1

Rose Vision SL har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 5 mars 2015, Rose Vision och Seseña/kommissionen (T‑45/13, ej publicerad, nedan kallad den överklagade domen, EU:T:2015:138) i den mån tribunalen genom denna dom ogillade dess talan om ogiltigförklaring och ersättning.

2

Rose Vision, ett bolag under avveckling, ingick med Europeiska kommissionen på Europeiska unionens vägnar fem stödavtal (nedan kallade stödavtalen) i samband med det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), däribland avtal nr 246910 avseende FutureNEM-projektet.

3

I enlighet med bestämmelserna i de allmänna villkoren FP7 som är tillämpliga på dessa stödavtal (nedan kallade de tillämpliga allmänna villkoren) gav kommissionen bland annat tjänsten för internrevision i uppdrag att göra en finansiell revision av i synnerhet hur klaganden hade förvaltat FutureNEM-projektet.

4

Den preliminära revisionsrapporten som upprättats av tjänsten för internrevision med referensnummer 11-INFS-025 överlämnades till klaganden den 2 februari 2012.

5

Det framgick av den preliminära revisionsrapporten att klagandens redovisning inte omfattade de stödberättigande kostnaderna, fakturorna och räntorna och att klaganden således ur ett ekonomiskt perspektiv hade förvaltat nämnda projekt på ett sätt som var oacceptabelt och som inte fullgjorde de i avtalet angivna förpliktelserna avseende FutureNEM-projektet.

6

Efter två informella möten inkom klaganden med sina synpunkter avseende den preliminära revisionsrapporten och överlämnade en kompletterande handling till kommissionen den 30 mars 2012, det vill säga den dag som hade satts som frist för klaganden att inkomma med sina synpunkter.

7

Den 21 maj 2012 tillställde kommissionen klaganden en skrivelse, i vilken klaganden meddelades om kommissionens beslut att ställa in betalningarna för den andra delen av FutureNEW-projektet i enlighet med de tillämpliga allmänna villkoren.

8

Den 31 juli 2012 informerade kommissionen klaganden om att varken den kompletterande handlingen eller de synpunkter som klaganden hade inkommit med avseende den aktuella preliminära revisionsrapporten gjorde det möjligt att påverka slutsatserna i nämnda revisionsrapport, enligt vilka vissa kostnader inte var berättigade, eftersom de inte var faktiska, ekonomiska och nödvändiga. Kommissionen gav dessutom klaganden möjlighet att inkomma med nya synpunkter, vilket klaganden gjorde den 30 augusti 2012.

9

Den 9 oktober 2012 avslutade tjänsten för internrevision inom kommissionen revisionsrapporten med referensnummer 11-INFS-025. Nämnda tjänst kom däri fram till att vissa personalkostnader inte var stödberättigande bland annat på grund av att flera delar i de tillämpliga allmänna villkoren inte hade iakttagits.

10

Under de efterföljande månaderna skedde flera utbyten angående följderna av slutsatserna avseende både FutureNEM-projektet och andra projekt som klaganden hade deltagit i. Klaganden tillställdes i synnerhet en debetnota med det belopp som skulle återbetalas inom ramen för FutureNEM-projektet.

11

Samtliga stödavtal innehåller en skiljedomsklausul, enligt vilken tribunalen eller vid överklagande domstolen har exklusiv behörighet att pröva varje tvist mellan parterna angående giltigheten, genomförandet eller tolkningen av avtalen, samt giltigheten av kommissionens beslut att ålägga ekonomiska förpliktelser.

12

Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 29 januari 2013 väckte Rose Vision och dess förvaltare bland annat talan om ersättning för den skada som klaganden påstår sig ha lidit på grund av kommissionens agerande, till ett belopp om 5854264 euro.

13

Kommissionen gjorde inledningsvis gällande att den talan som Rose Vision och dess förvaltare hade väckt inte kunde tas upp till sakprövning, eftersom ändamålet med talan hade förfallit. Tribunalen klargjorde i punkt 38 i den överklagade domen föremålet för talan genom att finna att det var på grundval av revisionsrapporten med referensnummer 11-INFS-025 och kommissionens skrivelse av den 21 maj 2012, i vilken det med stöd av nämnda revisionsrapport beslutats att betalningarna avseende FutureNEM-projektet skulle ställas in, som de yrkanden som sökandena gjort gällande vid tribunalen skulle prövas.

14

Eftersom föremålet för talan således hade fastställts prövade tribunalen de andra grunder som kommissionen åberopat till stöd för sin invändning om rättegångshinder i förhållande till yrkandena och fann att de inte kunde godtas.

15

Vad gäller de olika av sökandena vid tribunalen påstådda åsidosättandena av stödavtalen påpekade tribunalen i punkt 87 i den överklagade domen att kommissionen klandrades för att ha åsidosatt förpliktelserna i avtalet rörande FutureNEM-projektet avseende för det första revisionsförfarandet, för det andra inställandet av betalningar och för det tredje den konfidentiella behandlingen av revisionerna.

16

Vad i synnerhet gäller argumentet avseende det påstådda åsidosättandet av de avtalsförpliktelser som rör inställandet av betalningar underströks det i punkterna 99 och 101 i den överklagade domen att det framgår av slutsatserna i den preliminära revisionsrapporten med referensnummer 11-INFS-025 att de slutsatserna räckte för att motivera inställandet. Dessa slutsatser hade nämligen redan påvisat att vissa personalkostnader inte var stödberättigande och att vissa avtalsförpliktelser inte hade iakttagits, vilket senare bekräftades i den slutliga versionen av revisionsrapporten. Klaganden hade inte anfört någon omständighet vid tribunalen som gjorde det möjligt att ifrågasätta slutsatserna i revisionsrapporten.

