52025PC0545

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 545 final

2025/0545(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter

{SEC(2025) 590 final} - {SWD(2025) 590 final} - {SWD(2025) 591 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

För skapa transparens och möjliggöra ansvarsutkrävande, samt för att säkerställa att varje euro används ändamålsenligt och effektivt, är det mycket viktigt att tydlig och tillförlitlig information om hur unionens budget (budgeten) används och vad den uppnår blir tillgänglig utan onödigt dröjsmål. Det ger EU-medborgarna bättre valuta för pengarna, eftersom budgetens verkliga värde ligger i dess konkreta effekter ute på fältet. Dessa uppgifter är även viktiga för beslutsfattandet för att stärka kopplingen mellan budgeten och EU:s politiska prioriteringar.

Prestationsramen för 2021–2027 har moderniserats, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Det nuvarande systemet bygger på en mosaik av programspecifika bestämmelser som ibland är komplicerade och inkonsekventa. Detta leder till en tung administrativ börda för medlemsstater, genomförandepartner och bidragsmottagare och gör det svårt att få en mer heltäckande översikt över budgetens prestation.

Till att börja med är reglerna för tillämpning av vissa övergripande principer, t.ex. principen om att ”inte orsaka betydande skada” (DNSH-principen) och jämställdhetsprincipen, heterogena. Genom förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (budgetförordningen) infördes dessutom krav som måste beaktas vid utformningen av den nya prestationsramen. Den kräver att alla program och verksamheter genomförs så att de uppnår sina fastställda mål, när så är möjligt och lämpligt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, utan att orsaka betydande skada för uppnåendet av miljömål (DNSH-principen), med respekt för arbets- och anställningsvillkor och med beaktande av jämställdhetsprincipen, och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

Vissa nyckelprioriteringar är tvärgående och gäller samtliga politikområden. De bör därför integreras i budgeten. Det betyder att dessa politiska prioriteringar måste införlivas i alla skeden av den politiska cykeln för de relevanta programmen, inklusive programplanering och genomförande. Denna förordning tar även upp behovet av att stödja vissa övergripande politikområden.

Det finns flera sätt att spåra budgetutgifter, med över 5 000 heterogena och icke-aggregerbara indikatorer som kan användas för att övervaka budgetens prestation eftersom olika program omfattas av olika system. Denna fragmentering skapar betydande administrativa bördor för alla berörda parter och gör det svårt för kommissionen att sammanställa uppgifter och ge en heltäckande översikt över hur medlen fördelas och hur dessa medel fungerar på EU-budgetnivå, vilket begränsar i vilken utsträckning prestationsinformation kan vägleda genomförandet av EU:s budget och den roll den spelar i beslutsprocessen.

I budgetförordningen fastställs även ett antal krav avseende utformningen av och behovet av aggregering av prestationsindikatorer för EU:s budgetprogram och krav på transparens vid offentliggörandet av uppgifter om bidragsmottagare och insatser som stöds av EU-budgeten.

Man skulle slutligen kunna skapa större transparens genom att på en enda webbplats samla uppgifter om budgetens genomförande och prestation samt information om finansieringsmöjligheter inom ramen för budgeten (t.ex. tillgängliga ansökningsomgångar för potentiella bidragsmottagare), information som i dag är utspridd på flera onlineportaler. Att ge potentiella bidragsmottagare enklare tillgång till dessa finansieringsmöjligheter, som omfattar alla förvaltningsmetoder, kommer att bidra till att maximera budgeteffekten och det stöd den ger, särskilt för EU:s konkurrenskraft.

Den fleråriga budgetramen efter 2027 erbjuder en viktig möjlighet att ta itu med dessa utmaningar. Denna förordning syftar till att inrätta en enda förstärkt ram för spårning av budgetutgifter och prestationer från och med den fleråriga budgetramen efter 2027 på ett sätt som är enklare, mer konsekvent och mindre betungande än vad som för närvarande är fallet. Detta kommer att bidra till en prestationsbaserad strategi, maximera kapaciteten att uppnå resultat i fråga om politiska prioriteringar och effektivt bedöma budgetens prestation och samtidigt leda till ökad transparens och ansvarsutkrävande, säkerställa överensstämmelse med kraven i budgetförordningen och sänka de administrativa kostnaderna för medlemsstaterna, genomförandepartnerna och bidragsmottagarna.

De viktigaste målen med förslaget kan sammanfattas på följande sätt:

–Enhetliga bestämmelser för stöd till övergripande principer i EU:s budget (t.ex. DNSH-principen och jämställdhetsprincipen), vilket minskar komplexiteten för bidragsmottagarna och ökar samstämmigheten i EU:s åtgärder.

–Effektivisera och harmonisera systemet för övervakning av EU:s utgifter och budgetens prestation, vilket möjliggör aggregering av uppgifter för olika program, ökning av transparensen och minskning av kostnaderna för berörda parter.

–Harmonisera och rationalisera rapporteringen av prestationsinformation och tillhandahållandet av information om finansieringsmöjligheter i hela EU-budgeten, öka transparensen för berörda parter och underlätta tillgången till EU-finansiering för potentiella bidragsmottagare.

Alla dessa mål måste genomföras i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och utan att äventyra uppnåendet av ett programs eller en verksamhets mål, i enlighet med budgetförordningen. Genomförandet av dem förväntas minska den administrativa bördan och kostnaderna för mottagare av stöd från unionens budget, medlemsstater, partnerländer, genomförandepartner och EU-institutioner med minst 25 %, i linje med åtagandet i konkurrenskraftskompassen om att minska kostnaderna i samband med administrativa bördor. Det förväntas bidra på ett betydande sätt till kommissionens åtagande om att under innevarande mandatperiod förenkla reglerna och minska de administrativa bördorna med 35 % för små och medelstora företag.

I denna förordning fastställs även gemensamma regler som gäller hela budgeten på andra områden, såsom utvärdering av program och verksamheter, samt regler om information, kommunikation och synliggörande.

1. Harmonisering av bestämmelserna i EU:s budget när det gäller övergripande principer

I denna förordning föreslås enhetliga bestämmelser i EU:s budgetprogram om tillämpning av övergripande principer som DNSH-principen och jämställdhetsprincipen, när så är möjligt och lämpligt och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i enlighet med budgetförordningen.

Förordningen stöder även ett konsekvent genomförande av den jämställdhetsprincip som fastställs i budgetförordningen och säkerställer att jämställdhetsbudgeteringen stärks för nästa fleråriga budgetram genom bättre regler för programplanering och övervakning. Jämställdhet ingår som ett specifikt mål för program för vilka det bedöms vara särskilt relevant och lämpligt. Särskilda jämställdhetsbestämmelser har även införlivats i utformningen av programmen, till exempel genom att kräva att medlemsstaterna visar hur deras nationella och regionala partnerskapsplaner bidrar till jämställdhet eller genom att inkludera denna aspekt i förfarandet för utvärdering av ansökningsomgångar för program med direkt förvaltning där så är lämpligt. Genom denna förordning kodifieras metoden för att spåra jämställdhet på grundval av ett system med jämställdhetspoäng. Prestationsindikatorna kommer i relevanta fall att fördelas på kön i enlighet med budgetförordningen. Ramen för spårning av enskilda utgifter och prestationer kommer även att göra det möjligt att bättre mäta budgetens bidrag till jämställdheten.

Förordningen kommer även att stödja socialpolitiken i alla EU-program genom särskilda bestämmelser som syftar till att säkerställa att program och verksamheter genomförs med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell lagstiftning, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal samt för att spåra budgetens bidrag till uppnåendet av sociala mål.

2. Effektivisering av övervakningen av EU-budgetens prestation: ett gemensamt system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation

Prestationsramen kommer att baseras på ett enda system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation som består av en harmoniserad förteckning över interventionsområden (dvs. typer av verksamheter) som omfattar alla verksamheter som får stöd från budgeten. Systemet kommer att göra det möjligt att uppskatta budgetbidraget till olika politikområden, t.ex. begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och sociala mål, med hjälp av EU-koefficienter baserade på ett trenivåsystem, där antingen 0 %, 40 % eller 100 % tilldelas ett visst interventionsområde.

Förordningen innehåller även en standardiserad uppsättning prestationsindikatorer – output- och resultatindikatorer – som är tillämpliga på alla EU:s budgetprogram och är direkt kopplade till förteckningen över interventionsområden. Båda typerna av indikatorer är avgörande för övervakningen av programmens prestations. För ett visst interventionsområde (t.ex. renovering av byggnader för subventionerade bostäder) ger outputindikatorer en inblick i vad programmet direkt finansierar och dess exakta verksamhet (t.ex. antal m² som renoverats) medan resultatindikatorerna spårar effekterna av dessa resultat (t.ex. växthusgasutsläpp som undvikits). För att ge ett annat exempel på forskningsområdet, för interventionsområdet spetsforskning, forskarutbildning och forskningsinfrastruktur, skulle outputindikatorn vara antalet forskare som får stöd, medan resultatindikatorn skulle vara omnämnanden av expertgranskade forskningsresultat.

Det kommer att vara möjligt att använda dessa indikatorer för flera ändamål, till exempel för att analysera prestationer 1 , i samband med finansiering som inte är kopplad till kostnader 2 (t.ex. kommer medlemsstaterna och tredjeländer att fastställa mål i sina planer med hjälp av de på förhand fastställda outputindikatorerna), övervaka genomförandepartner i samband med indirekt förvaltning 3 eller stödja programutvärderingar 4 .

Detta tillvägagångssätt kommer att minska det totala antalet prestationsindikatorer och säkerställa anpassning till de nya kraven i den omarbetade budgetförordningen som kräver aggregering av prestationsindikatorer för alla program.

3. Stärka rapporteringen om prestationsinformation och finansieringsmöjligheter

I förordningen fastställs harmoniserade krav på prestationsrapportering som konsoliderar all information om budgetens prestation i den enda årliga förvaltnings- och prestationsrapporten snarare än flera programspecifika rapporter.

Prestationsinformation kommer att vara tillgänglig för allmänheten via en gemensam webbportal med en resultattavla som visar vad EU-budgeten uppnår. Portalen kommer att visa uppgifter om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten. Den kommer även att fungera som en enda kontaktpunkt som tillhandahåller information om tillgängliga finansieringsmöjligheter och förbättrar transparens och tillgång till information, särskilt för projektansvariga och potentiella bidragsmottagare.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De viktigaste rättsliga bestämmelserna på området spårning av budgetutgifter och prestationer fastställs i budgetförordningen, som denna nya prestationsförordning kommer att komplettera genom att fastställa bestämmelser kopplade till övergripande principer om att inte orsaka betydande skada, arbets- och anställningsvillkor, jämställdhet och prestationsövervakning.

Denna förordning är förenlig med budgetförordningen, där det fastställs att anslagen ska användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, som i sin tur består av tre principer. Sparsamhet (resurser ska ställas till förfogande i rätt tid, i lämplig kvantitet, av lämplig kvalitet och till bästa pris), effektivitet (mellan använda resurser, genomförda åtgärder och måluppfyllelse) och ändamålsenlighet (i vilken utsträckning de fastställda målen uppnås genom de åtgärder som vidtas) 5 .

Enligt budgetförordningen ska program och verksamheter, där så är möjligt och lämpligt, genomföras så att de uppnår sina fastställda mål utan att orsaka betydande skada för uppnåendet av miljömålen (DNSH-principen) och samtidigt respektera arbets- och anställningsvillkor, i linje med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet.

Denna ram är även helt förenlig med resten av paketet med den fleråriga budgetramen 6 , eftersom den fastställer aspekter som gäller för hela budgeten och kompletterar programspecifika rättsakter som inte innehåller några bestämmelser om de aspekter som denna förordning omfattar.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den föreslagna prestationsramen kommer att möjliggöra ökad överensstämmelse med EU:s politiska mål och principer genom att erbjuda en enhetlig ansats när det gäller övergripande principer och politikområden och inrätta ett starkare system för spårning av utgifter och prestationer som bättre kan övervaka hur budgeten stöder EU:s politik. Den tar hänsyn till rapporterings- och spårningsskyldigheter i EU:s befintliga regelverk. Ramen hindrar dessutom inte att kommissionen eventuellt inför andra övervaknings- och rapporteringsinslag, inbegripet relevanta indikatorer, för att mäta effekterna av EU:s politik på olika områden och åtgärder mer allmänt.

Förslaget är även förenligt med kommissionens åtagande om att förenkla genom att minska både den administrativa bördan och rapporteringsbördan.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Antagandet av EU:s allmänna finansiella regler ligger inom ett område där EU har exklusiv befogenhet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget syftar till att förbättra reglerna för spårning och prestation av budgetutgifter genom att göra dem enklare, mer konsekventa och mindre betungande. Åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra detta. Tvärtom har detta förslag en stark förenklingsaspekt. Behovet av en proportionerlig strategi har även beaktats, särskilt när det gäller bestämmelserna om genomförande för varje förvaltningsmetod och de rapporteringskrav som ska ställas på mottagarna av unionsfinansiering.

•Val av instrument

Det lämpligaste verktyget för att genomföra den föreslagna prestationsramen är en enda rättsakt, dvs. en förordning med en enda uppsättning regler om övergripande principer, övervaknings- och rapporteringsbestämmelser.

Denna prestationsförordning kommer att samla de nuvarande prestationsbestämmelserna som är spridda över mer än 50 program under perioden 2021–2027 på en enda plats. Antagandet av förordningen förväntas därför leda till betydande förenklingar för medlemsstater, genomförandepartner, partnerländer, bidragsmottagare och EU-institutioner.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget utarbetades på grundval av ett antal halvtidsutvärderingar av EU:s utgiftsprogram, till exempel inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU.

Dessa utvärderingar belyste de utmaningar som medlemsstaterna, genomförandepartnerna och stödmottagarna står inför när de genomför DNSH-principen. Det handlar bland annat om administrativa bördor som försvårar tillgången till finansiering, potentiella osäkerheter och bristande förutsägbarhet som kan ha en negativ inverkan på konkurrenskraften i viktiga sektorer som får stöd från EU-medel. Utvärderingarna visade även att hanteringen av datauppsättningar med indikatorer var administrativt betungande för EU:s institutioner och bidragsmottagare. Den föreslagna prestationsramen kommer att göra det möjligt att ta itu med dessa frågor.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har aktivt involverat berörda parter i initiativprocessen och samrått med dem om ändamålsenligheten i prestationsramen för EU:s budget för 2021–2027, både genom

–särskilda samråd, bland annat en medborgarpanel om EU:s nya budget, den årliga budgetkonferensen och Tour d’Europe,

–ett öppet offentligt samråd mellan den 12 februari och den 7 maj 2025, baserat på ett webbaserat frågeformulär om de olika aspekterna av EU-budgetens prestation. Frågeformuläret innehöll totalt 34 frågor, med fokus på ändamålsenligheten för ett antal resultatrelaterade verktyg, inbegripet särskilda frågor om jämställdhet och DNSH-principen, och befintliga övervakningsverktyg såsom indikatorer, samt rapporter, resultattavlor och portaler som används för att rapportera prestationsinformation och informera potentiella bidragsmottagare om finansieringsmöjligheter. Totalt svarade 555 berörda parter från 26 medlemsstater och 8 länder utanför EU.

De berörda parternas svar stöder problemdefinitionen av konsekvensbedömningen, särskilt när det gäller utmaningar i samband med jämställdhet, genomförandet av DNSH-principen och övervakning genom indikatorer. Berörda parter bidrog med andra faktorer att beakta i problemdefinitionen, särskilt om vikten av berörda parters delaktighet i prestationsprocesser och behovet av kapacitetsuppbyggnad. Medborgarpanelen lämnade ett antal rekommendationer. Behovet av att förenkla EU:s budgetförfaranden, som för närvarande skapar betydande administrativa bördor och kostnader, var även ett återkommande tema under diskussionerna och togs upp i rekommendationerna, liksom behovet av transparens och ansvarsutkrävande när EU-medel används. En extern utvärdering av reglerna för kommunikation och synliggörande i EU:s finansieringsprogram slutfördes i juni 2025. Dess rekommendationer för ökad samstämmighet, enkelhet, ändamålsenlighet och fokus på europeiskt mervärde beaktas, bland annat när det gäller frågan om ett unikt finansieringsmeddelande tillsammans med det europeiska emblemet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Utarbetandet av konsekvensbedömningen och utkastet till förordning krävde inte konsultstöd men kommissionen grundade sig på en genomgång av tillgänglig litteratur som dokumenterats i konsekvensbedömningsrapporten, t.ex. rapporter och dokument från Europaparlamentet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska jämställdhetsinstitutet etc.

•Konsekvensbedömning

Förslaget åtföljdes av en konsekvensbedömning 7 .

I konsekvensbedömningen identifieras tre möjliga nivåer av harmonisering av prestationsbestämmelser genom ett referensscenario enligt vilket prestationskraven skulle fortsätta att fastställas på programnivå på samma sätt som under perioden 2021–2027, en mellanliggande harmoniseringsnivå och en högre grad av harmonisering av prestationskraven mellan alla program. I konsekvensbedömningen anges tre alternativ inom tre områden.

–Programplanering: Utgångsläge (programspecifika bestämmelser), verksamhetsspecifika regler baserade på harmoniserade krav för olika program (med kalibrerad harmonisering och differentierad operationalisering för varje förvaltningsmetod) och verksamhetsspecifika regler som bygger på fullt harmoniserade krav.

–Övervakning: Utgångsläge (programspecifika bestämmelser för fastställande av spårningsmetoder och prestationsindikatorer), en enda metod för att spåra utgifter genom interventionsområden och en begränsad uppsättning gemensamma obligatoriska prestationsindikatorer (med flexibilitet att anta ytterligare programspecifika prestationsindikatorer) och en enda metod för att spåra utgifter genom interventionsområden och en fullständigt harmoniserad förteckning över prestationsindikatorer för alla program (kopplade till interventionsområden).

–Rapportering: Utgångsläge (programspecifika rapporteringskrav, resultattavlor och portaler), en enda prestationsrapport och en enda portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter (med differentierad operationalisering av den gemensamma portalen för varje förvaltningsmetod eller sektor) och en enda prestationsrapport och en gemensam portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter (med fullt harmoniserad operationalisering av alla förvaltningsmetoder).

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Den föreslagna förordningen utgör inte en översyn av befintlig lagstiftning i strikt mening utan det rekommenderade alternativet är helt i linje med Refit-målen om förenkling och minskning av byråkratin. Förordningen förväntas leda till en betydande minskning av den administrativa bördan och större ändamålsenlighet tack vare den föredragna kombinationen av alternativ som gör det möjligt att uppnå en betydande minskning av regleringskostnaderna. Den betydande minskningen av antalet prestationsindikatorer och inrättandet av en gemensam portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter minskar avsevärt den administrativa bördan för mottagare av EU-medel, såsom företag – inbegripet små och medelstora företag – medlemsstater, genomförandepartner och länder utanför EU som direkt uppnår Refit-målet att minska byråkratin och sänka kostnaderna för berörda parter och därigenom gör det lättare att få tillgång till EU-medel. Den föreslagna ramen kommer särskilt att gynna små och medelstora företag, eftersom de har begränsad personal och kan påverkas oproportionerligt av komplexiteten i kraven på budgetens prestation. Detta kommer i sin tur att öka de små och medelstora företagens tillgång till EU-finansiering.

•Grundläggande rättigheter

Den föreslagna förordningen är förenlig med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och stöder jämställdhetsunionens mål, särskilt jämställdhet mellan könen i EU:s utgiftsprogram. Unionens stöd kommer att genomföras i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2020/2092, i enlighet med artikel 6 i budgetförordningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

På grund av sin övergripande karaktär skapar den föreslagna förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till EU-program och administrativa utgifter.

Sammantaget beräknas den föreslagna förordningen kunna genomföras på grundval av en stabil personalstyrka för kommissionen, jämfört med den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det inför ett antal förenklings- och rationaliseringsåtgärder som förväntas leda till effektivitetsvinster och administrativa besparingar på lång sikt. Dessa potentiella besparingar kan särskilt åstadkommas genom en harmonisering av utgiftsspårning och prestationsindikatorer med hjälp av en gemensam förteckning över interventionsområden och indikatorer som minskar det totala antalet prestationsindikatorer från 5 000 till omkring 700.

Ytterligare effektivitetsvinster förväntas genom förenklingen av programutvärderingarna, där halvtidsutvärderingarna ersätts av en förenklad genomföranderapport med kvantitativa men även kvalitativa belägg för framsteg, och genom konsolideringen av prestationsrapporteringen till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Sammanslagningen av flera resultattavlor och portaler i en gemensam portal (Gemensamma portalen) förväntas även minska de it-resurser som krävs för utveckling och underhåll. Harmoniseringen av kommunikationsbestämmelserna mellan programmen kommer även att minska de resurser som krävs för att synliggöra EU-stödet.

De förväntade långsiktiga vinsterna kommer dock sannolikt att uppvägas av ökade behov på andra områden, såsom de som rör genomförandet och underhållet av den nya utgiftsspårnings- och prestationsramen samt utvecklingen och driften av Gemensamma portalen. Under de första åren kommer kommissionen även att behöva fortsätta att rapportera om den fleråriga budgetramens (2021–2027) prestation, vilket kommer att kräva att vissa befintliga resurser bibehålls. För att tillgodose dessa föränderliga behov kommer kommissionen att vid behov omfördela personal och resurser internt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen bör övervaka att förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer – som ska antas som en del av förordningen – är lämplig för att bedöma eventuella luckor eller brister. Som en begränsande åtgärd bör förordningen innehålla en befogenhet för kommissionen att anta en delegerad akt om översyn av förteckningen, beroende på vad som är relevant, under genomförandet för budgeten efter 2027.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel 1 – Allmänna bestämmelser

Genom förordningen fastställs en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten, inbegripet regler för att säkerställa en gemensam och förenklad tillämpning av DNSH-principen och jämställdhetsprincipen i enlighet med artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, när så är möjligt och lämpligt och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i samma förordning samt andra övergripande principer. Den innehåller även regler för övervakning och rapportering om resultaten av EU:s program och verksamheter, regler för inrättande av en EU-finansieringsportal, regler för utvärdering av program och verksamheter samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla EU-program, till exempel bestämmelser om information, kommunikation och synliggörande (artikel 1).

Kapitel 2 – Övergripande principer

I förordningen fastställs regler för övervakning av budgetens bidrag till klimatmålen och målen för biologisk mångfald samt ett klimat- och miljöutgiftsmål med lämpliga mekanismer för att säkerställa att målet kan uppnås (artikel 4).

I förordningen fastställs gemensamma regler för genomförandet av principen om att ”inte orsaka betydande skada” (artikel 5) genom en enda och förenklad vägledning. I förordningen fastställs även bestämmelser om socialpolitik för att säkerställa att program och verksamheter genomförs med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig lagstiftning och att bidraget från budgeten till socialpolitiken övervakas (artikel 6).

I artikel 7 fastställs regler för genomförandet av jämställdhetsprincipen. Förteckningen över EU-program med jämställdhetsrelevans finns i bilaga IV som kommissionen har befogenhet att ändra genom en delegerad akt. I förordningen fastställs även en jämställdhetsmetod som bygger på tre verksamhetskategorier och motsvarande jämställdhetspoäng som ska stödjas av teknisk vägledning från kommissionen.

Kapitel 3 – Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram, övervakningsrapportering, utvärdering och transparens

I förordningen fastställs en budgetsutgiftsspårnings- och prestationsram som huvudsakligen bygger på en gemensam förteckning över interventionsområden, EU-koefficienter som tilldelas interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden, och prestationsindikatorer (output och resultat) för varje interventionsområde, som anges i bilaga I (artikel 8). Det innehåller även bestämmelser om övervakning av genomförandet av de program som finansieras genom budgeten (artikel 9), om kommissionens utvärderingar (artikel 10) och om medlemsstaternas utvärderingar inom ramen för program som genomförs genom delad förvaltning (artikel 11).

Genom artikel 12 inrättas en offentlig webbplats (Gemensamma portalen) med information om budgetens ekonomiska genomförande och prestation, om mottagare av medel som finansieras genom budgeten i enlighet med artiklarna 38 och 142.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, om insatser med hög potential som har fått särskilda utmärkelser eller ett emblem för excellens, om pågående och kommande ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som finansieras genom budgeten samt om rådgivnings- och företagsstödtjänster som finansieras genom budgeten, men som samtidigt erbjuder en plattform där projektansvariga kan presentera insatser för potentiella investerare.

Kapitel 4 – Genomförande

I kapitel 4 fastställs regler om övergripande principer och prestationsövervakning när det gäller planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer (artiklarna 13 och 14). I artikel 14 fastställs regler enligt vilka varje medlemsstat ska ha ett övervaknings- och rapporteringssystem för att övervaka prestation och automatiskt överföra information om utgiftsspårnings- och prestationsramen, bland annat genom att tilldela relevanta interventionsområden och prestationsindikatorer till varje åtgärd i planen i fråga. I förordningen fastställs även regler om prestationsövervakning och prestationsrapportering och tillhandahållande av information om finansieringsmöjligheter i planer som utarbetas av tredjeländer (artikel 15).

I artikel 16 fastställs regler för genomförande inom ramen för direkt förvaltning, till exempel att jämställdhet inkluderas i de kriterier som används för att utvärdera förslag, när så är möjligt och lämpligt, och att minst ett interventionsområde tilldelas stödberättigande verksamheter i arbetsprogrammen. I artikel 17 fastställs regler för genomförande inom ramen för indirekt förvaltning, till exempel att säkerställa att åtgärder som ska finansieras genom indirekt förvaltning av personer eller organ som förvaltar EU-medel så att de uppfyller kraven i artikel 33.2 d–f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Kapitel 5 – Kommunikation, skydd av personuppgifter och slutbestämmelser

I artikel 18 fastställs gemensamma regler för information, kommunikation och synliggörande av EU-stöd. EU:s emblem ska användas i enlighet med bilaga V som kommissionen har befogenhet att ändra genom en delegerad akt. I artikel 19 fastställs reglerna för behandling av personuppgifter i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen. I förordningen fastställs även regler för utövandet av delegeringen som ger kommissionen befogenhet att anta relevanta delegerade akter (artikel 20) och om förordningens ikraftträdande och tillämpning (artikel 21).

2025/0545 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.1 a,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande 8 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet 9 , och

av följande skäl:

(1)Syftet med denna förordning är att fastställa inslagen i en ram för att spåra både utgifter och prestationer som, beroende på den specifika genomförandemetoden, kan tillämpas på genomförandet av utgifter och som kompletterar reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 10 om finansiella regler för unionens allmänna budget (budgeten), vilka är en del av de finansiella regler som avses i artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det bör i synnerhet fastställas regler för övervakningen av budgetutgifter, för övervakningen och rapporteringen av unionens programs och verksamheters prestationer samt för utvärderingen av dessa program och verksamheter. Ett annat syfte med denna förordning är att fastställa gemensamma regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att ”inte orsaka betydande skada” och principen om jämställdhet. samt av andra gemensamma regler som är tillämpliga på budgeten i dess helhet, till exempel regler för inrättandet av en gemensam portal, samt regler om information, kommunikation och synliggörande. Kommissionen kan införa andra inslag i övervakningen och rapporteringen, till exempel relevanta indikatorer, för att mäta effekterna av unionens politik på olika områden och åtgärder mer allmänt.

(2)Syftet med utgiftsspårning är att säkerställa transparens och ansvarsutkrävande genom att övervaka hur medlen i unionens budgetprogram används för olika kategorier av verksamheter. Övervakningen utgår främst från budgetåtagandena, vilka är oberoende av programmens genomförandemodell och hur medlen betalas ut till bidragsmottagarna.

(3)Prestationsramen för budgeten är de regler som syftar till att övervaka uppnådda resultat och som är grundläggande för att säkerställa att budgeten genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och därmed respekterar principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(4)I sitt meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU 11 fastställer kommissionen mål som syftar till förenkling, bland annat ett mål om att minska den administrativa bördan med minst 25 % för alla företag och med minst 35 % för små och medelstora företag. En enhetlig utgiftsspårnings- och prestationsram som omfattar alla unionsprogram bör inrättas för att bidra till en sådan förenkling genom att minska de administrativa kostnaderna för ramens genomförande för kommissionen, medlemsstaterna, tredjeländer, genomförandepartner och bidragsmottagare. För att uppnå förenklingsmålet bör framför allt mottagarnas rapporteringsskyldigheter förbli proportionella för alla budgetgenomförandemetoder. Förenklingen bör återspeglas i alla relevanta dokument, såsom arbetsprogram och avtal. Kommissionens rapportering om budgetens prestation bör dessutom effektiviseras och förenklas.

(5)En effektivare tillämpning, när så är möjligt och lämpligt, av principen om att ”inte orsaka betydande skada” i enlighet med artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör baseras på en gemensam och enkel vägledning. Kommissionen bör tillhandahålla en sådan teknisk vägledning senast den 1 januari 2027. Vägledningen bör bygga på de övergripande principerna om tydlighet, förenkling och proportionalitet och beakta principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet samt uppnåendet av programmets eller instrumentets fastställda mål i linje med unionens politiska prioriteringar. Den bör ta vederbörlig hänsyn till det starka skydd för människors hälsa och miljön som föreskrivs i den befintliga EU-lagstiftningen och till vikten av att undvika en överlappning av dessa krav.

(6)Eftersom de ekonomiska, finansiella och samhälleliga kostnaderna till följd av klimatförändringar och miljöförstöring ökar är det mycket viktigt med satsningar på utfasning av fossila bränslen, klimatresiliens, cirkulär ekonomi, vattenresiliens och den naturliga miljön. Det är särskilt viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas förmåga att förutse, förbereda sig inför och reagera på kriser, katastrofer och effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser och att skydda investeringarna i EU:s budget. Införandet av ny innovativ teknik och nya innovativa lösningar som stärker klimatresiliensen kommer samtidigt att stärka EU-företagens konkurrensförmåga genom att inte bara förbättra deras anpassningsförmåga och klimatresiliens, utan även skapa nya exportmöjligheter.

(7)Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ett svar på de sociala utmaningarna i Europa och för att säkerställa att ingen lämnas utanför. Ett system bör inrättas för att säkerställa en systematisk och transparent övervakning av budgetens bidrag till dessa sociala mål inom unionen. Det är särskilt viktigt att främja sociala rättigheter och rättvisa arbets- och anställningsvillkor i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och i enlighet med artikel 9 i EUF-fördraget och artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, där det fastställs att program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt, ska genomföras med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell rätt, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal.

(8)Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. I artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 fastställs därför att program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt, ska genomföras med beaktande jämställdhetsprincipen i enlighet med en lämplig metod för jämställdhetsintegrering. En gemensam uppsättning regler bör därför fastställas i denna förordning för att genomföra jämställdhetsprincipen på ett konsekvent sätt. Det bör i denna förordning i synnerhet fastställas en metod för jämställdhetsintegrering som utgår från den metod som kommissionen utarbetade för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, och som användes för första gången för budgetåret 2021, i syfte att mäta utgifter som bidrar till jämställdhet genom ett poängsystem baserat på målen för de verksamheter som får stöd inom unionsprogram. Kommissionen bör ge ytterligare vägledning för att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna princip. Det bör i denna förordning även anges vilka uppgifter som samlas in i samband med prestationsindikatorer som, när så är möjligt och lämpligt, bör vara könsuppdelad.

(9)Upprättandet och genomförandet av budgeten måste följa bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 12 i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid genomförandet av budgeten måste medlemsstaterna och kommissionen dessutom säkerställa överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i enlighet med artikel 51 i stadgan och respektera unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget som är relevanta vid genomförandet av budgeten, inbegripet principerna om rättsstaten, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(10)Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garanterar rätten till oberoende, social och yrkesmässig integration och deltagande i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Unionen är vidare part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, enligt vilken skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i all politik och alla program. Budgeten bör därför säkerställa ett ändamålsenligt främjande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning och deras lika möjligheter samt, när så är möjligt och lämpligt, ha som mål att undanröja eventuella ojämlikheter. Program och verksamheter bör i synnerhet ha som mål att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i alla infrastrukturer, produkter och tjänster, inbegripet i den bebyggda miljön, inom transport och i information och kommunikation, vilket innefattar informations- och kommunikationsteknik. De bör även ha som mål att stödja ett självständigt boende och främja övergången från särskilda boenden eller institutionsvård till familje- och samhällsbaserade tjänster och stöd.

(11)I linje med unionens strategiska ambition att uppnå digital suveränitet och stärka sin ekonomiska och sociala resiliens bör prestationsramen främja framsteg mot de digitala målen och den digitala omvandlingen, inbegripet utveckling och införande av hållbar och resilient digital infrastruktur, höghastighetsuppkoppling, brett införande av avancerad digital teknik, såsom AI, på företag och i offentlig förvaltning och stärka de digitala färdigheterna i hela Europa. Vid utformningen och genomförandet av programmen bör hänsyn därför tas till deras bidrag till den digitala omvandlingen och införandet av avancerad digital teknik, samtidigt som nationella särdrag och nationella befogenheter respekteras. Denna förordning underlättar spårning av digitala utgifter i linje med målen för det digitala decenniet 13 genom att integrera de centrala interventionsområden som är relevanta för digitalisering i det gemensamma politikområdet digital teknik och infrastruktur. Detta politikområde skulle omfatta de allra flesta av de utgifter som är relevanta för det digitala decenniet och därmed göra det möjligt att övervaka merparten av utgifterna för denna viktiga prioritering.

(12)De ekonomiska, finansiella och sociala kostnaderna till följd av klimatförändringar, naturkatastrofer, hälsokriser, tekniska olyckor, framväxande säkerhetshot och andra störningar ökar. Det är viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas förmåga att förutse, förbereda sig inför och reagera på kriser, katastrofer och klimatförändringarnas effekter, att skydda investeringarna i EU:s budget och att stärka den inre säkerheten. Inbyggd beredskap och klimatresiliens bör därför säkerställa att relevanta program och verksamheter stöder reformer och investeringar som stärker katastrof- och krishanteringen, investerar i klimatresiliens, ökar motståndskraften för centrala samhällsfunktioner och bygger upp mer resilienta, säkra och förberedda samhällen, i linje med målen i EU:s strategi för en beredskapsunion 14 , ProtectEU-strategin 15 och EU:s skyldighet enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/1119 16 (EU:s klimatlag) att minska sårbarheten för klimatförändringar.

(13)För att säkerställa överensstämmelse, transparens och ansvarsutkrävande i alla unionens program och därmed möjliggöra en heltäckande och jämförbar bedömning av programmens prestationer och effekter bör ett enhetligt system inrättas för att spåra budgetutgifter, samt för att övervaka, rapportera och utvärdera genomförandet av budgeten och bidra till att mäta dess övergripande prestation. Detta system bör med utgångspunkt i befintliga strategier, särskilt metoden för att mäta bidragen till övergripande politiska prioriteringar med hjälp av EU-koefficienter, baseras på gemensamma inslag, närmare bestämt en förteckning över förhandsdefinierade kategorier som används för att klassificera verksamheter som får stöd från budgeten (interventionsområden), EU-koefficienter som tilldelas sådana interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden samt prestationsindikatorer, vilka omfattar både output- och resultatindikatorer, för att övervaka de konkreta effekterna av unionens åtgärder. Systemet bör ta hänsyn till de olika programmens särdrag, till exempel deras storlek, varaktighet och var de genomförs. Det bör inte tolkas som att det avgör om en intervention är berättigad till stöd från budgeten, vilket enbart fastställs på grundval av sektorsspecifika regler. Systemet avgör heller inte eller bestämmer på förhand vad som kommer att finansieras genom budgeten. Detta system bör inte ha någon inverkan på andra övervaknings- och rapporteringsregler som kan komma att fastställas för att mäta effekterna av unionens politik och åtgärder mer allmänt.

(15)Ett system med interventionsområden bör inrättas för att säkerställa en fullständig täckning av alla typer av verksamheter som finansieras genom budgeten. En uppsättning interventionsområden som omfattar breda kategorier av verksamheter bör därför fastställas. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och för att möjliggöra meningsfull rapportering om budgetens prestation bör interventionsområden tilldelas verksamheter som får stöd budgeten på ett sätt som så konkret som möjligt återspeglar dessa verksamheters karaktär och mål. Om ytterligare information blir tillgänglig under genomförandet av budgetstöd, särskilt för åtgärder som genomförs som finansieringsinstrument eller budgetgarantier, bör i relevanta fall ansträngningar göras för att tilldela ett mer specifikt interventionsområde, om ett sådant finns tillgängligt.

(16)I förordning (EU, Euratom) 2024/2509 hänvisas till vikten av att spåra utgifter i unionens budget som bidrar till jämställdhet samt utgifter för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för skydd av biologisk mångfald. Även utgifter som bidrar till begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald måste spåras för att uppfylla rapporteringskraven i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald. Ett standardiserat system för klassificering av verksamheter som finansieras genom budgeten bör införas som gör det lättare att spåra politikområden och aggregera bidraget från varje verksamhet eller program på ett effektivare sätt.

(17)Kommissionen har fastställt EU:s klimatkoefficienter för att kvantifiera utgifter i unionens budget som bidrar till klimatmålen och återspeglar målen i den europeiska gröna given. Detta system 17 innebär att en koefficient på 100 % tilldelas verksamheter som förväntas bidra väsentligt till målen för begränsning av, eller anpassning till, klimatförändringar i linje med unionens klimatmål, att en koefficient på 40 % tilldelas verksamheter som förväntas ge ett icke-marginellt, positivt bidrag till målen för begränsning av, eller anpassning till, klimatförändringar och att en koefficient på 0 % tilldelas verksamheter som förväntas ha en neutral inverkan på klimatmålen. För ett antal verksamheter återspeglar EU:s klimatkoefficienter de tekniska granskningskriterierna i EU-taxonomin för hållbara verksamheter.

(18)Den spårningsmetod som föreskrivs i denna förordning kommer att göra det möjligt för kommissionen att fortsätta att rapportera om sitt offentliga utvecklingsbistånd till kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

(19)Enligt artikel 33.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska övervakning ske med hjälp av prestationsindikatorer som är relevanta, accepterade, trovärdiga, enkla och stabila och som samtidigt gör det möjligt att aggregera uppgifter mellan olika program. Det är därför nödvändigt att upprätta en förteckning över prestationsindikatorer som bör vara koncisa och proportionella, begränsade i fråga om antal och inte orsaka en alltför stor administrativ börda. Prestationsindikatorer, inbegripet output- och resultatindikatorer, bör endast användas för att övervaka och rapportera om budgetens prestation och för att informera om utvärderingen av program och bör inte ha någon inverkan på annan information som kan inhämtas genom andra övervaknings-, rapporterings- och utvärderingsregler för att mäta effekterna av unionens politik mer allmänt.

(20)Kommissionen har i samband med sin årliga rapportering om effekterna av gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU utvecklat en metod för att beräkna växthusgasutsläpp som undvikits för att bedöma stödet till omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. I syfte att minska den administrativa börda som prestationsrapportering utgör, i synnerhet för medlemsstaterna, är det nödvändigt att fortsätta att utveckla lämpliga metoder för att, som en resultatindikator på grundval av outputindikatorer, beräkna de växthusgasutsläpp som undvikits.

(21)För att säkerställa överensstämmelse, transparens, jämförbarhet och ansvarsutkrävande i alla program och verksamheter som omfattas av budgeten bör gemensamma regler fastställas för kommissionens utvärdering av dem, i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. För att belysa de framsteg som görs mot målen bör kommissionen, förutom en efterhandsutvärdering i enlighet med denna bestämmelse, även offentliggöra en halvtidsrapport om genomförandet av varje program eller verksamhet som innehåller kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Kommissionen bör i sina utvärderingar i synnerhet sträva efter att så långt det är möjligt kvantifiera bidraget till unionens politiska mål och till BNP-tillväxt och sysselsättningsnivåer i unionen. Medlemsstaternas utvärderingar får även omfatta tredjeländer när det gäller stöd till samarbetsverksamhet mellan medlemsstater och tredjeländer. Utvärderingarna bör genomföras tillräckligt snart för att kunna användas som underlag i beslutsprocessen och kan omfatta program, verksamheter eller grupper av verksamheter.

(22)Tillgången till information om budgeten bör förenklas och effektiviseras i syfte att öka transparens och ansvarsutkrävande samt för att förenkla den administrativa bördan för sökande och bidragsmottagare och i slutändan förbättra budgetens prestation och stärka unionens åtgärder. En särskild offentlig webbplats (Gemensamma portalen) bör inrättas med information om budgetens genomförande och prestation samt information om finansieringsmöjligheter. Gemensamma portalen kommer så långt det är möjligt att bygga på befintliga verktyg, vilket ligger helt i linje med kommissionens digitala strategi och ”reuse, buy, build”-ansats. Den bör vara användarvänlig och anpassad till olika användares behov. Gemensamma portalen bör dessutom inkludera andra funktioner, t.ex. visning av uppgifter om mottagare och insatser som får stöd från budgeten.

(23)Genomförandet av bestämmelserna om jämställdhet samt bestämmelserna om prestationsövervakning, rapportering och finansieringsmöjligheter bör förtydligas för varje genomförandemetod. Hänsyn bör i synnerhet tas till att en del av budgeten kommer att genomföras genom planer som utarbetas och lämnas in av medlemsstaterna och som anger deras agendor för reformer, investeringar och andra interventioner samt starkt prestationsbaserade planer som utarbetas av tredjeländer. Hänvisningar till tredjeländers planer bör tolkas som att de endast avser unionens kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer i öst. Stöd till andra tredjeländer får ges på andra sätt än genom planer. Med tanke på de särskilda omständigheterna i tredjeländer och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör dessa länder gynnas av ytterligare flexibilitet vid genomförandet av relevanta bestämmelser i denna förordning. Avtal med genomförandepartner bör innehålla lämpliga bestämmelser för att genomföra de olika delarna av denna förordning, inbegripet tillämpningen av utgiftsspårnings- och prestationsramen, med hänsyn tagen till bland annat genomförandepartnerns kapacitet.

(24)Tydlig kommunikation om stöd från budgeten och dess resultat säkerställer att unionens medborgare och företag känner till hur medlen används, vilket bidrar till större transparens och till allmänhetens medvetenhet och delaktighet. Konsekventa regler om skyldigheter när det gäller information, kommunikation och synliggörande bör fastställas, särskilt skyldigheter för stödmottagare och genomförandepartner, medlemsstater, tredjeländer och unionens institutioner, varvid hänsyn bör tas till de särskilda omständigheter under vilka budgeten genomförs. Detta har inte någon inverkan på andra bestämmelser under genomförandet om till exempel användningen av varumärken som är kopplade till EU-finansiering inom ramen för program.

(25)För att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning, budgetförordningen och sektorsspecifika regler, särskilt vad gäller övervakning, rapportering, kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller, revisioner och, i tillämpliga fall, fastställande av deltagares stödberättigande, är det nödvändigt att samla in och behandla olika kategorier av personuppgifter som rör enheter som deltar i genomförandet av unionens budget för att bland annat göra det möjligt att identifiera dessa enheter, beräkna lämpliga prestationsindikatorer och utvärdera uppnåendet av målen inom relevanta sektorer.

(26)Befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör därför vid behov delegeras till kommissionen vad gäller ändring av förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer i bilaga I till denna förordning, ändring av koderna för typ av område i bilaga II, ändring av de specifika klimat- och miljöutgiftsmålen i bilaga III, ändring av förteckningen över program som är relevanta för jämställdhet i bilaga IV till denna förordning, ändring av bilaga V till denna förordning om information, kommunikation och synliggörande, och ändring bestämmelsen om Gemensamma portalen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 18 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)Denna förordning bör tillämpas från och med den dag då den fleråriga budgetramen för 2028–2034 börjar tillämpas den [1 januari 2028].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1 Allmänna bestämmelser

Artikel 1 Innehåll

1.I denna förordning fastställs en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten, inbegripet regler om övervakning av alla budgetutgifter, övervakning och rapportering av unionens programs och verksamheters prestationer samt för utvärderingen av dessa program och verksamheter.

2.I denna förordning fastställs även regler för att, när så är möjligt och lämpligt, säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att ”inte orsaka betydande skada” och principen om jämställdhet i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i samma förordning, samt andra övergripande principer om arbets- och anställningsvillkor samt om klimat och biologisk mångfald. Det fastställs även övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionens program och verksamheter, till exempel regler för inrättandet av den gemensamma portal som avses i artikel 12 i denna förordning och regler om information, kommunikation och synliggörande.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning avses med

(1)insats: antingen

a)ett projekt, en åtgärd eller en grupp av projekt eller åtgärder för att genomföra en eller flera verksamheter,

b)storleken på den återbetalningspliktiga finansiering som tillhandahålls slutmottagarna och som stöds av unionens budget när det gäller finansieringsinstrument och budgetgarantier,

c)inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ett stöd som beviljas jordbrukare inom ramen för areal- och djurbaserade interventioner för inkomststöd.

(2)verksamhet: det särskilda initiativ som tas för att bidra till att uppnå ett fastställt mål, vilket kan motsvara en åtgärd i planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer.

(3)åtgärd: en reform, en investering eller någon annan intervention som ingår i planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer och som kan bestå av en eller flera verksamheter.

(4)plan: det dokument med åtgärder som antingen utarbetas av medlemsstater (medlemsstaters planer) eller av unionens kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer i öst (tredjeländers planer).

(5)interventionsområde: en standardiserad och förhandsdefinierad kategori som används för att klassificera verksamheter som får stöd.

(6)delmål: den betydelse som anges i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner].

(7)mål: den betydelse som anges i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner].

(8)outputindikator: en kvantitativ prestationsindikator som övervakar vad som direkt produceras eller stöds genom genomförandet av en verksamhet.

(9)resultatindikator: en kvantitativ prestationsindikator som övervakar de direkta effekterna av verksamheter som får stöd.

(10)EU-koefficienter: det trenivåsystem med koefficienter (0 %, 40 %, 100 %) som tillämpas för att mäta bidraget från varje budgetintervention till politikområden.

(11)initiativtagare: en juridisk person (företag, organisation, offentligt organ) som genomför, eller avser att genomföra, insatser av potentiellt intresse för investerare.

(12)rådgivningspartner: en behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet med vilken kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal i syfte att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genom genomförandeorgan.

Artikel 3 Mål

Syftet med denna förordning är att stärka utformningen, övervakningen och genomförandet av unionens strategiska prioriteringar, minska den administrativa bördan och skapa större transparens genom att

a)inrätta ett enhetligt system för att spåra budgetutgifter,

b)inrätta ett enhetligt system för hela budgeten för att övervaka, rapportera om och utvärdera budgetens genomförande genom program och verksamheter och bidra till att mäta dess övergripande prestation,

c)harmonisera och rationalisera rapporteringen av prestationsinformation,

d)harmonisera tillämpningen av övergripande principer i alla program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt,

e)fastställa formerna för tillhandahållande av information om budgetens prestation, tillgängliga finansieringsmöjligheter inom ramen för budgeten och annan information som är av intresse för allmänheten om budgetens genomförande.

Kapitel 2 Övergripande principer

Artikel 4 Klimat och biologisk mångfald

1.Bidraget från budgeten till klimatet och den biologiska mångfalden ska övervakas med hjälp av den budgetutgiftsspårnings- och prestationsram som fastställs i artikel 8, inbegripet med hjälp av EU-koefficienter.

2.Program och verksamheter ska genomföras i syfte att uppnå ett övergripande utgiftsmål på minst 35 % av det totala budgetbeloppet för klimatåtgärder och miljömål (utgiftsmålet för klimat och miljö) under hela den fleråriga budgetramen för 2028–2034, beräknat med hjälp av den högsta koefficienten för begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och klimatresiliens, samt miljö i den ram som avses i punkt 1. Försvars- och säkerhetsutgifter ska undantas från beräkningsgrunden för klimat- och miljöutgiftsmålet.

3.EU:s program och instrument ska bidra till det klimat- och miljöutgiftsmål som anges i punkt 2. Det särskilda bidraget från vissa EU-program och EU-instrument anges i bilaga III.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att justera nivåerna för de klimat- och miljöutgiftsmål som anges i bilaga III i syfte att ta hänsyn till utvecklingen under programmens genomförande, till exempel att målen inte uppnås eller överträffas, eller för att väga in nya prioriteringar när programmen genomförs.

5.Om framstegen mot klimat- och miljöutgiftsmålet är otillräckliga för ett eller flera av de berörda programmen kommer institutionerna, i enlighet med sina ansvarsområden och den relevanta lagstiftningen, att samråda med varandra om lämpliga åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att unionens utgifter för klimatmålen under hela perioden för den fleråriga budgetramen 2028–2034 motsvarar minst 35 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget.

Artikel 5 ”Orsaka inte betydande skada” med avseende på miljömålen

1.En förenklad tillämpning av den princip om att ”inte orsaka betydande skada” som avses i artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör underlättas genom en gemensam och enkel vägledning (DNSH-vägledning).

2.Den vägledning som avses i punkt 1 ska innehålla allmänna principer och kriterier och, vid behov, särskilda kriterier för relevanta politikområden.

Den ska i synnerhet skilja mellan politikområden eller verksamheter som alltid anses vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada och politikområden eller verksamheter som anses orsaka betydande skada med avseende på ett eller flera miljömål och därför inte kan finansieras genom EU:s budget.

Kommissionens vägledning ska ta hänsyn till vikten av att uppnå fastställda mål för relevanta program eller instrument i linje med unionens politiska prioriteringar, vikten av att undvika överlappning av kraven i den nuvarande EU-lagstiftningen, det starka skydd för människors hälsa och miljön som föreskrivs i befintlig EU-lagstiftning, den administrativa bördan och rapporteringsbördan för myndigheter och bidragsmottagare samt proportionalitetsprincipen.

Proportionalitet ska bland annat säkerställas genom att hänsyn tas till en verksamhets storlek, dess klimat- och miljöpåverkan och de territoriella särdragen i de regioner där verksamheten äger rum eller det faktum att den kan äga rum i tredjeländer.

3.Den vägledning som avses i punkt 1 ska även ange fall där kanske inte är möjligt eller lämpligt att tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada, till exempel i krissituationer, inbegripet nödsituationer till följd av naturkatastrofer, eller i andra fall där det kan föreligga ett överordnat allmänintresse.

Det ska i detta sammanhang påpekas att det inte ska anses vara möjligt eller lämpligt att tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada på försvars- och säkerhetsverksamhet.

Artikel 6 Socialpolitik

1.Bidraget från budgeten till socialpolitiken i unionen ska övervakas med hjälp av den budgetutgiftsspårnings- och prestationsram som fastställs i artikel 8, inbegripet med hjälp av EU-koefficienter.

2.Program och verksamheter ska, när så är möjligt och lämpligt, i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, genomföras för att uppnå de fastställda målen med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell rätt, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal i enlighet med artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 7 Jämställdhet

1.De program och verksamheter som syftar till att stödja jämställdhet i enlighet med artikel 33.2 f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 anges i bilaga IV till den här förordningen.

Alla program och verksamheter ska lägga särskild vikt vid att så långt det är möjligt säkerställa en jämn könsfördelning i utvärderingspaneler och andra relevanta rådgivande organ såsom styrelser, expertgrupper och övervakningskommittéer.

2.Vid tillämpning av den metod för jämställdhetsintegrering som avses i artikel 33.2 f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska budgetverksamheter delas in i en av följande kategorier och tilldelas motsvarande jämställdhetspoäng:

a)Verksamhet där jämställdhet är huvudmålet (jämställdhetspoäng 2).

b)Verksamhet där jämställdhet är ett viktigt och avsiktligt mål, men inte huvudmålet (jämställdhetspoäng 1).

c)Verksamhet som inte förväntas bidra väsentligt till jämställdhet (jämställdhetspoäng 0).

De verksamheter som avses i andra stycket ska definieras med hänvisning till förteckningen över interventionsområden i bilaga I.

3.Kommissionen ska tillhandahålla teknisk vägledning om den metod som avses i punkt 2 för att fastställa kategorier och motsvarande jämställdhetspoäng i syfte att säkerställa överensstämmelse i alla program.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på ändringar av bilaga IV.

Kapitel 3 Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram, övervakningsrapportering, utvärdering och transparens

Artikel 8 Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram

1.Budgetutgiftsspårnings- och prestationsramen ska baseras på följande:

a)En gemensam förteckning över interventionsområden.

b)EU-koefficienter som tilldelas interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden.

c)För varje interventionsområde, prestationsindikatorer bestående av både output- och resultatindikatorer, i enlighet med artikel 33.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

De uppgifter som avses i första stycket anges i bilaga I.

För verksamheter i unionen ska budgetutgiftsspårnings- och prestationsramen omfatta de koder för typ av område som anges i bilaga II.

2.Verksamheter som finansieras genom budgeten ska tilldelas det interventionsområde som närmast motsvarar innehållet i den finansierade verksamheten. Stödberättigande för en verksamhet inom ramen för budgeten ska endast grundas på sektorsspecifika regler och får inte begränsas av definitionen av interventionsområden, vilken endast fastställs i syfte att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation.

3.Kommissionen får närmare definiera de prestationsindikatorer som avses i punkt 1 första stycket c.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att ändra bilagorna I och II.

Artikel 9 Övervakning och rapportering av budgetens prestation

1.Kommissionen ska, i fråga om alla budgetgenomförandemetoder, övervaka genomförandet av program och verksamheter som finansieras genom budgeten för att bedöma de framsteg som görs för att uppnå deras mål i enlighet med de prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c. Uppgifter ska samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål. Proportionella rapporteringskrav ska för detta ändamål ställas på mottagarna av unionsmedel. Uppgifterna ska samlas in regelbundet och lagras elektroniskt.

2.Kommissionen ska årligen informera Europaparlamentet och rådet om genomförandenivån för programmen och verksamheterna samt om de framsteg som gjorts mot programmålen, i enlighet med artikel 41.3 första stycket h och artikel 253.1 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 10 Kommissionens utvärderingar

1.Kommissionen ska genomföra utvärderingar i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2059 för att granska enskilda programs och verksamheters ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, konsekvens och EU-mervärde. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken ska sådana utvärderingar även omfatta åtgärder som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 19 .

2.Kommissionen ska offentliggöra en genomföranderapport för varje program eller verksamhet senast fyra år efter det att genomförandet har inletts.

3.Kommissionen ska göra en efterhandsutvärdering för att bedöma programmets eller verksamhetens prestationer senast tre år efter utgången av programperioden för varje program eller verksamhet.

Artikel 11 Utvärderingar av medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning

1.För en unionsbudget som genomförs genom delad förvaltning ska medlemsstaterna utvärdera kriterier som ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och konsekvens i syfte att förbättra utformningen och genomförandet av åtgärderna och identifiera flaskhalsar samt upptäcka sätt att påskynda deras genomförande. Utvärderingarna kan även omfatta andra relevanta kriterier, såsom inkludering, synlighet och EU-mervärde.

2.Medlemsstaterna ska genomföra utvärderingar för att bedöma effekterna av åtgärder som genomförs inom ramen för delad förvaltning med hjälp av kvantitativa metoder, inbegripet kontrafaktiska metoder och resultat från experimentell utformning, när så är lämpligt, senast två år efter programperiodens slut.

3.Medlemsstaterna ska genomföra minst en interimsutvärdering som omfattar samtliga planer senast tre år efter det att genomförandet har inletts.

4.Medlemsstaterna ska utarbeta en utvärderingsplan och överlämna den till den berörda övervakningskommittén och kommissionen senast ett år efter godkännandet av deras planer.

5.Medlemsstaterna ska låta funktionellt oberoende experter göra utvärderingarna.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändiga förfaranden inrättas som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

7.Alla utvärderingar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 12.1.

Artikel 12 Transparens – Gemensam portal

1.Senast den [datum] ska kommissionen inrätta en särskild webbplats (Gemensamma portalen) som ska vara offentlig och innehålla information under olika rubriker samt ha följande funktioner:

a)Visa utvecklingen för budgetens finansiella genomförande och prestation.

b)Tillhandahålla den information som avses i artiklarna 38 och 142.1 i förordning (EU) 2024/2509.

c)Tillhandahålla information om insatser som finansieras genom budgeten, med vederbörlig hänsyn till konfidentialitet och säkerhetshänsyn, och med undantag för stöd som tillhandahålls genom finansieringsinstrument eller budgetgarantier till ett belopp som understiger 500 000 euro,

d)Tillhandahålla information om insatser som har fått särskilda utmärkelser eller ett emblem för excellens och som söker alternativ eller ytterligare bidragsstöd, finansiering eller investerare.

e)Tillhandahålla information om pågående och kommande inbjudningar att anmäla intresse, ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som finansieras genom budgeten.

f)Erbjuda en kanal för projektansvariga att presentera insatser för potentiella investerare.

g)Ge centraliserad tillgång till tjänster för rådgivning och företagsstöd som finansieras genom budgeten.

2.När det gäller den funktion som avses i led 1 a i denna artikel ska Gemensamma portalen, beroende på vad som är lämpligt, innehålla information om följande:

a)Information om de verksamheter som finansieras genom budgeten, inbegripet om utvecklingen när det gäller dess finansiella genomförande och prestation, samt i relevanta fall fördelat på program och kapitel i en medlemsstats plan.

b)Information om aggregerade prestationer fördelat på program och interventionsområde med hjälp av de relevanta prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c i denna förordning.

c)Information om bidrag till de politikområden som avses i artikel 8.1 första stycket b i denna förordning, fördelat på program.

d)Insatser som finansieras genom budgeten.

e)För verksamheter som genomförs direkt av kommissionen, deltagandenivå, i synnerhet vad gäller varje ansökningsomgång, antalet förslag, deras genomsnittliga poäng och andelen förslag över och under kvalitetströsklarna.

f)Den information som avses i artikel 41.3 första stycket h och artikel 253.1 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.När det gäller den funktion som avses i punkt 1 c i denna artikel ska Gemensamma portalen, när det gäller de insatser som finansieras genom medlemsstaters planer, innehålla den information som avses i artikel 63.1 e i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner].

4.När det gäller den funktion som avses i punkt 1 e i denna artikel ska Gemensamma portalen, beroende på vad som är lämpligt, innehålla information om följande:

a)Föremålet för ansökningsomgången, inklusive en kort beskrivning.

b)Geografiskt område som täcks av ansökningsomgången

c)Typ av stödberättigade deltagare.

d)Totalt stödbelopp för ansökningsomgången och valuta.

e)Start- och slutdatum för ansökningsomgången.

f)Länk till den onlineplattform där ansökningsomgången har publicerats eller kommer att publiceras.

5.Gemensamma portalen ska uppdateras regelbundet.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att ändra denna artikel.

Kapitel 4 Genomförande

Artikel 13 Genomförande genom medlemsstaters eller tredjeländers planer – principen om att inte orsaka betydande skada och principen om jämställdhet

1.Varje medlemsstat eller tredjeland ska för varje verksamhet i sina planer lämna en ”inte orsaka betydande skada”-analys i enlighet med den vägledning som avses i artikel 5, såvida denna vägledning inte föreskriver ett undantag.

2.Genom undantag från första stycket ska varje medlemsstat eller tredjeland, när det gäller en verksamhet där tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada kanske inte är genomförbar eller lämplig, lämna en motivering i enlighet med den vägledning som avses i artikel 5.

3.Varje medlemsstat eller tredjeland ska för varje verksamhet i sina planer lämna en jämställdhetsanalys i enlighet med följande:

a)Redogöra för hur verksamheterna i planerna förväntas bidra till jämställdhet.

b)Tilldela varje verksamhet en lämplig jämställdhetspoäng på grundval av de som anges i artikel 7.2 och ge en lämplig motivering.

Jämställdhet ska, när så är möjligt och lämpligt, vidare ingå bland de kriterier som används för utvärdering av förslag.

4.Den analys som avses i punkterna 1–3 ska tillhandahållas när planerna lämnas in. Om det inte är möjligt att lämna en jämställdhetsanalys vid denna tidpunkt ska verksamheten inte anses ge väsentligt bidrag till jämställdheten och därför tilldelas 0 poäng. Den berörda medlemsstaten eller det berörda tredjelandet får revidera poängen närhelst de lämnar in en ändring av sina planer.

5.Fullgörandet av de skyldigheter som avses i punkterna 1–3 i denna förordning för varje plan eller ändring som lämnats in av en medlemsstat eller ett tredjeland ska bli föremål för en bedömning i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler.

Artikel 14 Genomförande genom medlemsstaters planer – övervakning och rapportering av prestationer

1.Varje medlemsstat ska ha ett övervaknings- och rapporteringssystem som gör det möjligt att övervaka prestationer och automatiskt överföra information på grundval av relevanta delar av den utgiftsspårnings- och prestationsram som avses i artikel 8.1. Medlemsstaterna ska göra denna information tillgänglig för kommissionen på ett interoperabelt sätt genom det elektroniska system för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen som avses i bilaga XVI till förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner – SFC 2028].

2.Varje plan som lämnas in av en medlemsstat, och alla ändringar av denna, ska för varje åtgärd innehålla en föreslagen tilldelning av minst ett interventionsområde från bilaga I och, för varje interventionsområde som tilldelats den åtgärden, i lämpliga fall följande prestationsindikatorer, som ska godkännas av kommissionen:

a)En outputindikator som definierar det slutliga delmålet eller målet för den åtgärden och som valts från bilaga I och som motsvarar antingen det tilldelade interventionsområdet eller, i förekommande fall, ett annat interventionsområde, eller i vederbörligen motiverade fall och i samförstånd med kommissionen, en outputindikator som inte ingår i bilaga I.

b)En eller flera resultatindikatorer för åtgärdens interventionsområde enligt bilaga I, om sådana finns tillgängliga.

Inga ytterligare outputindikatorer ska fastställas utöver den outputindikator som avses i led a.

Om växthusgasutsläpp som undvikits tilldelas som resultatindikator ska medlemsstaten även ange en andra resultatindikator om en sådan finns tillgänglig inom samma interventionsområde.

Om medlemsstaten har föreslagit en outputindikator som inte ingår i bilaga I för att fastställa ett slutligt delmål eller mål för den åtgärden, och om bilaga I inte innehåller någon resultatindikator som motsvarar åtgärdens interventionsområde, ska medlemsstaten antingen tilldela en resultatindikator från de resultatindikatorer som motsvarar andra interventionsområden som anges i bilaga I eller undantagsvis tilldela en resultatindikator som inte ingår i bilaga I i samförstånd med kommissionen.

