EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006L0125

Kommissionens direktiv 2006/125/EG av den 5 december 2006 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (kodifierad version) (Text av betydelse för EES)

OJ L 339, 6.12.2006, p. 16–35 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 338M, 17.12.2008, p. 766–794 (MT)
Special edition in Bulgarian: Chapter 15 Volume 018 P. 73 - 92
Special edition in Romanian: Chapter 15 Volume 018 P. 73 - 92
Special edition in Croatian: Chapter 15 Volume 008 P. 119 - 138

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/125/oj

6.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 339/16


KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/125/EG

av den 5 december 2006

om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

(Text av betydelse för EES)

(kodifierad version)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/398/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel (1), särskilt artikel 4.1, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn används som en del av en varierad kost och utgör inte den enda näringskällan för spädbarn eller småbarn.

(3)

Det finns ett stort urval av produkterna i fråga som avspeglar den mycket varierade kosten för spädbarn som avvänjs och för småbarn vilket beror på de sociala och kulturella förhållandena inom gemenskapen.

(4)

Den huvudsakliga sammansättningen för produkterna i fråga måste vara lämplig för friska spädbarns och småbarns näringsbehov såsom de fastställts genom allmänt accepterade vetenskapliga data och med beaktande av ovan nämnda faktorer.

(5)

De huvudsakliga näringsmässiga kraven för sammansättningen hos dessa produkters två huvudkategorier, nämligen beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, bör fastställas.

(6)

Även om ett antal tvingande krav och andra begränsningar avseende innehållet av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen på grund av arten av dessa produkter bör införas bör det tillåtas att sådana näringsämnen frivilligt tillsätts av tillverkare, under förutsättning att endast substanser som särskilt anges i detta direktiv används.

(7)

Användningen av dessa produkter med frivillig tillsats av näringsämnen på de nivåer som för närvarande förekommer i gemenskapen förefaller inte att medföra för stort intag av dessa näringsämnen för spädbarn och småbarn. Den framtida utvecklingen av situationen bör följas uppmärksamt, och om det visar sig nödvändigt bör lämpliga åtgärder vidtas.

(8)

Olika bestämmelser om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat har lett till handelshinder mellan vissa medlemsstater.

(9)

Gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester som fastställs i rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (4), i rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål (5), i rådets direktiv 86/363/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av animaliskt ursprung (6) och i rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (7) påverkar inte tillämpningen av de särskilda bestämmelser som rör beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat.

(10)

I de fall där de relevanta, vetenskapliga bevisen är otillräckliga, och mot bakgrund av gemenskapens internationella förpliktelser, kan gemenskapen genom att tillämpa försiktighetsprincipen anta åtgärder på grundval av tillgänglig och relevant information i väntan på ytterligare riskbedömning och en översyn av åtgärden inom en rimlig tidsperiod.

(11)

På grundval av Vetenskapliga livsmedelskommitténs yttranden av den 19 september 1997 och 4 juni 1998 är det tveksamt om de nuvarande värdena för acceptabelt dagligt intag (ADI) av bekämpningsmedel och bekämpningsmedelsrester på ett tillfredsställande sätt skyddar spädbarns och småbarns hälsa. Det är därför lämpligt att fastställa ett gemensamt gränsvärde som är mycket lågt för alla bekämpningsmedel i specialdestinerade livsmedel som är avsedda för spädbarn och småbarn i avvaktan på en vetenskaplig studie av varje enskilt fall och en utvärdering av ämnena. Detta mycket låga generella gränsvärde bör sättas till 0,01 mg/kg vilket normalt sett i praktiken sammanfaller med detektionsgränsen.

(12)

Stränga begränsningar av bekämpningsmedelsrester bör krävas. Genom ett noggrant urval av råvaror och omfattande bearbetning vid tillverkningen av beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat är det möjligt att tillverka produkter som innehåller mycket låga halter av bekämpningsmedelsrester. För ett litet antal bekämpningsmedel, eller metaboliter av bekämpningsmedel, kan dock även en halt på 0,01 mg/kg under sämsta tänkbara förhållanden leda till att det acceptabla dagliga intaget för spädbarn och småbarn överskrids. Detta är fallet vad gäller bekämpningsmedel eller metaboliter av bekämpningsmedel där det acceptabla dagliga intaget är lägre än 0,0005 mg/kg kroppsvikt.

(13)

I detta direktiv fastställs principen om förbud mot att använda dessa bekämpningsmedel i produktionen av jordbruksprodukter avsedda för spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn. Förbudet är ändå inte någon garanti för att produkterna är fria från bekämpningsmedel, eftersom vissa bekämpningsmedel förorenar miljön och det därför kan finnas rester av dem i produkterna ifråga.

(14)

Spädbarns och småbarns hälsa kan skyddas bättre genom att det tillämpas ytterligare krav som kan kontrolleras genom analys, oavsett produktens ursprung.

(15)

De flesta bekämpningsmedel som har ett acceptabelt dagligt intagsvärde på mindre än 0,0005 mg/kg kroppsvikt är redan förbjudna i gemenskapen. De förbjudna bekämpningsmedlen får inte förekomma i spannmålsbaserade livsmedel eller barnmat för spädbarn och småbarn i sådana mängder som kan upptäckas med de senaste analysmetoderna. Vissa bekämpningsmedel bryts dock ned långsamt och förorenar miljön. De kan förekomma i spannmålsbaserade livsmedel eller barnmat för spädbarn och småbarn även om de inte använts. För att möjliggöra övervakning måste ett gemensamt tillvägagångssätt tillämpas.

(16)

I avvaktan på kommissionens beslut om huruvida tillåtna bekämpningsmedel uppfyller säkerhetskraven i artikel 5 i rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (8) bör de även i fortsättningen få användas, förutsatt att resterna av dem inte överskrider de gränsvärden som fastställs i detta direktiv. Gränsvärdena bör fastställas till nivåer som säkerställer att det acceptabla dagliga intaget under värsta tänkbara förhållanden inte kan överskridas för spädbarn och småbarn.

(17)

Användning av nya livsmedelsingredienser bör hanteras horisontellt för alla livsmedel genom en särskild åtgärd.

(18)

Detta direktiv avspeglar aktuell kunskap om ifrågavarande varor. Ändringar som medger innovationer på grundval av vetenskapliga och tekniska framsteg bör beslutas genom det förfarande som avses i artikel 13.2 i direktiv 89/398/EEG.

(19)

Med tanke på de personer för vilka dessa varor är avsedda måste nödvändiga mikrobiologiska kriterier och maximinivåer för främmande ämnen fastställas utan dröjsmål.

(20)

I enlighet med artikel 7.1 i direktiv 89/398/EEG är de varor som omfattas av detta direktiv underkastade de allmänna regler som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (9).

(21)

I detta direktiv antas och utvidgas tilläggen till och undantagen från dessa allmänna regler, där så är lämpligt.

(22)

Särskilt arten och användningen av de produkter som omfattas av detta direktiv gör att näringsvärdesdeklaration som visar energivärde och huvudsakliga näringsämnen i produkterna är nödvändig. Å andra sidan måste användningssättet anges i enlighet med artikel 3.1 punkt 9 och artikel 11 i direktiv 2000/13/EG för att förhindra felaktig användning som kan vara skadlig för barns hälsa.

(23)

Även om generella påståenden, som inte är uttryckligen förbjudna, får användas för produkterna i fråga i enlighet med de regler som är tillämpliga för alla livsmedel, bör vid användning av sådana påståenden sammansättningskraven i detta direktiv beaktas, när så är tillämpligt.

(24)

Samråd har skett i enlighet med artikel 4 i direktiv 89/398/EEG, beträffande de bestämmelser som kan tänkas ha betydelse för människors hälsa.

(25)

De åtgärder som fastställts i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

(26)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga VIII del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Detta direktiv är ett särdirektiv i den mening som avses i artikel 4.1 i direktiv 89/398/EEG.

2.   Detta direktiv omfattar livsmedel för särskilda näringsändamål som motsvarar de särskilda kraven för friska spädbarn och småbarn i gemenskapen och som är avsedda att användas av spädbarn, under avvänjning, och av småbarn som komplement till kosten eller för gradvis anpassning till vanlig föda. Följande avses:

a)

”Beredda spannmålsbaserade livsmedel”: vilka indelas i följande fyra grupper:

i)

Vanligt spannmål som har beretts med eller behöver beredas med mjölk eller andra lämpliga näringsvätskor.

ii)

Spannmål med tillsats av proteinrika livsmedel som har beretts med eller behöver beredas med vatten eller annan vätska som inte innehåller protein.

iii)

Pasta för användning efter tillagning i kokande vatten eller andra lämpliga vätskor.

iv)

Skorpor och kex som antingen skall användas direkt eller som efter att ha krossats skall beredas med vatten, mjölk eller andra lämpliga vätskor.

b)

”Barnmat”: utom beredda spannmålsbaserade livsmedel.

3.   Detta direktiv är inte tillämpligt på mjölk avsedd för småbarn.

Artikel 2

I detta direktiv avses med

a)   spädbarn: barn under tolv månaders ålder,

b)   småbarn: barn mellan ett och tre års ålder,

c)   bekämpningsmedelsrester: resterna i beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat av växtskyddsmedel, enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 91/414/EEG, inklusive deras metaboliter och nedbrytnings- eller reaktionsprodukter.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall se till att de produkter som avses i artikel 1.2 marknadsförs inom gemenskapen endast om de uppfyller de regler som fastställts i detta direktiv.

