31996Y0713(01)

RÅDETS RESOLUTION av den 25 juni 1996 om åtgärder att genomföra på det veterinärpolitiska området (96/C 203/01)

I

Genomförandet av de beslut som har fattats som ett led i förverkligandet av den inre marknaden och genomförandet av de avtal som ingåtts inom Världshandelsorganisationen (WTO), har på relativt kort tid medfört djupgående förändringar i relationerna mellan institutionerna, i Europeiska unionens normativa förfaranden samt mellan unionen och tredje land. Förenkling och ökad insyn i de beslut som träffas, med hänsyn till antagandet, genomförandet, kontroll och förmedling till omvärlden synes vara en förutsättning för att övervinna de allmänna svårigheterna med tillämpningen och de ökande svårigheterna att förstå de regler som unionen antar.

Rådet har överenskommit

a) att uppmana kommissionen att närmare knyta konsument- och producentorganisationer till de förberedande diskussionerna vid utarbetandet av lagförslag, inom ramen för en rådgivande ad hoc-kommitté för veterinärlagstiftning, som står öppen för sådant deltagande,

b) att anta lämpliga åtgärder för att i största möjliga utsträckning löpande meddela och informera unionens medborgare på ett begripligt sätt om de initiativ som har tagits för att skydda och värna folkhälsan och veterinärhygienen,

c) att organisera tillgängligheten till de informationskällor som redan finns i gemenskapens institutioner och på nationell nivå genom att skapa ett nätverk av informations- och dokumentationscentra om lagstiftning.

II

Avtalen inom ramen för WTO skapar nya villkor för gemenskapens bestämmelser och får nya konsekvenser i händelse av svårigheter på gemenskapens inre marknad. Likvärdighetsprincipen, som erkänns inom WTO, kräver av medlemsstaterna att de anpassar sig, såväl inom unionen som i förhållande till tredje land, till de garantier som krävs för att säkra hälsoskyddsnivån i unionen.

Rådet anser att dessa principer skapar nya behov och ställer nya krav på kommissionen och medlemsstaterna, som syftar till:

- att förenkla den lagstiftning som i grunden är nödvändig för att förbättra förståelsen och tillämpningen, samtidigt som en hög nivå på hälsovården säkerställs,

- att utvidga samarbetet för att klargöra unionens hållning gentemot tredje land,

- att förstärka samstämmigheten mellan harmoniseringsförfarandet inom gemenskapens lagstiftning och regler för SPS (sanitära åtgärder och växtskyddsåtgärder) och TBT (tekniska handelshinder),

- att förbättra kommissionens veterinärtjänsters organisation och funktion genom att ta hänsyn till det inbördes närmandet av medlemsstaternas veterinärtjänsters aktiviteter, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen,

- att ge ett betydligt mer effektivt gensvar på kravet att aktörerna skall tillämpa reglerna enhetligt.

III

Kontrollen av tillämpningen av gemenskapens bestämmelser är främst de officiella veterinärtjänsternas ansvar; de bör därför ha likvärdiga resurser i unionens samtliga länder. Det ankommer på kommissionen att övervaka att gemenskapsreglerna tillämpas enhetligt.

Rådet uppmanar kommissionen att ta de initiativ som krävs för att fastslå vilka kriterier de officiella veterinärtjänsterna (förvaltningsmyndigheter, nationella laboratorier) bör följa för att kunna utarbeta kvalitetshandböcker, samt att ge denna speciella och känsliga uppgift till rådgivare och att ge dessa rådgivare i uppgift att snabbt förelägga rådet konkreta förslag i form av rekommendationer.

Rådet anser att dessa mål kan uppnås genom:

- regelbundna samråd mellan cheferna för veterinärtjänsterna i samband med samordning inför beslut rörande avtal mellan gemenskapen och tredje land,

- en översyn av gemenskapslagstiftningen vad beträffar de nya SPS-reglerna och TBT-reglerna vilken skall anförtros en arbetsgrupp bestående av kvalificerade personer,

- en översyn och förbättring av Ständiga veterinärkommitténs förfaranden, för att underlätta och påskynda utarbetandet av gemensamma ståndpunkter i frågor som skall anmälas enligt WTO-avtalet och för att kommissionen snarast möjligt skall kunna anta rättsakter om vilka Ständiga veterinärkommittén har uppnått tekniskt samförstånd, efter att ha underrättat WTO, samt för att göra medlemsländerna delaktiga i arbetet med att formulera en gemenskapsståndpunkt om tredje länders lagstiftning och anmälningar. Kommissionen skall kontrollera om gemenskapens och tredje lands lagstiftning är förenliga,

- antagandet av rekommendationer från kommissionen om kommissionens avdelningars arbete i syfte att harmonisera de utvärderingsförfaranden som används av kommissionen och medlemsstaterna,

- antagandet av riktlinjer för att säkerställa att medlemsstaternas behöriga myndigheter tillämpar direktiven på ett effektivt och likformigt sätt,

- tillämpning av regionaliseringsprincipen genom en smidigare förvaltning av gemenskapens hälsomärkning så att hälsomärkningen tillfälligt kan dras in för en region som har problem, utan att gemenskapsställningen för den skull helt förloras.

IV

Ett anpassat informationssystem är oundgängligt för att underlätta och effektivisera veterinärtjänsternas åtgärder och beslutsförfaranden, och för att säkra öppenheten på unionens marknader är ett rationellt genomförande av förebyggande åtgärder kontroll av enhetligheten i agerandet gentemot tredje land av avgörande betydelse.

Rådet anser att inför genomförandet av ett unionsinformationssystem på veterinärområdet som täcker olika delar av verksamheten (intern förflyttning av djur, import från tredje land, nätverk för epidemiövervakning, är det nödvändigt

a) att effektivisera Animo-systemet (ett datoriserat system som länkar samman veterinärmyndigheterna),

b) att begära att rådet före den 1 oktober 1996 föreläggs ett schema över införandet av Shift-systemet (datorisering av veterinära förfaranden vid import), med ett fastställt slutdatum,

c) att närmare bestämma den gemensamma ståndpunkt som gemenskapen skall stödja i internationella organ, särskilt Codex, Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (IOE) och WTO, med hänsyn till förvaltningen av riskutvärdering och med iakttagande av fördragets bestämmelser,

d) att formulera en krisberedskap på gemenskapsnivå, särskilt möjligheterna att inrätta krisenheter, som i varje givet ögonblick skall kunna mobilisera den verksamma personalen som skall ge sig ut på fältet.

V

Yrkesutbildningsåtgärder är av viktig strategisk betydelse för att trygga homogen kvalitet på de tjänster som skall säkerställa att de krav unionen ställer på skyddet uppfylls. Det ankommer på de behöriga myndigheterna att fastställa behovet av yrkesutbildning både när det gäller grundutbildning och fortbildning av tjänstemännen vid veterinärtjänsterna, och att anslå tillräckliga medel åt dessa yrkesutbildningsåtgärder.

Det finns också ett behov av närmare samarbete mellan de nationella förvaltningarna och universiteten för att universitetens program för utbildning och forskning skall kunna avspegla unionens nya behov.

Rådet anser det angeläget

- att fastställa ett gemensamt program för yrkesutbildning och fortbildning av den del av veterinärtjänsternas personal som handhar kontroller, genom att länka de offentliga veterinärtjänsternas verkliga behov till universitetens program, som bör innehålla en kurs i tillämpad epidemiologi,

- att avsevärt öka antalet gemenskapskurser i fortbildning för personalen vid medlemsstaternas veterinärtjänster om tillämpningen av gemenskapens regler och likvärdighetsavtalen med tredje land,

- att erbjuda enhetlig yrkesutbildning och fortbildning av blivande officiella veterinärer samt sörja för en samordning av de åtgärder som skall vidtas för att trygga en homogen tillämpning av detta mål,

- att ge officiella veterinärer från tredje land, särskilt ansökande länder och AVS-stater, tillträde till denna fortbildning,

- att upprätta ett nätverk för fortbildning och samarbetsprogram med intilliggande tredje länder för att stärka hälsoskyddet i unionens randområden.

VI

Den offentliga förvaltningens förmåga att klara kraven som hör samman med genomförandet av den stora mängden direktiv och beslut beror inte bara på interna verksamhetsregler och yrkeskunnande utan också på tillgången på personal och lämpliga verktyg.

Medlemsstaternas veterinärtjänster som ansvarar för til lämpningen av gemenskapens bestämmelser bör anpassas efter de beslut som fattas som ett led i genomförandet av den inre marknaden.

Den bristande jämvikt som för närvarande kan konstateras på detta område är desto mer oroande som det i det flesta medlemsländerna är veterinärtjänsterna som ansvarar för konsumenternas hälsa och djurhälsan i gemenskapens kreatursbesättningar.

På grund av den senaste tidens kris brådskar det att återupprätta konsumenternas förtroende samt gemenskapsdjuren och gemenskapsprodukternas anseende på världsmarknaden.

Rådet uppmanar därför kommissionen att göra en grundlig inventering av medlemsstaternas veterinärtjänsters verkliga behov i förhållande till nuvarande och framtida mål och bestämma nödvändiga ekonomiska resurser samt att föreslå finansiering av såväl indirekta åtgärder (veterinärlagstiftningen skall koppla samman de avgifter som kommer att krävas med finansieringen av tjänsternas åtgärder) som av direkta åtgärder (ökning av anslagen till tjänsterna för verkställighets- och kontrollåtgärder).

VII

Rådet uppmanar kommissionen att organisera sig på effektivast möjliga sätt för att leva upp till sin roll som garant för att fördraget efterlevs och för att tillämpningen av reglerna blir enhetlig.

Rådet noterar att ett förslag om att upprätta en europeisk byrå för veterinär- och växtskyddskontroller framställts och enas om att prioritera granskningen av detta förslag.

VIII

Rådet uppmanar kommissionen att före den 1 december 1996 förelägga rådet och Europaparlamentet en handlingsplan för att genomföra denna resolution.