1)

Hur ska begreppet hemvist i artikel 3 i förordning nr 2201/2003 (1) och i artikel 3 i förordning nr 4/2009 tolkas med avseende på personer som är medborgare i en medlemsstat och som uppehåller sig i ett tredjeland för att utföra uppgifter som de anförtrotts i egenskap av Europeiska unionens kontraktsanställda och som i det tredjelandet anses vara diplomatiska företrädare för Europeiska unionen när deras vistelse i den staten är knuten till utövandet av de uppgifter som de utför för unionen?

2)

Om fastställandet av makarnas hemvist i den mening som avses i artikel 3 i förordning nr 2201/2003 och i artikel 3 i förordning nr 4/2009 (2) är beroende av deras ställning som Europeiska unionens kontraktsanställda i ett tredjeland, hur påverkar deras hemvist fastställandet av de underåriga barnens hemvist enligt artikel 8 i förordning nr 2201/2003?

3)

För det fallet att barnen inte anses ha hemvist i det tredjelandet, kan då moderns anknytning genom medborgarskap, hennes hemvist i Spanien innan äktenskapet ingicks, de underåriga barnens spanska medborgarskap och den omständigheten att de är födda i Spanien, beaktas vid fastställandet av deras hemvist enligt artikel 8 i förordning nr 2201/2003?

4)

För det fallet att det fastställs att föräldrarna och barnen inte har hemvist i en medlemsstat, med beaktande av att det enligt förordning nr 2201/2003 inte finns någon annan medlemsstat som är behörig att pröva talan, förhindrar då den omständigheten att svaranden är medborgare i en medlemsstat att bestämmelserna om behörighet i övriga fall i artiklarna 7 och 14 i förordning nr 2201/2003 tillämpas?

5)

För det fallet att det fastställs att föräldrarna och barnen inte har hemvist i en medlemsstat, vid fastställandet av underhållsbidraget för barnen, hur ska då det forum necessitatis som avses i artikel 7 i förordning nr 4/2009 tolkas, och, i synnerhet, vilka villkor ska vara uppfyllda för att slutsatsen ska kunna dras att ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genomföras eller visar sig vara omöjligt i ett tredjeland till vilken tvisten har nära anknytning (i förevarande fall Togo)? Måste parten styrka att han eller hon har inlett eller försökt inleda förfarandet i den staten med negativt resultat och utgör någon av parternas medborgarskap en tillräcklig anknytning till medlemsstaten?

6)

Om i ett fall som det här aktuella, i vilket makarna har stark anknytning till medlemsstater (medborgarskap, tidigare hemvist), ingen medlemsstat är behörig genom tillämpning av reglerna i förordningarna, strider det då mot artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna?