28.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 379/1

(1)

Det är nödvändigt att komma vidare med genomförandet av den europeiska handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk på grundval av konkreta åtgärder för förenkling och övergripande enhetlighet.

(2)

Ekologiska produkter som har importerats till gemenskapen bör tillåtas att släppas ut på gemenskapens marknad märkta med en hänvisning till ekologiskt jordbruk, om de har producerats i enlighet med produktionsregler och kontrollsystem som överensstämmer eller är likvärdiga med dem som fastställs i gemenskapens lagstiftning.

(3)

Tredjeländer vars produktionsstandarder och kontrollsystem är likvärdiga med dem som tillämpas i gemenskapen bör erkännas, och en förteckning över de länderna bör offentliggöras. Kontrollorgan eller kontrollmyndigheter som har behörighet att genomföra kontroller i länder som inte finns med i förteckningen över erkända tredjeländer bör också erkännas och föras in i en förteckning. Tredjelandsaktörer som producerar helt och hållet enligt gemenskapens regler bör få möjlighet att underställa sin verksamhet de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som har erkänts av kommissionen för detta ändamål.

(4)

Enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (2) har medlemsstaterna fram till och med den 31 december 2006 möjlighet att bevilja tillstånd till importörer för att släppa ut enskilda produkter på gemenskapens marknad på vissa villkor. Den bör ändras så att det importsystemet kan ersättas med ett system som är tillämpligt efter den dagen.

(5)

För att inte skapa störningar i den internationella handeln är det nödvändigt att förlänga medlemsstaternas möjlighet att fortsätta att från fall till fall bevilja importörer tillstånd att släppa ut produkter på gemenskapens marknad till dess att de åtgärder har införts som är nödvändiga för att det nya importsystemet skall fungera, i synnerhet när det gäller erkännandet av kontrollorgan och kontrollmyndigheter som skall vara behöriga att genomföra kontroller i länder som inte finns med i förteckningen över erkända tredjeländer.

(6)

Förordning (EEG) nr 2092/91 bör ändras i enlighet därmed.

1.

Artikel 10.1 b skall ersättas med följande:

2.

Artikel 11 skall ersättas med följande:

”Artikel 11

1.   En produkt som importeras från ett tredjeland får släppas ut på gemenskapens marknad märkt som en produkt med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden förutsatt att

2.   Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, erkänna de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i punkt 1 b, inklusive kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i artikel 9, som är behöriga att utföra kontroller och utfärda sådan dokumentation som avses i punkt 1 c i tredjeländer, och upprätta en förteckning över dessa kontrollorgan och kontrollmyndigheter.

Kontrollorganen skall vara godkända enligt relevant Europastandard EN 45011 eller ISO-guide 65 ”Allmänna krav vid certifiering av produkter” som är den senaste version som meddelats genom offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Kontrollorganen skall genomgå regelbundna utvärderingar på platsen, övervakning och flerårig omprövning av sin verksamhet genom ackrediteringsorganet.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana kontrollorganet eller kontrollmyndigheten att lämna all nödvändig information. Kommissionen får även ge experter i uppdrag att på platsen granska produktionsreglerna och den kontrollverksamhet som berörda kontrollorgan eller kontrollmyndighet bedriver i tredjelandet.

De erkända kontrollorganen eller kontrollmyndigheterna skall lämna de utvärderingsrapporter som utfärdats av ackrediteringsorganet eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten vid den regelbundna utvärderingen på platsen, övervakningen och fleråriga omprövningen av deras verksamhet.

På grundval av utvärderingsrapporterna skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av de erkända kontrollorganen och kontrollmyndigheterna genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

3.   En produkt som importeras från ett tredjeland får även släppas ut på gemenskapens marknad märkt som en produkt med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden förutsatt att

4.   Kommissionen får i enlighet med det förfarande som avses i artikel 14.2 erkänna de tredjeländer vars produktionssystem följer regler som är likvärdiga med dem som fastställs i artiklarna 5 och 6 och vars kontrollsystem är likvärdiga med dem som fastställs i artiklarna 8 och 9, och får upprätta en förteckning över de länderna. Vid bedömningen av likvärdigheten skall hänsyn tas till riktlinjerna i Codex Alimentarius, CAC/GL 32.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana tredjelandet att lämna all nödvändig information. Kommissionen får ge experter i uppdrag att på platsen granska det berörda tredjelandets produktionsregler och kontrollsystem.

Senast den 31 mars varje år skall de erkända tredjeländerna sända en kortfattad årsrapport till kommissionen om genomförandet och efterlevnaden av deras kontrollsystem.

På grundval av informationen i dessa årsrapporter skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av de erkända tredjeländerna genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

5.   När det gäller import som inte skett enligt punkt 1 och inte skett från ett tredjeland som har erkänts enligt punkt 4, får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, erkänna kontrollorgan och kontrollmyndigheter, inklusive kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i artikel 9, som är behöriga att utföra kontroller och utfärda sådana intyg i tredjeländer som avses i punkt 3, och upprätta en förteckning över dessa kontrollorgan och kontrollmyndigheter. Vid bedömningen av likvärdigheten skall hänsyn tas till riktlinjerna i Codex Alimentarius, CAC/GL 32.

Kommissionen skall granska alla ansökningar om erkännande från ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet i ett tredjeland.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana kontrollorganet eller kontrollmyndigheten att lämna all nödvändig information. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall genomgå regelbundna utvärderingar på platsen, övervakning och flerårig omprövning av sin verksamhet genom ett ackrediteringsorgan eller, i förekommande fall, genom en behörig myndighet. Kommissionen får ge experter i uppdrag att på platsen granska produktionsreglerna och den kontrollverksamhet som berörda kontrollorgan eller kontrollmyndigheter bedriver i tredjelandet.

De erkända kontrollorganen eller kontrollmyndigheterna skall lämna de utvärderingsrapporter som utfärdats av ackrediteringsorganet eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten vid den regelbundna utvärderingen på platsen, övervakningen och fleråriga omprövningen av deras verksamhet.

På grundval av dessa utvärderingsrapporter skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av erkända kontrollorgan och kontrollmyndigheter genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av bestämmelserna i eller följer av denna förordning.

6.   Under en period med början den 1 januari 2007 och som upphör tolv månader efter offentliggörandet av den första förteckningen över kontrollorgan och kontrollmyndigheter som har erkänts enligt punkt 5 får den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillåta att importörer i den medlemsstat där importören har anmält sin verksamhet i enlighet med artikel 8.1 saluför produkter som är importerade från tredjeländer som inte finns med i den förteckning som avses i punkt 4, under förutsättning att importören kan styrka att de villkor som avses i leden a och b i punkt 3 är uppfyllda. Om de villkoren inte längre uppfylls skall tillståndet omedelbart dras in. Tillstånden skall löpa ut senast 24 månader efter offentliggörandet av den första förteckningen över kontrollorgan och kontrollmyndigheter som har erkänts enligt punkt 5. Den importerade produkten skall omfattas av ett kontrollintyg som har utfärdats av den myndighet eller det organ som har godkänts för att utfärda kontrollintyget av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljar tillståndet. Originalet av intyget skall åtfölja varorna till den förste mottagarens lokaler; därefter skall importören hålla intyget tillgängligt för kontrollorganet och, i förekommande fall, kontrollmyndigheten i minst två år.

Varje medlemsstat skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen om varje sådant tillstånd som beviljats enligt denna punkt, och lämna information om de aktuella produktionstandarderna och kontrollsystemen.

På begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ skall ett tillstånd som har beviljats enligt denna punkt granskas av den kommitté som avses i artikel 14. Om det av denna granskning framgår att de villkor som avses i leden a och b i punkt 3 i denna artikel inte är uppfyllda, skall kommissionen begära att den medlemsstat som beviljade tillståndet drar tillbaka det.

Alla tillstånd att saluföra produkter som är importerade från ett tredjeland som före den 31 december 2006 beviljats en importör av respektive medlemsstats behöriga myndighet enligt denna punkt skall upphöra den 31 december 2007.

7.   Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 anta närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel, i synnerhet avseende:

3.

Andra stycket i artikel 16.3 skall utgå.

4.

Punkt C i bilaga III skall ändras på följande sätt: