52025PC0335

EU:s föreslagna rymdförordning fyller denna lucka genom att fastställa särskilda och uttryckliga cybersäkerhetsregler som är tillämpliga på alla rymdaktörer och rymdinfrastrukturtillgångar, och skapar därigenom ett anpassat referensscenario för resiliens för rymdsektorn. Berörda aktörer inom den offentliga och privata rymdsektorn kommer att få klarhet om sina rättsliga skyldigheter, vilket behövs för att säkerställa rymdinfrastrukturens och rymduppdragens resiliens. Allteftersom medlemsstaterna införlivar och genomför NIS 2-direktivet uppstår dessutom ett överhängande behov av att anpassa dessa nya regler till de särskilda kraven för rymdsektorn. Förslaget säkerställer en tydlig koppling till den allmänna cybersäkerhetsramen på unionsnivå. Eftersom EU:s rymdförordning blir ”lex specialis” i förhållande till de cybersäkerhetsåtgärder som vidtas av de unionsrymdaktörer som betraktas som väsentliga eller viktiga entiteter i NIS 2-direktivet, skulle dessa rymdaktörer tillämpa kapitlet om resiliens och därmed undvika överlappande krav.

För det andra, när det gäller säkerhetsfrågor säkerställer EU:s föreslagna rymdförordning att det finns synergier med unionens säkerhetspolitik och säkerhetslagstiftning. När rymdverksamheten påverkar flera medlemsstater uppnås samordning med flygledningstjänsten genom förordning (EU) 2019/123, vilket optimerar de europeiska nätverksfunktionerna. Incidenter i skärningspunkten mellan luftfarts- och rymdverksamheten rapporteras systematiskt via det obligatoriska unionsrapporteringssystem som inrättats enligt förordning (EU) 376/2014. Om man ser framåt kan eventuella framtida regler för verksamhet på hög höjd omfatta definitioner av bärraketer och därigenom säkerställa en omfattande regleringstäckning för dessa framväxande områden.

För det tredje bidrar EU:s föreslagna rymdförordning, i linje med den europeiska gröna given 8(8) och unionens hållbarhetsmål 9(9), till att minska rymdverksamhetens miljöavtryck och gör det möjligt att i framtiden hantera unionens potentiella nya åtaganden inom ramen för de internationella konventioner som ingås på detta område.

Metoder för att utvärdera effekterna av rymdverksamhet, t.ex. livscykelanalysen (LCA) eller unionens miljörelaterade politiska åtgärder och verktyg, såsom produkters miljöavtryck 10(10), är tydligt underutvecklade i dag 11(11). Dessutom beaktas inte rymdverksamhetens specifika och särskilt komplexa miljöpåverkan i någon av de allmänna hållbarhets- eller miljörelaterade ramarna, såsom ramen för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning 12(12).

På grundval av strategin för produkters miljöavtryck föreslås i EU:s föreslagna rymdförordning därför utveckling och obligatorisk användning av en rymdspecifik livscykelanalysmetod.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 114 i förslaget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det föreskrivs att man ska besluta om åtgärder för att säkerställa upprättandet av den inre marknaden och dess funktion.

Även om fördraget specifikt föreskriver en rättslig grund för åtgärder som rör rymdpolitiken (artikel 189 i EUF-fördraget), kan denna rättsliga grund inte användas för detta initiativ. Artikel 189 i EUF-fördraget omfattar endast åtgärder som främjar gemensamma initiativ, stöder forskning och teknisk utveckling eller samordnar insatser för utforskning och utnyttjande av rymden. Den utesluter uttryckligen all harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

I enlighet med etablerad rättspraxis kan dock artikel 114 i EUF-fördraget användas som rättslig grund för upprättandet av och funktionen hos den inre marknaden för rymdtjänster och rymdbaserade data 13(13). I detta avseende kan medlemsstaternas olika tillvägagångssätt göra det svårare för rymdaktörer att bedriva rymdverksamhet, särskilt när det gäller att utföra gränsöverskridande verksamhet som kräver att de erhåller flera olika godkännanden från flera medlemsstater (t.ex. godkännande i den stat där verksamheten äger rum och där en rymdfarkost skjuts upp).

EU:s föreslagna rymdförordning leder till en riktad harmonisering av de centrala aspekter – säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet – som tas upp i godkännandet för rymdverksamhet. Den skulle säkerställa upprättandet av och funktionen hos en inre marknad för rymdtjänster och rymdbaserade data som genereras genom användning och drift av rymdinfrastruktur. Medlemsstaterna skulle erkänna de godkännanden för rymdverksamhet som utfärdats av andra medlemsstater när det gäller de nyckelfrågor som omfattas av denna förordning. De skulle dock samtidigt behålla möjligheten att införa strängare krav när det objektivt sett är nödvändigt för att skydda säkerheten, resiliensen eller den miljömässiga hållbarheten hos driften av rymdfarkoster eller uppskjutningarna på deras territorier, när det gäller rymduppdrag som utförs av unionsrymdaktörer som är godkända i andra medlemsstater.

EU:s föreslagna rymdförordning skulle medföra mer homogena och konsekventa godkännandekrav på den inre marknaden som helhet, vilket i sin tur skulle bidra till att göra unionens rymdindustri mer konkurrenskraftig. EU:s rymdförordning skulle göra det möjligt för unionsrymdaktörer att utan hinder bedriva verksamhet i flera jurisdiktioner och skulle skapa den nödvändiga rättssäkerheten. Detta skulle uppmuntra till investeringar i sektorn, vilket också skulle göra det lättare för företag på området ”nya rymden” att expandera. På samma sätt skulle den nya teknik som drivs fram av kraven i lagstiftningen (dvs. verksamhet och tjänster som utförs i rymden [ISOS], skrot och spårningsrelaterad teknik, såväl som en mörk och tyst himmel) stimulera den industriella innovationen inom sektorn och bidra till rymdverksamhetens långsiktiga säkerhet, hållbarhet och resiliens.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Medlemsstaterna har intagit olika strategier för säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet. Åtgärderna på unionsnivå är avgörande för att få till stånd en riktad harmonisering av flera centrala aspekter som för närvarande omfattas på ett icke likvärdigt sätt av nationella godkännandekrav.

Inrättandet av en ram på unionsnivå skulle öka rymdverksamhetens gemensamma nivå på säkerheten, resiliensen och den miljömässiga hållbarheten och skapa ett betydande mervärde jämfört med enskilda åtgärder på medlemsstatsnivå.

Åtgärder på unionsnivå skulle särskilt 1) upprätta lika villkor i hela unionen genom en tillnärmning av godkännandekraven avseende säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet, 2) på ett smidigt sätt integrera de nya reglerna i den nuvarande rymdlagstiftningen för att undvika överlappning, dubbelarbete och konflikter, och för att förbättra den inre marknadens funktion, 3) se till att godkännanden för rymdverksamhet som beviljas i en medlemsstat erkänns i en annan medlemsstat, 4) ge ett bättre och mer enhetligt skydd av alla rymdinfrastrukturtillgångar i hela unionen, vilket bidrar till att säkerställa att denna infrastruktur tillhandahåller rymdbaserade data och rymdtjänster på ett säkert sätt, och 5) säkerställa att utvärderingen av rymdverksamhetens miljöpåverkan är konsekvent.

En gemensam strategi på unionsnivå skulle samtidigt göra unionen till en global normgivare på ett område som är i akut behov av långsiktiga lösningar.

•Proportionalitetsprincipen

Såsom anges i den åtföljande konsekvensbedömningen går förslaget inte utöver vad som krävs för att uppnå de mål som eftersträvas genom detta initiativ, och medför inte oproportionerliga kostnader som skulle kunna skada konkurrenskraften hos unionens rymdindustri.

Unionens åtgärder skulle skapa en gemensam grund för säkerhets- och resiliensaspekterna samt aspekterna rörande miljömässig hållbarhet för rymdverksamheten i unionen, samtidigt som de a) står i proportion till de specifika riskerna för varje omloppsbana eller höjd eller för de särdrag som uppstår genom icke-kritiska rymduppdrag, b) förblir teknikneutrala, och c) fullt ut respekterar medlemsstaternas befogenheter i fråga om nationell säkerhet.

Förslaget minimerar de onödiga bördorna genom att effektivisera godkännanden för konstellationer (t.ex. ett gemensamt godkännande per konstellation snarare än ett godkännande per satellit). Mindre strikta säkerhetsregler gäller för rymduppdrag i mycket låg omloppsbana, vars snabba atmosfäriska återinträde på ett naturligt sätt begränsar mängden skrot, medan resilienskraven anpassas efter rymdaktörens storlek, hur kritiskt uppdraget är och den framdrivning som används.

•Val av instrument

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta förordningar och direktiv.

Kommissionen har beslutat att lägga fram ett förslag till förordning för att säkerställa en enhetlig genomförandenivå i hela unionen. Detta kommer att förhindra att skillnader hindrar tillhandahållandet av rymdverksamhet och rymdbaserade data på den inre marknaden, garantera rättssäkerhet och öppenhet, säkerställa ett enhetligt skydd av rättigheter och skyldigheter för alla rymdtjänstleverantörer från EU och tredjeländer på den inre marknaden och möjliggöra ett konsekvent genomförande i alla medlemsstater.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter

Vid utarbetandet av förslaget har kommissionen, i linje med riktlinjerna för bättre lagstiftning, utförligt samrått med alla berörda parter. Den genomförde ett riktat samråd och ett öppet offentligt samråd, utlyste en inbjudan att lämna synpunkter, genomförde särskilda undersökningar om de tre huvudområdena i förslaget och höll fyra workshoppar med berörda parter. Återkopplingen integrerades i studien som stöd för kommissionens förberedande arbete.

a) Riktade samråd med berörda parter

Det riktade samrådet med berörda parter pågick från den 29 september till den 2 november 2023. Det riktade sig till rymdindustrin och omfattade enheter såsom akademiska institutioner/forskningsinstitutioner, näringslivsorganisationer, tillverkare av rymdfarkoster, rymdaktörer, flygbolag eller leverantörer av flygtrafiktjänster, konsumentorganisationer, miljöorganisationer, icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter, fackföreningar och allmänheten. Bidrag skickades från 27 EU-medlemsstater (47 % av de svarande) och flera tredjeländer såsom Kanada, Japan, Norge, Schweiz, Förenta staterna och Förenade kungariket (5 %). Ursprunget för resten av svaren (49 %) angavs inte.

Totalt mottogs 333 bidrag, och 65 kompletterande dokument lämnades in, varav 170 kom från organisationer, 153 från enskilda personer och resten var anonyma bidrag. Bland organisationerna var 62 % mikroföretag, småföretag eller medelstora företag.

Både svaren på undersökningen och de ståndpunktsdokument som mottagits, inklusive från branschorganisationerna, visade på ett brett stöd för en EU-rättsakt för rymden. Framför allt finns det ett brett samförstånd inom den europeiska rymdindustrin om att EU:s rymdförordning skulle tillhandahålla en tydlig och gemensam ram som harmoniserar de olika nyckelreglerna för rymdverksamhet i unionen. Detta anses särskilt värdefullt eftersom det gör det möjligt för organisationer att enkelt expandera utomlands och erbjuda sina tjänster i flera olika medlemsstater. Införandet av en EU-rättsakt för rymden ses dessutom som en möjlighet för unionen att ta ledningen när det gäller att fastställa globala standarder för att göra rymden säkrare, mer resilient och mer hållbar.

Samtidigt betonade industrin att EU:s rymdförordning bör syfta till att bibehålla industrins konkurrenskraft genom att tillämpningsområdet omfattar företag från tredjeländer som släpper ut produkter eller tjänster på unionsmarknaden. Företrädare för industrin och branschorganisationer uttryckte också oro över den potentiella börda och de ytterligare kostnader som EU:s rymdförordning skulle kunna medföra för uppstartsföretag och små och medelstora företag, och efterlyste stödåtgärder för att kompensera för denna inverkan.

b) Offentligt samråd

Det offentliga samrådet pågick från den 4 oktober till den 28 november 2023. Undersökningen innehöll 11 allmänt hållna frågor om säkerhetsrisker för rymdverksamheten och frågor om potentiella åtgärder på unionsnivå. Totalt mottogs 44 bidrag från enskilda personer, organisationer, akademiska institutioner/forskningsinstitutioner, offentliga myndigheter, näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer.

Undersökningen visade på ett starkt stöd för en EU-rättsakt för rymden. De svarande betonade att de nuvarande nationella och internationella rymdlagarna är otillräckliga och betonade behovet av ett övergripande regelverk. De flesta berörda parter förespråkar en kombination av bindande och frivilliga åtgärder för att säkerställa säkra, resilienta och hållbara rymdinsatser, med ett brett erkännande av vikten av internationellt samarbete.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen förlitade sig på extern expertis för att utarbeta konsekvensbedömningsrapporten:

•Deloitte och Roland Berger tillhandahöll konsultstöd för konsekvensbedömningsrapporten.

•Cyberinflight och RHEA-gruppen bidrog med sakkunskap om cybersäkerhet i rymden.

•Kommissionen höll två workshoppar med experter på europeisk rymdlagstiftning den 16 februari 2023 och den 13 november 2023.

•Euroconsult genomförde en studie om den europeiska rymdindustrin och rymdmarknaden.

•Kommissionen samarbetade med olika intressenter (t.ex. Europeiska unionens rymdprogrambyrå [EUSPA], andra avdelningar inom kommissionen, Europeiska rymdorganisationen [ESA] och branschorganisationer) för att samla in omfattande uppgifter till stöd för konsekvensbedömningen.

•Konsekvensbedömning

I linje med sin politik för bättre lagstiftning utförde kommission en konsekvensbedömning för detta förslag. Kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll avgav den 22 februari 2024 ett positivt yttrande om konsekvensbedömningen med reservationer 14(14). Den övervägde följande alternativ.

•Alternativ 1: kommissionen skulle underlätta kodifieringen av icke-bindande åtgärder mellan industrin och medlemsstaterna om den använde en strategi för samreglering. Med samreglering förstås en blandning av lagstiftning och regleringsåtgärder som vidtas av de närmast berörda aktörerna och som grundas på deras praktiska kunskaper. Dessutom främjar den industrins utveckling av märkningar.

•Alternativ 2: antagande av en bindande unionsram.

•Alternativ 2+: antagande av en bindande unionsram som avses i alternativ 2, tillsammans med icke-bindande åtgärder och stödåtgärder.

•Alternativ 2++: alternativ 2 och 2+ med internationella bilaterala avtal för att främja en global strategi för rymdsäkerhet, resiliens och rymdverksamhetens miljöpåverkan.

På grundval av bedömningen och jämförelsen av alla alternativ angavs alternativ 2+, dvs. att anta en bindande ram på unionsnivå tillsammans med icke-bindande åtgärder, som det rekommenderade alternativet. Detta resultat ligger också i linje med det rekommenderade alternativ som valdes av de berörda parterna (inklusive små och medelstora företag) i det riktade samrådet.

Översikt över ekonomiska konsekvenser

Genomförandet av ett regelverk för rymdsektorn medför flera kostnader och fördelar, både för den offentliga och den privata sektorn.

När det gäller den offentliga sektorn bedömer de medlemsstater som har etablerade rymdprogram redan många av de krav som planeras, i linje med skyldigheterna i FN-fördraget. Dessa medlemsstater hyser den största delen av den europeiska rymdsektorn, och deras regler skulle endast kräva mindre justeringar, vilket leder till en minimal administrativ börda (1–2 heltidsekvivalenter). Medlemsstater utan rymdlagstiftning brukar däremot hysa framväxande rymdverksamheter. I detta fall skulle justeringskostnaderna för nya krav ändå vara begränsade (upp till fyra heltidsekvivalenter).

När det gäller den tekniska bedömningen för att uppfylla unionens godkännandekrav kan medlemsstaterna välja att förlita sig på den tekniska bedömning som tillhandahålls av ESA och unionens rymdprogrambyrå (EUSPA eller byrån).

För den privata sektorn varierar kostnaderna beroende på företaget. Satellitoperatörer kan drabbas av en ökning på upp till 10 % av tillverkningskostnaderna för satellitplattformar, beroende på rymduppdragets krav. Leverantörer av uppskjutningstjänster kommer att ådra sig ytterligare kostnader, där stora leverantörer potentiellt skulle betala upp till 1,5 miljoner euro för tunga bärraketer (i Ariane 64-klassen) och små och medelstora företag upp till 200 000 euro. Riskhanteringskostnaderna för företag uppskattas till 10 % av deras it-budgetar, och godkännandekraven kommer att kosta cirka 100 000 euro per produktionslinje. Genomförandet av reglerna för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-reglerna) kommer att kosta 4 000–8 000 euro.

Trots dessa kostnader förväntas den regleringsmässiga förenklingen ge betydande fördelar. Möjligheten att marknadsföra en enda produkt i 27 medlemsstater effektiviserar tillgången och minskar de administrativa hindren, vilket ger en snabbare marknadsledtid. En övergång från individuella satellitgodkännanden till enbart godkännanden för konstellationer förväntas spara 68 miljoner euro för satellitoperatörerna under det kommande årtiondet. Dessutom beräknas en förlängning av satelliternas livslängd i låg omloppsbana från 5 till 6 år ha en årlig ekonomisk inverkan på 1,3 miljarder euro. Företagen kommer att få en global konkurrensfördel och gynnas av höga cybersäkerhetsstandarder som minskar de cyberrelaterade riskerna, vilket gör att tillverkarna potentiellt kan spara 320 miljoner euro per år. På lång sikt förväntas EU:s föreslagna rymdförordning stödja unionens rymdindustri (som beräknas utgöra 20 % av en marknad med ett förväntat värde på 700 miljarder euro fram till 2031), samtidigt som den främjar framväxten av nya affärssegment, såsom ett aktivt avlägsnande av skrot, underhåll, montering och tillverkning i omloppsbanan samt krypteringsteknik.

Översikt över sociala konsekvenser

I förhållande till de andra alternativen skulle det rekommenderade alternativet medföra betydande fördelar när det gäller ökad efterlevnad, med tanke på de planerade åtgärdernas bindande karaktär (i kombination med icke-bindande åtgärder och stödåtgärder). Det skulle skydda allmänhetens tillgång till rymdbaserade tjänster, öka förtroendet för och förlitandet på rymdsystemtjänster och rymdbaserade data samt förbättra styrningen genom harmoniserade godkännandevillkor. Dessutom skulle det också skydda astronomer och ursprungsbefolkningar genom att minska ljusföroreningarna och bidra till innovationen, tillväxten och konkurrenskraften inom rymdsektorn.

Översikt över miljömässiga konsekvenser

Det rekommenderade alternativet skulle ha en positiv miljöpåverkan på grund av de obligatoriska kraven för avlägsnandet av satelliter från omloppsbanan och en gemensam livscykelanalys. På grundval av PEFCR-reglerna skulle godkännandekravet ge en översikt över de olika miljöpåverkanskategorierna. Det skulle också underlätta tillgången till hållbar finansiering för unionens rymdindustri.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ett gemensamt regelverk skulle öka konkurrenskraften för unionens rymdindustri genom att 1) minska den administrativa bördan och kostnaderna för företag som inte längre skulle behöva uppfylla flera olika icke-samordnade krav i unionen, 2) öka tillförlitligheten hos unionens rymdföretag genom ökad resiliens och säkerhet, vilket ger dem en global konkurrensfördel.

En förbättrad integration av den inre marknaden skulle också öppna dörren för nya marknader för små och medelstora företag, öka den relevanta unionsmarknadens storlek och främja innovationen. Detta skulle också locka till sig fler privata investeringar och bidra till expansion av och tillväxt för unionsindustrin på området nya rymden (främst uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag i behov av större kapitalanskaffning).

Syftet med det föreslagna initiativet är att skapa gemensamma lika villkor på unionsnivå för att säkerställa att unionsrymdaktörer inte drabbas av snedvridning av konkurrensen från rymdaktörer som är etablerade utanför unionen och som omfattas av mindre stränga standarder. Möjligheten till ömsesidigt erkännande skulle i slutändan kunna öka marknadsandelen för unionsrymdaktörer.

Kostnaderna för industrin och särskilt för små och medelstora företag skulle härröra från behovet av att uppfylla tekniska och operativa krav, tillsammans med ytterligare kostnader för administrativa kontroller och efterlevnadskontroll. Sammantaget kommer dessa ändringar sannolikt att öka den administrativa bördan och kostnaderna inom branschen, även för små och medelstora företag. Tillverkningskostnaderna skulle kunna stiga med 3–10 %. Denna inverkan kan mildras genom i) effekten av stödåtgärderna och ii) proportionaliteten i reglerna (för att t.ex. ta hänsyn till företagens storlek, uppdragets kritiska karaktär eller omloppsbanan). Initiativet skulle också medföra operativa fördelar för små och medelstora företag, närmare bestämt ökade intäkter på grund av längre satellitlivslängd.

•Grundläggande rättigheter

Skyldigheterna respekterar till fullo näringsfriheten (artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna). Ett gemensamt regelverk skulle öka rättssäkerheten och främja en miljö som främjar innovation och konkurrens inom rymdsektorn. Kraven syftar till att uppnå legitima mål av allmänt intresse som säkerställer rymdverksamhetens säkerhet, resiliens och miljömässiga hållbarhet. Dessutom är de begränsade till vad som är nödvändigt och proportionerligt, med skyddsåtgärder som garanterar att eventuella effekter på rymdaktörernas verksamhet förblir begränsade och förenliga med proportionalitetsprincipen i artikel 52.1 i stadgan.

4.BUDGETKONSEKVENSER

En detaljerad översikt över förslagets konsekvenser för EU:s budget finns i den finansierings- och digitaliseringsöversikt för rättsakt som är kopplad till detta förslag.

Förslaget påverkar behöriga myndigheter på nationell nivå (dvs. de som ansvarar för att utfärda relevanta licenser för utförandet av rymdverksamhet). Denna påverkan beskrivs närmare i översikten över ekonomiska konsekvenser i och konsekvensbedömningen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Initiativets särskilda mål skulle övervakas årligen. Förslaget skulle utvärderas fem år efter ikraftträdandet för att bedöma effekterna på marknaden och dess reaktioner, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

AVDELNING I Allmänna bestämmelser

Avdelning I (artiklarna 1–5) innehåller allmänna bestämmelser om förordningens innehåll. Dessa bestämmelser omfattar godkännande, registrering och tillsyn av rymdverksamheten i unionen, trafikledning i omloppsbana, aspekter som rör styrning och efterlevnadskontroll och inrättandet av ett unionsrymdmärke. I artikel 2 (”Tillämpningsområde”) anges vilka rymdtjänstleverantörer och rymdföremål som omfattas av förordningen, inbegripet tredjelandsaktörer som tillhandahåller rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen. I avdelning I fastställs också principen om fri rörlighet för rymdbaserade data och rymdtjänster inom unionen, och denna avdelning innehåller dessutom en klausul som bevarar medlemsstaternas behörighet när det gäller nationell säkerhet. Slutligen fastställs de centrala definitioner som används i förordningen.

AVDELNING II Godkännande och registrering av rymdverksamhet

I kapitel I (artiklarna 6–10) fastställs de villkor som unionsrymdaktörer måste uppfylla för att erhålla godkännande att bedriva rymdverksamhet. Medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter övervakar processen med att bevilja godkännanden till unionsrymdaktörer, och informerar EUSPA om alla godkända rymdaktörer. EUSPA registrerar alla rymdaktörer i unionsregistret över rymdföremål (Urso), inklusive tredjelandsrymdaktörer för vilka ett beslut fattas av kommissionen i enlighet med vad som anges i kapitel III. Ett förenklat godkännandeförfarande och dess efterföljande förnyelse eller återkallande införs för uppskjutning av en satellitkonstellation. Mindre strikta regler och särskilda undantag fastställs för vissa kategorier av unionsrymdaktörer, i linje med proportionalitetsprincipen.

I kapitel II (artiklarna 11–13) fastställs godkännandeförfarande för unionsrymdaktörer som avser att driva eller skjuta upp unionsägda tillgångar. Kommissionen utfärdar ett godkännande (på grundval av EUSPA:s förslag till teknisk bedömning), utövar löpande tillsyn och upphäver tillfälligt eller återkallar ett godkännande avseende unionsägda tillgångar under de omständigheter som anges i förordningen.

I kapitel III (artiklarna 14–23) fastställs reglerna för registrering av tredjelandsaktörer och internationella organisationer som tillhandahåller rymdbaserade tjänster i unionen. Det innehåller särskilda undantag för uppskjutningstjänster som tillhandahålls av tredjelandsenheter, statliga tredjelandsenheter samt en nödklausul för den inre marknaden. Tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer som tillhandahåller rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen ska registreras i Urso på villkor att de visar att de uppfyller de tekniska kraven i förordningen. Byrån ska också upprätta en separat förteckning över alla primära leverantörer av rymdbaserade data i unionen. Rymdaktörer som är etablerade i ett tredjeland för vilket kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet antas uppfylla kraven i förordningen. Tredjelandsaktörer ska utse en rättslig företrädare i unionen för att garantera ett effektivt samarbete med de behöriga myndigheterna, kommissionen och byrån.

I kapitel IV (artiklarna 24–27) fastställs regler för inrättandet av Urso, e-certifikatet och tillhandahållandet av rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen. Byrån kommer att utfärda e-certifikat som intygar att de rymdbaserade data och rymdtjänster som tillhandahålls av tredjelandsenheter och internationella organisationer uppfyller kraven i förordningen. Avtal om tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen måste åtföljas av ett e-certifikat, och primära leverantörer av rymdbaserade data ska underrätta byrån om alla misstänkta oriktigheter.

AVDELNING III Styrningsaspekter

I kapitel I (artiklarna 28–39) fastställs i avsnitt 1 de viktigaste styrningsprinciperna för medlemsstaterna när det gäller godkännande och tillsyn av rymdverksamhet samt marknadsövervakning. Varje medlemsstat bör utse eller inrätta en behörig myndighet med tillräckliga resurser och befogenheter för att övervaka unionsrymdaktörernas uppfyllande av kraven. De nationella behöriga myndigheterna ska ha tillsyns-, utrednings- och sanktionsbefogenheter samt korrigerande befogenheter.

I avsnitt 2 fastställs förfaranden för medlemsstater som avser att utse kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet. Dessa medlemsstater ska utse en myndighet som ska bedöma, utse och övervaka de kvalificerade tekniska organen. Detta kan vara det nationella ackrediteringsorgan som utsetts på nationell nivå och som har till uppgift att se till att sådana organ uppfyller och upprätthåller den tekniska kompetens som krävs för att bedöma efterlevnaden av de tekniska kraven i avdelning IV i förordningen. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sina kvalificerade tekniska organ. I avsnitt 3 fastställs förfarandet för att ansöka om att bli ett kvalificerat tekniskt organ för frågor som omfattas av avdelning IV och de tillämpliga kraven. Medlemsstaterna ska se till att de beslut som antagits av kvalificerade tekniska organ kan överklagas.

I kapitel II (artiklarna 40–57) fastställs styrningen på unionsnivå, med närmare uppgifter om rollerna och ansvarsområdena i avsnitt 1. Byrån tilldelas nya uppgifter, särskilt att stödja och bistå kommissionen vid godkännande och tillsyn av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar samt vid registrering av tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer som tillhandahåller rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen. Byrån ska upprätta och förvalta de databaser som behövs (Urso och unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse), och utfärda e-certifikat.

Byrån ska inrätta särskilda interna strukturer (en tillsynsnämnd och en överklagandenämnd) för att stödja och bistå kommissionen vid godkännande och registrering av rymdaktörer och tredjelandsrymdaktörer, samt för att stödja medlemsstater utan kvalificerade tekniska organ genom förfaranden för teknisk bedömning. Byrån skulle stödja kommissionen i utövandet av tillsynsbefogenheter över unionsrymdaktörer och tredjelandsleverantörer. Överklagandenämnden skulle skydda försvarsrättigheterna mot beslut som fattas av byrån. De nya uppgifterna ska finansieras genom ett system med registreringsavgifter. I avsnitt 2 anges byråns och kommissionens befogenheter när det gäller aktörer som driver unionsägda tillgångar och när det gäller tredjelandsrymdaktörer.

AVDELNING IV Tekniska krav

Avdelning IV innehåller de krav som de olika kategorierna av rymdtjänstleverantörer måste uppfylla och som främst gäller säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet.

I kapitel I (artiklarna 58–73) fastställs regler för säkerhet och hållbarhet i rymden, som omfattar bärraketer (avsnitt 1) och rymdfarkoster (avsnitt 2). Säkerhetsreglerna syftar till att minska kollisionsriskerna, minska uppkomsten av skrot i omloppsbanan och säkerställa en säker uppskjutning och ett säkert återinträde, med särskilda förfaranden och tekniska krav för rymdaktörer.

Enligt avsnitt 1 ska uppskjutningsaktörer samordna med myndigheter och leverantörer av trafiktjänster för att minska risken för att det inträffar kollisioner under uppskjutning och återinträde. De är skyldiga att installera flygsäkerhetssystem och genomföra åtgärder för begränsning av rymdskrot. Detaljerade metoder för beräkning av kollisionsundvikande fönster, tröskelvärden för olycksrisker och samordningsförfaranden ska antas av kommissionen genom genomförandeakter.

Enligt avsnitt 2 ska rymdfarkostoperatörerna säkerställa rymdfarkosternas spårbarhet och prenumerera på kollisionsundvikande tjänster. De måste hantera samordningen vid återinträdet och bibehålla en viss manöverförmåga. Ytterligare skyldigheter omfattar behovet av att utarbeta planer för begränsning av rymdskrot och att begränsa ljus- och radioföroreningarna, såväl som att uppfylla ytterligare säkerhetsstandarder och standarder för begränsning av mängden skrot för stora konstellationer. Rymdaktörer får begära förlängning av uppdragen om de fortsätter att uppfylla kraven för slutet av livscykeln och rymdskrot. Rymdaktörer måste se till att leverantörernas tillverkare uppfyller de konstruktions- och tillverkningskrav som fastställs i detta kapitel.

I kapitel II (artiklarna 74–95) fastställs allmänna principer rörande riskhanteringen för rymdinfrastruktur och kravet på utförande av riskbedömning, på grundval av den befintliga lagstiftningen om cybersäkerhet och kritiska entiteters fysiska resiliens. Rymdaktörerna ska vara skyldiga att vidta övergripande och proportionella allriskåtgärder för att hantera alla risker för rymdinfrastrukturen. Dessa åtgärder omfattar ett rymduppdrags hela livscykel (från utformning och tillverkning till uppskjutning, drift och bortskaffande), och omfattar både digitala och fysiska hot.