Artikel 4

Beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat skall tillverkas av ingredienser vars lämplighet som föda för spädbarn och småbarn har fastställts genom allmänt erkända vetenskapliga rön.

Artikel 5

1.   Beredda spannmålsbaserade livsmedel skall uppfylla de villkor för sammansättningen som anges i bilaga I.

2.   Barnmat skall uppfylla de villkor för sammansättningen som anges i bilaga II.

Artikel 6

Endast sådana näringsämnen som förtecknas i bilaga IV får tillsättas vid tillverkning av beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat.

Renhetskraven för dessa ämnen kommer att fastställas vid en senare tidpunkt.

Artikel 7

1.   Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat får inte innehålla något ämne i sådan mängd att det äventyrar spädbarns eller småbarns hälsa. Nödvändiga gränsvärden skall fastställas för andra ämnen än de som avses i punkterna 2 och 3.

2.   Beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat får inte innehålla några rester av enskilda bekämpningsmedel på nivåer som överstiger 0,01 mg/kg, förutom när det gäller de ämnen där specifika nivåer anges i bilaga VI, då de nivåerna skall tillämpas.

Analysmetoderna för att bestämma nivåerna av bekämpningsmedelsrester skall vara allmänt erkända standardiserade metoder.

3.   De bekämpningsmedel som förtecknas i bilaga VII skall inte användas i jordbruksprodukter som är avsedda för spannmålsbaserade livsmedel och barnmat.

För att möjliggöra kontroll skall dock

a)

bekämpningsmedel som förtecknas i tabell 1 i bilaga VII inte anses ha använts om resterna av dem understiger 0,003 mg/kg. Denna nivå, som anses vara kvantifieringsgränsen för analysmetoderna, skall regelbundet ses över mot bakgrund av den tekniska utvecklingen,

b)

bekämpningsmedel som förtecknas i tabell 2 i bilaga VII inte anses ha använts om resterna av dem understiger 0,003 mg/kg. Denna nivå skall regelbundet ses över mot bakgrund av nya uppgifter om miljöförorening.

4.   De gränsvärden som avses i punkterna 2 och 3 skall tillämpas på produkter som är färdiga att konsumeras eller som rekonstituerats enligt tillverkarens anvisningar.

5.   För de bekämpningsmedel som förtecknas i bilaga VI, och där beslut fattas om att ett aktivt ämne inte skall ingå i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, skall bilaga VI och VII till detta direktiv ändras i enlighet med detta.

6.   Mikrobiologiska kriterier skall fastställas vid behov.

Artikel 8

1.   Märkning av berörda varor skall utöver de uppgifter som avses i artikel 3 i direktiv 2000/13/EG innehålla följande obligatoriska uppgifter:

a)

Uppgift om den ålder från vilken det är lämpligt att använda produkten med beaktande av dess sammansättning, struktur och andra särskilda egenskaper. Angiven ålder får inte vara lägre än fyra månader för någon produkt. Produkter som rekommenderas för användning från fyra månaders ålder får anges vara lämpliga från denna ålder om inte annat följer av råd från opartiska personer med kunskaper i medicin, näringslära eller farmakologi eller andra fackexperter som har ansvar för barn- och mödravård.

b)

Upplysning om förekomst eller frånvaro av gluten om den angivna åldern från vilken varan får användas är under sex månader.

c)

Tillgängligt energivärde uttryckt i kJ och kcal och innehållet av protein, kolhydrater och fett, uttryckt i siffror, per 100 g eller 100 ml av saluförd produkt och där så är lämpligt för den kvantitet av varan som föreslås för konsumtion.

d)

Genomsnittlig mängd av varje mineralämne och varje vitamin för vilka en särskild nivå har angivits i bilaga II respektive bilaga I, uttryckt numeriskt per 100 g eller 100 ml av saluhållen produkt och, där så är lämpligt, för den kvantitet av produkten som föreslås för konsumtion.

e)

Anvisningar för lämplig tillredning, där så behövs, och uppgift om vikten att följa dessa anvisningar.

2.   Märkningen får ange:

a)

Genomsnittlig halt av de näringsämnen som anges i bilaga IV när sådana uppgifter inte täcks av bestämmelserna i punkt 1.d, uttryckt numeriskt per 100 g eller 100 ml av saluförd produkt, och där så är lämpligt, för den kvantitet av produkten som föreslås för konsumtion.

b)

Förutom numeriska angivelser, information om vitaminer och mineraler som anges i bilaga V, uttryckt i procent av de referensvärden som anges där, per 100 g eller 100 ml av saluförd produkt och, där så är lämpligt, för den kvantitet av varan som föreslås för konsumtion, under förutsättning att förekommande kvantiteter uppgår till minst 15 procent av referensvärdena.

Artikel 9

Direktiv 96/5/EG i dess lydelse enligt direktiven i bilaga VIII del A skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga VIII del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel 10

Detta direktiv träder ikraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 december 2006.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 186, 30.6.1989, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 49, 28.2.1996, s. 17. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).

(3)  Se bilaga VIII, del A.

(4)  EGT L 340, 9.12.1976, s. 26. Detta direktiv upphävs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).

(5)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 37. Detta direktiv upphävs genom förordning (EG) nr 396/2005.

(6)  EGT L 221, 7.8.1986, s. 43. Detta direktiv upphävs genom förordning (EG) nr 396/2005.

(7)  EGT L 350, 14.12.1990, s. 71. Detta direktiv upphävs genom förordning (EG) nr 396/2005.

(8)  EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 396/2005.

(9)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 15).


BILAGA I

HUVUDSAKLIG SAMMANSÄTTNING AV BEREDDA SPANNMÅLSBASERADE LIVSMEDEL FÖR SPÄDBARN OCH SMÅBARN

Kraven rörande näringsämnen avser konsumtionsfärdiga varor som marknadsförs som sådana eller efter beredning enligt tillverkarens anvisningar.

1.   SPANNMÅLSINNEHÅLL

Beredda spannmålsbaserade livsmedel tillverkas huvudsakligen av ett eller flera malda spannmål eller stärkelsehaltiga rotfrukter.

Kvantiteten spannmål och/eller stärkelsehaltiga rotfrukter får inte vara mindre än 25 procent av den färdiga blandningen, räknat på torrvikt.

2.   PROTEIN

2.1

För de varor som avses i punkterna a ii och a iv i artikel 1.2 får proteininnehållet inte överstiga 1,3 g per 100 kJ (5,5 g per 100 kcal).

2.2

För de varor som avses i punkt a ii i artikel 1.2 får proteintillsatsen inte vara mindre än 0,48 g per 100 kJ (2 g per 100 kcal).

2.3

För kex som avses i punkt a iv i artikel 1.2 med tillsats av proteinrika livsmedel som presenteras som proteinrika får proteintillsatsen inte vara mindre än 0,36 g per 100 kJ (1,5 g per 100 kcal).

2.4

Kemiskt index för det tillsatta proteinet skall motsvara åtminstone 80 procent av sammansättningen av referensproteinet (kasein såsom det definieras i bilaga III) eller också skall proteinet (bestämt som PEF) i blandningen motsvara minst 70 procent av referensproteinet. Under alla omständigheter är tillsats av aminosyror tillåten endast i syfte att förbättra proteinblandningens näringsvärde och endast i mängder som är nödvändiga för detta ändamål.

3.   KOLHYDRATER

3.1

Om sackaros, fruktos, glukos, glukossirap eller honung tillsätts till de varor som avses i punkterna a i och a iv i artikel 1.2 gäller följande:

Mängden tillsatta kolhydrater ur dessa kolhydratkällor får inte överstiga 1,8 g per 100 kJ (7,5 g per 100 kcal).

Mängden tillsatt fruktos får inte överstiga 0,9 per 100 kJ (3,75 g per 100 kcal).

3.2

Om sackaros, fruktos, glukos, glukossirap eller honung tillsätts till de varor som avses i punkt a ii i artikel 1.2 så gäller följande:

Mängden tillsatta kolhydrater ur dessa kolhydratkällor får inte överstiga 1,2 g per 100 kJ (5 g per 100 kcal).

Mängden tillsatt fruktos får inte överstiga 0,6 g per 100 kJ (2,5 g per 100 kcal).

4.   FETTER

4.1

För produkter som omfattas av punkterna a i och a iv i artikel 1.2 får fetthalten inte överstiga 0,8 g per 100 kJ (3,3 g per 100 kcal).

4.2

För produkter som omfattas av punkt a ii i artikel 1.2 får fetthalten inte överstiga 1,1 g per 100 kJ (4,5 per 100 kcal). Om fetthalten överstiger 0,8 g per 100 kJ (3,3 g per 100 kcal) gäller följande:

Mängden laurinsyra får inte överstiga 15 procent av den totala fetthalten.

Mängden myristinsyra får inte överstiga 15 procent av den totala fetthalten.

Mängden linolsyra (i formen glycerider = linolater) får inte vara mindre än 70 mg per 100 kJ (300 mg per 100 kcal) och får inte överstiga 285 mg per 100 kJ (1 200 mg per 100 kcal).

5.   MINERALER

5.1   Natrium

Natriumsalter får av teknologiska skäl endast tillsättas beredda spannmålsbaserade livsmedel,

natriumhalten i beredda spannmålsbaserade livsmedel får inte överstiga 25 mg per 100 kJ (100 mg per 100 kcal).

5.2   Kalcium

5.2.1

För de varor som omfattas av punkt a ii i artikel 1.2 får mängden kalcium inte understiga 20 mg per 100 kJ (80 mg per 100 kcal).

5.2.2

För de varor som omfattas av punkt a iv i artikel 1.2, som tillverkats med tillsats av mjölk (mjölkkex) och som presenteras som sådana får mängden kalcium inte understiga 12 mg per 100 kJ (50 mg per 100 kcal).

6.   VITAMINER

6.1

För beredda spannmålsbaserade livsmedel skall halten tiamin vara minst 25 μg per 100 kJ (100 μg per 100 kcal).

6.2

För de varor som avses i punkt a ii i artikel 1.2 gäller följande:

 

per 100 kJ

per 100 kcal

minimum

maximum

minimum

maximum

Vitamin A (μg RE) (1)

14

43

60

180

Vitamin D (μg) (2)

0,25

0,75

1

3

Dessa gränser skall också gälla om vitamin A eller D tillsätts till andra beredda spannmålsbaserade livsmedel.

7.   HÖGSTA TILLÅTNA HALTER AV VITAMINER, MINERALER OCH SPÅRÄMNEN OM SÅDANA TILLSÄTTS

Kraven rörande näringsämnen avser konsumtionsfärdiga produkter som säljs som sådana eller utspädda enligt tillverkarens anvisningar, utom för kalium och kalcium där kraven avser den produkt som säljs.

Näringsämne

Högsta halt per 100 kcal

Vitamin A (μg RE)

180

Vitamin E (mg α-TE) (3)

3

Vitamin D (μg)

3

Vitamin C (mg)

12,5/25 (4)

Tiamin (mg)

0,5

Riboflavin (mg)

0,4

Niacin (mg NE) (5)

4,5

Vitamin B6 (mg)

0,35

Folsyra (μg)

50

Vitamin B12 (μg)

0,35

Pantotensyra (mg)

1,5

Biotin (μg)

10

Kalium (mg)

160

Kalcium (mg)

80/180 (6)/100 (7)

Magnesium (mg)

40

Järn (mg)

3

Zink (mg)

2

Koppar (μg)

40

Jod (μg)

35

Mangan (mg)

0,6


(1)  RE = All-transretinolekvivalenter.

(2)  I form av kolekalciferol varav 10 μg = 400 IE vitamin D.

(3)  α-TE = d-α-tokoferyekvivalent.

(4)  Denna gräns gäller för järnberikade produkter.

(5)  NE = Niacinekvivalenter = mg nikotinsyra + mg tryptofan/60.

(6)  Denna gräns gäller för de produkter som avses i artikel 1.2a i och 1.2a ii.

(7)  Denna gräns gäller för de produkter som avses i artikel 1.2a iv.


BILAGA II

HUVUDSAKLIG SAMMANSÄTTNING AV BARNMAT FÖR SPÄDBARN OCH SMÅBARN

Kraven rörande näringsämnen avser konsumtionsfärdiga varor som säljs som sådana eller utspädda enligt tillverkarens anvisningar.

1.   PROTEIN

1.1

Om kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor utgör de enda ingredienser som förekommer i varunamnen så gäller följande:

Angivet kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får sammanlagt inte utgöra mindre än 40 viktprocent av den färdiga varan.

Varje angivet slag av kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får inte understiga 25 viktprocent av de sammanlagda angivna proteinkällorna.

Den sammanlagda proteinhalten från angivna källor får inte understiga 1,7 g per 100 kJ (7 g per 100 kcal).

1.2

Om kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor var för sig eller i kombination anges först i varunamnet så gäller, oavsett om varan presenteras som en måltid eller inte, följande:

Angivet kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får sammanlagt inte utgöra mindre än 10 viktprocent av den färdiga varan.

Varje angivet slag av kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får inte understiga 25 viktprocent av de sammanlagda angivna proteinkällorna.

Den sammanlagda proteinhalten från angivna källor får inte understiga 1 g per 100 kJ (4 g per 100 kcal).

1.3

Om kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor var för sig eller i kombination anges i varunamnet men inte först så gäller, oavsett om produkten presenteras som en måltid eller inte, följande:

Angivet kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får sammanlagt inte utgöra mindre än 8 viktprocent av den färdiga varan.

Varje angivet slag av kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor får inte understiga 25 viktprocent av de sammanlagda angivna proteinkällorna.

Proteinhalten från angivna källor får inte understiga 0,5 g per 100 kJ (2,2 g per 100 kcal).

Den sammanlagda proteinmängden i varan från alla proteinkällor får inte understiga 0,7 g per 100 kJ (3 g per 100 kcal).

1.4

Om ost anges tillsammans med andra ingredienser i namnet på en salt produkt så gäller, oavsett om produkten presenteras som en måltid eller inte, följande:

Proteinhalten från mejeriprodukterna skall vara minst 0,5 g per 100 kJ (2,2 g per 100 kcal).

Den sammanlagda proteinmängden i varan från alla proteinkällor får inte understiga 0,7 g per 100 kJ (3 g per 100 kcal).

1.5

Om varan på etiketten betecknas som en måltid men inte nämner kött, fågel, fisk, slaktbiprodukter eller andra traditionella proteinkällor i varunamnet, får den sammanlagda proteinhalten i varan från alla källor inte understiga 0,7 g per 100 kJ (3 g per 100 kcal).

1.6

Såser som är avsedda att användas som tillbehör till en måltid skall undantas från kraven i 1.1 t.o.m. 1.5.

1.7

I söta rätter i vars namn mejeriprodukter nämns som den första eller enda ingrediensen, skall proteinhalten från mejeriprodukterna vara minst 2,2 g per 100 kcal. Alla andra söta rätter skall undantas från kraven i 1.1 t.o.m. 1.5.

1.8

Tillsats av aminosyror är tillåten endast för att förbättra näringsvärdet av förekommande protein och endast i de halter som är nödvändiga för detta ändamål.

2.   KOLHYDRATER

Den sammanlagda kolhydratmängden som förekommer i frukt- och grönsaksjuicer och nektar, rena frukträtter och efterrätter eller desserter får inte överstiga

10 g per 100 ml för grönsaksjuice och drycker baserade på grönsaksjuice,

15 g per 100 ml för fruktjuice och nektar och drycker baserade på dessa,

20 g per 100 g för rena frukträtter,

25 g per 100 g för desserter och puddingar,

5 g per 100 g för andra icke mjölkbaserade drycker.

3.   FETT

3.1

För de varor som avses i 1.1 gäller följande:

Om kött eller ost är de enda ingredienserna eller nämns först i varunamnet så får den totala fetthalten i varan från alla källor inte överstiga 1,4 g per 100 kJ (6 g per 100 kcal).

3.2

För alla övriga varor får den totala fetthalten i varan från alla källor inte överstiga 1,1 g per 100 kJ (4,5 g per 100 kcal).

4.   NATRIUM

4.1

Det slutliga natriuminnehållet i varan får vara antingen högst 48 mg per 100 kJ (200 mg per 100 kcal) eller högst 200 mg per 100 g. Om ost är den enda ingrediens som nämns i varunamnet får den slutliga natriumhalten i varan dock inte överstiga 70 mg per 100 kJ (300 mg per 100 kcal).

4.2

Natriumsalter får inte tillsättas varor baserade på frukt eller till desserter eller efterrätter utom av teknologiska skäl.

5.   VITAMINER

Vitamin C

I fruktjuice, nektar eller grönsaksjuice får den slutliga halten av vitamin C i varan antingen inte understiga 6 mg per 100 kJ (25 mg per 100 kcal) eller inte understiga 25 mg per 100 g.

Vitamin A

I grönsaksjuice får det slutliga innehållet av vitamin A i varan inte understiga 25 μg RE per 100 kJ (100 μg RE per 100 kcal).

Vitamin A får inte tillsättas övrig barnmat.

Vitamin D

Vitamin D får inte tillsättas barnmat.

6.   HÖGSTA TILLÅTNA HALTER AV VITAMINER, MINERALER OCH SPÅRÄMNEN OM SÅDANA TILLSÄTTS

Kraven rörande näringsämnen avser konsumtionsfärdiga produkter som säljs som sådana eller utspädda enligt tillverkarens anvisningar, utom för kalium och kalcium där kraven avser den produkt som säljs.

Näringsämne

Högsta halt per 100 kcal

Vitamin A (μg RE)

180 (1)

Vitamin E (mg α-TE)

3

Vitamin C (mg)

12,5/25 (2)/125 (3)

Tiamin (mg)

0,25

Riboflavin (mg)

0,4

Niacin (mg NE)

4,5

Vitamin B6 (mg)

0,35

Folsyra (μg)

50

Vitamin B12 (μg)

0,35

Pantotensyra (mg)

1,5

Biotin (μg)

10

Kalium (mg)

160

Kalcium (mg)

80

Magnesium (mg)

40

Järn (mg)

3

Zink (mg)

2

Koppar (μg)

40

Jod (μg)

35

Mangan (mg)

0,6


(1)  I enlighet med bestämmelserna i punkt 5.

(2)  Denna gräns gäller för järnberikade produkter.

(3)  Denna gräns gäller för fruktbaserade rätter, fruktjuice, nektar och grönsaksjuice.


