Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62016CJ0554

    Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 juni 2018.
    EP Agrarhandel GmbH mot Bundesminister für Land-, Forst-, Umwelt und Wasserwirtschaft.
    Begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof.
    Begäran om förhandsavgörande – Gemensam jordbrukspolitik – Förordning (EG) nr 73/2009 – Direktstöd för jordbrukare – Am- och dikobidrag – Artikel 117 andra stycket – Överlämnande av uppgifter – Beslut 2001/672/EG, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/300/EU – Förflyttning av nötkreatur till sommarbete i bergsområden – Artikel 2.4 – Frist för anmälan om förflyttning – Beräkning – Försenad anmälan – Rätt till utbetalning av stöd – Villkor – Beaktande av tid för försändning.
    Mål C-554/16.

    Court reports – general

    ECLI identifier: ECLI:EU:C:2018:406

    DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)

    den 7 juni 2018 ( *1 )

    ”Begäran om förhandsavgörande – Gemensam jordbrukspolitik – Förordning (EG) nr 73/2009 – Direktstöd för jordbrukare – Am- och dikobidrag – Artikel 117 andra stycket – Överlämnande av uppgifter – Beslut 2001/672/EG, i dess ändrade lydelse enligt beslut 2010/300/EU – Förflyttning av nötkreatur till sommarbete i bergsområden – Artikel 2.4 – Frist för anmälan om förflyttning – Beräkning – Försenad anmälan – Rätt till utbetalning av stöd – Villkor – Beaktande av tid för försändning”

    I mål C‑554/16,

    angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen, Österrike) genom beslut av den 10 oktober 2016, som inkom till domstolen den 31 oktober 2016, i målet

    EP Agrarhandel GmbH

    mot

    Bundesminister für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft,

    meddelar

    DOMSTOLEN (femte avdelningen)

    sammansatt av avdelningsordföranden J. L. da Cruz Vilaça samt domarna E. Levits, A. Borg Barthet (referent), M. Berger och F. Biltgen,

    generaladvokat: J. Kokott,

    justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

    efter det skriftliga förfarandet,

    med beaktande av de yttranden som avgetts av:

    Österrikes regering, genom G. Eberhard, i egenskap av ombud,

    Europeiska kommissionen, genom D. Triantafyllou och A. Sauka, båda i egenskap av ombud,

    och efter att den 7 december 2017 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

    följande

    Dom

    1

    Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 117 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 2009, s. 16) och av artikel 2.4 i kommissionens beslut 2001/672/EG av den 20 augusti 2001 om särskilda bestämmelser avseende förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på sommarbete i bergsområden (EGT L 235, 2001, s. 23), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens beslut 2010/300/EU av den 25 maj 2010 (EGT L 127, 2010, s. 19) (nedan kallat beslut 2001/672).

    2

    Begäran har framställts i ett mål mellan EP Agrarhandel GmbH och Bundesminister für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft (Federal minister med ansvar för jord- och skogsbruk och miljö samt vattenförvaltning) (nedan kallad jordbruksministern) angående den senares vägran att bevilja EP Agrarhandel am- och dikobidrag för vissa kor på grund av att kornas förflyttning till sommarbete anmäldes för sent.

    Tillämpliga bestämmelser

    Unionsrätt

    Förordning (EG) nr 1760/2000

    3

    Skälen 4–7 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 2000, s. 1) har följande lydelse:

    ”(4)

    Efter instabiliteten på marknaden för nötkött och nötköttsprodukter på grund av krisen med bovin spongiform encefalopati har den förbättrade insynen i villkoren för produktionen och saluföringen av berörda produkter, särskilt när det gäller att spåra dem, haft en positiv inverkan på nötköttskonsumtionen. För att behålla och öka konsumenternas förtroende för nötkött, och för att förhindra att konsumenter vilseleds, måste regler utarbetas för hur konsumenterna skall upplysas genom en adekvat och tydlig märkning av produkten.