Rymdsektorn bör förbli en del av NIS 2-ekosystemet, men cyberregler som är anpassade efter rymdsektorn och som fastställs i detta kapitel bör gälla för de unionsrymdaktörer som anges i punkterna 8 och 11 i bilaga I till NIS 2-direktivet, för att undvika dubbelarbete och fylla luckorna i täckningen av rymdsektorn. Rymdaktörerna ska utföra riskbedömningar, identifiera sårbarheter, vidta avhjälpande åtgärder och anpassa riskscenarierna till särdragen hos varje rymduppdrag. Rymdaktörerna bör fastställa och upprätthålla övergripande strategier för hantering av informationssäkerhet, samt säkerställa strikta åtkomstkontrollrättigheter och ett fysiskt skydd av rymdtillgångar. Ytterligare regler fastställs om upptäckt och övervakning av incidenter, genomförande av kryptering, säkerhetskopieringsprotokoll, utarbetande av övergripande riktlinjer för driftskontinuitet samt svars- och återhämtningsplaner. Rymdaktörer som omfattas av det förenklade riskhanteringssystemet bör tillämpa mindre strikta åtgärder samtidigt som resiliensen hos kritiska tillgångar och funktioner säkerställs. Unionsrymdaktörer ska rapportera betydande incidenter med unionsägda tillgångar till byrån. Ett unionsnätverk för rymdresiliens (EUSRN) ska underlätta samarbetet mellan kommissionen, byrån och de nationella behöriga myndigheterna när det gäller övervakningen och hanteringen av betydande cyberincidenter samt anpassningen av resiliensåtgärder till unionens övriga cybersäkerhetsramar.

Kapitel III (artikel 96–100) rör miljömässig hållbarhet. Det innehåller krav på att rymdaktörerna beräknar miljöavtrycket (EF) för rymduppdragets hela livscykel, inklusive utformning, tillverkning, drift och slutet av livscykeln, såvida aktörerna inte uppfyller villkoren för att beviljas ett undantag. Rymdaktörerna måste lämna in en miljöavtrycksdeklaration som en del av sin ansökan om godkännande, tillsammans med stödjande miljöavtrycksstudier och miljöavtrycksdata som verifieras genom ett intyg som ska utfärdas av ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet. De måste erhålla alla relevanta uppgifter från sina leverantörer, skicka samlade och uppdelade datauppsättningar till kommissionen för införande i miljöavtrycksdatabasen, och hålla dessa uppdaterade.

I kapitel IV (artikel 101) hänvisas till krav på verksamhet och tjänster som utförs i rymden. Rymdfarkoster ska vara utrustade så att underhåll i rymden kan utföras via särskilda gränssnitt. Kommissionen kommer att redogöra för utformningsprinciperna för dessa gränssnitt och kan fastställa ytterligare villkor rörande borttagning av skrot för hotande föremål.

I kapitel V (artikel 102–103) fastställs trafikregler för omloppsbanan, inklusive regler om hur kollisionsundvikande manövrer bör utföras i händelse av varningar om händelser av stort intresse. I detta kapitel införs en strategi med ”förkörsrätt” som är utformad för att underlätta att kollisioner undviks mellan flera olika manöverbara rymdfarkoster.

Kapitel VI (artikel 104) ger kommissionen befogenhet att begära att europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar standarder eller att anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma specifikationer för vissa tekniska krav.

AVDELNING V Beslut om likvärdighet, internationella avtal och regler för internationella organisationer

Avdelning V (artiklarna 105–108) gör det möjligt för kommissionen att bevilja beslut om likvärdighet till tredjelandsrymdaktörer, och fastställer de regler som gäller för internationella organisationer, beroende på typen av tillgång. Unionen ska, när så är lämpligt, sträva efter att ingå avtal i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget med internationella organisationer som driver unionsägda tillgångar.

AVDELNING VI Stödåtgärder

I kapitel I (artiklarna 109–111) fastställs en uppsättning stödåtgärder som ska bidra till att kompensera för en del av genomförandekostnaderna, särskilt för uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag, och stödja genomförandet av förordningen. Stödåtgärderna omfattar kapacitetsuppbyggnadsåtgärder (t.ex. produktion av vägledningsmaterial), tekniskt stöd (t.ex. inrättande av en pool av oberoende experter som ska hjälpa rymdaktörerna att sammanställa de tekniska underlagen) och finansiering av en digital lösning (dvs. en enda informationsportal).

I kapitel II (artiklarna 112–113) införs en ram för ett unionsrymdmärke som ska tilldelas rymdaktörer som frivilligt avser att uppfylla krav på säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet som är högre än dem som fastställs i förordningen.

AVDELNING VII Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Avdelning VII (artiklarna 114–120) innehåller bestämmelser om kommissionens befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter samt om tystnadsplikt. I förordningen föreskrivs också en översynsklausul, övergångsperioder och datum för ikraftträdande och tillämpning.

2025/0335 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 15(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 16(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Rymdbaserade data och rymdtjänster har blivit en viktig del av unionens ekonomi och medborgarnas vardag. De används i sektorer som är avgörande för den inre marknadens funktion, inbegripet de som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 om kritiska entiteters motståndskraft 17 (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 18 (4) om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.

(2)Rymdbaserade data- och rymdtjänster ger ovärderliga bidrag till ett stort antal områden, såsom internetanslutning, satellit-tv, navigeringsförvaltning och miljöövervakning. De möjliggör tillämpningar för vetenskapliga ändamål eller säkerhets- och försvarsinsatser, såsom sök- och räddningsuppdrag, kommunikation för lednings- och kontrolländamål och spaningsförmåga. Rymdbaserade data och rymdtjänster stöder i allt högre grad genomförandet av medlemsstaternas offentliga politik, och främjar unionens politiska agenda och dess väg mot den digitala och den gröna omställningen.

(3)Unionens rymdsektor har genomgått strukturella förändringar under det senaste årtiondet. Dessa utlöstes delvis av en ökad efterfrågan på rymdtjänster och av att rymden blev mer tillgänglig på grund av tekniska framsteg och minskade kostnader. Rymdverksamheten, som tidigare var koncentrerad till ett fåtal medlemsstater och dominerades av stora etablerade industriella aktörer, har gradvis öppnats upp för nya marknadsaktörer. Framväxten i de flesta medlemsstater av marknadsaktörer på det område som kallas ”nya rymden”, varav de flesta är privata företag, har möjliggjort en utvidgning av unionens rymdmarknad, samtidigt som den tydliggör rymdverksamhetens inneboende gränsöverskridande karaktär.

(4)Denna rymdverksamhetens gränsöverskridande dimension återspeglas i en gränsöverskridande upphandling av rymdinfrastrukturtillgångar, varigenom produkter, komponenter och system i olika segment av rymdinfrastrukturen samt den relevanta tekniken och expertisen sammanförs av, eller från, flera medlemsstater. Samtidigt förlitar sig medlemsstaterna på varandras förmågor när de skjuter upp rymdfarkoster. På samma sätt avslöjar uppskjutnings- och återinträdesinsatserna den inneboende gränsöverskridande dimensionen genom den inverkan rymdverksamheten har på flera medlemsstaters luftrum.

(5)De strukturella förändringar som unionens rymdsektor har genomgått, rymdverksamhetens tillväxt och de privata aktörernas ökade roll i genomförandet av rymdverksamheten har i sin tur utvidgat de nationella regleringsåtgärderna. Tretton medlemsstater har redan antagit lagstiftning som reglerar rymdverksamheten, medan flera andra gör förberedelser för att anta liknande lagstiftning.

(6)De nationella regleringsåtgärderna drivs av medlemsstaternas legitima behov av att utforma hur deras rymdverksamhet utförs. Medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter enligt artikel VI i Förenta nationernas (FN) fördrag innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (rymdfördraget), då de enligt det fördraget har ett internationellt ansvar och en internationell ansvarsskyldighet för all nationell verksamhet som utförs i yttre rymden av statliga myndigheter eller icke-statliga enheter. Enligt rymdfördraget måste den nationella verksamheten utföras i enlighet med fördragets bestämmelser, och det kräver uttryckligen att den verksamhet i yttre rymden som bedrivs av icke-statliga enheter ska vara föremål för godkännande och löpande tillsyn av den berörda stat som är part i rymdfördraget.

(7)Varken rymdfördraget eller något annat internationellt fördrag inom FN:s regelverk för rymden innehåller dock särskilda och detaljerade regler för att hantera de framväxande risker som är förknippade med ökningen av rymdverksamheten. FN:s riktlinjer för långsiktig hållbarhet utgör en ram av åtgärder för nationella och regionala enheter i syfte att säkerställa ett framtida skydd av omloppsbanorna. Bortsett från dessa icke-bindande riktlinjer utgör dock överbelastning av omloppsbanorna, risken för kollisioner, risken för avbrott i rymdtjänsterna på grund av cyberattacker på rymdinfrastrukturen samt miljöpåverkan från rymdverksamhet en allt större anledning till oro för säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet, för vilket det inte finns någon lagstiftning på internationell nivå, vilket därmed har lämnat en lucka i lagstiftningen.

(8)Dessutom ingicks de internationella rymdfördragen vid en tid då rymdlagstiftningen var i sin linda och lade grunden för en allmän ram av allmänna principer och skyldigheter. I avsaknad av uppdaterade och detaljerade tekniska normer för att hantera de framväxande säkerhets-, resiliens- och hållbarhetsrelaterade riskerna har medlemsstaterna följt sina egna reglerings- och godkännandestrategier, med olika regler som omfattar satellitdrift, rymdbaser och uppskjutningsverksamhet, bärraketer och satelliter ombord.

(9)Dessa strategier har ett gemensamt mål, nämligen att fastställa godkännandevillkoren i syfte att hantera de risker som nämns ovan. Medlemsstaterna erkänner därmed vikten av att bevara säkerheten i omloppsbanorna och rymdinfrastrukturens resiliens, med vederbörlig hänsyn till en optimal och hållbar användning av yttre rymden. Sådana nationella rymdlagstiftningar varierar dock när det gäller hur omfattande och ingående de särskilda kraven för hantering av riskerna när det gäller säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet är. I detta avseende varierar medlemsstaternas strategier från minimalistiska till detaljerade normativa ståndpunkter. Skiljaktiga nationella krav kan leda till en fragmentering av den inre marknaden och minska den rättssäkerhet som unionens rymdaktörer behöver.

(10)Till följd av detta uppstår olika fragmenterade ramar för rymdverksamhet i hela unionen, framkallade av en rad olika normer med skillnader i detaljnivå, vilket också leder till bristande samordning mellan medlemsstaterna.

(11)Fragmentering av godkännandevillkoren med avseende på centrala delar av rymdinfrastrukturen, såsom rymdfarkoster, eller på cyberriskhanteringsregler vid tillhandahållande av rymdtjänster, eller på rymdverksamhetens miljöpåverkan, kan inverka negativt på friheten att tillhandahålla rymdbaserade data som genereras av rymdinfrastruktur och på tillhandahållandet och användningen av rymdtjänster i unionen.

(12)Typiska rymdinfrastrukturtillgångar, såsom rymdfarkoster, som inte uppfyller de särskilda kraven i vissa lagstiftningar kan hindras från att användas på den inre marknaden för rymdtjänster. Vissa medlemsstater har till exempel av säkerhetsskäl valt att införa strängare krav på utformningen av satelliter när det gäller satelliter som är godkända för uppskjutning enligt andra medlemsstaters lagstiftning. Denna avvikelse kan inte bara försvåra den gränsöverskridande handeln för ett företag som tillhandahåller satelliter, utan de medlemsstater som intar en strikt hållning när det gäller säkerhetsmässiga godkännandekrav kan välja att inte tillåta uppskjutningar från sitt territorium av satelliter som är godkända för drift i medlemsstater som omfattas av mindre stränga säkerhetskrav. På liknande sätt kan tillhandahållandet av rymdtjänster, såsom drifts- och uppskjutningstjänster på hela den inre marknaden, påverkas negativt om det endast i vissa medlemsstater har införts krav på övervakning och spårning före och efter uppskjutningen av satelliter eller särskilda cyberriskhanteringsregler.

(13)I slutänden kan sådana hinder inverka negativt på tillhandahållandet av rymdbaserade data och rymdtjänster i hela unionen. Eftersom rymdtjänster är beroende av rymdbaserade data som genereras via och med hjälp av rymdinfrastrukturtillgångar, beror tillhandahållandet av rymdtjänster på rymdinfrastrukturtillgångarnas säkerhetsnivå och resiliens.

(14)Krav som medför högre kostnader, såsom utformningskrav för att undvika spridningen av rymdskrot eller riskbedömningar som syftar till att säkerställa cybersäkerheten i de olika segmenten av rymdinfrastrukturen, kan få unionsrymdaktörer att försöka etablera sig i jurisdiktioner med mindre stränga godkännandekrav.

(15)Den gränsöverskridande karaktären hos rymdverksamheten i unionen kommer sannolikt att intensifieras mot bakgrund av det ökande antalet unionsrymdaktörer samt det ökande antalet företag som utvecklar uppskjutningslösningar och medlemsstater som planerar att utveckla uppskjutningskapacitet. Mot denna bakgrund kommer skiljaktiga villkor i de olika nationella godkännandesystemen sannolikt att skapa fler hinder inom rymdsektorn, vilket påverkar kontinuiteten i tillhandahållandet av rymdbaserade data och av rymdtjänster som i sin tur stöder många verksamhetsområden på den inre marknaden, däribland kritiska sektorer och kritisk infrastruktur.

(16)För att skydda och förbättra den inre marknadens funktion bör därför en uppsättning enhetliga, effektiva och proportionella obligatoriska regler som harmoniserar de centrala aspekterna för rymdtjänster i samband med godkännande för rymdverksamhet fastställas på unionsnivå, för att säkerställa ett obehindrat tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster på hela den inre marknaden.

(17)Genom att fastställa teknikneutrala centrala krav bör innovationen stimuleras genom att erbjuda rymdtjänstleverantörer tillträde till nuvarande och potentiella nya marknader, vilket leder till ett ökat urval för slutanvändarna.

(18)Endast i begränsade fall, mot bakgrund av den strategiska betydelsen av att unionen eller medlemsstaterna har tillgång till vissa rymdtjänster, bör kommissionen bevilja undantag från kraven i denna förordning för uppskjutningstjänster om detta motiveras av allmänintresset. Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter att bevilja undantag för respektive tredjelandsuppskjutningsaktör om villkoret om allmänintresset uppfylls.

(19)Samtidigt kan snabba åtgärder i nöd- eller krissituationer vara nödvändiga, undantagsvis och tillfälligt, för att utnyttja rymdbaserade data eller rymdtjänster som tillhandahålls av rymdtjänstleverantörer som inte har registrerats i unionen.

(20)Rymdtjänstleverantörer som är etablerade i unionen bör omfattas av ett godkännandesystem i syfte att åtgärda viktiga säkerhets- och resiliensaspekter av typiska rymdtjänster som till exempel rör driften av rymdfarkoster, tillhandahållandet av uppskjutningstjänster samt driften och underhållet av rymdbaser. Unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar bör godkännas av Europeiska unionens rymdprogrambyrå (byrån), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 19 (5), medan unionsrymdaktörer som driver andra tillgångar än unionsägda tillgångar bör godkännas av medlemsstaterna.

(21)Rymdtjänstleverantörer som är etablerade i unionen och som tillhandahåller avancerade rymdtjänster, såsom kollisionsundvikande rymdtjänster eller verksamhet och tjänster som utförs i rymden, stöder de typiska rymdtjänsterna och spelar en roll i skyddet av och den långsiktiga hållbarheten hos rymdinfrastrukturtillgångarna. Därför bör denna kategori av framväxande rymdtjänstleverantörer omfattas av en begränsad uppsättning regler. Detta skulle göra det möjligt att utveckla nya tillämpningar och marknader inom rymdsektorn (ekonomin i rymden).

(22)Primära leverantörer av rymdbaserade data spelar en viktig roll som mellanhänder mellan sektorerna i föregående och efterföljande led, eftersom de kanaliserar rymdbaserade data från rymdaktörerna till olika efterföljande användningar av dessa rymdbaserade data, till gagn för hela ekonomin och för medborgarna. Även om de materiella bestämmelser som gäller för rymdaktörer inte bör gälla för dem, spelar de i detta avseende ändå en viktig roll inom rymdsektorn genom att kontrollera att de rymdbaserade data som de överför nedåt i värdekedjan härrör från rymdaktörer som uppfyller kraven i denna förordning. Byrån bör därför också upprätta en förteckning över sådana primära leverantörer av rymdbaserade data i unionen. Mot bakgrund av sin roll som förmedlare är primära leverantörer av rymdbaserade data bäst lämpade att ta emot varningar eller klagomål om potentiella oriktigheter när det gäller användningen av rymdbaserade data i unionen, så att de direkt kan varna sina leverantörer eller informera byrån eller den relevanta behöriga myndigheten i den medlemsstat där de är etablerade om alla påståenden om rymdbaserade data som eventuellt används på den inre marknaden men som potentiellt kan komma från oregistrerade rymdaktörer eller rymdaktörer som inte efterlever kraven.

(23)För att skapa lika villkor för verksamheten på den inre marknaden bör reglerna för alla rymdtjänstleverantörer som omfattas av denna förordning, inbegripet unionsrymdaktörer, tillämpas i den utsträckning som rymdbaserade data och rymdtjänster tillhandahålls i unionen.

(24)För att säkerställa att ingen rymdaktör ges en fördel genom att inte omfattas av de regler som fastställs i denna förordning är det därför lämpligt att säkerställa en enhetlig behandling av alla rymdaktörer, inbegripet rymdtjänstleverantörer från tredjeländer, såsom tredjelandsrymdfarkostoperatörer, tredjelandsleverantörer av uppskjutningstjänster och primära tredjelandsleverantörer av rymdbaserade data, om de tillhandahåller rymdbaserade data eller rymdtjänster i unionen.

(25)Denna förordning bör därför tillämpas på rymdtjänstleverantörer oavsett var de är etablerade om deras rymdbaserade data eller rymdtjänster tillhandahålls i unionen, vilket därmed visar på en väsentlig koppling till den inre marknaden, så att man minskar risken för att reglerna kringgås till nackdel för konsumenter och företag i unionen och säkerställer effektiviteten hos de mål som eftersträvas genom denna förordning.

(26)Alla rymdtjänstleverantörer som är etablerade i ett tredjeland bör skriftligen utse en eller flera rättsliga företrädare i unionen, beroende på sina kommersiella behov och organisatoriska krav. Dessa rättsliga företrädare i unionen bör förses med alla nödvändiga befogenheter och resurser för att samarbeta med de berörda myndigheterna, kommissionen och byrån om alla aspekter som behövs för att ta emot information och beslut rörande efterlevnad och efterlevnadskontroll av denna förordning.

(27)Vissa tredjelandsjurisdiktioner kan ha höga nivåer av säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet och som sådana tillämpa krav på säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet liknande dem som fastställs i denna förordning.

(28)I sådana fall ska en likvärdighetsmekanism säkerställa erkännandet av en skyddsnivå som är jämförbar med vad som krävs enligt denna förordning. Om kommissionen har gjort en bedömning med avseende på den tillämpliga rättsliga ramen i ett tredjeland och de rättsligt bindande regler som är tillämpliga i det tredjelandet, och dessa anses vara likvärdiga med kraven i denna förordning, bör därför efterlevnaden för de rymdtjänstleverantörer som är etablerade i det tredjelandet fastställas på grundval av detta. Sådana rymdtjänstleverantörer bör kunna tillhandahålla rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen på grundval av ett beslut om likvärdighet som antas av kommissionen.

(29)Krav bör ställas att rymdtjänstleverantörer som är etablerade i ett tredjeland för vilket ett beslut om likvärdighet inte har antagits ska genomgå kontroller för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls. För att främja enhetligheten i tillsynsmetoderna bör byrån utföra de tekniska bedömningar som krävs för att kommissionen ska kunna fastställa uppfyllandet av kraven och göra det möjligt för kommissionen att, på grundval av de tekniska bedömningarna, besluta om registrering av rymdtjänstleverantörer i unionen och om eventuella tillsynsåtgärder. För detta ändamål bör ett register inrättas på unionsnivå.

(30)Unionen bör gradvis sträva efter att ingå avtal om ömsesidigt erkännande med tredjeländer.

(31)För att på ett heltäckande sätt täcka alla tillgångar i rymdinfrastrukturen och undvika luckor bör denna förordning också tillämpas på de tillgångar som drivs av internationella organisationer som bedriver rymdverksamhet, såsom Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat). Sådana internationella organisationer är, mot bakgrund av deras omfattande tekniska, vetenskapliga och operativa sakkunskap samt deras specialiserade infrastruktur och kapacitet på rymdområdet, viktiga partner till kommissionen, byrån och medlemsstaterna, särskilt när det gäller genomförandet av komponenter i unionens rymdprogram, gemensam upphandling eller medlemsstaternas program.

(32)För att uppnå en enhetlig lagstiftning i samband med den harmonisering som denna förordning medför bör sådana internationella organisationer, när de driver sina egna tillgångar, omfattas av unionsrätten, med lämpliga villkor för tillämpning och efterlevnadskontroll av unionsrätten för dem, vilka bör fastställas i internationella avtal som ingås mellan unionen och var och en av dessa internationella organisationer. När sådana internationella organisationer driver medlemsstaternas tillgångar bör de behöriga myndigheterna kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning. Om sådana internationella organisationer driver unionsägda tillgångar bör efterlevnadskontrollen säkerställas i enlighet med bestämmelserna i de avtal om medverkan som ingåtts av kommissionen i detta syfte.

(33)ESA är en internationell organisation med omfattande sakkunskap på rymdområdet och en viktig partner i genomförandet av unionens rymdprogram. ESA utvecklar och driver, i enlighet med särskilda avtal, rymdinfrastrukturtillgångar för unionens rymdprogram och unionens program för säker konnektivitet. ESA utvecklar också rymduppdrag på medlemsstaternas vägnar inom ramen för sin obligatoriska verksamhet och sina frivilliga program, och tillhandahåller, på begäran av en eller flera medlemsstater, stöd till nationella projekt på rymdområdet. ESA är också en central drivkraft för att utveckla tekniska standarder för rymdverksamhet. Villkoren för tillämpningen av denna förordning på ESA bör definieras närmare i ett avtal med vederbörlig hänsyn till ESA:s status och institutionella ram.

(34)De regler som fastställs i denna förordning bör omfatta både unionsägda tillgångar, i den mening som avses i förordning (EU) 2021/696 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/588 20 (6), och medlemsstaternas tillgångar, oavsett om de ägs eller drivs av statliga eller kommersiella aktörer, inbegripet tillgångar med dubbla användningsområden som står under civil kontroll och som används för civila ändamål.

(35)När det gäller unionsägda tillgångar bör rymdtjänstleverantörer erhålla godkännande från byrån att driva sådana unionsägda tillgångar som uppfyller kraven på säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet.

(36)För att bevara medlemsstaternas befogenheter bör denna förordning inte tillämpas på rymdföremål som uteslutande används för att möjliggöra målsättningar rörande försvar eller nationell säkerhet, oavsett vilken enhet som utför denna rymdverksamhet. Rymdföremål som endast delvis används för försvarsändamål bör undantas från denna förordnings tillämpningsområde när de behöver sättas under en medlemsstats drift och kontroll för försvarsändamål, och endast under den tid som respektive rymduppdrag utförs av de militära styrkorna. I sådana fall är det upp till varje medlemsstat att på grund av omständigheterna i fallet avgöra om ett sådant rymdföremål skulle omfattas av ovannämnda undantag.

(37)Denna förordning bör därför inte påverka medlemsstaternas befogenheter när det gäller alla frågor som rör den nationella säkerheten, vilket också omfattar fall där medlemsstaterna, för ändamålen med och utövandet av denna nationella säkerhetsbehörighet, behöver utföra särskilda rymdinsatser, till exempel genom att ta kontroll över ett rymdföremål som omfattas av deras jurisdiktion.

(38)Med tanke på den befintliga regleringen av radiospektrum enligt internationella telekommunikationsregler och den nationella lagstiftning och EU-lagstiftning som är förenliga med dessa regler, särskilt Europaparlamentets och rådets beslut 676/2002/EG 21 (7), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 22 (8) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU 23 (9), bör denna förordning inte omfatta aspekter som rör tilldelning av eller tillstånd för radiospektrum. Om en enhet som är en leverantör av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster enbart agerar som användare av en facilitet som erbjuds av en rymdaktör bör den dessutom endast betecknas som en primär leverantör av rymdbaserade data enligt denna förordning. Om en leverantör av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster också driver eller kontrollerar en satellit, en uppskjutning eller uppskjutningsinfrastruktur bör den betecknas som en rymdaktör enligt denna förordning.

(39)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionens konkurrensregler, inbegripet antitrust-, koncentrations- och statsstödsregler.

(40)De grundläggande harmoniserade minimiregler för säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet som fastställs i denna förordning bör integrera de godkännanden som utfärdas av behöriga myndigheter eller, i förekommande fall, de system som medlemsstaterna fastställer för statliga enheter som genomför ett nationellt rymdprogram. Vissa enheters särskilda karaktär bör erkännas, såsom statliga rymdmyndigheter som genomför nationella rymdprogram, vilka inte nödvändigtvis behöver omfattas av godkännanden på samma sätt som andra rymdtjänstleverantörer. Medlemsstaterna bör därför, när det gäller dessa enheter, säkerställa en lämplig tillsyn som respekterar och tillämpar principerna om åtskillnad av roller och frånvaro av intressekonflikter.

(41)För att möjliggöra sömlösa godkännandeprocesser på hela den inre marknaden och skapa likabehandling av alla unionsrymdaktörer bör den totala giltighetstiden för godkännandena vara tolv månader, med möjlighet att skjuta upp de tidsfrister som gäller för godkännandeförfarandet, i syfte att ta hänsyn till behovet av ytterligare förtydliganden och bedömningar.

(42)Medlemsstaterna bör ha rätt att genomföra samtal med potentiella sökande före deras formella godkännandeförfaranden, i enlighet med nationella bestämmelser. Sådana preliminära och informella samtal skulle göra det möjligt för sökandena att bättre förstå och säkerställa efterlevnaden av de krav som fastställs i denna förordning och i den nationella lagstiftningen, beroende på vad som är tillämpligt, inbegripet all relevant lagstiftning i andra medlemsstater, om det till exempel krävs flera olika godkännanden på den inre marknaden, med beaktande av kriterierna för nationalitet eller etablering samt platsen för verksamheten och för uppskjutningen.

(43)De behöriga myndigheterna i en medlemsstat bör godta och erkänna de godkännanden som utfärdats av de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater när det gäller de frågor som omfattas av denna förordning. Samtidigt bör full insyn säkerställas i de nationella krav som medlemsstaterna kan ställa, inbegripet strängare krav som kan vara nödvändiga för att skydda säkerheten, resiliensen eller den miljömässiga hållbarheten hos en insats eller en uppskjutning som utförs på medlemsstaternas territorier när det gäller ett rymduppdrag som utförs av rymdaktörer som är godkända i den egna etableringsmedlemsstaten. Sådan information bör tillhandahållas via en gemensam informationsportal.

(44)Mot bakgrund av den tekniska komplexiteten och längden på förberedelserna för ett rymduppdrag bör de sökande ha tillräckligt med tid för att lämna de uppgifter eller klargöranden som krävs. Man bör också planera för ett uppskjutande av de tidsfrister som är tillämpliga på de behöriga myndigheterna i samband med godkännandeförfarandena.

(45)Rymdföremåls förenlighet med kraven i denna förordning bör förutsättas både för rymdtjänstleverantörer som är etablerade i unionen, eftersom denna förenlighet har kontrollerats av de nationella behöriga myndigheterna vid utfärdandet av godkännandet, och för rymdtjänstleverantörer som är etablerade i ett tredjeland för vilket kommissionen har beviljat ett beslut om likvärdighet.

(46)När efterlevnaden av kraven i denna förordning har fastställts bör registreringen i unionsregistret över rymdföremål (Urso) och utfärdandet av ett elektroniskt certifikat (e-certifikat) – som visar att berörda rymdbaserade data har genererats av rymdföremål som är förenliga med denna förordning respektive att rymdtjänsterna baseras på användningen och driften av rymdföremål som är förenliga med denna förordning – möjliggöra ett fritt tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster i hela unionen. Byrån bör utfärda de enskilda e-certifikaten till registrerade rymdtjänstleverantörer.

(47)Konsoliderade förteckningar över alla rymdtjänstleverantörer som är registrerade i Urso, oavsett om de är etablerade i unionen eller i tredjeländer, bör göras tillgängliga för allmänheten via Ursos webbplats, vilket därigenom säkerställer öppenheten rörande alla rymdtjänstleverantörer som är registrerade i unionen. Vilken person som helst skulle kunna kontrollera källan till de rymdbaserade uppgifterna i syfte att när som helst kontrollera att de rymdtjänster som tillhandahålls i unionen använder data som har genererats av rymdföremål som uppfyller kraven i unionsrätten.

(48)En särskild standard för e-certifikatet bör utarbetas på kommissionens begäran, och bör införas senast den dag då denna förordning börjar tillämpas. E-certifikatet skulle fastställa kopplingen mellan ett visst rymdföremål och de rymdbaserade data som har genererats genom dess användning, vilket därmed skulle garantera integriteten för dessa rymdbaserade data.

(49)För att tillgodose kundernas ökade efterfrågan på satelliterbjudanden, dra nytta av fördelarna med de tekniska framstegen och tillhörande kostnadsminskningar samt säkerställa en bättre tillgång till kapital bör godkännandeförfarandena för uppskjutning av satellitkonstellationer effektiviseras. På vissa villkor, och med förbehåll för en uppsättning skyddsåtgärder, bör ett förenklat godkännandeförfarande finnas tillgängligt som leder till att ett gemensamt godkännande utfärdas som är giltigt för hela satellitkonstellationen.

(50)Med tanke på den särskilda beskaffenheten hos och syftena med forskningsrymdfarkoster, som fortfarande är avgörande för att främja den vetenskapliga kunskapen och den tekniska kapaciteten, bör det i denna förordning fastställas vissa undantag för dessa kategorier i syfte att tillgodose deras särskilda behov och egenskaper, samtidigt som omloppsbanornas säkerhet och hållbarhet säkerställs.

(51)Rymdaktörerna bör gynnas av särskilda undantag från reglerna inom de olika områden som omfattas av denna förordning. När de utför forskningsuppdrag i rymden bör de undantas från vissa säkerhetsbestämmelser. På samma sätt bör rymdaktörer som räknas som småföretag eller är forsknings- eller utbildningsinstitutioner tillämpa en förenklad riskhantering som är inriktad på kritiska tillgångar och på att åtgärda de huvudsakliga riskerna. Rymduppdrag för demonstration och validering i omloppsbanan bör också undantas från beräkningen av rymdverksamhetens miljöavtryck (EF).

