskaperna

Räkenskaper ska omfatta

a)

de konsoliderade redovisningarna, som innehåller en konsolidering av de finansiella uppgifter som ingår i redovisningarna för de institutioner som finansieras genom budgeten, samt redovisningarna för de organ som avses i artikel 208 och för andra organ vars räkenskaper ska konsolideras enligt unionens redovisningsregler i artikel 143,

b)

de sammanställda budgeträkenskaperna, som innehåller de finansiella uppgifterna i budgeträkenskaperna för institutionerna.

Artikel 142

Rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

1.   Varje institution och organ som avses i artikel 141 ska förbereda en rapport om budgetförvaltningen samt om den ekonomiska förvaltningen för budgetåret.

De ska översända denna rapport till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars året efter det budgetår som rapporten avser.

2.   Den rapport som avses i punkt 1 ska, både i absoluta tal och uttryckt som en procentandel, åtminstone redogöra för i vilken utsträckning anslagen genomförts, tillsammans med sammanfattande information om överföringar av anslag mellan olika budgetposter.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen.

Artikel 143

Regler för räkenskaperna

1.   Kommissionens räkenskapsförare ska anta regler baserade på internationellt vedertagna redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Räkenskapsföraren får avvika från dessa standarder om denne anser att det är nödvändigt för att ge en sann och rättvis bild av tillgångar och skulder, kostnader och intäkter samt kassaflöden. Om en redovisningsregel i betydande grad avviker från dessa standarder, ska denna omständighet, och skälen därför, anges i anmärkningar till redovisningarna.

   De budgeträkenskaper som avses i artikel 141 ska upprättas enligt de budgetprinciper som fastställs i denna förordning. De ska ge en rättvisande bild av inkomst- och utgiftstransaktionerna i budgeten.

Artikel 144

Redovisningsprinciper

1.   De redovisningar som avses i artikel 141 ska innehålla relevanta, tillförlitliga och jämförbara uppgifter, inklusive uppgifter om tillämpade redovisningsprinciper, och uppgifterna ska presenteras på ett begripligt sätt. Redovisningarna ska upprättas i enlighet med allmänt godtagna redovisningsprinciper, i överensstämmelse med de redovisningsregler som avses i artikel 143.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att upprätta en ram för räkenskapsförarens genomförande av sina uppgifter enligt denna artikel och artiklarna 145, 146, 148, 151, 154, 156 och 157.

Artikel 145

Redovisningar

1.   Redovisningarna ska uttryckas i miljoner euro och innehålla

a)

balansräkningen och resultaträkningen som visar situationen när det gäller samtliga tillgångar och skulder, den finansiella ställningen samt det ekonomiska resultatet per den 31 december det föregående budgetåret; redovisningarnas struktur ska följa de redovisningsregler som avses i artikel 143,

b)

en redovisning av kassaflöden, som visar vilka in- och utbetalningar som skett under budgetåret liksom behållningen av likvida medel vid budgetårets slut,

c)

en redogörelse för ändringar i nettotillgångarna som ger en översikt över årets kontorörelser i fråga om reserver och ackumulerade resultat.

2.   Anmärkningarna till redovisningarna ska innehålla kompletteringar och kommentarer till de uppgifter som lämnas i de redogörelser som avses i punkt 1 samt alla de kompletterande uppgifter som föreskrivs i internationellt erkänd redovisningspraxis när dessa uppgifter är väsentliga för unionens verksamhet.

Artikel 146

Rapportering om genomförandet av budgeten

1.   Rapporteringen om genomförandet av budgeten ska ske i miljoner euro. De ska innehålla

a)

rapportering som utgör en sammanställning i siffror av budgetårets inkomst- och utgiftstransaktioner, och

b)

förklarande anmärkningar som syftar till att komplettera och kommentera rapporterna om genomförandet av budgeten.

2.   En rapport om genomförandet av budgeten ska vara indelad på samma sätt som budgeten.

Artikel 147

Preliminära redovisningar

1.   Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ som avses i artikel 141 ska senast den 1 mars påföljande år ut överlämna sina preliminära redovisningar till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.   Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ som avses i artikel 141 ska senast den 1 mars påföljande år även förse kommissionens räkenskapsförare med ett redovisningspaket, som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformat enligt ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

3.   Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera dessa preliminära redovisningar med kommissionens egna preliminära redovisningar och, senast den 31 mars påföljande år, till revisionsrätten överlämna kommissionens preliminära redovisningar och unionens konsoliderade preliminära redovisningar.

Artikel 148

Godkännande av de slutliga konsoliderade redovisningarna

1.   Revisionsrätten ska senast den 1 juni meddela sina iakttagelser i fråga om de preliminära redovisningarna från andra institutioner än kommissionen och från de organ som avses i artikel 141, och senast den 15 juni meddela sina iakttagelser i fråga om kommissionens preliminära redovisningar och unionens konsoliderade preliminära redovisningar.

2.   Andra institutioner än kommissionen ska, liksom vart och ett av de organ som avses i artikel 141, upprätta sina slutliga redovisningar och överlämna dem till kommissionens räkenskapsförare samt till revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet senast den 1 juli, så att de slutliga konsoliderade redovisningarna kan sammanställas.

Räkenskapsförarna vid de övriga institutioner och organ som avses i artikel 141 ska senast den 1 juli även förse kommissionens räkenskapsförare med ett redovisningspaket, som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformat enligt ett standardformat som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

3.   Samma dag som de slutliga räkenskaperna för varje institution och organ som avses i artikel 141 översänds, ska deras respektive räkenskapsförare också sända ett skriftligt uttalande om dessa slutliga räkenskaper till revisionsrätten, med en kopia till kommissionens räkenskapsförare.

De slutliga redovisningarna ska åtföljas av en not där räkenskapsföraren försäkrar att de slutliga redovisningarna upprättats i enlighet med denna avdelning och enligt tillämpliga principer, regler och metoder.

4.   Kommissionens räkenskapsförare ska upprätta de slutliga konsoliderade redovisningarna på grundval av den information som lagts fram enligt punkt 2 i denna artikel av andra institutioner än kommissionen och av de organ som avses i artikel 141. De slutliga konsoliderade redovisningarna ska åtföljas av en not där kommissionens räkenskapsförare försäkrar att de slutliga konsoliderade redovisningarna upprättats i enlighet med denna avdelning och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som anges i anmärkningarna till redovisningarna.

5.   Kommissionen ska godkänna de slutliga konsoliderade redovisningarna och sina egna slutliga redovisningar och senast den 31 juli överlämna dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

Kommissionens räkenskapsförare ska samma dag sända ett skriftligt uttalande om de slutliga konsoliderade redovisningarna till revisionsrätten.

6.   De slutliga konsoliderade redovisningarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november, tillsammans med den revisionsförklaring som revisionsrätten avger i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget.

KAPITEL 2

Information under budgetårets gång

Artikel 149

Rapportering om garantier från budgeten och risker i samband med dessa

Utöver de redovisningar och rapporter som avses i artiklarna 145 och 146 ska kommissionen en gång per år rapportera till Europaparlamentet och rådet om situationen i fråga om de budgetgarantier som avses i artikel 49.1 d och de risker som är förenade med dessa.

Dessa uppgifter ska samtidigt överlämnas till revisionsrätten.

Artikel 150

Uppgifter om budgetens genomförande

1.   Kommissionens räkenskapsförare ska utöver de redovisningar och rapporter som avses i artiklarna 145 och 146 överlämna sifferuppgifter avseende genomförandet av budgeten till Europaparlamentet och rådet en gång i månaden; uppgifterna ska åtminstone vara indelade ned till kapitelnivå i budgeten, och täcka både inkomster och utgifter.

Sifferuppgifterna ska även visa användningen av anslag som överförts.

Sifferuppgifterna ska överlämnas inom tio arbetsdagar efter varje månads utgång.

2.   Kommissionens räkenskapsförare ska tre gånger om året, inom 30 arbetsdagar efter den 31 maj, den 31 augusti och den 31 december, till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om budgetens genomförande, som ska omfatta både inkomster och utgifter och vara indelad efter budgetens kapitel, artiklar och punkter.

Dessa rapporter ska även innehålla uppgifter om användningen av anslag som överförts från föregående budgetår.

3.   Sifferuppgifterna och rapporten om budgetens genomförande ska samtidigt överlämnas till revisionsrätten och offentliggöras på kommissionens webbplats.

4.   Senast den 15 september varje år ska utanordnaren till Europaparlamentet och rådet översända en rapport med information om konstaterade aktuella risker, iakttagna allmänna trender, nya redovisningsfrågor som uppstått, framsteg i redovisningsärenden, inbegripet dem som tagits upp av revisionsrätten, samt information om återkrav.

KAPITEL 3

Löpande räkenskaper

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 151

Räkenskapssystemet

1.   En institutions räkenskapssystem ska syfta till att strukturera och redovisa budgetinformation och finansiell information, på ett sådant sätt att sifferuppgifter kan föras in, klassificeras och registreras.

2.   Räkenskapssystemet ska delas in i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna ska föras per kalenderår och uttryckas i euro.

3.   De delegerade utanordnarna kan också hålla en kostnadsbokföring

Artikel 152

Gemensamma bestämmelser för institutionernas räkenskapssystem

Kommissionens räkenskapsförare ska, i enlighet med artikel 143, efter samråd med räkenskapsförarna i andra institutioner och organ som anges i artikel 141 fastställa de redovisningsregler och den harmoniserade kontoplan som ska tillämpas av alla institutioner, de byråer som anges i del II avdelning V och alla organ som anges i artikel 141.

