Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52025PC0571

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om den fleråriga budgetramen 2028–2034

COM/2025/571 final

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 571 final

2025/0571(APP)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den fleråriga budgetramen 2028–2034


MOTIVERING

1.Bakgrund till förslaget

Enligt artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska en flerårig budgetram för en period på minst fem år fastställas i en rådsförordning som antas enhälligt av rådet efter godkännande av Europaparlamentet. Den fleråriga budgetramen (budgetramen) ska ”fastställa beloppen för de årliga taken för anslag för åtaganden för varje utgiftskategori och det årliga taket för anslag för betalningar” och ”innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl”.

Budgetramen för åren 2021–2027, vilken för närvarande är i kraft (rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093), antogs den 17 december 2020 1 . Den 16 december 2020 godkände Europaparlamentet, rådet och kommissionen ett interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel 2

Förordningen om budgetramen har reviderats två gånger sedan den antogs 2020. I december 2022 3 , efter Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina, ändrades förordningen om budgetramen för att möjliggöra strukturellt stöd till Ukraina, vilket gjorde det möjligt att tillhandahålla 18 miljarder EUR i form av lån till landet under 2023 och 2024. I juni 2023 lade kommissionen fram en halvtidsöversyn av budgetramens funktionssätt under de första genomförandeåren, inbegripet en bedömning av utgiftstakens hållbarhet 4 , tillsammans med ett förslag till översyn av förordningen om budgetramen 5 för att göra det möjligt att genom unionens budget tillhandahålla politiska svar på framväxande utmaningar och uppfylla rättsliga skyldigheter som inte kan uppfyllas inom vare sig befintliga tak eller nästan uttömda flexibilitetsavsättningar och särskilda instrument. Revideringen av förordningen om budgetramen antogs den 29 februari 2024 6 , med retroaktiv tillämpning från och med den 1 januari 2024.

I enlighet med kraven i artikel 312 i EUF-fördraget innehåller detta dokument ett förslag till rådets förordning om en flerårig budgetram som ska vara tillämplig från och med den 1 januari 2028. Motiveringen innehåller också information om förslaget till ett nytt interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 7 som syftar till att ersätta det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020.

2.En dynamisk unionsbudget för framtida prioriteringar

2.1Huvudsakliga politiska riktlinjer

Förslagen till en ny förordning om den fleråriga budgetramen (förslag till förordning om budgetramen) och ett nytt interinstitutionellt avtal (förslag till interinstitutionellt avtal) följer de principer och huvudsakliga politiska mål som beskrivs i kommissionens meddelande XXXXXXXXX som antogs den 16 juli 2025 8 (meddelandet om budgetramen), särskilt när det gäller budgetramens löptid och dess struktur i enlighet med politiska prioriteringar, behovet av ökad flexibilitet, samt storleken på budgeten.

2.2Budgetramens struktur och tak

Den föreslagna budgetramen för 2028–2034 är strukturerad kring tre rubriker motsvarande unionens viktigaste verksamhetsområden som finansieras genom unionens budget och är inriktad på att genomföra gemensamma politiska prioriteringar. Under en fjärde rubrik behandlas utgifter för europeisk offentlig förvaltning. Närmare uppgifter om strukturen och de politikområden som omfattas av varje rubrik finns i meddelandet om budgetramen.

I syfte att stödja unionens prioriteringar under perioden 1 januari 2028–31 december 2034 och samtidigt uppfylla återbetalningsskyldigheterna inom ramen för NextGenerationEU föreslår kommissionen att budgetramen 2028–2034 ska ha ett tak för åtaganden på 1 763,1 miljarder EUR i 2025 års fasta priser, vilket motsvarar 1,26 % av EU:s BNI och ett motsvarande tak för betalningar på 1 761 miljarder EUR i 2025 års fasta priser motsvarande 1,26 % av EU:s BNI.

Tillsammans med detta förslag lägger kommissionen fram ett reviderat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel 9 .

2.3Flexibilitet

I ett snabbt föränderligt globalt landskap måste unionen ha förmåga att agera – och reagera – när omständigheterna så kräver. Därför föreslår kommissionen mer flexibilitet i hela långtidsbudgeten, samtidigt som den förutsägbarhet som gör EU-budgeten till en så kraftfull drivkraft för investeringar ska bevaras.

Hur flexibel eller stel en budgetram är påverkas av flera olika saker, till exempel vilken löptid den har, hur många budgetrubriker det finns och hur de är utformade, hur stor andel av EU:s utgifter som i förväg tilldelats medlemsstaterna eller fastställts i lagstiftning om sektorsspecifika utgiftsprogram, samt vilka marginaler som är tillgängliga mellan taken för den finansiella ramen och taket för egna medel. Kommissionen har beaktat dessa aspekter i sitt förslag till nästa budgetram.

De inslag i budgetramen 2028–2034 som är viktigast i fråga om flexibilitet är dess förenklade struktur, det minskade antalet program, den ökade andelen medel som inte tilldelats program, samt mekanismer och inbyggda reserver som gör det möjligt att reagera snabbare, bättre och med mindre störningar på nya behov.

I nästa budgetram måste balansen förbättras mellan å ena sidan förutsägbarhet för investeringar och å andra sidan flexibilitet för att anpassa utgiftsinriktningen och reagera på oväntade behov och kriser.

Även i fortsättningen bör vägledande finansieringsramar för utgiftsprogram och instrument vara den viktigaste referensen för den fleråriga budgetplaneringen, men budgetmyndigheten bör kunna justera utgiftsinriktningen i det årliga budgetförfarandet.

De särskilda instrument som gör det möjligt att föra upp anslag som överskrider taken kommer att rationaliseras genom det samlade marginalinstrument som gör det möjligt att slå samman tidigare outnyttjade marginaler under taken i budgetramens rubriker så att de kan användas inom alla politikområden och genom den flexibilitetsmekanism som ger stöd till nya eller oväntade behov. Utöver ett fast årligt belopp kommer flexibilitetsmekanismen att omfatta belopp som motsvarar tillbakadraganden från föregående år samt nettoböter som förts upp i budgeten under föregående år.

Den föreslagna rationaliserade verktygslådan för flexibilitet som fastställs i förslaget till förordning om budgetramen omfattar därför ett tematiskt särskilt instrument för att finansiera stöd till Ukraina (Ukrainareserven) och två icke-tematiska särskilda instrument som bygger på de mekanismer som finns och har förstärkts i budgetramen för 2021–2027: det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen.

3.Förslagets rättsliga aspekter

Rättslig grund

Artikel 312 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget utgör den rättsliga grunden för antagandet av budgetramen.

Subsidiaritetsprincipen

Initiativet omfattas av ett politikområde där EU har exklusiva befogenheter (enligt artikel 312. i EUF-fördraget). Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå de uppsatta målen på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.

4.Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

4.1Förordningen om budgetramen

Bestämmelserna i förslaget till förordning om budgetramen är indelade i fyra kapitel.

Kapitel 1 – Allmänna bestämmelser

Artikel 1 – Flerårig budgetram

I artikel 1 anges budgetramens löptid på sju år från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2034.

Artikel 2 – Iakttagande av budgetramens tak

Denna artikel grundar sig på artikel 2 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093, som återges men som också förenklas, rationaliseras och anpassas till den senaste utvecklingen när det gäller Ukraina.

Artikel 2.1 hänvisar till bilagans tabell över taken i budgetramen och fastställer institutionernas skyldighet att iaktta dessa utgiftstak under budgetförfarandet i enlighet med EUF-fördragets bestämmelser. Hänvisningarna till specifika politikområden stryks.

I artikel 2.2 införs särskilda instrument, som beskrivs mer utförligt i kapitel 3 (artiklarna 6–8), utifrån principen att dessa instrument inte ingår i budgetramen och att deras finansiering under särskilda omständigheter överstiger taken i budgetramen, både för åtagande- och betalningsbemyndiganden.

I linje med bestämmelserna i tidigare fleråriga budgetramar föreskrivs i tredje stycket att budgettäckningen för ekonomiskt stöd i form av lån till medlemsstaterna respektive Ukraina inte ska omfattas av budgetramen.

Om unionen därför måste fullgöra sina återbetalningsskyldigheter med medel från unionens budget – dvs. om en mottagarstat (en medlemsstat eller Ukraina) inte betalar i tid – skulle de nödvändiga beloppen mobiliseras utöver taken i budgetramen men inom taket för egna medel (från den så kallade marginalen).

Artikel 3 – Iakttagande av taket för egna medel

Denna artikel återger texten i artikel 3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Taket för egna medel måste iakttas varje år. Om taken för betalningsbemyndiganden skulle leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider taket för egna medel måste taken i budgetramen justeras genom en revidering av den fleråriga budgetramen (artikel 9).

Kapitel 2 – Justeringar av budgetramen och särskilda bestämmelser

Artikel 4 – Tekniska justeringar

Denna artikel baseras på texten i artikel 4 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Budgetramen är angiven i 2025 års fasta priser. Punkt 1 förenklas och anpassas för att återspegla utvecklingen i samband med särskilda instrument.

I punkt 2 föreskrivs en ny metod för omräkning av beloppen för utgiftstaken och andra belopp i budgetramen från fasta priser 2025 till löpande priser. Syftet med denna nya metod är att hantera svårigheter som beror på instabila inflationsförhållanden. Den årliga justeringen baseras fortfarande på en fast men justerbar deflator. I praktiken kommer den årliga prisjusteringen att vara 2 % när inflationen i EU är 1–3 %, och motsvara den faktiska inflationstakten när den prognostiserade faktiska inflationstakten understiger 1 % eller överstiger 3 %. Referensvärdet för inflationen kommer att vara BNP-deflatorn för EU-27.

Resten av bestämmelsen, inklusive förfarandet, förblir densamma som i den nuvarande förordningen.

Artikel 5 – Bestämmelser om åtgärder kopplade till en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget

Genom denna artikel införs särskilda bestämmelser för att säkerställa att åtagandebemyndiganden finns tillgängliga under den tid då innehållande är tillåtet när åtgärder avseende innehållande av åtaganden antas i enlighet med artikel 5.1 b och b ii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten 10 . I sådana fall kommer åtagandebemyndigandena för det berörda budgetåret att överföras till följande budgetår.

Överföringen är begränsad till en period på två år, i enlighet med den tidsfrist som anges i artikel 7.3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092, varefter de överförda åtagandebemyndigandena kommer att förfalla om inte ett genomförandebeslut från rådet om upphävande av innehållandet antas.

Kapitel 3 – Särskilda instrument

Kapitlet om särskilda instrument har förenklats och rationaliserats. Den föreslagna rationaliserade verktygslåda för flexibilitet som fastställs i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen omfattar därför ett tematiskt särskilt instrument för att finansiera stöd till Ukraina och två icke-tematiska särskilda instrument som bygger på de mekanismer som finns och har förstärkts i budgetramen för 2021–2027: det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsmekanismen. Dessa två icke-tematiska särskilda instrument är de enda verktyg som gör det möjligt att hantera oförutsägbara händelser eller nya och framväxande prioriteringar inom alla budgetposter.

Artikel 6 – Ukrainareserven

Ett nytt tematiskt särskilt instrument inrättas för att unionen ska kunna fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs och orubbligt hjälpa Ukraina på dess väg mot anslutning till unionen. Detta särskilda instrument är kopplat till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] 11 [Europa i världen]. Budgetanslagen för den del av stödet till Ukraina inom ramen för [Europa i världen] som ges i form av icke återbetalningspliktigt stöd och avsättningar för budgetgarantier bör tillhandahållas genom detta nya tematiska särskilda instrument. Åtagandebemyndigandena och motsvarande betalningsbemyndiganden kommer att mobiliseras årligen inom ramen för budgetförfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget, utöver budgetramens tak. 

Artikel 7 – Samlat marginalinstrument

Denna artikel motsvarar artikel 11 i förordning (EG) nr 2020/2093 och har förenklats. På samma sätt som inom ramen för förordning (EU, Euratom) 2020/2093 gör det samlade marginalinstrumentet det möjligt att använda tillgängliga marginaler från tidigare års åtagande- och/eller betalningsbemyndiganden för att finansiera utgifter utöver taken.

Den mekanism som omfattas av artikel 11.1 a i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 bibehålls och byter namn till den samlade marginalen för åtaganden. Den mekanism som omfattas av artikel 11.1 b i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 bibehålls och byter namn till den samlade marginalen för betalningar. Båda kommer att gälla från och med 2029. Den mekanism som omfattas av artikel 11.1 c i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 bibehålls och byter namn till marginalen för oförutsedda utgifter. Den kan fortfarande endast utnyttjas i sista hand om den samlade marginalen för åtaganden och den samlade marginalen för betalningar är otillräckliga. På samma sätt som inom ramen för förordning (EU, Euratom) 2020/2093 får den samlade marginalen för åtaganden och marginalen för oförutsedda utgifter tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget. Under ett givet år kommer marginalen för oförutsedda utgifter att begränsas till 0,04 % av unionens bruttonationalinkomst. Från och med 2029 ska kommissionen justera den samlade marginalen för betalningar inom ramen för den tekniska justering som avses i artikel 4.

Artikel 8 – Flexibilitetsmekanismen

Denna artikel motsvarar artikel 12 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Det årliga fasta beloppet för flexibilitetsmekanismen kommer att ökas till 2 miljarder euro (i 2025 års priser).

Dessutom, och i linje med de mekanismer som finns i den nuvarande budgetramen (EURI-instrumentet och programspecifik justering), kommer flexibilitetsmekanismen att förstärkas varje år med

ett belopp som motsvarar tillbakadragna anslag, andra än externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som gjorts under år n-2, med undantag för tillbakadragna belopp som gjorts disponibla igen i enlighet med artikel 15 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och med bestämmelserna i förordning [(EU) XXXX/XX] [Nationella och regionala partnerskapsfonden], samt

ett belopp som motsvarar nettoböter och andra sanktioner, samt upplupen ränta eller annan inkomst som de genererat, som åläggs av unionsinstitutionerna 12 och som förs upp i budgeten för år n-2 i enlighet med artikel 107 i budgetförordningen.

Beräkningen av de belopp som är tillgängliga enligt flexibilitetsmekanismen kommer att meddelas under den årliga tekniska justering som anges i artikel 4. Flexibilitetsmekanismen får tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget. Alla outnyttjade belopp inom ramen för flexibilitetsmekanismen kan överföras under hela perioden för budgetramen.

Kapitel 4 – Revidering av budgetramen

Utan att det påverkar kommissionens initiativrätt avser bestämmelserna i detta kapitel fall där en revidering av budgetramen anses nödvändig och detta bör därför särskilt anges i förordningen om budgetramen.

Artikel 9 – Revidering av budgetramen för att säkerställa iakttagande av taket för egna medel

Denna artikel hänvisar till kravet på att vid behov nedjustera taken i budgetramen för att säkerställa att taket för egna medel inte överskrids (artikel 3.2).

Artikel 10 – Revidering i händelse av fördragsändringar

Denna artikel återger texten i artikel 15 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

Artikel 11 – Revidering i händelse av anslutning av nya medlemsstater till unionen

Denna artikel omfattar situationen då nya medlemsstater ansluter sig till unionen.

Artikel 12 – Revidering i händelse av Cyperns återförening

Denna artikel återger texten i artikel 17 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

Kapitel 5 – Slutbestämmelser

Artikel 13 – Övergång till nästa budgetram

Ordalydelsen i denna artikel motsvarar artikel 21 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093. I bestämmelsen fastställs kommissionens skyldighet att föreslå en ny flerårig budgetram före den 1 juli 2033.

Artikel 14 – Ikraftträdande och tillämpning

I den sista artikeln fastställs det datum då budgetramen ska träda i kraft samt första tillämpningsdag.

Det interinstitutionella avtalet bör träda i kraft samma dag, eftersom de båda rättsakterna kompletterar varandra.

4.2Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

Utkastet till nytt interinstitutionellt avtal bygger på de samarbetsarrangemang som fastställts i tidigare budgetramar i syfte att stärka det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor och förbättra det årliga budgetförfarandets funktionssätt. De principer som ursprungligen fastställdes i det interinstitutionella avtalet införlivades i omarbetningen av budgetförordningen 2024. De principerna behöver därför inte längre ingå i förslaget till interinstitutionellt avtal.

Inledning – Punkterna 1–6 i förslaget till interinstitutionellt avtal

De inledande delarna av förslaget till interinstitutionellt avtal hänvisar till artikel 295 i fördraget, betonar avtalets bindande karaktär, sambandet med andra rättsakter som avser den fleråriga budgetramen och budgetförfarandet, beskriver förslagets struktur och anger när det ska träda i kraft (samtidigt som förordningen om budgetramen).

Del I – Interinstitutionellt samarbete om budgetramen

A. Bestämmelser om interinstitutionellt samarbete under hela det förfarande som leder fram till antagandet av budgetramen

Punkt 7 motsvarar punkt 15 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Här föreskrivs samarbetsåtgärder mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen (institutionerna) under förhandlingarna om förordningen om budgetramen eller vid varje revidering av den i enlighet med artikel 312.5 i EUF-fördraget, för att underlätta antagandet av förordningen om budgetramen i enlighet med det särskilda lagstiftningsförfarande som avses i artikel 312.2 i EUF-fördraget.

B. Bestämmelser om särskilda instrument

I punkterna 8 och 9 fastställs de förfaranden som gäller för utnyttjande av följande särskilda instrument som anges i förordningen om budgetramen: flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter.

DEL II – Förbättring av det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor

A. Förfarande för det interinstitutionella samarbetet

I punkterna 10 och 11 hänvisas till införlivandet av finansiella bestämmelser i rättsligt bindande unionsakter om fleråriga program eller instrument och till den vägledande budgetplaneringen.

Punkt 11 innehåller närmare uppgifter om den information som ska ingå i budgetplaneringen, med angivande av fleråriga program, rättsakter om inrättande eller delegering av uppgifter till decentraliserade organ och årliga åtgärder. Den vägledande budgetplaneringen bör också på ett öppet sätt visa icke tilldelade reserver och buffertar inom fleråriga program.

B. Decentraliserade byråer och Europaskolor.

De långvariga arrangemangen och förfarandena för interinstitutionellt samarbete om finansieringen av nya decentraliserade byråer eller ny lagstiftning som innehåller ändringar av befintliga decentraliserade byråers uppgifter bibehålls (punkterna 12–14). De är oförändrade i förhållande till det nuvarande interinstitutionella avtalet.

C. Budgetgranskningsförfarande för nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget

Genom punkterna 15 och 16 införlivas förfarandet för budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget i förslaget till interinstitutionellt avtal; detta godkändes inledningsvis den 16 december 2020 i form av en gemensam förklaring 13 .

Del III – Interinstitutionellt samarbete i det årliga budgetförfarandet

I denna del av förslaget till interinstitutionellt avtal och i bilagan fastställs principer och detaljerade arrangemang för samarbetet mellan institutionerna i det årliga budgetförfarandet.

I punkt 17 fastställs principerna för samarbete mellan institutionerna för att underlätta det årliga budgetförfarandet, inbegripet anordnandet av budgettrepartsmöten, som tidigare fastställdes i artikel 19 i förordningen om budgetramen. De detaljerade förfarandena beskrivs liksom tidigare i bilagan till förslaget till interinstitutionellt avtal.

Punkt 18 gäller marginalerna under taken och principen om sund ekonomisk förvaltning i det årliga budgetförfarandet, vilka beskrivs i punkt 7 i det nuvarande interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. De årliga utgiftstaken för de enskilda rubrikerna, som institutionerna i enlighet med fördragen måste rätta sig efter vid varje budgetförfarande, fastställs i förordningen om budgetramen. Man bör dock även hålla fast vid praxis att så långt som möjligt se till att det finns tillräckliga marginaler under dessa tak. Detta är en del av samarbetet och den goda viljan mellan institutionerna i budgetförfarandet.

A. Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden

Utöver de budgettrepartsmöten som anordnas i viktiga skeden av det årliga budgetförfarandet har praxis med särskilda interinstitutionella möten om specifika frågor visat sig vara ett värdefullt verktyg för ömsesidigt utbyte av information och synpunkter mellan institutionerna. Det föreslås att dessa arrangemang ska fortsätta i enlighet med punkt 19 i förslaget till interinstitutionellt avtal; tidigare föreskrevs sådana möten i bilagan till det interinstitutionella avtalet.

Dessa möten skulle kunna vara ett tillfälle, utöver att behandla frågor som rör betalningsprognoser och övervakning av utvecklingen av utestående åtaganden, att lägga fram och utbyta synpunkter om särskilda rapporter som föreskrivs i budgetförordningen och som är relevanta för budgetmyndigheten, såsom en långsiktig prognos för framtida in- och utflöden och den årliga utvärderingen av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (artikel 253.1 c och e i budgetförordningen) eller den årliga rapporten om ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier och ekonomiskt stöd och dessa ansvarsförbindelsers hållbarhet (artikel 256 i budgetförordningen).

B. Utgifter med avseende på fiskeriavtal

I punkterna 20 och 21 bibehålls arrangemangen i det nuvarande interinstitutionella avtalet om samarbete och information om budgetfrågor i samband med fiskeriavtal, med förtydliganden om de belopp som ska föras upp i budgeten under driftsbudgetposten respektive reserven. Det föreslås att belopp för nya fiskeriavtal eller för förnyelse av fiskeriavtal som förväntas träda i kraft eller tillämpas provisoriskt senast den 1 januari det berörda budgetåret ska ingå i den huvudsakliga driftsbudgetposten.

C. Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Punkt 22 återger punkt 22 i det nuvarande interinstitutionella avtalet.

Punkt 23 återger i stora drag punkt 23 i det nuvarande interinstitutionella avtalet.

Punkt 24 är oförändrad jämfört med det nuvarande interinstitutionella avtalet.

Bilaga – Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet

Bestämmelserna i bilagan är i stora drag oförändrade jämfört med det nuvarande interinstitutionella avtalet, eftersom de har visat sig vara en god grund för samarbetet mellan institutionerna.

Ändringar införs dock i punkterna 2 och 5 för att specificera att

institutionerna vid årets första budgettrepartsmöte kommer att diskutera finansieringsprioriteringarna för budgeten för det kommande budgetåret, med beaktande av unionens politiska prioriteringar som fastställts av institutionerna i relevanta dokument. Syftet med diskussionerna är att ge underlag till budgetförfarandet och undersöka hur prioriteringarna bäst kan återspeglas i nästa budget.

I kommissionens förslag till budgetförslag bör unionens faktiska finansieringsbehov i linje med unionens politiska prioriteringar beskrivas.

2025/0571 (APP)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den fleråriga budgetramen 2028–2034

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande 14 ,

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, 

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)I beaktande av behovet av tillräcklig förutsebarhet för att det ska gå att förbereda och genomföra investeringar på lång sikt bör den fleråriga budgetramen (budgetramen) löpa över sju år med början den 1 januari 2028.

(2)Enligt artikel 312.1 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionens årliga budget (budgeten) respektera den fleråriga budgetramen.

(3)Budgetramen bör inte ta hänsyn till utgiftsposter i budgeten som finansieras via inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2024/2509 15 (budgetförordningen).

(4)Budgetramen bör upprättas i 2025 års priser. Det bör också fastställas regler för årliga tekniska justeringar av budgetramen för att räkna om taken för åtagandebemyndiganden, taket för betalningsbemyndiganden och andra belopp som fastställs i denna förordning. Justeringen av löpande priser bör göras med hänsyn till de senaste uppgifterna och prognoserna om unionens BNP-deflator från kommissionen som är tillgängliga när den årliga tekniska justeringen görs.

(5)De årliga taken för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och de årliga taken för betalningsbemyndiganden som fastställs i denna förordning bör respektera de tillämpliga tak för egna medel som fastställs i enlighet med det gällande rådsbeslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel, vilket har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (beslutet om egna medel).

(6)Om de garantier som avsätts i budgeten för ekonomiskt stöd till medlemsstaterna eller Ukraina i enlighet med artikel 223.1 i budgetförordningen behöver tas i anspråk bör det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen, men utan att taket för egna medel överskrids.

(7)Särskilda bestämmelser bör fastställas för att säkerställa att åtagandebemyndiganden är tillgängliga under perioden för innehållande när åtgärder avseende innehållande av åtaganden avseende unionsmedel antas i enlighet med artikel 5.1 b i och ii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten 16 . De bestämmelserna bör respektera den tidsfrist på n+2 som fastställs i den förordningen.

(8)Unionen bör i fullgörandet av sina skyldigheter enligt artikel 323 i EUF-fördraget ha största möjliga flexibilitet. Det är lämpligt att inrätta särskilda instrument som gör det möjligt att föra upp anslag utöver taken i budgetramen som en del av de avsättningar som krävs för ett smidigt årligt budgetförfarande.

(9)Särskilda bestämmelser bör införas för att göra det möjligt att föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten utöver budgetramens tak i fall där det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.