(52)Att säkerställa en säker, resilient, hållbar och kostnadseffektiv tillgång till rymden är avgörande för att få tillgång till en lång rad olika tjänster och stödja den vetenskapliga forskningen, samtidigt som denna tillgång är anpassad till de centrala principer och rättigheter som fastställs i rymdfördraget. Samtidigt kan uppskjutningsaktörerna också behöva tid för att anpassa sig till de nya åtgärderna för uppskjutningssäkerhet. Denna förordning bör föreskriva en lämplig mekanism som säkerställer tillgång till rymden medan industrin anpassar sig till den nya grundläggande säkerhetsnivå som införts på unionsnivå.

(53)Trängseln i vissa omloppsbanor, som leder till en ökad risk för kollisioner mellan satelliter och spridning av rymdskrot, samt det geopolitiska hotlandskapet med en ökad risk för rymdinfrastrukturens cybersäkerhet, jämte risken för fysisk kontakt i rymden, såsom närhet och störningar, utgör utmaningar av global karaktär som många rymdfarande nationer har börjat ta itu med.

(54)Uppskjutningsmarknaden har utvecklats, med alltifrån bärraketer av mikrostorlek till tunga bärraketer. Ny kapacitet utvecklas, t.ex. möjligheten att återanvända exempelvis det första steget av och bärraketerna i uppskjutningsfordonen. Fler medlemsstater håller på att utveckla uppskjutningsmöjligheter och ökar därmed tillgången till rymden.

(55)Tillgången till rymden är avgörande för EU:s strategiska oberoende. En ökad uppskjutningstrafik har dock också konsekvenser för säkerheten vid uppskjutningen och återinträdet och för säkerheten i luften och på marken. Den ökade uppskjutningstrafiken kan också ha en negativ inverkan på det gemensamma europeiska luftrummets ekonomiska, miljömässiga och effektiva funktion. Risken för avbrott i luft- och sjöfarten bör minimeras i samförstånd med de berörda myndigheterna och leverantörerna av flygtrafikledningstjänster. Samordningen mellan de berörda myndigheterna och de behöriga leverantörerna av flygtrafikledningstjänster på nationell nivå bidrar till att begränsa effekterna av trafikstörningar och kollisionsrisken. När rymduppskjutningar påverkar mer än en medlemsstat krävs samordning i god tid mellan rymdaktörerna och den europeiska nätverksförvaltaren. Denna samordning bör omfatta en bedömning av omfattningen och varaktigheten av stängningen av det europeiska luftrummet samt de flygrutter som påverkas. Först i ett senare skede bör lämpliga mekanismer för kostnadsdelning inrättas för användning av luftrummet. Detta kommer att främja en säker och hållbar användning av luftrummet för alla användare. Dessutom kan uppskjutnings- och återinträdesfaserna också skapa en risk för olyckor på marken som måste begränsas genom en nära samordning med de berörda myndigheterna och leverantörerna av trafiktjänster. Den ökande risken för kollisioner med luftfartyg under uppskjutningens och återinträdets övergångsfas kan begränsas genom väletablerade flygsäkerhetsmetoder och bästa praxis för riskbedömning.

(56)Uppskjutningsverksamheten är till sin natur riskfylld och kan orsaka oåterkalleliga skador om den inte hanteras korrekt. Det bör därför fastställas regler för att säkerställa att bärraketerna är spårbara och genomgår en riskbedömning som identifierar och inrättar flera åtgärder för att i möjligaste mån minska de därmed förbundna riskerna.

(57)Prognoser visar att även utan några nya uppskjutningar kommer kollisioner mellan rymdföremål som redan finns i rymden att vara en stor källa till skrot. Risken för kollisioner mellan rymdföremål skulle i slutändan utsätta den redan överbelastade låga omloppsbanan (LEO) för ökat tryck, vilket skapar en risk för den framtida tillgången till rymden. Med avseende på massa kommer huvuddelen av rymdskrotet från delar av bärraketer (raketkroppar). Under tiden ökar antalet rymdfarkoster i omloppsbanan snabbt på grund av utvecklingen av satellitkonstellationer.

(58)För att skydda rymdmiljön är det nödvändigt att se till att uppskjutningsfordonen och rymdfarkosterna producerar minsta möjliga mängd skrot. Förebyggande av skrot ligger också i linje med den förebyggande strategin som ett första steg i den avfallshierarki som fastställs i ramdirektivet om avfall 24 (10). Följaktligen bör skyldigheter föreskrivas både under utformningsfasen och under livslängden i omloppsbana. Nödvändigheten av detta erkänns också på internationell nivå, där flera standarder har antagits av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Ett godkännande att bedriva rymdverksamhet bör därför kopplas till att rymdaktörerna lämnar in särskilda planer för rymdskrot för att visa hur bärraketerna och rymdfarkosterna skulle begränsa uppkomsten av skrot.

(59)Kollisionsundvikande rymdtjänster för rymdfarkoster kräver att rymdfarkosten exakt kan översända sin position. Spårbarhetskrav bör utvecklas för att förbättra de offentliga tjänster som tillhandahålls av unionens partnerskap för rymdövervakning och spårning (EU-SST) och för att spara den tid och de pengar som används av sådana spårningstjänster för att exakt fastställa läget i omloppsbanan. Förmågan att spåra rymdfarkoster bör säkerställas både på rymdfarkost- och på marksegmentnivå.

(60)På grund av den ökade mängden skrot och den ökade trafiken i omloppsbana är användningen av en kollisionsundvikande rymdtjänst ett måste för alla rymdfarkoster. Ett sådant krav är nödvändigt för att säkerställa rymdfarkostens dagliga positionering. En obligatorisk prenumeration på en kollisionsundvikande rymdtjänst bör stå i centrum för rymdsäkerhetskraven. Till följd av detta skulle den enhet som ansvarar för att tillhandahålla den kollisionsundvikande rymdtjänsten behöva uppvisa vissa kapaciteter.

(61)Att ha en enda enhet som ansvarar för den kollisionsundvikande rymdtjänsten för alla rymdfarkoster i unionen bör dessutom förbättra samordningen av svarsåtgärderna vid en varning om händelser med högt intresse (HIE-varning), och skulle också begränsa risken för att en sådan varning skulle utlösa olika reaktionsstrategier, vilket i sig eventuellt kan leda till en kollision.

(62)Unionens partnerskap för rymdövervakning och spårning, som utvecklades som en del av rymdlägesbildkomponenten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696, eller varje eventuella efterträdande enhet, har med hjälp av sina sensorer och välutvecklade kunnande visat på sin förmåga att hantera ett stort antal rymdfarkoster och därmed sin lämplighet att vara den enhet som tillhandahåller unionens kollisionsundvikande rymdtjänster och som ansvarar för den kollisionsundvikande rymdtjänsten.

(63)Uppkomst av skrot bör bäst undvikas genom att kräva kapacitet att utföra kollisionsundvikande manövrar och flytta satelliter till begravningsbanor. Därför bör alla rymdfarkoster förses med en återkommande manövreringsförmåga, utom för rymdfarkoster som är placerade på under 400 km höjd, eftersom det atmosfäriska motståndet i ett sådant fall på ett naturligt sätt skulle säkerställa en kort livslängd i omloppsbana för denna rymdfarkost.

(64)Det är vanligt att rymdfarkostoperatörer beviljas godkännande att förlänga ett rymduppdrag. När unionsrymdfarkostoperatörer ansöker om förlängning bör de dock vara skyldiga att lämna in reviderade planer för begränsning av rymdskrot för att säkerställa att den förlängda uppdragstiden inte riskerar att ge upphov till skrot.

(65)På grund av den ökade omloppstrafiken stöter astronomer på ljus- och radiofrekvensstörningar i sina astronomiska kampanjer. Sådana störningar har en direkt inverkan på forskningen och på försvarskapaciteten på planetär nivå. Därför bör begränsningsåtgärder utarbetas för att skydda den mörka och tysta himlen.

(66)Konstellationer är en tillgång för en effektiv utbyggnad av rymdtjänster till förmån för medborgare och företag. På grund av deras stora antal är dock deras inverkan på rymdmiljön större än effekterna av en enda rymdfarkost. Dessutom kan en katastrofal händelse som inträffar inom konstellationen utlösa Kesslersyndromet, vilket skulle göra tillgången till rymden omöjlig i framtiden. Till följd av detta bör konstellationer åläggas särskilda skyldigheter som varierar beroende på konstellationens storlek.

(67)För att säkerställa att de centrala krav som fastställts för säkerhet och hållbarhet i rymden är effektiva bör ytterligare tekniska aspekter specificeras för att garantera rättssäkerheten för rymdaktörer.

(68)Hittills har cybersäkerheten inom rymdsektorn endast delvis hanterats på unionsnivå genom en allmän tillämplig ram i enlighet med direktiv (EU) 2022/2555. Den nuvarande cybersäkerhetsordningen omfattar inte på ett heltäckande sätt alla typer av aktörer och tjänster som är relevanta för rymdsektorn. Därför bör cybersäkerhetskrav fastställas för leverantörer av icke-offentliga elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, enheter som understiger storleksgränsen för medelstora företag enligt artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG 25 (11) samt forsknings- och utbildningsinstitutioner, och bör även omfatta observationsdata och uppskjutningar som använder bärraketer utanför unionen.

(69)Samtidigt saknar referensscenariot för cybersäkerhet i rymdsektorn som helhet anpassning och samstämmighet. Även om resiliensen för de unionsägda tillgångarna har uppnåtts inom ramen för komponenterna i unionens rymdprogram kan lägre skyddsnivåer gälla för den del av tillgångarna som kommer från den nationella rymdinfrastrukturen. Dessa skillnader skulle bara fortsätta att växa och skapa asymmetrier. Dessutom ingår unionens rymdprogram i en alltmer sammanflätad arkitektur som integrerar nyttolaster i form av nationella kommersiella satelliter. Därför bör medlemsstaternas rymdinfrastruktur på ett lämpligt sätt uppnå högre nivåer av resiliens, även för att undvika att äventyra säkerheten för unionsägda tillgångar och funktionen hos unionens rymdprogram, och i slutändan undvika att negativt påverka tillhandahållandet av rymdbaserade data och rymdtjänster som stöder verksamheten samt kritiska entiteter och sektorer på hela den inre marknaden.

(70)Den nuvarande obalansen beror inte bara på att rymdprogrammen har utvecklats parallellt (både på unions- och medlemsstatsnivå). Den är också kopplad till avsaknaden av en gemensam grund för cybersäkerhet och riskhantering som är anpassad efter rymdinfrastrukturens särskilda behov. Även om endast vissa medlemsstater har antagit en normativ strategi varierar nivån på eller omfattningen av dessa krav på den inre marknaden. Rymdinfrastrukturens resiliens beror i många fall på den finansiella kapaciteten, och i slutändan på företagens vilja att följa god riskhanteringspraxis och integrera cybersäkerhet i utformningen och utförandet av rymduppdrag.

(71)För att åtgärda sådana brister och obalanser bör ett anpassat referensscenario för resiliens fastställas för hela rymdsektorn. Dessa regler bör gälla för all rymdinfrastruktur i hela unionen, och omfatta unionsägda tillgångar samt nationella statliga och icke-statliga tillgångar. Alla mark-, rymd- och länksegment av rymdinfrastrukturen bör omfattas på ett enhetligt sätt, liksom digitala och fysiska rymd- såväl som markbaserade system och delsystem, i syfte att täcka alla relevanta risker, såsom cyberrisker och risker för elektroniska störningar samt fysiska risker.

(72)Eftersom denna förordning ökar harmoniseringen av den riskhantering som gäller för rymdsektorn utgör denna högre nivå en ökad harmonisering även jämfört med kraven i direktiv (EU) 2022/2555. Följaktligen bör denna förordning utgöra lex specialis med avseende på artikel 21 i direktiv (EU) 2022/2555. Samtidigt bör rymdsektorn bibehålla en stark koppling till unionens övergripande cybersäkerhetsram som fastställs i direktiv (EU) 2022/2555, för att säkerställa en fullständig överensstämmelse med de cybersäkerhetsregler och cybersäkerhetsstrategier som antagits av medlemsstaterna och den institutionella struktur som skapats genom det direktivet. Skillnaden mellan de referensscenarier för resiliens som är tillämpliga på unionsägda tillgångar och på medlemsstaternas tillgångar bör därför överbryggas. Strängare riskhanteringskrav för rymdsektorn bör därför införas för att rymdsektorn ska kunna uppnå en ökad harmonisering jämfört med de nuvarande kraven i direktiv (EU) 2022/2555.

(73)Att säkerställa cybersäkerheten i rymdinfrastrukturen är av största vikt under alla faser av rymdinfrastrukturens utformning, utveckling och drift. Till följd av detta bör robusta riskhanteringsåtgärder införas under rymduppdragens hela livscykel med vederbörlig hänsyn till alla nyckelfaser. Ett tillräckligt skydd för alla tillgångar, system och data, från utformning och tillverkning, uppskjutning och drift fram till slutet av livscykeln, bör uppnås.

(74)Den riskhantering som utförs av unionsrymdaktörer bör kretsa kring de riskbedömningar som ska utföras på segment-, system- och komponentnivå, baseras på riskscenarier och omfatta åtminstone de kritiska tillgångarna, såsom tekniska system, flygprogramvara, telemetri-/fjärrstyrningsenhet, kontrollcentrum för uppdrag eller kontrollcentrum för rymdfarkoster. Förteckningen över de kategorier av kritiska tillgångar, insatser och stadier under rymduppdragens hela livscykel för vilka sådana riskscenarier ska utarbetas av unionsrymdaktörer, samt de riskscenarier och hotmodelleringsmetoder som stöder dessa riskbedömningar, bör utarbetas av kommissionen.

(75)I enlighet med proportionalitetsprincipen bör denna förordning erkänna rymdaktörernas särskilda ställning som småföretag eller forsknings- eller utbildningsinstitutioner. Sådana kategorier kan, på grund av verksamhetens storlek, resurser och omfattning, ha mindre inverkan. Det tvingande målet i detta fall är att säkerställa skyddet av kritiska funktioner och tillgångar och att hantera de viktigaste riskerna, såsom risken att förlora kontrollen över tillgångar med framdrivning och förmåga att avge störningar.

(76)För att säkerställa en gemensam strategi för driften av all rymdinfrastruktur bör grundläggande regler för identifiering och förvaltning av tillgångar och förvaltning och kontroll av åtkomsträttigheter fastställas, för att säkerställa åtkomsten i marksegmentet och kontrollen av rymdsegmentet. Nyckelelement för att skydda tillgångarnas resiliens bör fastställas, särskilt när det gäller nätverkets och informationssystemens resiliens, med beaktande av behovet av att upprätthålla en effektiv teknisk kontroll av rymdsegmentet.

(77)Viktiga minimiprinciper bör fastställas för unionsrymdaktörer för att säkerställa en sund krypteringspraxis, genom definitionen av ett kryptografiskt koncept för hantering av rymduppdragens specifika cybersäkerhetsbehov, en anpassad policy för hantering av krypteringsnycklar samt en totalsträcksautentisering av länkarna mellan satellitkontrollcentralerna och rymdsegmentet.

(78)Unionsrymdaktörer bör införa viktiga åtgärder för att möjliggöra en snabb och effektiv driftskontinuitet samt svars- och återhämtningsåtgärder för att säkerställa effektiviteten hos insatser vid incidenter och säkerställa kontinuiteten hos kritiska rymduppdrag.

(79)För att uppnå en hög resiliensnivå hos rymdinfrastrukturen och i linje med nuvarande praxis bör unionsrymdaktörer åläggas att regelbundet testa systemen, med beaktande av de riskbedömningar som har genomförts. Sådana tester kan omfatta utförande av hotbildsstyrd penetrationstestning av säkerhetsåtgärder rörande villkoren för att utföra sådana tester och de kriterier som testarna ska uppfylla.