3.Varje plan ska innehålla utgångsvärdet och ett uppskattat värde för den resultatindikator som tilldelats varje åtgärd i enlighet med punkt 2, inbegripet det år då detta värde förväntas uppnås. För areal- och djurbaserat inkomststöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får ett sådant uppskattat värde inte vara kumulativt och ska motsvara det högsta värde som uppnåtts under programperioden.

Medlemsstaten får uppdatera detta uppskattade värde i samband med halvtidsöversynen eller om planen ändras.

4.Varje plan som lämnas in av en medlemsstat, och varje ändring av denna, ska även för varje åtgärd innehålla en föreslagen tilldelning med minst en kod för typ av område som fastställs i del 1 i bilaga II och Nuts 2-lokaliseringen enligt del 4 i bilaga II. Om det är relevant och de är tillgängliga ska medlemsstaterna även föreslå koder för typ av område i del 2 och/eller del 3 i bilaga II.

5.Medlemsstaterna ska ge kommissionen tillgång till information om framstegen mätt genom den utvalda outputindikatorn i enlighet med artikel 59.1 a i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner] och de faktiska resultaten av åtgärden i förhållande till det uppskattade värdet av den resultatindikator som tilldelats den åtgärden. Informationen om resultatindikatorn ska uppdateras senast den 15 februari varje år, till och med 2037.

Artikel 15 Genomförande genom tredjeländers planer – övervakning och rapportering av prestationer

1.För varje åtgärd i en plan som genomförs av tredjeländer ska kommissionen tilldela minst ett interventionsområde från bilaga I och så långt det är möjligt säkerställa att tredjeländerna i sina planer använder de prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c. Kommissionen ska lämna synpunkter eller vid behov begära ytterligare upplysningar. Avtal som ingås med det berörda tredjelandet ska innehålla en skyldighet för tredjelandet att tillhandahålla den begärda ytterligare informationen och att vid behov se över de föreslagna prestationsindikatorerna.

2.Planerna ska innehålla lämpliga bestämmelser om rapportering av prestationsuppgifter och elektronisk överföring till kommissionen av underliggande övervakningsuppgifter.

Artikel 16 Genomförande inom ramen för direkt förvaltning

1.Vid genomförandet av budgeten i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska kommissionen säkerställa överensstämmelse med kraven i artikel 33.2 d, e och f i den förordningen. Jämställdhet ska, när så är möjligt och lämpligt, i synnerhet ingå bland de kriterier som används för utvärdering av förslag.

2.När kommissionen utarbetar arbetsprogrammet i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den definiera stödberättigade verksamhetsområden på ett sätt som gör det möjligt att tilldela minst ett interventionsområde till varje område.

3.Rapporteringskraven för mottagare av unionsmedel ska vara proportionella och syfta till att säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål.

Artikel 17 Genomförande inom ramen för indirekt förvaltning

1.När kommissionen bedömer och godkänner åtgärder som ska finansieras inom ramen för indirekt förvaltning av personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering och budgetgarantier i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den säkerställa att dessa åtgärder uppfyller kraven i artikel 33.2 d, e och f i den förordningen.

2.Avtal som undertecknas mellan kommissionen och personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska innehålla lämpliga bestämmelser om

a)rapportering av de uppgifter om prestation som avses i artikel 158.7 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 som en del av den rapport som avses i artikel 158.1 första stycket a i den förordningen,

b)överföring på elektronisk väg till kommissionen av information med relevanta uppgifter enligt artikel 12.4 i denna förordning i samband med inbjudningar att anmäla intresse, ansökningsomgångar och anbudsinfordringar senast den dag då dessa offentliggörs,

c)övrig information som kommissionen anser vara viktig för genomförandet av programmet.

3.Rapporteringskrav som åläggs mottagare av unionsfinansiering inbegripet personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska vara proportionella och syfta till att säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål.

Kapitel 5 Kommunikation, skydd av personuppgifter och slutbestämmelser

Artikel 18 Information, kommunikation och synliggörande

1.Bidragsmottagare, personer eller enheter som genomför unionsfinansiering och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för planerna och rådgivningspartner ska på lämpligt sätt framhålla unionsmedlens ursprung och säkerställa att unionsstödet är synligt, i synnerhet när de informerar om åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla konsekvent, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland massmedier och allmänheten, och genom att tillhandahålla denna information genom press- eller kommunikationsmaterial, webbplatser och andra digitala kanaler, evenemang och utåtriktad verksamhet samt andra åtgärder som avser kommunikation och synliggörande.

Denna skyldighet gäller inte mottagare av areal- och djurbaserade interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

2.Personer eller enheter som genomför finansieringsinstrument och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för planerna ska kräva att deras finansiella intermediärer framhåller medlens ursprung och informerar slutmottagarna om denna, samt säkerställa att unionens stöd synliggörs genom att denna information tydligt framgår i de avtal som undertecknas med dem. När rådgivningspartner väljer ut enheter som ska tillhandahålla rådgivnings- och företagsstödtjänster ska de säkerställa att dessa enheter informerar de personer som drar nytta av rådgivnings- och företagsstödtjänsterna om att dessa tjänster har finansierats av unionen och gör denna information tydligt synlig i de avtal som ingås med dem.

3.För att fullgöra den skyldighet som fastställs i punkterna 1 och 2 ska unionens emblem användas och ett finansieringsmeddelande med lydelsen Med stöd av Europeiska unionen eller I partnerskap med Europeiska unionen, om det är fråga om yttre åtgärder, användas vid genomförandet av informations- och kommunikationsåtgärder samt åtgärder för synliggörande i enlighet med bilaga V. Unionens emblem och finansieringsmeddelandet ska i synnerhet användas i press- och kommunikationsmaterial, på webbplatser och i andra digitala medier.

För insatser, med undantag för finansieringsinstrument eller budgetgarantier, som omfattar investeringar i materiella tillgångar vars totala kostnad överstiger 100 000 euro ska varaktiga skyltar eller affischtavlor som är väl synliga för allmänheten och som visar unionens emblem och det finansieringsmeddelande som avses i första stycket visas så snart det fysiska genomförandet av insatsen inleds eller den inköpta utrustningen installeras och så länge den materiella tillgången används.

4.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder, åtgärder för synliggörande samt kampanjer om unionens politik, prioriteringar, åtgärder och resultat som riktar sig till olika målgrupper, däribland massmedier och allmänhet. Finansiella medel som tilldelas program och verksamheter ska även bidra till organisationskommunikationen om unionens politiska prioriteringar.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa information, kommunikation och synliggörande avseende stödet och resultaten av unionsfinansieringen och ge medborgarna information via den webbplats som avses i artikel 64.1 i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner] i enlighet med kraven i denna artikel, såvida inte unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som hänför sig till säkerhet, allmän ordning eller brottsutredningar. Offentliggörandet av personuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna om skydd av personuppgifter i förordning (EU) 2016/679 20 .

6.Medlemsstaterna ska utse en kommunikationssamordnare som ska ansvara för de övergripande åtgärderna för information, kommunikation och transparens i samband med stöd från budgeten som genomförs inom deras territorium, säkerställa samordning med relevanta förvaltningsmyndigheter och samarbeta med kommissionen och dess representationer, Europaparlamentets förbindelsekontor, Europa direkt-kontor och andra relevanta nätverk, utbildnings- och forskningsorganisationer samt med andra relevanta partner. Kommissionen ska ansvara för nätverket av kommunikationssamordnare och kommissionens företrädare för utbyte av information om verksamhet som avser kommunikation och synliggörande.

7.Även tredjeländer som genomför EU-finansierade yttre åtgärder ska säkerställa att EU:s stöd synliggörs. När det gäller genomförande genom tredjeländers planer ska en plan för kommunikation och synliggörande för bidragsmottagarnas lokala målgrupper ingå i planerna.

8.När säkerhetsöverväganden eller ett politiskt behov i en krissituation kan göra det lämpligt eller nödvändigt att begränsa eller anpassa kommunikation och synliggörande verksamhet i vissa tredjeländer eller delar därav ska målgruppen och verktygen för synliggörande, samt de produkter och kanaler som används för att främja en viss åtgärd, fastställas i varje enskilt fall i överenskommelse med kommissionen.

9.Kommissionen ges dessutom befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att genomföra, ändra eller komplettera bilaga V.

Artikel 19 Behandling av personuppgifter

1.Medlemsstaterna och kommissionen ska endast få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning och förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner], i synnerhet i fråga om övervakning, rapportering, kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner och, i tillämpliga fall, för att fastställa deltagares stödberättigande.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får i synnerhet följande personuppgifter behandlas:

a)För de ändamål som avses i punkt 1, uppgifter som är nödvändiga för att identifiera de berörda personerna (förnamn, efternamn, födelsedatum, nationellt id-nummer, socialförsäkringskod).

b)För övervakningsändamål, uppgifter som är nödvändiga för att beräkna prestationsindikatorerna i enlighet med bilaga I till denna förordning.

c)För utvärderingsändamål, ytterligare personuppgifter om sysselsättningsstatus, utbildning, kompetens och sociodemografiska egenskaper för fysiska personer som får unionsfinansiering.

3.För de utvärderingar som avses i artikel 11.2 som inbegriper användning av en kontrollgrupp får samma uppgiftskategorier som för deltagare behandlas för personer som tillhör en kontrollgrupp och som inte är deltagare men som har liknande sociodemografiska egenskaper som deltagare.

4.Särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 10 i förordning (EU) 2018/1725 får endast behandlas i syfte att fastställa deltagares stödberättigande, övervaka och utvärdera insatser som inbegriper stöd till personer med funktionsnedsättning och marginaliserade befolkningsgrupper, inbegripet romer, och beräkna värden för de prestationsindikatorer för relevanta interventionsområden som anges i bilaga I, samt kontroller och revisioner.

5.Personuppgifter ska samlas in direkt från de berörda personerna eller genom återanvändning av information som lagras i administrativa eller statistiska register.

6.Personuppgifter får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att visa att denna förordning följs och under inga omständigheter längre än tio år efter det att verksamheten avslutats. I utvärderingssyfte får personuppgifter lagras under en längre period, dock högst tolv år, för att möjliggöra en bedömning av långsiktiga effekter.

7.Endast behöriga identifierbara personer ska ha åtkomst till personuppgifter. Den ansvariga myndigheten ska logga sådan åtkomst. Loggarna ska ses över var sjätte månad. Loggarna ska raderas ett år efter det att de skapats. Personuppgifter ska tillhandahållas de tredje parter som avses i artikel 11.5 endast i pseudonymiserat format eller anonymiserat format om utlämnandet av personuppgifter inte är nödvändigt för att uppnå målen med denna förordning.

8.När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara kommissionen eller det berörda genomförandeorganet, beroende på vad som är lämpligt.

9.När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket b i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara den förvaltande myndigheten. När uppgifter som samlas in av medlemsstaternas myndigheter och överlämnas till kommissionen behandlas för kommissionens uppgifter ska kommissionen vara personuppgiftsansvarig.

10.När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara den enhet som ansvarar för genomförandet av respektive insats. När uppgifter som samlas in av den enheten och överlämnas till kommissionen behandlas för kommissionens uppgifter ska kommissionen vara personuppgiftsansvarig.

Artikel 20 Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4, 7, 8, 12 och 18 ges till kommissionen tills vidare från och med den […].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4, 7, 8, 12 och 18 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7, 8, 12 och 18 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 21 Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för budgetutgiftsspårnings- och prestationsram och andra regler för unionens program och verksamheter

1.2.Berörda politikområden

Budgetens prestation, inklusive alla politikområden som omfattas av unionsprogram

1.3.Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det allmänna målet med detta initiativ är att föreslå en förenklad, enhetlig och flexibel prestationsram för den fleråriga budgetramen efter 2027 för att maximera EU-budgetens kapacitet att uppnå resultat i fråga om övergripande principer och effektivt bedöma EU-budgetprogrammens prestation, samtidigt som överensstämmelse med kraven i budgetförordningen säkerställs.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Detta initiativ har följande specifika mål:

Ökad kapacitet att ta itu med nuvarande och framtida politiska prioriteringar.

Ökad kapacitet att mäta effekterna av EU:s budget och ge underlag till förvaltningen av politik och program.

Ökad transparens och tillgång till information för medlemsstaternas budgetmyndigheter och mottagare av EU-stöd.

Minskning av den administrativa bördan och kostnaderna för mottagare av medel från EU:s budget, medlemsstater, tredjeländer, genomförandepartner och EU-institutioner med minst 25 %.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Initiativet förväntas påverka medlemsstater, tredjeländer, genomförandepartner, EU-institutioner och bidragsmottagare, bland annat genom att göra det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt uppnå resultat i linje med övergripande EU-principer som DNSH-principen och jämställdhetsprincipen, uppgradera övervakningen och rapporteringen av EU-budgetens prestation och förbättra tillgången till prestationsinformation och finansieringsmöjligheter.

Initiativet förväntas leda till besparingar på över 600 miljoner euro i administrativa kostnader för medlemsstaternas förvaltningar jämfört med perioden 2021–2027. Betydande minskningar av de administrativa kostnaderna förväntas även för bidragsmottagare, såsom företag, till stöd för konkurrenskraften i de sektorer som får EU-finansiering.

1.3.4Prestationsindikatorer

De output- och resultatindikatorer som bifogas den föreslagna förordningen kommer att användas för att övervaka unionsprogrammens framsteg och resultat.

1.4.Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 21

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förvaltningen av unionsprogram som omfattas av andra grundrättsakter ska uppfylla de krav som anges i denna förordning, som fastställer övergripande krav som gäller för alla unionsprogram.

Förordningen ska tillämpas från och med 2028 under hela den fleråriga budgetramens löptid.

Genomförandet av vissa bestämmelser kan utvecklas med tiden, såsom utvecklingen och införandet av den gemensamma portalen.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Det är viktigt att ha en stark och effektiv prestationsram för att säkerställa att EU-budgeten ger större effekt på prioriterade områden och att dess effekter är mätbara, transparenta och kan driva på kontinuerliga förbättringar genom granskning och lärande. Enligt artikel 322.1 i EUF-fördraget ska det antas förordningar med finansiella bestämmelser som fastställer förfarandet för budgetens upprättande och genomförande samt för redovisning och revision. Enligt budgetförordningen ska DNSH-principen och jämställdhetsprincipen beaktas i nästa generation program i den fleråriga budgetramen efter 2027, när så är möjligt och lämpligt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler. I artikel 38 i budgetförordningen föreskrivs även nya krav på offentliggörande av information om mottagare och insatser i EU:s budget, bland annat genom en centraliserad webbplats. Enligt artikel 33 i budgetförordningen ska anslagen användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och därmed med respekt för principerna om sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet och inriktningen på prestation. Det krävs även att prestationsindikatorer kan aggregeras och överensstämma med RACER-standarden och, i tillämpliga fall, fördelas på kön.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Utformningen av en effektiv prestationsram förutsätter att man utvecklar en övergripande strategi på EU-nivå för att maximera resultaten av de investeringar som bidrar till EU:s prioriteringar. Att utnyttja EU:s budget till förmån för t.ex. klimat, biologisk mångfald och jämställdhet har ett mervärde, särskilt för åtgärder som inte i tillräcklig utsträckning kan finansieras genom nationella budgetar eller den privata sektorn, på grund av utmaningarnas gränsöverskridande karaktär och omfattning, territoriell sammanhållning, behov av en rättvis omställning eller ojämna nivåer av klimat- och miljöåtgärder från medlemsstaternas och tredjeländers sida samt offentligfinansiell kapacitet.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Denna förordning bygger på erfarenheterna från genomförandet av prestationsbestämmelserna i programförordningarna för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Även om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 gynnas av en modernare prestationsram finns det fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller förenkling, överensstämmelse och bättre förståelse av EU-budgetens resultat. Den fleråriga budgetramen efter 2027 erbjuder en viktig möjlighet att ta itu med dessa utmaningar och maximera effekterna av EU:s budget, med utgångspunkt i resultaten av halvtidsutvärderingarna av program som genomförts efter 2027. Den fleråriga budgetramen efter 2027 kommer även att behöva anpassas till den senaste rättsliga utvecklingen, inbegripet omarbetningen av budgetförordningen från 2024.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förordningen kommer att uppnå betydande synergier med unionsprogram eftersom den kommer att tillhandahålla den prestationsram som gäller för alla unionsprogram efter 2027 och centralisera de flesta bestämmelserna om programplanering, övervakning och rapportering i en övergripande rättsakt. Förordningen kommer att innehålla relevanta bestämmelser om stöd till jämställdhet i alla program och förvaltningsmetoder samt om prestationsövervakning, prestationsrapportering genom en enda rapport (årlig förvaltnings- och prestationsrapport) och den gemensamma portalen för prestationsinformation och finansieringsmöjligheter. Förordningen kommer att innehålla en enda förteckning över interventionsområden och tillhörande prestationsindikatorer.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Förordningen kommer att vara tillämplig på alla unionsprogram oavsett förvaltningssätt. I förordningen fastställs särskilda bestämmelser för varje förvaltningsmetod.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Den prestationsram som fastställs i förordningen kommer att utgöra ett enda system för övervakning, utvärdering och rapportering av budgetprogrammens prestation. Den kommer att baseras på ett enda system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation, som består av en enhetlig förteckning över interventionsområden (dvs. typer av verksamheter) som omfattar alla verksamheter som får stöd från budgeten samt output- och resultatindikatorer.

I förordningen fastställs vidare bestämmelser om utvärdering av program. Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmet började genomföras för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering senast tre år efter programperiodens slut i syfte att bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde.

Kommissionen kommer att övervaka att förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer – som ska antas som en bilaga till förordningen – är lämplig för att bedöma eventuella luckor eller brister. Förordningen kommer att innehålla en befogenhet för kommissionen att anta en delegerad akt som gör det möjligt att revidera förteckningen, beroende på vad som är relevant, under genomförandefasen för budgeten.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

prestationsramen ska genomföras i enlighet med den förvaltningsmetod som gäller för varje budgetprogram. Den kommer inte i sig att omfattas av betalningsvillkor eller kontrollstrategier, eftersom initiativet inte är tillämpligt på ett visst program utan motsvarar en ram som gäller horisontellt för alla budgetprogram.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

prestationsramen kommer inte i sig att omfattas av ett särskilt system för intern kontroll, eftersom initiativet motsvarar en ram som tillämpas horisontellt på alla budgetprogram. Förordningen tillhandahåller dock en strukturerad ram som även syftar till att förbättra prestationsinformationens kvalitet och tillförlitlighet och därigenom bidra till en övergripande minskning av riskerna i samband med dessa aspekter.

Ej tillämpligt

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

prestationsramen kommer inte i sig att omfattas av några åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter, eftersom initiativet inte är tillämpligt på ett visst program utan motsvarar en ram som gäller övergripande för alla budgetprogram.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

I förslaget till förordning fastställs inslagen i en enklare och enhetlig utgiftsspårnings- och prestationsram för EU:s budget. Den innehåller övergripande regler för övervakning av budgetutgifter, övervakning och rapportering om resultaten av unionens programs och verksamheters prestationer, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering och regler för utvärdering av programmen.  I förordningen fastställs även bestämmelser för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principerna om att inte orsaka betydande skada och jämställdhet samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram.

På grund av sin övergripande karaktär skapar förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till unionsprogram och administrativa utgifter. Följaktligen täcks de finansiella behov som härrör från detta initiativ i finansieringsöversikten och den digitala redovisningen för de relevanta sektorsspecifika programmen.

Sammantaget beräknas detta förslag kunna genomföras på grundval av en stabil personalstyrka för kommissionen, jämfört med den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det inför ett antal förenklings- och rationaliseringsåtgärder som förväntas leda till effektivitetsvinster och administrativa besparingar över tid. Dessa potentiella besparingar kan särskilt uppstå genom en harmonisering av utgiftsspårning och prestationsindikatorer genom en gemensam förteckning över interventionsområden och indikatorer som minskar det totala antalet prestationsindikatorer från 5 000 till omkring 1 000.

Ytterligare effektivitet förväntas genom förenklingen av programutvärderingarna, där halvtidsutvärderingarna ersätts av en förenklad genomföranderapport och från konsolideringen av prestationsrapporteringen till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Sammanslagningen av flera resultattavlor och portaler i en gemensam portal (Gemensamma portalen) förväntas dessutom även minska de it-resurser som krävs för utveckling och underhåll. Harmoniseringen av kommunikationsbestämmelserna mellan programmen kommer även att minska de resurser som krävs för att synliggöra EU-stödet.

Dess förväntade besparingar som uppnås över tid kommer dock sannolikt att uppvägas av ökade behov på andra områden, bl.a. de som rör genomförandet och underhållet av den nya utgiftsspårnings- och prestationsramen samt utvecklingen och den driften av Gemensamma portalen. Under de första åren av den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer kommissionen dessutom att behöva fortsätta att rapportera omden fleråriga (2021–2027) budgetramens prestation, vilket kommer att kräva att vissa befintliga resurser bibehålls. För att ta itu med dessa behov som utvecklas kommer kommissionen att vid behov omfördela personal och resurser internt för att fylla operativa behov.

Det uppskattas att över 100 anställda vid kommissionen ägnar en betydande del av sin tid åt att utarbeta prestationsrapporter för olika program, inbegripet bidrag till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Dessutom deltar omkring 150 anställda i utvärderingsverksamheten i samband med EU-program, medan omkring 130 anställda arbetar med att utveckla och underhålla it-verktyg, webbplatser och portaler som kommer att rationaliseras enligt denna förordning. Dessa beräkningar omfattar inte externa uppdragstagare eller tillfälligt anställda som även bidrar till dessa uppgifter.

Å andra sidan kommer genomförandet av de nya digitala verktyg som föreskrivs i förordningen att kräva initiala och pågående investeringar i it-utveckling. De beräknade kostnaderna är följande:

Resultattavla för prestation: 2,6 miljoner euro i inledande utvecklingskostnader och 1,6 miljoner euro för årligt underhåll och vidareutvecklingskostnader som uppgår till en beräknad kostnad på 13,8 miljoner euro under perioden.

·Unionens finansieringsportal (portal om finansieringsmöjligheter) 6 miljoner euro i inledande utvecklingskostnader och 2 miljoner euro per år för underhåll och vidareutveckling, vilket ger en beräknad total kostnad på 20 miljoner euro. Detta har ingen inverkan på den ”reuse-buy-build”-ansats i linje med kommissionens digitala strategi som kommer att följas.

·Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 22	från Efta-länder 23	från kandidatländer och potentiella kandidater 24	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

·Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>						År		År		År		År			År		År		År			TOTALT Budgetram 2028–2034
						2028		2029		2030		2031			2032		2033		2034
Driftsanslag
Budgetpost			Åtaganden	(1a)																		0
			Betalningar	(2a)																		0
Budgetpost			Åtaganden	(1b)																		0
			Betalningar	(2b)																		0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost																						0
TOTALA anslag			Åtaganden	=1a+1b		0		0		0		0			0		0		0			0
för GD <…….>			Betalningar	=2a+2b		0		0		0		0			0		0		0			0
GD: <…….>														År		År		År			År		År		År	År		TOTALT Budgetram 2028–2034
														2028		2029		2030			2031		2032		2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden										(1a)																	0
	Betalningar										(2a)																	0
Budgetpost	Åtaganden										(1b)																	0
	Betalningar										(2b)																	0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost																												0
TOTALA anslag	Åtaganden										=1a+1b			0		0		0			0		0		0	0		0
för GD <…….>	Betalningar										=2a+2b			0		0		0			0		0		0	0		0
					År		År		År				År			År				År				År			TOTALT Budgetram 2028–2034
					2028		2029		2030				2031			2032				2033				2034
TOTALA driftsanslag		Åtaganden			0		0		0				0			0				0				0			0
		Betalningar			0		0		0				0			0				0				0			0
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program					0		0		0				0			0				0				0			0
TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden			0		0		0				0			0				0				0			0
i den fleråriga budgetramen		Betalningar			0		0		0				0			0				0				0			0

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)								0
	Betalningar	(2a)								0
Budgetpost	Åtaganden	(1b)								0
	Betalningar	(2b)								0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost										0
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b	0	0	0	0	0	0	0	0
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b	0	0	0	0	0	0	0	0

GD: <…….>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2029–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)								0
	Betalningar	(2a)								0
Budgetpost	Åtaganden	(1b)								0
	Betalningar	(2b)								0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost										0
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b	0	0	0	0	0	0	0	0
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b	0	0	0	0	0	0	0	0

			År		År		År		År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2028–2034
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
TOTALA driftsanslag		Åtaganden	0		0		0		0		0		0		0		0
		Betalningar	0		0		0		0		0		0		0		0
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program			0		0		0		0		0		0		0		0
TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Betalningar	0		0		0		0		0		0		0		0
i den fleråriga budgetramen			0		0		0		0		0		0		0		0
				År		År		År		År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2028–2034
				2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden			0		0		0		0		0		0		0		0
	Betalningar			0		0		0		0		0		0		0		0
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)				0		0		0		0		0		0		0		0
TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden			0		0		0		0		0		0		0		0
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			0		0		0		0		0		0		0		0
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			7	”Administrativa utgifter”
GD: <…….>					År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
					2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser					0	0	0	0	0	0	0	0
 Övriga administrativa utgifter					0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT GD <…….>	Anslag				0	0	0	0	0	0	0	0

GD: <…….>					År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
					2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser					0	0	0	0	0	0	0	0
 Övriga administrativa utgifter					0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT GD <…….>	Anslag				0	0	0	0	0	0	0	0

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)			0	0	0	0	0	0	0	0

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0	0	0	0	0	0	0	0
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>																	År	År			År	År		År	År	År			TOTALT Budgetram 2028–2034
																	2028	2029			2030	2031		2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden													(1a)															0
	Betalningar													(2a)															0
Budgetpost	Åtaganden													(1b)															0
	Betalningar													(2b)															0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost																													0
TOTALA anslag	Åtaganden													=1a+1b			0	0			0	0		0	0	0			0
för GD <…….>	Betalningar													=2a+2b			0	0			0	0		0	0	0			0
GD: <…….>							År		År		År		År			År				År				År			TOTALT Budgetram 2028–2034
							2028		2029		2030		2031			2032				2033				2034
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden		(1a)																							0
		Betalningar		(2a)																							0
Budgetpost		Åtaganden		(1b)																							0
		Betalningar		(2b)																							0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost																											0
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b			0		0		0		0			0				0				0			0
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b			0		0		0		0			0				0				0			0
					År			År		År		År			År				År				År					TOTALT Budgetram 2028–2034
					2028			2029		2030		2031			2032				2033				2034
TOTALA driftsanslag			Åtaganden		0			0		0		0			0				0				0					0
			Betalningar		0			0		0		0			0				0				0					0
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program					0			0		0		0			0				0				0					0
TOTALA anslag för RUBRIK <….>			Åtaganden		0			0		0		0			0				0				0					0
i den fleråriga budgetramen			Betalningar		0			0		0		0			0				0				0					0
Rubrik i den fleråriga budgetramen						Nummer

GD: <…….>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)								0
	Betalningar	(2a)								0
Budgetpost	Åtaganden	(1b)								0
	Betalningar	(2b)								0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost										0
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b	0	0	0	0	0	0	0	0
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b	0	0	0	0	0	0	0	0

GD: <…….>							År			År			År			År			År			År			År		TOTALT Budgetram 2028–2034
							2028			2029			2030			2031			2032			2033			2034
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)																						0
		Betalningar			(2a)																						0
Budgetpost		Åtaganden			(1b)																						0
		Betalningar			(2b)																						0
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost																											0
TOTALA anslag		Åtaganden			=1a+1b		0			0			0			0			0			0			0		0
för GD <…….>		Betalningar			=2a+2b		0			0			0			0			0			0			0		0
						År			År			År			År			År			År			År				TOTALT Budgetram 2028–2034
						2028			2029			2030			2031			2032			2033			2034
TOTALA driftsanslag			Åtaganden			0			0			0			0			0			0			0				0
			Betalningar			0			0			0			0			0			0			0				0
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program						0			0			0			0			0			0			0				0
TOTALA anslag för RUBRIK <….>			Åtaganden			0			0			0			0			0			0			0				0
i den fleråriga budgetramen			Betalningar			0			0			0			0			0			0			0				0
								År			År			År			År			År			År			År			TOTALT Budgetram 2028–2034
								2028			2029			2030			2031			2032			2033			2034
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden							0			0			0			0			0			0			0			0
	Betalningar							0			0			0			0			0			0			0			0
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)				-6				0			0			0			0			0			0			0			0
TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden			10				0			0			0			0			0			0			0			0
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Betalningar			11				0			0			0			0			0			0			0			0

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: <…….>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser			0	0	0	0	0	0	0	0
 Övriga administrativa utgifter			0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT GD <…….>	Anslag		0	0	0	0	0	0	0	0

GD: <…….>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2024
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser			0	0	0	0	0	0	0	0
 Övriga administrativa utgifter			0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT GD <…….>	Anslag		0	0	0	0	0	0	0	0

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)	0	0	0	0	0	0	0	0

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0	0	0	0	0	0	0	0
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output



År 2028

År 2029

År 2030

År 2031

För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 25

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 26 …

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT 2028–2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT 2028–2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.3Totala anslag

TOTALT ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År	År	År	År	År	År	År	TOTALT 2028–2034
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	RUBRIK 7
Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG		År	År	År	År	År	År	År
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0	0	0	0

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År	År	År	År	År	År	År
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0	0	0	0

3.2.4.3Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År	År	År	År	År	År	År
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0	0	0	0
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0	0	0	0

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

	Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar	Särskild ytterligare personal*
		Finansieras genom rubrik 7 eller forskning	Finansieras genom BA-post	Finansieras genom avgifter
Tjänster i tjänsteförteckningen			Ej tillämpligt
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

TOTALT Anslag för digital teknik och it	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
RUBRIK 7
It-utgifter (centralt)	0	0	0	0	0	0	0	0
Delsumma för RUBRIK 7	0	0	0	0	0	0	0	0
Utanför RUBRIK 7
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter	0	0	0	0	0	0	0	0
Delsumma utanför RUBRIK 7	0	0	0	0	0	0	0	0

TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 27
		År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

4.Digitala inslag

I förslaget till förordning fastställs regler för att säkerställa att prestationsinformation görs tillgänglig för allmänheten via en enda webbportal med en resultattavla över vad EU-budgeten uppnår. Portalen kommer dessutom att visa uppgifter om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten. Portalen kommer även att fungera som en enda kontaktpunkt som tillhandahåller information om tillgängliga finansieringsmöjligheter och förbättrar transparens och tillgång till information, särskilt för projektansvariga och potentiella bidragsmottagare. Vid utvecklingen av den gemensamma portalen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att säkerställa interoperabilitet mellan de databaser som utgör portalens back office och tillgänglighet.

prestationsramen kommer även att tillhandahålla en uppsättning interventionsområden och prestationsindikatorer som är relevanta för digitala investeringar och reformer.

4.1.Krav med digital relevans

Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	Aktörer som påverkas eller berörs av kravet	Övergripande processer	Kategorier
Artikel 9 – Övervakning och rapportering av budgetens prestation	Kommissionen ska övervaka genomförandet av de program som finansieras genom budgeten, inom alla metoder för genomförande, för att bedöma de framsteg som gjorts för att uppnå deras mål i enlighet med de prestationsindikatorer som förtecknas i bilaga I till förordningen. Uppgifterna ska samlas in regelbundet och lagras elektroniskt.	Kommissionen	Uppgiftsinsamling	Insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data
Artikel 12 – Transparens – Gemensamma portalen	I artikeln fastställs bestämmelser som syftar till att skapa en gemensam portal för att göra prestationsinformation tillgänglig för allmänheten samt uppgifter om bidragsmottagare och insatser som får stöd från budgeten samt information om tillgängliga finansieringsmöjligheter.	Medlemsstater, tredjeländer, genomförandepartner, bidragsmottagare	Insamling och offentliggörande av uppgifter	Insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data
Artikel 14 – Genomförande genom medlemsstaters planer – övervakning och rapportering av prestationer	Varje medlemsstat ska ha ett övervaknings- och rapporteringssystem som gör det möjligt att övervaka prestationrt och automatiskt överföra information om utgiftsspårnings- och prestationsramen. Detta system ska vara driftskompatibelt och möjliggöra automatiskt elektroniskt datautbyte med Gemensamma portalen och det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen. Medlemsstaternas planer ska innehålla lämpliga bestämmelser om rapportering av prestationsuppgifter och elektronisk överföring till kommissionen av underliggande övervakningsuppgifter.	Medlemsstaterna	Datainsamling och övervakning	Insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data
Artikel 17 – Genomförande genom indirekt förvaltning	Avtal som ingås mellan personer eller enheter som förvaltar unionsmedel och kommissionen ska innehålla bestämmelser om elektronisk överföring av information om ansökningsomgångar till kommissionen senast den dag då de offentliggörs.	Genomförandepartner	Datainsamling och övervakning	Insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data
Artikel 18 – Information, kommunikation och publicitet	Bidragsmottagare, personer eller enheter som förvaltar unionsmedel, organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för planerna och rådgivningspartner ska framhålla ursprunget för dessa medel och säkerställa att unionens stöd synliggörs, i synnerhet när de informerar om åtgärderna och deras resultat, till exempel genom webbplatser och andra digitala kanaler.	Bidragsmottagare, personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering, organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för medlemsstaternas planer och rådgivningspartner	Transparens	Information, kommunikation och synliggörande
Artikel 19 – Behandling av personuppgifter	Medlemsstaterna och kommissionen ska ha rätt att behandla personuppgifter. Vid behandlingen av personuppgifterna ska tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att skydda de registrerades rättigheter.	Kommissionen, medlemsstaterna	Behandling av uppgifter	Insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data

4.2.Data

Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Standard och/eller specifikation (i tillämpliga fall)
Uppgifter om budgetutgiftsspårnings- och prestationsramen baserade på i) interventionsområden och ii) prestationsindikatorer (output- och resultatindikatorer)	Artikel 8 – [Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram]	Kommissionen ska årligen informera Europaparlamentet och rådet om genomförandenivån för programmen på grundval av sådan prestationsinformation.
Den gemensamma portalen ska innehålla och offentliggöra uppgifter om de verksamheter som finansieras genom budgeten, inbegripet om utvecklingen för finansiellt genomförande och prestation, fördelat på program och kapitel i en plan per medlemsstat, i förekommande fall. information om aggregerad prestation fördelat på program och interventionsområde med hjälp av relevanta prestationsindikatorer. information om bidrag till politik på bl.a. miljöområdet, det sociala området och jämställdhetsområdet. insatser som finansieras genom budgeten. verksamhet som genomförs direkt av kommissionen, abonnemangsnivån, särskilt antalet förslag, och per ansökningsomgång, deras genomsnittliga poäng och andelen förslag över och under kvalitetströsklarna. den information som avses i artikel 41.3 h i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.	Artikel 12 – Transparens – Gemensamma portalen	Dessa uppgifter bör offentliggöras av kommissionen på en särskild webbplats (Gemensamma portalen) som ska vara offentlig och innehålla information under olika rubriker.
Uppgifter för övervakning, framstegsrapportering, utvärdering, kontroll av den ekonomiska förvaltningen och revisioner	Artikel 14 [medlemsstaternas ansvar] och bilaga I om nyckelkrav för medlemsstatens förvaltnings-, kontroll- och revisionssystem	Medlemsstaterna bör särskilt ha system och förfaranden för att säkerställa att alla styrkande handlingar som rör en åtgärd som stöds av fonden hålls på lämplig nivå under en period på X år från och med den X det år då kommissionens sista utbetalning till medlemsstaten görs.
Behandling av personuppgifter	Artikel 19 Behandling av personuppgifter	För att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning och andra rättsakter är det nödvändigt att samla in och behandla olika kategorier av personuppgifter.

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Initiativet kommer att stödja de allmänna målen i EU:s datastrategi, eftersom det syftar till att underlätta modern och effektiv datahantering och datadelning, bland annat i syfte att stödja offentliga förvaltningar och underlätta bättre beslutsfattande. Bättre prestationsdatahantering förväntas möjliggöra en förstärkt styrning av programförvaltningen.

Överensstämmelse med engångsprincipen

De uppgifter som offentliggörs av kommissionen kommer att visas i ett öppet, driftskompatibelt och maskinläsbart format som gör det möjligt att hitta tillgängliga, driftskompatibla och återanvändbara data och att uppfylla höga standarder.

4.3.Digitala lösningar

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Den gemensamma webbportalen kommer att visa information om budgetens prestation, om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten och om tillgängliga finansieringsmöjligheter. Den kommer att stödja sektorspolitik genom att underlätta tillgången till information om budgetstöd till sådan sektorspolitik (t.ex. sammanhållning, jordbruk, konkurrenskraft, forskning, försvar etc.).
Förordningen om artificiell intelligens	Den digitala lösningen kan använda AI-teknik, t.ex. för att hjälpa bidragsmottagare att söka information om finansieringsmöjligheter.
EU:s cybersäkerhetsram	Ej tillämpligt
eIDA	Ej tillämpligt
Den gemensamma digitala ingången och IMI	Den gemensamma portalen kommer att bidra direkt till målen för den gemensamma digitala ingången genom att centralisera och rationalisera tillgången till information om EU:s budget genom en enda kontaktpunkt.
Övriga	Ej tillämpligt

4.4.Interoperabilitetsbedömning

Vid utvecklingen av den gemensamma portalen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att säkerställa interoperabilitet mellan de databaser som utgör portalens back office i ett sammanhang där tillgången till prestationsinformation och information om finansieringsmöjligheter för närvarande hindras av bristen på interoperabilitet mellan de databaser som ligger till grund för kommissionens resultattavlor och portaler.

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Ej tillämpligt

(1) Artikel 33 i budgetförordningen.

(2) Artikel 125 i budgetförordningen.

(3) Artikel 158 i budgetförordningen.

(4) Artikel 34 i budgetförordningen.

(5) Artikel 33.1 i budgetförordningen.

(6) Meddelande om en dynamisk EU-budget för framtidens prioriteringar – Den fleråriga budgetramen 2028–2034, COM(2025) 570 final.

(7) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta dokument, SWD(2025) 590 final och SWD(2025) 591.

(8) […]

(9) […]

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024).

(11) Meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU, (COM(2025) 30 final).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten, EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1.

(13) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 av den 14 december 2022 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(14) I linje med det gemensamma meddelandet om EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final.

(15) Meddelande om ProtectEU, en Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(17) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD (2022) 225 final, Climate Mainstreaming Architecture in the 2021–2027 Multiannual Financial Framework, SWD(2022) 225 final (inte översatt till svenska).

(18) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(21) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(22) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(23) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(24) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(25) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(26) Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

(27) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 545 final

BILAGA

till Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter

{SEC(2025) 590 final} - {SWD(2025) 590 final} - {SWD(2025) 591 final}

BILAGA I Interventionsområden och indikatorer

CCM Begränsning av klimatförändringar

CCA Anpassning till klimatförändringar och klimatresiliens

ENV Miljöeffekter SOC Sociala effekter

Politikområde (nivå 1)	Politikområde (nivå 2)	#	Interventionsområde	CCM	CCA	ENV	SOC	Outputindikator	Resultatindikator
Jordbruk och fiske	Jordbruk	1	Främja generationsskifte bland jordbrukare	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal jordbrukare ·Antal samarbetsprojekt. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Antal nya unga jordbrukare och andra nya aktörer inom jordbruket som fått stöd – fördelat på kön.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	2	Riktat inkomststöd till jordbrukare	40 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar. ·Antal jordbrukare. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel jordbruksareal som omfattas av ansvarsfull miljöförvaltning och miljöskyddsmetoder. ·Andel extra inkomststöd per hektar för jordbruksföretag som är mindre än genomsnittet. ·Nya unga jordbrukare och andra nya aktörer inom jordbruket som fått stöd. ·Övriga bidragsmottagare – per målgrupp (kvinnor, mindre jordbruksföretag, jordbruk i särskilda områden, andra grupper av jordbruksföretag). ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Ökning eller skydd av organiskt innehåll i marken.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	3	Stöd till jordbrukare i sektorer där det finns behov; proteingrödor och blandning av dessa med gräs	100 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Procentuell andel av det extra inkomststödet per hektar för stödberättigade jordbruksföretag – per sektor.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	4	Stöd till jordbrukare i sektorer där det finns behov; gräs och annat örtartat foder	100 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·
Jordbruk och fiske	Jordbruk	5	Stöd till jordbrukare i sektorer där det finns behov; idisslande djur	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal djurenheter. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·
Jordbruk och fiske	Jordbruk	6	Stöd till jordbrukare i sektorer där det finns behov – övriga sektorer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Hektar. ·Antal bikupor. ·Antal lådor för silkesmaskar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·
Jordbruk och fiske	Jordbruk	7	Stöd till bomullsodlare	0 %	0 %	0 %	0 %	·Hektar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·
Jordbruk och fiske	Jordbruk	8	De yttersta randområdena och öarna i Egeiska havet – ersättning för extrakostnader på grund av dålig tillgänglighet och territoriell fragmentering	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal aktörer.	·Ton och värde av jordbruksprodukter som köps in till de yttersta randområdena och Egeiska öarna – per sektor.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	9	De yttersta randområdena och Egeiska öarna – stöd till lokal jordbruksproduktion	40 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar. ·Antal djurenheter. ·Antal bidragsmottagare.	·Andel lokala behov som tillgodoses med vissa lokalt producerade betydande produkter i EU:s yttersta randområden och på de mindre Egeiska öarna.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	10	Stöd till jordbrukare i bergsområden	40 %	40 %	100 %	0 %	·Hektar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Procentuell andel av extra inkomststöd per hektar i områden med naturliga begränsningar.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	11	Stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar	40 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Procentuell andel av extra inkomststöd per hektar i områden med naturliga begränsningar.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	12	Stöd till miljö- och klimatpraxis, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	100 %	0 %	·Hektar. ·Antal djurenheter. ·Antal bikupor. ·Antal insatser. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av ammoniakutsläpp. ·Ökning eller skydd av organiskt innehåll i marken. ·Andel jordbruksareal som fått stöd för ekologiskt jordbruk, per kategori: omställning eller underhåll. ·Andel jordbruksareal som fått stöd för att uppnå positiva miljö- och klimateffekter i fråga om: vattenkvalitet, vattenkvantitet, biologisk mångfald, hantering av näringsämnen, minskning av bekämpningsmedel, klimatanpassning. ·Andel bikupor som fått stöd. ·Andel skogsmark som omfattas av frivilliga åtaganden för skogsmiljö och klimat som fått stöd. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	13	Stöd till miljö- och klimatomställning, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	100 %	0 %	·Antal jordbrukare. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av ammoniakutsläpp. ·Ökning eller skydd av organiskt innehåll i marken. ·Andel jordbruksareal som fått stöd för ekologiskt jordbruk, per kategori: Ombyggnad. ·Andel jordbruksareal som fått stöd för att uppnå positiva miljö- och klimateffekter i fråga om: vattenkvalitet, vattenkvantitet, biologisk mångfald, hantering av näringsämnen, minskning av bekämpningsmedel, klimatanpassning. ·Andel bikupor som fått stöd. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	14	Stöd för att uppfylla obligatoriska krav	40 %	40 %	40 %	0 %	·Hektar.	·Andel jordbruksareal som fått stöd för att uppfylla de obligatoriska kraven. ·Andel skogsareal som fått stöd för att uppfylla de obligatoriska kraven.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	15	Gröna investeringar, inklusive åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	40 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Installerad kapacitet för förnybar energi (MW). ·Andel jordbruksföretag som får investeringsstöd som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar. ·Andel jordbruksföretag som får investeringsstöd med anknytning till naturresurser. ·Andel jordbruksföretag som får investeringsstöd med anknytning till natur och biologisk mångfald. ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av ammoniakutsläpp. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Antal gröna investeringar som fått stöd i andra landsbygdsföretag än jordbruk och skogsägare. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	16	Investeringar i jord- och skogsbruk (utom gröna investeringar eller investeringar för att förbättra djurs hälsa, biosäkerhet och djurskydd)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal småbrukare. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel jordbruksföretag som får stöd för att öka de ekonomiska resultaten, bland annat för att förbättra resurseffektiviteten och diversifiera hushållens inkomster. ·Totala produktiva investeringar, inklusive infrastruktur, i skogsbrukssektorn. ·Antal arbetstillfällen som har bevarats eller skapats. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Installerad kapacitet för förnybar energi (MW). ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av ammoniakutsläpp.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	17	Investeringar och åtaganden för att förbättra djurhälsa, biosäkerhet och djurskydd	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal djurenheter. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel djurenheter som berörs av verksamhet som fått stöd för att förbättra djurs hälsa och biosäkerhet per art. ·Andel djurenheter som berörs av verksamhet som fått stöd för att förbättra djurs välbefinnande.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	18	Investeringar i grundläggande tjänster och liten infrastruktur i landsbygdsområden	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel av landsbygdsbefolkningen som får investeringsstöd för grundläggande tjänster och infrastruktur i landsbygdsområden.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	19	Stöd till inrättandet av producentorganisationer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal producentorganisationer/producentgrupper/branschorganisationer.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	20	Stöd till jordbrukssektorer som genomförs av producentorganisationer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal verksamhetsprogram. ·Antal finansieringsavtal.	·Andel jordbruksföretag i erkända producentorganisationer med verksamhetsprogram per sektor. ·Antal personer som fått rådgivning eller utbildning. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Installerad kapacitet för förnybar energi (MW).
Jordbruk och fiske	Jordbruk	21	Stöd till biodling	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal bikupor. ·Antal bidragsmottagare. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	22	Stöd till vinsektorn	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Hektar. ·Antal bidragsmottagare. ·Hektoliter. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel jordbruksföretag med vingårdar som får stöd till vinsektorn. ·Antal personer som fått rådgivning eller utbildning. ·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg. ·Installerad kapacitet för förnybar energi (MW).
Jordbruk och fiske	Jordbruk	23	Unionens och medlemsstaternas deltagande i och främjande av erkända kvalitetssystem	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal bidragsmottagare. ·Antal insatser.	·Antal kvalitetssystem för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter från EU som fått stöd – per kategori (EU, nationell, frivillig certifiering).
Jordbruk och fiske	Jordbruk	24	Avbytartjänster inom jordbruket	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal tjänster som inrättats. ·Antal småbrukare i tredjeländer.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	25	Konsult i jordbruksfrågor	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal tjänster som inrättats. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Antal personer som fått rådgivning eller utbildning. ·Antal utbildade jordbruksrådgivare.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	26	Förbättra tillgången till innovation inom jordbruket	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal förberedande projekt. ·Antal genomförda projekt. ·Antal småbrukare i tredjeländer.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	27	Stöd till utdelning av jordbruksprodukter till skolor (EU:s skolprogram)	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal barn.	·Andel barn som omfattas av EU:s skolprogram (inom målgruppen).
Jordbruk och fiske	Jordbruk	28	Stöd till riskhanteringsåtgärder, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal jordbrukare. ·Antal fonder. ·Antal berörda bidragsmottagare. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel jordbruksföretag med stöd av krisbetalningar och restaureringsåtgärder. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som gynnas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	29	Krisstöd till jordbrukare, bland annat för att återställa produktionspotentialen och för undantagsåtgärder på marknaden	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal jordbrukare. ·Antal berörda bidragsmottagare. ·Antal insatser. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Andel jordbruksföretag med stöd av krisbetalningar och restaureringsåtgärder. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	30	Prisstabilisering	0 %	0 %	0 %	0 %	·Ton produkter.	·Andel produktion inom ramen för offentlig lagring och understödd privat lagring – per sektor.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	31	Informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal korrekt ifyllda företagsredovisningar.	·Undersökningens omfattning. Representativitet för jordbruksföretag i EU, utnyttjad jordbruksareal, produktion (standardresultat) och arbetskraft inom jordbruket.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	32	Digitalisering av jordbruksföretag	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal IKT-lösningar. ·Antal insatser.	·Andel jordbruk som förbättrar digitaliseringen och användningen av digitala verktyg.
Jordbruk och fiske	Jordbruk	33	Alternativ utveckling i tredjeländer för att minska olaglig narkotikaodling	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal småbrukare i tredjeländer.
Miljö och klimat.	Jord- och skogsbruk	34	System för skogsjordbruk, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	40 %	100 %	100 %	0 %	·Antal insatser. ·Antal småbrukare i tredjeländer.	·Hektar skogsjordbruk. ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	35	Skogsbruk – inte grönt	0 %	0 %	0 %	0 %	·Hektar skogsareal som får stöd.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	36	Skog – miljö- och klimatåtaganden, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	100 %	0 %	·Hektar.	·Andel skogsmark som omfattas av åtaganden för skogsmiljö och klimat. ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	37	Gröna investeringar i skog och skogsbruk, inbegripet klimatresiliensåtgärder	40 %	100 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Hektar skogslandskapselement (utom skogsjordbruk). ·Hektar återställd skogsareal. ·Växthusgasutsläpp som undvikits och upptagits, ton koldioxidekvivalent. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	38	Förebyggande och återställande av skador på skogar, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	40 %	0 %	·Antal insatser för investeringsstöd för förebyggande och återställande av skador på skogar, med uppdelning för rapportering.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	39	Produktiva investeringar i skog och skogsbruk (inklusive industrier, exklusive gröna investeringar samt förebyggande och återställande av skador)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal insatser.
Jordbruk och fiske	Jord- och skogsbruk	40	Etableringsstöd för skogsbrukare	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal nyetablerade skogsbrukare.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	41	Rådgivande nämnder	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal rådgivande nämnder.	·Antal mottagna rekommendationer.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	42	Kompensation för oförutsedda externa händelser/miljö-, klimat-, folkhälso-/marknadshändelser	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal arbetstillfällen som kvarstår – fördelat på kön. ·Antal företag som underhålls.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	43	Kontroll och tillsyn	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal installerade eller förbättrade styrmedel.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	44	Datainsamling, stöd till marin observation, analys och kunskap	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal tjänsteleverantörer. ·EMODnet. Antal unika besökare per månad.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	45	Integrerad havspolitik, inbegripet sjöfartsskydd, sjöfartsövervakning och havsregionalt samarbete och havsområdesstrategier	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal projekt inom den blå ekonomin på havsområdesnivå. ·Kunskap om haven. Antal medlemmar i koalitionen EU4Ocean. ·Observationsgruppen för den blå ekonomin. Antal unika besökare per månad.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	46	Världshavsförvaltning	40 %	40 %	100 %	0 %	·Antal havsdialoger. ·Antal finansieringsavtal som rör internationella processer (inom ramen för Unclos). ·Antal projekt.	·Täckning av internationella mottagare (antal organisationer). ·Täckning av mottagare från länder (antal länder).
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	47	Investeringar i den blå ekonomin, inklusive smart specialisering	40 %	40 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·Investeringar som föranletts (euro). ·Antal arbetstillfällen som kvarstår eller skapats – fördelat på kön. ·Antal företag som skapats. ·Antal små och medelstora företag som fått stöd. ·Antal S3-partnerskap som skapats.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	48	Definitivt upphörande med fiskeverksamhet	100 %	100 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·Avvecklade fartygs kapacitet (GT och kW). ·Antal personer som gynnas. ·Antal skrotade fartyg.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	49	Vetenskaplig rådgivning, datainsamling och marknadsinformation	40 %	40 %	100 %	0 %	·Användning av data- och informationsplattformar, forskning om specifika havs- och fiskerifrågor – relaterade frågor (antal användare).	·Antal utlysta dataansökningsomgångar. ·Antal fiskbestånd för vilka rådgivning ges. ·Antal punkter på dagordningen för STECF:s plenarsammanträden. ·Antal bidrag som tilldelats för att förbättra den vetenskapliga rådgivningen om frekvens två gånger per år. ·EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Antal unika besökare per månad.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	50	Stöd till klimatanpassning och klimatresiliens inom sektorerna för fiske, vattenbruk och blå ekonomi	40 %	100 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal åtgärder som bidrar till klimatanpassning. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	51	Stöd för att skapa och upprätthålla attraktiva fiskeri-, vattenbruks- och beredningssektorer	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal personer som utbildats – fördelat på kön. ·Antal uppstartsföretag som fått stöd. ·Antal beviljade lån/lånegarantier. ·Antal arbetstillfällen som kvarstår eller skapats – fördelat på kön. ·Antal personer upp till 40 år som är sysselsatta inom sektorn – fördelat på kön. ·Antal enheter som ökar den sociala hållbarheten. ·Innovationer som utvecklats (antal nya produkter, tjänster, processer, affärsmodeller eller metoder).
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	52	Stöd till kustsamhällens utveckling och omställning, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal kustområden som fått stöd (ESTAT-definition). ·Antal små och medelstora företag som fått stöd i diversifieringsverksamhet. ·Antal personer som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön. ·Antal lokala och regionala myndigheter som fått stöd (t.ex. i lokala omställningsstrategier). ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	53	Stöd till energiomställningen inom sjöfart, fiske och vattenbruk	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal innovationer som utvecklats. ·Minskade växthusgasutsläpp. ·Investeringar i ny (ren) teknik (euro). ·Antal utförda revisioner. ·Antal pilotprojekt som fått stöd. ·Antal modifieringar. ·Antal besättningar/chefer som utbildats i energiomställning.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	54	Stöd till hållbart fiske och vattenbruk, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	40 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal åtgärder som bidrar till god miljöstatus, inbegripet återställande av natur, bevarande, skydd av ekosystem och biologisk mångfald. ·Antal åtgärder som bidrar till genomförandet och övervakningen av marina skyddsområden, inklusive Natura 2000. ·Antal åtgärder som bidrar till djurs hälsa och välbefinnande. ·Antal områden som omfattas. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	55	Tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet	100 %	0 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal personer som gynnas. ·Antal skrotade fartyg ·Antal företag som gynnas.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	56	Internationella avtal med fiskeriorganisationer	40 %	40 %	100 %	0 %	·Antal avtal.	·Antal fiskemöjligheter för EU-fartyg. ·Antal bevarandeåtgärder som grundar sig på vetenskaplig rådgivning.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	57	Främjande och marknadsföring av hållbart vattenbruk och hållbara fiskeriprodukter, inbegripet cirkulär användning, marknadsstabilitet och transparens	0 %	0 %	40 %	0 %	·Antal insatser.	·Antal enheter som drar nytta av främjande och informationsverksamhet. ·Antal branschorganisationer inom den gemensamma organisationen av marknaden (producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, branschorganisationer). ·Andel av den produktion som släpps ut på marknaden av branschorganisationer inom den gemensamma organisationen av marknaden.
Jordbruk och fiske	Fiske, vattenbruk och hav	58	Partnerskapsavtal om hållbart fiske, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal avtal.	·Antal fiskemöjligheter för EU-fartyg. ·Antal åtgärder för sektorsstöd inom fiskerisektorn som fått stöd. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Livsmedel och foder	59	Djurhälsa och växtskydd, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal veterinära program. ·Antal godkända fytosanitära program. ·Antal nödåtgärder, varav veterinära/fytosanitära.	·Antal framgångsrikt genomförda nationella program. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Livsmedel och foder	60	Investeringar och åtaganden för att förbättra djurs hälsa och biosäkerheten, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal jordbruksföretag/små och medelstora företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Antal djurenheter/djur som omfattas av åtgärder som fått stöd per art. ·Antal småbrukare i tredjeländer som har nåtts med EU-stödda interventioner som syftar till att öka deras hållbara produktion, tillträde till marknader och/eller marksäkerhet – fördelat på kön.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Livsmedel och foder	61	Säker och hållbar livsmedelsproduktion, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal yrkesverksamma som utbildats i antimikrobiell resistens. ·Antal berörda parter som fått stöd för att minska livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Jordbruk och fiske	Reformer	62	Politik och regelverk på jordbruksområdet, fiskeriområdet samt livsmedels- och foderområdet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Företagsstöd	Affärsutveckling	63	Stöd till innovation och avancerade stödtjänster för små och medelstora företag – processer, ekosystem och strategisk utveckling (inklusive förvaltnings-, marknadsförings- och designtjänster)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Antal företag som fått stöd och som uppnått åtminstone en grundläggande nivå av index för digital intensitet.
Företagsstöd	Affärsutveckling	64	Ansvarsfullt företagande och företagens hållbarhet, inbegripet åtgärder för klimatresiliens (både i tillverkningsprocessen och i leveranskedjorna)	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal åtgärder som finansierats för företagens hållbarhet. ·Antal åtgärder som finansierats för ansvarsfullt företagande.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Företagsstöd	Affärsutveckling	65	Företagsutveckling i form av stödtjänster för företag (inbegripet förvaltnings-, marknadsförings- och designtjänster) (utom infrastruktur, digitalisering och tekniska investeringar)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Företagsstöd	Affärsutveckling	66	Näringslivsinfrastruktur (inklusive industriparker och industriområden)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Företagsstöd	Affärsutveckling	67	Digitalisering av företag	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal privata användare av de europeiska digitala innovationsknutpunkterna – efter företagsstorlek, sektor och teknik. ·Antal företag som fått stöd och som har börjat använda AI, dataanalys eller molnbaserad datorteknik. ·Antal understödda företag som har börjat använda AI, dataanalys eller molnteknik som utvecklats av europeiska leverantörer. ·Antal ekonomiska aktörer som använder företagsplånböckerna.
Företagsstöd	Affärsutveckling	68	Utvinning och bearbetning av kritiska råvaror	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ton råvaror av avgörande betydelse som utvunnits. ·Ton bearbetade kritiska råvaror.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Företagsstöd	Affärsutveckling	69	Stöd till industrier (textilier, kemikalier, gödningsmedel, cement/kalk/gips, basmetaller) i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.
Företagsstöd	Utfasning av fossila bränslen	70	Utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Minskning av växthusgasutsläpp (ton koldioxidekvivalent). ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Företagsstöd	Utfasning av fossila bränslen	71	Utfasning av fossila bränslen i andra industrier	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Minskning av växthusgasutsläpp (ton koldioxidekvivalent). ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Företagsstöd	Bioekonomi	72	Investeringar i bioekonomi	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal nya biobaserade produktionsanläggningar eller demonstrationsanläggningar som fått stöd. ·Antal bioraffinaderier som fått stöd. ·Antal finansierade bioekonomiska projekt.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Företagsstöd	Yttersta randområdena	73	Särskilda åtgärder för att kompensera extrakostnader på grund av marknadens storlek	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal offentliga institutioner som fått stöd för att utveckla tjänster, produkter och processer.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Företagsstöd	Reformer	74	Politik och regelverk på företagsklimatområdet (inbegripet politik för små och medelstora företag och industripolitik)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Företagsstöd	Reformer	75	Tillgång till finansiering och tillväxtfinansiering	0 %	0 %	0 %	0 %
Företagsstöd	Reformer	76	Stödja finansiell stabilitet och främja spar- och investeringsunionen, privat-, bank- och kapitalmarknaderna, företagens redovisnings- och revisionsstandarder	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	77	Tillverkning – nya framväxande prioriteringar	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal snabbväxande företag som fått stöd.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	78	Tillverkning av batterier/lagring	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Minskning av växthusgasutsläpp (ton koldioxidekvivalent). ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	79	Bioteknik, inklusive läkemedel – tillgänglighet och tillverkning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal läkemedel som godkänts centralt för icke tillgodosedda behov. ·Antal godkända nya antibiotika. ·Antal godkända kliniska prövningar per fas. ·Antal medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	80	Tillverkning av teknik för cirkulär ekonomi	100 %	0 %	100 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	81	Tillverkning av ren teknik	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	82	Tillverkning av ren teknik för transporter	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	83	Tillverkning av deep tech och digital teknik (t.ex. halvledare, kvantteknik)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	84	Tillverkning av elektrolysanläggningar	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Producerad elektrolyskapacitet (MW).	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	85	Tillverkning av teknik för förnybar energi	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Företagsstöd	Teknikinvesteringar	86	Tillverkning av annan teknik	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·Ökad kapacitet (produktion per år).
Kultur, turism och media	Kulturella och kreativa sektorer	87	Kreativa, kulturella och konstnärliga aktiviteter och tjänster	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal särskilda projekt som fått stöd (t.ex. teaterproduktioner, kulturevenemang) däribland europeiska kulturverk. ·Antal konstnärer och kulturarbetare som fått stöd uppdelade efter EU/utanför EU – fördelat på kön. ·Organisationer som fått stöd och som deltar i gränsöverskridande konstnärligt och kulturellt samarbete. ·Antal gränsöverskridande samarbeten/partnerskap som fått stöd.	·Antal personer som får tillgång till europeiska kulturella och kreativa verk – efter ursprungsland för verken (egna/andra) och fördelat på kön. ·Antal personer som får tillgång till kulturella och kreativa verk. ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd. ·Antal konstnärer eller kulturarbetare som har förvärvat nya färdigheter eller ny kompetens.
Kultur, turism och media	Kulturella och kreativa sektorer	88	Fysisk förnyelse av och säkerhet på offentliga platser	0 %	0 %	0 %	0 %	·Nyskapade eller återställda grönområden i stadsområden (m2).	·Antal användare per år.
Kultur, turism och media	Media	89	Mediernas frihet och mångfald, mediernas bärkraft och tillgång till nyhetsinnehåll	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal organisationer som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora och stora företag. ·Antal fall av hotade medier och journalister som upptäckts och bedömts. ·Antal fall där innehåll producerat av professionella journalister fått stöd. ·Antal nyhetsföretag som fått stöd. ·Antal gränsöverskridande projekt.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Total målgrupp och engagemang i åtgärder som fått stöd. ·Antal antagna digitala verktyg. ·Andel av den totala produktionen från digitala produkter. ·Antal innovativa redaktionella projekt.
Kultur, turism och media	Media	90	Förbättra upptäckten och motverkandet av desinformation och mediekompetens	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal initiativ för faktagranskning. ·Antal fall av desinformation som formellt rapporterats och bedömts. ·Antal åtgärder för digital kompetens och mediekompetens som fått stöd.	·Antal människor som nås av motåtgärder mot desinformation och åtgärder för mediekompetens – fördelat på kön.
Kultur, turism och media	Media	91	Medier och underhållning Stödja skapande, spridning och tillgång till audiovisuella verk	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal audiovisuella verk som fått stöd för skapande och distribution/marknadsföring. ·Antal biografer, filmfestivaler och marknader som fått stöd. ·Antal audiovisuella verk som fått stöd på mindre använda språk. ·Antal samproduktioner som fått stöd.	·Antal arbeten som fått stöd för utveckling och som frigörs inom 4 år efter det att de fått stöd. ·Antal videospel som fått stöd för utveckling och som släpps ut. ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Kultur, turism och media	Reformer	92	Kultur, turism och mediereformer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Kultur, turism och media	Turism	93	Skydd, utveckling och främjande av kulturarv och turisttjänster (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal platser som fått stöd, även på digital väg. ·Antal kapacitets- och kompetensutvecklingsaktiviteter till stöd för kulturaktörer och företag inom kultursektorn. ·Antal aktiviteter för att främja kulturarvet och rikta in sig på publikengagemang.	·Antal besökare. ·Antal personer som nås (inklusive digital publik). ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i enheter som fått stöd – fördelat på kön. ·Antal partnerskap som skapats mellan platserna.
Kultur, turism och media	Turism	94	Direkt ekonomiskt bidrag	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal företag inom hotell- och restaurangbranschen som fått stöd, inklusive hotell- och restaurangföretag, researrangörer och resebyråer. ·Antal organisationer för turistförvaltning som fått stöd för att investera i offentliga turisttillgångar och turisttjänster eller investera i säljfrämjande verksamhet. ·Antal anställda inom turistnäringen och studenter som fått stöd i kompetenshöjning/omskolning.	·Antal besökare. ·Antal personer som nås (inklusive digital publik). ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i enheter som fått stöd – fördelat på kön.
Kultur, turism och media	Turism	95	Ekonomiskt stöd till turism för hållbar turistverksamhet	40 %	40 %	40 %	40 %	·Antal organisationer som förvaltar resmål och som fått stöd för att investera i offentliga turisttillgångar och turisttjänster, genomföra åtgärder som syftar till en balanserad och hållbar utveckling eller investera i klimatresiliens och klimatanpassning.	·Antal besökare. ·Antal personer som nås (inklusive digital publik). ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i enheter som fått stöd – fördelat på kön.
Digital teknik och infrastruktur	Konnektivitet	96	3C-nät (inklusive FTTP, 5G, 6G)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal hushåll som passeras av gigabitnät. ·Antal hushåll som är anslutna till gigabitnät. ·Antal säkra kantdatornoder som används, mätt som det totala antalet klimatneutrala, säkra kantdatornoder som är integrerade med 5G/6G.	·Antal ytterligare lokaler som är anslutna till gigabitnät – per bostad och företag. ·Antal användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer ·Antal användare av nya och uppgraderade digitala tjänster, produkter och processer som utvecklats av företag. ·Antal företag med hög digital intensitet.
Digital teknik och infrastruktur	Konnektivitet	97	Digitala stamnät, inbegripet undervattenskabelnät (exklusive satelliter)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Total längd på (nyligen) utplacerade undervattenskablar/barkkablar, i km. ·Total längd på uppgraderade undervattenskablar/markkablar, i km. ·Total ytterligare kapacitet som skapats, i antal fiberpar. ·Total ytterligare kapacitet som skapats, i Tbps. ·Antal kabelreparationsfartyg och kabelreparationsmoduler som används.	·Antal strategiska kabelprojekt som fått stöd – per typ (kabelprojekt av europeiskt intresse/övriga). ·Antal användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer ·Antal användare av nya och uppgraderade digitala tjänster, produkter och processer som utvecklats av företag ·Antal företag med hög digital intensitet.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	98	AI, data och robotteknik – införande och expansion	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal europeiska dataområden som fått stöd. ·Antal europeiska digitala nav som fått stöd. ·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Antal användare av nya och uppgraderade digitala tjänster, produkter och processer ·Antal företag som fått stöd och som har börjat använda europeisk AI-teknik. ·Ökad kapacitet för EU-datacentralernas kapacitet (mätt i MW). ·Andel datacentralskapacitet som används av europeiska leverantörer. ·Storleken på den arbetskraft som är redo för AI. ·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	99	Molnbaserade tjänster – utbyggnad	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal moln- och kantfaciliteter som fått stöd.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Antal företag som fått stöd och som har börjat använda molnbaserade datortjänster. ·Antal nya moln- och kantdatacentraler som skapats.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	100	Cybersäkerhet – utbyggnad och expansion	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal offentliga organisationer som fått stöd.	·Antal enheter som fått stöd och som använder cybersäkerhetsfaciliteter.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	101	HPC och Quantum – utbyggnad och expansion	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal högpresterande datorer och kvantdatorer som upphandlas. ·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal offentliga organisationer som fått stöd.	·Antal användare av HPC-datorer och/eller kvantdatorer som fått stöd. ·Ökad HPC- och kvantkapacitet.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	102	Halvledare, fotonik och kvantchip – Tillverkning och användning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag.	·Värdet av halvledarproduktionen i Europa. ·Antal förproduktionsanläggningar för kvantchip som skapats i Europa.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	103	Programvaruteknik och Open Internet Stack	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal Open Stack-komponenter som når mognad och katalogiseras.	·Antal användare av Open Stack-komponenter. ·Antal europeiska företag som använder programvara med öppen källkod.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	104	Virtuella världar och webb 4.0 – utbyggnad	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt.	·Antal städer och samhällen som har utvecklat en lokal digital tvilling med tillhörande visualiserings-, modellerings- och prognoskapacitet.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	105	Tillämpningar och infrastrukturer för digital affärsverksamhet och digitala plånböcker	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal initiativ till stöd för tillämpningar och infrastrukturer för digital affärsverksamhet och digitala plånböcker.	·Antal framtagna användningsfall. ·Antal ekonomiska aktörer som fått stöd som använder företagsplånböckerna. ·Antal användare av företagsplånböcker och infrastruktur för digital identitet.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	106	Digitala tvillingplattformar Digitalt fordon, digital människa och digital jord – utbyggnad och storskalig testning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt på digitala tvillingplattformar.	·Antal användare av de digitala tvillingplattformarna.
Digital teknik och infrastruktur	Digital kapacitet och avancerad teknik	107	Annan ny teknik – införande och expansion (t.ex. virtuella världar, programvaruteknik och Open Internet Stack)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal initiativ till stöd för ny teknik. ·Skapad kapacitet för företagsinkubation. ·Företag som fått stöd (däribland mikroföretag, små, medelstora, stora).	·Antal understödda aktörer som föreslår omstörtande digitala tillämpningar och tjänster. ·Nya företag som överlever på marknaden.
Digital teknik och infrastruktur	Reformer	108	Politik och regelverk på det digitala området	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal förberedelser eller utvärderingar av politik som har slutförts. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Digital teknik och infrastruktur	Reformer	109	Digital konnektivitet, infrastruktur och marknadsfunktion	0 %	0 %	0 %	0 %
Digital teknik och infrastruktur	Reformer	110	Politik för digitalisering av finanssektorn och digitalisering av betalningar	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Utbildning och kompetens	Utbildning	111	Förskoleverksamhet och barnomsorg (exklusive infrastruktur)*	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal utbildade lärare – fördelat på kön och ålder. ·Antal kursplaner som utarbetats, studieprogram eller kurser som genomförts. ·Antal undervisnings- eller inlärningsutrustningar och digitala metoder som tillhandahålls. ·Antal organisationer som deltar i samarbetsprojekt. ·Antal nya barnomsorgsplatser som skapats eller underhållits.	·Antal barn som omfattas av kursplaner som utarbetats och program som genomförts. ·Antal barn som har lärt sig av utbildade lärare. ·Antal barn som drar nytta av inköpt utrustning.
Utbildning och kompetens	Utbildning	112	Grundskoleutbildning (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal utbildade lärare – fördelat på kön och ålder. ·Antal kursplaner som utarbetats, studieprogram eller kurser som genomförts. ·Antal undervisnings- eller inlärningsutrustningar och digitala metoder som tillhandahålls. ·Antal organisationer som deltar i samarbetsprojekt. Antal nya barnomsorgsplatser som skapats eller underhållits.	·Antal barn som omfattas av kursplaner som utarbetats och program som genomförts. ·Antal barn som har lärt sig av utbildade lärare. Antal barn som drar nytta av inköpt utrustning.
Utbildning och kompetens	Utbildning	113	Högstadie- och gymnasieutbildning (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	100 %
Utbildning och kompetens	Utbildning	114	Universitets- och högskoleutbildning (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	100 %
Utbildning och kompetens	Utbildning	115	Grundläggande yrkesutbildning (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön och per kompetenssektor (inklusive naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). ·Antal lärlingsplatser eller arbetsplatsförlagt lärande som fått stöd. ·Antal utbildade lärare – fördelat på kön och ålder. ·Antal kursplaner som utarbetats, studieprogram eller kurser som genomförts. ·Antal undervisnings- eller inlärningsutrustningar och digitala metoder som tillhandahålls.	·Antal studenter som omfattas av kursplaner som utarbetats och program som genomförts. ·Antal studenter som har lärt sig av utbildade lärare. ·Antal studenter som drar nytta av inköpt utrustning.
Utbildning och kompetens	Utbildning	116	Förbättra funktionshindrades tillgång till utbildning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön och ålder.	·Antal deltagare i utbildning – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Utbildning	117	Förbättra tillgången till utbildning för marginaliserade grupper, t.ex. romer	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön och ålder.	·Antal deltagare i utbildning – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Utbildning	118	Utbildning för flyktingar i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal barn som gynnas – efter utbildningsnivå. Förskolenivå, grundskolenivå, högstadienivå och gymnasienivå.	·Procentuell andel (nationell nivå) av flyktingar som är inskrivna i skolan – efter utbildningsnivå. Förskolenivå, grundskolenivå, högstadienivå och gymnasienivå.
Utbildning och kompetens	Utbildning	119	Lärarutbildning – ospecificerad utbildningsnivå	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare i utbildning – fördelat på kön	·Antal studenter som gynnas – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Utbildning	120	Rörlighet i utbildningssyfte (utbildningssektorer inkl. icke-formell och informell utbildning samt ungdomsfrågor)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal anställda – fördelat på kön och ålder. ·Antal studerande – fördelat på kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och kompetenssektorer (inklusive naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). ·Antal deltagare i verksamhet som direkt främjar EU:s värden, främjar solidaritet och civilt engagemang.	·Andel deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande. ·Andel deltagare som anser att de har ökat sina nyckelkompetenser. ·Andel deltagare som anser att de har en ökad europeisk känsla av tillhörighet.
Utbildning och kompetens	Utbildning	121	Förskoleverksamhet, skolor och universitet – Utveckling och uppförande av nya byggnader med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	100 %	40 %	0 %	40 %	·Antal uppförda m² kombinerad och ny kapacitet för utbildningsanläggningar (antal studenter).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Utbildning	122	Förskoleverksamhet, skolor och universitet – Utveckling och uppförande av andra byggnader	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal uppförda m² kombinerad och ny kapacitet för utbildningsanläggningar (antal studenter).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Reformer	123	Reformer inom förskoleverksamhet och barnomsorg	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Utbildning och kompetens	Reformer	124	Reformer inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott	0 %	0 %	0 %	100 %
Utbildning och kompetens	Reformer	125	Reformer inom kompetens och vuxenutbildning	0 %	0 %	0 %	100 %
Utbildning och kompetens	Reformer	126	Politik och regelverk på området utbildning och grundläggande yrkesutbildning	0 %	0 %	0 %	100 %
Utbildning och kompetens	Kompetens	127	Grundläggande färdigheter (inkl. läs- och skrivkunnighet, matematik, naturvetenskap och medborgarskap, utom digitala och gröna färdigheter)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå. ·Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande samarbete, uppdelat efter typ av kompetens. Grundläggande färdigheter och medborgarskapskompetens.	·Antal deltagare som erhåller en kvalifikation eller självrapporterade kompetensförbättringar – fördelat på kön. ·Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande samarbete, uppdelat efter typ av kompetens.
Utbildning och kompetens	Kompetens	128	Avancerade digitala färdigheter	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå. ·Antal organisationer som är involverade i gränsöverskridande samarbetsprojekt.	·Antal deltagare som erhåller en kvalifikation eller självrapporterade kompetensförbättringar – fördelat på kön. ·Antal organisationer som drar nytta av sitt deltagande i gränsöverskridande samarbete.
Utbildning och kompetens	Kompetens	129	Grundläggande digitala färdigheter	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå. Antal organisationer som är involverade i gränsöverskridande samarbetsprojekt.	·Antal deltagare som erhåller en kvalifikation eller självrapporterade kompetensförbättringar – fördelat på kön. ·Antal organisationer som drar nytta av sitt deltagande i gränsöverskridande samarbete. ·Antal deltagare som har uppnått åtminstone en grundläggande nivå av digitala färdigheter enligt ESTAT:s definition på grundval av DSI (indexet för digitala färdigheter) – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Kompetens	130	Grön kompetens	100 %	40 %	40 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå. Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande samarbetsprojekt.	·Antal deltagare som erhåller en kvalifikation eller själva rapporterar att de uppnått en kompetensförbättring – fördelat på kön. ·Antal organisationer som har nytta av sitt deltagande i gränsöverskridande samarbete.
Utbildning och kompetens	Kompetens	131	Finansiell kompetens	0 %	0 %	0 %	100 %		·
Utbildning och kompetens	Kompetens	132	Kompetenshöjning och omskolning för marginaliserade befolkningsgrupper, t.ex. romer	0 %	0 %	0 %	100 %		·
Utbildning och kompetens	Kompetens	133	Kompetenshöjning och omskolning för personer med funktionsnedsättning	0 %	0 %	0 %	100 %		·
Utbildning och kompetens	Kompetens	134	Vuxenutbildning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder, utbildningsnivå och kompetenssektorer (inklusive naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). ·Antal nya kursplaner eller nya program som utvecklats/genomförts. ·Antal skolutrustningar och digitala metoder. ·Antal organisationer som är involverade i gränsöverskridande samarbetsprojekt.	·Antal deltagare som erhåller en kvalifikation eller självrapporterade kompetensförbättringar – fördelat på kön. ·Antal organisationer som drar nytta av sitt deltagande i gränsöverskridande samarbete. ·Antal barn som omfattas av kursplaner som utarbetats och program som genomförts – fördelat på kön. ·Antal vuxenstuderande som drar nytta av inköpt utrustning – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Idrott	135	Främjande av idrott och fysisk aktivitet	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal samarbetspartnerskap inom idrott. ·Antal deltagare – fördelat på kön. ·Antal deltagare i mobilitet inom idrott – fördelat på kön och ålder. ·Antal m² idrottsanläggningar utomhus. ·Antal sportinitiativ och sportevenemang.	·Antal deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande. ·Antal deltagare som anser att de har ökat sina nyckelkompetenser. ·Antal deltagare som anser att de har en ökad känsla av europeisk tillhörighet. ·Antal användare per år av nya eller moderniserade idrottsanläggningar utomhus – fördelat på kön.
Utbildning och kompetens	Ungdom	136	Icke-formell och informell utbildning och lärande (utom infrastruktur)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, ålder och socioekonomisk bakgrund. ·Antal organisationer som deltar i partnerskap för gränsöverskridande samarbete på ungdomsområdet.	·Antal deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande. ·Antal deltagare som anser att de har ökat sina nyckelkompetenser. ·Antal deltagare som anser att de har en ökad känsla av europeisk tillhörighet.
Utbildning och kompetens	Ungdom	137	Volontärarbete	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, ålder och socioekonomisk bakgrund. ·Antal organisationer som deltar i partnerskap för gränsöverskridande samarbete på ungdomsområdet.	·Antal deltagare som anser att de har dragit nytta av sitt deltagande. ·Antal deltagare som anser att de har ökat sina nyckelkompetenser. ·Antal deltagare som anser att de har en ökad känsla av europeisk tillhörighet.
Effektiv offentlig förvaltning	Administrativ kapacitet	138	Förstärkning av kapaciteten för medlemsstaternas och tredjeländers förvaltningar, bidragsmottagare och relevanta partner (utom digitalisering)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt/verksamheter. ·Antal institutioner som ingår i projekten. ·Antal personer som deltar i projektet.	·Användare av nya och uppgraderade offentliga tjänster, produkter och processer.
Effektiv offentlig förvaltning	Administrativ kapacitet	139	Tekniskt stöd till medlemsstaterna	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt för tekniskt bistånd i EU:s medlemsstater. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU.
Effektiv offentlig förvaltning	Administrativ kapacitet	140	Skydd av euron mot förfalskning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal falska eurosedlar och euromynt som har upptäckts. ·Antal förfalskningsverkstäder som har stängts. ·Antal enskilda behöriga myndigheter som har lämnat in ansökningar till programmet Perikles V-programmet.	·Graden av tillfredsställelse för deltagare i de åtgärder som finansieras genom Perikles V-programmet. ·Återkoppling från deltagare (nöjdhetsgrad) som redan har deltagit i tidigare Periklesåtgärder om Perikles V-programmets inverkan på deras verksamhet för att skydda euron mot förfalskning.
Effektiv offentlig förvaltning	Samarbete	141	Tullunionen, beskattning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal deltagare i gemensamma gränsöverskridande åtgärder. ·Antal handlingsplaner, arbetsmetoder, riktlinjer och rekommendationer som utarbetats gemensamt. ·Antal arbetsgrupper (pilotprojekt) som utvecklats och genomförts. ·Antal organisationer/förvaltningar som samarbetar över gränserna. ·Antal projekt för gränsöverskridande innovationsnätverk. ·Antal åtgärder som är inriktade på samarbete mellan offentliga förvaltningar. ·Antal projekt/verksamheter. ·Tillgång till Gemensamma kommunikationsnätet (CCN)/CCN2.	·Procentuell andel tjänstemän som rapporterar att deras organisation har tillämpat gemensamt utarbetade arbetsmetoder, riktlinjer, rekommendationer och handlingsplaner. ·Antal gränsöverskridande rättsliga eller administrativa hinder som identifierats. ·Antal organisationer/förvaltningar som samarbetar över gränserna. ·Antal deltagare i gemensamma åtgärder/projekt över gränserna.
Effektiv offentlig förvaltning	Samarbete	142	Samarbete och nätverk mellan medlemsstaterna	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal deltagare i gemensamma gränsöverskridande åtgärder. ·Antal gemensamt utarbetade strategier och handlingsplaner. ·Antal gemensamt utarbetade pilotåtgärder som genomförts inom ramen för projekt. ·Antal deltaganden i gemensamma utbildningsprogram. ·Antal gemensamma administrativa eller rättsliga avtal som undertecknats. ·Antal organisationer/förvaltningar som samarbetar över gränserna. ·Antal projekt för gränsöverskridande innovationsnätverk. ·Antal projekt som stöder gränsöverskridande samarbete för utveckling av kopplingar mellan urbana områden och landsbygd. ·Antal åtgärder som är inriktade på samarbete mellan offentliga förvaltningar.	·Antal gemensamma strategier och handlingsplaner som anammats av organisationer. ·Antal kompletteringar av gemensamma utbildningsprogram. ·Antal gränsöverskridande rättsliga eller administrativa hinder som minskats eller undanröjts. ·Antal personer som omfattas av undertecknade gemensamma administrativa eller rättsliga avtal. ·Antal organisationer/förvaltningar som samarbetar över gränserna. ·Antal deltagare i gemensamma åtgärder/projekt över gränserna. ·Antal lösningar som anammats eller utökats av organisationer.
Effektiv offentlig förvaltning	Digitalisering	143	Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster (utom rättsväsende, hälso- och sjukvård, transport, energi och vatten)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal IKT-lösningar som fått stöd. ·Antal offentliga institutioner som fått stöd för att digitalisera tjänster, produkter och processer.	·Andel digitala offentliga tjänster som tillhandahålls med hjälp av europeiska leverantörer. ·Användare av nya och uppgraderade digitala offentliga tjänster, produkter och processer.
Effektiv offentlig förvaltning	Statistik	144	Europeisk officiell statistik	0 %	0 %	0 %	0 %	·Europeisk statistik som sprids i enlighet med den årliga publiceringskalendern.	·Statistisk täckning. ·Användarnöjdhet med Eurostats uppgifter och tjänster.
Effektiv offentlig förvaltning	Statistik	145	Övrig statistik	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal stödda projekt.	·Statistisk täckning. ·Användarnöjdhet med data och tjänster som tillhandahålls av statistikorgan.
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	146	Politik och regelverk på området offentlig förvaltning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	147	Budgetram och finanspolitisk styrning	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	148	Skyddet av EU:s finansiella intressen	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	149	Den offentliga förvaltningen	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	150	Digitalisering av den offentliga förvaltningen och reformer av offentliga tjänster	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	151	De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	152	ORGANISATION OCH LEDNING	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	153	Privata sektorns skuldsättning och insolvensram	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	154	Offentlig upphandling och koncessioner	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	155	Den offentliga kvaliteten på utvecklingen och samordningen av politiken	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	156	Lagstiftningens kvalitet och det politiska beslutsfattandet	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	157	Regional utveckling och lokala offentliga tjänster	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	158	Den inre marknaden, konkurrens och statligt stöd	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	159	Statligt ägda företag	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	160	Skattepolitik, skatteförvaltning, skatteundandragande och skatteflykt	0 %	0 %	0 %	0 %
Effektiv offentlig förvaltning	Reformer	161	Kommunikationspolitik och administrativ förvaltning	0 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung	162	Tillverkning av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung för användning som bränsle inom luftfartssektorn eller sjöfartssektorn, utom vätgas	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (m³/ton) för flygbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (m³/ton) för vägbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (m³/ton) för sjöfartsbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (m³/ton) för andra bränsletyper.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Producerad volym (m³/ton).
Energi	Bioenergi	163	Tillverkning av hållbara biodrivmedel i enlighet med direktiv 2018/2001	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (MJ eller ktoe/år) för flygbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (MJ eller ktoe/år) för vägbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (MJ eller ktoe per år) för sjöfartsbränsle. ·Ny eller ytterligare tillverkningskapacitet (MJ eller ktoe per år) för andra bränsletyper.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Producerad energi (MJ eller ktoe per år).
Energi	Bioenergi	164	Framställning av hållbar biogas i enlighet med direktiv 2018/2001	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare biogastillverkningskapacitet (Nm3/timme).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Producerad energi (Nm3/timme).
Energi	Bioenergi	165	Lagring och blandning av flytande hållbar biogas och biometan, flytande biometan, biopropan, biobutan eller liknande syntetiska alternativa bränslen	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lager och arbetsbränslevolym i GWh. ·Volym (Nm3) och typ av lagrad enhet som mn m3 – per bränsletyp.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Producerad energi (Nm3).
Energi	Bioenergi	166	Transport av flytande hållbar biogas och biometan, flytande biometan, biopropan, biobutan eller liknande syntetiska alternativa bränslen	100 %	0 %	0 %	0 %	·Rörledningens längd (i km). ·Ökad överföringskapacitet i Mt/år.	·Årligt antal användare vid den anlagda infrastrukturen för alternativa bränslen. ·Volym (Nm3) alternativa bränslen som förbrukas vid den byggda infrastrukturen (laddningsstationer).
Energi	Avskiljning och lagring av koldioxid	167	Uppförande/installation och hantering av koldioxidutsläpp-knutpunkter (t.ex. tankar, kompression, rening, fasbyte, byte av transportsätt)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare installerad kapacitet (ton).	·Utbyggnad av EU:s koldioxidutsläpp-transportnät (i km). ·Behandlade ton koldioxidekvivalent.
Energi	Avskiljning och lagring av koldioxid	168	Uppförande/installation av anläggningar för avskiljning och efterbehandling av koldioxidutsläpp	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare installerad kapacitet (ton).	·Utbyggnad av EU:s koldioxidutsläpp-transportnät (i km). ·Lagrade eller använda koldioxidekvivalentton.
Energi	Avskiljning och lagring av koldioxid	169	Byggande av koldioxidtransport med mobila och fasta tillgångar (inklusive lastbilar, järnväg, fartyg, nya rörledningar eller rörledningar för nya ändamål)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Total koldioxidutsläpp-transportkapacitet (ton).	·Utbyggnad av EU:s koldioxidutsläpp-transportnät (i km). ·Lagrade eller använda koldioxidekvivalentton.
Energi	Avskiljning och lagring av koldioxid	170	Underjordisk permanent geologisk lagring av koldioxidutsläpp (nya lager eller lager för nya ändamål)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Lagringskapacitet för koldioxidutsläpp (ton).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Lagrade koldioxidekvivalentton.
Energi	Avskiljning och lagring av koldioxid	171	Åtgärder inriktade på klimatresiliens för avskiljning och lagring av koldioxid	100 %	100 %	0 %	0 %	·Transport- och lagringskapacitet med ökad motståndskraft (ton).	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Elproduktion	172	Elproduktion med hjälp av teknik för koncentrerad solenergi	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). ·Antal personer i tredjeländer med tillgång till el – genom ny tillgång och förbättrad tillgång.
Energi	Elproduktion	173	Elproduktion med hjälp av solcellsteknik	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).
Energi	Elproduktion	174	Elproduktion från landbaserad vindkraft	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).
Energi	Elproduktion	175	Elproduktion från havsbaserad vindkraft	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).
Energi	Elproduktion	176	Elproduktion från geotermisk energi	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion från geotermisk energi (MW).
Energi	Elproduktion	177	Elproduktion från vattenkraft	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från vattenkraft.
Energi	Elproduktion	178	Elproduktion från havsenergiteknik	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) per typ (vågenergi, tidvattenenergi).
Energi	Elproduktion	179	Elproduktion från hållbara flytande biobränslen	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från hållbara flytande biobränslen.
Energi	Elproduktion	180	Elproduktion från biomassa med minskade växthusgasutsläpp till följd av värden som ingår i direktiv 2023/2413 (direktivet om förnybar energi)	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från biomassa.
Energi	Elproduktion	181	Elproduktion från annan biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna i direktiv 2018/2001	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från biomassa. ·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från hushållsavfall.
Energi	Elproduktion	182	Elproduktion från förnybar vätgas	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW) från förnybar vätgas.
Energi	Elproduktion	183	Elproduktion från koldioxidsnål vätgas	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad i elproduktion (MW) från koldioxidsnål vätgas.
Energi	Elproduktion	184	Förnybar energi för isolerade nät och fristående system	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).
Energi	Elproduktion	185	Elproduktion med innovativa andra förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv 2018/2001	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare energikapacitet installerad vid elproduktion (MW).
Energi	Elproduktion	186	Gränsöverskridande projekt för förnybar energi i linje med FSE-förordningen	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare installerad kapacitet för förnybar energi (MW) för elproduktion, uppvärmning och kylning, produktion eller transport av förnybar vätgas. ·Ny eller ytterligare installerad lagringskapacitet (MWh).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar (i ton).
Energi	Energiproduktionens motståndskraft	187	Åtgärder inriktade på energikällornas och kraftproduktionens klimatresiliens	0 %	100 %	0 %	0 %	·Kraftproduktionskapacitet med förbättrad motståndskraft.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	188	Stödåtgärder för energieffektivitet, inbegripet rådgivningstjänster, projektutvecklingsstöd, stöd till portföljstrukturering och stöd till användning av energieffektivitetstjänster	100 %	40 %	0 %	0 %	·Antal byggnader eller byggnadsenheter som omfattas av de finansierade tjänsterna per typ (per bostadshus, andra byggnader än bostäder, offentliga byggnader). ·Antal små och medelstora företag eller lokala offentliga myndigheter som de finansierade tjänsterna riktar sig till. ·Mwh energibesparingar.	·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Genomsnittlig prestanda före (primär) kontra genomsnittlig prestanda i kWh/m². ·Antal utsatta hushåll som fått stöd.
Energi	Energieffektivitet	189	Demonstrationsprojekt för energieffektivitet i byggnader, inklusive befintligt bostadsbestånd	40 %	40 %	0 %	0 %	·Antal m² som renoverats – per typ (bostadshus, andra byggnader än bostäder, offentliga byggnader). ·Mwh energibesparingar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Genomsnittlig prestanda före (primär) kontra genomsnittlig prestanda i kWh/m².
Energi	Energieffektivitet	190	Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (t.ex. smarta mätare)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal byggnader som fått stöd. ·Antal byggnader med sämst prestanda som fått stöd. ·Antal installerade smarta mätare.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal utsatta hushåll som fått stöd.
Energi	Energieffektivitet	191	Produktion och/eller lagring av el, värme eller kyla genom gemenskaper för förnybar energi, medborgarenergigemenskaper och medborgarinitiativ, stöd till prosumerism	100 %	0 %	0 %	40 %	·Antal samhällen/initiativ/hushåll/konsumenter/prosumenter som fått stöd. ·Antal etablerade energigemenskaper. ·Antal utsatta personer som fått stöd för att få tillgång till energigemenskaper.	·Mwh energibesparingar. ·Lansering av projekt för smarta energisystem.
Energi	Energieffektivitet	192	Energieffektivitet i företag	40 %	40 %	0 %	0 %	·Mwh energibesparingar. ·Antal företag som fått stöd – efter typ (mikroföretag, små, medelstora, stora företag). ·Antal anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i företag som fått stöd – fördelat på kön. ·Mobiliserade investeringar (euro). ·MWh slutliga energibesparingar.
Energi	Energieffektivitet	193	Demonstrationsprojekt för energieffektivitet i företag	40 %	40 %	0 %	0 %	·Antal energieffektivitetslösningar som demonstrerats i företag. ·MWh energibesparingar som kan uppnås genom demonstrerade lösningar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Genomsnittlig prestanda före (primär) kontra genomsnittlig prestanda i kWh/m².
Energi	Energieffektivitet	194	Återvinning av spillvärme för användning på eller utanför anläggningen (i fjärrvärme- och fjärrkylsystem, industriprocesser eller servicebyggnader)	40 %	40 %	0 %	0 %	·Ytterligare kapacitet för återvinning av spillvärme – per typ av anläggning (industriprocesser, företag, servicebyggnader etc.) som ska användas på eller utanför anläggningen.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh spillvärme som återvunnits. ·MWh primärenergi som sparas genom återvinning av spillvärme.
Energi	Energieffektivitet	195	Energieffektivitet i offentlig infrastruktur (belysning, transport, kylning på offentliga platser och annan verksamhet som inte rör byggnader)	40 %	40 %	0 %	0 %	·Antal energieffektivitetsåtgärder i offentlig infrastruktur per typ (belysning, kylning av offentliga platser, transporter och annan verksamhet som inte rör byggnader).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi.
Energi	Energieffektivitet	196	Totalrenovering av byggnader enligt definitionen i direktiv 2024/1275 för ospecificerade bostadshus, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	0 %	·Antal m² som renoverats per typ (bostadshus, andra byggnader än bostäder, offentliga byggnader). ·Antal renoverade m² i bostadshus som utnyttjas av utsatta hushåll.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOx). ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Antal utsatta hushåll som fått stöd. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	197	Totalrenovering av byggnader enligt definitionen i direktiv 2024/1275 för ospecificerade andra byggnader än bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	198	Totalrenovering av byggnader enligt definitionen i direktiv 2024/1275 för ospecificerade bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	199	Medelstor renovering av byggnader för ospecificerade bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	200	Medelstor renovering av ospecificerade andra byggnader än bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	201	Medelstor renovering av ospecificerade offentliga byggnader, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	202	Lätt renovering av byggnader för ospecificerade bostäder	40 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	203	Lätt renovering av andra ospecificerade byggnader än bostäder	40 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	204	Lätt renovering av ospecificerade offentliga byggnader	40 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Energieffektivitet	205	Totalrenovering av byggnader för subventionerade bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m2 subventionerade bostäder som renoverats eller lagts till.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOx). ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	206	Medelstor renovering av byggnader för subventionerade bostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m2 subventionerade bostäder som renoverats eller lagts till.
Energi	Energieffektivitet	207	Lätt renovering av byggnader för subventionerade bostäder	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m2 subventionerade bostäder som renoverats eller lagts till.
Energi	Energieffektivitet	208	Totalrenovering av byggnader för förskoleverksamhet, skolor och universitet, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och moderniserad kapacitet för utbildningsanläggningar.
Energi	Energieffektivitet	209	Medelstor renovering av byggnader för förskoleverksamhet, skolor och universitet, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och moderniserad kapacitet för utbildningsanläggningar.
Energi	Energieffektivitet	210	Lätt renovering av byggnader eller förskolor, skolor och universitet	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och moderniserad kapacitet för utbildningsanläggningar
Energi	Energieffektivitet	211	Totalrenovering av byggnader för studentbostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal studentbostäder som renoverats eller lagts till.
Energi	Energieffektivitet	212	Medelstor renovering av byggnader för studentbostäder, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal studentbostäder som renoverats eller lagts till.
Energi	Energieffektivitet	213	Lätt renovering av byggnader för studentbostäder	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal studentbostäder som renoverats eller lagts till.
Energi	Energieffektivitet	214	Hälso- och sjukvårdsinfrastruktur – totalrenovering av byggnader, inklusive klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och kapacitet för moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	215	Hälso- och sjukvårdsinfrastruktur – Medelstor renovering av byggnader, inklusive klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och kapacitet för moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar.
Energi	Energieffektivitet	216	Infrastruktur för hälso- och sjukvård – Lätt renovering av byggnader	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och kapacitet för moderniserade hälso- och sjukvårdsinrättningar.
Energi	Energieffektivitet	217	Annan social infrastruktur (inklusive förskolor och vårdcentraler) – Totalrenovering*, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antalet platser som förbättrats – per typ av förskola, vårdinrättningar och övrigt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare av moderniserade anläggningar per år – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	218	Annan social infrastruktur (inklusive förskolor och vård- och omsorgscentrum) – Medelstor renovering*, inbegripet åtgärder för klimatresiliens	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antalet förbättrade platser – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år av nya eller moderniserade anläggningar – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	219	Annan social infrastruktur (inklusive förskolor och vårdcentraler) – Lätt renovering*	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och antalet förbättrade platser – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare av moderniserade anläggningar per år – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	220	Totalrenovering av byggnader för att motverka hemlöshet, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	100 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som gynnas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Energieffektivitet	221	Medelstor renovering av byggnader för att motverka hemlöshet, inbegripet klimatresiliensåtgärder	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·
Energi	Energieffektivitet	222	Lätt renovering av byggnader för åtgärder mot hemlöshet	40 %	0 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	223	Kraftvärme från förnybar energi utan kylning	40 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ny eller ytterligare kapacitet installerad genom kraftvärme (MW).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	224	Kraftvärme för värme eller kyla från förnybar energi	40 %	40 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ny eller ytterligare kapacitet installerad genom kraftvärme (MW).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	225	Distributionsnät för fjärrvärme (underhåll, modernisering och utbyggnad)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ledningar för distributionsnät för fjärrvärme som nyligen byggts eller moderniserats (km).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	226	Distributionsnät för fjärrkyla (underhåll, modernisering och utbyggnad)	100 %	100 %	0 %	0 %	·Ledningar för distributionsnät för fjärrkyla som nyligen byggts eller moderniserats (km).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	227	Effektiv produktion av fjärrvärme/fjärrkyla från förnybara källor och distribution (för åtgärder som rör effektiv produktion eller både produktion och distribution i ett enda projekt)	100 %	40 %	40 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ledningar för fjärrvärmenät och fjärrkylenät som nyligen byggts eller förbättrats (km).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	228	Effektiv produktion av fjärrvärme/fjärrkyla och distribution (för åtgärder som rör effektiv produktion eller både produktion och distribution i ett enda projekt)	40 %	40 %	40 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ledningar för fjärrvärmenät och fjärrkylenät som nyligen byggts eller förbättrats (km).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	229	Högeffektiv kraftvärme för värme/kyla	40 %	40 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ny eller ytterligare kapacitet installerad genom kraftvärme (MW). ·Antal högeffektiva kraftvärmepannor.
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	230	Installation och underhåll av uppvärmningssystem baserade på fast biomassa i befintliga byggnader	40 %	0 %	0 %	0 %	·Antal installerade värmesystem för fast biomassa och/eller lager för fast biomassa. ·Antal bostäder som fått stöd.	·Mwh energibesparingar.
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	231	Installation och drift av elektriska värmepumpar	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal installerade elektriska värmepumpar. ·Antal bostäder som fått stöd.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	232	Produktion av värme från förnybar energi utan kylning	100 %	0 %	40 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ny eller ytterligare kapacitet installerad genom kraftvärme (MW).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOx).
Energi	Värme, kyla och kraftvärme	233	Produktion av värme/kyla från förnybar energi	100 %	40 %	40 %	0 %	·Ny eller ytterligare produktionskapacitet (MWh). ·Ny eller ytterligare kapacitet installerad genom kraftvärme (MW).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Energi	Vätgas	234	Produktion av förnybar vätgas och förnybara derivat	100 %	0 %	0 %	0 %	·Elektrolyskapacitet (MW) – Vätgasproduktion (ton). ·Producerad vätgas (RH2) (ton) per år.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Energi	Vätgas	235	Produktion av koldioxidsnål vätgas och koldioxidsnåla derivat	40 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Vätgas	236	Lagring av vätgas och derivat (inklusive omvandling av naturgastillgångar till särskilda vätgastillgångar)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lager och arbetsgasvolym i GWh. ·Volymen lagrad vätgas i mn m3.
Energi	Vätgas	237	Transport av vätgas och derivat (inklusive omvandling av naturgastillgångar till särskilda vätgastillgångar)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Rörledningens längd (i km). ·Ökad överföringskapacitet för H2 i Mt/år och GWh/dag. ·Total transportkapacitet för vätgas i Mt/år och GWh/dag.	·Diversifiering av utbudet. ·Ökad integrering av förnybara energikällor.
Energi	Nät och lagring	238	Distribution av elektricitet	100 %	0 %	0 %	0 %	·Nya eller ytterligare installerade ledningar (km). ·Antal installerade utrustningar. ·Ny eller installerad kapacitet (GW).
Energi	Nät och lagring	239	Energiinfrastruktur av gränsöverskridande betydelse i linje med TEN-E-förordningen	100 %	0 %	0 %	0 %	·Nya eller ytterligare installerade ledningar (km). ·Antal installerade utrustningar. ·Ny eller installerad kapacitet (GW).
Energi	Nät och lagring	240	Installation av smarta energisystem och smart utrustning på nätverksnivå	100 %	40 %	0 %	0 %	·Antal installerade smarta mätare. ·Antal digitala förvaltningssystem för smarta energisystem.	·Antal ytterligare användare som är anslutna till smarta nät.
Energi	Nät och lagring	241	Lagring av elektricitet	100 %	0 %	0 %	0 %	·Lagringskapacitet (MWh). ·Ökad flexibilitetskapacitet (GW). ·Installerad kapacitet (GW).
Energi	Nät och lagring	242	Lagring av geotermisk energi	100 %	0 %	0 %	0 %	·Lagringskapacitet (MWh). ·Ökad flexibilitetskapacitet (GW). ·Installerad kapacitet (GW).	·Diversifiering av utbudet. ·Ökad integrering av förnybara energikällor.
Energi	Nät och lagring	243	Överföring av elektricitet	100 %	0 %	0 %	0 %	·Nya eller ytterligare installerade ledningar (km). ·Antal installerade utrustningar. ·Ny eller installerad kapacitet (GW).	·
Energi	Nät och lagring	244	Överföring av el som främst är avsedd för förnybar energi	100 %	0 %	0 %	0 %
Energi	Nät och lagring	245	Åtgärder inriktade på klimatresiliens för energinät och lagring	100 %	100 %	0 %	0 %		·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Energi	Nät och lagring	246	Säker avveckling av befintlig infrastruktur för fossila bränslen	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal pilotprojekt som slutförts. ·Kapacitet som avvecklats.
Energi	Kärnenergi	247	Avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall	0 %	0 %	0 %	0 %	·Procentuell andel avvecklade anläggningar. ·Volym (kg/l/m³) avfall som avlägsnats. ·Giltig avvecklingsplan tillgänglig för varje JRC-anläggning. ·Kapacitet som avvecklats.
Energi	Kärnenergi	248	Fissionsenergi	100 %	0 %	0 %	0 %	·Ny eller ytterligare fissionsenergikapacitet installerad i GW.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). Antal personer i tredjeländer med tillgång till el – genom ny tillgång och förbättrad tillgång.
Energi	Kärnenergi	249	Kärnsäkerhetsverksamhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal verksamheter.
Energi	Kärnenergi	250	Kärnämneskontroll	0 %	0 %	0 %	0 %	·Övergripande kontrollmål på 99,9 % av alla typer av civilt kärnämne som omfattas av Euratoms kärnämneskontroll.	·Garantier för att civilt kärnämne inte avleds inom ramen för Euratoms kärnämneskontroll.
Energi	Energifinansiering	251	Andra investeringar i energisektorn med koppling till den gröna omställningen	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt – per typ av verksamhet.
Energi	Reformer	252	Energieffektivitet	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Energi	Reformer	253	Politik och regelverk Energi	40 %	0 %	0 %	0 %	·
Energi	Reformer	254	Förnybar energi	100 %	0 %	0 %	0 %	·
Energi	Reformer	255	Energiinfrastruktur och energinät	100 %	0 %	0 %	0 %	·
Energi	Reformer	256	Flexibilitet i icke-fossil energi/lagringsorienterade reformer	100 %	0 %	0 %	0 %	·
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	257	Tjänster inom den cirkulära ekonomin (t.ex. reparation, renovering och återtillverkning Reservdelsförsäljning Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter Försäljning av begagnade varor Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller Marknadsplats för handel med begagnade varor för återanvändning)	100 %	0 %	100 %	40 %	·Antal produkter som fått stöd av dessa tjänster.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	258	Kommersiell, industriell avfallshantering Åtgärder som i hög grad leder till förebyggande av avfall, separat insamling, sortering, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, utom biologiskt avfall	100 %	0 %	100 %	0 %	·Antal sorteringsanläggningar. ·Antal återvunna m3. ·Andel återvunnet material som uppnåtts.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	259	Sanering och demontering av uttjänta produkter	40 %	0 %	100 %	0 %	·Antal produkter som sanerats och nedmonterats.	·Ton återvunnet material.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	260	Återvinning av kritiska råvaror	40 %	0 %	100 %	0 %	·Ton återvunna kritiska råvaror.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	261	Hantering av hushållsavfall Åtgärder som i hög grad leder till förebyggande av avfall, separat insamling, sortering, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning (utom biologiskt avfall)	100 %	0 %	100 %	0 %	·Ton avfall som förebyggs, samlas in separat, förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. ·Antal sorteringsanläggningar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	262	Investeringar i metoder för cirkulär ekonomi (t.ex. återvunnet innehåll, industriell symbios, produktdesign, återanvändning, återtillverkning)	100 %	0 %	100 %	0 %	·Ton behandlat avfall.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	263	Uppsamling och användning av deponigas	40 %	0 %	100 %	0 %	·Avskild gas (ton)	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	264	Främjande av användning av återvunnet material som råvara i överensstämmelse med effektivitetskriterierna	40 %	0 %	100 %	0 %	·Ton återvunnet material som återanvänds.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	265	Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering av separat uppsamlat biologiskt avfall	40 %	40 %	100 %	0 %	·Ton behandlat biologiskt avfall.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Kompostproduktion (ton/år).
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	266	Återställande av industriområden och förorenad mark för andra ändamål än restaurering av natur	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal km2 av återställda områden.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	267	Separat insamling, sortering, förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt avfall (utom biomassa)	40 %	40 %	100 %	0 %	·Antal åtgärder som fått stöd. ·Ton ytterligare kapacitet för avfallsåtervinning.	·Ton återvunnet material.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	268	Sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar i tredjeländer	0 %	0 %	100 %	0 %	·Volym kapacitet för bortskaffande av avfall.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	269	Anläggningar för avfallsenergi för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas	0 %	0 %	100 %	0 %	·Kapacitet för avfallsbehandling.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	270	Anläggningar för mekanisk biologisk behandling (MBT) – inom jordbrukssektorn	0 %	0 %	100 %	0 %	·Kapacitet för avfallsbehandling.
Miljö och klimat	Cirkulär ekonomi	271	Behandling av farligt avfall	0 %	0 %	100 %	0 %	·Ton behandlat farligt avfall.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	272	Grå anpassningsåtgärder	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal anpassningsåtgärder som fått stöd.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	273	Försäkring mot ogynnsamma klimathändelser	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal personer som försäkrats – fördelat på kön.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	274	Åtgärder för blandad grå och naturbaserad motståndskraft	0 %	100 %	40 %	0 %	·Antal anpassningsåtgärder som fått stöd.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	275	Naturbaserade åtgärder för klimatresiliens	0 %	100 %	100 %	0 %	·Antal anpassningsåtgärder som fått stöd.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	276	Förebyggande åtgärder för att minska risken för skogsbränder	40 %	100 %	100 %	0 %	·Hektar skog som skyddas med förebyggande åtgärder.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	277	Förebyggande åtgärder för att minska risken för torka	0 %	100 %	40 %	0 %	·Antal personer som omfattas av förebyggande åtgärder – fördelat på kön.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatanpassning	278	Förebyggande åtgärder för att minska risken för översvämning	0 %	100 %	40 %	0 %	·Antal personer som omfattas av förebyggande åtgärder – fördelat på kön.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Klimatdigitalisering	279	Digital teknik och digitala tjänster för klimatåtgärder – anpassning	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal finansierade projekt.	·Antal personer som omfattas av anpassningsåtgärden – fördelat på kön.
Miljö och klimat	Klimatdigitalisering	280	Digital teknik och digitala tjänster för klimatåtgärder – begränsning	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal finansierade projekt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	281	Övergripande naturskydds- och restaureringsåtgärder (inklusive övervakning, rapportering, åtgärdande av kunskapsluckor, kapacitetsuppbyggnad, information och utbildning etc.)	0 %	100 %	100 %	0 %	·Antal personer som nås.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	282	Andra åtgärder som inte rör specifika ekosystem (inklusive förebyggande, begränsning eller kompensation av skador orsakade av skyddade arter)	0 %	40 %	100 %	0 %	·Antal åtgärder som genomförts för skyddade arter.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	283	Skydd och återställande av den marina ekosystem	40 %	40 %	100 %	0 %	·Hektar skyddade eller återställda områden. ·Antal naturbaserade lösningar som förbättrats eller etablerats.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	284	Skydd och återställande av land-, kust- och sötvattensekosystem	100 %	100 %	100 %	0 %	·	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	285	Skydd och återställande av urbana ekosystem, inbegripet åtgärder för klimatresiliens i stadsplanering	100 %	100 %	100 %	0 %	·	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	286	Skydd och återställande av våtmarker och torvmarker, inbegripet återvätning av dikade torvmarker	100 %	100 %	100 %	0 %	·	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Naturskydd och naturrestaurering	287	Återställande av industriområden och förorenad mark för återställning av natur	0 %	100 %	100 %	0 %	·Hektar återställda områden.
Miljö och klimat	Skogsbruk	288	Hållbar nybeskogning och återbeskogning	100 %	100 %	40 %	0 %	·Hektar nya beskogade och återbeskogade områden.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Föroreningar	289	Åtgärder för att förbättra övervakningen och modelleringen av luftkvaliteten	0 %	0 %	100 %	0 %	·Minskning av föroreningar i ton (annan växthusgas än koldioxid) (PM2.5 och NOX). ·Minskning av föroreningar i ton (annan växthusgas än koldioxid) (PM2.5 och NO) [i enlighet med direktiv (EU) 2024/2284].
Miljö och klimat	Föroreningar	290	Åtgärder för att minska luftföroreningar	40 %	0 %	100 %	0 %	·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Miljö och klimat	Föroreningar	291	Bullerreducerande åtgärder vid källan och bullerreducerande åtgärder	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal km bullerbarriärer som inrättats tillsammans med den uppmätta bullerföroreningsnivån. ·Antal kilometer som tystare järnvägar eller spårvägar i kombination med antalet tysta gods- eller personvagnar (järnvägar, spårvagnar) i landet ökade. ·Km vägar med låg bullernivå. ·Antal installerade tysta fasader.
Miljö och klimat	Föroreningar	292	Åtgärder för att minska industriutsläppen, inbegripet investeringar i renare produktionsteknik och utsläppsbegränsande åtgärder	40 %	0 %	100 %	0 %	·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Miljö och klimat	Föroreningar	293	Sanering av vattenföroreningar (t.ex. näringsämnen, bekämpningsmedel, läkemedel, PFAS, plast, kemikalier)	0 %	0 %	100 %	0 %	·Minskning av föroreningar i ton/år (näringsämnen, bekämpningsmedel, läkemedel, plast, PFAS och kemikalier).
Miljö och klimat	Reformer	294	Klimatanpassning och klimatresiliens	0 %	100 %	40 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar ·Antal slutförda samråd med berörda parter ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Miljö och klimat	Reformer	295	Politik och regelverk på miljöområdet samt resursförvaltning, inbegripet en hållbar finansmarknad	40 %	40 %	100 %	0 %	·
Miljö och klimat	Vatten	296	Begränsning av belastningar på den marina miljön	40 %	40 %	100 %	0 %	·Antal insatser.	·I vilken utsträckning tröskelvärden för god miljöstatus uppnås.
Miljö och klimat	Vatten	297	Uppförande, förnyelse eller utbyggnad av system för uppsamling och/eller rening av avloppsvatten, underhåll och förbättring av tillgången till sanitet	0 %	0 %	100 %	0 %	·Antal ledningsnät och/eller reningsverk som förbättrats. ·Antal personer med tillgång till förbättrad sanitet	·Personekvivalenter (pe) för förbättrad insamling och/eller rening av avloppsvatten
Miljö och klimat	Vatten	298	Digitaliseringsåtgärder inom vatten- och avloppsvattensektorerna (t.ex. mätning)	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal anläggningar som fått stöd för att genomföra digitaliseringsåtgärder. ·Antal invånare som är utrustade med en smart vattenmätare.
Miljö och klimat	Vatten	299	Energieffektivitetsåtgärder inom vatten- och avloppsvattensektorn (t.ex. försörjning, förvaltning, avloppsvatten)	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal anläggningar som fått stöd.	·Energibesparing på MWh
Miljö och klimat	Vatten	300	Naturbaserade lösningar för att öka markens vattenhållande förmåga Uppsamling av regnvatten som inte inbegriper uttag av grundvatten Avlägsnande av barriärer för det fria flödet för floder Vattenrening	40 %	100 %	100 %	0 %	·Avrinning och inflöde av avloppsvatten (m³/år) till reningsverken. ·Vattenuttag (m³/år)
Miljö och klimat	Vatten	301	Tillhandahållande av dricksvattenförsörjning (infrastruktur för uttag, rening, lagring och distribution), inbegripet åtgärder för att uppfylla kvalitetskraven, åtgärder för förbättrad effektivitet (t.ex. minskning av vattenläckagenivån), förnyelse, upprätthållande och förbättring av tillgången till vatten	0 %	40 %	100 %	0 %	·Grad (m³/dag) av ytterligare vattenförsörjningskapacitet.	·Antal invånare som tar emot vattenförsörjning – fördelat på kön. ·Antal hushåll som tar emot vattenförsörjning.
Miljö och klimat	Vatten	302	Vatteneffektivitet, besparingar och återanvändning	40 %	100 %	100 %	0 %	·Antal personer som omfattas av åtgärderna.
Miljö och klimat	Vatten	303	Planering, övervakning och kontroll av vattenförvaltning (inkl. digitalisering)	0 %	100 %	100 %	0 %	·Antal personer som omfattas av åtgärderna.
Bostäder och infrastruktur	Byggande	304	Utveckling och uppförande av nya bostadshus med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal byggda m2.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Mwh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Andel som är relevant för subventionerade bostäder.
Bostäder och infrastruktur	Byggande	305	Utveckling och uppförande av nya bostadshus med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	0 %	·	·
Bostäder och infrastruktur	Byggande	306	Utveckling och uppförande av nya offentliga byggnader med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	0 %	·	·
Bostäder och infrastruktur	Rivning av hus och byggnader	307	Rivning av byggnader och övriga anläggningar	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal byggnader eller konstruktioner som rivits.
Bostäder och infrastruktur	Reformer	308	Politik och regelverk	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	309	Utveckling och uppförande av nya bostadshus med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp för subventionerade och bostäder till överkomliga priser	40 %	40 %	40 %	40 %	·Antal byggda m² och antal subventionerade och bostadsenheter till överkomliga priser som renoverats eller lagts till.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Procentuell andel som är relevant för subventionerade bostäder.
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad	310	Renovering och tillhandahållande (inbegripet energiåtgärder som icke-kärnverksamhet) av bostadshus för subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad	40 %	40 %	0 %	40 %	·Antal renoverade m² och antalet subventionerade bostadsenheter och bostadsenheter till överkomlig kostnad som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad	311	Ombyggnad av (inbegripet energiåtgärder som icke-kärnverksamhet) andra byggnader än bostäder och industribyggnader till bostadshus för subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad	40 %	40 %	0 %	40 %	·Antal renoverade/anpassade/tillagda m² och antal subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder och bostäder till överkomlig kostnad	312	Utveckling och uppförande av nya byggnader för studentbostäder med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	100 %	·Antal uppförda m² och antal studentbostäder som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	313	Renovering och tillhandahållande (inbegripet energiåtgärder som icke-kärnverksamhet) av byggnader för studentbostäder	40 %	40 %	0 %	100 %	·Antal renoverade/tillagda m² och antal studentbostäder som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	314	Utveckling och uppförande av nya byggnader för åtgärder mot hemlöshet med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	100 %	·Anta byggda m² och antal bostadsplatser som har lagts till.	·Årliga växthusgasutsläpp som undviks i ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Procentuell andel som är relevant för subventionerade bostäder. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	315	Renovering och tillhandahållande (inbegripet energiåtgärder som icke-kärnverksamhet) av byggnader för åtgärder mot hemlöshet	40 %	40 %	0 %	100 %	·Antal renoverade/tillagda m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	316	Utveckling och uppförande av nya byggnader som inte är för bostadsändamål relaterade till bostäder till överkomlig kostnad med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	40 %	40 %	40 %	40 %	·Antal byggda m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·
Bostäder och infrastruktur	Subventionerade bostäder till överkomliga priser	317	Renovering och tillhandahållande (inbegripet energiåtgärder som icke-kärnverksamhet) av byggnader för subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser	40 %	40 %	0 %	40 %	·Antal byggda m² och antal bostadsplatser som renoverats eller lagts till.	·
Makroekonomiskt bistånd och handel	Finanssektorn	318	Stöd till monetära institutioner i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt
Makroekonomiskt bistånd och handel	Makroekonomiskt stöd	319	Makroekonomiskt stöd	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal länder som fått stöd.	·Antal personer som omfattas.
Makroekonomiskt bistånd och handel	Reformer	320	Politik och regelverk på handelsområdet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Makroekonomiskt bistånd och handel	Handel	321	Stöd till handel i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal processer med anknytning till partnerlandets praxis i fråga om handel, investeringar och företag eller för att främja den yttre dimensionen av EU:s interna politik eller EU:s intressen, som har påverkats.
Migration och gräns	Gränsförvaltning och visering	322	Stöd till ett väl fungerande Schengenområde	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal genomförda Schengenrekommendationer.	·Andelen behandlade rekommendationer från Schengenutvärderingen av det totala antalet.
Migration och gräns	Gränsförvaltning och visering	323	Stöd till europeisk integrerad gränsförvaltning	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal utrustningsartiklar som köpts in för gränspassage och övervakning – per typ (automatiska gränskontrollsystem, inklusive luftfartyg, drönare, sjötransport, landtransport). ·Antal anläggningar som utvecklats, per typ (för screening och gränsförfaranden, för gränsövergångsställen). ·Antal samarbetsprojekt med tredjeländer. ·Antal artiklar i medlemsstaternas utrustning som registrerats i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv för teknisk utrustning, per typ (större utrustning/annan). ·Antal anställda som utbildats för att utföra övervakning för de oberoende övervakningsorgan som föreskrivs i screeningförordningen. ·Antal storskaliga it-system som fått stöd – per typ av stöd (utvecklade, underhållna, uppgraderade). ·Antal anställda som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön. ·Antal uppgraderade administrativa enheter.	·Antal större utrustningar som ställts till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förfogande för insatser jämfört med vad byrån begärde från de berörda medlemsstaterna. ·Andel rekommendationer som åtgärdats av det totala antalet rekommendationer – per område (gränser, Schengens informationssystem, in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)). ·Andelen åtgärdade rekommendationer av de totala rekommendationerna inom ramen för Frontex sårbarhetsbedömning ·Antal aktiviteter som utförs av oberoende övervakare.
Migration och gräns	Gränsförvaltning och visering	324	Stöd för den gemensamma viseringspolitiken	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt som stöder digitalisering av handläggningen av viseringsansökningar. ·Antal anställda som är utplacerade vid konsulat i tredjeländer – efter mål (för handläggning av viseringar/annat) och fördelat på kön. ·Antal nya eller uppgraderade konsulat utanför Schengenområdet – per typ av uppgradering (uppgraderad för att förbättra kundvänligheten för viseringssökande/andra). ·Antal anställda som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön. ·Antal uppgraderade administrativa enheter.	·Antal uppföljda rekommendationer från Schengenutvärderingar i fråga om den gemensamma viseringspolitiken. ·Antal inledda/förbättrade former av samarbete mellan medlemsstater avseende handläggning av viseringsansökningar. ·Andel deltagare som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under utbildningen.
Migration och gräns	Migration – EU	325	Stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess externa dimension (med undantag för bostadsinfrastruktur)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal juridiska rådgivare som utbildats och rekryterats. ·Antal företrädare för ensamkommande barn. ·Antal deltagare som fått stöd – per typ av bistånd (juridisk rådgivning, rättsligt bistånd, annat), sårbarhetsstatus (sårbar/annat) och kön. ·Antal storskaliga it-system som fått stöd per typ av stöd (utvecklade, underhållna, uppgraderade). ·Antal anställda som rekryterats. ·Antal anställda som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön.	·Antal personer som inkvarteras i EU-finansierade mottagningscentrum – enligt följande: ensamkommande barn, familjer, totalt – och fördelat på kön. ·Antal sökande per juridiskt ombud. ·Andel ensamkommande barn per företrädare. ·Antal invandrarkvinnor som fått stödtjänster i samband med könsrelaterat våld, sexuellt utnyttjande eller kränkningar av arbetstagares rättigheter. ·Andel deltagare i utbildningar som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under utbildningen.
Migration och gräns	Migration – EU	326	Mottagningsinfrastruktur – utveckling och byggande	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal platser i mottagningsinfrastruktur i enlighet med EU:s regelverk – per plats för ensamkommande barn, familjer, totalt – och fördelat på kön.	·Antal personer som inkvarteras i EU-finansierade mottagningscentrum – enligt följande: ensamkommande barn, familjer, totalt – och fördelat på kön.
Migration och gräns	Migration – EU	327	Mottagningsinfrastruktur – renovering och uppgradering	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal personer som inkvarteras i EU-finansierade mottagningscentrum – enligt följande: ensamkommande barn, familjer, totalt – och fördelat på kön.	·Användare av moderniserade mottagningsanläggningar per år – fördelat på kön.
Migration och gräns	Migration – EU	328	Förstärkning och utveckling av laglig migration till medlemsstaterna och tidig integration av migranter i enlighet med deras ekonomiska och sociala behov	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal deltagare i åtgärder före avresan med EU-finansiering – fördelat på kön. ·Antal informationskampanjer för att öka medvetenheten om lagliga migrationsvägar till unionen. ·Antal deltagare som får information eller hjälp med laglig migration, inbegripet familjeåterförening. ·Antal deltagare som omfattas av rörlighetsprogram från tredjeländer – fördelat på kön. ·Antal personer som vidarebosatts – fördelat på kön. ·Antal personer som beviljats inresa av humanitära skäl – fördelat på kön. ·Antal anställda som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön. ·Antal lokala och regionala myndigheter som fått stöd för att genomföra integrationsåtgärder. ·Antal deltagare som fått stöd för integrationsändamål – per typ av stöd (språkkurs, kurs i samhällsorientering). ·Antal deltagare som fått personlig yrkesvägledning.	·Andel deltagare som har ansökt om att få sina kvalifikationer eller kompetenser som förvärvats i ett tredjeland erkända eller bedömda. ·Andel deltagare som ansökt om status som varaktigt bosatt. ·Andel deltagare i utbildningar som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under utbildningen.
Migration och gräns	Migration – EU	329	Bidra till kampen mot irreguljär migration, stärka ett ändamålsenligt, säkert och värdigt återvändande och återtagande samt främja och bidra till en faktisk inledande återintegrering i ursprungsländer (enbart intern EU-politik)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal återvändande personer som fått återintegreringsstöd - fördelat på kön. ·Antal inrättade platser i förvarsenheter. ·Antal moderniserade eller renoverade platser i förvarsenheter. ·Antal anställda som utbildats/omkvalificerats – fördelat på kön.	·Antal återvändande med EU-stöd – efter återvändandestatus (frivilligt återvändande/som avlägsnats) och fördelat på kön. ·Andel deltagare i utbildningar som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under utbildningen. ·Andelen behandlade rekommendationer från Schengenutvärderingen av det totala antalet.
Migration och gräns	Migration – EU	330	Ökad solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt för medlemsstater som är utsatta för migrationstryck	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal personer som ansökt om och personer som beviljats internationellt skydd och som överförts från en medlemsstat till en annan – fördelat på kön. ·Belopp i EUR som överförs från en medlemsstat till en annan och likvärdighet i alternativa solidaritetsåtgärder inom ramen för solidaritetsmekanismen. ·Antal sökande för vilka en ansvarskompensation gjordes inom ramen för solidaritetsmekanismen. ·Antal genomförda Dublinöverföringar.	·EU-finansierade Dublinöverföringar av det totala antalet Dublinöverföringar som genomförts.
Migration och gräns	Migration i tredjeländer – Yttre åtgärder	331	Stöd för grundläggande behov för flyktingar i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal migranter, flyktingar och internflyktingar från värdsamhällen i tredjeländer som skyddas eller får EU-stöd – fördelat på kön. ·Antal invandrarkvinnor som fått stödtjänster i samband med könsrelaterat våld, sexuellt utnyttjande eller kränkningar av arbetstagares rättigheter.
Migration och gräns	Migration i tredjeländer – Yttre åtgärder	332	Underlättande av ordnad, säker, reguljär och ansvarsfull migration och rörlighet utanför EU (endast för och i partnerländer utanför EU) (utom bostadsinfrastruktur)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal migranter, flyktingar och internflyktingar eller personer från värdsamhällen som skyddas eller bistås med unionsstöd – fördelat på kön. ·Antal invandrarkvinnor som fått stödtjänster i samband med könsrelaterat våld, sexuellt utnyttjande eller kränkningar av arbetstagares rättigheter. ·Antal migrationstjänstemän, beslutsfattare och tjänsteleverantörer som utbildats i genusmedvetna migrationsstrategier. ·Antal nya eller renoverade platser i bostäder.	·Antal personer som fått tillgång till boende – fördelat på kön.
Migration och gräns	Reformer	333	Politik och regelverk på migrations- och gränsförvaltningsområdet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Stöd till flera sektorer	Finansieringsinstrument och budgetgarantier på EU-nivå	334	Stöd via finansieringsinstrument och budgetgarantier**	0 %	0 %	0 %	0 %	·Volymen av EU:s bidrag (budgetgaranti, finansieringsinstrumentsåtaganden eller kreditriskskydd) uppdelat per land och region ·Antal insatser. ·Lånebelopp och andra finansieringskällor/investeringar som beviljats till relevant målgrupp.	·Mobiliserat investeringsbelopp. ·Belopp för privat finansiering som mobiliserats. Ytterligare kapital frigörs genom inrättandet av riskminskningsmekanismer och andra förtroendeverktyg för att locka investerare. ·Hävstångseffekt. Förhållandet mellan återbetalningspliktig finansiering och EU-bidrag (från internationella finansinstitut eller andra finansiärer). ·Multiplikatoreffekt. Förhållandet mellan den totala investeringen och EU:s bidrag (från internationella finansinstitut, offentliga och privata investerare) (dvs. blandfinansieringsbidrag eller täckning av budgetgarantier). ·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal finansiella aktörer som fått stöd – per typ av aktör (banker, mikrofinansinstitut, fonder, affärsänglar etc.). ·Antal offentliga aktörer som fått stöd – per typ av aktör (dvs. lokal/central förvaltning, offentligt företag etc.). ·Antal arbetstillfällen som har bevarats eller skapats.
Stöd till flera sektorer	Integrerade territoriella verktyg	335	Lokalt ledd utveckling/Leader och andra integrerade territoriella verktyg	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal förberedande projekt. ·Antal genomförda projekt. ·Antal genomförda strategier. ·Antal finansieringsavtal. ·Antal samarbetsprojekt. ·Antal lokala aktionsgrupper som fått stöd.	·Antal människor som omfattas av projekt inom ramen för strategier för integrerad territoriell utveckling. ·Andel av landsbygdsbefolkningen som omfattas av Leader-strategierna. ·Antal arbetstillfällen som har bevarats eller skapats. ·Antal företag som skapats. ·Antal personer som utbildats. ·Antal besökare som lockats.
Stöd till flera sektorer	Stöd till flera sektorer i tredjeländer	336	Faciliteter för tekniskt samarbete och likvärdigt stöd till tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU.
Stöd till flera sektorer	Stöd till flera sektorer i tredjeländer	337	Bidrag till förvaltningsfonder	0 %	0 %	0 %	0 %	·Belopp som mobiliserats och utnyttjats (euro).
Stöd till flera sektorer	Stöd till flera sektorer i tredjeländer	338	Andra multisektorer i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt
Forskning och innovation	Grundforskning	339	Spetsforskning, forskarutbildning och forskningsinfrastruktur**	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal sakkunniggranskade forskningsresultat (publikationer, konferensmöten etc.). ·Antal forskare som fått stöd – fördelat på kön, karriärnivå och ursprungsland. ·Andel forskningsresultat (alla typer) som finns tillgängliga i öppen åtkomst. ·Antal företag som fått stöd per typ (små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag). ·Antal ansökningar om immateriella rättigheter (inklusive patent, varumärken etc.) ·Antal anställda i rättsliga enheter som fått stöd genom EU-finansiering. ·Offentliga och privata saminvesteringar i EU-finansierade projekt (euro). ·Andel projekt med slutanvändar- och medborgardeltagande. ·Antal projekt och EU-bidrag till projekt som integrerar jämställdhetsdimensionen (euro).	·Omnämnanden av expertgranskade forskningsresultat. ·Andel forskare med ökad individuell inverkan på sitt område fördelat på kön. ·Omnämnanden av forskningsresultat (alla typer) som finns tillgängliga i öppen åtkomst. ·Antal beviljade immateriella rättigheter. ·Antal hänvisningar till patent. ·Antal patentfamiljer (innovationer). ·Offentliga och privata investeringar som mobiliserats efter deltagande, inbegripet investeringar i små och medelstora företag och uppstartsföretag (euro).
Forskning och innovation	Kapitaltillgångar	340	Investeringar i fasta tillgångar, inklusive forskningsinfrastruktur, som är direkt kopplade till forskning och innovation	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Kapitaltillgångar	341	Investeringar i immateriella tillgångar som är direkt kopplade till forskning och innovation	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Kapitaltillgångar	342	Investeringar i materiella anläggningstillgångar som är direkt kopplade till forskning och innovation	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Samarbete	343	Tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och sektorn för högre utbildning	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	344	Artificiell intelligens, data och robotteknik	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	345	Chip och halvledare, inbegripet fotonik	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	346	Moln – kantdatorer	40 %	40 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	347	Cybersäkerhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	348	HPC- och kvantteknik	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	349	3C-nät Fasta och mobila nät med hög kapacitet (inklusive 6G)	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	350	Programvaruteknik och Open Internet Stack	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	351	Virtuella världar och webb 4.0	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	352	Nya digitala tvillingar (digital fordonsarkitektur och AI-lösningar, digital jordmodellering och klimatförändringar, digital människa)	40 %	40 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Digital innovation	353	Ny framväxande digital teknik	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	354	Energilagringsteknik (t.ex. batterier, värmelagring)	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	355	Energieffektivitet	100 %	40 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	356	Koldioxidsnål vätgas och koldioxidsnåla derivat, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung och hållbara biodrivmedel	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	357	Förnybar energi	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	358	Avskiljning och lagring av koldioxid	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Energi	359	Infrastruktur för icke-fossil energi (t.ex. nät)	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Jordbruk	360	Konkurrenskraftigt, hållbart och motståndskraftigt jordbruk, skogsbruk och konkurrenskraftiga landsbygdsområden	40 %	40 %	40 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Kön	361	Finansiering av genusforskning och intersektionell forskning*	0 %	0 %	0 %	40 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	362	Cirkulär ekonomi och resurshantering	100 %	0 %	100 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	363	Klimatanpassning och klimatresiliens	40 %	100 %	40 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	364	Utsläppssnåla och utsläppsfria transporter (fordon, järnvägar, luftfart och fartyg eller vattenvägstransporter)	100 %	0 %	40 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	365	Naturskydd	40 %	40 %	100 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	366	Återställande av naturen	40 %	40 %	100 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	367	Hav och vatten, inklusive den blå ekonomin	40 %	40 %	100 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	368	Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar	40 %	0 %	100 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	369	Nettonollteknik	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Grön	370	Klimatvetenskap	100 %	100 %	40 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Hälsa	371	Forskning på hälsoområdet	0 %	0 %	0 %	40 %	·	·
Forskning och innovation	Sektorsövergripande	372	Främjande av internationell forskning och internationellt samarbete	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Sektorsövergripande	373	Spridning av forskningsexcellens och förstärkning av det europeiska området för forskningsverksamhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Industri	374	Biovetenskap och bioteknik (inklusive biobaserade material)	40 %	40 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Industri	375	Åtgärder till stöd för disruptiv innovation i uppstartsföretag och expanderande företag (icke-tematiska)**	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Industri	376	Råvaror, kemikalier och avancerade material	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Innovation	377	Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag, med fokus på miljö (inbegripet begränsning av industriföroreningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald)	40 %	0 %	40 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Innovation	378	Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på klimatmål	100 %	40 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Gemensamma forskningscentrumet	379	Vetenskap för EU:s politik	0 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Kärnenergi	380	Fission	40 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Kärnenergi	381	Sammanslagning	100 %	0 %	0 %	0 %	·	·
Forskning och innovation	Reformer	382	Politik och regelverk	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal slutförda strategi- eller ramantaganden. ·Offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Forskning och innovation	Resiliens, försvar, rymden	383	Försvarsrelaterad forskning och utveckling	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal små och medelstora företag som fått stöd. ·Andel små och medelstora företag som fått stöd.	·Värdet av forskning och utveckling inom den europeiska försvarssektorn som genomförs i samarbete och med stöd från EU.
Forskning och innovation	Resiliens, försvar, rymden	384	Rymdforskning	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal små och medelstora företag som fått stöd från EU:s rymdforskning och rymdutveckling.	·Antal ansökningar om immateriella rättigheter från små och medelstora företag som fått stöd av rymdforskning.
Forskning och innovation	Resiliens, försvar, rymden	385	Stöd till säkerhet, gränser och civil beredskap	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal expertgranskade forskningsresultat (publikationer, konferensmöten etc.). ·Antal forskare som fått stöd – fördelat på kön, karriärnivå och ursprungsland. ·Andel forskningsresultat (alla typer) som finns tillgängliga i öppen åtkomst. ·Antal företag som fått stöd per typ (små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag). ·Antal ansökningar om immateriella rättigheter (inklusive patent, varumärken etc.). ·Antal anställda i rättsliga enheter som fått stöd genom EU-finansiering. ·Offentliga och privata saminvesteringar i EU-finansierade projekt (euro). ·Andel projekt med slutanvändar- och medborgardeltagande. ·Antal projekt och EU-bidrag till projekt som integrerar jämställdhetsdimensionen (EUR).	·Omnämnanden av expertgranskade forskningsresultat. ·Andel forskare med ökad individuell inverkan på sitt område, fördelat på kön. ·Omnämnanden av forskningsresultat (alla typer) som finns tillgängliga i öppen åtkomst. ·Antal beviljade immateriella rättigheter. ·Antal hänvisningar till patent. ·Antal patentfamiljer (innovationer). ·Offentliga och privata investeringar som mobiliserats efter deltagande, inbegripet investeringar i små och medelstora företag och uppstartsföretag (EUR). ·Värdet av forskning och utveckling inom den europeiska försvarssektorn som genomförs i samarbete och med stöd från EU.
Forskning och innovation	Samhällsvetenskap	386	Samhällsvetenskap, civilsamhället, demokrati och kultur	0 %	0 %	0 %	40 %	·	·
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	387	Sjöövervakning och sjöfartsskydd	0 %	0 %	0 %	0 %	·Procentuell andel territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner som står under regelbunden övervakning.	·Förhållandet mellan framgångsrika förbudsåtgärder (t.ex. beslag, gripanden) och det totala antalet rapporterade eller uppskattade olagliga verksamheter.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	388	Civilt fredsbyggande, konfliktförebyggande och konfliktlösning samt försoningsåtgärder	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal personer som direkt gynnas av EU-stödda interventioner som specifikt har till syfte att stödja civila fredsbyggande eller konfliktförebyggande åtgärder efter konflikter. ·Antal statliga institutioner och icke-statliga aktörer som fått stöd av EU när det gäller säkerhet, gränsförvaltning, motverkande av våldsam extremism, konfliktförebyggande, skydd av civilbefolkningen och mänskliga rättigheter.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	389	Deltagande i internationella fredsbevarande insatser	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal fredsbevarande insatser.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	390	Stöd till hantering av säkerhetssystem i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal statliga institutioner och icke-statliga aktörer när det gäller säkerhet, gränsförvaltning, motverkande av våldsam extremism, konfliktförebyggande, skydd av civilbefolkningen och mänskliga rättigheter.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	391	Barnsoldater (förebyggande och demobilisering)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal barn som gynnas.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	392	Åtgärder som syftar till att stärka och stödja demokratiska processer i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal länder som fått stöd av EU för att genomföra val och/eller förbättra sin valprocess. ·Antal valprocesser och demokratiska cykler som fått stöd, observeras och följs med hjälp av valobservatörsuppdrag. ·Antal gräsrotsorganisationer i det civila samhället som fått (eller har nåtts genom) EU-stöd. ·Antal statliga politiska strategier som utarbetats eller reviderats med deltagande av civilsamhällesorganisationer genom EU-stöd. ·Antal offer för kränkningar av mänskliga rättigheter som direkt drar fördel av EU-finansierat stöd.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	393	Kampen mot organiserad brottslighet och terrorism i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Konflikter, fred och säkerhet	394	Narkotikakontroll i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Humanitärt bistånd	395	Humanitära biståndsinsatser	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal humanitära biståndsprojekt – per projekt som integrerar köns- och åldershänsyn och andra projekt.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Humanitärt bistånd	396	Omedelbar återuppbyggnad och återuppbyggnad efter katastrofer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal skyddade boenden – genom återställande och uppförande.
Fred, konflikter och humanitärt bistånd	Humanitärt bistånd	397	Materiellt bistånd och tjänster samt livsmedelsbistånd i nödsituationer (inklusive stödtjänster)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Ton materiellt katastrofbistånd som transporteras genom ReliefEU-insatser.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	EU:s Inre säkerhet	398	Att utbytet av information förbättras och underlättas mellan och inom de behöriga myndigheterna och de berörda unionsorganen och unionsbyråerna samt, i förekommande fall, med tredjeländer och internationella organisationer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal expertmöten/arbetsseminarier/studiebesök ·Antal IKT-system för informationsutbyte som fått stöd per typ av stöd (utvecklade, underhållna, uppgraderade).	·Andel IKT-system för informationsutbyte som fungerar fullt ut. ·Andel av EU:s IKT-system för informationsutbyte som gjorts driftskompatibla i medlemsstaterna. ·Antal administrativa enheter inom brottsbekämpning som har uppgraderat sina mekanismer för informationsutbyte med andra medlemsstater och unionsorgan.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	EU:s inre säkerhet	399	Att medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa brottslighet, terrorism och radikalisering samt hantera säkerhetsrelaterade incidenter, risker och kriser stärks, inbegripet genom ökat samarbete mellan offentliga myndigheter, berörda unionsorgan eller unionsbyråer, civilsamhället och privata partner i olika medlemsstater	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal deltagare i utbildningsverksamhet (inklusive utbytesprogram och studiebesök). ·Antal inköpta utrustningsartiklar – per typ (transportmedel, säkerhetsdetaljer, andra). ·Antal genomförda projekt och initiativ – per typ (för att förebygga brottslighet, utveckla ny/moderniserad kapacitet för relevanta myndigheter, stödja brottsoffer).	·Antal kritiska infrastrukturer och offentliga platser som är skyddade mot säkerhetsrelaterade risker. ·Andel deltagare som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under den utbildningsverksamheten. ·Antal effektivt fungerande kontaktpunkter för skjutvapen i medlemsstaterna. ·Antal effektivt fungerande kontor för återvinning av tillgångar och förvaltning av tillgångar som är etablerade i medlemsstaterna.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	EU:s Inre säkerhet	400	Att det gränsöverskridande samarbetet förbättras och intensifieras, inbegripet gemensamma insatser, mellan behöriga myndigheter när det gäller terrorism och grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal gränsöverskridande insatser – per typ (gemensamma utredningsgrupper eller operativa åtgärder inom ramen för EU:s policycykel/Empact). ·Antal expertmöten och gemensamma övningar. ·Antal utrustningsartiklar som köpts in för gränsöverskridande verksamhet – per typ (transportmedel som köpts för gränsöverskridande verksamhet, övriga). ·Antal gränsöverskridande kapacitetsuppbyggnadsprojekt.	·Undersökningar som inletts i samband med Empacts verksamhet. ·Gripanden i Empact-insatser. ·Tillgångar som beslagtagits i Empacts verksamhet till ett uppskattat värde i euro. ·Antal administrativa enheter med befintliga mekanismer/förfaranden/verktyg/vägledning för samarbete med andra medlemsstater eller unionsorgan. ·Antal anställda som deltar i gränsöverskridande insatser. ·Andelen rekommendationer från Schengenutvärderingen som åtgärdats av det totala antalet.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	EU:s inre säkerhet	401	Genomförande och verkställande av EU:s sanktionssystem och ökning av EU:s motståndskraft mot effekterna av tredjeländers olagliga extraterritoriella tillämpning av ensidiga sanktioner och andra åtgärder	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal verkställighetsutredningar och påföljder på medlemsstatsnivå för överträdelser av sanktioner. ·Antal överträdelseförfaranden som inletts för felaktig tillämpning av sanktioner. ·Det totala värdet av tillgångar som frysts eller beslagtagits enligt EU:s sanktionssystem. ·Antal lagstiftningsåtgärder som vidtagits eller uppdaterats. ·Antal alternativa finansiella kanaler eller betalningskanaler som tagits i drift. ·Antal stödärenden som handläggs för EU-företag som drabbats av sanktioner från tredjeländer. ·Antal rättsliga överklaganden som inletts mot extraterritoriella sanktioner.	·Minskning av de finansiella och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för personer eller enheter som är föremål för sanktioner. ·Graden av internationella partners anpassning till EU:s sanktionsåtgärder.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Riskförebyggande åtgärder och riskhantering	402	Civilskydd, risk- och katastrofhantering samt hälsosäkerhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal skydds- och katastrofhanteringssystem som fått stöd (t.ex. system för tidig varning, system för varning till allmänheten och anmälningssystem). ·Antal kritiska föremål som köpts in. ·Antal kapacitetsuppbyggnadsprojekt. ·Antal EU-medlemsstater som har utarbetat eller uppdaterat en nationell beredskapsplan efter rekommendationer från bedömningarna av beredskap vid hot mot folkhälsan.	·Antal tillgängliga resurser för utplacering – per nivå (lands- eller EU-nivå, inklusive rescEU:s operativa kapacitet och insatskapacitet som registrerats i den europeiska civilskyddspoolen). ·Ytterligare befolkning som omfattas av skyddsåtgärder. ·Beredskapen och insatskapaciteten för alla faror ökar i EU:s medlemsstater.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Riskförebyggande åtgärder och riskhantering	403	Civilskydds- och katastrofhanteringssystem för att stödja anpassning till klimatförändringar och klimatresiliens, förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker (t.ex. system för katastrofövervakning, katastrofberedskap, varning och insatser)	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal skydds- och katastrofhanteringssystem som fått stöd (t.ex. system för tidig varning, system för varning till allmänheten och anmälningssystem). ·Antal kritiska föremål som köpts in. ·Antal kapacitetsuppbyggnadsprojekt.	·Antal tillgängliga resurser för utplacering – per nivå (lands- eller EU-nivå, inklusive rescEU:s operativa kapacitet och insatskapacitet som registrerats i den europeiska civilskyddspoolen). ·Ytterligare befolkning som omfattas av skyddsåtgärder. ·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Försvar	404	Försvarsindustriell expansion och resiliens	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal europeiska företag som gynnas av ökad produktionskapacitet – mikroföretag, små och medelstora företag och stora företag.	·Ökning av EU:s försvarskapacitet – per typ av försvarsprodukter.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Försvar	405	Gemensam försvarsupphandling	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal gemensamma försvarsupphandlingar.	·Värdet på den europeiska försvarsutrustning som upphandlas gemensamt.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Försvar	406	Militär rörlighet	40 %	40 %	40 %	0 %	·Infrastruktur som är anpassad till kraven på militär rörlighet (i km) – per typ (väg, järnväg, flyg, sjöfart, inre vattenvägar). ·Antal inköpta militära transporttillgångar. ·Antal eftermodifieringar med militär utrustning och överbyggnader.	·Värdet av den utrustning för militär rörlighet som upphandlas.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Försvar	407	Militär infrastruktur (utom militär rörlighet)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Kapacitet för nya eller moderniserade anläggningar – per typ (utbildningsgrunder, bostäder med dubbla användningsområden, akutsjukvårdsanläggningar, militär lagring, övrigt) (i m²).	·Antal användare av nya eller moderniserade anläggningar per år.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Försvar	408	Stöd till strategiska partner och deras försvarsindustriella ekosystem	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal försvarsföretag som deltar från strategiska partner – per land (inklusive Ukraina).	·Genomsnittlig tillväxt för deltagande försvarsföretag.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Reformer	409	Politik och regelverk på säkerhets- och försvarsområdet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Reformer	410	Politik och regelverk på beredskapsområdet	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	411	Jordobservation – Copernicus	100 %	100 %	40 %	0 %	·Tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation (%).	·Mängden data från Copernicus Sentinel och Copernicustjänsten som är tillgänglig för nedladdning (TB).
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	412	Position, navigering och tidsbestämning – Galileo och Egnos	40 %	0 %	0 %	0 %	·Den öppna Galileotjänsten (%). ·Egnos tillgänglighet för säkra landningar av luftfartyg.	·Antal Galileo-aktiverade anordningar. ·Antal Egnos-aktiverade anordningar.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	413	Ett rymdbaserat EU-system för säker konnektivitet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Procentuell andel tjänster som används i samband med tjänsteportföljen. ·Antal kvantkopplingar. ·Antal optiska markstationer som används.	·Antal resursleverantörer för statliga satellitkommunikationsmedel (Govsatcom). ·Antal europeiska satelliter som används för gigabitkonnektivitet. ·Antal km säkra kvantnätanslutningar.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	414	Rymdlägesbild	0 %	0 %	0 %	0 %	·Tillgång till rymdövervaknings- och spårningstjänster (i %).	·Antal användare. ·Antal skyddade rymdfarkoster.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	415	Tillgång till rymden	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal planerade lanseringar på grundval av en aggregering av efterfrågan på EU-nivå.	·Antal lanseringar för Europeiska unionens behov – per lanseringsområde. Från unionens territorium, från territoriet för de medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller från andra territorier.
Resiliens, försvarsindustri och rymden	Rymden	416	Kommersialisering av rymden och rymdekonomi	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal företag som fått stöd genom Cassini-företagsaccelerator. ·Antal företag som fått stöd.	·Antal företag som fått stöd genom Cassini-företagsaccelerator. · Genomsnittlig tillväxt för de företag som fått stöd.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	417	Konsumenträttigheter och konsumentskydd	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal konsumentärenden som hanteras av de europeiska konsumentcentrumen. ·Antal yrkesverksamma inom konsumentsektorn som nåtts genom utbildning och kapacitetsuppbyggnad.	·Procentuell andel näringsidkare som omfattas av samordnade tillsynsåtgärder som har uppnått efterlevnad av konsumentlagstiftningen.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	418	Organisationer och rörelser för kvinnors rättigheter samt statliga institutioner*	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal organisationer som fått stöd.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	419	Avskaffande av våld mot kvinnor och flickor och andra riskutsatta grupper och åtgärder för att stödja offer för och överlevare av könsrelaterat våld*	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal civilsamhällesorganisationer som nåtts genom stöd- och kapacitetsutbyggnadsverksamheter. ·Antal åtgärder för att stödja tjänster för offer för könsrelaterat våld (t.ex. antal skyddade platser, kriscentrum för våldtäkt och rådgivningscentrum).	·Antal personer som nåtts genom verksamheter – fördelat på kön.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	420	Yttrandefrihet och främjande av tillgång till offentlig information	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal organisationer som nåtts genom stöd- och kapacitetsuppbyggnadsverksamheter – per typ av organisation (civilsamhällesorganisation och övriga organisationer). ·Antal stödda projekt.	·Antal personer som nåtts genom verksamheter – fördelat på kön.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	421	Främja medborgarnas engagemang och delaktighet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal organisationer som fått del av stöd- och kapacitetsuppbyggnadsverksamheter (fördelat på civilsamhällesorganisationer och övriga organisationer). ·Antal gränsöverskridande nätverk och initiativ som är inriktade på europeiskt minne och arv som en följd av programinterventioner.	·Antal personer som nåtts genom verksamheter – fördelat på kön. ·Medborgarnas uppfattning om demokratisk delaktighet Min röst räknas – fördelat på kön
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	422	Stöd till grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen, jämlikhet, åtgärder mot diskriminering, digitala rättigheter och dataskydd	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal civilsamhällesorganisationer och övriga organisationer som nåtts av stöd- och kapacitetsutbyggnadsverksamheter. ·Antal stödda projekt.	·Antal personer som nåtts genom verksamheter – fördelat på kön och personer med funktionsnedsättning. ·Medvetenhet om de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. ·Överträdelser av rättsstatens principer. ·Människors och organisationers medvetenhet om den allmänna dataskyddsförordningen.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	423	Stödja människorättsförsvarare och visselblåsare	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal människorättsförsvarare och visselblåsare som fått stöd.	·Antal personer som nåtts genom verksamheter – fördelat på kön.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	424	Stöd till civilsamhällesorganisationer	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal civilsamhällesorganisationer som fått stöd.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	425	Stöd till lagstiftande församlingar och politiska partier i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal projekt.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Demokrati och rättigheter	426	Stöd till valprocesser i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal valprocesser och demokratiska cykler som fått stöd, observeras och följs med hjälp av valobservatörsuppdrag.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Kön	427	Stöd till inkluderande jämställdhetspolitik*	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal åtgärder.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Rättsliga frågor	428	Kapacitetsuppbyggnad hos aktörer inom rättsväsendet, rättslig utbildning, transparens och ansvarsutkrävande	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal bidrag. ·Antal organisationer som nåtts (fördelat på civilsamhällesorganisationer och övriga organisationer).	·Antal utbildade rättstillämpare – fördelat på kön.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Rättsliga frågor	429	Digitalisering av rättssystemet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal IKT-system på EU-nivå som inrättats/anpassats/underhållits.	·Antal IKT-system som gjorts driftskompatibla i medlemsstaterna tack vare EU:s informationssystem. ·Tillgång till digitala lösningar för att inleda och följa förfaranden. ·Användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Rättsliga frågor	430	Rättslig egenmakt för människor och tillgång till rättslig prövning	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal personer som direkt gynnas av rättshjälpsinterventioner.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Rättsliga frågor	431	Stöd till effektiva rättsliga förfaranden, skydd av brottsoffer, processuella rättigheter och rättsligt samarbete	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal civilsamhällesorganisationer som nåtts genom stöd- och kapacitetsuppbyggnadsverksamheter (fördelat på civilsamhällesorganisationer och övriga organisationer). ·Antal projekt för att bistå och stödja brottsoffer i EU. ·Antal projekt för att öka medvetenheten om processuella rättigheter för personer som misstänks eller är tilltalade för brott i EU.	·Antal brottsoffer som fått stöd inom ramen för verksamhet som samfinansieras av programmet (eventuellt – fördelat på kön och funktionsnedsättning). ·Antal meddelanden som utbyts via Ecris träffar på e-juridikportalen/e-juridiksidorna för att tillgodose behovet av information om gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga ärenden.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	432	Åtkomst till offentlig information	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	433	Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	434	Kampen mot korruption	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	435	Rättssystemet	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	436	Politik och regelverk	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Rättigheter, jämlikhet och rättvisa	Reformer	437	Lagstiftningens kvalitet	0 %	0 %	0 %	0 %	·
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	438	Förbättra tillgången till sysselsättning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	439	Modernisering och förstärkning av arbetsmarknadens institutioner	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal utbildade anställda eller tjänster som fått stöd. ·Antal utbildade rättstillämpare – fördelat på kön. ·Antal verktyg för kompetensprognoser.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	440	Främja kvinnors arbetskraftsdeltagande och främja jämställdhet på arbetsmarknaden*	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	441	Ökat tredjelandsmedborgares arbetskraftsdeltagande	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	442	Stöd för socioekonomiskt stöd för flyktingar i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal deltagare – fördelat på kön.	·Antal deltagare i sysselsättning – fördelat på kön. ·Antal arbetstillstånd som utfärdats för flyktingar.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	443	Särskilt stöd till ungdomssysselsättning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	444	Förbättra tillgången till utbildning för marginaliserade grupper, t.ex. romer	0 %	0 %	0 %	100 %	·	·
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	445	Förbättra funktionshindrades tillgång till utbildning	0 %	0 %	0 %	100 %	·	·
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	446	Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	447	Egenföretagande och nyetablering av företag	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal företag som etablerats. ·Antal deltagare som nyligen varit egenföretagare fördelat på kön.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	448	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal utbildade anställda inom yrkesinspektionen – fördelat på kön och ålder. ·Antal arbetstagare/chefer som utbildats i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen – fördelat på kön och ålder. ·Antal företag som fått stöd för att införa och genomföra arbetsmiljöåtgärder.	·Antal anställda som gynnas av ytterligare eller förbättrade hälso- och säkerhetsförhållanden i sin arbetsmiljö.
Socialt	Sysselsättning och arbetsmarknad	449	Stöd till arbetsmarknadens parter	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal arbetsmarknadsparter som fått stöd – av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
Socialt	Livsmedelsstöd och materiellt stöd	450	Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal slutmottagare – fördelat på kön, ålder och typ av stöd (livsmedel, materiellt stöd, kuponger/kort).
Socialt	Livsmedelsstöd och materiellt stöd	451	Program för tryggad livsmedelsförsörjning för hushållen	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal genomförda program eller åtgärder.	·Antal personer som gynnas – fördelat på kön och ålder.
Socialt	Livsmedelsstöd och materiellt stöd	452	Tjänster för att bekämpa undernäring (bedövning, slöseri, brist på mikronäringsämnen, fetma)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal kvinnor i fertil ålder, tonårsflickor och barn under 5 år som nåtts av näringstjänster.
Socialt	Hälsa	453	Hälso- och sjukvårdssystemens prestanda (exklusive infrastruktur och digitalisering)	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal nya eller förbättrade tjänster som genomförts och som ger tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster till ett överkomligt pris. ·Antal inköpta utrustningar eller rörliga tillgångar. ·Antal utbildade anställda inom sjukvården – fördelat på kön och ålder.	·Antal användare av nya eller moderniserade hälso- och sjukvårdstjänster per år.
Socialt	Hälsa	454	Digitalisering inom hälso- och sjukvård	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal offentliga institutioner som fått stöd för att digitalisera tjänster, produkter och processer. ·Antal CE-märkta elektroniska patientjournalsystem som är registrerade i EU-databasen. ·Antal tjänster som har byggts ut för infrastrukturen MinHälsa@EU.	·Antal fysiska personer som har tillgång till de olika uppgiftskategorierna i sina elektroniska patientjournaler. ·Antal användare av nya och uppgraderade offentliga digitala tjänster, produkter och processer.
Socialt	Hälsa	455	Hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar, med undantag för klimatförändringarnas hälsoeffekter	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal hälsokampanjer som genomförts – genom kampanjer som omfattar läkarundersökning eller behandling (screeningprogram, vaccinering ...) och informations- och marknadsföringskampanjer.	·Vaccinationstäckning för barn (t.ex. mässling). ·Vaccinationstäckning för vuxna (t.ex. säsongsinfluensa, humant papillomvirus) – fördelat på kön. ·Screeningtäckning för program för screening av bröstcancer, livmoderhalscancer samt tjock- och ändtarmscancer – fördelat på kön. ·Population som omfattas av cancerregister som rapporterar information om livmoderhals-, bröst-, tjock- och ändtarmscancer och barncancer vid diagnos – fördelat på kön. ·Antal 1-åringar som är helt immuniserade med EU-stöd.
Socialt	Hälsa	456	Åtgärder inriktade på hälso- och sjukvårdstjänsternas klimatresiliens	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal integrerade system för tidig varning för klimatkänsliga hälsorisker (såsom värmeböljor, luftkvalitetsvarningar eller vektorburna sjukdomar) som är etablerade och i drift.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Socialt	Hälsa	457	Förebyggande av klimatrelaterade hälsoeffekter	0 %	100 %	0 %	100 %	·Antal hälsokampanjer som genomförts – genom kampanjer som omfattar medicinskt förebyggande (screeningprogram, vaccinering etc.) samt informations- och marknadsföringskampanjer.	·Värdet av tillgångar och/eller befolkning som omfattas av åtgärder för klimatresiliens.
Socialt	Hälsa	458	Grundläggande sanitet i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal personer med tillgång till förbättrad dricksvattenkälla och/eller sanitetsanläggning.
Socialt	Hälsa	459	Rena matlagningsapparater som tillverkas i tredjeländer	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal apparater som producerats.	·Antal hushåll som använder rena matlagningsapparater.
Socialt	Hälsa	460	Reproduktiv hälsa i tredjeländer*	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal kvinnor som omfattas av kostnadsfria eller subventionerade tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive preventivmedel. ·Antal kvinnor i fertil ålder, tonårsflickor och barn under 5 år som nåtts av näringsrelaterade interventioner.
Socialt	Hälsa	461	Hälso- och sjukvård för migranter i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal migranter som får hälso- och sjukvård i tredjeländer – fördelat på kön.	·Antal migranter som rapporterar att de har god hälsostatus. ·Procentuell andel migranter som diagnostiserats med kroniska sjukdomar som följs upp av vårdinrättningar.
Socialt	Hälsa	462	Hälso- och sjukvårdsinfrastruktur – Utveckling och uppförande av nya bostadshus med nollutsläpp eller nära-nollutsläpp	100 %	40 %	0 %	40 %	·Antal byggda m² och kapacitet för nya hälso- och sjukvårdsinrättningar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Socialt	Hälsa	463	Infrastruktur för hälso- och sjukvård – Utveckling och uppförande av andra typer av byggnader	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal byggda m² och kapacitet för nya hälso- och sjukvårdsinrättningar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare per år – fördelat på kön. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Socialt	Reformer	464	Aktiv arbetsmarknadspolitik	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Socialt	Reformer	465	Arbetsmarknadens funktion	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	466	Jämställdhet, icke-diskriminering, lika möjligheter och representation*	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	467	Hälso- och sjukvård	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	468	Bostäder	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	469	Långvarig vård och omsorg	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	470	Pensionssystem, aktivt åldrande	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	471	Fattigdom, social inkludering och socialt skydd	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	472	Löner och lönesättning	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	473	Politik och regelverk på det sociala området	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	474	Politik för tryggad livsmedelsförsörjning och administrativ förvaltning	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Reformer	475	Försäkringar, tjänstepensioner och individuella pensioner	0 %	0 %	0 %	100 %	·
Socialt	Social inkludering	476	Ungdomars sociala delaktighet	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Social inkludering	477	Social integration, inklusive tillgång till tjänster av hög kvalitet för tredjelandsmedborgare	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder, utbildningsnivå och typ av stöd (språkkurs, medborgarorienteringskurs, personlig yrkesvägledning, annat). ·Antal lokala och regionala myndigheter som fått stöd för att genomföra integrationsåtgärder.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön. ·Antal deltagare som tre månader efter utbildningsverksamheten rapporterat att de utnyttjar de färdigheter och kompetenser som de förvärvat under utbildningen.
Socialt	Social inkludering	478	Åtgärder för social inkludering och tillgång till tjänster av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Social inkludering	479	Åtgärder för att ta itu med barnfattigdom	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal barn som fått stöd – fördelat på kön.
Socialt	Social inkludering	480	Åtgärder för social inkludering, inbegripet tillgång till tjänster av god kvalitet för marginaliserade grupper, t.ex. romer	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Social inkludering	481	Långvarig vård och omsorg, inklusive tillhandahållande av familje- och samhällsbaserade vård- och omsorgstjänster (utom infrastruktur)*	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal nya eller förbättrade tjänster som genomförts.	·Antal personer som gynnas – fördelat på kön.
Socialt	Social inkludering	482	Åtgärder för social integration, inbegripet tillgång till tjänster för personer som riskerar fattigdom eller social utestängning	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal deltagare – efter status efter deltagande (erhållande av en kvalifikation, arbetssökande, utbildning, sysselsättning) och kön.
Socialt	Social inkludering	483	Åtgärder för att åtgärda hemlöshet	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal deltagare – fördelat på kön.
Socialt	Social inkludering	484	Stöd till den sociala ekonomin och till sociala företag	0 %	0 %	0 %	100 %	·Antal företag som fått stöd – mikroföretag, små och medelstora, stora företag. ·Antal deltagare – fördelat på kön, arbetsmarknadsstatus, ålder och utbildningsnivå.	·Antal arbetstillfällen som bibehålls eller skapas i enheter som fått stöd – fördelat på kön. ·Ökad sysselsättning inom understödda sociala företag.
Socialt	Social inkludering	485	Stöd till informella/halvformella finansiella intermediärer i tredjeländer	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal finansiella intermediärer som fått stöd.
Socialt	Social inkludering	486	Annan social infrastruktur (inklusive förskola och barnomsorg) – Utveckling och uppförande av nya nollutsläppsbyggnader eller nära-nollutsläppsbyggnader*	100 %	40 %	40 %	40 %	·Antal byggda m² och ökad kapacitet (antal platser) – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare av nya anläggningar per år – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, annat – fördelat på kön. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Socialt	Social inkludering	487	Annan social infrastruktur (inklusive förskola och barnomsorg) – Utveckling och uppförande av andra typer av byggnader*	0 %	0 %	0 %	40 %	·Antal byggda m² och ökad kapacitet (antal platser) – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, övrigt.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter). ·Antal användare av nya anläggningar per år – per typ. Förskolor, vårdinrättningar, annat – fördelat på kön. ·Minskning av föroreningar (PM2.5 och NOX) i ton.
Socialt	Social inkludering	488	Direkt inkomststöd till hushåll för att åtgärda mottagarnas särskilda sårbarheter med avseende på effekterna av ETS2	40 %	0 %	0 %	100 %	·Antal hushåll som fått stöd.	·Minskning av antalet utsatta hushåll och utsatta transportanvändare. ·Minskning av antalet hushåll i energifattigdom och hushåll i transportfattigdom.
Transport	Lufttransport	489	Marktjänster med nollutsläpp inom lufttransport	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal fordon med noll direkta koldioxidutsläpp (i form av avgaser).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Lufttransport	490	Marktjänstverksamhet inom lufttransporter - andra verksamheter	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal fordon.
Transport	Lufttransport	491	Flygplatsterminalkapacitet	0 %	40 %	0 %	0 %	·Ytterligare flygplatsterminalkapacitet (antal passagerare). ·Ytterligare flygplatsterminalkapacitet (last i ton).
Transport	Lufttransport	492	Flygplatsterminalkapacitet – låg och utsläppsfri	100 %	40 %	40 %	0 %	·Ytterligare flygplatsterminalkapacitet (antal passagerare). ·Ytterligare flygplatsterminalkapacitet (last i ton).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·MWh energibesparingar. ·Genomsnittlig kWh/m² primärenergi (före-efter).
Transport	Lufttransport	493	Annan flygplatsinfrastruktur (t.ex. start- och landningsbanor, CNS-utrustning)	0 %	40 %	0 %	0 %	·Ytterligare flygplatskapacitet att hantera flygningar (antal passagerare). ·Antal ytterligare luftfartygsrörelser som kan hanteras. ·Antal flygningar som omfattas av moderniserad CNS-kapacitet.
Transport	Lufttransport	494	Annan flygplatsinfrastruktur som främst bidrar till anpassning till klimatförändringar (t.ex. strandvallar, flodvallar och stormskyddsbarriärer)	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal byggda klimatanpassningsstrukturer och deras yta (m²).	·Andel flygplatser utrustade med anpassningsegenskaper. ·Total yta (m²) av den skyddade flygplatsinfrastrukturen.
Transport	Lufttransport	495	Flygledningstjänst och U-space-luftrumsplanering	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal flygningar med förbättrade flygvägar. ·Antal uppgraderade och aktiverade flygledningstjänster. ·Antal angivna U-space-luftrum.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Öka andelen av de mest effektiva flygvägarna. ·Minskning av genomsnittliga flygförseningar i minuter.
Transport	Lufttransport	496	Övervakning av flygsäkerhet	0 %	0 %	0 %	0 %	·Easas årliga rapporter för övervakning av säkerhet, inklusive standardiseringsstatistik.	·Ökning av säkerhetsprestanda.
Transport	Lufttransport	497	Förbättring och uppgradering av befintliga luftfartyg för säkerhet eller flygledningstjänst	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal och typ av uppgraderade fordon (passagerare/gods/annat). ·Antal luftfartyg med uppgraderad säkerhets- eller flygtrafikförmåga.	·Antal passagerare/gods som transporteras med hjälp av uppgraderade luftfartyg.
Transport	Lufttransport	498	Förbättring och uppgradering av befintliga luftfartyg för hållbarhet	40 %	0 %	0 %	0 %	·Antal och typ av uppgraderade fordon (passagerare/gods/annat). ·Antal luftfartyg som använder bränslen med långsam förbränning. ·Antal luftfartyg med uppgraderad hållbarhetskapacitet.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). ·Antal passagerare/gods som transporteras med fordon som använder långsam förbränning/energieffektivt bränsle. ·Antal passagerare/gods som transporteras med hjälp av uppgraderade luftfartyg.
Transport	Lufttransport	499	Infrastruktur som möjliggör utsläppssnåla eller utsläppsfria transporter för flygplats-/vertikaltrafik	40 %	40 %	40 %	0 %	·Tankstationernas antal, bränsletyp och leverans (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). ·Antal passagerare/gods som transporteras med luftfartyg med låga eller inga utsläpp.
Transport	Lufttransport	500	Tillverkning, inköp eller leasing av andra luftfartyg	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal och typ av nya fordon (passagerare/gods/annat). ·Antal säten eller godsvolymer som kommer in på marknaden.
Transport	Lufttransport	501	Tillverkning, inköp eller leasing av den senaste generationens luftfartyg (bäst i klassen) för utbyte av mindre bränsleeffektiva luftfartyg	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal och typ av nya fordon (passagerare/gods/annat). ·Antal säten eller godsvolymer som kommer in på marknaden.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Lufttransport	502	Tillverkning, inköp eller leasing av utsläppsfria luftfartyg och hybridflygplan	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal och typ av nya fordon (passagerare/gods/annat). ·Antal säten eller godsvolymer som kommer in på marknaden.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Lufttransport	503	Tillverkning, inköp eller leasing av luftfartyg för krissituationer (t.ex. sök- och räddningsinsatser, medicinska nödsituationer, luftburen brandbekämpning)	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal och typ av nya luftfartyg (typ av primär användning). ·Ytterligare kapacitet tillgänglig för användning på EU-nivå.	·Ytterligare befolkning som omfattas av skyddsåtgärder och/eller område som omfattas. ·Skador eller dödsfall som har förhindrats tack vare interventioner.
Transport	Cykeltrafik	504	Infrastruktur för cykeltrafik	100 %	40 %	0 %	0 %	·Längd på nya eller uppgraderade cykelbanor (i km, från TEN-T/inte TEN-T). ·Ytterligare kapacitet för nya eller uppgraderade cykelparkeringsplatser (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av särskild cykelinfrastruktur per år. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). ·Minskning av antalet dödsfall och allvarliga skador för oskyddade trafikanter.
Transport	Cykeltrafik	505	Inköp eller drift av anordningar för personlig mobilitet, cykellogistik (cyklar/elcyklar)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal cyklar.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Digitalisering av transporter	506	Digitalisering av transporter	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal slutförda projekt per transporttyp (flyg, inre vattenvägar, sjöfart, järnväg, väg, städer, multimodala transporter, övrigt). ·Antal städer med nya eller moderniserade digitaliserade urbana transportsystem. ·Längd på vägar, järnvägar och/eller luftrumsyta med nya eller moderniserade trafikstyrningssystem (i km, från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Användare av ny eller moderniserad kollektivtrafik. ·Årligt antal elektroniskt utförda kontroller av godstransportinformation.
Transport	Transport på inre vattenvägar	507	Gods- och passagerartransporter på inre vattenvägar – nya utsläppsfria eller utsläppssnåla fartyg, fartyg för särskilda ändamål, inklusive fartyg för hamn- och tjänsteverksamhet (t.ex. till havs, muddring)	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal fartyg per typ.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen.
Transport	Transport på inre vattenvägar	508	Gods- och passagerartransporter på inre vattenvägar – modifiering av utsläppsfria eller utsläppssnåla fartyg, fartyg för särskilda ändamål, inbegripet fartyg för hamn- och tjänsteverksamhet (t.ex. till offshore-verksamhet, muddring) till utsläppsfria eller utsläppssnåla fartyg	100 %	0 %	0 %	0 %	·Antal fartyg per typ.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Transport på inre vattenvägar	509	Nya och eftermonterade fartyg som är anpassade till låga vattennivåer på inre vattenvägar	0 %	100 %	0 %	0 %	·Antal fartyg per typ.	·Årligt antal passagerare som använder infrastrukturen.
Transport	Transport på inre vattenvägar	510	Infrastruktur som möjliggör utsläppssnåla eller utsläppsfria transporter för inre vattenvägar	100 %	40 %	0 %	0 %	·Tankstationernas antal, bränsletyp och leverans (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Utgående (kgH2/dag eller MWh/dag) och bränsletyp för tankstationer (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal och leverans (MWh) från landströmsförsörjningsstationer (OPS) (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Transport på inre vattenvägar	511	Inlandshamnar	40 %	40 %	0 %	0 %	·Antal hamnar (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen.
Transport	Transport på inre vattenvägar	512	Inre vattenvägar	40 %	40 %	0 %	0 %	·km (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal slutförda projekt för att förbättra farbarheten (t.ex. slussar, broar, kajer).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen.
Transport	Multimodal	513	ITS-system och IKT-system	40 %	0 %	0 %	0 %	·Antal slutförda projekt per transporttyp (flyg, inre vattenvägar, sjöfart, järnväg, väg, städer, multimodala transporter, övrigt). ·Antal städer med nya eller moderniserade digitaliserade urbana transportsystem. ·Längd för vägar med nya eller moderniserade trafikledningssystem (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av ny eller moderniserad kollektivtrafik per år. ·Befolkning som nåtts av nya eller moderniserade digitaliserade stadstransportsystem.
Transport	Multimodal	514	Multimodala transporter	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal nya eller moderniserade intermodala/multimodala förbindelser, inklusive knutpunkter och terminaler. ·Antal slutförda intermodala/multimodala projekt.	·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder de nya intermodala/multimodala tjänsterna. ·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Järnvägstransport	515	Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i fordonet	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal fordon.	·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrade järnvägsinfrastrukturer (i timmar).
Transport	Järnvägstransport	516	Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) på marken	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal km (motsvarande dubbelspår) (– från TEN-T/inte TEN-T).	·
Transport	Järnvägstransport	517	Telematiktillämpningar som stöder järnvägskapacitet, tågförberedelser samt trafik- och krishantering	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal infrastrukturförvaltare som uppfyller EU:s tekniska specifikationer. ·Antal stationsförvaltare som uppfyller EU:s tekniska specifikationer. ·Antal terminaloperatörer som uppfyller EU:s tekniska specifikationer.	·Andel järnvägstrafik (mätt i tågkilometer) som betjänas av godkända telematikapplikationer. ·Utveckling av person- och godstrafiken på järnväg (mätt i tågkilometer) ·Utvecklingen av förseningar (andelen tåg som överskrider förseningströskeln på 5 min (passagerare) och 30 min (gods)).
Transport	Järnvägstransport	518	Rullande järnvägsmateriel (annat)	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal lok/tåg.	·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrade järnvägsinfrastrukturer (i timmar).
Transport	Järnvägstransport	519	Produktion av mobila järnvägstillgångar (utsläppsfri)	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal lok/tåg.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Årligt antal passagerare eller godstonnage som använder infrastrukturen. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrade järnvägsinfrastrukturer (i timmar). ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Järnvägstransport	520	Förvärv (inköp och leasing) av mobila järnvägstillgångar (utsläppsfritt)	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal lok/tåg.	·
Transport	Järnvägstransport	521	Nybyggda eller uppgraderade järnvägar	100 %	40 %	40 %	0 %	·Km ny eller uppgraderad elektrifierad järnväg (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Km ny eller uppgraderad oelektrifierad järnväg (– från TEN-T/inte TEN-T).	·
Transport	Järnvägstransport	522	Modifiering av mobila tillgångar i samband med systemomfattande införande av ny teknik (t.ex. tysta bromsar, digital automatisk koppling)	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal modifierade fordon.	·Årligt godstonnage som använder järnvägs infrastrukturen. ·Tidsbesparingar till följd av användning av digital automatisk koppling (i timmar) ·Årliga växthusgasutsläpp som undviks i ton koldioxidekvivalent
Transport	Järnvägstransport	523	Järnvägsstationens eller terminalens kapacitet	100 %	40 %	40 %	0 %	·Ytterligare järnvägsstations-/terminalkapacitet (passagerare) (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Ytterligare järnvägsstationskapacitet (gods) (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal järnvägsterminaler som byggts.	·Årligt antal passagerare som använder infrastrukturen. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrade järnvägsinfrastrukturer (i timmar). ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Reformer	524	Politik och regelverk Transport	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal lagar som antagits eller trätt i kraft. ·Antal slutförda politiska förberedelser eller utvärderingar. ·Antal slutförda samråd med berörda parter. ·Antal gällande genomförandeförordningar eller riktlinjer. ·Antal strategier och ramverk för vilka antagningsförfarandet slutförts. ·Antal offentliga tjänster eller processer som utvecklats. ·Antal Taiex-evenemang som anordnats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal projekt för partnersamverkan som organiserats till stöd för offentliga förvaltningar i länder utanför EU. ·Antal relevanta offentliga strategier som utarbetats/reviderats och/eller håller på att genomföras i tredjeländer.
Transport	Vägtransport	525	Infrastruktur som möjliggör utsläppssnål eller utsläppsfri vägtransport och kollektivtrafik (utom tankstationer)	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal infrastrukturer per typ.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av nyligen byggda, ombyggda, uppgraderade eller moderniserade vägar per år. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrade väginfrastrukturer.
Transport	Vägtransport	526	Laddnings- och tankningsinfrastruktur som möjliggör utsläppssnål eller utsläppsfri transport för bussar/lastbilar/bussar/personbilar/skåpbilar	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal tank- och laddstationer (– från TEN-T/inte TEN-T) per bränsletyp. ·Resultat (kgH2/dag eller MWh/dag) för tankstationer/laddstationer (– från TEN-T/inte TEN-T) per bränsletyp.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Bränslemängd som distribueras via tank-/laddstationerna.
Transport	Vägtransport	527	Utsläppssnål eller utsläppsfri stads- och förortstrafik, persontransport på väg (tunga/lätta fordon och motorcyklar)	100 %	0 %	40 %	0 %	·Antal fordon per bränsletyp.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av ny eller moderniserad kollektivtrafik per år. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Vägtransport	528	Utsläppssnåla vägfordon för personer	40 %	0 %	40 %	0 %	·Antal fordon per bränsletyp. ·Antal fordon per fordonstyp (bil, skåpbil, buss, lastbil, långfärdsbuss).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Vägtransport	529	Nybyggda eller uppgraderade vägar	0 %	40 %	40 %	0 %	·Antal km (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av antalet dödsoffer och allvarliga skador i trafiken.
Transport	Vägtransport	530	Inköp av icke utsläppsfria eller utsläppssnåla vägfordon för transport	0 %	0 %	40 %	0 %	·Antal fordon per typ.
Transport	Vägtransport	531	Ombyggda eller moderniserade motorvägar och vägar	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal km (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Antal användare av nyligen byggda, ombyggda, uppgraderade eller moderniserade vägar per år. ·Tidsbesparingar till följd av förbättrad väginfrastruktur. ·Minskning av antalet dödsoffer och allvarliga skador i trafiken.
Transport	Vägtransport	532	Trygg och säker parkeringsinfrastruktur	0 %	40 %	0 %	0 %	·Antal nya eller uppgraderade parkeringsplatser (– från TEN-T/inte TEN-T).
Transport	Vägtransport	533	Utsläppsfria vägfordon för personer	100 %	0 %	100 %	0 %	·Antal fordon per bränsletyp. ·Antal fordon per fordonstyp (bil, skåpbil, buss, lastbil, långfärdsbuss).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Vägtransport	534	Modifiering av vägfordon för att förbättra trafiksäkerheten eller minska utsläppen av luftföroreningar	40 %	0 %	100 %	0 %	·	·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx). ·Minskning av antalet dödsoffer och allvarliga skador i trafiken.
Transport	Sjötransport	535	Infrastruktur och utrustning som möjliggör utsläppssnåla eller utsläppsfria transporter för användare inom sjöfart	100 %	40 %	100 %	0 %	·Tankstationernas antal, bränsletyp och leverans (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Resultat (kgH2/dag) och bränsletyp för tankstationer (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal och leverans (MWh) från landströmsförsörjningsstationer (OPS) (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Sjötransport	536	Gods- och/eller passagerartransport till sjöss – nya utsläppssnåla eller utsläppsfria fartyg, inklusive fartyg för hamn- och tjänsteverksamhet (t.ex. offshore-verksamhet, muddring, isbrytning) samt tillhörande utrustning	100 %	40 %	100 %	0 %	·Antal fartyg per typ.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Sjötransport	537	Gods- och/eller passagerartransport till sjöss – modifierade utsläppssnåla eller utsläppsfria fartyg, inklusive fartyg för hamn- och tjänsteverksamhet (t.ex. offshore-verksamhet, muddring, isbrytning) samt tillhörande utrustning	100 %	40 %	100 %	0 %	·Antal fartyg per typ.	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Sjötransport	538	Beredskapsfartyg (t.ex. husrannsakan och räddning, sjukvård, kustbevakning)	0 %	0 %	0 %	0 %	·Antal och typ av ny fartygstyp. ·Antal stödda projekt.	·Ytterligare befolkning som omfattas av skyddsåtgärder (t.ex. område som omfattas). ·Minskning av skador eller dödsfall tack vare interventioner.
Transport	Sjötransport	539	Kusthamnar	40 %	40 %	0 %	0 %	·Antal hamnar (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent.
Transport	Sjötransport	540	Infrastruktur och utrustning för utsläppsfri drift i inlandshamnar och kusthamnar	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal hamnar (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal och leverans från tankstationer (– från TEN-T/inte TEN-T) per bränsletyp. ·Leverans (kgH2/dag) från tankstationer (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal och leverans (MWh) från landströmsförsörjningsstationer (OPS) (– från TEN-T/ej TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal installerade nollutsläppsinfrastrukturers kapacitet (antal, MW). ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Stadstransport	541	Rullande materiel för rena stadstransporter	100 %	0 %	100 %	0 %	·Antal spårvagnar. ·Antal bussar. ·Kapacitet för miljövänlig rullande materiel för kollektivtrafik (antal passagerare).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av ny eller moderniserad kollektivtrafik per år. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Stadstransport	542	Nybyggd eller uppgraderad infrastruktur för stadstransporter med nollutsläpp eller låga utsläpp (tunnelbana/spårvagn/snabbspårväg/flyg)	100 %	40 %	40 %	0 %	·Antal km (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal tunnelbanetåg/spårvagnar/snabbspårvägar (– från TEN-T/inte TEN-T). ·Antal stationer/hållplatser/vertikalflygplatser (– från TEN-T/inte TEN-T).	·Årliga växthusgasutsläpp som undvikits, ton koldioxidekvivalent. ·Antal användare av ny eller moderniserad kollektivtrafik per år. ·Minskning av föroreningar i ton (PM2.5 och NOx).
Transport	Stadstransport	543	Stadsplanering för transporter	40 %	40 %	40 %	0 %	·Antal strategier för integrerad territoriell utveckling som får stöd. ·Antal integrerade projekt för territoriell utveckling.	·Antal människor som omfattas av projekt inom ramen för strategier för integrerad territoriell utveckling.