(10)Unionen kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det krävs och orubbligt hjälpa landet på dess väg mot anslutning till unionen. Omfattningen av de skador i Ukraina som Rysslands anfallskrig har orsakat gör att det krävs betydande och flexibelt stöd för att upprätthålla den ukrainska statens funktioner och tillhandahålla offentliga tjänster, samt att stödja landets återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. I detta syfte fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] 17 [Europa i världen] en särskild ram för bistånd, snabb återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av landet för att mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering samt för att underlätta Ukrainas anpassning till unionens normer och värden på landets väg mot anslutning till unionen.

(11)Stödet till Ukraina enligt förordning (EU) [XXX] [Europa i världen] bör vara flexibelt så att det kan ges i lämplig form och i lämplig omfattning. Stödet bör ges i form av lån, icke-återbetalningspliktigt stöd samt avsättningar för budgetgarantier. Inom ramen för den förordningen bör det för den del av stödet som ges till Ukraina i form av lån vara möjligt att mobilisera de nödvändiga anslagen i unionens budget utöver taken i budgetramen för ekonomiskt stöd till Ukraina som är tillgängligt fram till slutet av 2034. För den del av stödet till Ukraina inom ramen för Europa i världen som ges i form av icke återbetalningspliktigt stöd och avsättningar för budgetgarantier bör anslag avsättas genom ett nytt tematiskt särskilt instrument, kallat Ukrainareserven. Åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden bör mobiliseras årligen inom ramen för budgetförfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget utöver budgetramens tak för åtagande- och betalningsbemyndiganden.

(12)För ett förutsägbart stöd till Ukraina inom ramen för förordning (EU) [XXX] [Europa i världen] och en ordnad utgiftsutveckling är det lämpligt att fastställa de högsta belopp som får göras tillgängliga årligen för Ukrainareserven under hela budgetramens löptid.

(13)Icke-tematiska särskilda instrument är nödvändiga för att skapa flexibilitet för varje rubrik i budgetramen efter behov och för att underlätta budgetförfarandet. Det samlade marginalinstrumentet bör göra det möjligt att omfördela marginaler som är tillgängliga under taken för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden mellan budgetår och, vad gäller åtagandebemyndiganden, mellan rubriker i budgetramen, utan att överskrida budgetramens tak för åtagande- och betalningsbemyndiganden totalt sett under budgetramens löptid. I linje med sund ekonomisk förvaltning och försiktig budgetering bör utnyttjande av marginaler från innevarande och framtida budgetår endast ske i sista hand.

(14)Flexibilitetsmekanismen bör vara tillgänglig för att göra det möjligt att finansiera specifika oförutsedda utgifter ett givet budgetår. Flexibilitetsmekanismen bör bestå av ett fast belopp, av inkomster som uppbärs till följd av genomförandet av unionens politik, såsom böter, andra sanktioner och upplupen ränta eller annan inkomst som de genererat och som åläggs av unionsinstitutionerna, och av tillbakadragna anslag, utom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, med undantag för belopp som gjorts disponibla på nytt i enlighet med särskilda regler om att på nytt göra anslag som motsvarar tillbakadraganden disponibla.

(15)Utvidgningen av unionen är en strategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa och stärker unionens förmåga att hantera globala utmaningar. Det är nödvändigt att föreskriva att budgetramen måste revideras om nya medlemsstater ansluter sig till unionen.

(16)Det är också nödvändigt att föreskriva att budgetramen måste revideras om fördragen ändras på ett sätt som får budgetkonsekvenser, om Cypern återförenas eller om omständigheterna så kräver för att säkerställa att budgetramen respekterar taket för egna medel.

(17)Kommissionen bör senast den 1 juli 2033 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande budgetramen börjar gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 1
Flerårig budgetram

I denna förordning fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2028–2034 (budgetramen).

Artikel 2
Iakttagande av budgetramens tak

1.Europaparlamentet, rådet och kommissionen (institutionerna) ska under varje budgetförfarande och när unionens årliga budget (budgeten) genomförs för det berörda året, iaktta de årliga utgiftstak som anges i bilaga I (taken i budgetramen).

2.Om det är nödvändigt att utnyttja resurserna från de särskilda instrument som föreskrivs i artiklarna 6 och 8 ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver de relevanta taken i budgetramen.

Om det är nödvändigt att använda medel från det samlade marginalinstrument som fastställs i artikel 7 ska åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden föras upp i budgeten utöver relevanta tak i budgetramen för ett givet år.

3.Om det är nödvändigt att ta i anspråk en garanti för ekonomiskt stöd till medlemsstater som godkänts i enlighet med artikel 223.1 i budgetförordningen ska det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken i budgetramen.

Om det är nödvändigt att ta i anspråk en garanti för ekonomiskt stöd till Ukraina som godkänts i enlighet med artikel 223.1 i budgetförordningen ska det nödvändiga beloppet mobiliseras utöver taken i budgetramen.

Artikel 3
Iakttagande av taket för egna medel

1.För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som krävs, efter årlig justering och med beaktande av andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i det gällande rådsbeslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, vilket har antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (beslutet om egna medel).

2.Taken i budgetramen ska i nödvändiga fall sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel inte överskrids.

Kapitel 2
Justeringar av budgetramen och särskilda bestämmelser

Artikel 4
Tekniska justeringar

1.Varje år ska kommissionen inför budgetförfarandet för år n+1 göra följande tekniska justeringar av budgetramen:

a)Omräkning av taken och av samlade åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden till priserna år n+1.

b)Beräkning av tillgänglig marginal under det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel.

c)Beräkning av den samlade marginal för åtaganden som avses i artikel 7.1 a.

d)Beräkning av justeringen av taket för betalningsbemyndiganden inom ramen för den samlade marginalen för betalningar enligt artikel 7.1 b.

e)Beräkning av den marginal för oförutsedda utgifter som avses i artikel 7.1 c.

f)Beräkning av de belopp som ska göras tillgängliga för flexibilitetsmekanismen enligt artikel 8 2, första stycket a och b.

2.Kommissionen ska med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) och priserna och på grundval av senast tillgängliga ekonomiska uppgifter och prognoser utföra de tekniska justeringar som avses i punkt 1 enligt följande:

(a)Om inflationen år n+1 beräknas vara lika med eller över 1 % och lika med eller under 3 % ska de tekniska justeringarna göras på grundval av en fast deflator på 2 % per år.

(b)Om inflationen år n+1 beräknas understiga 1 % eller överstiga 3 % ska de tekniska justeringarna göras på grundval av den prognostiserade inflationen.

3.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringar som avses i punkt 1 och de underliggande ekonomiska prognoserna.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 9–12 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda året, vare sig under det året eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.

Artikel 5
Bestämmelser om åtgärder kopplade till en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget

1.Vid antagande av åtgärder rörande innehållande av åtaganden avseende unionsmedel i enlighet med artikel 5.1 b i och ii i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 ska de innehållna åtagandebemyndigandena automatiskt överföras till budgeten för de följande åren.

2.Anslag för budgetår n får inte överföras till budgeten efter år n+2.

Kapitel 3
Särskilda instrument

Artikel 6
Ukrainareserven

1.Ukrainareserven får tas i anspråk uteslutande i syfte att finansiera utgifter för Ukraina enligt [förordning (EU) XXXX/XX] [Europa i världen].

2.Ukrainareserven får inte överstiga 88,9 miljarder EUR i 2025 års priser för perioden 2028–2034. Det årliga belopp som utnyttjas i Ukrainareserven under ett givet år får inte överstiga 13,5 miljarder EUR i 2025 års priser. Outnyttjade delar av det årliga beloppet under ett visst år får användas under de följande åren fram till och med 2034.

3.Ukrainareserven får tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Artikel 7
Samlat marginalinstrument

1.Det samlade marginalinstrumentet ska omfatta följande:

a)Från och med 2029, marginaler som fortfarande är tillgängliga under taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för år n-1, vilka ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden åren 2029–2034 (samlad marginal för åtaganden).

b)Från och med 2029, mellanskillnaden mellan verkställda betalningar och betalningstaket i budgetramen för år n-1, för att justera upp betalningstaket för åren 2029–2034 (samlad marginal för betalningar).

c)I sista hand, ytterligare belopp som får göras tillgängliga utöver taken i budgetramen under ett givet år för åtagande- eller betalningsbemyndiganden, eller bådadera, beroende på omständigheterna, förutsatt att de helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för innevarande eller kommande budgetår när det gäller åtagandebemyndiganden, och helt och hållet räknas av mot marginalerna under betalningstaket för kommande budgetår när det gäller betalningsbemyndiganden (marginalen för oförutsedda utgifter).

2.Den samlade marginalen för åtaganden får tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.

3.Uppjusteringen inom ramen för den samlade marginalen för betalningar ska utföras av kommissionen med början 2029, som en del av den tekniska justering som avses i artikel 4.

Alla uppjusteringar inom ramen för den samlade marginalen för betalningar ska motsvaras av en lika stor sänkning av betalningstaket för år n-1.

4.Marginalen för oförutsedda utgifter får tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget som instrument i sista hand för att reagera på oförutsedda situationer.

Belopp får endast mobiliseras från marginalen för oförutsedda utgifter om de belopp som är tillgängliga enligt punkt 1 a och b, beroende på vad som är tillämpligt, inte är tillräckliga.

Marginalen för oförutsedda utgifter får under ett givet år inte överstiga 0,04 % av unionens bruttonationalinkomst, beräknad i den årliga tekniska justering som avses i artikel 4. 

De avräknade beloppen ska inte mobiliseras vidare inom budgetramen.

5.Utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet under ett givet år får inte medföra att de tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel överskrids.

Artikel 8
Flexibilitetsmekanismen

1.Flexibilitetsmekanismen får användas för att under ett givet budgetår finansiera särskilda oförutsedda utgifter för åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker i budgetramen.

2.Flexibilitetsmekanismen ska göras tillgänglig utöver de tak som fastställs i budgetramen för åren 2028–2034 och ska omfatta ett årligt belopp på 2 000 miljoner EUR i 2025 års priser och, från och med 2029, följande ytterligare belopp: 

a)Ett belopp som motsvarar inkomster från böter, andra sanktioner, samt upplupen ränta eller annan inkomst som de genererat, som åläggs av unionsinstitutionerna i enlighet med artikel 107.2 i budgetförordningen och som förs upp i budgeten för år n-2, efter avdrag för det belopp för år n-2 som avses i artikel 141.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.

b)Ett belopp som motsvarar tillbakadraganden av anslag, andra än externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som utförts under år n-2, med undantag för tillbakadragna belopp som på nytt har gjorts disponibla i enlighet med de särskilda regler om att göra anslag disponibla som avses i artikel 15 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning [(EU) XXXX/XX] [Nationella och regionala partnerskapsfonden].

Kommissionen ska varje år, som en del av de tekniska justeringar som avses i artikel 4, beräkna de tillgängliga beloppen på grundval av första stycket a och b i denna punkt.

3.Flexibilitetsmekanismen får tas i anspråk av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.

Outnyttjade delar av det tillgängliga beloppet under ett givet år får mobiliseras under de följande åren fram till och med 2034.

Kapitel 4
Revidering av budgetramen

Artikel 9
Revidering av budgetramen för att säkerställa iakttagande av taket för egna medel

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10, 11 och 12 får budgetramen, när så krävs i enlighet med artikel 3.2, revideras förutsatt att det tak för egna medel som fastställs i beslutet om egna medel inte överskrids.

2.Som allmän regel gäller att varje förslag om revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för det år eller det första av de år som revideringen avser.

3.Varje revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska bibehålla ett lämpligt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Artikel 10
Revidering i händelse av fördragsändringar

I händelse av fördragsändringar som påverkar budgeten ska motsvarande revidering göras av budgetramen.

Artikel 11
Revidering i händelse av anslutning av nya medlemsstater till unionen

Om nya medlemsstater ansluter sig till unionen ska budgetramen revideras i enlighet med de relevanta anslutningsfördragen i beaktande av de utgiftskrav som följer av anslutningen till unionen.

Artikel 12
Revidering i händelse av Cyperns återförening

I händelse av Cyperns återförening ska budgetramen revideras för att ta hänsyn till den samlade lösningen av Cypernfrågan och de extra finansieringsbehov som följer av återföreningen.

Kapitel 5
Slutbestämmelser

Artikel 13
Övergång till nästa budgetram

Kommissionen ska senast den 1 juli 2033 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.

Artikel 14
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).
(2)    Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28).
(3)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2496 av den 15 december 2022 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 325, 20.12.2022, s. 11).
(4)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2023) 336 final, 20.6.2023).
(5)    Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2023) 337 final, 20.6.2023).
(6)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2024/765 av den 29 februari 2024 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L, 2024/765, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/765/oj .
(7)    COM(2025) 572 final, 16.7.2025.
(8)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – XXXXXXXX, COM(2025) 570, 16.7.2025.
(9)    COM(2025) 574 final, 16.7.2025.
(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2092/oj
(11)    COM(2025) 551 final, 16.7.2025.
(12)    Kommissionen kommer i god tid att föreslå en ändring av budgetförordningen som förlänger behandlingen av negativa inkomster enligt artikel 48.2 efter 2027.
(13)    Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetkontroll av nya förslag som grundar sig på artikel 122 i EUF-fördraget och som kan medföra betydande konsekvenser för unionens budget (2020/C 444 I/05), EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 5.
(14)    EUT C , , s. .
(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj . 
(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2092/oj).
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] [Europa i världen] av den [XXX] (EUT XXX, ELI...).
Top

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 571 final

BILAGA

till förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om den fleråriga budgetramen 2028–2034


BILAGA

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (EU-27)

(i miljoner EUR (2025 års priser))

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Totalt
2028–2034

1. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

jordbruk, välstånd i landsbygdsområden och marina områden

och säkerhet

153 681

148 610

143 153

138 137

132 563

119 607

110 652

946 404

2. Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet

63 017

75 108

75 335

77 530

77 141

77 416

76 658

522 205

3. Europa i världen

23 138

23 213

23 166

27 174

31 132

31 103

31 074

190 000

4. Administration

14 083

14 397

14 746

14 980

15 205

15 415

15 621

104 447

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

253 919

261 328

256 400

257 822

256 041

243 541

234 005

1 763 056

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

254 393

277 805

269 054

259 983

241 498

234 421

223 815

1 760 969

(i miljoner EUR (löpande priser, 2 % deflator))

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Totalt
2028–2034

1. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

jordbruk, välstånd i landsbygdsområden och marina områden

och säkerhet

163 088

160 860

158 053

155 565

152 274

140 140

132 240

1062 220

2. Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet

66 875

81 300

83 176

87 312

88 611

90 706

91 614

589 594

3. Europa i världen

24 555

25 127

25 578

30 603

35 761

36 442

37 137

215 203

4. Administration

14 945

15 584

16 281

16 870

17 466

18 062

18 669

117 877

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

269 463

282 871

283 088

290 350

294 112

285 350

279 660

1 984 894

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

269 964

300 706

297 058

292 784

277 406

274 662

267 480

1 980 060



BILAGA

Top