32000D0248

Rådets beslut

av den 20 mars 2000

om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Cypern

(2000/248/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 555/2000 av den 13 mars 2000 om genomförande av åtgärder inom ramen för en föranslutningsstrategi för Republiken Cypern och Republiken Malta(1),

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Europeiska rådet uttalade vid sitt möte i Luxemburg att partnerskap för anslutning är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

(2) Förordning (EG) nr 555/2000 kompletterar förordning (EG) nr 622/98(2) enligt vilken rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen skall besluta om vilka principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall ingå i de enskilda partnerskapen för anslutning när dessa läggs fram för varje kandidatland, samt om senare betydande anpassningar av dem.

(3) Gemenskapens stöd är beroende av att väsentliga förutsättningar uppfylls, och särskilt att framsteg görs beträffande uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig förutsättning inte uppfylls får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende stödet inför anslutningen.

(4) I kommissionens återkommande rapport 1999 gavs en objektiv analys av Republiken Cyperns förberedelser för medlemskap och fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

(5) För att förbereda sig för medlemskapet bör Republiken Cypern utarbeta ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för när de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i partnerskapet för anslutning skall uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 1.2 i förordning (EG) nr 555/2000 anges principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i Republiken Cyperns partnerskap för anslutning i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Genomförandet av partnerskapet för anslutning skall granskas av associeringsavtalsorganen i lämplig utsträcking och av rådets organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 20 mars 2000.

På rådets vägnar

J. Gama

Ordförande

(1) EGT L 68, 16.3.2000, s. 3.

(2) Rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap (EGT L 85, 20.3.1998, s. 1).

BILAGA

CYPERN: PARTNERSKAP FÖR ANSLUTNING 1999

1. MÅL

Syftet med partnerskapet för anslutning är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras och vilka anges i kommissionens återkommande rapport för 1999 om Cyperns framsteg på vägen mot anslutning, de finansiella medlen för att hjälpa Cypern att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för stödet. Partnerskapet för anslutning utgör en ram för ett antal politikinstrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det nationella programmet för antagande av gemenskapens regelverk, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna på medellång sikt i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet samt den nationella utvecklingsplanen och andra sektorsplaner som behövs för deltagande i strukturfonder efter anslutningen. Dessa instrument är alla till sin natur olika och förbereds och genomförs på olika sätt. De utgör inte en integrerad del av detta partnerskap, men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. PRINCIPER

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatland rör landets förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatlandet skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt möte i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatländerna måste anpassa sina administrativa strukturer så att gemenskapspolitiken kan fungera på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen; vid mötet i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändigt, men inte i sig tillräckligt; det är nödvändigt att se till att regelverket verkligen tillämpas.

3. PRIORITERINGAR OCH MELLANLIGGANDE MÅL

Av kommissionens återkommande rapporter har framgått vilka ansträngningar kandidatländerna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Denna situation gör det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar och för varje prioritering ange bestämda mål vilka skall fastslås i samarbete med de berörda länderna och vilkas uppnående kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra länder. Prioriteringarna och de mellanliggande målen har delats upp i två grupper, de på kort sikt och de på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt har valts ut mot bakgrund av att Cypern realistiskt sett kan förväntas uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av år 2000. Prioriteringarna på medellång sikt förväntas ta mer än ett år att uppnå, även om arbetet med dem om möjligt bör inledas under 2000.

Cypern har uppmanats att anta ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. Programmet skall innehålla en tidsplan för uppnåendet av prioriteringarna och de mellanliggande målen på grundval av partnerskapet för anslutning samt även behovet av administrativa strukturer och finansiella resurser.

Av partnerskapet för anslutning framgår vilka områden som Cypern bör prioritera i förberedelserna inför anslutningen. Cypern måste inte desto mindre ta itu med alla de problem som uppmärksammas i den återkommande rapporten. Det är också viktigt att Cypern fullgör sina åtaganden att anpassa sin lagstiftning och genomföra gemenskapens regelverk i överensstämmelse med åtagandena i associeringsavtalet, genomgången av gemenskapens regelverk och förhandlingsprocessen. Man bör hålla i minnet att det inte är tillräckligt att enbart införliva gemenskapens regelverk med lagstiftningen, utan att det också är nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som gäller inom unionen. På alla de områden som anges nedan krävs ett trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk och kontroll av att det faktiskt efterlevs.

Med ledning av kommissionens återkommande rapporter har följande prioriteringar, på kort respektive medellång sikt, och mellanliggande mål fastställts för Cypern.

3.1 Prioriteringar på kort sikt (år 2000)

Politiska kriterier

- Största möjliga ansträngningar för att stödja en lösning av Cypernfrågan under FN:s ledning.

Ekonomiska kriterier

- Åtgärda ökningen av budgetunderskottet och underskottet i bytesbalansen.

- Göra penningpolitiken effektivare och på ett effektivt sätt avreglera kapitalrörelserna genom att avskaffa räntetaket för all utlåning.

- Anpassa den kooperativa kredit- och sparkassesektorn till gemenskapens regelverk och till internationella bokföringsnormer.

Den inre marknaden

- Offentlig upphandling: vidare harmonisera lagstiftningen med avseende på offentliggörande, tidsfrister och överprövningsorgan; utvidga lagstiftningen till lokala myndigheter och offentligrättsliga organ.

- Immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd: anpassa lagstiftningen om varumärken, upphovsrätt och närstående rättigheter och kontrollera efterlevnaden av denna lagstiftning; förstärka den administrativa kapaciteten och kampen mot varumärkesförfalskning, särskilt genom att förstärka gränskontrollerna.

- Fri rörlighet för varor: anta övergripande lagstiftning om standardisering och certifiering; genomföra sektorslagstiftning rörande motorfordon, läkemedel, kemikalier, kosmetika och hygienkrav för livsmedel; påskynda antagandet av EN-standarder och förstärka de administrativa strukturerna särskilt när det gäller standarder, certifiering och ackreditering och fortsätta att överföra direktiven enligt den nya metoden.

- Fri rörlighet för kapital: fortsätta anpassning av reglerna om kapitaltransaktioner på medellång och lång sikt och förbereda påföljande liberalisering av kortsiktiga transaktioner, särskilt genom att införa marknadsräntor.

- Konkurrens: komplettera lagstiftningen om konkurrensbegränsande samverkan; anpassa lagstiftningen om statligt stöd och öka insynen när det gäller indirekt stöd.

- Telekommunikation: utarbeta en ny lag om telekommunikation för att anpassa lagstiftningen till gemenskapens regelverk; upprätta en oberoende reglerande myndighet.

- Beskattning: fortsätta harmoniseringen av mervärdesskatten genom att avskaffa nollskattesatsen och avskaffa det särskilda mervärdesskattesystemet för off-shorebolag; avskaffa all diskriminering av import från EU vad gäller punktskatter, införa ett system med skatteupplag och förfaranden för transport av punkskattepliktiga varor; se till att bestämmelser på skatteområdet överensstämmer med principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning.

- Tull: anta en strategi inför anslutningen för harmoniseringen av den cypriotiska tullagstiftningen; påskynda datoriseringen.

Jordbruk

- Förbereda åtgärder som krävs för att inrätta den förvaltningsorganisation som behövs för att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling.

- Fortsätta anpassningen av lagstiftningen på det veterinära och det fytosanitära området och uppgradera inspektionsförfarandena, särskilt vid de framtida yttre gränserna.

Fiske

- Ytterligare anpassa lagstiftningen till gemenskapens regelverk vad gäller licenser för fiskefartyg under cypriotisk flagg. Ytterligare förstärka den administrativa kapaciteten, särskilt beträffande inspektion och kontroll av fiskefartygen och inrättandet av ett separat fiskefartygsregister.

Miljö

- Slutföra införlivandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön och genomföra det.

- Anta en strategi och ett utförligt program (specifikt för varje direktiv) för att införliva, genomföra och övervaka efterlevnaden av gemenskapens regelverk på miljöområdet.

- Påskynda införlivandet av gemenskapens regelverk, särskilt vad gäller vattenkvalitet, avfallshantering och luftkvalitet.

- Genomföra planen för investeringsfinansiering (specifik för varje direktiv), på grundval av de beräknade kostnaderna för anpassningen och realistiska uppskattningar av de offentliga och privata finansieringskällorna för varje år.

Sysselsättning och sociala frågor

- Stödja arbetsmarknadens parters insatser för att öka kapaciteten att utveckla och genomföra gemenskapens regelverk.

- Förstärka förvaltningens förmåga på områdena arbetsrätt, jämställdhet och samordning av systemen för social trygghet.

- Förstärka strukturerna för övervakning av lagarnas efterlevnad vad gäller hälsa och säkerhet i arbetet (särskilt yrkesinspektionen).

Transport

- Anpassa lagstiftningen om sjötransport och övervaka efterlevnaden av säkerhetsstandarder (minska det stora antalet fall då fartyg under cypriotisk flagg av säkerhetsskäl kvarhålls i utländska hamnar); anta en handlingsplan för tillsyn över klassningssällskapen och förbättra det cypriotiska fartygsregistret.

Rättsliga och inrikes frågor

- Anta och tillämpa asyllagstiftning i enlighet med EU:s regelverk.

- Säkerställa regelbundna och fullständiga rapporter från offshore-bankerna.

- Förbättra utrustningen för gränskontroll och personalens utbildning för att förebygga illegal invandring samt göra ytterligare framsteg när det gäller att avslöja förfalskade handlingar.

- Ratificera Europeiska konventionen om inbördes rättshjälp med protokoll och den europeiska straffrättsliga konventionen om korruption samt underteckna OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser.

- Vad gäller penningtvätt, förstärka den administrativa strukturen; öka resurserna inom enheten för bekämpning av penningtvätt, särskilt vad gäller den förebyggande verksamheten; förstärka dess strategiska analysverksamhet, särskilt vad gäller de uppgifter om misstänkta transaktioner som tillhandahålls av centralbanken och andra finansiella institutioner.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av EU-medel

- Färdigställa den rättsliga ramen för intern och extern finansiell kontroll; upprätta en central organisation inom regeringen för att harmonisera de interna revisions- och kontrollfunktionerna; upprätta interna revisions- och kontrollenheter vid kostnadsställena; införa "organisatoriskt oberoende" för nationella interna styrekonomer och revisorer på både central och decentraliserad nivå samt finansiell kontroll i förväg; sammanställa en revisionshandledning och utveckla en verifieringskedja för kontroll av EU-medel.

- Tillhandahålla uppgifter om BNP per capita enligt EU:s metoder.

3.2 Prioriteringar på medellång sikt

Ekonomiska kriterier

- Genomföra programmet för liberalisering av allmännyttiga bolag (el, gas, vatten osv.).

- Slutföra programmet för strukturella reformer, särskilt inom finanssektorn.

- Ytterligare liberalisera kapitalbalanstransaktioner rörande direktinvesteringar, investeringar i fastigheter, portföljtransaktioner, finansiella lån och öppnande av konton utomlands; liberalisera utländskt deltagande i sektorn för finansiella tjänster, oljeraffinering, turism och handel.

- Fortsätta ansträngningarna för att förbättra villkoren för att starta och utveckla företag, varvid små och medelstora företag ägnas särskild uppmärksamhet.

- Fortsätta ansträngningarna för att omstrukturera textilsektorn.

- Införa ett förfarande för årlig finansövervakning, i syfte att göra rapportering, övervakning och kontroll av de offentliga finanserna, framför allt budgeten, förenliga med de förfaranden som tillämpas inom EU.

Den inre marknaden

- Offentlig upphandling: avskaffa regeln om förmånsbehandling av lokalt tillverkade produkter före utgången av 2002.

- Bolagsrätt: införliva andra och tolfte bolagsrättsdirektiven; anpassa lagstiftningen ytterligare till första, tredje och sjätte bolagsrättsdirektiven; genomföra gemenskapens regelverk rörande balansräkningar och vinst- och förlusträkningar; anpassning till EU:s redovisningsregler för familjeföretag (private exempt companies).

- Dataskydd: anta nationell lagstiftning, inbegripet inrättande av en oberoende tillsynsmyndighet.

- Fri rörlighet för varor: fortsätta att införliva gemenskapens regelverk vad gäller legal metrologi och vad gäller maskiner, hissar, byggnadsmaterial, anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, elektrisk utrustning, medicinteknisk utrustning och personlig skyddsutrustning; slutföra införlivandet av direktiven om den nya metoden.

- Fri rörlighet för kapital: avskaffa återstående restriktioner och tillståndskrav.

- Fri rörlighet för personer: slutföra anpassningen i fråga om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis.

- Konkurrens: förstärka konkurrensmyndigheterna; sörja för att lagstiftningen om statligt stöd är förenlig med gemenskapens regelverk.

- Telekommunikation: fullborda anpassningen av den rättsliga ramen, särskilt vad gäller licensgivning, samtrafikförmåga, samhällsomfattande tjänster, nummerplanering och dataskydd; fullborda inrättandet av en oberoende tillsynsmyndighet före utgången av 2002; avskaffa monopolet för taltelefoni.

- Beskattning: fullborda anpassningen av mervärdesskattesystemet och höja punktskattesatserna till EU:s miniminivåer; se över gällande lagar och se till att de är förenliga med uppförandekoden för företagsbeskattning.

- Konsumentskydd: fortsätta anpassningen och förstärka de myndigheter som ansvarar för marknadsövervakning och kontroll av reglernas efterlevnad.

- Tull: påskynda harmoniseringen av lagstiftningen, inbegripet införande av tullförfaranden med ekonomisk verkan och förenklade förfaranden; förstärka den institutionella och administrativa kapaciteten; fortsätta att bekämpa bedrägeri och korruption.

Jordbruk

- Fortsätta förberedelserna för genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken och av politiken för utvecklingen av landsbygden.