    (5)

    Av denna anledning är det ytterst angeläget att det införs dels ett effektivare system för identifiering och registrering av nötkreatur på produktionsstadiet, dels att det skapas ett särskilt och på objektiva kriterier grundat gemenskapssystem för märkning av nötkött i försäljningsledet.

    (6)

    De garantier som denna förbättring innebär kommer därför att medföra att vissa krav av allmänt intresse uppfylls, till exempel skydd av folk- och djurhälsan.

    (7)

    Följaktligen kommer konsumenternas förtroende för nötköttets och nötköttsprodukternas kvalitet att förbättras, en hög skyddsnivå för folkhälsan att behållas och marknaden för nötkött att ytterligare stabiliseras på ett hållbart sätt.

    (14)

    För att djur snabbt och korrekt skall kunna spåras för kontroll av gemenskapens stödprogram, bör alla medlemsstater inrätta nationella databaser där djurets identitet, alla anläggningar på deras territorium och förflyttningar av djuren registreras enligt bestämmelserna i rådets direktiv 97/12/EG av den 17 mars 1997 om ändring och uppdatering av direktiv 64/432/EEG om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen, i vilket de hygienkrav som gäller denna databas anges närmare.”

    4

    I artikel 3 i denna förordning föreskrivs följande:

    ”Systemet för identifiering och registrering av nötkreatur skall omfatta följande delar:

    a)

    Öronmärken för individuell identifiering av djur.

    b)

    Databaser.

    c)

    Pass för djuren.

    d)

    Individuella register som förs i alla anläggningar.

    Kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndighet skall ha tillgång till all information som avses i denna avdelning. Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att dessa baser är tillgängliga för alla berörda, däribland berörda konsumentorganisationer som erkänns av medlemsstaten, under förutsättning att den enligt nationell lagstiftning nödvändiga sekretessen och uppgiftsskyddet garanteras.”

    5

    Artikel 7.1 i nämnda förordning har följande lydelse:

    ”Varje djurhållare, med undantag för transportörer, skall

    föra ett aktuellt register,

    när databasen är fullt fungerande och inom en tidsfrist som fastställs av medlemsstaten och som omfattar mellan tre och sju dagar, till den behöriga myndigheten rapportera alla förflyttningar till och från anläggningen och alla djur som föds och dör i anläggningen, tillsammans med angivelser av de datum då detta skett. På begäran av en medlemsstat kan kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 23.2, fastställa under vilka förhållanden medlemsstaterna får förlänga den maximala tidsfristen och fastställa särskilda regler för förflyttningar av djur för bete under sommaren på olika platser i bergen.”

    Förordning (EG) nr 73/2009

    6

    I artikel 4.1 i förordning nr 73/2009 anges följande:

    ”En jordbrukare som får direktstöd ska iaktta de föreskrivna verksamhetskraven i förteckningen i bilaga II samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 6.

    …”

    7

    I artikel 23.1 i nämnda förordning föreskrivs följande:

    ”1.   Om föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inte iakttas vid någon tidpunkt under ett givet kalenderår (nedan kallat kalenderåret i fråga), och det beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den jordbrukare som lämnade in stödansökan avseende kalenderåret i fråga, ska det sammanlagda beloppet av direktstöd som har beviljats eller kommer att beviljas den jordbrukaren efter tillämpning av artiklarna 7, 10 och 11, minskas eller dras in i enlighet med de närmare föreskrifter som anges i artikel 24.

    …”

    8

    I artikel 111.1 och 111.2 i denna förordning anges följande:

    ”1.   Jordbrukare som håller am- och dikor på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas bidrag för am- och dikor (am- och dikobidrag). Det ska beviljas i form av ett årligt bidrag per kalenderår och per jordbrukare inom gränserna för individuella tak.

    2.   Am- och dikobidraget ska beviljas alla jordbrukare som

    a)

    inte levererar mjölk eller mjölkprodukter från sitt företag under de tolv månader som följer på den dag då ansökan lämnas in;

    leveranser av mjölk eller mjölkprodukter som sker direkt från jordbruksföretag till konsument ska dock inte hindra att bidraget beviljas,

    b)

    levererar mjölk eller mjölkprodukter och vars totala individuella kvot enligt artikel 67 i [rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 2007, s. 1)] är mindre än eller lika med 120000 kg.

    Medlemsstaterna kan emellertid på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier som de själva fastställer, besluta att ändra eller avskaffa den kvantitativa gränsen, förutsatt att jordbrukaren under minst sex månader i följd räknat från den dag ansökan lämnas in håller ett antal am- och dikor som motsvarar minst 60 % och kvigor som motsvarar högst 40 % av det antal för vilket bidraget söktes.

    För fastställande av antalet stödberättigande djur enligt leden a och b i punkt 2 ska det konstateras om stödmottagarens kor tillhör en am- och dikobesättning eller en mjölkkobesättning, på grundval av den individuella mjölkkvot som finns tillgänglig för jordbruksföretaget den 31 mars det aktuella kalenderåret, uttryckt i ton och i genomsnittlig mjölkavkastning.”

    9

    I artikel 117 i förordning nr 73/2009 föreskrivs följande:

    ”För att berättiga till stöd enligt detta avsnitt ska ett djur identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000.

    Ett djur ska dock även bedömas vara bidragsberättigande om sådana uppgifter som föreskrivs i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1760/2000 rapporterades till den behöriga myndigheten den första dagen av djurhållningsperioden, fastställd i enlighet med förfarandet som avses i artikel 141.2 i den här förordningen.”

    10

    I enlighet med led 7 i punkt A i bilaga II om de föreskrivna verksamhetskrav som avses i artiklarna 4 och 5, som rör folkhälsa och djurs hälsa, ska identifiering och registrering av djur ske med hänvisning till artiklarna 4 och 7 i förordning nr 1760/2000.

    Förordning (EG) nr 1121/2009

    11

    Artikel 61 i kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i avdelningarna IV och V i den förordningen (EUT L 316, 2009, s. 27), har följande lydelse:

    ”Den djurhållningsperiod på sex månader som föreskrivs i artikel 111.2 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009 ska börja dagen efter det att ansökan har lämnats in.”

    Förordning (EG) nr 1122/2009

    12

    Artikel 2.24 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2009, s. 65), innehåller följande definition:

    fastställt djur: ett djur för vilket alla villkor för beviljande av stödet är uppfyllda.”

    13

    I artikel 23.1 i den förordningen föreskrivs följande:

    ”1.   Utom vid force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 75 ska inlämnande av en stödansökan enligt denna förordning efter utgången av den tillämpliga tidsfristen medföra att det stödbelopp som jordbrukaren skulle ha haft rätt till om ansökan lämnats inom tidsfristen, minskas med 1 % per arbetsdag.

    Utan att det påverkar särskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna när det gäller kravet på att styrkande handlingar ska lämnas in i god tid för att möjliggöra planering och genomförande av effektiva kontroller, ska första stycket också gälla dokument, avtal och deklarationer som ska lämnas in till den behöriga myndigheten enligt artiklarna 12 och 13 i de fall sådana handlingar ligger till grund för berättigandet till stödet i fråga. I sådana fall ska minskningen göras på det stödbelopp som ska betalas ut.

    Om förseningen överstiger 25 kalenderdagar, ska ansökan inte godtas.”

    14

    Artikel 63.4 i förordning nr 1122/2009 har följande lydelse:

    ”Om det konstateras oegentligheter i samband med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur, ska följande gälla:

    a)

    Ett nötkreatur som förlorat ett av de två öronmärkena ska anses vara fastställt, förutsatt att det säkert kan identifieras på annat sätt i systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.

    b)

    Om de konstaterade oegentligheterna avser felaktiga uppgifter i registret eller i djurpasset, ska det berörda djuret betraktas som ej fastställt endast om felen konstateras vid minst två kontroller under loppet av 24 månader. I alla övriga fall ska de berörda djuren anses som ej fastställda efter den första iakttagelsen.