* Interventionsområde med jämställdhet som huvudmål (jämställdhetspoäng 2).

** I lämpliga fall kan ett mer specifikt interventionsområde tilldelas om ytterligare information blir tillgänglig i samband med genomförandet av verksamheten.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 545 final

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om att fastställa en ram för spårning av budgetutgifter och resultat samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter

{SEC(2025) 590 final} - {SWD(2025) 590 final} - {SWD(2025) 591 final}

BILAGA II Förteckning över koder för typ av område

Del 1: KODER FÖR DIMENSIONEN TYP AV OMRÅDE (I)

01	Tätorter
02	Landsbygdsområden
03	Områden som påverkas av omställning av industrin
04	Öar och kustområden
05	Andra typer av målterritorier
06	Glesbefolkade områden
07	Ingen territoriell inriktning

Del 2: KODER FÖR DIMENSIONEN TYP AV OMRÅDE (II)

01	Yttersta randområdena
02	De mindre Egeiska öarna
03	De östra gränsregionerna
04	Nordliga glest befolkade områden

Del 3: KODER FÖR DET TERRITORIELLA INITIATIVET OCH DIMENSIONEN LOKALT SAMARBETE

01	Integrerad territoriell utveckling och stadsutveckling
02	Lokalt ledd utveckling/Leader
03	Andra territoriella verktyg

Del 4: PLATS (Nuts 2)

XX	Kod för region eller område där insatsen är belägen eller genomförs enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) i bilaga I till förordning (EG) nr 1059/2003.

BILAGA III Specifika mål för klimat- och miljöutgifter

Följande program och instrument förväntas bidra med minst följande procentuella andelar av sin totala finansieringsram för klimat- och miljömål:

(1)Nationella och regionala partnerskapsplaner 43 %

(2)Europeiska konkurrenskraftsfonden 43 %

(3)Ramprogram för forskning och innovation 40 %

(4)Fonden för ett sammanlänkat Europa 70 %

(5)Instrumentet Europa i världen 30 %

BILAGA IV Förteckning över program och verksamheter för jämställdhetsintegrering

(1)Nationella och regionala partnerskapsplaner

(2)Europeiska konkurrenskraftsfonden

(3)Ramprogram för forskning och innovation

(4)Instrumentet Europa i världen

(5)Erasmus – Europeiska solidaritetskåren

(6)Kreativa Europa – Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden

(7)Unionens civilskyddsmekanism

(8)Programmet för rättsliga frågor

(9)Stödprogrammet för den turkcypriotiska befolkningsgruppen

(10)Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland)

BILAGA V Information, kommunikation och synlighet

(1)Användning av unionens emblem och emblemets tekniska kännetecken (emblemet) samt finansieringsmeddelandet:

(a)Emblemet och finansieringsmeddelandet ska vara väl synliga i all informations- och kommunikationsverksamhet samt synliggörande verksamhet som rör genomförandet av åtgärder som får stöd från unionen. Detta omfattar i synnerhet kontakter med massmedier, konferenser, seminarier och informationsmaterial såsom broschyrer, foldrar, affischer, banderoller, presentationer och marknadsföringsmaterial, digitala produkter, webbplatser (inklusive visningar på mobila enheter) och traditionella eller sociala medieplattformar. Infrastruktur, fordon, material och utrustning som används eller levereras inom ramen för och åtgärder som medfinansieras av EU måste tydligt identifieras.

(b)Texten Med stöd av Europeiska unionen ska alltid skrivas ut i sin helhet och placeras intill emblemet. Den ska översättas till lokala språk. Finansieringsmeddelandet får på kommissionens begäran ersättas med orden Europeiska unionen. Detta förenklade meddelande ska skrivas ut i sin helhet och översättas till lokala språk.

(c)För partner som genomför yttre åtgärder ska finansieringsmeddelandet ersättas med meddelandet I partnerskap med Europeiska unionen utskrivet i sin helhet och placerat intill emblemet. Det ska översättas till lokala språk.

(d)Det typsnitt som används i samband med emblemet måste vara enkelt och lättläst. Det rekommenderade typsnittet är Arial.

(e)Understrykningar och andra teckeneffekter är inte tillåtna.

(f)Texten får inte på något sätt överlappa emblemet.

(g)Typsnittets färg ska vara EU-flaggans blå färg (Reflex Blue 1 ), vit eller svart beroende på bakgrunden.

(h)Teckenstorleken ska stå i proportion till emblemets storlek.

(i)Det är viktigt att tillräcklig kontrast säkerställs mellan emblemet och bakgrunden. Om det är nödvändigt med en färgad bakgrund ska flaggan omges av en vit kant med en bredd som motsvarar 1/25 av rektangelns höjd.

(j)För att emblemet och finansieringsmeddelandet ska vara synliga i sin helhet ska de alltid omges av ett tomt utrymme, ett s.k. skyddsutrymme, utan andra element (text, bilder, teckningar, figurer etc.).

(k)Emblemets grafiska element ska överensstämma med Det europeiska emblemet – en grafisk guide i bilaga A1 till Publikationshandboken 2 .

(l)Exempel på emblemet inklusive finansieringsmeddelandet:

(m)Exempel på förenklat meddelande om Europeiska unionen

(n)Exempel på partnerskapsmeddelande i samband med yttre åtgärder som finansieras av unionen

(2)Principerna för tredje parters användning av emblemet har fastställts i den administrativa överenskommelsen med Europarådet rörande tredje parters användning av det europeiska emblemet 3 .

(3)Kommissionen ska på begäran av unionens institutioner, organ, kontor eller byråer göra kommunikationsmaterial och synliggörande material tillgängligt och säkerställa att det finns ett icke-exklusivt, oåterkalleligt och avgiftsfritt tillstånd att använda sådant material samt att eventuella befintliga rättigheter till materialet ges till unionen, inklusive åtminstone följande rättigheter:

(a)Intern användning, dvs. rätten att reproducera, kopiera och tillhandahålla kommunikationsmaterial och synliggörande material till institutioner och byråer i unionen och medlemsstaternas myndigheter samt deras anställda.

(b)Reproduktion av kommunikationsmaterial och synliggörande material, oavsett metod och form, helt eller delvis.

(c)Förmedling till allmänheten av kommunikationsmaterial och synliggörande material genom alla kommunikationsmedel.

(d)Spridning till allmänheten av kommunikationsmaterial och synliggörande material (eller kopior därav) i alla former.

(e)Lagring och arkivering av kommunikationsmaterial och synliggörande material.

(f)Underlicensiering av rättigheterna till kommunikationsmaterial och synliggörande material till tredje parter.

(4)Kommissionen får tillhandahålla kommunikationsmallar och ytterligare vägledning för att stödja bidragsmottagare, i enlighet med principerna om förenkling och proportionalitet. Partner som genomför EU-finansierade yttre åtgärder inom ramen för Global Gateway ska följa särskilda riktlinjer.

(1) Hänvisning till Pantone, i fyrfärgstryck. C: 100 %, M: 80 %, Y: 0 %, K: 0 %, digital färgprocess. R: 0 %, G: 51 %, B: 153 %, hexadecimal: #003399.

(2) Tillgänglig på https://style-guide.europa.eu/o/opportal-service/isg?resource=pdf-web/ISG_en_4web.pdf.

(3) EUT C 271, 8.9.2012, s. 5 .

Top

Choose the experimental features you want to try