Avsnitt 2

Allmänna räkenskaper

Artikel 153

Allmänna räkenskaper

I de allmänna räkenskaperna ska alla konteringshändelser och transaktioner som påverkar den ekonomiska och finansiella ställningen samt ställningen på tillgångssidan för institutionerna och de organ som avses i artikel 141 registreras i kronologisk ordning enligt metoden för dubbel bokföring.

Artikel 154

Registrering i de allmänna räkenskaperna

1.   Saldon och rörelser i de allmänna räkenskaperna ska föras in i respektive liggare.

2.   All registrering i räkenskaperna, inklusive korrigeringar, ska stödja sig på styrkande dokument, och det ska göras hänvisningar till dessa dokument i räkenskaperna.

3.   Räkenskapssystemet ska göra det möjligt att tydligt upptäcka verifikationerna för varje enskild transaktion.

Artikel 155

Korrigeringar i räkenskaperna

Efter utgången av budgetåret och fram till dess att de allmänna räkenskaperna avslutas ska räkenskapsföraren göra de korrigeringar som behövs för att få till stånd en fullständig och rättvisande redovisning, förutsatt att dessa korrigeringar inte leder till utbetalningar eller inbetalningar som belastar det berörda budgetåret. Dessa korrigeringar ska följa de redovisningsregler som avses i artikel 143.

Avsnitt 3

Budgeträkenskaper

Artikel 156

Budgeträkenskaper

1.   Budgeträkenskaperna ska göra det möjligt att i detalj följa genomförandet av budgeten.

2.   För det ändamål som avses i punkt 1 ska i budgeträkenskaperna registreras alla budgettransaktioner i fråga om inkomster och utgifter som avses i del I avdelning IV.

KAPITEL 4

Inventarieförteckning över anläggningstillgångar

Artikel 157

Inventarieförteckning

1.   Varje institution och organ som avses i artikel 141 ska hålla förteckningar avseende all unionens materiella, immateriella och finansiella egendom som utgör dess förmögenhet, med angivande av både antal och värde, i enlighet med en modell som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

Varje institution och organ som avses i artikel 141 ska kontrollera att inventarieförteckningen stämmer överens med verkligheten.

2.   Försäljning av unionens materiella egendom ska annonseras på lämpligt sätt.

AVDELNING X

EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

KAPITEL 1

Extern revision

Artikel 158

Extern revision utförd av revisionsrätten

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska snarast möjligt underrätta revisionsrätten om alla beslut och alla åtgärder de antar enligt artiklarna 13, 16, 21, 25, 26, 29 och 40.

Artikel 159

Regler och förfaranden för revisionen

1.   Revisionsrättens granskning av om inkomsterna och utgifterna har varit lagliga och korrekta ska ske med beaktande av fördragen, budgeten, denna förordning, de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning samt alla andra akter som antagits i enlighet med fördragen.

2.   För att kunna utföra sin uppgift har revisionsrätten rätt att på det sätt som anges i artikel 161 använda sig av alla dokument och all information rörande den ekonomiska förvaltningen inom alla avdelningar och organ som avser verksamheter som finansieras eller medfinansieras av unionen. Revisionsrätten har befogenhet att inhämta upplysningar hos alla tjänstemän som ansvarar för inkomst- eller utgiftstransaktioner och att utnyttja alla revisionsförfaranden som avdelningarna eller organen i fråga har. Den revision som sker i medlemsstaterna ska genomföras i förbindelse med nationella revisionsorgan eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med den behöriga nationella myndigheten. Revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsinstitutioner ska samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende.

För att få den information som krävs för att den ska kunna utföra sin uppgift enligt fördragen eller de akter som antagits för att genomföra dem, får revisionsrätten på egen begäran närvara när revisioner som avser budgetgenomförandet utförs av en annan institution eller för en annan institutions räkning.

På begäran av revisionsrätten ska varje institution ge de finansinstitut i vilka unionen har tillgodohavanden rätt att ge revisionsrätten nödvändigt bistånd för att säkerställa att externa uppgifter stämmer med räkenskaperna.

3.   För att genomföra sina uppgifter ska revisionsrätten till de institutioner och myndigheter på vilka denna förordning är tillämplig meddela namnen på de tjänstemän i revisionsrätten som har befogenhet att granska dem.

Artikel 160

Kontroller av säkerheter och kontanter

Revisionsrätten ska säkerställa att alla säkerheter och banktillgodohavanden samt inneliggande kassa kontrolleras mot verifikationer som undertecknats av depositarierna eller mot rapporter över innehavda kontanter och säkerheter. Revisionsrätten får själv göra sådana kontroller.

Artikel 161

Revisionsrättens rätt till information

1.   Vid genomförandet av sina uppgifter ska revisionsrätten få allt det stöd och den information som den anser sig behöva av kommissionen, övriga institutioner, organ som förvaltar inkomster och utgifter för unionens räkning liksom av mottagarna. De ska till revisionsrättens förfogande ställa alla dokument som rör tilldelning och genomförande av kontrakt som finansieras genom budgeten och alla räkenskaper över kontanter eller material, allt bokföringsmaterial och alla verifikationer samt även tillhörande administrativa dokument, alla dokument som rör inkomster och utgifter, alla förteckningar över egendom och över tjänster vid avdelningarna, som revisionsrätten anser vara nödvändiga när den på grundval av bokföringsmaterial eller på plats utför revisioner som rör rapporten om resultatet av budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen, samt alla dokument och uppgifter som skapats eller lagrats elektroniskt.

De berörda nationella myndigheternas organ för intern revision och andra avdelningar ska ge revisionsrätten allt det stöd som den anser sig behöva för att genomföra sitt uppdrag.

2.   De tjänstemän vars verksamhet kontrolleras av revisionsrätten ska

a)

redovisa inneliggande kassa, övriga kontanter, värdepapper och material av alla slag, samt även verifikationer över förvaltningen av de medel de anförtrotts och böcker, register och andra handlingar som berör detta,

b)

uppvisa korrespondens och övriga handlingar som är nödvändiga för att den revision som avses i artikel 159.1 ska kunna genomföras fullständigt.

Den information som avses i led b i första stycket får endast begäras av revisionsrätten.

3.   Revisionsrätten ska ha befogenhet att kontrollera de handlingar som rör unionens inkomster och utgifter och som finns vid institutionernas avdelningar, särskilt vid de avdelningar som ansvarar för beslut om sådana inkomster och utgifter, vid de organ som förvaltar inkomster och utgifter för unionens räkning samt hos de fysiska och juridiska personer som tagit emot betalningar ur budgeten.

4.   Uppgiften att fastställa om inkomsterna och utgifterna varit lagliga och korrekta och att kontrollera att den ekonomiska förvaltningen har varit sund ska även omfatta användningen av de medel från unionen som organ utanför institutionerna har tagit emot som stöd.

5.   All unionsfinansiering till mottagare utanför institutionerna ska förutsätta ett skriftligt godkännande från dessa mottagare eller, om sådant godkännande ej föreligger, från den som genomför åtgärden på entreprenad eller underentreprenad om att revisionsrätten får utföra kontroller av hur beviljade medel används.

6.   Kommissionen ska till revisionsrätten överlämna alla uppgifter om upp- och utlåningsverksamheten, om revisionsrätten begär detta.

7.   Användning av integrerade datorsystem i förvaltningen får inte begränsa revisionsrättens tillgång till styrkande dokument.

Artikel 162

Revisionsrättens årsrapport

1.   Revisionsrätten skall senast den 30 juni underrätta kommissionen och de berörda institutionerna om alla iakttagelser som den anser vara av sådan art att de bör tas upp i årsrapporten. Dessa iakttagelser ska behandlas konfidentiellt, och vara föremål för ett kontradiktoriskt förfarande. Varje institution ska sända sina svar till revisionsrätten senast den 15 oktober. Institutionerna, förutom kommissionen själv, ska samtidigt sända sina svar till kommissionen.

2.   Årsrapporten ska innehålla en bedömning av huruvida den ekonomiska förvaltningen har varit sund.

3.   Årsrapporten ska innehålla ett avsnitt för varje institution. Revisionsrätten får lägga till en sammanfattning eller iakttagelser av allmän art som den anser lämpliga.

Revisionsrätten ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att institutionernas svar på dess iakttagelser offentliggörs intill eller efter var och en av de iakttagelser som de hänför sig till.

4.   Revisionsrätten ska senast den 15 november översända sin årsrapport tillsammans med institutionernas svar till de myndigheter som är behöriga att bevilja ansvarsfrihet och till övriga institutioner, och se till att rapporten och institutionernas svar offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Så snart revisionsrätten översänt sin årsrapport ska kommissionen omedelbart underrätta berörda medlemsstater om de iakttagelser i årsrapporten som avser förvaltningen av de medel som de ansvarar för enligt gällande bestämmelser.

Efter det att medlemsstaterna mottagit denna underrättelse ska de skicka sina svar till kommissionen inom 60 dagar. Kommissionen ska översända en sammanfattning av dessa uppgifter till revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet före den 28 februari.

Artikel 163

Revisionsrättens särskilda rapporter

1.   Revisionsrätten ska till den institution eller det organ som berörs översända de eventuella iakttagelser som enligt dess bedömning kan komma att tas upp i den särskilda rapporten. Dessa iakttagelser ska behandlas konfidentiellt, och vara föremål för ett kontradiktoriskt förfarande.

Den institution eller det organ som berörs ska ha två och en halv månad på sig för att underrätta revisionsrätten om sina svar på dessa iakttagelser.

Revisionsrätten ska under den följande månaden, efter att ha tagit emot svaren från den institution eller det organ som berörs, anta den särskilda rapporten i dess slutliga lydelse.

