EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32001R0883

Kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land

OJ L 128, 10.5.2001, p. 1–31 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Estonian: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Latvian: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Lithuanian: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Hungarian Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Maltese: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Polish: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Slovak: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Slovene: Chapter 03 Volume 032 P. 172 - 201
Special edition in Bulgarian: Chapter 03 Volume 037 P. 115 - 144
Special edition in Romanian: Chapter 03 Volume 037 P. 115 - 144

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/07/2008; upphävd genom 32008R0555

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/883/oj

32001R0883

Kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 128 , 10/05/2001 s. 0001 - 0031


Kommissionens förordning (EG) nr 883/2001

av den 24 april 2001

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), ändrad genom förordning (EG) nr 2826/2000(2), särskilt artikel 1.3, artikel 46, samt artiklarna 59.3, 60.4, 61.4, 63.8, 64.5 och 68.3 i denna, och

av följande skäl:

(1) I avdelning VII i förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs allmänna regler för handeln med tredje land och i övrigt hänvisas till de tillämpningsföreskrifter som kommissionen skall anta.

(2) Fram till nu har tillämpningsföreskrifterna varit spridda i olika förordningar. Det är av intresse för såväl de ekonomiska aktörerna i gemenskapen som för de myndigheter som skall tillämpa gemenskapens regelverk att samtliga bestämmelser samlas i en enda text och att kommissionens förordningar angående de områden som härmed kommer att omfattas av denna förordning upphör att gälla, närmare bestämt förordning (EEG) nr 3388/81 av den 27 november 1981 om särskilda tillämpningsföreskrifter om import- och exportlicenser inom vinsektorn(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2739/1999(4), förordning (EEG) nr 3389/81 av den 27 november 1981 om närmare bestämmelser om exportbidrag inom vinsektorn(5), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2730/95(6), förordning (EEG) nr 3590/85 av den 18 december 1985 om det intyg och den analysrapport som krävs för import av vin, druvsaft och druvmust(7), senast ändrad genom förordning (EG) nr 960/98(8), förordning (EG) nr 1685/95 av den 11 juli 1995 om upprättande av ett system för utfärdande av exportlicenser inom vinsektorn och ändring av förordning (EEG) nr 3388/81 om särskilda tillämpningsföreskrifter om import- och exportlicenser inom vinsektorn(9), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2512/2000(10), samt förordning (EG) nr 1281/1999 av den 18 juni 1999 om tillämpningsföreskrifter för ordningen med införselpris för druvsaft och druvmust(11).

(3) I denna förordning bör de nuvarande reglerna ingå, samtidigt som de anpassas till de nya krav som ställs i förordning (EG) nr 1493/1999. Lagstiftningen bör vidare ändras så att den blir enhetligare och enklare och så att vissa brister kan åtgärdas.

(4) I kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000(12) fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter. Tillämpningsföreskrifterna bör kompletteras med särskilda föreskrifter för vinsektorn, särskilt beträffande inlämning av ansökningar och vilka uppgifter som skall anges i licensansökningarna och i licenserna.

(5) Enligt artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall en importlicens visas upp vid import till gemenskapen och en exportlicens visas upp för rätt till exportbidrag.

(6) Med hänsyn till de eventuella förändringar av alkoholhalten som kan uppstå under längre transporter, särskilt när produkterna lastas och lossas, bör en tolerans införas utöver den felmarginal som redan ingår i den analysmetod som används med tillämpning av kommissionens förordning (EEG) nr 2676/90 av den 17 september 1990 om fastställande av gemensamma analysmetoder för vin(13), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1622/2000(14).

(7) Licenserna måste innehålla ett visst minimum av uppgifter för att systemet med licenser skall fungera. Det är således nödvändigt att den berörda aktören underrättar den myndighet som är behörig att utfärda licenserna om produktens ursprungs- eller bestämmelseland. Aktören bör även, på vissa villkor, få begära ändring av ursprungs- och bestämmelseland.

(8) Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör det tillåtas att en och samma licens omfattar undernummer i Gemensamma tulltaxan för såväl koncentrerad druvsaft och druvmust, som icke-koncentrerad druvsaft och druvmust och vin av färska druvor.

(9) Licensernas giltighetstid måste fastställas med beaktande av praxis och leveranstider inom den internationella handeln. För exportlicenser bör giltighetstiden vara kortare för att motverka spekulation i samband med licensansökningar.

(10) Enligt artikel 59.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1493/1999 skall licenserna utfärdas på villkor att det ställs en säkerhet, som helt eller delvis skall förverkas om transaktionen inte genomförs eller endast genomförs till en del. Det bör fastställas ett belopp för denna säkerhet.

(11) För att ge kommissionen möjlighet att överblicka utvecklingen inom handeln är det nödvändigt att medlemsstaterna regelbundet meddelar för vilka kvantiteter och produkter de har utfärdat importlicenser. Uppgifterna bör lämpligen lämnas varje vecka och i enlighet med en mall. För att uppnå en god förvaltning av vinmarknaden är det dock nödvändigt att medlemsstaterna omgående underrättar kommissionen om ansökningarnas omfattning är sådan att det finns risk för störningar på marknaden.

(12) I artikel 63.7 i förordning (EG) nr 1493/1999 föreskrivs att exportlicenserna skall användas för att säkerställa att de skyldigheter iakttas som följer av de handelsavtal som ingåtts inom ramen för Uruguay-rundan. Det finns följaktligen anledning att upprätta ett särskilt förfarande för inlämning av ansökningar och utfärdande av licenserna.

(13) De erfarenheter som gjorts när det gäller tillämpningen av ordningen för utfärdande av exportlicenser inom vinsektorn visar att det krävs en bättre fördelning av disponibla kvantiteter under hela regleringsåret för att motverka att exportmöjligheterna tar slut för tidigt. Det är lämpligt att dela upp den totala kvantiteten för ett regleringsår på tvåmånadersperioder och att anta förvaltningsbestämmelser för varje sådan period och även bestämmelser om överföring av outnyttjade kvantiteter från en period till nästa.

(14) För att möjliggöra en bedömning av marknadssituationen i början av regleringsåret så att exportbidragen kan fastställas till en lämplig nivå bör det fastställas en period för bedömning och föreskrivas att ansökningar om exportbidrag endast får lämnas in från och med den 16 september varje år.

(15) Genom artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter(15), senast ändrad genom förordning (EG) nr 90/2001(16), är det möjligt att även låta exportlicenser omfatta andra produkter än de produkter som anges i licensen, på villkor att produkterna tillhör samma produktgrupp eller produktkategori. Av proportionalitetsskäl bör även de produktgrupper som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 800/1999 föras till vinsektorn, för att undvika alltför stränga påföljder.

(16) Det bör även föreskrivas att de särskilda åtgärder som kommissionen vid behov skall vidta för att säkra att de tillgängliga kvantiteterna per period iakttas, får fördelas per produktkategori och per bestämmelsezon. För att förhindra att exportörer i spekulativt syfte ansöker om mycket större kvantiteter än de behöver, eftersom detta är till skada för de aktörer som enbart ansöker om de kvantiteter de behöver, bör den kvantitet som de enskilda exportörerna kan ansöka om begränsas till de kvantiteter som finns tillgängliga för varje enskild period.

(17) De beslut som fattas beträffande ansökningar om exportlicens bör inte meddelas de sökande förrän efter en viss bedömningsperiod. Genom denna period kan kommissionen göra en uppskattning av vilka kvantiteter ansökningarna omfattar och de kostnader som hänför sig till dessa, samt vid behov föreskriva särskilda åtgärder för de ansökningar som är under behandling.

(18) För att säkerställa att ordningen fungerar väl och för att motverka spekulation bör möjligheten att överlåta licenser avskaffas.

(19) För förvaltningen av ordningen bör kommissionen förfoga över exakta uppgifter om inlämnade licensansökningar och utnyttjandet av utfärdade licenser. För en effektiv förvaltning bör det föreskrivas att en enhetlig förlaga skall användas för meddelanden mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(20) I artikel 60.2 i förordning (EG) nr 1493/1999 föreskrivs att för druvsaft och druvmust, för vilka tillämpningen av Gemensamma tulltaxans tullar beror på den importerade produktens importpris, skall importpriset kontrolleras antingen genom kontroll av varje parti eller med hjälp av ett schablonimportvärde. På grund av särdragen i det nuvarande systemet för import av druvsaft och druvmust till gemenskapen, i synnerhet det faktum att importen är oregelbunden, såväl beträffande volym och periodicitet som beträffande importplats och produkternas ursprung, är det inte möjligt att beräkna schablonvärden som är representativa för att kunna fastställa det verkliga importpriset. Mot den bakgrunden bör detta pris fastställas genom kontroll av varje parti.

(21) Det importpris som ligger till grund för de importerade produkternas klassificering i Gemensamma tulltaxan bör uppgå till priset fritt ombord för de berörda produkterna, plus kostnader för försäkring och transport till platsen för införsel till gemenskapens tullområde.

(22) Bidragen bör fastställas med regelbundna intervall. Erfarenheterna av prisutvecklingen i den internationella handeln tyder på att det är lämpligt att fastställa bidragen minst en gång per regleringsår.

(23) Det bör kontrolleras att de bordsviner för vilka bidrag beviljas uppfyller kvalitetskriterierna i de produktionsregioner som de kommer från och det bör åligga medlemsstaterna att se till att dessa kontroller utförs.

(24) För att få bidrag, bör exportören vara skyldig att tillhandahålla bevis för att de aktuella produkterna uppfyller gemenskapens kvalitetsnormer och meddela det ifrågavarande vinets ursprung och vilka kvantiteter det är fråga om till den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Exportören skall därvid bland annat ange nummer och datum på de följedokument som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 2238/93 av den 26 juli 1993 om följedokument för transport av vinprodukter och om de register som skall föras(17), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1592/1999(18). Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2238/93 kan medlemsstaterna dock bestämma att dessa dokument i vissa fall inte skall utfärdas för vissa varor. För en effektiv kontroll bör denna bestämmelse inte få tillämpas när det gäller ordningen för exportbidrag.

(25) När det gäller proviant till fartyg och flygplan, som uppfyller villkoren för exportbidrag, är det inte alltid lätt att i rätt tid skaffa fram de nödvändiga dokumenten, särskilt inte för medlemsstater som inte är producenter, eftersom det är svårt att i förväg känna till leveransdag. Hänsyn bör därför tas till att kravet på att tillhandahålla bevis, i förhållande till de små kvantiteter bordsvin som det normalt rör sig om vid dessa särskilda leveranser, kan vara en alltför stor börda för näringsidkare som inte utnyttjar det förfarande som fastställs i artikel 26 i rådets förordning (EG) nr 800/1999 eller i rådets förordning (EEG) nr 565/80 av den 4 mars 1980 om förskottsbetalning av exportbidrag för jordbruksprodukter(19), ändrad genom förordning (EEG) nr 2026/83(20).

(26) Enligt artikel 68.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall de importerade produkter som avses i samma artikel åtföljas av ett intyg och en analysrapport utfärdade av ett organ eller en myndighet som har utsetts av det tredje land där produkten har sitt ursprung. Det är nödvändigt att fastställa vilka krav som denna analysrapport skall uppfylla.

(27) Det förefaller lämpligt att utnyttja den möjlighet som ges i artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 1493/1999 att undanta produkter som importeras från tredje land i små behållare och i begränsade kvantiteter från kravet på ett intyg och en analysrapport. För att förenkla kontrollen kan detta villkor anses uppfyllt när det rör sig om import från tredje land vars sammanlagda årliga export till gemenskapen redan är mycket liten. För att snedvridning av handeln inte skall uppstå måste vinet i dessa fall både ha sitt ursprung i landet i fråga och importeras därifrån.

(28) Bestämmelserna om undantag från kravet att visa upp intyg och analysrapport för vinprodukter som importeras till gemenskapen bör av harmoniseringsskäl ligga i linje med de bestämmelser i gemenskapens tullagstiftning som rör tullbefrielse och reglerna för följedokument vid transport av vinprodukter inom gemenskapen.

(29) Vissa tredje länder, som har upprättat ett effektivt system för kontroll av vinproducenterna, vilket administreras av de myndigheter eller organ i de aktuella tredje länderna som avses i artikel 68.1 a i förordning (EG) nr 1493/1999, har uttryckt en önskan om att kunna tillåta producenterna att själva utfärda intyget och analysrapporten. I syfte att underlätta handeln med sådana tredje länder bör det, såvida länderna har ingått avtal med gemenskapen som innehåller bestämmelser om ett närmare samarbete om bedrägeribekämpning och såvida handelsförbindelserna med gemenskapen är goda, tillåtas att de dokument som har utarbetats av producenterna, i likhet med vad som är fallet i fråga om vin med gemenskapsursprung, betraktas som dokument utfärdade av nämnda organ eller myndigheter, om dessa lämnar nödvändiga garantier och utövar en effektiv kontroll över utfärdandet av dokumenten. För att göra det möjligt att pröva det nya systemets effektivitet bör dessa regler endast gälla under en försöksperiod.

(30) Det bör offentliggöras förteckningar över namn på och adress till de organ och laboratorier i tredje land som är godkända att utfärda intyg och analysrapporter, så att de myndigheter som i gemenskapen övervakar importen av vinprodukter vid behov kan göra kontroller.

(31) För att förenkla kontrollarbetet för medlemsstaternas behöriga myndigheter bör det fastställas hur intyget och analysrapporten skall utformas och i den mån så krävs vilka uppgifter de skall innehålla och på vilka villkor de får användas.

(32) För att motverka bedrägeri bör det kontrolleras att intyget och i förekommande fall även analysrapporten verkligen avser det importerade parti som de åtföljer. Det bör därför krävas att varje enskilt parti åtföljs av denna eller dessa handlingar fram till dess att partiet omfattas av gemenskapens kontrollsystem.

(33) Med hänsyn till handelspraxis bör, i de fall då ett parti delas, de behöriga myndigheterna ha rätt att under egen kontroll låta utfärda ett utdrag ur intyget och analysrapporten som skall åtfölja varje nytt parti som uppstått vid delningen.

(34) Med hänsyn till behovet av att säkerställa ett snabbt och effektivt konsumentskydd bör tillämpningen av dessa åtgärder kunna avbrytas före slutet av försöksperioden om det visar sig att systemet medför hälsorisker för konsumenterna eller det finns risk för bedrägeri.

(35) Det bör även fastställas enkla regler för vilka handlingar som skall kunna visas upp vid import från ett annat tredje land än vinprodukternas ursprungsland, förutsatt att produkterna inte genomgått någon väsentlig bearbetning.

(36) Det följer av artikel 45 i förordning (EG) nr 1493/1999 att det endast är vinprodukter som framställts med hjälp av oenologiska metoder som är godkända i gemenskapen som får saluföras för konsumtion. Om en importerad produkt har berikats, tillsatts syra eller avsyrats bör produkten inte få saluföras för direkt konsumtion i gemenskapen, utom i de fall då de gränsvärden iakttas som fastställts för ett vinproduktionsområde i gemenskapen där de naturliga produktionsvillkoren är desamma som i den region där det importerade vinet har sitt ursprung.

(37) Exportörernas och myndigheternas arbete kan förenklas genom att det på V I 1-dokumentet skall anges att den alkohol som tillsatts likörvin och annat vin med tillsats av alkohol har framställts av vin istället för att det krävs ett särskilt intyg för detta. Av samma skäl bör det föreskrivas att V I 1-blanketten kan användas för att intyga att vinet har den ursprungsbeteckning som krävs för import av vin med sänkt tull. För vissa viner krävs inget intyg eller analysrapport om ett intyg om ursprungsbeteckning kan visas upp. Det bör föreskrivas att V I 1-blanketten kan användas för att intyga att nämnda likörviner har en ursprungsbeteckning utan krav på att fältet beträffande analysrapport fylls i.

(38) Enligt artikel 68.1 b i förordning (EG) nr 1493/1999 får inte vin som har sitt ursprung i tredje land, med undantag av mousserande vin och likörvin, och som är avsett för direkt konsumtion, importeras till gemenskapen om dess totala alkoholhalt i volymprocent eller totala syrahalt överstiger respektive är lägre än vissa gränsvärden. Enligt artikel 68.2 a i samma förordning kan dock undantag medges om ett vin som betecknas med en geografisk beteckning har särskilda kvalitetskännetecken.

(39) Hos vissa viner med ursprung i Ungern och Schweiz, som är av en särskild kvalitet och som produceras i begränsade kvantiteter, överskrids, respektive underskrids, gränsvärdena för den totala alkoholhalten eller den totala syrahalten på grund av särskilda traditionella framställningsmetoder. Saluföring av dessa viner på gemenskapsmarknaden bör tillåtas. Ett officiellt organ i ursprungslandet bör emellertid på det importdokument som upprättas genom den här förordningen intyga att villkoren för detta är uppfyllda.

(40) När gemenskapen ingick avtal med Ungern respektive Rumänien(21) om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbeteckningar förband sig gemenskapen att låta det undantag som fastställts för ungerska viner gälla under en obegränsad period och att även låta samma undantag gälla för vissa viner av hög kvalitet med ursprung i Rumänien.

(41) Definitionerna för en del av de produkter som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1493/1999 gäller endast produkter framställda inom gemenskapen. Det är därför nödvändigt att definiera motsvarande produkter med ursprung i tredje land. De definitioner på produkter med ursprung i tredje land som anges i denna förordning bör ligga så nära motsvarande definitioner på gemenskapsprodukter som möjligt.

(42) Genom kommissionens förordning (EG) nr 1608/2000(22), senast ändrad genom förordning (EG) nr 731/2001(23), i vilken övergångsåtgärder fastställs i väntan på slutliga tillämpningsbestämmelser för förordning (EG) nr 1493/1999 föreskrivs att vissa bestämmelser på de områden som omfattas av denna förordning skall gälla fram till den 31 januari 2001. För att motverka avbrott i handeln med de produkter som berörs av de bestämmelserna och den här förordningen bör den här förordningen vara tillämplig från och med den 1 februari 2001.

(43) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ORDNING MED IMPORT- OCH EXPORTLICENSER

Artikel 1

Gemensamma tillämpningsföreskrifter

De gemensamma tillämpningsföreskrifter som fastställs i förordning (EG) nr 1291/2000 skall gälla för de licenser som avses i detta kapitel.

Artikel 2

Uppgifter i licensen

1. Om det aktuella KN-numret innehåller en uppgift om alkoholhalten i produkten skall en tolerans på 0,4 volymprocent i förhållande till denna uppgift tillåtas för utnyttjande av licensen.

I fält 20 i import- och exportlicensen skall en av följande uppgifter anges:

- "Tolerancia de 0,4 % vol",

- "Tolerance 0,4 % vol",

- "Toleranz 0,4 % vol",

- "Ανοχή 0,4 % vol",

- "Tolerance of 0,4 % vol",

- "Tolérance de 0,4 % vol",

- "Tolleranza di 0,4 % vol",

- "Tolerantie van 0,4 % vol",

- "Tolerância de 0,4 % vol",

- "Sallittu poikkeama 0,4 til - %",

- "Tolerans 0,4 volymprocent %".

2. I fält 8 i ansökan om importlicens och i själva importlicensen skall ursprungslandet anges.

Bestämmelseland eller bestämmelsezon enligt artikel 9.6 skall anges i fält 7 i ansökan om exportlicens och i själva licensen. Om bestämmelsezonen anges skall "Ja" kryssas för i fältet "obligatorisk uppgift". Om bestämmelselandet anges skall "Nej" kryssas för i fältet "obligatorisk uppgift". Dessutom skall ansökan om exportlicens och själva licensen i fält 20 innehålla uppgiften "Obligatoriskt att exportera till zon N.N.". På begäran av den berörda parten får bestämmelselandet ersättas med ett annat land, under förutsättning att detta tillhör samma bestämmelsezon.

3. I fält 14 i ansökan om importlicens och i själva importlicensen skall följande kompletterande uppgifter anges angående vinets eller mustens färg:"vitt/vit" eller "rött/röd eller rosé".

4. Sökanden får i en och samma ansökan om importlicens ange produkter som omfattas av flera tulltaxenummer genom att fält 15 eller 16 i ansökan ifylles enligt följande:

- Fält 15: varubeskrivning i enlighet med Kombinerade nomenklaturen

- Fält 16: KN-nummer.

Varubeskrivningen och tulltaxenumren i ansökan skall även anges i importlicensen.

Artikel 3

Giltighetstid

1. Importlicensen är giltig från dagen för utfärdandet, i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1291/2000, fram till utgången av den därpå följande fjärde månaden.

2. Exportlicensen är giltig från dagen för utfärdandet, i enlighet med artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1291/2000, fram till utgången av den därpå följande andra månaden, men giltighetstiden får under inga omständigheter sträcka sig längre än till och med den 31 augusti under det innevarande GATT-året.

Artikel 4

Säkerhet

1. Säkerhet för importlicens skall vara följande:

- Koncentrerad druvmust och koncentrerad druvsaft: 2,5 euro/hl.

- Annan druvsaft och druvmust: 1,25 euro/hl.

- Icke-mousserande vin och vin som tillsatts alkohol: 1,25 euro/hl.

- Mousserande vin och likörvin: 2,5 euro/hl.

2. Säkerheten för exportlicenser skall vara 8 euro per hektoliter för produkter enligt KN-nummer 2009 60 11, 2009 60 19, 2009 60 51, 2009 60 71, 2204 30 92 och 2204 30 96 och 2,5 euro per hektoliter för övriga produkter.

Artikel 5

Meddelande om importlicenser

Varje torsdag eller, om torsdagen är helgdag, den första vardagen därefter, skall medlemsstaterna meddela kommissionen, i enlighet med förlagan i bilaga I, uppgifter om de kvantiteter och ursprungsländer för vilka importlicenser utfärdats under den föregående veckan, fördelat efter KN-nummer och efter koderna i ländernomenklaturen för statistik över gemenskapens utrikeshandel.

Om importen av de kvantiteter för vilka ansökningar om importlicenser har lämnats in i en medlemsstat verkar kunna medföra risk för störningar på marknaden, skall medlemsstaten omgående underrätta kommissionen om detta och ange kvantiteterna i fråga, fördelade efter produkttyp.

KAPITEL II

SÄRSKILD ORDNING FÖR EXPORTLICENSER INOM RAMEN FÖR GATT-AVTALEN

Artikel 6

Syfte

Med tillämpning av det jordbruksavtal som ingicks inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Uruguay-rundan, (nedan kallat avtalet), fastställs i detta kapitel kompletterande tillämpningsföreskrifter för utfärdandet av exportlicenser med förutfastställelse av bidraget.

Artikel 7

Fördelning av den sammanlagda kvantiteten över året och inlämning av ansökningar

1. Den sammanlagda kvantitet som är tillgänglig för varje GATT-år skall delas upp i sex delar. Ansökningar om exportlicens får lämnas in för

- 25 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 15 november,

- 25 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 15 januari,

- 15 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 15 mars,

- 15 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 30 april,

- 10 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 30 juni,

- 10 % av den sammanlagda kvantiteten till och med den 31 augusti.

2. De kvantiteter som inte har utnyttjats under en viss period skall automatiskt föras över till den följande perioden, men endast inom samma år.

3. Ansökningar om exportlicens för den första perioden får lämnas in från och med den 16 september.

Artikel 8

Produktkategorier och produktgrupper

1. De produktkategorier som avses i artikel 14 andra stycket i förordning (EG) nr 1291/2000 finns förtecknade i bilaga II till den här förordningen.

2. De produktgrupper som avses i artikel 4.2 första stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999 och som enligt artikel 14 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1291/2000 får införas i licensansökan och i licensen finns förtecknade i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 9

Ansökningar om exportlicens

1. Ansökningar om exportlicens kan inlämnas till behöriga myndigheter fr.o.m. onsdag t.o.m. tisdag, kl. 13.00, i följande vecka.

2. De ansökningar om exportlicens som lämnas in av en aktör får under en och samma period i enlighet med punkt 1 inte överskrida den maximala kvantiteten 30000 hektoliter per bestämmelsezon enligt punkt 6. Ansökningar avseende en och samma zon skall lämnas in till den behöriga myndigheten och skall samlas i ett och samma meddelande.

Om den samlade kvantitet som en aktör ansöker om överskrider 30000 hektoliter, skall ansökningarna avslås av det organ som tagit emot ansökan.

Om den samlade kvantitet som fortfarande är tillgänglig för en zon är mindre än 30000 hektoliter, skall det organ som tagit emot ansökningarna vid behov anpassa de kvantiteter som aktörerna ansökt om i förhållande till den tillgängliga kvantiteten.

3. Exportlicenserna skall utfärdas den måndag som följer efter den i punkt 1 nämnda tisdagen eller, om måndagen är helgdag, den första vardagen därefter, under förutsättning att inga särskilda åtgärder vidtagits av kommissionen under tiden.

4. Om de kvantiteter som avses i licensansökningarna, och som meddelats kommissionen den dag som fastställts i enlighet med artikel 12.1, överstiger de kvantiteter som ännu är tillgängliga för en viss period enligt artikel 7.1, skall kommissionen fastställa en enhetlig procentsats för godkännande av ansökningarna i fråga och tillfälligt upphöra att ta emot fler licensansökningar fram till början av följande period.

5. Om utfärdandet av de licenser som ansökningarna avser riskerar att medföra att den budget för vinsektorn som fastställs i avtalet förbrukas för tidigt, får kommissionen godkänna ansökningar som redan har lämnats in eller avslå ansökningar för vilka exportlicenser ännu inte har beviljats, samt tillfälligt upphöra att ta emot ansökningar under högst tio vardagar, med möjlighet att besluta om förlängning av detta uppehåll enligt förfarandet i artikel 75 i förordning (EG) nr 1493/1999.

Om utfärdandet av de licenser som ansökningarna avser riskerar att medföra att den budget för vinsektorn som fastställs i avtalet överskrids, får kommissionen fastställa en enhetlig procentsats för godkännande av de ansökningar som redan har lämnats in och tillfälligt upphöra att ta emot ansökningar fram till slutet av regleringsåret.

6. Åtgärderna i punkterna 4 och 5 kan anpassas efter produktkategori och bestämmelsezon. Bestämmelsezonerna är följande:

- Zon 1: Afrika.

- Zon 2: Asien och Oceanien.

- Zon 3: Östeuropa, inbegripet länderna i OSS.

- Zon 4: Västeuropa.

I bilaga IV förtecknas vilka länder som ingår i de olika bestämmelsezonerna.

7. Om en ansökan avslås eller de begärda kvantiteterna minskas, skall den säkerhet som avses i artikel 4.2 genast frisläppas för varje kvantitet för vilken ansökan inte har beviljats.

8. Om en enhetlig procentsats för godkännande under 85 % fastställs, skall licensen utfärdas med avvikelse från punkt 3, den tredje vardagen efter offentliggörandet av nämnda procentsats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Innan licensen utfärdas kan aktören välja att antingen dra tillbaka sin ansökan varefter säkerheten enligt artikel 4.2 omedelbart skall frisläppas, eller att uttryckligen godkänna licensen, vilket innebär att licensen kan utfärdas omedelbart.

Artikel 10

Överlåtelse av licens

Utfärdade exportlicenser får inte överlåtas.

Artikel 11

Tolerans

En kvantitet som exporteras inom den tolerans som avses i artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte berättiga till utbetalning av bidraget.

I licensen skall minst en av följande uppgifter anges i fält 22:

- "Restitución válida para ... (cantidad por la que se haya expedido el certificado) como máximo"

- "Restitutionen omfatter højst ... (den mængde, licensen er udstedt for)"

- "Erstattung gültig für höchstens ... (Menge, für die die Lizenz erteilt wurde)"

- "Επιστροφή που ισχύει για ... (ποσότητα για την οποία εκδίδεται το πιστοποιητικό) κατ' ανώτατο όριο"

- "Refund valid for not more than ... (quantity for which licence is issued)"

- "Restitution valable pour ... (quantité pour laquelle le certificat est délivré) au maximum"

- "Restituzione valida al massimo per ... (quantitativo per il quale è rilasciato il titolo)"

- "Restitutie voor ten hoogste ... (hoeveelheid waarvoor het certificaat is afgegeven)"

- "Restituição válida para ... (quantidade em relação à qual é emitido o certificado), no máximo"

- "Vientituki voimassa enintään ... (määrä, jolle todistus on annettu) osalta"

- "Bidrag som gäller för högst ... (kvantitet för vilken licensen skall utfärdas)".

Artikel 12

Meddelanden från medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna skall varje onsdag eller, om onsdagen är helgdag, den första vardagen därefter meddela kommissionen följande:

a) Uppgift om vilka ansökningar om exportlicenser med förutfastställelse av bidrag som inlämnats från och med onsdagen under föregående vecka till och med tisdagen eller uppgift om att inga licensansökningar inkommit.

b) Uppgift om för vilka kvantiteter exportlicenser utfärdats föregående måndag, eller om tillämpligt inom den tidsfrist som avses i artikel 9.8.

c) Uppgift om för vilka kvantiteter ansökningar om licenser har återtagits under föregående vecka i enlighet med artikel 9.8.

Meddelandet skall innehålla uppgift om bestämmelsezon enligt artikel 9.6.

2. Medlemsstaterna skall före den 15 i varje månad och avseende föregående månad meddela kommissionen följande:

a) Uppgift om för vilka kvantiteter licenser har utfärdats, men inte utnyttjats samt bestämmelsezonen enligt artikel 9.6.

b) Uppgift om för vilka kvantiteter bidrag har beviljats utan licens med tillämpning av artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 800/1999.

Meddelandet skall innehålla uppgift om de kvantiteter som avses i punkt 1 samt bidragssatsen.

3. Meddelandena som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a) Kvantitet i hektoliter för varje produktnummer med tolv siffror i nomenklaturen för jordbruksprodukter med exportbidrag. Om en licens utfärdas för flera nummer med elva siffror som ingår i samma varukategori enligt bilaga II, skall numret på varukategorin anges.

b) Kvantiteten för varje nummer skall anges per destination, om storleken på bidragen varierar beroende på destination.

c) Tillämplig bidragssats för de kvantiteter som avses i punkt 1 c.

Om bidragssatsen har förändrats under licensansökningstiden, skall ansökningarna fördelas efter var och en av perioderna med olika bidragssats.

4. Alla meddelanden enligt punkterna 1, 2 och 3, däribland meddelandet "Inga uppgifter att rapportera", skall utformas enligt den förlaga som återfinns i bilaga V.

Artikel 13

Kommissionens beslut

1. Om det återstår en tillräckligt stor kvantitet efter det att de meddelanden som avses i artikel 12.2 a har lämnats in, kan kommissionen fatta beslut om att återigen ta emot ansökningar om exportlicenser.

2. Kommissionen skall informera medlemsstaterna en gång per månad, om i vilken grad de kvantiteter och utgifter som anges i det årliga åtagandet som beslutats i avtalet för det innevarande GATT-året har tagits i anspråk samt när dessa kvantiteter och utgifter har förbrukats.

KAPITEL III

ORDNINGEN MED INFÖRSELPRIS FÖR DRUVSAFT OCH DRUVMUST

Artikel 14

Kontroll av varje enskilt parti

1. När det gäller produkter enligt KN-nummer 2009 60 och 2204 30, som finns förtecknade i bilaga I, tredje delen, avdelning I, bilaga 2 till Gemensamma tulltaxan och som omfattas av ordningen med införselpriser, skall det verkliga importpriset kontrolleras för varje enskilt parti.

2. Med "parti" avses i denna förordning varor som omfattas av en deklaration för övergång till fri omsättning. En och samma deklaration för övergång till fri omsättning får endast gälla varor som har samma ursprung och som omfattas av ett och samma KN-nummer.

Artikel 15

Kontrollsystem

1. Det importpris som ligger till grund för klassificeringen i Kombinerade nomenklaturen av de produkter som anges i artikel 14 skall vara priset fritt ombord i ursprungslandet för de berörda produkterna, plus kostnader för försäkring och transport till den ort där de förs in i gemenskapens tullområde.

2. Om importpriset inte kan fastställas enligt punkt 1 i denna artikel, skall de produkter som anges i artikel 14 klassificeras enligt Kombinerade nomenklaturen på grundval av det tullvärde som skall fastställas i enlighet med artiklarna 30 och 31 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92(24).

KAPITEL IV

ORDNING FÖR EXPORTBIDRAG INOM VINSEKTORN

Artikel 16

Regelbunden översyn

Exportbidragen inom vinsektorn skall ses över regelbundet och minst en gång per regleringsår.

Artikel 17

Intygskrav

Med undantag av leveranser för de särskilda ändamål som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 800/1999 och leveranser av de kvantiteter som avses i bilaga III.K till förordning (EG) nr 1291/2000 krävs för utbetalning av exportbidrag att det kan styrkas att varorna har exporterats enligt en exportlicens.

Artikel 18

Bevis

1. För att exportbidrag skall utbetalas krävs bevis för att de exporterade varorna vid exporten åtföljdes av ett analysintyg utfärdat av ett behörigt organ i producentmedlemsstaten eller i den exporterande medlemsstaten, som visar att varorna uppfyller gemenskapens kvalitetsnormer för de aktuella varorna eller, om sådana normer inte har fastställts, de normer som den exporterande medlemsstaten tillämpar nationellt.

När det gäller bordsvin och likörvin, med undantag för kvalitetsviner fso, skall det dessutom bevisas att dessa har godkänts av en smakbedömningskommitté som är erkänd av den exporterande medlemsstaten. Om vinet inte har framställts i denna medlemsstat, skall det också styrkas att det rör sig om bordsvin eller likörvin från gemenskapen.

Det intyg som avses i första stycket skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

a) För bordsvin och likörvin, med undantag av kvalitetsvin fso:

- färgen,

- den totala alkoholhalten i volymprocent,

- den verkliga alkoholhalten i volymprocent,

- den totala syrahalten,

- i förekommande fall, en uppgift om att vinet är ett sådant vin som avses i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 och som har framställts utöver den normala kvantiteten, eller en uppgift om kvantiteten om det rör sig om export av vin framställt genom "coupage" eller blandning.

b) För koncentrerad druvmust, det värde som uppmätts vid 20 °C med refraktometri enligt den metod som beskrivs i bilaga I punkt 6 till förordning (EG) nr 1493/1999.

2. Exportören skall meddela medlemsstatens behöriga myndigheter följande:

a) För vin framställt genom "coupage": de använda vinernas ursprung och kvantitet.

b) Följedokumentens nummer och datum.

3. Om det bordsvin för vilket ett bidrag begärs har framställts genom "coupage", såsom detta definieras i del II kapitel V i förordning (EG) nr 1622/2000, eller blandning av bordsviner med olika bidragsbelopp, skall bidragsbeloppet beräknas i proportion till de olika kvantiteter bordsvin som ingår i blandningen.

Artikel 19

Kontroller som skall utföras av medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna får föreskriva att det godkännande som avses i artikel 18.1 andra stycket kan ges av behöriga regionala kommittéer som intygar att vinerna uppfyller kvalitetskraven för bordsvin inom de produktionsområden som de kommer från.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla de åtgärder som krävs för genomförandet av de kontroller som avses i artiklarna 17 och 18. Bestämmelserna i artikel 18, med undantag av bestämmelserna i artikel 18.2 b, skall dock inte tillämpas på de leveranser av bordsvin som avses i artikel 36.1 a i förordning (EG) nr 800/1999, om det förfarande som avses i artikel 26 i samma förordning eller i förordning (EEG) nr 565/80 inte tillämpas på dessa.

3. Vid tillämpning av artikel 18.2 b får de exporterande medlemsstaterna inte utnyttja den möjlighet som avses i artikel 4.2 i förordningen (EG) nr 2238/93.

KAPITEL V

INTYG OCH ANALYSRAPPORT FÖR VIN, DRUVSAFT OCH DRUVMUST SOM IMPORTERAS

Avsnitt I

Allmänna bestämmelser

Artikel 20

Obligatoriska handlingar

Det intyg och den analysrapport som avses i artikel 68.1 a punkterna i och ii i förordning (EG) nr 1493/1999 skall samlas i ett enda dokument, i vilket den del som utgör

a) intyget skall utfärdas av ett organ i det tredje land där produkterna har sitt ursprung, och

b) analysrapporten skall utarbetas av ett officiellt laboratorium som är godkänt av det tredje land där produkterna har sitt ursprung.

Artikel 21

Analysrapportens innehåll

Analysrapporten skall innehålla följande uppgifter

a) om vin och delvist jäst druvmust:

- total alkoholhalt i volymprocent,

- verklig alkoholhalt i volymprocent.

b) om druvmust och druvsaft densitet.

c) om vin, druvmust och druvsaft:

- total torrsubstanshalt,

- total syrahalt,

- halt av flyktiga syror,

- citronsyrahalt,

- total svaveldioxidhalt,

- halt av druvsorter som uppkommit genom artkorsning (vinproducerande hybrider eller andra arter som inte tillhör släktet Vitis vinifera).

Artikel 22

Dispens

1. Produkter med ursprung i och som importeras från tredje land i märkta behållare som rymmer högst 5 liter och som är försedda med en engångsförslutning skall undantas från kravet på ett intyg och en analysrapport, om den sammanlagda transporterade kvantiteten, även om den är fördelad på flera partier, inte överstiger 100 liter.

2. Undantag från kravet på intyg och en analysrapport skall också omfatta

a) kvantiteter på högst 30 liter per resande i resandes bagage enligt artikel 45 i rådets förordning (EEG) nr 918/83(25),

b) kvantiteter på högst 30 liter vin i försändelser från en privatperson till en annan, enligt artikel 29 i förordning (EEG) nr 918/83,

c) vin och druvsaft i märkta behållare på högst 5 liter, försedda med en engångsförslutning, med ursprung i och som importeras från ett tredje land vars årliga export till gemenskapen understiger 1000 hektoliter. De berörda länderna finns förtecknade i bilaga VI.

d) vin och druvsaft som ingår i en privatpersons flyttgods,

e) vin och druvsaft för mässor i enlighet med definitionen i förordning (EEG) nr 918/83, förutsatt att produkterna i fråga är tappade på märkta behållare på högst två liter och försedda med en engångsförslutning,

f) vin, druvmust och druvsaft som importeras för vetenskapliga eller tekniska försök i kvantiteter som inte överstiger en hektoliter,

g) vin och druvsaft som är avsett för diplomatiska representationer, konsulat och liknande organ och som importeras inom gränserna för deras tullfria tilldelning,

h) vin och druvsaft som ingår i provianten på internationella transportmedel.

3. Den dispens som avses i punkt 1 får inte kombineras med något undantag enligt punkt 2.

Artikel 23

Undantag

Detta kapitel skall inte tillämpas på likörvinet Boberg om det åtföljs av intyg om skyddad ursprungsbeteckning.

Avsnitt II

Villkor i samband med import av vin, druvsaft och druvmust och metoder för upprättande och användning av intyg och analysrapport

Artikel 24

Blankett V I 1

1. Intyget och analysrapporten skall upprättas på blanketten V I 1 för varje parti som skall importeras till gemenskapen. Med ett parti avses den kvantitet av en och samma vara som en och samma avsändare skickar till en och samma mottagare.

Uppgifterna skall lämnas på blanketten V I 1 i enlighet med förlagan i bilaga VII och de tekniska krav som anges i bilaga VIII skall iakttas. Blanketten skall undertecknas av en tjänsteman vid ett officiellt organ och av en tjänsteman vid ett godkänt laboratorium enligt artikel 29.

2. Om produkten i fråga inte är avsedd för direkt konsumtion, behöver analysrapporten på blankett V I 1 dock inte fyllas i.

Om det rör sig om vin i märkta behållare som rymmer högst 60 liter och är försedda med engångsförslutningar, förutsatt att vinet härstammar från ett land som anges i listan i bilaga IX och som har gett särskilda garantier vilka har godkänts av gemenskapen, skall analysrapporten på blankett V I 1 endast innehålla följande uppgifter:

- Verklig alkoholhalt i volymprocent.

- Total syrahalt.

- Total svaveldioxidhalt.

Artikel 25

Beskrivning av handlingarna

1. Blanketten V I 1 består av ett original som fylls i på maskin eller för hand och en genomslagskopia. Blanketten V I 2 består av ett original och två kopior. Blankett V I 2 är ett utdrag som utformats i enlighet med förlagan i bilaga X och den innehåller samma uppgifter som blankett V I 1 eller ett annatV I 2-utdrag och skall stämplas av ett tullkontor i gemenskapen.

Både originalet och kopian skall åtfölja produkten. Blanketterna V I 1 och V I 2 skall fyllas i, antingen på maskin eller för hand, eller med en motsvarande metod som godkänts av ett officiellt organ. Om blanketterna fylls i för hand skall detta göras med bläck och versaler. Blanketterna får inte innehålla några raderingar eller överskrivningar. Ändringar skall göras genom att de felaktiga uppgifterna stryks över och erforderliga uppgifter läggs till, om så behövs. Varje sådan ändring skall godkännas av upphovsmannen och stämplas av det officiella organet, laboratoriet eller tullmyndigheterna.

2. V I 1-dokumenten och V I 2-utdragen skall förses med ett löpnummer, som när det gäller V I 1-dokumenten tilldelas av det officiella organ vars tjänsteman undertecknar intyget och vad gäller V I 2-utdragen av de tullmyndigheter som stämplar dem i enlighet med artikel 28.2 och 28.3

Artikel 26

Förenklat förfarande

1. V I 1-dokument upprättade av vinproducenter i de tredje länder vilka anges i bilaga IX och har gett särskilda garantier som godkänts av gemenskapen skall gälla som intyg eller analysrapporter upprättade av de organ och laboratorier som avses i artikel 29, förutsatt att producenterna var för sig har godkänts av de behöriga myndigheterna i dessa tredje länder och att de står under dessa myndigheters kontroll.

2. De godkända producenter som avses i punkt 1 skall använda blankett V I 1, på vilken namn och adress på det officiella organ i det tredje land som har godkänt dem står angivet i fält 10. De skall fylla i blanketten och ange följande uppgifter:

- I fält 1, namn och adress samt registreringsnummer i ett av de tredje länder som anges i bilaga IX.

- I fält 11, åtminstone de uppgifter som avses i artikel 24.2.

Producenterna skriver sin namnteckning i det därför avsedda utrymmet i fälten 10 och 11, varvid de skall stryka orden "namn och tjänsteställning".

Stämpel och uppgift om laboratoriets namn och adress behövs inte.

Artikel 27

Undantag

1. Artikel 24.2 och artikel 26 behöver inte tillämpas, om det konstateras att de produkter som omfattas av åtgärderna har varit föremål för förfalskning som kan innebära en hälsorisk för konsumenterna eller om de behandlats med oenologiska metoder som inte är tillåtna inom gemenskapen.

2. Artikel 24.2 och artikel 26 skall tillämpas fram till det att det avtal trätt i kraft som förväntas följa av förhandlingarna med Förenta staterna om ingående av ett avtal om handel med vin, och längst fram till den 31 december 2003.

Artikel 28

Föreskrifter för användningen

1. Originalet och kopian av V I 1-dokumenten eller V I 2-utdraget skall i samband med tullbehandlingen av partiet för övergång till fri omsättning överlämnas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tullbehandlingen äger rum.

Myndigheterna skall i förekommande fall fylla i baksidan av V I 1-dokumentet eller V I 2-utdraget. De skall lämna tillbaka originalet och bevara kopian i minst fem år.

2. Om ett parti skall vidarebefordras i sin helhet innan det övergår till fri omsättning, skall den nye avsändaren, till de tullmyndigheter under vars tillsyn partiet står, överlämna V I 1-dokumenten eller V I 2-utdraget för partiet samt eventuellt en senare utfärdad V I 2-blankett.

Efter att ha kontrollerat att de uppgifter som har lämnats i V I 1-dokumentet överensstämmer med uppgifterna på V I 2-blanketten eller eventuellt att uppgifterna i V I 2-utdraget överensstämmer med en senare utfärdad V I 2-blankett, skall myndigheterna stämpla V I 2-blanketten, som nu gäller som V I 2-utdrag, och fylla i baksidan på det tidigare utfärdade dokumentet eller utdraget. Myndigheterna skall lämna tillbaka utdraget samt originalet av V I 1-dokumenten eller det första V I 2-utdraget till den nye avsändaren och bevara kopian i minst fem år.

Om ett varuparti återexporteras till tredje land behöver ingen V I 2-blankett fyllas i.

3. Om ett parti skall delas upp innan det övergår till fri omsättning, skall originalet och kopian av V I 1-dokumentet eller V I 2-utdraget för partiet samt, för varje nytt parti, originalet och två kopior av en senare utfärdad V I 2-blankett överlämnas till de tullmyndigheter under vars tillsyn partiet står.

Efter att ha kontrollerat att de uppgifter som lämnas i V I 1-dokumentet eller på V I 2-utdraget överensstämmer med uppgifterna på V I 2-blanketten, eller eventuellt att uppgifterna i V I 2-utdraget överensstämmer med en senare utfärdad V I 2-blankett avseende varje nytt parti, skall myndigheterna stämpla V I 2-blanketten, som nu gäller som V I 2-utdrag, samt fylla i baksidan på V I 1-dokumentet eller V I 2-utdraget på grundval av vilket utdraget upprättats. Myndigheterna skall lämna tillbaka V I 2-utdraget samt V I 1-dokumentet eller det tidigare utfärdade V I 2-utdraget och bevara en kopia av vart och ett av dessa dokument i minst fem år.

Artikel 29

Förteckning över behöriga myndigheter

1. Kommissionen skall på grundval av meddelanden från de behöriga myndigheterna i tredje land upprätta och fortlöpande uppdatera förteckningar över namn och adresser på de organ, laboratorier och vinproducenter som har befogenhet att utfärda V I 1-dokument. Kommissionen skall offentliggöra dessa förteckningar i C-serien i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Meddelandena från de behöriga myndigheterna i tredje land enligt punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a) namn och adresser till de officiella organ och laboratorier som har godkänts eller utsetts att utfärda V I 1-dokument,

b) namn, adress och officiella registreringsnummer på de vinproducenter som har befogenhet att utfärda V I 1-dokument.

Förteckningarna skall endast omfatta de organ och laboratorier enligt a första stycket som av de behöriga myndigheterna i det berörda tredje landet har bemyndigats att på begäran lämna kommissionen och medlemsstaterna all den information som behövs för att de skall kunna bedöma de uppgifter som förekommer i de enskilda dokumenten.

3. Förteckningarna skall fortlöpande uppdateras, särskilt vad gäller adress- eller namnändringar för organ eller laboratorier.

Artikel 30

Regler för indirekt import

I de fall då ett vin exporteras från ett tredje land där vinet har framställts (ursprungsland) till ett annat tredje land (exportland) och därifrån exporteras till gemenskapen, får de behöriga myndigheterna i exportlandet upprätta dokument V I för vinet på grundval av ett V I 1-dokument eller motsvarande som upprättats av de behöriga myndigheterna i ursprungslandet utan att det krävs kompletterande analyser av vinet, om detta vin

a) redan har tappats på flaska i ursprungslandet och märkts och detta inte ändras, eller

b) exporteras i bulk från ursprungslandet och härtappas och märks i exportlandet utan vidare bearbetning,

Den behöriga myndigheten i exportlandet skall, på dokument V I, intyga att det rör sig om ett sådant vin som avses i första stycket och att de angivna villkoren är uppfyllda.

Artikel 31

Godkända oenologiska metoder

1. Om inte annat följer av artikel 45 och artikel 46.1 a-c i förordning (EG) nr 1493/1999 eller av tillämpningsföreskrifterna för dessa, kan produkter från tredje land endast saluföras och säljas för direkt konsumtion under förutsättning att, när det gäller de oenologiska metoder som avses i punkterna C, D och E i bilaga V till förordning (EG) nr 1493/1999, de gränsvärden har iakttagits som har fastställts för den vinodlingszon inom gemenskapen där de naturliga produktionsförhållandena anses vara jämförbara med förhållandena i det produktionsområde där produkterna har sitt ursprung.

Frågan om huruvida produktionsförhållandena är jämförbara skall avgöras på förslag av de behöriga myndigheterna i de berörda tredje länderna i enlighet med förfarandet i artikel 75 i förordning (EG) nr 1493/1999.

2. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat misstänker att en produkt med ursprung i tredje land inte uppfyller kriterierna i punkt 1 skall myndigheterna omedelbart underrätta kommissionen.

Artikel 32

Särskilda regler för vissa viner

1. När det gäller likörviner och vin som har tillsatts alkohol skall V I 1-dokumentet erkännas som giltigt endast om det officiella organ som avses i artikel 29 i fält 15 har skrivit följande: "Härmed intygas att den alkohol som har tillsatts detta vin är framställd av vin".

Detta intygande skall kompletteras med uppgifter om

a) det utfärdande organets fullständiga namn och adress,

b) namnunderskrift av en tjänsteman vid organet,

c) organets stämpel.

2. För vin som omfattas av en nedsatt tullsats vid import till gemenskapen kan V I 1-dokumentet användas som den bekräftelse på ursprungsbeteckning som krävs enligt överenskommelserna på området, om det officiella organet i fält 15 har skrivit följande: "Härmed bekräftas att det vin som avses i detta dokument har producerats i vinodlingsområdet ... och att det tilldelats den ursprungsbeteckning som anges i fält 6 i enlighet med bestämmelserna i ursprungslandet"

Denna bekräftelse skall kompletteras med de uppgifter som anges i punkt 1 andra stycket.

KAPITEL VI

UNDANTAG FÖR VISSA IMPORTERADE VINER

Artikel 33

1. Följande viner får importeras till gemenskapen för direkt konsumtion:

a) Vin med ursprung i Ungern, vars totala alkoholhalt i volymprocent överstiger 15 volymprocent utan berikning, om det betecknas

i) med orden "Tokaji Aszu" eller "Tokaji Aszu-eszencia" eller "Tokaji Eszencia" eller "Tokaji Szamorodni", eller

ii) med uttrycket "Különleges Minöségü bor" (vin av högre kvalitet), kompletterat med en geografisk beteckning och något av följande uttryck:

- "késöl szüretelésü bor".

- "válogatott szüretelésü bor".

- "töppedt szölöböl készült bor".

- "aszubor".

b) Vin med ursprung i Schweiz som kan jämföras med ett kvalitetsvin fso och vars totala syrahalt uttryckt i vinsyra är lägre än 4,5 men högre än 3 g/l, och kompletterat med geografisk beteckning, om åtminstone 85 % av vinet framställs av druvor av en eller flera av följande sorter:

- Chasselas.

- Müller-Thurgau.

- Sylvaner.

- Pinot noir.

- Merlot.

c) Vin med ursprung i Rumänien, vars totala alkoholhalt i volymprocent överstiger 15 volymprocent utan berikning, om det betecknas med orden "vsoc" eller "Vinuri de calitate superioara cu denumire de origine si trepte de calitate" och en av följande geografiska beteckningar:

- Cernavoda.

- Cotnari.

- Medgidia.

- Murfatlar.

- Nazarcea.

- Pietroasa.

2. Vid tillämpning av punkt 1 a-c skall det officiella organ i ursprungslandet som är bemyndigat att utfärda dokument V I 1 enligt denna förordning i fält 15 i det dokumentet föra in följande: "Härmed intygas att detta vin uppfyller de villkor som anges i artikel 68.1 b [i eller ii] i förordning (EG) nr 1493/1999 och i förordning (EG) nr 883/2001."

Det officiella organet skall styrka denna uppgift med sin stämpel.

KAPITEL VII

DEFINITIONER PÅ VISSA PRODUKTER INOM VINSEKTORN MED URSPRUNG I TREDJE LAND

Artikel 34

Definitioner

I bilaga XI definieras följande produkter inom vinsektorn enligt KN-nummer 2009 och 2204 med ursprung i tredje land:

a) Färsk druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol.

b) Koncentrerad druvmust.

c) Renad koncentrerad druvmust.

d) Likörvin.

e) Mousserande vin.

f) Mousserande vin med tillsats av koldioxid.

g) Pärlande vin.

h) Pärlande vin med tillsats av koldioxid.

i) Vin av övermogna druvor.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 35

Upphävande

Förordningarna (EEG) nr 3388/81, (EEG) nr 3389/81, (EEG) nr 3590/85, (EG) nr 1685/95 och (EG) nr 1281/1999 skall upphöra att gälla.

Artikel 36

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 februari 2001.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 april 2001.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(2) EGT L 328, 23.12.2000, s. 2.

(3) EGT L 341, 28.11.1981, s. 19.

(4) EGT L 328, 22.12.1999, s. 60.

(5) EGT L 341, 28.11.1981, s. 24.

(6) EGT L 284, 28.11.1995, s. 6.

(7) EGT L 343, 20.12.1985, s. 20.

(8) EGT L 135, 8.5.1998, s. 4.

(9) EGT L 161, 12.7.1995, s. 2.

(10) EGT L 289, 16.11.2000, s. 21.

(11) EGT L 153, 19.6.1999, s. 38.

(12) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(13) EGT L 272, 3.10.1990, s. 1.

(14) EGT L 194, 31.7.2000, s. 1.

(15) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(16) EGT L 14, 18.1.2001, s. 22.

(17) EGT L 200, 10.8.1993, s. 10.

(18) EGT L 188, 21.7.1999, s. 33.

(19) EGT L 62, 7.3.1980, s. 5.

(20) EGT L 199, 22.7.1983, s. 12.

(21) EGT L 337, 31.12.1993, s. 94 och s. 178.

(22) EGT L 185, 25.7.2000, s. 24.

(23) EGT L 102, 12.4.2001, s. 33.

(24) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(25) EGT L 105, 23.4.1983, s. 1.

BILAGA I

>PIC FILE= "L_2001128SV.001602.EPS">

BILAGA II

Produktkategorier enligt artikel 8.1

>Plats för tabell>

BILAGA III

Produktgrupper enligt artikel 8.2

>Plats för tabell>

BILAGA IV

Förteckning över länder per bestämmelsezon enligt artikel 9.6

Zon 1: Afrika

Angola, Benin, Botswana, Brittiska territoriet i Indiska Oceanen, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Ekvatorialguinea, Elfenbenskusten, Etiopien, Eritrea, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kamerun, Kap Verde, Kenya, Komorerna, Kongo, Lesotho, Liberia, Libyen, Madagaskar, Malawi, Mali, Mauretanien, Mauritius, Mayotte, Moçambique, Namibia, Niger, Nigeria, Rwanda, São Tomé och Principe, Saint Helena och tillhörande områden, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Swaziland, Tanzania, Tchad, Togo, Uganda, Zambia, Zimbabwe.

Zon 2: Asien och Oceanien

Afghanistan, Amerikanska Oceanien, Australiska Oceanien, Bahrain, Bangladesh, Bhutan, Brunei, Fiji, Filippinerna, Franska Polynesien, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Japan, Jordanien, Kambodja, Kina, Kiribati, Kuwait, Laos, Libanon, Macao, Malaysia, Maldiverna, Marshallöarna, Mikronesiska federationen, Mongoliet, Myanmar, Nauru, Nepal, Nordkorea, Nordmarianerna, Nya Kaledonien och tillhörande områden, Nya Zeeland, Nyzeeländska Oceanien, Oman, Pakistan, Palau, Papua Nya Guinea, Pitcairn, Qatar, Salomonöarna, Samoa, Saudiarabien, Singapore, Sri Lanka, Sydkorea, Syrien, Taiwan, Thailand, Tonga, Tuvalu, Vanuatu, Vietnam, Västbanken/Gazaremsan, Wallis- och Futunaöarna, Yemen.