17

Tribunalen fann således att det argumentet inte kunde godtas då det saknade stöd. Tribunalen fann även att de andra argument som hade åberopats inte kunde godtas och ogillade följaktligen talan.

18

Rose Vision har bland annat yrkat att domstolen ska upphäva den överklagade domen.

19

Kommissionen har yrkat att domstolen ska ogilla överklagandet och förplikta Rose Vision att ersätta rättegångskostnaderna.

20

Till stöd för sitt överklagande har klaganden åberopat fem grunder.

21

I förevarande fall ska överklagandets andra grund som rör avsaknad av motivering prövas först.

22

Klaganden har genom den andra grunden hävdat att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning i form av bristande motivering genom att i punkt 99 i den överklagade domen finna att det redan i den preliminära revisionsrapporten med referensnummer 11-INFS-025 av den 2 februari 2012 påvisades att vissa personalkostnader inte var stödberättigande och att vissa avtalsförpliktelser inte hade iakttagits, vilket senare bekräftades i den slutliga versionen av revisionsrapporten.

23

Kommissionen har gjort gällande att den andra grunden ska anses sakna stöd. Parternas argument framkommer nämligen klart och tydligt i den överklagade domen och även tribunalens resonemang framkommer tydligt däri.

24

Det följer i detta hänseende av fast rättspraxis att det av motiveringen i den överklagade domen klart och tydligt ska framgå hur tribunalen har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för det fattade beslutet och så att domstolen ges möjlighet att utföra sin prövning (se, bland annat, dom av den 11 juni 2015, EMA/kommissionen, C‑100/14 P, ej publicerad, EU:C:2015:382, punkt 67 och där angiven rättspraxis).

25

Motiveringsskyldigheten innebär emellertid inte att tribunalen är skyldig att utforma domskälen så, att samtliga resonemang som parterna i målet fört bemöts vart och ett för sig och på ett uttömmande sätt och motiveringen kan således vara underförstådd, förutsatt att de berörda får kännedom om skälen till att rätten inte ansåg att det fanns fog för deras argument och att domstolen får ett tillräckligt underlag för att kunna utföra sin prövning (dom av den 22 oktober 2014, British Telecommunications/kommissionen, C‑620/13 P, ej publicerad, EU:C:2014:2309, punkt 56 och dom av den 11 juni 2015, EMA/kommissionen, C‑100/14 P, ej publicerad, EU:C:2015:382, punkt 75).

26

Frågan huruvida skälen i en dom från tribunalen är motsägelsefulla eller otillräckliga är en rättsfråga och kan som sådan åberopas i ett mål om överklagande (se, bland annat, dom av den 19 december 2012, Planet/kommissionen, C‑314/11 P, EU:C:2012:823, punkt 63).

27

Vad för det första gäller personalkostnaderna påpekade tribunalen i punkt 99 i den överklagade domen att det redan i slutsatserna i den preliminära revisionsrapporten med referensnummer 11-INFS-025 påvisats att vissa personalkostnader inte var stödberättigande.

28

Vad för det andra gäller att vissa avtalsförpliktelser inte har iakttagits, vilka nämnts av tribunalen i punkt 99 i den överklagade domen framkommer inga förtydliganden rörande nämnda avtalsförpliktelser däri.

29

Det framgår av punkt 101 i den överklagade domen att klaganden hade bestridit den revisionsrapport som låg till grund för att betalningarna inom ramen för FutureNEM-projektet hade ställts in, genom att härvid göra gällande flera fel och brister. Det framgår dessutom av punkt 32 i den överklagade domen att klaganden bland annat hade hävdat att revisionsrapportens innehåll stred mot revisionsbestämmelserna och i synnerhet mot finansmanualen.

30

Tribunalen fann emellertid i förevarande fall att klaganden inte hade åberopat någon omständighet som gjorde det möjligt att ifrågasätta slutsatserna i nämnda revisionsrapport.

31

Det kan således konstateras att det av motiveringen i den överklagade domen inte klart och tydligt framgår hur tribunalen har resonerat (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 december 2012, kommissionen/Planet, C‑314/11 P, EU:C:2012:823, punkt 66). Tribunalen har vidare inte angett skälen till att de invändningar som klaganden hade gjort gällande mot slutsatserna i den aktuella revisionsrapporten inte gjorde det möjligt att ifrågasätta dem. Skälen i den överklagade domen gör det under dessa omständigheter varken möjligt för de som berörs därav att få kännedom om skälen för domen eller för domstolen att utföra sin prövning. En sådan motivering som har utformats kategoriskt hindrar domstolen från att pröva huruvida det resonemang som ligger till grund för det av tribunalen fattade beslutet är motsägelsefullt.

32

Härav följer att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den underlät att uppfylla sin motiveringsskyldighet.

33

Överklagandet, i den mån det avser den andra grunden ska således bifallas. Det är inte nödvändigt att pröva de övriga grunder som klaganden åberopat till stöd för sitt överklagande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 oktober 2013, Isdin/Bial-Portela, C‑597/12 P, EU:C:2013:672, punkt 30).

34

Härav följer att den överklagade domen ska upphävas i den mån den rör Rose Vision.

35

Om tribunalens avgörande upphävs kan domstolen i enlighet med artikel 61 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol själv slutligt avgöra ärendet, om detta är färdigt för avgörande, eller återförvisa ärendet till tribunalen för avgörande. Domstolen finner i förevarande fall att målet inte är färdigt för avgörande.

36

Målet ska således återförvisas till tribunalen. Frågan om rättegångskostnader ska anstå.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande: