Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003F0577

Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial

OJ L 196, 2.8.2003, p. 45–55 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Estonian: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Latvian: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Lithuanian: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Hungarian Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Maltese: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Polish: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Slovak: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Slovene: Chapter 19 Volume 006 P. 185 - 195
Special edition in Bulgarian: Chapter 19 Volume 006 P. 125 - 135
Special edition in Romanian: Chapter 19 Volume 006 P. 125 - 135
Special edition in Croatian: Chapter 19 Volume 008 P. 59 - 69

In force: This act has been changed. Latest consolidated version: 02/08/2003

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2003/577/oj

32003F0577

Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial

Europeiska unionens officiella tidning nr L 196 , 02/08/2003 s. 0045 - 0055


Rådets rambeslut 2003/577/RIF

av den 22 juli 2003

om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial

EUROPEISKA UNIONEN HAR ANTAGIT DETTA RAMBESLUT

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 31 a och artikel 34.2 b i detta,

med beaktande av Republiken Frankrikes, Konungariket Sveriges och Konungariket Belgiens initiativ(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

av följande skäl:

(1) Vid sitt möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 godkände Europeiska rådet principen om ömsesidigt erkännande, som bör utgöra hörnstenen i det rättsliga samarbetet på såväl det civilrättsliga som det straffrättsliga området inom unionen.

(2) Principen om ömsesidigt erkännande bör tillämpas även på beslut som föregår domstolsprövning, särskilt sådana beslut som skulle göra det möjligt för behöriga rättsliga myndigheter att snabbt säkra bevismaterial och beslagta egendom som lätt kan flyttas.

(3) Rådet antog den 29 november 2000 i enlighet med slutsatserna från Tammerfors ett åtgärdsprogram för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål, där antagandet av ett instrument för tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande när det gäller frysning av bevismaterial och egendom gavs högsta prioritet (åtgärderna 6 och 7).

(4) Samarbete mellan medlemsstaterna på grundval av principen om ömsesidigt erkännande och omedelbar verkställighet av rättsliga avgöranden förutsätter förtroende för att de beslut som skall erkännas och verkställas alltid kommer att fattas i enlighet med principerna om laglighet, subsidiaritet och proportionalitet.

(5) Rättigheter som beviljas parterna eller berörda tredje parter i god tro bör bibehållas.

(6) Detta rambeslut respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i artikel 6 i fördraget och som återspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel VI i denna. Inget i detta rambeslut får tolkas som ett förbud att vägra att frysa egendom om vilken ett beslut om frysning har utfärdats, om det finns anledning att av objektiva skäl tro att beslutet om frysning utfärdas för att lagföra eller straffa en person på grund av dennes kön, ras, religion, etniska ursprung, nationalitet, språk, politiska uppfattning eller sexuella läggning, eller att denna persons ställning kan skadas av något av dessa skäl.

Detta rambeslut hindrar inte en medlemsstat från att tillämpa sina konstitutionella regler om prövning i laga ordning, föreningsfrihet, tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I RÄCKVIDD

Artikel 1

Syfte

Syftet med rambeslutet är att fastställa regler för när en medlemsstat skall erkänna och verkställa på sitt territorium ett beslut om frysning som utfärdats av en rättslig myndighet i en annan medlemsstat i samband med ett straffrättsligt förfarande. Detta rambeslut påverkar inte skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsliga principerna i artikel 6 i fördraget.

Artikel 2

Definitioner

I detta rambeslut avses med

a) utfärdande stat: den medlemsstat där en rättslig myndighet enligt definition i den utfärdande statens lagstiftning har fattat, giltigförklarat eller på något sätt bekräftat ett beslut om frysning i samband med ett straffrättsligt förfarande,

b) verkställande stat: den medlemsstat på vars territorium egendomen eller bevismaterialet befinner sig,

c) beslut om frysning: varje åtgärd som vidtas av en behörig rättslig myndighet i den utfärdande staten i syfte att tillfälligt hindra förstöring, omvandling, flyttning, överföring eller överlåtelse av sådan egendom som kan omfattas av förverkande eller utgöra bevismaterial,

d) egendom: all slags egendom, materiell eller immateriell, lös eller fast egendom, samt juridiska handlingar eller urkunder som styrker äganderätt eller annan rätt till sådan egendom, som den behöriga rättsliga myndigheten i den utfärdande staten anser

- utgöra vinning av ett brott som avses i artikel 3 eller helt eller delvis motsvara värdet av denna vinning, eller

- utgöra hjälpmedel eller föremål för ett sådant brott,

e) bevismaterial: föremål, dokument eller data som kan läggas fram som bevismaterial i brottmål som gäller ett sådant brott som avses i artikel 3.

Artikel 3

Brott

1. Detta rambeslut skall tillämpas på sådana beslut om frysning som utfärdas i syfte att

a) säkra bevismaterial, eller

b) senare förverka egendom.

2. Vid följande brott, så som de definieras i den utfärdande statens lagstiftning, skall det, om de enligt den utfärdande statens lagstiftning är belagda med fängelsestraff på minst tre år, inte krävas någon kontroll av huruvida dubbel straffbarhet föreligger:

- Deltagande i en kriminell organisation.

- Terrorism.

- Människohandel.

- Sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.

- Olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen.

- Olaglig handel med vapen, ammunition och sprängämnen.

- Korruption.

- Bedrägeri, inbegripet bedrägeri som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen enligt konventionen av den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

- Penningtvätt.

- Penningförfalskning inklusive förfalskning av euron.

- IT-brottslighet.

- Miljöbrott, inbegripet olaglig handel med hotade djurarter och hotade växtarter och växtsorter.

- Hjälp till olovlig inresa och olovlig vistelse.

- Mord, grov misshandel.

- Olaglig handel med mänskliga organ och vävnader.

- Människorov, olaga frihetsberövande och tagande av gisslan.

- Rasism och främlingsfientlighet.

- Organiserad stöld och väpnat rån.

- Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet antikviteter och konstverk.

- Svindleri.

- Beskyddarverksamhet och utpressning.

- Förfalskning och piratkopiering.

- Förfalskning av administrativa dokument och handel med sådana förfalskningar.

- Förfalskning av betalningsmedel.

- Olaglig handel med hormonsubstanser och andra tillväxtsubstanser.

- Olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen.

- Handel med stulna fordon.

- Våldtäkt.

- Mordbrand.

- Brott som omfattas av den internationella brottmålsdomstolens behörighet.

- Kapning av flygplan eller fartyg.

- Sabotage.

3. Rådet får, efter att ha hört Europaparlamentet i enlighet med artikel 39.1 i fördraget, när som helst enhälligt besluta att lägga till andra typer av brott i förteckningen i punkt 2. Mot bakgrund av kommissionens rapport enligt artikel 14 i detta rambeslut skall rådet bedöma om förteckningen bör utvidgas eller ändras.

4. När det gäller fall som inte omfattas av punkt 2 får den verkställande staten som villkor för erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning i de syften som anges i 1 a ställa att de gärningar för vilka beslutet har utfärdats skall utgöra ett brott enligt den statens lagstiftning, oberoende av brottsrekvisit eller brottets rättsliga rubricering enligt den utfärdande statens lagstiftning.

När det gäller fall som inte omfattas av punkt 2 får den verkställande staten som villkor för erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning i de syften som anges i 1 b ställa att de gärningar för vilka beslutet har utfärdats skall utgöra ett brott som enligt den statens lagstiftning möjliggör sådan frysning, oberoende av brottsrekvisit eller brottets rättsliga rubricering enligt den utfärdande statens lagstiftning.

AVDELNING II FÖRFARANDE FÖR VERKSTÄLLIGHET AV BESLUT OM FRYSNING

Artikel 4

Översändande av beslut om frysning

1. Ett beslut om frysning enligt detta rambeslut skall, tillsammans med det intyg som avses i artikel 9, översändas av den rättsliga myndighet som fattat beslutet direkt till den behöriga rättsliga myndighet som är behörig att verkställa det, på ett sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning, så att den verkställande staten kan fastställa äktheten.