    Artikel 21 ska tillämpas på uppgifter i och anmälningar till systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.”

    15

    Artikel 65.1 i denna förordning har följande lydelse:

    ”Om det i fråga om en stödansökan enligt stödsystem för nötkreatur konstateras en skillnad mellan antalet deklarerade djur och det antal som fastställts i enlighet med artikel 63.3, ska det totala stödbelopp som jordbrukaren är berättigad till enligt dessa stödsystem för den berörda bidragsperioden minskas med den procentsats som ska fastställas i enlighet med punkt 3, om högst tre djur berörs av oegentligheterna.”

    Beslut 2001/672

    16

    I artikel 2.4 i beslut 2001/672, i dess ursprungliga lydelse, föreskrevs följande:

    ”Uppgifterna i den förteckning som avses i punkt 2 skall matas in i den nationella databasen för nötkreatur senast sju dagar efter det datum då djuren flyttas till betet.”

    Beslut 2010/300

    17

    I skälen 5 och 6 i beslut 2010/300 anges följande:

    ”(5)

    Under vissa förhållanden anländer djur som förflyttas från olika anläggningar till samma sommarbetesområde under en period som sträcker sig över mer än sju dagar. För att minska onödiga administrativa bördor bör tidsfristerna i beslut 2001/672/EG [i dess ursprungliga lydelse] därför ändras med hänsyn till detta sakförhållande, utan att spårbarheten äventyras.

    (6)

    Beslut 2001/672/EG bör därför ändras i enlighet med detta.”

    18

    Enligt artikel 1.2 i det beslutet har artikel 2.4 i beslut 2001/672, i dess ursprungliga lydelse, ändrats enligt följande:

    ”Uppgifterna i den förteckning som avses i punkt 2 ska lämnas till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1760/2000 senast 15 dagar efter det datum då djuren flyttas till betet.”

    Österrikisk rätt

    19

    I sektion 3 i Verordnung des Bundesministers für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft über Direktzahlungen im Rahmen der gemeinsamen Agrarpolitik (förordning från den federala ministern med ansvar för jord- och skogsbruk och miljö samt vattenförvaltning, om direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken) (BGBl. II nr 491/2009), som har rubriken ”Am- och dikobidrag och mjölkkobidrag”, föreskrivs följande:

    ”Ansökan

    12 § Uppgifter från den elektroniska databasen för nötkreatur angående hållning av dikor och kvigor gäller som jordbrukarens ansökan om dikobidrag.

    Gemensamma regler

    13 § (1) Sökande anses vara den jordbrukare som innehar de bidragsberättigande dikorna, kvigorna eller mjölkkorna den 1 januari, 16 mars eller 10 april, och för vars hållning en gemensam ansökan inges för det berörda året.

    …”

    20

    Artikel 6 i Verordnung des Bundesministers für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft Registrierung und über die Kennzeichnung von Rindern (förordning från den federala ministern med ansvar för jord- och skogsbruk och miljö samt vattenförvaltning, om identifiering och registrering av nötkreatur) (BGBl II nr 201/2008, i dess lydelse enligt BGBl. II nr 66/2010), med rubriken ”Anmälan från jordbrukaren”, har följande lydelse:

    ”(1)   Inom sju dagar ska följande anmälas:

    1.

    Förflyttning av djur till och från anläggningen.

    3.   Förflyttning till bergsbete/bete då det sker en sammanblandning av djur från olika djurhållare.

    4.   Förflyttning till bergsbete/bete i en annan kommun, när det finns särskilda hållningsnummer för bergsbetet/betet. …

    (5)   Anmälan om bergsbete/bete ska göras på ett formulär som tillhandahålls av AMA [Agrarmarkt Austria] och som ska skickas till AMA per post eller on-line. Övriga anmälningar enligt styckena 1–4 kan göras per telefon, skriftligt eller on-line, utan att det påverkar vad som förskrivs i 5 § stycke 1.

    (6)   För iakttagandet av fristen är ankomstdagen avgörande.”

    Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

    21

    Genom beslut av den 28 mars 2012 beviljade Vorstand für den Geschaeftsbereich II der Agrarmarkt Austria (utbetalande organ) EP Agrarhandel bidrag för nötkreatur på sammanlagt 398,80 euro för kalenderåret 2011. För vissa nötkreatur beviljades emellertid inte, för samma år, något bidrag.

    22

    EP Agrarhandel överklagade detta beslut till jordbruksministern. Genom beslut av den 6 december 2013 avvisade jordbruksministern överklagandet på grund av att ett djur, vid utebliven, felaktig eller försenad rapportering till databasen av uppgifter som är relevanta för beviljande av bidrag, inte betraktas som ett ”fastställt djur”, i den mening som avses i artikel 2.24 i förordning nr 1122/2009, och att något bidrag inte kan beviljas när den försenade rapporteringen inte skett före början av djurhållningsperioden.

    23

    Jordbruksministern erinrade om att anmälan avseende de ifrågavarande 37 korna och 6 kvigorna inte hade mottagits inom den 15 dagarsfrist som fastställs i artikel 2.4 i beslut 2001/672, och att bidraget för am- och dikor därför inte kunde betalas ut för dessa djur, oberoende av hur länge anmälan befann sig under postbefordran. Förflyttningen av dessa djur ägde nämligen rum den 17 juni 2011 och anmälan mottogs av den behöriga myndigheten den 7 juli 2011.

    24

    EP Agrarhandel överklagade detta beslut till den hänskjutande domstolen och gjorde gällande att artikel 2.4 i beslut 2001/672 inte hänvisar till ”mottagande” av anmälan av förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på bete och att anmälan lämnades på posten den sista dagen av den 15-dagarsperiod som föreskrivs i denna bestämmelse och således inom den föreskrivna fristen.

    25

    Om motsatt ståndpunkt antogs, att den ifrågavarande fristen inte iakttagits, skulle den valda sanktionsåtgärden, det vill säga faktisk förlust av bidraget för de ifrågavarande dikorna och kvigorna enbart på grund av att anmälan, som för övrigt var materiellt riktig, mottogs några dagar för sent på grund av försenad postbefordran, strida mot proportionalitetsprincipen.

    26

    Mot denna bakgrund beslutade Verwaltungsgerichtshof (Högsta förvaltningsdomstolen, Österrike) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

    ”1)

    Utgör artikel 2.4 i [beslut 2001/672] hinder för en nationell bestämmelse, såsom 6 § sjätte stycket i jordbruksministerns förordning om identifiering och registrering av nötkreatur, enligt vilken mottagandet av den relevanta anmälan är den avgörande tidpunkten för bedömning av huruvida alla de frister som anges i denna bestämmelse – och således även fristen som avser anmälan om förflyttning till sommarbete – har iakttagits?

    2)

    Vilken inverkan har artikel 117 andra stycket i förordning nr 73/2009 på frågan om nötkreatur är stödberättigande när deras förflyttning till sommarbete anmäldes för sent i den mening som avses i artikel 2.4 i [beslut 2001/672]?

    3)

    För det fall att en sen anmälan om förflyttning till sommarbete, enligt artikel 117 andra stycket i förordning nr 73/2009, inte leder till en förlust av rätten till bidrag, ska då straffavgifter åläggas på grund av den sena anmälan?”

    Prövning av tolkningsfrågorna

    Den första frågan

    27

    Den hänskjutande domstolen har ställt sin första fråga för att få klarhet i huruvida artikel 2.4 i beslut 2001/672 ska tolkas så, att den utgör hinder mot en nationell bestämmelse enligt vilken det vid fastställandet av huruvida fristen för anmälan av förflyttning till sommarbete har iakttagits datumet för mottagandet av anmälan ska anses vara avgörande.

    28

    Inledningsvis bör det erinras om att artikel 111.1 i förordning nr 73/2009 föreskriver att ett bidrag som kallas ”am- och dikobidrag” kan beviljas alla jordbrukare som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 111.2.

    29

    Enligt artikel 117 i samma förordning är det enbart djur som identifieras och registreras i enlighet med förordning nr 1760/2000 som är stödberättigande.

    30

    I artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning nr 1760/2000 föreskrivs att varje djurhållare ”inom en tidsfrist som fastställs av medlemsstaten och som omfattar mellan tre och sju dagar, till den behöriga myndigheten [ska] rapportera alla förflyttningar till och från anläggningen och alla djur som föds och dör i anläggningen, tillsammans med angivelser av de datum då detta skett. På begäran av en medlemsstat kan kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 23.2, fastställa under vilka förhållanden medlemsstaterna får förlänga den maximala tidsfristen och fastställa särskilda regler för förflyttningar av djur för bete under sommaren på olika platser i bergen”.

    31

    I artikel 2.4 i beslut 2001/672 föreskrivs att de uppgifter som ska ingå i den förteckning över de nötkreatur som omfattas av en förflyttning ska ”lämnas till den behöriga myndigheten … senast 15 dagar efter det datum då djuren flyttas till betet”.

    32

    Det bör i detta avseende noteras att lydelsen av denna bestämmelse inte anger huruvida denna period bör betraktas som en frist vad gäller mottagande eller avsändande av de begärda uppgifterna. I det första fallet ska dessa ha mottagits av den behöriga myndigheten senast femton dagar efter förflyttningen av nötkreatur och i det sistnämnda fallet ska de ha avsänts före utgången av denna frist.

    33

    Domstolen konstaterar att formuleringen i de flesta språkversionerna av artikel 2.4 i beslut 2001/672 anger att uppgifterna ska ”lämnas” till den behöriga nationella myndigheten senast femton dagar efter det datum då djuren flyttas till betet. Av detta följer att uppgifterna ska lämnas före utgången av den satta fristen (se, analogt, dom av den 1 april 2004, Borgmann, C‑1/02, EU:C:2004:202, punkt 23).

    34

    Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 43 i sitt förslag till avgörande är de begrepp som används emellertid av allmän natur, och kan därför ges en annan tolkning.

    35

    I den portugisiska språkversionen av artikel 2.4 i beslut 2001/672 föreskrivs dessutom att uppgifterna ska ha registrerats inom 15 dagar från förflyttningen av djuren från anläggningarna till betesmarker och inte senast 15 dagar efter deras ankomst.

    36

    I händelse av bristande överensstämmelse mellan språkversionerna av en unionsrättslig text, ska den aktuella bestämmelsen tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med de föreskrifter i vilka den ingår (dom av den 26 april 2012, DR och TV2 Danmark, C‑510/10, EU:C:2012:244, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

    37

    I detta hänseende framgår det av skälen 4–7 i förordning nr 1760/2000, vilka utgör grund för artikel 2.4 i beslut 2001/672, att syftet med denna bestämmelse är att förbättra konsumenternas förtroende för nötköttets och nötköttsprodukternas kvalitet, att behålla en hög skyddsnivå för folkhälsan och att ytterligare stabilisera marknaden för nötkött på ett hållbart sätt.

    38

    Det är riktigt att domstolen, i punkt 41 i domen av den 24 maj 2007 i målet Maatschap Schonewille (C‑45/05, EU:C:2007:296), avseende bidrag för slakt av nötkreatur, visserligen har slagit fast att det, för att dessa mål ska kunna uppnås, är viktigt att systemet för identifiering och registrering alltid ska vara effektivt och fullständigt för att, bland annat, ge de behöriga myndigheterna möjlighet att i fall av epizooti snabbt lokalisera ett djurs härkomst och att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att undvika risker för folkhälsan. Så är emellertid inte fallet när djurhållaren inte anmäler förflyttningar av sina nötkreatur till databasen inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning nr 1760/2000.