Zon 3: Östeuropa och länderna i OSS

Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Moldova, Polen, Ryssland, Slovakien, Tadzjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan, Vitryssland.

Zon 4: Västeuropa

Andorra, Ceuta och Melilla, Färöarna, Gibraltar, Heliga stolen, Island, Liechtenstein, Malta, Norge, San Marino

BILAGA V

Meddelanden i enlighet med artikel 12.4

>PIC FILE= "L_2001128SV.002002.EPS">

BILAGA VI

Länderförteckning i enlighet med artikel 22

- Kanada

- Iran

- Libanon

- Folkrepubliken Kina

- Taiwan

- Indien

- Bolivien

- Republik San Marino

BILAGA VII

Dokument V I 1 i enlighet med artikel 24.1

>PIC FILE= "L_2001128SV.002302.EPS">

>PIC FILE= "L_2001128SV.002401.EPS">

BILAGA VIII

Tekniska krav beträffande dokumenten V I 1 och V I 2 i enlighet med artiklarna 24 och 25

A. Regler för tryckning av blanketterna

1. Blanketternas format skall vara cirka 210 × 297 mm.

2. Blanketterna skall tryckas på vitt limmat papper med en vikt av minst 40 gram per m2

3. Tryckeriets namn, adress eller logo skall återfinnas på alla blanketter.

4. Anmälningar skall vara avfattade på ett av gemenskapens officiella språk. När det gäller blanketten V I 2 är det de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där blanketterna viseras som väljer språk.

B. Regler för hur blanketterna skall fyllas i

1. Blanketterna skall fyllas i på samma språk som den förtryckta texten.

2. Varje blankett skall ha ett löpnummer som skall,

- när det gäller blanketten V I 1, anges av det officiella organ som undertecknar intygsdelen, och

- när det gäller blanketten V I 2, anges av det tullkontor som viserar.

3. Produktbeskrivningen i fält 6 på blankett V I 1 och i fält 5 på V I 2-utdraget skall följa artikel 32 i förordning (EEG) nr 2392/89.

BILAGA IX

Länderförteckning enligt artikel 24.2 och artikel 26

- Australien

- Förenta staterna

BILAGA X

Dokument V I 2 i enlighet med artikel 25.1

>PIC FILE= "L_2001128SV.002702.EPS">

>PIC FILE= "L_2001128SV.002801.EPS">

BILAGA XI

Definitioner i enlighet med artikel 34

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning angående import används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkolhol: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt som är lägst 12 volymprocent men lägre än 15 volymprocent,

och

- framställs genom tillsats till ojäst druvmust av en produkt som härrör från destillation av vin, som har en naturlig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent och som uteslutande härrör från druvsorter för vinframställning som är tillåtna i ursprungslandet utanför gemenskapen.

b) koncentrerad druvmust: icke-karamelliserad druvmust som

- framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med en metod som är godkänd enligt bestämmelserna i ursprungslandet utanför gemenskapen och som inte är förbjuden i gemenskapens regler, utom direkt uppvärmning, på ett sådant sätt att refraktometern, använd enligt den i bilaga XVIII till förordning (EG) nr 1622/2000 föreskrivna metoden, anger lägst 50,9 % vid 20 °C,

- uteslutande härrör från druvsorter för vinframställning som är tillåtna i ursprungslandet utanför gemenskapen,

och

- framställs av druvmust som lägst håller den lägsta naturliga alkoholhalt för framställning av vin för direkt konsumtion som gäller i ursprungslandet utanför gemenskapen. Denna alkoholhalt får inte vara lägre än 8,5 volymprocent.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

c) renad koncentrerad druvmust: den flytande icke-karamelliserade produkt som

i) framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med en metod som är godkänd enligt bestämmelserna i ursprungslandet utanför gemenskapen och som inte är förbjuden i gemenskapens regler, utom direkt uppvärmning, på ett sådant sätt att refraktometern, använd enligt den i bilaga XVIII till förordning (EG) nr 1622/2000 föreskrivna metoden, anger lägst 61,7 % vid 20 °C,

ii) har genomgått en behandling för avsyrning och rening från andra beståndsdelar än socker som är godkänd enligt bestämmelserna i ursprungslandet utanför gemenskapen och som inte är förbjuden i gemenskapens regelverk,

iii) har följande egenskaper:

- ett pH-värde på högst 5 vid 25 ° Brix,

- en optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm för koncentrerad druvmust vid 25 ° Brix,

- en sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som skall fastställas senare,

- ett Folin-Ciocalteau-index på högst 6 vid 25 ° Brix,

- en titrerbar syrahalt på högst 15 mval/kg av den totala sockerhalten,

- en svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av den totala sockerhalten,

- en total katjonhalt på högst 8 mval/kg av den totala sockerhalten,

- en ledningsförmåga vid 25 ° Brix och 20 °C på högst 120 ìS/cm,

- en hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av den totala sockerhalten,

- spår av mesoinositol,

iv) uteslutande härrör från druvsorter för vinframställning som är tillåtna i ursprungslandet utanför gemenskapen,

och

v) framställs av druvmust med åtminstone den lägsta naturliga alkoholhalt som har fastställts av ursprungslandet utanför gemenskapen för framställning av vin avsett för direkt konsumtion; denna alkoholhalt får inte vara lägre än 8,5 volymprocent.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i renad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

d) likörvin: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt av lägst 15 och högst 22 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 17,5 volymprocent, och

- framställs av druvmust i jäsning eller vin eller en kombination av dessa produkter, som härrör från druvsorter för vinframställning som är tillåtna i ursprungslandet utanför gemenskapen för framställning av likörvin samt har en naturlig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent, och genom tillsats,

i) separat eller i kombination, av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som har framställts genom destillation av torkade druvor,

med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent, och destillat av vin eller av torkade druvor,

med en verklig alkoholhalt av lägst 52 och högst 86 volymprocent,

ii) tillsammans med en eller flera av följande produkter, i förekommande fall:

- koncentrerad druvmust.

- en blandning av en av de produkter som avses i i) med druvmust eller druvmust i jäsning.

Dock får vissa kvalitetslikörviner, för vilka produktionsförhållanden är godkända som likvärdiga med de förhållanden som gäller för ett kvalitetsvin fso och som ingår i en förteckning som skall fastställas senare,

- ha en total alkoholhalt som är lägre än 17,5, dock lägst 15 volymprocent, om detta uttryckligen var tillåtet enligt gällande bestämmelser i ursprungslandet utanför gemenskapen före den 1 januari 1985,

eller

- framställs av druvmust med en naturlig alkoholhalt som är lägre än 12, dock lägst 10,5 volymprocent.

e) mousserande vin: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent,

- framställs vid första eller andra alkoholjäsningen av färska druvor, druvmust eller vin,

och

- som, när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning och som i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C har ett övertryck på minst 3 bar, beroende på koldioxid i lösning.

f) mousserande vin med tillsats av koldioxid: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent,

- framställs av vin,

- när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt,

och

- i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C har ett övertryck på minst 3 bar, beroende på koldioxid i lösning.

g) pärlande vin: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent,

och

- i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, beroende på tillsats av endogen koldioxid i lösning,

h) pärlande vin tillsatt med koldioxid: en produkt som

- har en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent,

och

- i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, beroende helt eller delvis på tillsats av koldioxid i lösning.

i) vin av övermogna druvor: en produkt som

- har en naturlig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent,

- har en total alkoholhalt av lägst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent,

- har framställts i ursprungslandet utanför gemenskapen av druvor som skördats i landet och som härrör från druvsorter för vinframställning som är tillåtna i landet,

- eventuellt har mognadslagrats.

Top