De särskilda rapporterna ska tillsammans med de berörda institutionernas eller organens svar utan dröjsmål översändas till Europaparlamentet och rådet, och var och en av dessa institutioner ska därefter, eventuellt tillsammans med kommissionen, besluta vilka åtgärder som ska vidtas som uppföljning av rapporten.

Revisionsrätten ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de berörda institutionernas och organens svar på dess iakttagelser offentliggörs tillsammans med den särskilda rapporten.

2.   Om de yttranden som avses i artikel 287.4 andra stycket i EUF-fördraget inte berör lagförslag eller utkast som revisionsrätten har rådfrågats om inom ramen för lagstiftningsförfarandet, får revisionsrätten offentliggöra dem i Europeiska unionens officiella tidning. Revisionsrätten ska fatta beslut om offentliggörande efter samråd med den institution som begärde yttrandet eller som berörs av det. Yttranden som offentliggörs ska åtföljas av eventuella kommentarer från de berörda institutionerna.

KAPITEL 2

Beviljande av ansvarsfrihet

Artikel 164

Tidtabell för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet

1.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n+2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande år n.

2.   Om det datum som anges i punkt 1 inte kan hållas ska Europaparlamentet eller rådet underrätta kommissionen om orsakerna till att beslutet har skjutits upp.

3.   Om Europaparlamentet skjuter upp beslutet om beviljande av ansvarsfrihet ska kommissionen så fort som möjligt vidta åtgärder för att underlätta att hindren för detta beslut undanröjs.

Artikel 165

Förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.   Beslutet om ansvarsfrihet ska omfatta räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter, det saldo som uppstår samt unionens tillgångar och skulder enligt balansräkningen.

2.   För att kunna fatta beslut om ansvarsfrihet ska Europaparlamentet, efter rådet, granska de räkenskaper och redovisningar och den utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget. Europaparlamentet ska också granska revisionsrättens årsrapport åtföljd av de granskade institutionernas svar, och revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse för det berörda budgetåret samt dess förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

3.   Kommissionen ska på Europaparlamentets begäran lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget.

Artikel 166

Uppföljning

1.   I enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget, ska kommissionen och övriga institutioner vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet samt de kommentarer som är fogade till den rekommendation om ansvarsfrihet som antas av rådet.

2.   På Europaparlamentets eller rådets begäran ska institutionerna rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av dessa iakttagelser och kommentarer, och särskilt om de instruktioner som utfärdats för de avdelningar som ansvarar för budgetens genomförande. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen genom att rapportera om de åtgärder de vidtagit till följd av iakttagelserna, så att kommissionen kan ta hänsyn till dem i sin egen rapport. Institutionernas rapporter ska också överlämnas till revisionsrätten.

Artikel 167

Särskilda bestämmelser för utrikestjänsten

Utrikestjänsten ska omfattas av förfarandena i artikel 319 i EUF-fördraget och i artiklarna 164, 165 och 166 i denna förordning. Utrikestjänsten ska till fullo samarbeta med de institutioner som medverkar i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, och vid behov tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation, även genom att närvara vid de relevanta organens sammanträden.

DEL 2

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

EUROPEISKA GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET

Artikel 168

Särskilda bestämmelser för Europeiska garantifonden för jordbruket

1.   Delarna I och III ska, om inte annat anges i denna avdelning, tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), samt på denna fonds inkomster.

2.   Åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen ska genomföras i enlighet med reglerna i del I och III.

Artikel 169

Åtaganden av EGFJ-anslag

1.   EGFJ-anslag ska för varje budgetår bestå av icke-differentierade anslag, utom när det gäller de utgifter som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1290/2005, vilka kommer att finansieras via differentierade anslag.

2.   Överförda anslag som inte förbrukats vid utgången av budgetåret ska förfalla.

3.   Anslag för åtgärder som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1290/2005 och som inte blivit föremål för några åtaganden får endast överföras till det påföljande budgetåret.

Sådana överföringar får inte överstiga 2 % av de ursprungliga anslagen, och får inte heller överstiga beloppet för den minskning av direktstödet som avses i artikel 11 i rådets förordning nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (24) och som tillämpades det närmast föregående budgetåret.

De anslag som överförs mellan budgetår får bara användas under de budgetrubriker som täcker de åtgärder som avses i artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 1290/2005.

Sådana överföringen får endast användas för att finansiera en tilläggsbetalning till de slutmottagare vars direktstöd minskat föregående budgetår i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 73/2009.

Kommissionen ska besluta om överföringen senast den 15 februari det budgetår till vilket anslagen ska överföras och underrätta Europaparlamentet och rådet om beslutet.

Artikel 170

Övergripande preliminära åtaganden mot EGFJ-anslag

1.   Kommissionen ska betala tillbaka de EGFJ-utgifter som medlemsstaterna ådragit sig.

2.   Kommissionens beslut som fastställer återbetalningsbeloppen för dessa utgifter ska utgöra övergripande preliminära åtaganden, inom ramarna för de totala anslag som tagits upp för EGFJ.

3.   I fråga om de löpande förvaltningsutgifterna för EGFJ får, från och med den 15 november under budgetåret, förhandsåtaganden göras som belastar anslagen för det påföljande budgetåret. Sådana åtaganden får emellertid inte uppgå till mer än tre fjärdedelar av de totala motsvarande anslagen för budgetåret. De får endast gälla utgifter för vilka denna princip är fastställd i en befintlig grundläggande akt.

Artikel 171

Tidsplan och frister för budgetmässiga åtaganden avseende EGFJ

1.   Utgifter som effektueras av de myndigheter och organ som avses i de regler som gäller EGFJ ska, inom två månader efter mottagandet av de redovisningar som medlemsstaten i fråga översänt, bli föremål för åtaganden per kapitel, artikel och punkt. Efter det att denna tidsfrist på två månader löpt ut får sådana åtaganden ske så snart som ett förfarande för överföring av anslag är nödvändigt i anknytning till budgetrubrikerna i fråga. Betalningen ska bokföras inom samma tvåmånadersfrist, utom i de fall då medlemsstaten ännu inte effektuerat sin betalning eller om det råder osäkerhet om huruvida utgiften är bidragsberättigande.

De åtaganden som avses i första stycket ska dras från det övergripande preliminära åtagande som avses i artikel 170.

2.   Om övergripande preliminära åtaganden som gjorts ett budgetår fortfarande inte lett till enskilda åtaganden mot rubriker i kontoplanen den 1 februari påföljande budgetår, ska motsvarande övergripande åtaganden för det berörda budgetåret dras tillbaka.

3.   Punkterna 1 och 2 ska gälla med förbehåll för granskning och godkännande av räkenskaperna.

Artikel 172

Bokföring av EGFJ-utgifter

I budgeträkenskaperna ska utgifter bokföringsmässigt hänföras till ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det budgetåret, förutsatt att betalningsordern är räkenskapsföraren tillhanda senast den 31 januari påföljande budgetår.

Artikel 173

Överföring av EGFJ-anslag

1.   Om kommissionen överför anslag med tillämpning av artikel 26.1 ska den fatta sitt beslut senast den 31 januari det påföljande budgetåret, och därvid underrätta Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 26.1.

2.   I andra fall än de som avses i punkt 1 ska kommissionen lägga fram sina förslag till anslagsöverföringar för Europaparlamentet och rådet senast den 10 januari det påföljande budgetåret.

Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om sådana överföringar enligt förfarandet i artikel 27, men vid tillämpningen av den här artikeln ska tidsfristen vara tre veckor.

Artikel 174

Inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för EGFJ

1.   Inkomster som avsätts för särskilda ändamål enligt denna avdelning ska avsättas på grundval av inkomsternas ursprung i enlighet med artikel 21.3.

2   Resultatet av de beslut som avses i artikel 30 i förordning nr 1290/2005 ska införas i en enda artikel i budgeten.

AVDELNING II

STRUKTURFONDERNA, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN, EUROPEISKA FISKERIFONDEN, EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING SAMT FONDER INOM OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA SOM FÖRVALTAS GENOM DELAD FÖRVALTNING

Artikel 175

Särskilda bestämmelser

1.   Delarna I och III ska tillämpas på utgifter som effektueras genom de myndigheter och organ som avses i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (25), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden (26), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 avseende Europeiska socialfonden (27), rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (28), rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden (29) och rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (30); de ska också tillämpas på fonder inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, inbegripet fonderna inom programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, som förvaltas genom delad förvaltning enligt artikel 59 (nedan kallade fonderna), samt på deras inkomster, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.

2.   De åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen ska också genomföras enligt reglerna i del I och III.

Artikel 176

Respekt för nivån på tilldelade åtagandebemyndiganden

Europaparlamentet och rådet ska respektera den nivå för åtagandebemyndiganden som fastställs i de berörda grundläggande akterna för strukturåtgärder, landsbygdens utveckling och Europeiska fiskerifonden.

Artikel 177

Utbetalning av bidrag, mellanliggande betalningar och återbetalningar

1.   Kommissionens utbetalningar av finansiella bidrag från fonderna ska effektueras enligt de förordningar som avses i artikel 175.

2.   Betalningsfristen för kommissionens mellanliggande betalningar ska fastställas enligt de förordningar som avses i artikel 175.

3.   I enlighet med de förordningar som avses i artikel 175 får fullständiga eller delvisa återbetalningar av förfinansiering för en viss åtgärd inte leda till att fondernas samlade bidrag till åtgärden i fråga minskar.

De belopp som återbetalas ska utgöra interna inkomster avsedda för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 c.

Medlemsstaternas behandling av återbetalningar och dess effekter på de finansiella bidragen från fonderna ska fastställas enligt förordningarna i artikel 175.

4.   Genom undantag från artikel 14 får åtagandebemyndiganden som härrör från återbetalning av förfinansiering och som fortfarande är disponibla den 31 december överföras till följande budgetår till dess att programmet avslutas, och får utnyttjas där så krävs och förutsatt att inga andra åtagandebemyndiganden längre är disponibla.