BILAGA III

AMINOSYRASAMMANSÄTTNING I KASEIN

(g per 100 g protein)

Arginin

3,7

Cystin

0,3

Histidin

2,9

Isoleucin

5,4

Leucin

9,5

Lysin

8,1

Methionin

2,8

Fenylalanin

5,2

Treonin

4,7

Tryptofan

1,6

Tyrosin

5,8

Valin

6,7


BILAGA IV

BERIKNINGSMEDEL

1.   VITAMINER

Vitamin A

Retinol

Retinylacetat

Retinylpalmitat

Betakaroten

Vitamin D

Vitamin D2 (= ergoKalciferol)

Vitamin D3 (= koleKalciferol)

Vitamin B1

Tiaminhydroklorid

Tiaminmononitrat

Vitamin B2

Riboflavin

Natriumriboflavin-5-fosfat

Niacin

Nikotinamid

Nikotinsyra

Vitamin B6

Pyridoxinhydroklorid

Pyridoxin-5-fosfat

Pyridoxindipalmitat

Pantotensyra

Kalcium-D-pantotenat

Natrium-D-pantotenat

Dexpantenol

Folat

Folinsyra

Vitamin B12

Cyanokobalamin

Hydroxobalamin

Biotin

D-biotin

Vitamin C

L-askorbinsyra

Natrium-L-askorbat

Kalcium-L-askorbat

6-palmityl-L-askorbinsyra (askorbylpalmitat)

Kaliumaskorbat

Vitamin K

Fyllokinon (Fytomenadion)

Vitamin E

D-alfa-tokoferol

DL-alfa-tokoferol

D-alfa-tokoferylacetat

DL-alfa-tokoferylacetat

2.   AMINOSYROR

L-arginin

L-cystin

L-histidin

L-isoleucin

L-leucin

L-lysin

L-cystein

och deras hydroklorider

L-metionin

L-fenylalanin

L-treonin

L-tryptofan

L-tyrosin

L-valin

3.   ÖVRIGT

Kolin

Kolinklorid

Kolincitrat

Kolinbitartrat

Inositol

L-karnitin

L-karnitinhydroklorid

4.   MINERALSALTER OCH SPÅRÄMNEN

Kalcium

Kalciumkarbonat

Kalciumklorid

Kalciumsalter av citronsyra

Kalciumglukonat

Kalciumglycerolfosfat

Kalciumlaktat

Kalciumoxid

Kalciumhydroxid

Kalciumsalter av ortofosforsyra

Magnesium

Magnesiumkarbonat

Magnesiumklorid

Magnesiumsalter av citronsyra

Magnesiumglukonat

Magnesiumoxid

Magnesiumhydroxid

Magnesiumsalter av ortofosforsyra

Magnesiumsulfat

Magnesiumlaktat

Magnesiumglycerolfosfat

Kalium

Kaliumklorid

Kaliumsalter av citronsyra

Kaliumglukonat

Kaliumlaktat

Kaliumglycerolfosfat

Järn

Ferrocitrat

Ferriammoniumcitrat

Ferroglukonat

Ferrolaktat

Ferrosulfat

Ferrofumarat

Ferridifosfat (ferripyrofosfat)

Elementarjärn (karbonyljärn, elektrolytjärn, vätereducerat järn)

Ferrisackarat

Natriumferridifosfat

Ferrokarbonat

Koppar

Kopparlysin-komplex

Kopparkarbonat

Kopparcitrat

Kopparglukonat

Kopparsulfat

Zink

Zinkacetat

Zinkklorid

Zinkcitrat

Zinklaktat

Zinksulfat

Zinkoxid

Zinkglukonat

Mangan

Mangankarbonat

Manganklorid

Mangancitrat

Manganglukonat

Mangansulfat

Manganglycerolfosfat

Jod

Natriumjodid

Kaliumjodid

Kaliumjodat

Natriumjodat


BILAGA V

REFERENSVÄRDEN FÖR NÄRINGSVÄRDESDEKLARATION AV LIVSMEDEL FÖR SPÄDBARN OCH SMÅBARN

Näringsämne

Referensvärde för märkning

Vitamin A

(μg) 400

Vitamin D

(μg) 10

Vitamin C

(mg) 25

Tiamin

(mg) 0,5

Riboflavin

(mg) 0,8

Niacinekvivalenter

(mg) 9

Vitamin B6

(mg) 0,7

Folat

(μg) 100

Vitamin B12

(μg) 0,7

Kalcium

(mg) 400

Järn

(mg) 6

Zink

(mg) 4

Jod

(μg) 70

Selen

(μg) 10

Koppar

(mg) 0,4


BILAGA VI

SPECIFIKA GRÄNSVÄRDEN FÖR BEKÄMPNINGSMEDEL ELLER METABOLITER AV BEKÄMPNINGSMEDEL I SPANNMÅLSBASERADE LIVSMEDEL OCH BARNMAT

Ämnets kemiska namn

Gränsvärde för rester

(mg/kg)

Kadusafos

0,006

Demeton-S-metyl/demeton-S-metylsulfon/oxydemetonmetyl (var för sig eller i kombination uttryckt som demeton-S-metyl)

0,006

Etoprofos

0,008

Fipronil (summan av fipronil och fipronil-desulfinyl, uttryckt som fipronil)

0,004

Propineb/propylentiourea (summan av propineb och propylentiourea)

0,006


BILAGA VII

BEKÄMPNINGSMEDEL SOM INTE FÅR ANVÄNDAS I JORDBRUKSPRODUKTER AVSEDDA FÖR TILLVERKNING AV SPANNMÅLSBASERADE LIVSMEDEL OCH BARNMAT

Tabell 1

Ämnets kemiska namn

Disulfoton (summan av disulfoton, disulfoton sulfoxid och disulfoton sulfon, uttryckt som disulfoton)

Fensulfotion (summan av fensulfotion, dess syreanalog och motsvarande sulfoner, uttryckt som fensulfotion)

Fentin, uttryckt som trifenyltenn-katjon

Haloxifop (summan av haloxifop, dess salter och estrar inklusive konjugat, uttryckt som haloxifop)

Heptaklor och trans-heptaklorepoxid, uttryckt som heptaklor

Hexaklorbensen

Nitrofen

Ometoat

Terbufos (summan av terbufos, dess sulfoxid och sulfon, uttryckt som terbufos)

Tabell 2

Ämnets kemiska namn

Aldrin och dieldrin, uttryckt som dieldrin

Endrin


BILAGA VIII

DEL A

Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning

(hänvisningar i artikel 9)

Kommissionens direktiv 96/5/EG

(EGT L 49, 28.2.1996, s. 17)

Kommissionens direktiv 98/36/EG

(EGT L 167, 12.6.1998, s. 23)

Kommissionens direktiv 1999/39/EG

(EGT L 124, 18.5.1999, s. 8)

Kommissionens direktiv 2003/13/EG

(EUT L 41, 14.2.2003, s. 33)

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(hänvisningar i artikel 9)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Marknadstillträde för varor i överensstämmelse med detta direktiv

Förbud mot marknadstillträde för varor ej i överensstämmelse med detta direktiv

96/5/EG

30 september 1997

1 oktober 1997

31 mars 1999

98/36/EG

31 december 1998

1 januari 1999

1 januari 2000

1999/39/EG

30 juni 2000

30 juni 2000

1 juli 2002

2003/13/EG

6 mars 2004

6 mars 2004

6 mars 2005


BILAGA IX

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 96/5/EC

Detta direktiv

Artikel 1.1, 1.2 och 1.3

Artikel 1.1, 1.2 och 1.3

Artikel 1.4 inledningen

Artikel 2 inledningen

Artikel 1.4 första strecksatsen

Artikel 2 a

Artikel 1.4 andra strecksatsen

Artikel 2 b

Artikel 1.4 tredje strecksatsen

Artikel 2 c

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6.1

Artikel 7.1

Artikel 6.2 första stycket

Artikel 7.2 första stycket

Artikel 6.2 andra stycket

Artikel 7.4

Artikel 6.2 tredje stycket

Artikel 7.2 andra stycket

Artikel 6.3 a första stycket, den inledande meningen

Artikel 7.3, den inledande meningen

Artikel 6.3 a första stycket i

Artikel 7.3 a

Artikel 6.3 a första stycket ii

Artikel 7.3 b

Artikel 6.3 a andra stycket

Artikel 7.4

Artikel 6.3 b

Artikel 7.5

Artikel 6.4

Artikel 7.6

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Bilaga I inledningen

Bilaga I inledningen

Bilaga I punkterna 1, 2 och 3

Bilaga I punkterna 1, 2 och 3

Bilaga I punkt 4

Bilaga I punkt 4

Bilaga I punkt 4.1

Bilaga I punkt 4.1

Bilaga I punkt 4.2

Bilaga I punkt 4.2

Bilaga I punkt 4.2 a

Bilaga I punkt 4.2 första strecksatsen

Bilaga I punkt 4.2 b

Bilaga I punkt 4.2 andra strecksatsen

Bilaga I punkt 4.2 c

Bilaga I punkt 4.2 tredje strecksatsen

Bilaga I punkt 5 och 6

Bilaga I punkt 5 och 6

Bilaga II inledningen

Bilaga II inledningen

Bilaga II punkt 1

Bilaga II punkt 1

Bilaga II punkterna 1.1–1.3

Bilaga II punkterna 1.1–1.3

Bilaga II punkt 1.3a

Bilaga II punkt 1.4

Bilaga II punkt 1.4

Bilaga II punkt 1.5

Bilaga II punkt 1.4a

Bilaga II punkt 1.6

Bilaga II punkt 1.4b

Bilaga II punkt 1.7

Bilaga II punkt 1.5

Bilaga II punkt 1.8

Bilaga II punkterna 2 till 5

Bilaga II punkterna 2 till 5

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga V

Bilaga VI

Bilaga I punkt 7 och bilaga II punkt 6

Bilaga VII

Bilaga VI

Bilaga VIII

Bilaga VII

Bilaga VIII

Bilaga IX


Top