    39

    Det bör dock göras åtskillnad mellan, å ena sidan, att anmäla förflyttningar till och från anläggningen av djur vilka är av grundläggande betydelse för djurbesättningen och av särskild vikt för spårning av djur vid slakt, om dessa djur är avsedda för direkt konsumtion och, å andra sidan, att enbart registrera förflyttningar av djur till och från betesmarker, när förflyttningarna inte påverkar djurens tillhörighet till anläggningen eller utgör ett steg som omedelbart föregår konsumtion.

    40

    I detta avseende ska det påpekas att artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning nr 1760/2000, såsom har angetts i punkt 30 i förevarande dom, föreskriver att kommissionen kan fastställa under vilka förhållanden medlemsstaterna får förlänga den maximala tidsfristen och fastställa särskilda regler för förflyttningar av djur för bete under sommaren på olika platser i bergen. Beslut 2001/672 föreskriver ett sådant undantag från den tidsfrist som föreskrivs i nämnda bestämmelse.

    41

    I artikel 2.4 i beslut 2001/672, i dess ursprungliga lydelse, föreskrevs visserligen att uppgifterna i den förteckning som avses i punkt 2 ska ”matas in i den nationella databasen för nötkreatur senast sju dagar efter det datum då djuren flyttas till betet”. Härav följer således att dessa uppgifter inte kunde anses ha lämnats in först när de faktiskt registrerats i denna databas. Det är alltså inte tillräckligt att anmälan överlämnats till posten inom tidsfristen (se, analogt, dom av den 11 november 2004, Toeters och Verberk, C‑171/03, EU:C:2004:714, punkt 43).

    42

    I skäl 5 i beslut 2010/300 anges dessutom att djur som förflyttas från olika anläggningar under vissa förhållanden anländer till samma sommarbetesområde under en period som sträcker sig över mer än sju dagar och att tidsfristerna i beslut 2001/672/EG, i dess ursprungliga lydelse därför bör ändras för att minska onödiga administrativa bördor med hänsyn till detta sakförhållande, utan att spårbarheten äventyras.

    43

    Med hänsyn till den ändrade lydelsen av artikel 2.4 i beslut 2001/672 finns det anledning att anse att den frist som föreskrivs i den bestämmelsen har uppfyllts när de begärda uppgifterna har lämnats in till den behöriga myndigheten senast 15 dagar efter det att djuren ankom till betet.

    44

    I detta avseende och i likhet med vad kommissionen har gjort gällande i sitt skriftliga yttrande, skulle en restriktivare tolkning, enligt vilken den behöriga myndigheten ska ha mottagit anmälan inom fristen, strida mot syftet att förlänga och mjuka upp tidsfristen.

    45

    Följaktligen utgör varken systematiken i och ändamålet med förordning (EG) nr 1760/2000 och beslut 2001/672 hinder mot att den i det nationella målet aktuella tidsfristen förstås som en avsändandefrist, vilket i förekommande fall får till följd att de uppgifter som ska inges inte inkommer till den behöriga myndigheten i medlemsstaten förrän några dagar efter utgången av den föreskrivna tidsfristen.

    46

    Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första frågan besvaras enligt följande: Artikel 2.4 i beslut 2001/672 ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det avgörande datumet för att fastställa huruvida fristen för att anmäla förflyttning till sommarbete har iakttagits, är det datum då anmälan mottas.

    Den andra och den tredje frågan

    47

    Mot bakgrund av svaret på den första frågan saknas anledning att besvara den andra och den tredje frågan.

    Rättegångskostnader

    48

    Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

     

    Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

     

    Artikel 2.4 i kommissionens beslut 2001/672/EG av den 20 augusti 2001 om särskilda bestämmelser avseende förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på sommarbete i bergsområden, ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det avgörande datumet för att fastställa huruvida fristen för att anmäla förflyttning till sommarbete har iakttagits, är det datum då anmälan mottas.

     

    Underskrifter


    ( *1 ) Rättegångsspråk: tyska.

    Top