2. Förenade kungariket och Irland får var för sig före den tidpunkt som avses i artikel 14.1 i en förklaring meddela att beslutet om frysning samt intyget skall sändas via en central myndighet eller myndigheter som landet skall ange i förklaringen. Varje sådan förklaring får när som helst ändras genom en ytterligare förklaring eller återtas. Varje förklaring eller återtagande skall deponeras vid rådets generalsekretariat och anmälas till kommissionen. Dessa medlemsstater får när som helst genom en ytterligare förklaring begränsa en sådan förklarings räckvidd i syfte att ge punkt 1 större verkan. De skall göra så när bestämmelserna om ömsesidig rättslig hjälp i tillämpningskonventionen till Schengenavtalet sätts i kraft för dem.

3. Om den rättsliga myndighet som är behörig för verkställighet inte är känd, skall den rättsliga myndigheten i den utfärdande staten göra all utredning, inklusive via det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter(3), för att få information från den verkställande staten.

4. Om den rättsliga myndighet i den verkställande staten som tar emot ett beslut om frysning inte är behörig att erkänna beslutet och att vidta de åtgärder som krävs för dess verkställighet, skall den självmant översända beslutet om frysning till den behöriga rättsliga myndigheten för verkställighet och underrätta den rättsliga myndighet i den utfärdande staten som utfärdat beslutet.

Artikel 5

Erkännande och omedelbar verkställighet

1. De behöriga rättsliga myndigheterna i den verkställande staten skall erkänna sådana beslut om frysning som översänds i enlighet med artikel 4 utan att ytterligare formaliteter krävs och omgående vidta de åtgärder som behövs för omedelbar verkställighet på samma sätt som för ett beslut om frysning som fattas av en myndighet i den verkställande staten, såvida inte denna myndighet beslutar att åberopa något av skälen för icke-erkännande eller icke-verkställighet enligt artikel 7 eller något av skälen för att skjuta upp verkställigheten enligt artikel 8.

När det måste säkerställas att bevismaterialet är giltigt, skall den rättsliga myndigheten i den verkställande staten också följa de formaliteter och förfaranden som uttryckligen anges av den behöriga rättsliga myndigheten i den utfärdande staten vid verkställigheten av beslutet om frysning, såvida dessa formaliteter och förfaranden inte strider mot grundläggande rättsprinciper i den verkställande staten.

En rapport om verkställighet av beslutet om frysning skall utan dröjsmål avges till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten på ett sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning.

2. Alla ytterligare beslut om tvångsåtgärder som blir nödvändiga genom beslutet om frysning skall fattas i enlighet med de förfaranderegler som gäller i den verkställande staten.

3. De behöriga rättsliga myndigheterna i den verkställande staten skall fatta beslut och meddela att beslut om frysning har fattats så snart som möjligt och, där så är praktiskt möjligt, inom 24 timmar från mottagandet av beslutet om frysning.

Artikel 6

Frysningens varaktighet

1. Egendomen skall förbli fryst i den verkställande staten tills denna har svarat slutgiltigt på en ansökan som gjorts enligt artikel 10.1 a eller 10.1 b.

2. Den verkställande staten får dock, efter samråd med den utfärdande staten, i enlighet med sin nationella lagstiftning och praxis fastställa lämpliga villkor mot bakgrund av omständigheterna i ärendet för att begränsa den tid under vilken egendomen skall vara fryst. Om den i enlighet med dessa villkor avser att häva åtgärden, skall den underrätta den utfärdande staten om detta och ge den möjlighet att lämna synpunkter.

3. De rättsliga myndigheterna i den utfärdande staten skall utan dröjsmål underrätta motsvarande myndigheter i den verkställande staten om beslutet om frysning har hävts. Under dessa omständigheter skall den verkställande staten ansvara för att åtgärden hävs så snart som möjligt.

Artikel 7

Skäl för icke-erkännande eller icke-verkställighet

1. De behöriga rättsliga myndigheterna i den verkställande staten får vägra att erkänna eller verkställa beslutet om frysning endast om

a) intyget enligt artikel 9 saknas eller är ofullständigt eller uppenbarligen inte motsvarar beslutet om frysning,

b) det enligt den verkställande statens lagstiftning föreligger immunitet eller privilegier som gör det omöjligt att verkställa beslutet om frysning,

c) det omedelbart framgår av uppgifterna i intyget att rättsligt bistånd enligt artikel 10 för det brott för vilket beslutet om frysning har utfärdats skulle inkräkta på principen ne bis in idem (inte två gånger för samma sak),

d) i något av de fall som anges i artikel 3.4, den gärning som ligger till grund för beslutet om frysning inte innebär något brott mot lagen i den verkställande staten; när det gäller skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner får dock verkställighet av beslutet om frysning inte vägras av det skälet att den verkställande statens lagstiftning inte föreskriver samma typ av skatter eller avgifter eller att den inte innehåller samma slags bestämmelser om skatter och andra avgifter, tullar och valutatransaktioner som den utfärdande statens lagstiftning.

2. När det gäller punkt 1 a, får den behöriga rättsliga myndigheten

a) föreskriva en tidsfrist för att lämna in eller komplettera eller korrigera intyget,

b) godta ett likvärdigt dokument, eller

c) om myndigheten anser sig ha fått tillräckliga upplysningar, befria den utfärdande rättsliga myndigheten från kravet.

3. Beslut om att vägra erkännande eller verkställighet skall fattas och anmälas till de behöriga rättsliga myndigheterna i den utfärdande staten utan dröjsmål och på ett sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning.

4. Om det i praktiken är omöjligt att verkställa beslutet om frysning på grund av att egendomen eller bevismaterialet har försvunnit, förstörts, inte kan återfinnas på den plats som anges i intyget eller om platsen där egendomen eller bevismaterialet finns inte har angetts tillräckligt exakt, trots att den utfärdande staten konsulterats, skall de behöriga rättsliga myndigheterna i den utfärdande staten likaså underrättas utan dröjsmål.

Artikel 8

Skäl för att skjuta upp verkställigheten

1. Den behöriga rättsliga myndigheten i den verkställande staten får skjuta upp verkställigheten av ett beslut om frysning som översänts enligt artikel 4

a) om verkställigheten kan inverka menligt på en pågående brottsutredning, så länge den anser det rimligt,

b) om egendomen eller bevismaterialet redan omfattas av ett beslut om frysning i ett straffrättsligt förfarande, till dess att beslutet om frysning har hävts,

c) om vid ett beslut om frysning i ett straffrättsligt förfarande av egendom som senare skall förverkas, egendomen redan omfattas av ett beslut om frysning som utfärdats i samband med andra förfaranden i den verkställande staten och tills det beslutet har hävts. Detta led skall dock endast tillämpas om ett sådant beslut har prioritet över senare nationella beslut om frysning vid straffrättsliga förfaranden enligt den nationella lagstiftningen.

2. En anmälan om att verkställigheten av beslutet om frysning har skjutits upp, med uppgift om skälet till att verkställigheten skjutits upp och, om möjligt, hur länge den förväntas bli uppskjuten, skall utan dröjsmål göras till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten på ett sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning.

3. Så snart skälet för uppskjutandet inte längre föreligger, skall den behöriga rättsliga myndigheten i den verkställande staten utan dröjsmål vidta de åtgärder som behövs för verkställighet av beslutet om frysning och underrätta den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om detta på ett sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning.

4. Den behöriga rättsliga myndigheten i den verkställande staten skall underrätta den behöriga myndigheten i den utfärdande staten om varje annan tvångsåtgärd som egendomen i fråga kan beröras av.

Artikel 9

Intyg

1. Intyget, för vilket ett standardformulär återges i bilagan, skall undertecknas av den behöriga rättsliga myndigheten i den utfärdande stat som har beslutat om åtgärden, och denna myndighet skall intyga att uppgifterna i intyget är riktiga.

2. Intyget skall översättas till det officiella språket eller något av de officiella språken i den verkställande staten.

3. Varje medlemsstat får, när detta rambeslut antas eller vid en senare tidpunkt, genom en förklaring som skall deponeras hos rådets generalsekretariat förklara att den kommer att godta en översättning till ett annat eller flera andra av Europeiska gemenskapernas institutioners officiella språk.

Artikel 10

Efterföljande hantering av den frysta egendomen

1. Det översändande som avses i artikel 4

a) skall åtföljas av en ansökan om överlämnande av bevismaterialet till den utfärdande staten,

eller

b) skall åtföljas av en ansökan om förverkande som antingen kräver verkställighet av ett beslut om förverkande som har fattats i den utfärdande staten, eller förverkande i den verkställande staten och efterföljande verkställighet av ett sådant beslut,

eller

c) skall i intyget innehålla en instruktion om att egendomen skall hållas kvar i den verkställande staten i avvaktan på en ansökan enligt a eller b. Den utfärdande staten skall i intyget ange (den beräknade) tidpunkten för inlämnandet av denna ansökan. Artikel 6.2 skall tillämpas.

2. Ansökningar enligt punkt 1 a och b skall lämnas in av den utfärdande staten och handläggas av den verkställande staten i enlighet med de regler som är tillämpliga på ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och de regler som är tillämpliga på internationellt samarbete som rör förverkande.

3. Med undantag från de regler om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål som anges i punkt 2 får den verkställande staten dock inte avslå ansökningar som avses i punkt 1 a på grund av att dubbel straffbarhet inte föreligger, om ansökan avser brott enligt artikel 3.2 och brotten medför fängelsestraff på minst tre år i den utfärdande staten.

Artikel 11

Rättsmedel

1. Medlemsstaterna skall införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att alla berörda parter, inbegripet tredje part i god tro, har tillgång till rättsmedel utan suspensiv effekt mot beslut om frysning som verkställts enligt artikel 5 för att bevara sina legitima rättigheter. Talan skall väckas vid domstol i den utfärdande staten eller i den verkställande staten i enlighet med den nationella lagstiftningen i respektive stat.

2. Grunden för ett beslut om frysning får prövas endast i talan som väckts vid en domstol i den utfärdande staten.

3. Om talan väcks i den verkställande staten, skall den rättsliga myndigheten i den utfärdande staten informeras om detta och på vilka grunder talan väckts, så att den kan framföra de argument som den bedömer vara nödvändiga. Den skall informeras om utgången av processen.

4. Den utfärdande och den verkställande staten skall vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta för de personer som avses i punkt 1 att utöva sin rätt att väcka talan, särskilt genom att tillhandahålla berörda parter nödvändiga uppgifter.

5. Den utfärdande staten skall se till att tidsgränserna för utövandet av rätten att väcka talan enligt punkt 1 tillämpas på ett sätt som garanterar att de berörda parterna har tillgång till ett effektivt rättsmedel.

Artikel 12

Ersättning

1. Om den verkställande staten enligt sin lagstiftning är ansvarig för skada som orsakats någon av de parter som avses i artikel 11 på grund av verkställighet av ett beslut om frysning som översänts till denna enligt artikel 4, skall den utfärdande staten, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2, ersätta den verkställande staten för skadestånd som i kraft av detta ansvar betalats ut till den berörda parten, utom om och i den mån skadan eller en del av skadan uteslutande beror på den verkställande statens agerande.

2. Punkt 1 skall inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas nationella lagstiftning om fysiska eller juridiska personers anspråk på skadeersättning.

AVDELNING III SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Territoriell tillämpning

Detta rambeslut skall tillämpas på Gibraltar.

Artikel 14

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut före den 2 augusti 2005.

2. Senast vid denna tidpunkt skall medlemsstaterna till rådets generalsekretariat och kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning. På grundval av en rapport utarbetad med hjälp av denna information och en skriftlig rapport från kommissionen, skall rådet före den 2 augusti 2006 bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har följt bestämmelserna i detta rambeslut.

3. Rådets generalsekretariat skall underrätta medlemsstaterna och kommissionen om alla förklaringar som görs i enlighet med artikel 9.3.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta rambeslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 22 juli 2003.

På rådets vägnar

G. Alemanno

Ordförande

(1) EGT C 75, 7.3.2001, s. 3.

(2) Yttrandet avgivet den 11 juni 2002 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) Gemensam åtgärd 98/428/RIF av den 29 juni 1998 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk (EGT L 191, 7.7.1998, s. 4).

BILAGA

INTYG ENLIGT ARTIKEL 9

>PIC FILE= "L_2003196SV.005102.TIF">

>PIC FILE= "L_2003196SV.005201.TIF">

>PIC FILE= "L_2003196SV.005301.TIF">

>PIC FILE= "L_2003196SV.005401.TIF">

>PIC FILE= "L_2003196SV.005501.TIF">

Top