Miljö

- Fullborda införlivandet av gemenskapens regelverk; fortsätta att förstärka den institutionella och administrativa kapaciteten liksom tillsynskapaciteten, för att säkerställa miljöskydd.

- Införa en strategi för avfallshantering.

- Integrera principerna för hållbar utveckling vid utarbetandet och genomförandet av alla andra sektoriella politikområden.

Energi

- Anpassa kraven i fråga om oljelager; införa nationella bestämmelser om energimål för rening av utsläpp från kraftverk samt för användning av blyfri bensin och av diesel med låg svavelhalt i det inhemska regelverket; ytterligare förbättra energieffektiviteten.

- Förbereda den inre energimarknaden, särskilt genom införlivande av elektricitets- och gasdirektiven (inbegripet anpassning av energipriserna till kostnadsnivåerna och inrättande av en tillsynsmyndighet).

- Fortsätta att förbättra energieffektiviteten.

Sysselsättning och sociala frågor

- Införliva och genomföra EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsrätt, lika behandling av kvinnor och män och folkhälsa; stärka de administrativa strukturerna på detta område liksom de som krävs för samordning av systemen för social trygghet.

- Utarbeta en nationell sysselsättningsstrategi med hjälp av den gemensamma översynen av sysselsättningen för att senare kunna delta i den europeiska sysselsättningsstrategin.

Ekonomisk och social sammanhållning

- Utveckla en nationell politik för ekonomisk och social sammanhållning i syfte att minska skillnaderna inom landet och för att förbereda genomförandet av strukturfonderna, inbegripet fleråriga budgetförfaranden, samt inrättandet av strukturer för övervakning, bedömning och utvärdering.

Transport

- Fullborda anpassningen och införa lagstiftning i fråga om vägtransport (marknadstillträde, trafiksäkerhet, regler om farligt gods och beskattning), sjötransportlagstiftning och luftfart (framför allt flygsäkerhet och ledning av lufttrafik).

Rättsliga och inrikes frågor

- Ytterligare uppgradera de rättsvårdande organen och rättsväsendet (antalet anställda, utbildning och utrustning) så att kampen mot organiserad brottslighet, handel med kvinnor och barn, narkotikahandel och korruption kan fortsätta; se till att samordningen förbättras mellan de rättsvårdande organen.

- Fortsätta att gradvis anpassa lagstiftning och praxis i fråga om visering till vad som gäller inom EU.

- Sörja för att internationella avtal om rättshjälp faktiskt tillämpas, särskilt den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål och dess tilläggsprotokoll, Europeiska straffrättsliga konventionen om korruption och Haagkonventionerna om vissa till civilprocessen hörande ämnen samt om internationell rättshjälp.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av EU-medel

- Förstärka den offentliga finansiella kontrollen genom att tillhandahålla den personal, utbildning och utrustning som behövs.

4. PROGRAMMPLANERING

Det fjärde finansprotokollet (30 oktober 1995-31 december 1998) förlängdes med ett år (till utgången av 1999). Protokollet är EU:s enda finansieringsinstrument (utöver EIB-lån) för att stödja verksamhet med ursprung i Cyperns strategi inför anslutningen.

För 1998 anslogs 4,65 miljoner euro, och för 1999 finns 5 miljoner euro tillgängliga. Cypern kan också använda dessa nationella anslag för att till viss del finansiera sitt deltagande i gemenskapens program, inklusive femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

Ekonomiskt stöd från och med 2000 kommer att fastställas när rådet har antagit utkastet till förordning om finansiering för anslutningsprocessen.

I verksamheter som finansieras från och med 2000 kommer biståndet att inriktas på antagandet av gemenskapens regelverk på grundval av de prioriteringar som anges i partnerskapet för anslutning samt på att främja gemensam verksamhet mellan de grekcypriotiska och turkcypriotiska befolkningsgrupperna på Cypern.

Cypern kan komma i fråga för lån från Europeiska investeringsbanken inom ramen för Europa-Medelhavsmandatet och stödet inför anslutningen. Det finns också möjlighet till EIB-lån på 50 miljoner euro enligt det fjärde finansprotokollet mellan Cypern och EU.

5. VILLKORLIGHET

Gemenskapens stöd för finansiering av projekt är beroende av att Cypern under 2000 fullgör sina åtaganden enligt associeringsavtalet och av att landet gör ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och framför allt de särskilda prioriteringarna i detta partnerskap för anslutning. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det ekonomiska stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. ÖVERVAKNING

Genomförandet av partnerskapet för anslutning kommer att övervakas inom ramen för associeringsavtalet och särskilt inom associeringskommittén. Partnerskapet för anslutning kommer att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98.