5.   I budgeträkenskaperna ska utgifter bokföringsmässigt hänföras till ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det budgetåret, inbegripet utgifter som betalats ut fram till den 31 januari följande budgetår till följd av betalningsbemyndiganden som gjorts tillgängliga undermånaden efter de överföringar som avses i artikel 179.

Artikel 178

Tillbakadragande av anslag

1.   Enligt de förordningar som avses i artikel 175 ska kommissionen på eget initiativ dra tillbaka anslag för redan gjorda åtaganden.

2.   De anslag som på så sätt dragits tillbaka får göras tillgängliga på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel som den själv bär ansvaret för.

Kommissionen ska därför senast den 15 februari under det löpande budgetåret granska de fall där anslag dragits tillbaka under det föregående budgetåret för att avgöra om motsvarande anslag vid behov ska göras disponibla på nytt.

Artikel 179

Överföring av anslag

1.   Kommissionen får – utom när det gäller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling – överföra de driftsutgifter som anges i denna avdelning mellan olika avdelningar, förutsatt att det rör sig om anslag för samma ändamål i den mening som avses i de förordningar som avses i artikel 175, eller som gäller utgifter för tekniskt bistånd. Kommissionen ska fatta sina beslut senast den 31 januari det påföljande budgetåret.

2.   I andra fall än de som avses i punkt 1 får kommissionen lägga fram förslag till överföringar av betalningsbemyndiganden till fonderna för Europaparlamentet och rådet senast den 10 januari det påföljande budgetåret. Överföring av budgetbemyndiganden får ske från varje punkt i budgeten. Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om sådana överföringar enligt förfarandet i artikel 27, men vid tillämpning av den här artikeln ska tidsfristen vara tre veckor.

3.   Om överföringen inte godkänns eller bara delvis godkänns av Europaparlamentet och rådet, ska den motsvarande delen av de utgifter som avses i artikel 177.5 belasta betalningsbemyndigandena för det påföljande budgetåret.

Artikel 180

Förvaltning, urval och revision

Urval, förvaltning och revision av projekt ska följa de förordningar som avses i artikel 175.

AVDELNING III

FORSKNING

Artikel 181

Medel till forskning

1.   Del I och III ska tillämpas på anslag till forskning och teknisk utveckling, med förbehåll för de undantag som anges i denna avdelning.

Dessa anslag ska antingen tas upp i någon av avdelningarna i budgeten avseende politikområden för "indirekt forskning" och "direkt forskning" eller i ett kapitel för forskning som är infört i en annan avdelning.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för olika typer av forskningsverksamheter.

2.   Inkomster från den kol- och stålforskningsfond som inrättas genom protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphört att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden, fogat till EUF-fördraget, ska anses som inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21. De åtagandebemyndiganden som härrör från dessa inkomster ska göras tillgängliga så snart som beloppen kunnat beräknas och betalningsbemyndigandena så snart som inkomsten har uppburits.

3.   Vad gäller de driftsutgifter som avses i denna avdelning får kommissionen överföra anslag mellan olika avdelningar i budgeten under förutsättning att det gäller anslag som används för samma ändamål.

4.   De experter som avlönas genom anslag för forskning och teknisk utveckling ska väljas ut enligt de förfaranden som fastställs av Europaparlamentet och rådet när varje ramprogram för forskning antas eller enligt motsvarande regler för deltagande för företag, forskningcentra och universitet.

Artikel 182

Åtagande av forskningsmedel

1.   De åtagandebemyndiganden som motsvarar de belopp i åtaganden som dragits tillbaka till följd av att de forskningsprojekt som anslagen var avsatta för inte genomförts eller bara delvis genomförts får, undantagsvis och i vederbörligen underbyggda fall, göras tillgängliga på nytt när detta är av avgörande betydelse för genomförandet av det ursprungligen planerade programmet, och under förutsättning att det berörda budgetårets (år n) anslag är otillräckliga för detta ändamål.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen i början av varje budgetår gå igenom de fall där ett åtagande dragits tillbaka under föregående budgetår (år n–1) och utifrån gällande krav bedöma behoven av att på nytt göra anslag disponibla.

På grundval av denna bedömning får kommissionen sedan lägga fram de förslag den finner lämpliga till Europaparlamentet och rådet senast den 15 februari varje budgetår, och för varje enskild post motivera varför dessa anslag bör göras disponibla på nytt.

3.   Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om kommissionens förslag inom sex veckor. Om inget beslut har fattats inom denna tid ska förslagen anses vara godkända.

Beloppet för de åtagandebemyndiganden som görs disponibla på nytt år n får aldrig överstiga 25 % av det sammanlagda belopp i åtaganden som dragits tillbaka under samma budgetrubrik år n–1.

4.   Åtagandebemyndiganden som gjorts disponibla på nytt får inte överföras till påföljande budgetår.

De rättsliga åtaganden som motsvarar de åtagandebemyndiganden som gjorts disponibla på nytt ska ingås senast den 31 december år n.

I slutet av år n ska det ännu outnyttjade saldot av de åtagandebemyndiganden som gjorts disponibla på nytt definitivt dras tillbaka av den behöriga utanordnaren.

Artikel 183

Gemensamma forskningscentrumet

1.   Anslag till gemensamma forskningscentrumet kan tas upp i budgeten under andra avdelningar eller kapitel än de som avses i artikel 181.1 om de avser centrumets deltagande i upphandlings- eller bidragsförfaranden enligt del I avdelningarna V och VI som helt eller delvis finansieras genom budgeten.

Vid deltagande i upphandlings- eller bidragsförfaranden ska gemensamma forskningscentrumet betraktas som en juridisk person inrättad av en medlemsstat.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för gemensamma forskningscentrumet.

2.   Anslag för följande ska likställas med inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.2:

a)

bidrags- och upphandlingsförfaranden som gemensamma forskningscentrumet deltar i,

b)

Gemensamma forskningscentrumets verksamhet för tredje mans räkning, eller

c)

tjänster av teknisk eller vetenskaplig natur inom ramen för administrativa överenskommelser med övriga institutioner eller med kommissionens övriga avdelningar,

De åtagandebemyndiganden som inkomster enligt leden a och c i första stycket medför ska vara tillgängliga så snart fordran har beräknats.

Anslag för verksamhet som avses i led c i första stycket och som inte har utnyttjats inom fem år ska förfalla.

3.   Utnyttjandet av sådana anslag ska framgå av en analytisk redovisning som utgör en del av sammanställningen över resultatet av budgetgenomförandet, indelat efter kategori av åtgärder som det avser; de ska redovisas åtskilt från de inkomster som härstammar från tredje man (i offentlig eller privat sektor) liksom från inkomster från andra tjänster som kommissionen utför för tredje mans räkning.

4.   När gemensamma forskningscentrumet deltar i bidrags- eller upphandlingsförfaranden enligt punkt 1 i denna artikel ska det inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 106, 107.1 b och c, 108, 109, 131.4 och 131.5 om uteslutningskriterier och sanktioner i samband med upphandlingar och bidrag.

Gemensamma forskningscentrumet ska också antas uppfylla kraven på ekonomisk och finansiell kapacitet.

Gemensamma forskningscentrumet ska inte omfattas av kraven på att ställa säkerhet enligt artiklarna 115 och 134.

5.   Reglerna för offentlig upphandling i del I avdelning V ska inte tillämpas på gemensamma forskningscentrumet när det genomför verksamhet för tredje mans räkning.

6.   Inom den avdelning i budgeten som rör ”direkt forskning” inom forskningspolitiken får kommissionen, med avvikelse från artikel 26, göra överföringar mellan kapitel med upp till 15 % av anslagen från den budgetrubrik varifrån överföringen görs.

AVDELNING IV

EXTERNA ÅTGÄRDER

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 184

Externa åtgärder

1.   Reglerna i del I och III ska tillämpas på de externa åtgärder som finansieras genom budgeten, om inte annat anges i denna avdelning.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för åtgärder som får finansieras under externa åtgärder.

2.   Kommissionen ska ansvara för användningen av de anslag som avses i punkt 1, antingen

a)

inom ramen för stöd som kommissionen beviljat självständigt, eller

b)

i partnerskap med ett tredjeland enligt artikel 58.1 c led i genom undertecknande av en finansieringsöverenskommelse.

3.   Om externa åtgärder samfinansieras genom både anslag införda i budgeten och sådana externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21.2 b, ska medel som inte förbrukats vid utgången av kontraktsperioden som avses i artikel 189.2, återbetalas proportionellt för den relevanta åtgärden och med avdrag för ett enhetsbelopp som motsvarar utgifter för revision, utvärdering och oförutsedda händelser, för vilka åtaganden kan ingås vid en senare tidpunkt.

4.   Artikel 90.4 andra stycket ska inte tillämpas för de åtgärder som avses i denna avdelning.

För bidrag vid direkt förvaltning på mer än 5 000 000 EUR som finansierar externa åtgärder, får högst två förfinansieringsbetalningar förbli oavräknade under åtgärdens varaktighet.

KAPITEL 2

Genomförandet av åtgärderna

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 185

Genomförande av externa åtgärder

De åtgärder som omfattas av denna avdelning får antingen genomföras direkt av kommissionen enligt artikel 58.1 a, genom delad förvaltning enligt artikel 58.1 b eller indirekt genom sådana enheter eller personer som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c i enlighet med relevanta bestämmelser i artiklarna 58–63. Anslagen till externa åtgärder får sammanslås med medel som härrör från andra källor för att uppfylla ett gemensamt mål.

Avsnitt 2

Budgetstöd och förvaltningsfonder för flera givare

Artikel 186

Utnyttjande av budgetstöd

1.   Kommissionen får använda sig av budgetstöd till ett mottagande tredjeland, förutsatt att detta fastställts i de relevanta grundläggande akterna, om det landets förvaltning av de offentliga finanserna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för användning av budgetstöd och för mottagarnas skyldigheter.

2.   I det finansieringsbeslut som avses i artikel 84 ska det anges mål för och förväntade resultat av tillhandahållandet av budgetstöd till ett mottagande tredjeland. Utbetalningen av unionsbidraget ska grundas på uppfyllandet av de villkor som avses i punkt 1, bland annat en förbättring av förvaltningen av de offentliga finanserna, och på klara och objektiva resultatindikatorer som utgör grunden för att mäta framsteg över tiden inom respektive sektor.

3.   Kommissionen ska i motsvarande finansieringsöverenskommelser, som ingåtts i enlighet med artikel 184.2 b, införa lämpliga bestämmelser enligt vilka det mottagande tredjelandet förbinder sig att omgående återbetala alla eller delar av de relevanta verksamhetskostnaderna, i det fall att det konstateras att utbetalningen av de berörda unionsmedlen har varit behäftad med allvarliga oriktigheter som kan tillskrivas det landet.

För att handlägga den återbetalning som avses i första stycket får artikel 80.1 andra stycket tillämpas.

4.   Kommissionen ska i mottagande tredjeländer främja utvecklingen av parlamentarisk kontroll- och revisionskapacitet samt ökad öppenhet och allmän tillgång till information.

Artikel 187

Unionsförvaltningsfonder för externa åtgärder

1.   För katastrofinsatser, insatser efter katastrofsituationer och tematiska insatser får kommissionen ingå en överenskommelse med andra givare om inrättande av förvaltningsfonder. Målen för varje förvaltningsfond ska anges i den handling genom vilken fonden inrättas.

2.   Unionsförvaltningsfonder ska genomföras i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, proportionalitet, icke-diskriminering och likabehandling samt i överensstämmelse med de särskilda mål som fastställts i varje konstituerande akt.

Unionsförvaltningsfonder ska genomföras direkt av kommissionen enligt artikel 58.1 a, med undantag för unionsförvaltningsfonder för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer, som också kan genomföras indirekt genom att budgetgenomförandeuppgifter anförtros de enheter som avses i artikel 58.1 c led i, ii, v och vi.

3.   Unionsförvaltningsfonder ska uppfylla följande villkor:

a)

Det finns ett mervärde i unionens intervention, vilket betyder att förvaltningsfonderna ska inrättas och genomföras på unionsnivå endast om målen, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå än på nationell nivå.

b)

Unionsförvaltningsfonder ska skapa politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre unionskontroll av risker och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag. De bör inte skapas om de bara duplicerar andra existerande finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

4.   För varje unionsförvaltningsfond ska det tillsättas en styrelse med kommissionens företrädare som ordförande för att se till att givarna och – i egenskap av observatörer – de övriga icke bidragande medlemsstaterna är företrädda och för att besluta om användningen av medlen.

5.   Unionsförvaltningsfonderna ska inrättas för en begränsad period, som ska anges i den konstituerande akten. Perioden får förlängas genom beslut av kommissionen, på begäran av styrelsen för den berörda förvaltningsfonden.

Europaparlamentet och/eller rådet får anmoda kommissionen att avbryta anslagen till en förvaltningsfond eller revidera den konstituerande akten i syfte att vid behov avskaffa förvaltningsfonden. I så fall ska eventuella återstående medel proportionellt återgå till unionsbudgeten som allmän inkomst och till de bidragande medlemsstaterna och andra givare.

6.   Unionens och övriga givares bidrag ska sättas in på ett särskilt bankkonto. Unionens bidrag ska överföras till detta konto på grundval av betalningsansökningar som är vederbörligen motiverade med betalningsprognoser och där hänsyn tas till tillgängliga saldon på kontot och det resulterande behovet av ytterligare betalningar. Betalningsprognoserna ska tillhandahållas varje år eller vid behov varje halvår.

Bidrag ska inte ingå i budgeten och ska förvaltas av kommissionen på den delegerade utanordnarens ansvar.

Kommissionens räkenskapsförare ska vara räkenskapsförare även för unionsförvaltningsfonder. Han eller hon ska ansvara för att fastställa redovisningsförfaranden och en kontoplan som ska vara gemensamma för alla unionsförvaltningsfonder.

Kommissionens internrevisor och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet.

Det särskilda bankkontot för förvaltningsfonden ska öppnas och avslutas av räkenskapsföraren.

Kommissionen ska se till att räkenskapsförarens och utanordnarens roller hålls strikt åtskilda.

Åtaganden och betalningar ska skötas av aktörer inom kommissionens budgetförvaltning, enligt vad som fastställts i del I avdelning IV kapitel 3.

7.   Kommissionen ska ha rätt att ta i anspråk högst 5 % av de belopp som sammanförs i en förvaltningsfond för att täcka sina administrationskostnader från de år då de bidrag som avses i punkt 6 har börjat användas. Under den period som förvaltningsfonden är i funktion ska sådana avgifter för administration likställas med inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 b.

Räkenskapsföraren ska handlägga krav på återbetalning av medel i samband med åtgärder som finansieras av förvaltningsfonden. Inkomster från belopp som betalas in till följd av sådana betalningskrav ska återföras till förvaltningsfondens särskilda bankkonto. Annullering eller avskrivning av ett återbetalningskrav ska ske enligt reglerna i artikel 80.

8.   Kommissionen ska överlämna sitt utkast till beslut om inrättande, förlängning och avskaffande av en unionsförvaltningsfond till den behöriga kommitté som föreskrivs i den grundläggande akt enligt vilken unionens bidrag till unionsförvaltningsfonden tillhandhålls.

9.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förvaltning, rapportering och styrning av förvaltningsfonder för externa åtgärder.

10.   Kommissionen ska varje år överlämna en heltäckande och detaljerad rapport till Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som stöds genom unionsförvaltningsfonder, om deras genomförande och resultat och om deras redovisning. Kommissionen ska foga sin rapport till den sammanfattning av årsrapporterna som avses i artikel 66.9 tredje stycket.

Avsnitt 3

Andra förvaltningsformer

Artikel 188

Indirekt förvaltning av externa åtgärder

1.   Åtgärder som genomförs genom indirekt förvaltning i enlighet med artikel 58.1 c ska kontrolleras av kommissionen eller av unionens delegationer i enlighet med artikel 56.2. Detta ska ske antingen genom godkännande i förväg, efterhandskontroll eller genom ett kombinerat förfarande av båda.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för genomförandet av externa åtgärder genom indirekt förvaltning.

Artikel 189

Finansieringsöverenskommelser i samband med genomförande av externa åtgärder

1.   Externa åtgärder som genomförs ska ge upphov till en eller flera av följande handlingar:

a)

En finansieringsöverenskommelse mellan kommissionen och en enhet eller person som avses i artikel 185.

b)

Ett avtal eller en bidragsöverenskommelse mellan kommissionen och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att genomföra åtgärderna.

Villkoren för beviljande av bistånd till tredjeland ska fastställas i det instrument med vars hjälp de finansieringsöverenskommelser eller avtal eller bidragsöverenskommelser som anges i led a och b i första stycket ska förvaltas.

2.   Finansieringsöverenskommelser med de enheter som avses i led a i punkt 1 första stycket ska ingås senast den 31 december år n+1, där år n är det år då det budgetmässiga åtagandet ingås.

Den period under vilken de enheter som avses i led a i punkt 1 första stycket ska ingå alla enskilda avtal och bidragsöverenskommelser genom vilka åtgärden ska genomföras ska fastställas i dessa finansieringsöverenskommelser. Denna period får inte överstiga tre år räknat från det datum då finansieringsöverenskommelsen ingicks, utom

a)

i fråga om åtgärder som finansieras av flera givare,

b)

vid enskilda avtal som gäller revision eller utvärdering,

c)

under följande exceptionella omständigheter:

i)

Om tilläggsavtal läggs till redan ingångna avtal.

ii)

Om enskilda avtal ska ingås som en följd av att befintliga avtal sagts upp i förtid.

iii)

Om den enhet som anförtrotts uppgiften ska bytas ut mot en annan.

3.   Punkt 2 ska i följande fall inte tillämpas på fleråriga program som genomförs genom delade åtaganden:

a)

Instrumentet för stöd inför anslutningen.

b)

Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

I dessa fall ska kommissionen automatiskt frigöra anslagen enligt gällande sektorspecifika regler.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för finansieringsöverenskommelser om genomförande av externa åtgärder.

KAPITEL 3

Offentlig upphandling

Artikel 190

Offentlig upphandling inom området för externa åtgärder

1.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för offentlig upphandling inom området för externa åtgärder.

2.   Bestämmelserna i del I i avdelning V i kapitel 1 om allmänna bestämmelser för tilldelning av kontrakt ska även tillämpas på den upphandling som omfattas av denna avdelning, med förbehåll för de särskilda bestämmelser om tröskelvärden och förfaranden för upphandling i tredje land som anges i de delegerade akter som antagits enligt denna förordning. Med upphandlande myndigheter avses i detta kapitel

a)

kommissionen i en eller flera tredjeländers namn och för deras räkning,

b)

enheter och personer som avses i artikel 185 och som anförtrotts motsvarande uppgifter som ingår i budgetgenomförandet.

3.   Upphandlingsförfarandena ska fastställas i de finansieringsöverenskommelser som anges i artikel 189.

4.   Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på åtgärder som omfattas av grundläggande sektorsspecifika akter som avser insatser i krissituationer, civilskyddsinsatser och humanitära insatser.

Artikel 191

Regler för deltagande i anbudsförfaranden

1.   Deltagande i anbudsförfaranden ska vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av tillämpningen av fördragen och på alla övriga fysiska och juridiska personer i enlighet med de särskilda bestämmelserna i de grundläggande akter som reglerar det berörda samarbetet.

2.   I de fall som anges i artikel 54.2 kan det, under exceptionella omständigheter som vederbörligen motiveras av den behöriga utanordnaren, beslutas att även medborgare i tredjeländer utöver dem som anges i punkt 1 får delta i anbudsförfarandet.

3.   När det gäller tillämpningen av en överenskommelse om att för upphandling öppna de varu- och tjänstemarknader där unionen deltar, ska de marknader som finansieras genom budgeten även öppnas för medborgare i andra tredjeländer än de som avses i punkterna 1 och 2 på de villkor som anges i överenskommelsen.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för deltagande i anbudsförfaranden.

KAPITEL 4

Bidrag

Artikel 192

Finansiering av en extern åtgärd i sin helhet

En åtgärd får finansieras i sin helhet genom unionsbudgeten endast om detta visar sig nödvändigt för att åtgärden ska kunna genomföras.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för finansiering av en extern åtgärd i sin helhet.

Artikel 193

Regler för bidrag i samband med externa åtgärder

De förfaranden för beviljande av bidrag som ska tillämpas när medel förvaltas indirekt av enheter som avses i artikel 185 ska fastställas i de överenskommelser som sluts mellan kommissionen och de berörda enheterna.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för förfaranden för beviljande av bidrag som ska tillämpas när medel förvaltas indirekt.

KAPITEL 5

Revision

Artikel 194

Unionens revision inom ramen för de externa åtgärderna

Det ska uttryckligen anges i alla överenskommelser mellan kommissionen och enheter som avses i artikel 185 samt i alla bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut att kommissionen och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner av dokument och på plats hos alla de aktörer som tilldelats kontrakt samt hos de underentreprenörer som mottagit medel från unionen.

AVDELNING V

EUROPEISKA BYRÅER

Artikel 195

Europeiska byråer

1.   Med europeiska byråer avses för tillämpningen av denna avdelning de administrativa strukturer som en eller flera institutioner inrättar för att utföra vissa uppgifter av övergripande karaktär.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för europeiska byråers ansvarsområden och institutionernas delegering av uppgifter till de europeiska byråerna.

2.   Denna avdelning ska också tillämpas på Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), med undantag för bestämmelserna i artiklarna 198, 199 och 200.

3.   Del I och III ska tillämpas på driften av de europeiska byråerna, med förbehåll för undantagen i denna avdelning.

Artikel 196

Anslag till de europeiska byråerna

1.   Anslagen till varje europeisk byrå, som ska tas upp som ett samlat belopp under en särskild budgetrubrik i kommissionens avsnitt i budgeten, ska preciseras i en bilaga till detta avsnitt.

Bilagan ska utformas som en inkomst- och utgiftsberäkning, indelad på samma sätt som budgetens avsnitt.

De anslag som tas upp i denna bilaga ska täcka de europeiska byråernas hela finansiella behov i samband med de uppgifter de utför för institutionerna.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för anslagen till europeiska byråer, inbegripet räkenskapsförarens delegering av vissa uppgifter, samt för likvida medel och bankkonton.

2.   De europeiska byråernas tjänsteförteckningar ska utgöra en bilaga till kommissionens tjänsteförteckning.

3.   Direktören för varje europeisk byrå ska fatta beslut om överföringar inom den bilaga som anges i punkt 1. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sådana överföringar.

4.   De europeiska byråernas räkenskaper ska integreras i unionens räkenskaper enligt artikel 141.

Artikel 197

Utanordnare för de europeiska byråerna

Kommissionen ska i fråga om de anslag som är upptagna i den bilaga som gäller de europeiska byråerna delegera utanordnarens befogenheter till varje berörd europeisk byrås direktör, i enlighet med artikel 65.

Artikel 198

Räkenskaper för de europeiska interinstitutionella byråerna

1.   Varje europeisk interinstitutionell byrå ska upprätta en kostnadsbokföring över sina utgifter som gör det möjligt att fastställa varje institutions andel av de utförda tjänsterna. Direktören för den berörda europeiska byrån ska efter godkännande från dess förvaltningskommitté fastställa kriterierna för denna bokföring.

2.   Anmärkningarna till de särskilda budgetrubriker under vilka de olika europeiska interinstitutionella byråernas totala anslag tas upp ska visa en beräkning av kostnaderna för de tjänster de utför för var och en av institutionerna. Beräkningarna ska baseras på prognoserna i den kostnadsbokföring som avses i punkt 1.

3.   Varje europeisk interinstitutionell byrå ska underrätta de berörda institutionerna om resultaten av denna kostnadsbokföring.

Artikel 199

Delegering av utanordnarens befogenheter till europeiska interinstitutionella byråer

1.   Varje institution får, för förvaltningen av anslag i dess avsnitt i budgeten, delegera utanordnarens befogenheter till en direktör för en interinstitutionell europeisk byrå enligt gränserna och villkoren för delegering av befogenheter.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för delegering av utanordnarens befogenheter till en direktör för en europeisk interinstitutionell byrå.

2.   Kommissionens internrevisor ska utöva alla befogenheter som anges i del I avdelning IV kapitel 9.

Artikel 200

Tjänster till tredje man

I de fall då en europeisk byrå utför tjänster åt tredje man mot betalning ska dess direktör, efter godkännande från förvaltningskommittén, fastställa särskilda bestämmelser som reglerar hur dessa tjänster ska utföras samt om hur de motsvarande räkenskaperna ska föras.

AVDELNING VI

ADMINISTRATIVA ANSLAG

Artikel 201

Allmänna bestämmelser

1.   Del I och III ska tillämpas på administrativa anslag, om inte annat anges i denna avdelning.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för tillämpningsområdet för administrativa anslag och hyresgarantier.

Artikel 202

Åtaganden

1.   Löpande administrativa utgifter får från och med den 15 oktober varje år belasta anslagen för det påföljande budgetåret i form av förhandsåtaganden. Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga en fjärdedel av de motsvarande totala anslag som Europaparlamentet och rådet beslutat om under motsvarande budgetrubrik för det innevarande budgetåret. Sådana åtaganden får inte gälla nya utgifter av ett slag som ännu inte principiellt godkänts i den senaste budgeten som antagits på normalt sätt.

2.   Utgifter som enligt bestämmelser i lagar eller avtal, såsom hyror eller liknande, ska betalas i förskott får, för betalningar från och med den 1 december, belasta anslagen för det påföljande budgetåret. I dessa fall ska den gräns som anges i punkt 1 inte tillämpas.

Artikel 203

Särskilda bestämmelser för administrativa anslag

1.   Administrativa anslag ska vara icke-differentierade anslag.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för särskilda administrativa anslag, inbegripet fastigheter och förskottsbetalningar till personal vid institutionerna.

2.   Administrativa utgifter som följer av avtal som har en löptid som överstiger ett budgetår, antingen på grund av lokal praxis eller därför att de gäller leverans av utrustning, ska belasta budgeten för det budgetår under vilket de effektueras.

3.   Varje institution ska senast den 1 juni varje år tillhandahålla Europaparlamentet och rådet ett arbetsdokument om sin fastighetspolitik där följande uppgifter ska ingå:

a)

För varje fastighet, utgifter och yta som täcks av anslagen under de motsvarande budgetposterna.

b)

Förväntad utveckling för den övergripande planeringen av ytor och lokaliseringar under de kommande åren, med en beskrivning av de fastighetsprojekt i planeringsfasen som redan är fastställda.

c)

Slutliga villkor och kostnader liksom relevant information om projektgenomförande av nya fastighetsprojekt som tidigare inlämnats till Europaparlamentet och rådet enligt det förfarande som fastställs i punkterna 4 och 5 och som inte ingår i föregående års arbetsdokument.

4.   För fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten ska institutionen informera Europaparlamentet och rådet så tidigt som möjligt om den fastighetsyta som krävs och preliminär planering innan prospektering av den lokala marknaden äger rum i händelse av fastighetsavtal, eller innan anbudsförfarande inleds i händelse av byggnadsarbeten.

5.   För fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten ska institutionen presentera fastighetsprojektet, inbegripet dess detaljerade uppskattade kostnader och dess finansiering, samt en förteckning över utkast till avtal som man avser använda, och begära godkännande från Europaparlamentet och rådet innan avtalen ingås. Om institutionen så begär, ska dokument i samband med fastighetsprojekt behandlas konfidentiellt.

Med undantag för force majeure ska Europaparlamentet och rådet överlägga om fastighetsprojektet inom fyra veckor från den dag då de två institutionerna mottog det.

Fastighetsprojektet ska anses vara godkänt vid utgången av denna fyraveckorsperiod, såvida inte Europaparlamentet eller rådet inom denna tidsperiod fattar ett beslut som går emot förslaget.

Om Europaparlamentet och/eller rådet inom denna fyraveckorsperiod framför vederbörligen motiverade tvivel, ska denna period förlängas en enda gång med två veckor.

Om Europaparlamentet eller rådet fattar ett beslut som går emot fastighetsprojektet, ska den berörda institutionen dra tillbaka förslaget och får då lägga fram ett nytt.

6.   I händelse av force majeure får den information som föreskrivs i punkt 4 läggas fram tillsammans med fastighetsprojektet. Europaparlamentet och rådet ska överlägga om fastighetsprojektet inom två veckor från den dag då de två institutionerna mottog det. Fastighetsprojektet ska anses vara godkänt vid utgången av denna tvåveckorsperiod, såvida inte Europaparlamentet eller rådet inom denna tidsperiod fattar ett beslut som går emot förslaget.

7.   Följande ska anses vara fastighetsprojekt som kan få betydande finansiella konsekvenser på budgeten:

i)

Förvärv av mark.

ii)

Förvärv, försäljning, strukturell renovering eller uppförande av fastigheter eller alla projekt som kombinerar dessa delar och som ska genomföras inom samma tidsram, vars kostnad uppgår till mer än 3 000 000 EUR.

iii)

Alla nya fastighetsavtal (inbegripet nyttjanderätt, långtidshyra och förnyelse av befintliga fastighetsavtal under mindre fördelaktiga villkor) som inte täcks av led ii med årliga kostnader på åtminstone 750 000 EUR.

iv)

Utökning eller förnyelse av befintliga fastighetsavtal (inbegripet nyttjanderätt och långtidshyra) under samma eller mer fördelaktiga villkor, med årliga kostnader på åtminstone 3 000 000 EUR.

Denna punkt ska också tillämpas på fastighetsprojekt av interinstitutionell art samt på unionsdelegationerna.

8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 får projekt för fastighetsförvärv finansieras genom ett lån, förutsatt att de på förhand godkänns av Europaparlamentet och rådet.

Lånen ska ingås och återbetalas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och med vederbörligt beaktande av unionens bästa finansiella intresse.

När en institution föreslår att ett förvärv ska finansieras genom ett lån, ska den berörda institutionen, tillsammans med begäran om förhandsgodkännande, lägga fram en finansieringsplan där det särskilt specificeras maximalt finansieringsbelopp, finansieringsperiod, finansieringstyp, finansieringsvillkor och besparingar jämfört med andra typer av avtal.

Europaparlamentet och rådet ska överlägga om begäran om förhandsgodkännande inom fyra veckor, som kan förlängas en enda gång med två veckor, från den dag då de två institutionerna mottog den. Ett förvärv genom lån ska anses förkastat om Europaparlamentet och rådet inte uttryckligen godkänt det inom denna tidsfrist.

AVDELNING VII

EXPERTER

Artikel 204

Betalda experter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för betalda externa experter, inbegripet ett särskilt förfarande för urvalet av fysiska personer för uppdrag som betalda externa experter, för att biträda institutionerna med att bedöma bidragsansökningar, projekt och anbud vid upphandling, samt för att bidra med yttranden och rådgivning i särskilda fall.

Sådana experter ska betalas med ett fast belopp som meddelats i förväg och väljas ut på grundval av sitt yrkeskunnande. Urvalet ska grundas på urvalskriterier som är förenliga med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och uteslutande av intressekonflikt.

DEL III

SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 205

Övergångsbestämmelser

1.   Vad gäller de fonder som avses i artikel 175.1 för vilka de grundläggande akterna upphör att gälla före den 1 januari 2013, får anslag som på så sätt dragits tillbaka i enlighet med artikel 178 göras tillgängliga på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel som den själv bär ansvaret för eller till följd av force majeure med betydande konsekvenser för genomförandet av de åtgärder som finansieras av fonderna i fråga.

2.   För överföringar av anslag för driftsutgifter som anges i förordningarna (EG) nr 1260/1999, (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 1080/2006, (EG) nr 1081/2006, (EG) nr 1083/2006, (EG) nr 1084/2006 och (EG) nr 1198/2006, och där utbetalningar från unionen fortfarande måste göras för att reglera unionens utestående finansiella åtaganden fram till avslutningen av stödet, får kommissionen göra överföringar från en avdelning till en annan, under förutsättning att de berörda anslagen avser samma mål eller unionsinitiativ eller tekniskt bistånd och nyskapande åtgärder och överförs till åtgärder av samma natur.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på närmare bestämmelser för övergångsbestämmelser.

Artikel 206

Information till Europaparlamentet och rådet

Europaparlamentet och rådet ska ha rätt att ta del av alla relevanta upplysningar och förklaringar i budgetfrågor som tillhör deras respektive behörighet.

Artikel 207

Tröskelvärden och belopp

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 210 med avseende på alla tröskelvärden och belopp som fastställs i denna förordning, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 118.

Artikel 208

Rambudgetförordning för organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget

1.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta en rambudgetförordning genom en delegerad akt enligt artikel 210 för de organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget och som är juridiska personer och beviljas bidrag som belastar budgeten.

Rambudgetförordningen ska utformas enligt de regler och principer som anges i den här förordningen.

De finansiella reglerna för dessa organ får endast avvika från rambudgetförordningen efter överenskommelse med kommissionen och förutsatt att detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras verksamhet.

2.   Europaparlamentet ska på rådets rekommendation ha befogenheten att bevilja ansvarsfrihet för de organ som avses i punkt 1. De organ som avses i punkt 1 ska helt och fullt samarbeta med de institutioner som medverkar i ansvarsfrihetsförfarandet och vid behov lämna nödvändiga kompletterande uppgifter, även genom närvaro vid de relevanta organens sammanträden.

3.   Kommissionens internrevisor ska med hänsyn till de organ som avses i punkt 1 ha samma befogenheter som han eller hon har i förhållande till kommissionen.

4.   En oberoende extern revisor ska kontrollera att de årliga räkenskaperna för vart och ett av de organ som avses i punkt 1 på ett korrekt sätt visar på inkomster, utgifter och finansiella ställning för det berörda organet före konsolideringen i kommissionens slutliga räkenskaper. Om inget annat anges i den grundläggande akt som avses i punkt 1 ska revisionsrätten utarbeta en särskild årsrapport för varje organ i överensstämmelse med kraven i artikel 287.1 i EUF-fördraget. Vid utarbetandet av denna rapport ska revisionsrätten beakta det revisionsarbete som utförts av den oberoende externa revisorn och de åtgärder som vidtagits som svar på revisorns iakttagelser.

Artikel 209

Modellbudgetförordning för offentlig-privata partnerskap

Organ som är juridiska personer, som inrättats genom en grundläggande akt och som anförtros genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap ska anta egna finansiella regler.

Dessa regler ska innehålla ett antal principer som är nödvändiga för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta en modellbudgetförordning genom en delegerad akt enligt artikel 210, vilken ska innehålla de principer som är nödvändiga för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel och vilken ska baseras på artikel 60.

De finansiella reglerna för dessa organ får endast avvika från modellbudgetförordningen efter överenskommelse med kommissionen och förutsatt att detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras verksamhet.

Artikel 210

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8, 11, 13, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 29, 30, 31, 34, 35, 38, 41, 44, 49, 53, 54, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 92, 93, 98, 99, 100, 101, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 137, 138, 139, 140, 142, 144, 181, 183, 184, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 195, 196, 199201, 203, 204, 205, 207, 208 och 209 ska ges till kommissionen fram till utgången av den första fleråriga budgetram efter 2013 som avses i artikel 312 i EUF-fördraget. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast två år före utgången av den första fleråriga budgetramen efter 2013. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder som motsvarar efterföljande fleråriga budgetramar, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av giltighetsperioden för den motsvarande fleråriga budgetramen.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8, 11, 13, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 29, 30, 31, 34, 35, 38, 41, 44, 49, 53, 54, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 92, 93, 98, 99, 100, 101, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 137, 138, 139, 140, 142, 144, 181, 183, 184, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 195, 196, 199, 201, 203, 204, 205, 207, 208 och 209 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.   Så snart som kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8, 11, 13, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 29, 30, 31, 34, 35, 38, 41, 44, 49, 53, 54, 57, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 64, 65, 66, 68, 69, 70, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 92, 93, 98, 99, 100, 101, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 137, 138, 139, 140, 142, 144, 181, 183, 184, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193, 195, 196, 199, 201, 203, 204, 205, 207, 208 och 209 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 211

Översyn

Denna förordning ska ses över när detta bedöms vara nödvändigt och i vilket fall som helst senast två år före utgången av den första fleråriga budgetramen efter 2013.

Denna översyn ska bland annat omfatta tillämpningen av bestämmelserna i avdelning VIII i del I.

Artikel 212

Upphävande

Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2013, med undantag av

a)

artiklarna 53-57 som ska fortsätta att tillämpas på alla åtaganden som ingås fram till den 31 december 2013,

b)

artikel 166.3 a som ska fortsätta att tillämpas på alla åtaganden som ingås fram till 31 december 2012, och

c)

artikel 166.3 b som ska fortsätta att tillämpas på alla åtaganden som ingås mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2013.

del I avdelning VI i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 får fortsätta att tillämpas för undertecknade bidragsöverenskommelser och tillkännagivna bidragsbeslut fram till den 31 december 2013 inom ramen för övergripande åtaganden enligt budgeten för 2012, eller tidigare år, om den behöriga utanordnaren beslutar detta, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna om likabehandling och öppenhet

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 213

Översyn med avseende på utrikestjänsten

Artikel 68.1 tredje stycket och artikel 98.2 andra stycket kommer att ses över 2013, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till utrikestjänstens, särskilt unionsdelegationernas, särdrag, och vid behov en lämplig ekonomisk förvaltningskapacitet för utrikestjänsten.

Artikel 214

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013, med undantag för

a)

artiklarna 58-63 som endast ska tillämpas på åtaganden som ingås från och med den 1 januari 2014,

b)

artikel 50.1 andra stycket led c och artiklarna 82, 139 och 140, som ska tillämpas från och med den 1 januari 2014,

c)

artiklarna 177, 179 och 210 som ska tillämpas från och med den 27 oktober 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 25 oktober 2012.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

A. D. MAVROYIANNIS

Ordförande


(1)  EUT C 145, 3.6.2010, s. 1.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 oktober 2012.

(3)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(4)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(5)  EGT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(6)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(7)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(8)  EUT C 215, 21.7.2011, s. 13.

(9)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(10)  EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.

(11)  EUT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(12)  EGT L 130, 31.5.2000, s. 1.

(13)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.

(14)  EGT L 201, 3.8.2010, s. 30.

(15)  EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(16)  EGT L 11, 16.1.2003, p. 1.

(17)  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

(18)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(19)  EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(20)  EUT L 297, 15.11.2003, s. 1.

(21)  EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(22)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(23)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(24)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(25)  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(26)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 1.

(27)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 12.

(28)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(29)  EUT L 210, 31.7.2006, s. 79.

(30)  EUT L 223, 15.8.2006, s. 1.


BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002

Ny förordning

Avdelningar

DEL I

DEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Artikel 1

Syfte

Artikel 2

Definitioner

Artikel 2

Artikel 3

Sekundärrättens överensstämmelse med denna förordning

Artikel 5

Skydd av personuppgifter

AVDELNING II

AVDELNING II

BUDGETPRINCIPER

Artikel 3

Artikel 6

Iakttagande av budgetprinciper

KAPITEL 1

KAPITEL 1

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

Artikel 4

Artikel 7

Budgetens tillämpningsområde

Artikel 5

Artikel 8

Särskilda regler avseende principerna om enhet och riktighet i budgeten

Artikel 5a

Artikel 4

Perioder, datum och frister

KAPITEL 2

KAPITEL 2

Principen om ettårighet

Artikel 6

Artikel 9

Definition

Artikel 7

Artikel 10

Typer av anslag

Artikel 8

Artikel 11

Redovisning för inkomster och anslag

Artikel 9

Artikel 13

Anslag som förfaller och anslag som överförs

Artikel 10

Artikel 14

Regler för överföring till påföljande budgetår av inkomster som avsatts för särskilda ändamål

Artikel 11

Artikel 15

Anslagna belopp som dras tillbaka

Artikel 12

Artikel 12

Åtaganden mot budgetanslag

Artikel 13

Artikel 16

Regler som ska tillämpas om antagandet av budgeten försenas

KAPITEL 3

KAPITEL 3

Principen om balans i budgeten

Artikel 14

Artikel 17

Definition och tillämpningsområde

Artikel 15

Artikel 18

Budgetårets saldo

KAPITEL 4

KAPITEL 4

Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 16

Artikel 19

Euro

KAPITEL 5

KAPITEL 5

Universalitetsprincipen

Artikel 17

Artikel 20

Definition och tillämpningsområde

Artikel 18

Artikel 21

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Artikel 19

Artikel 22

Donationer

Artikel 20

Artikel 23

Regler för avdrag och för växelkursskillnader

KAPITEL 6

KAPITEL 6

Principen om specificering

Artikel 21

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

Artikel 22

Artikel 25

Överföring av anslag på andra institutioners initiativ än kommissionens

Artikel 23

Artikel 26

Överföringar som kommissionen får göra på egen hand

Artikel 24

Artikel 27

Förslag till överföringar som föreläggs Europaparlamentet och rådet av institutionerna

Artikel 25

Artikel 28

Särskilda regler för överföringar

Artikel 26

Artikel 29

Överföringar som omfattas av särskilda bestämmelser

KAPITEL 7

KAPITEL 7

Principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 27

Artikel 30

Principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet

Artikel 28

Artikel 31

Kravet på finansieringsöversikt

Artikel 32

Intern kontroll av budgetgenomförandet

Artikel 33

Kostnadseffektiva kontrollsystem

KAPITEL 8

KAPITEL 8

Principen om öppenhet

Artikel 29

Artikel 34

Offentliggörande av redovisningar, budgetar och rapporter

Artikel 30

Artikel 35

Offentliggörande av information om mottagare samt annan information

AVDELNING III

AVDELNING III

UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

KAPITEL 1

KAPITEL I

Upprättandet av budgeten

Artikel 31

Artikel 36

Beräkning av inkomster och utgifter

Artikel 32

Artikel 37

Beräkning av budget för de organ som avses i artikel 208

Artikel 33

Artikel 38

Budgetförslag

Artikel 34

Artikel 39

Ändringsskrivelser till budgetförslaget

Artikel 35

Artikel 36

Artikel 40

Medlemsstaternas skyldigheter till följd av budgetens antagande

Artikel 37

Artikel 41

Förslag till ändringsbudgetar

Artikel 38

Artikel 39

Artikel 42

Tidigarelagt översändande av beräkningar och av budgetförslag

KAPITEL 2

KAPITEL 2

Budgetens struktur och utformning

Artikel 40

Artikel 43

Budgetens struktur

Artikel 41

Artikel 44

Kontoplanen

Artikel 42

Artikel 45

Förbud mot negativa inkomster

Artikel 43

Artikel 46

Avsättningar

Artikel 44

Artikel 47

Negativ reserv

Artikel 45

Artikel 48

Reserven för katastrofbistånd

Artikel 46

Artikel 49

Budgetens utformning

Artikel 47

Artikel 50

Regler om tjänsteförteckningar

KAPITEL 3

Budgetdisciplin

Artikel 51

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

Artikel 52

Unionsakters förenlighet med budgeten

AVDELNING IV

AVDELNING IV

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 1

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 48

Artikel 53

Genomförande av budgeten enligt principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 49

Artikel 54

Kravet på grundläggande akt och undantag från detta krav

Artikel 50

Artikel 55

Institutionernas genomförande av budgeten, med undantag av kommissionen

Artikel 51

Artikel 56

Delegering av befogenheter vad gäller budgetens genomförande

Artikel 52

Artikel 57

Intressekonflikter

KAPITEL 2

KAPITEL 2

Metoder för genomförande av budgeten

Artikel 53

Artikel 58

Metoder för genomförandet av budgeten

Artikel 53a

Artikel 53b

Artikel 59

Delad förvaltning med medlemsstater

Artikel 53c

Artikel 60

Indirekt förvaltning

Artikel 53d

Artikel 54

Artikel 61

Förhandsbedömningar och delegeringsöverenskommelser

Artikel 55

Artikel 62

Genomförandeorgan

Artikel 56

Artikel 57

Artikel 63

Gränser för delegering av befogenheter

KAPITEL 3

KAPITEL 3

Aktörer i budgetförvaltningen

Avsnitt 1

Avsnitt 1

Principen om åtskillnad mellan funktioner

Artikel 58

Artikel 64

Åtskillnad mellan funktioner

Avsnitt 2

Avsnitt 2

Utanordnaren

Artikel 59

Artikel 65

Utanordnaren

Artikel 60

Artikel 66

Utanordnarens befogenheter och ansvar

Artikel 60a

Artikel 67

Befogenheter och skyldigheter för cheferna för unionens delegationer

Avsnitt 3

Avsnitt 3

Räkenskapsföraren

Artikel 61

Artikel 68

Räkenskapsförarens befogenheter och ansvar

Artikel 62

Artikel 69

Befogenheter som räkenskapsföraren får delegera

Avsnitt 4

Avsnitt 4

Förskottsförvaltaren

Artikel 63

Artikel 70

Förskottskonton

KAPITEL 4

KAPITEL 4

Aktörernas ansvar

Avsnitt 1

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 64

Artikel 71

Indragning av delegering och upphävande av befogenheter för finansiella aktörer

Artikel 65

Artikel 72

Utanordnares ansvar vid olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption

Avsnitt 2

Avsnitt 2

Regler för behöriga utanordnare

Artikel 66

Artikel 73

Regler för utanordnare

Avsnitt 3

Avsnitt 3

Regler för räkenskapsförare och förskottsförvaltare

Artikel 67

Artikel 74

Regler för räkenskapsförare

Artikel 68

Artikel 75

Regler för förskottsförvaltare

KAPITEL 5

KAPITEL 5

Handläggning av inkomster

Avsnitt 1

Avsnitt 1

Tillhandahållande av egna medel

Artikel 69

Artikel 76

Egna medel

Avsnitt 2

Avsnitt 2

Beräkning av fordringar

Artikel 70

Artikel 77

Beräkning av en fordran

Avsnitt 3

Avsnitt 3

Fastställande av fordringar

Artikel 71

Artikel 78

Fastställande av fordringar

Avsnitt 4

Avsnitt 4

Godkännande av inkassering

Artikel 72

Artikel 79

Godkännande av inkassering

Avsnitt 5

Avsnitt 5

Inkassering

Artikel 73

Artikel 80

Regler om inkassering

Artikel 73a

Artikel 21

Preskriptionstid

Artikel 82

Nationella förvaltningars handläggning av unionens fordringar

Artikel 74

Artikel 83

Böter och viten som åläggs av kommissionen och upplupen ränta som genereras av sådana belopp

KAPITEL 6

KAPITEL 6

Handläggning av utgifter

Artikel 75

Artikel 84

Finansieringsbeslut

Avsnitt 1

Avsnitt 1

Utgiftsåtaganden

Artikel 76

Artikel 85

Typer av åtaganden

Artikel 77

Artikel 86

Regler för åtaganden

Artikel 78

Artikel 87

Kontroller i samband med åtaganden

Avsnitt 2

Avsnitt 2

Kontroll av utgifter

Artikel 79

Artikel 88

Kontroll av utgifter

Avsnitt 3

Avsnitt 3

Godkännande av utgifter

Artikel 80

Artikel 89

Godkännande av utgifter

Avsnitt 4

Avsnitt 4

Betalning av utgifter

Artikel 81

Artikel 90

Typer av betalningar

Artikel 82

Artikel 91

Disponibla medel som gräns för betalningarna

Avsnitt 5

Avsnitt 5

Tidsfrister för betalningar

Artikel 83

Artikel 92

Tidsfrister