(80)Komplexiteten hos leveranskedjan inom rymdsektorn kan medföra särskilda cybersäkerhetsrisker mot bakgrund av de många källor som används vid förvärv av komponenter. De senare upphandlas ofta över hela världen och kan sakna nödvändiga integritetskontroller, särskilt när komponenterna integreras eller monteras i olika rymdinfrastruktursystem. För att hantera sådana risker bör unionsrymdaktörer inrätta en riskhanteringsram för leveranskedjan med särskilda strategier som syftar till att minska riskerna i leveranskedjan, genom att införa integritets- och äkthetskontroller av programvara och fastställa kriterier för val av programvaruprodukter, med vederbörlig hänsyn till cybersäkerheten hos de nätverks- och informationssystem som är tillfälligt sammankopplade, exempelvis i samband med tillhandahållande av underhåll eller stöd.

(81)Denna förordning bör vara en integrerad del av unionens allmänna ram för kritiska entiteters resiliens. När det gäller unionsägda tillgångar, och i enlighet med förordning (EU) 2021/696, var medlemsstaterna skyldiga att, inom ramen för rådets direktiv 2008/114/EG 26 (12) (som nu ersätts av direktiv 2022/2557), säkerställa åtgärder som minst motsvarar dem som fastställts i samband med införlivandet av det direktivet för att skydda den markinfrastruktur som är belägen på deras territorium och som ingår i unionens rymdprogram. För att säkerställa en fullständig överensstämmelse med de nuvarande unionsreglerna om kritiska entiteters resiliens och för att bevara den fullständiga kontinuiteten i förhållandet mellan den allmänna uppdaterade resiliensordningen och de harmoniserade reglerna på rymdområdet, bör en liknande strategi användas inom ramen för denna förordning när det gäller förhållandet mellan direktiv (EU) 2022/2557 och denna förordning. När det gäller marksegmentets fysiska resiliens bör alla unionsrymdaktörer därför tillämpa de åtgärder som fastställs i denna förordning, och säkerställa att dessa åtgärder minst motsvarar de åtgärder som vidtas i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557. Det bör dessutom klargöras att unionsrymdaktörer, såsom de definieras och omfattas av denna förordning, kan anses utgöra kritiska entiteter i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557 när de är operatörer av den markbaserade infrastrukturen enligt punkt 10 i bilagan till det direktivet. Det direktivet omfattar därför rymdaktörer som omfattas av denna förordning i den mån de identifierats av medlemsstaterna som kritiska entiteter. Å andra sidan bör denna förordning omfatta alla rymdaktörer, oavsett om de identifierats som kritiska entiteter enligt det direktivet eller inte. Slutligen bör det klargöras att marksegmentet, såsom det definieras och omfattas av denna förordning, ska anses omfatta den markbaserade infrastruktur som avses i det direktivet.

(82)I direktiv (EU) 2022/2557 fastställs centrala minimiregler för harmonisering som syftar till att förbättra kritiska entiteters resiliens och förbättra det gränsöverskridande samarbetet mellan behöriga myndigheter. Direktiv (EU) 2022/2557 bör förbli grunden för den fysiska resiliensen hos kritiska entiteter som driver den markbaserade infrastruktur som omfattas av det direktivet och som omfattas av denna förordning. För dessa enheter bör denna förordning tillämpas utan att det påverkar direktiv (EU) 2022/2557 och som komplettering till det direktivet. Resiliensen hos de kritiska entiteter som omfattas av direktiv (EU) 2022/2557 bör säkerställas i enlighet med det direktivet. Den kritiska infrastruktur som dessa enheter driver kan omfatta kontrollcentraler, antenner, testanläggningar, anläggningar inklusive rymdbaser, fysisk utrustning och fysiska komponenter, maskinvara, system och delsystem som ingår i rymdinfrastrukturen, tekniska system, kraftsystem och framdrivningssystem.

(83)Om en kritisk entitet har utfört andra riskbedömningar eller utarbetat dokument i enlighet med de skyldigheter som fastställs i andra rättsakter som är relevanta för den kritiska entitetens riskbedömning får den entiteten enligt direktiv (EU) 2022/2557 dessutom använda dessa bedömningar och dokument för att uppfylla vissa krav som anges i direktiv (EU) 2022/2557. I detta avseende fastställs i direktiv (EU) 2022/2557 en uttrycklig möjlighet för en behörig myndighet att enligt det direktivet förklara, vid utövandet av sin tillsynsfunktion och på vissa villkor, att en sådan bedömning helt eller delvis är förenlig med de relevanta skyldigheterna enligt det direktivet.

(84)Med tanke på de starka kopplingarna mellan denna förordning och direktiv (EU) 2022/2557 bör de behöriga myndigheter som inrättats enligt dessa två rättsakter samarbeta för att öka synergierna mellan sina respektive åtgärder, särskilt när de riskbedömningar som utförs enligt denna förordning av de unionsrymdaktörer som omfattas av det direktivet används för att visa att vissa krav i det direktivet är uppfyllda.

(85)När det gäller rymdsegmentets fysiska resiliens medger denna förordning att verksamhet och tjänster som utförs i rymden skulle bidra till att förbättra resiliensen hos och livslängden för tillgångar i rymden.

(86)Till följd av fastställandet av centrala regler för hantering och utredning av incidenter bör det inrättas en mekanism för incidentrapportering av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar inom ramen för unionens rymdprogram, vilket skulle fylla de befintliga luckorna i rapporteringen av incidenter. Byrån bör få tillgång till information om betydande incidenter för alla komponenterna i unionens rymdprogram genom den struktur med säkerhetsövervakningscentrum som inrättats inom ramen för unionens rymdprogram och som tillhandahåller stöd och dygnet runt-övervakning av de relevanta systemens säkerhet. För att uppnå samstämmighet med den allmänna ramen för cybersäkerhet bör denna mekanism anpassas till den incidentrapportering som fastställs i direktiv (EU) 2022/2555.

(87)När det gäller rapporteringen av betydande incidenter som påverkar medlemsstaternas rymdinfrastruktur bör denna förordning inte heller påverka de krav på incidentrapportering som för närvarande fastställs i direktiv (EU) 2022/2555 eller direktiv (EU) 2022/2557. Följaktligen bör rapporteringsreglerna enligt dessa två direktiv fortsatt gälla fullt ut för unionsrymdaktörer som anses vara väsentliga eller viktiga entiteter respektive kritiska entiteter enligt dessa direktiv.

(88)De tillsynsmyndigheter som inrättats genom direktiven (EU) 2022/2555 och (EU) 2022/2557 kan skilja sig från de behöriga myndigheter som utsetts eller inrättats enligt denna förordning. I syfte att öka förståelsen och medvetenheten hos sådana behöriga myndigheter med avseende på omfattningen och effekterna av betydande incidenter som påverkar rymdinfrastrukturen bör unionsrymdaktörer rapportera betydande incidenter som påverkar de nationella rymdinfrastrukturtillgångarna till de behöriga myndigheterna enligt denna förordning, som i sin tur bör vidarebefordra därtill hörande sammanfattande information till byrån.

(89)Man bör skapa samordning och inrätta regelbundna utbyten mellan byrån och de nationella behöriga myndigheterna för att effektivisera incidentrapporteringen inom rymdsektorn och åstadkomma enhetliga strategier i hela unionen när det gäller hanteringen av betydande incidenter som påverkar rymdinfrastrukturen. Unionsnätverket för rymdresiliens (EUSRN) bör spela en viktig roll när det gäller att bygga upp denna enhetlighet och säkerställa samordning med de relevanta strukturer som inrättats genom de allmänna ramar för cybersäkerhet och cyberresiliens som fastställs i direktiven (EU) 2022/2555 och (EU) 2022/2557, i synnerhet nätverket av enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter och det europeiska kontaktnätverk för cyberkriser (EU-CyCLONe) som inrättats enligt direktiv (EU) 2022/2555, till exempel genom att tillhandahålla situationsuppdateringar eller information om var betydande incidenter med rymdinfrastruktur kan påverka sektorer och tjänster omfattas av tillämpningsområdet för dessa direktiv. I synnerhet skulle det arbete som utförs av unionsnätverket för rymdresiliens också vara avgörande för att styra förslagen på lösningar rörande en effektivisering av rapporteringen av cyberincidenter inom rymdsektorn, i syfte att anpassa denna till förenklingsstrategin inom ramen för NIS 2-direktivet och därigenom bana väg för en fullständig konvergens mellan rymd- och cybersektorerna, till gagn för hela rymdgemenskapen.

(90)Att bevara resiliensen hos rymdinfrastrukturen och rymdverksamheten är en central del av den inre marknaden för rymdbaserade data och tjänster. Samtidigt, och med tanke på rymdens betydelse för en stor mängd tillämpningar (civila, säkerhetsmässiga, försvarsrelaterade), bör de resiliensåtgärder som fastställs i denna förordning också kunna stödja andra initiativ, till exempel när det gäller övervakningen av rymdhot inom ramen för utarbetandet av EU:s struktur för hantering av rymdhot. En ökad medvetenhet hos byrån om incidenter som rapporteras av alla rymdaktörer och samordning med relevanta cybermyndigheter skulle göra det möjligt för unionsnätverket för rymdresiliens att bidra till identifiering och rapportering av händelser som rör rymdsystem som utgör ett hot mot unionen och medlemsstaterna, så att de kan agera och samordna i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/698 om säkerheten i de system och tjänster som har byggts ut, tagits i drift och använts inom ramen för unionens rymdprogram och som kan påverka säkerheten i unionen.

(91)Ett frivilligt informationsutbyte om cyberhot och cyberattacker, elektroniska störningar såsom störning eller spoofing, angreppsindikatorer, antagonistiska metoder, tekniker och förfaranden, sårbarheter, information om särskilda fientliga aktörer samt utbyte av god praxis och rekommendationer för cybersäkerhet skulle öka rymdinfrastrukturens resiliensnivå överlag. Det är därför viktigt att fastställa villkoren för ett sådant informationsutbyte som bidrar till att förbättra rymdaktörernas kapacitet att förebygga incidenter och begränsa följderna av dem.

(92)Unionsrymdaktörer bör utbyta sådan information genom arrangemang för informationsutbyte som vederbörligen skyddar den potentiellt känsliga karaktären hos den information som utbyts och som styrs av särskilda uppföranderegler med full respekt för affärshemligheter, av regler om skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 27 (13), och av konkurrenspolitiken. Kommissionen bör spela en aktiv roll för att underlätta sådana arrangemang genom att stödja och främja inrättandet av ett EU-centrum för utbyte och analys av rymdinformation, som också bygger på erfarenheter från andra sektorer.

(93)Harmoniserade regler för miljömässig hållbarhet bör fastställas för att uppnå den inre marknadens potential och främja den miljömässiga hållbarheten inom rymdsektorn, förhindra marknadsfragmentering och påskynda omställningen till en rättvis, klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

(94)En övergång till en cirkulär ekonomibaserad och hållbar praxis i rymden bör stödja en långsiktigt hållbar användning av resurser inom rymdverksamheten. Genom att börja tillämpa principerna för den cirkulära ekonomin bör rymdindustrin anta mer hållbara metoder som man vet är effektiva, samtidigt som man också driver innovationen i riktning mot nya produkter med minskad miljöpåverkan. I detta avseende bör verksamhet och tjänster som utförs i rymden också vara avgörande för att underlätta denna övergång till hållbarhet och en cirkulär ekonomi i rymden.

(95)Eftersom denna förordning är en del av unionens övergripande insatser för att upprätta en robust politisk ram för miljömässigt hållbara produkter, tjänster och affärsmodeller bör den komplettera de åtgärder som fastställs i förordningen om ekodesign för hållbara produkter och i ramen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Miljöavtrycksstudierna inom ramen för denna förordning bör i detta avseende stödja utvecklingen av förbättrade ekodesignmetoder och bidra till kartläggningen av energi- och materialflödena inom unionens rymdsektor, inbegripet strategiska och/eller kritiska råvaror, samt möjliggöra en större resiliens i leveranskedjan.

(96)Rymdaktörer bör därför åläggas att beräkna miljöavtrycket av sin rymdverksamhet under rymduppdragens hela livscykel. För att bekräfta detta miljöavtryck bör ett intyg utfärdas av ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet som utför kontroll och godkännande av beräkningen av rymdverksamhetens miljöavtryck.

(97)För att begränsa rymdverksamhetens miljöpåverkan och främja dess hållbarhet bör kommissionen utarbeta en detaljerad metod för beräkning av rymdverksamhetens miljöavtryck, på grundval av vetenskapligt sunda bedömningsmetoder eller internationella standarder såsom de som anges i kommissionens rekommendation om användningen av metoder för produkters miljöavtryck, i syfte att underlätta jämförelser mellan rymdsystemen.

(98)Samtidigt kan miljöpåståendenas integritet inte styrkas utan tillförlitlig, jämförbar och verifierbar information. Data bör uppfylla höga krav på korrekthet. Standardiserade data om rymdverksamhetens miljöpåverkan bör registreras i en central databas på unionsnivå som bör innehålla miljöavtrycksrelaterade uppgifter, vilket därigenom underlättar öppenheten och uppmuntrar samarbetet och datadelningen med avseende på livscykelanalysen för rymdverksamhet. Unionens äganderätt till de härledda datauppsättningarna bör inte påverka unionsrymdaktörernas, tredjelandsrymdaktörernas och de internationella organisationernas äganderätt till de uppgifter som ingår i de aggregerade och uppdelade datauppsättningar som överförs till kommissionens databas över miljöavtrycksrelaterad information. Varken härledda eller aggregerade datauppsättningar som offentliggörs av kommissionen får göra det möjligt att återskapa eller dela upp uppgifterna på ett sådant sätt att uppgifternas ursprung kan identifieras.

(99)All verksamhet och alla tjänster som utförs i rymden bör genomföras på ett säkert, ansvarsfullt och fredligt sätt, med respekt för andra medlemsstaters och tredjeländers rätt att utforska och använda yttre rymden. Det nya området verksamhet och tjänster som utförs i rymden, med sina tillhörande tillämpningar och kapacitet, bör vara till nytta för den framtida utvecklingen av unionens rymdekosystem och bidra till skapandet av nya marknader (ekonomin i rymden), främja hållbarheten och öka resiliensen, anpassningsbarheten och skalbarheten hos rymdinfrastrukturen samt minska riskerna rörande rymdskrot.

(100)Medan tekniken för verksamhet och tjänster som utförs i rymden i sig har dubbla användningsområden bör en transparent ram som bygger på centrala principer minska risken för missbruk av kapacitet och teknik i samband med tillhandahållandet av verksamhet och tjänster som utförs i rymden. Eftersom den första verksamheten och de första tjänsterna som utförs i rymden redan finns tillgängliga i unionen, t.ex. rörande inspektion och transport, är det nödvändigt att parallellt med detta främja forskning om och utveckling av teknik för verksamhet och tjänster som utförs i rymden och visa upp tekniker och tjänster som är särskilt avsedda för användning i rymden.

(101)Rymduppdrag rörande verksamhet och tjänster som utförs i rymden kan vara komplexa och kräver därför detaljerade förberedelser. En underhållsrymdfarkost utför rymdmötes- och närhetsoperationer med den angivna nivån av autonomi och utför typiska manövrar, t.ex. dockning eller robot- och tankningsverksamhet. Risken för kollisioner mellan en underhållsrymdfarkost och en klientrymdfarkost eller ett skrotföremål bör förhindras och minskas genom lämpliga åtgärder, såsom att förbereda den framtida rymdfarkosten för att genomgå underhåll i rymden.

(102)När det gäller kollisionsundvikande och trafikregler i omloppsbanan bör unionsrymdfarkostoperatörer och unionsleverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster samarbeta för att säkerställa effektiva kollisionsundvikande rymdtjänster, särskilt vid en varning om en händelse av stort intresse.

(103)Eftersom de behöriga myndigheterna utfärdar godkännanden till unionsrymdaktörer för alla faser av ett rymduppdrag behövs tillgång till data för varje enskild rymdfarkost med godkännande fram till slutet av dess livscykel. För att fullt ut utnyttja den befintliga kapaciteten bör de behöriga myndigheterna förlita sig på kapaciteten hos unionens partnerskap för rymdövervakning och spårning när det gäller att utföra övervakningen under fasen i omloppsbana och fasen i slutet av livscykeln.

(104)Varje effektiv reaktion på en varning om en händelse av stort intresse mellan två olika rymdfarkoster kräver en dialog mellan de inblandade rymdfarkostoperatörerna. För att säkerställa att en sådan dialog kan inledas snabbt bör leverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster fungera som samordnare genom att förfoga över de olika kontaktpunkterna för unionsrymdfarkostoperatörer.

(105)På grund av det ökande antalet varningar om händelser av stort intresse bör unionsrymdfarkostoperatörer oftare kunna reagera på sådana varningar. Vid mottagandet av en varning om händelser av stort intresse skulle leverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster föreslå en förteckning över åtgärder för unionsrymdfarkostoperatören. För att bidra till svarstiden för leverantören av kollisionsundvikande tjänster bör ett standardiserat förfarande för trafikregler fastställas.

(106)Medlemsstaterna spelar en nyckelroll i kontrollen av efterlevnaden av denna förordning. För att ta hänsyn till de inneboende skillnaderna mellan de institutionella strukturerna på nationell nivå och för att skydda befintliga arrangemang bör medlemsstaterna utse eller inrätta en eller flera behöriga myndigheter som på nationell nivå ska ansvara för kontrollen av tillämpningen av denna förordning. Om medlemsstaterna har inrättat fler än en behörig myndighet bör endast en sådan myndighet fungera som enda kontaktpunkt för den medlemsstaten vid tillämpningen av denna förordning, i syfte att underlätta kommunikationen med kommissionen.

(107)Det är nödvändigt att öka konvergensen mellan de befogenheter som står till de behöriga myndigheternas förfogande för att möjliggöra en effektiv kontroll av efterlevnaden av denna förordning på hela den inre marknaden. Gemensamma minimibefogenheter tillsammans med lämpliga resurser bör kunna garantera en effektiv tillsyn. De behöriga myndigheterna bör därför ges en minimiuppsättning tillsyns- och utredningsbefogenheter i enlighet med den nationella lagstiftningen. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter enligt denna förordning bör de agera objektivt och opartiskt och förbli självständiga i sitt beslutsfattande. Personalen vid de behöriga myndigheterna bör avhålla sig från att utföra varje åtgärd som är oförenlig med deras uppdrag, och bör omfattas av bestämmelserna om konfidentialitet.

(108)Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning genomförs, bland annat genom att fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för åsidosättande av dessa regler. Vid bedömning av beloppet för sanktionsavgifter bör medlemsstaterna i varje enskilt fall beakta alla relevanta omständigheter i den specifika situationen, med vederbörlig hänsyn särskilt till överträdelsens art, allvar och varaktighet, de orsakade skadornas beständighet eller eventuella tidigare överträdelser.

(109)De behöriga myndigheterna bör samarbeta med varandra och utbyta god praxis för tillämpningen av denna förordning, bland annat genom att tillhandahålla ömsesidigt bistånd och gemensamma utredningar som genomförs med full respekt för de nationella förfarandena.

(110)Den tekniska bedömningen av säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet kräver specialkunskaper på dessa områden. De behöriga myndigheterna bör i de flesta fall förlita sig på den tekniska kunskapen och sakkunskapen hos de tekniska organ som kan utföra bedömningar och kontroller för att säkerställa att kraven i denna förordning är uppfyllda, så att de behöriga myndigheterna därefter kan utfärda godkännanden att bedriva rymdverksamhet.

(111)Med erkännande av behovet av att bevara flexibla arrangemang bör medlemsstaterna ha frihet att välja att förlita sig på stöd från byrån eller internationella organisationer med teknisk sakkunskap för att utföra sådana tekniska bedömningar.

(112)Medlemsstater som avser att inrätta och använda kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet bör använda det ackrediteringssystem som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 28 (14) när de utser en anmälande myndighet för bedömning och övervakning av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet.

(113)För att säkerställa en enhetlig kvalitets-, expertis- och integritetsnivå vid genomförandet av den tekniska bedömningen i frågor som omfattas av denna förordning är det nödvändigt att fastställa krav när det gäller sådana organs kompetens, oberoende och avsaknad av intressekonflikter. Medlemsstaternas anmälande myndigheter bör förlita sig på det elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen när det gäller anmälda organ på andra områden av den inre marknaden (informationssystemet Nando).

(114)De behöriga myndigheter som inrättats enligt denna förordning ska ta vederbörlig hänsyn till tekniska bedömningar och yttranden från nationella behöriga myndigheter, gemensamma kontaktpunkter eller enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter som inrättats enligt direktiv (EU) 2022/2555, i syfte att säkerställa enhetlighet i tillsynen och skapa en kultur som respekterar myndigheternas tillsynsbefogenheter enligt direktiv 2022/2555.

(115)Byråns anpassade styrningsstrukturer är avgörande för ett effektivt utövande av de uppdrag som beviljas genom denna förordning. En tillsynsnämnd bör inrättas och anförtros att utföra alla nödvändiga tekniska bedömningar som skulle göra det möjligt för kommissionen att fatta beslut om godkännande och tillsyn av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar samt om registrering och löpande tillsyn av tredjelandsoperatörer som tillhandahåller rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen.

(116)För att säkerställa att byrån fungerar väl och på ett oberoende sätt bör ledamöterna i tillsynsnämnden agera oberoende och i unionens intresse. De bör inte begära, följa eller ta emot instruktioner från en medlemsstats regering, från unionens institutioner, organ eller byråer eller från offentliga eller privata enheter. Dessutom bör praktiska arrangemang för förebyggande och hantering av intressekonflikter fastställas i arbetsordningen.

(117)Om det uppstår behov av att diskutera frågor som rör uppgifter eller aspekter av intresse för unionens byråer eller organ, eller som direkt rör tredjeländer eller internationella organisationer med avseende på rymdinfrastrukturtillgångar som tillhör sådana tredjeländer eller internationella organisationer, eller om tillsynsnämnden behöver förtydliganden eller information från en relevant tillsynsmyndighet i ett tredjeland om aspekter där tillsynsnämnden måste säkerställa tredjelandsetablerade rymdtjänstleverantörers efterlevnad av denna förordning, bör det vara möjligt att delta som observatörer, med förbehåll för ytterligare arrangemang som fastställer villkoren för deltagande av företrädare för sådana tredjeländer eller internationella organisationer genom ingående av relevanta avtal.

(118)För att utnyttja den särskilda kompetensen, de tekniska färdigheterna och sakkunskapen hos de nationella behöriga myndigheterna och de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet bör tillsynsnämnden utnyttja den nationella tillsynsmässiga och tekniska kapaciteten genom att inrätta särskilda underkommittéer i frågor som rör säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet, och skapa särskilda tvärvetenskapliga gemensamma grupper som ska utföra de tekniska kontrollerna.

(119)För att upptäcka överträdelser av denna förordning när det gäller unionsägda tillgångar och rymdtjänstleverantörer som är etablerade i tredjeländer, är det nödvändigt för kommissionen och byrån att ha effektiva befogenheter, verktyg och resurser som garanterar full tillsynseffektivitet. Kommissionen och byrån bör därför ha befogenhet att begära information samt genomföra utredningar och inspektioner på plats. Kommissionen bör ges tillsynsbefogenheter och kunna kräva att unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och rymdtjänstleverantörer som är etablerade i tredjeländer upphör med sina överträdelser, och ålägga dem sanktionsavgifter och viten.

(120)När det gäller befogenheterna för utredning och inspektion kan det vara nödvändigt att få tillträde till lokaler som tillhör unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och rymdtjänstleverantörer som är etablerade i tredjeländer, om de rymdtjänstleverantörer till vilka en begäran om information har lämnats inte efterlever denna, eller om de handlingar som begäran avser skulle avlägsnas, manipuleras eller förstöras. Ett sådant tillträde bör grunda sig på tredjelandsenhetens och den berörda tredjelandsmyndighetens samtycke.

(121)Respekten för rätten till försvar för rymdtjänstleverantörer som är etablerade i ett tredjeland bör säkerställas under hela registreringsprocessen och byråns övervakning av den löpande efterlevnaden, särskilt genom att rätten att lämna in motiverade förklaringar inför de preliminära bedömningarna i samband med registreringen, och rätt att överklaga byråns beslut inför dess nyinrättade överklagandenämnd.

(122)Byråns och kommissionens samtliga befogenheter bör utövas med full respekt för de grundläggande rättigheterna och genom att iaktta de principer som erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till skydd för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, rätten till egendom, rätten till konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer.

(123)Dessutom bör en uppsättning förfaranderegler övervägas för utförandet av utredningsbefogenheterna. Om byrån eller kommissionen ser tydliga indikationer på att det finns fakta om en eller flera överträdelser av denna förordning, bör de genomföra utredningar med full respekt för den rättighet till försvar som innehas av den berörda rymdaktören eller tredjelandsleverantören av rymdtjänster. I samband med antagandet av interimistiska åtgärder får byrån och kommissionen, när brådskande åtgärder krävs för att förhindra överhängande och betydande skada, fastställa kortare tidsfrister för den berörda rymdaktören att lämna synpunkter och ge denne möjlighet att endast skriftligen lämna synpunkter.

(124) För att på ett effektivt sätt skydda rättigheten till försvar med avseende på byråns alla beslut, bör byrån av processekonomiska skäl och för att minska bördan på Europeiska unionens domstol tillhandahålla fysiska och juridiska personer möjligheten att överklaga beslut som fattats med de befogenheter som tilldelats byrån genom denna förordning och som riktar sig till dem, eller som berör dem direkt och personligen.

(125)En överklagandenämnd bör därför inrättas för att säkerställa att de parter som berörs av beslut som antagits av byrån har tillgång till nödvändiga rättsmedel. Överklagandenämnden bör vara oberoende av byråns regelverk och administrativa struktur och bör inte vara bunden av några instruktioner. Överklagandenämndens beslut bör kunna överklagas till Europeiska unionens domstol.

(126)Denna förordning bör stödjas på den nuvarande europeiska standardiseringsramen, som bygger på principerna i den s.k. nya metoden, som fastställdes i rådets resolution av den 7 maj 1985 om en strategi för teknisk harmonisering och standarder, och på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 29 (15). Eftersom denna förordning är den första regleringsstrategin på unionsnivå på detta område bör ett balanserat och gradvis tillvägagångssätt tillämpas även när det gäller standardisering. De tekniska krav som krävs för byråns införande av e-certifikatet samt för en mörk och tyst himmel bör utarbetas genom standardiseringsprocessen. Kommissionen bör därför uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta standarder med avseende på sådana väsentliga krav. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer gemensamma specifikationer för dessa väsentliga krav under begränsade omständigheter, med beaktande av standardiseringsorganisationernas roll och funktioner.

(127)För att skapa en gemensam strategi för unionsrymdaktörer som är villiga att gå längre än det referensscenario som föreskrivs i denna förordning när det gäller rymdverksamhetens säkerhet, resiliens eller miljömässiga hållbarhet bör en ram för ett unionsrymdmärke fastställas.

(128)Unionsrymdmärkningssystemen bör överbrygga de nuvarande luckorna till följd av samexistensen av olika standarder eller outvecklade metoder, och därigenom bidra till att skapa en gemensam strategi. Ett unionsrymdmärkningssystem bör utarbetas med deltagande av medlemsstaterna, unionsrymdmärkesgruppen (EUSLG) och intressentrymdmärkesgruppen (SSLG), under ledning av kommissionen och med stöd av byrån. Unionsrymdmärkesgruppen bör bestå av företrädare för behöriga myndigheter inom rymdsektorn och andra relevanta nationella myndigheter, medan intressentrymdmärkesgruppen bör bestå av företrädare för branschorganisationer och den akademiska världen.

(129)Efter en sådan begäran bör byrån utan onödigt dröjsmål utarbeta kandidatprogram för det angivna tillämpningsområdet och den angivna omfattningen. Byrån bör genom offentliga samråd utvärdera alla sannolika effekter av kommissionens begäran på marknaden, särskilt alla potentiella effekter på små och medelstora företag och små midcapföretag, samt på innovationen, hindren för marknadstillträde eller de kostnader som påförs.

(130)En expertgrupp bör väljas ut som ska utvärdera de tekniska kraven för varje enskilt märkningssystem. Expertgruppen bör bestå av företrädare för den akademiska världen och för den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som utses genom denna förordning, och man bör säkerställa att det inte föreligger någon intressekonflikt mellan experterna, innehållet i märkningssystemet och de sökande.

(131)För att underlätta och åtfölja genomförandet av de krav som fastställs i denna förordning bör det finnas en uppsättning stödåtgärder och kompletterande åtgärder fram till och med dess genomförande. Dessa åtgärder skulle bestå av tillhandahållande av vägledning och stöd till rymdaktörer vid utarbetandet av teknisk dokumentation för godkännande eller registrering i frågor som omfattas av denna förordning, samt av en uppsättning åtgärder för kapacitetsuppbyggnad och finansiering.

(132)Kommissionen bör utarbeta kriterier och metoder för att hjälpa de behöriga myndigheterna att utvärdera säkerhetsriskbedömningarna, och på så sätt göra det lättare att jämföra tillsynsgranskningarna och specificera vad som utgör en allvarlig driftsstörning i rymdverksamheten eller i de tjänster som tillhandahålls av en rymdaktör. Användningen av kryptografiska produkter bör specificeras ytterligare av kommissionen genom delegerade akter som ska utarbetas för kryptografiska produkter som ska certifieras enligt unionens framtida system för cybersäkerhetscertifiering, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 30 (16), för att garantera skyddet av telemetri och fjärrstyrning.

(133)På området miljömässig hållbarhet bör kommissionen genom genomförandeakter vidare specificera regler, däribland en särskild metod för beräkning och kontroll av rymdverksamhetens miljöavtryck.

(134)För att säkerställa att regelverket vederbörligen återspeglar den tekniska utvecklingen eller unionens nya åtaganden enligt internationella konventioner, och därför vid behov kan anpassas, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra preferensordningen för avlägsnande av rymdfarkoster i låg omloppsbana, erkänna den tekniska utvecklingen när det gäller verksamhet och tjänster som utförs i rymden, komplettera kraven på och de delar som ingår i säkerhetsriskbedömningarna, kraven på fysisk resiliens, detektionssystemen och mekanismerna hos markstationerna, skyddet av nätverket och informationssystemen, den reservkapacitet som krävs för att säkerställa rymdsegmentets tillräckliga överlevnadsförmåga och för att underlätta en snabb återhämtning från incidenter, samt riskhanteringen i leveranskedjan. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen för att komplettera denna förordning genom att specificera användningen av certifierade kryptografiska produkter och centrala styrningsprodukter eller -tjänster för att skydda telemetri och fjärrstyrning, genom att specificera kriterierna för allvarliga driftsstörningar i rymdverksamheten eller rymdtjänsterna, genom att för verksamhet och tjänster som utförs i rymden specificera driftsläget och de krav som behövs för ett aktivt avlägsnande av skrot, genom att specificera storleken på de avgifter som byrån ska ta ut och det sätt på vilket de ska betalas, genom att specificera påförandet av sanktionsavgifter och viten, genom att specificera kriterierna för sammansättningen av och sakkunskapen hos den personal som utgör de tekniska nämndernas gemensamma granskningsgrupper, och genom att specificera de områden som får medfinansiering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa en lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med utarbetandet av delegerade akter.

(135)För att säkerställa att villkoren för genomförandet av denna förordning är enhetliga bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att, på grundval av en detaljerad bedömning, bevilja beslut om likvärdighet, bevilja undantag för bärraketer där villkoret för allmänintresset är uppfyllt, göra det möjligt för ett offentligt tredjelandsorgan att tillhandahålla rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen fram till dess att internationella avtal ingås, utarbeta åtgärder för kollisionsundvikande vid uppskjutning och för olycksrisker vid uppskjutning och återinträde, begränsning av rymdskrot från bärraketer, rymdfarkosters spårbarhet, trafikregler i omloppsbana, positionering av rymdfarkoster i omloppsbana, begränsning av rymdskrot från rymdfarkoster, samt för rymdfarkostkonstellationer, specificera innehållet och mallarna för rapportering av betydande incidenter, specificera metoden för beräkning och kontroll av rymdverksamhetens miljöavtryck samt mallarna och innehållet i rapporteringen när det gäller miljöavtrycksdeklarationen, specificera utformningsprinciperna för gränssnitten för rymdfarkosttjänster och för komponerbara och utbytbara funktionella satellitmoduler för verksamhet och tjänster utförda i rymden, fastställa gemensamma specifikationer som omfattar de tekniska kraven för e-certifikatet och för en mörk och tyst himmel, fastställa mallarna för unionsrymdmärkningssystemen och anta nya eller ändrade unionsrymdmärkningssystem. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 31 (17).

(136)Kommissionen bör med omedelbar verkan anta genomförandeakter om det, i vederbörligen motiverade fall rörande kriser eller nödsituationer på den inre marknaden, på grund av tvingande skäl till skyndsamhet och under en begränsad tid är nödvändigt att använda rymdbaserade data eller tjänster som inte är registrerade i Urso.

(137)Eftersom målen med denna förordning, dvs. att upprätta en inre marknad för rymdsektorn genom harmoniserade gemensamma bestämmelser som är avsedda att åtgärda centrala risker för rymdinfrastrukturen och rymdtjänsterna och därmed garantera säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet, inte kan uppnås i tillräckligt hög grad av medlemsstaterna utan snarare på grund av omfattningen eller effekterna på ett bättre sätt kan uppnås på unionsnivå, får unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(138)Det bör krävas att rymdaktörer som är småföretag eller forsknings- eller utbildningsinstitutioner börjar följa reglerna för miljöhållbarhet 48 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft, medan kraven i samband med tillhandahållandet av verksamhet och tjänster som utförs i rymden bör börja tillämpas 60 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.

(139)I denna förordning tas dessutom vederbörlig hänsyn till längden på förberedelserna för rymduppdraget och de olika delmålens tekniska och komplexa begränsningar under rymdfarkostens konstruktions- och tillverkningsfaser. En övergångsperiod förefaller nödvändig för att ta hänsyn till sådana begränsningar i samband med de tekniska anpassningar som krävs under de förberedande faserna av ett rymduppdrag, inom ramen för den kritiska designgranskningen.

(140)Rymdaktörerna bör ges tillräckligt med tid att anpassa sig till de krav som fastställs i denna förordning. Den här förordningen bör därför börja tillämpas 24 månader efter det att den har trätt i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.I denna förordning fastställs regler för upprättandet av och funktionen hos den inre marknaden för rymdbaserade data och rymdtjänster.

2.För att uppnå en hög gemensam nivå av säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet för rymdtjänster genom driften och användningen av rymdinfrastruktur som genererar rymdbaserade data fastställs i denna förordning harmoniserade regler om

(a)godkännande, registrering och tillsyn av rymdverksamhet som utförs av rymdtjänstleverantörer etablerade i unionen respektive registrering och tillsyn av rymdverksamhet som utförs av internationella organisationer och rymdtjänstleverantörer etablerade i tredjeländer när de tillhandahåller rymdbaserade data eller rymdtjänster i unionen, med avseende på frågor som rör säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet,

(b)trafikledningsregler för omloppsbanan genom tillhandahållande av kollisionsundvikande tjänster,

(c)aspekter som rör styrning och efterlevnadskontroll,

(d)inrättande av ett unionsrymdmärke och åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning är tillämplig på följande rymdtjänstleverantörer:

(a)Rymdaktörer.

(b)Leverantörer av kollisionsundvikande rymdtjänster.

(c)Primära leverantörer av rymdbaserade data.

(d)Internationella organisationer.

2.Bestämmelserna i avdelning IV, kapitlen I och V, gäller inte omloppsbanor på högre höjd än den geostationära omloppsbanan.

3.Denna förordning är inte tillämplig på

(a)rymdföremål som uteslutande används för försvarsändamål eller för nationella säkerhetsändamål, oberoende av vilken rymdtjänstleverantör som utför rymdverksamheten,

(b)rymdföremål som tillfälligt har utplacerats för försvarsändamål under en militär operation och under militär kontroll, under varaktigheten för respektive rymduppdrag,

(c)tillstånd för eller förvaltning av radiospektrum som regleras av beslut 676/2002/EU, direktiv (EU) 2018/1972 och beslut nr 243/2012/EU,

(d)tillgångar som skjuts upp före den 1 januari 2030.

4.Kraven i avdelning IV kapitel I om utformning och tillverkning av rymdföremål ska tillämpas på rymdföremål om deras drift genererar rymdbaserade data som används i unionen eller möjliggör tillhandahållande av rymdtjänster i unionen.

Artikel 3

Fri rörlighet

1.Medlemsstaterna får inte, av skäl som rör säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i enlighet med denna förordning, begränsa det tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen som utförs av rymdtjänstleverantörer som är registrerade i det unionsregister över rymdföremål som avses i artikel 24.

2.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna, i det fall en rymdtjänstleverantör från unionen avser att bedriva verksamhet i eller göra uppskjutningar från en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten, införa, när de utfärdar respektive godkännande för verksamhet eller uppskjutning, strängare krav på säkerhet, resiliens eller miljömässig hållbarhet med avseende på respektive rymduppdrag, i den mån sådana krav objektivt sett är nödvändiga för att skydda säkerheten, resiliensen eller den miljömässiga hållbarheten hos respektive verksamhet eller uppskjutning som kräver godkännande på deras territorier.

3.Medlemsstaterna ska tillhandahålla all relevant information om de krav som avses i punkt 2 genom den informationsportal som inrättats i enlighet med artikel 110.

Artikel 4

Bestämmelse om nationell säkerhet

Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas ansvar för att skydda den nationella säkerheten och andra väsentliga statliga funktioner.

Artikel 5

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)rymdföremål: ett människotillverkat föremål som skickas till yttre rymden, inklusive en rymdfarkost och bärraketens övre steg.

(2)rymdfarkost: ett rymdföremål som är utformat för att utföra en viss funktion eller ett visst rymduppdrag, såsom tillhandahållande av tjänster för kommunikation, navigering eller observation, eller tillhandahållande av verksamhet och tjänster som utförs i rymden, inklusive en satellit, bärraketens övre steg, eller återinträdesfarkosten.

(3)konstellation: en grupp rymdföremål som består av minst 10, men högst 99, operativa rymdfarkoster, som arbetar tillsammans för ett gemensamt rymduppdrag och som omfattas av en fördefinierad plan för utplacering i omloppsbanan.

(4)megakonstellation: en konstellation som innehåller minst 100, men högst 999, operativa rymdfarkoster.

(5)gigakonstellation: en konstellation som innehåller minst 1 000 operativa rymdfarkoster.

(6)skyddad geostationär region: ett segment av det sfäriska skalet som definieras av följande: lägsta höjd = geostationär höjd minus 200 km; högsta höjd = geostationär höjd plus 200 km; –15 grader ≤ latitud ≤ +15 grader på geostationär höjd (35,786 km är den geostationära omloppsbanans höjd).

(7)minisatellitklass: en klass satelliter med en vikt på minst 201 kg och mindre än 600 kg.

(8)rymduppdrag: ett användardefinierat uppdrag som ett rymdföremål ska utföra.

(9)rymdinfrastruktur: en tillgång eller en uppsättning tillgångar, system och delsystem eller delar därav som används för att utföra rymdverksamhet genom samverkan och drift av mark-, rymd- och länksegmenten.

(10)marksegment: det segment av rymdinfrastrukturen som är beläget på jorden, inom eller utanför unionens territorium, och som omfattar den markbaserade infrastruktur som avses i bilagan till direktiv (EU) 2022/2557, inklusive markstationer, terminaler, markbaserad utrustning som behövs för att kommunicera med rymdföremål och stödja utförandet av rymdverksamhet, uppdragskontrollcentrum och andra markkontrollcentrum, generisk markinfrastruktur, marknät, hjälpanläggningar såsom anläggningar för montering, integrering och testning av rymdfarkoster, startramper och därtill hörande infrastruktur som krävs för att utföra uppskjutningsverksamhet.

(11)rymdsegment: det segment av rymdinfrastrukturen som är beläget i yttre rymden, inklusive rymdföremål, rymdstationer, rymdsonder, bemannade rymdtransportsystem och ombordbaserad maskinvara och programvara i informationssystemen samt annat material eller annan utrustning ombord.

(12)rymdbaserade data: data som tas emot från yttre rymden, inklusive men inte begränsat till avlyssningsdata, lokaliseringsdata, överföringsdata i en signal som genereras av ett rymdföremål, eller observationsdata, och som härrör från jorden, en himlakropp, ett rymdföremål eller från yttre rymden.

(13)rymdverksamhet: en uppsättning aktiviteter som utförs i yttre rymden, särskilt

(a)drift och kontroll av rymdföremål, även för återinträde,

(b)uppskjutningstjänster, inklusive uppskjutningsförsök,

(c)drift och underhåll av rymdbaser och uppskjutningsanordningar,

(d)verksamhet i samband med utforskning av yttre rymden, såsom mänsklig rymdfart, rymdtransport och utförande av experiment, även av vetenskaplig natur, i yttre rymden,

(e)verksamhet i samband med användning och hantering av rymdföremål i yttre rymden, såsom verksamhet och tjänster som utförs i rymden (ISOS),

(f)verksamhet som innebär övervakning av rymdskrot,

(g)verksamhet som innebär bortskaffande av rymdskrot,

(14)rymdtjänster: vilken som helst av följande tjänster:

(a)Drift och kontroll av ett rymdföremål.

(b)Tillhandahållande av uppskjutningstjänster samt tillhandahållande av tjänster för drift och underhåll av rymdbaser.

(c)Alla tjänster som tillhandahålls av en primär leverantör av rymdbaserade data.

(d)Verksamhet och tjänster som utförs i rymden (ISOS).

(e)Kollisionsundvikande rymdtjänster.

(15)rymdtjänstleverantör: en leverantör av rymdtjänster som omfattas av denna förordning.

(16)rymdaktör: en offentlig eller privat enhet som driver rymdinfrastrukturen genom att utföra minst en av följande rymdtjänster, på grundval av godkännande eller en särskild ordning för genomförande av ett nationellt rymdprogram:

(a)Drift, kontroll och återförande av ett rymdföremål (”rymdfarkostoperatör”).

(b)Drift, kontroll och övervakning av uppskjutningsprocessen för ett rymdföremål (”uppskjutningsaktör”).

(c)Drift, kontroll och underhåll av anläggningar i marksegmentet för den rymdinfrastruktur som används under uppskjutningsprocessen (”rymdbasoperatör”).

(d)Drift och kontroll av ett rymdföremål i syfte att tillhandahålla verksamhet och tjänster som utförs i rymden, inklusive rörande andra rymdföremål (”ISOS-leverantör”),

(17)unionsrymdaktör: en rymdaktör som är etablerad i unionen eller som kontrolleras av en fysisk eller juridisk person som är en rymdtjänstleverantör som är etablerad i unionen.

(18)kontroll: för tillämpningen av led 17 avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter.

(19)tredjelandsrymdaktör: en rymdaktör som är etablerad i ett tredjeland och som gör något av följande:

(a)Tillhandahåller rymdtjänster till unionsrymdaktörer eller med avseende på de rymdtillgångar som definieras i leden 20 och 21.

(b)Agerar som primär leverantör av rymdbaserade data.

(c)Tillhandahåller tjänster till primära leverantörer av rymdbaserade data.

(20)unionsägda tillgångar: unionsägda materiella och immateriella tillgångar som skapats eller utvecklats inom ramen för det unionsrymdprogram som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/696 och artikel 1 i förordning (EU) 2023/588 .

(21)statliga eller icke-statliga rymdtillgångar: andra tillgångar än de som anges i led 20, oavsett om de är offentligt ägda eller privatägda, som drivs av en offentlig myndighet eller en privat part som är etablerad i en medlemsstat, inbegripet tillgångar med dubbla användningsområden som har ställts under civil kontroll.

(22)primära leverantörer av rymdbaserade data: rymdtjänstleverantörer som är etablerade i unionen eller i ett tredjeland och som inleder den första behandling av rymdbaserade data som är tekniskt tillräcklig för att möjliggöra varje efterföljande tillhandahållande av rymdbaserade data, enligt följande:

(a)Leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, om de rymdbaserade data som berörs utgörs av kommunikation.

(b)Rymdtjänstleverantörer som säkerställer den första behandlingen av observationsdata, före annan behandling av dessa data, om de rymdbaserade data som berörs utgörs av observationsdata.

(23)internationell organisation: en internationell organisation som i unionen tillhandahåller rymdtjänster eller rymdbaserade data som genereras av rymdföremål vilka placerats i en omloppsbana som inte ligger längre bort än den geostationära omloppsbanan och vilka drivs av sådana internationella organisationer.

(24)leverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster: en leverantör av kollisionsundvikande tjänster, inbegripet den kollisionsundvikande enheten i unionen eller leverantörer av kollisionsundvikande tjänster som är etablerade i ett tredjeland.

(25)forsknings- och utbildningsinstitution: en rymdtjänstleverantör som bedriver rymdverksamhet för experimentändamål, oavsett om denne utnyttjar resultaten av denna forskning för kommersiella ändamål eller inte.

(26)små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG .

(27)små midcapföretag: företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation C(2025) 3500 final.

(28)enheter som tillämpar förenklad riskhantering: rymdoperatörer som är småföretag eller forsknings- eller utbildningsinstitutioner och som tillämpar den förenklade riskhantering som avses i artiklarna 10.3 och 15.2.

(29)bärraket: ett system som utgör en del av rymdsegmentet och som är utformat för att transportera ett eller flera rymdföremål till yttre rymden.

(30)bärraketens övre steg: en fullständig del av en bärraket som är utformad för att frambringa en definierad dragkraft under en särskild fas av bärraketens drift och nå omloppsbanan.

(31)uppskjutningstjänst: en tjänst som är avsedd att placera ett rymdföremål i omloppsbana, inklusive uppskjutningsförsök.

(32)rymdbas: en plats på jorden som ingår i rymdinfrastrukturens marksegment, från vilken uppskjutningen av ett rymdföremål äger rum.

(33)händelser av stort intresse: nära passager med hög risknivå som kan kräva att en rymdaktör utför kollisionsundvikande manövrer.

(34)normal drift: utförande av planerade uppgifter eller den funktion för vilken en rymdfarkost eller bärraketens övre steg har utformats.

(35)konjunktionsdatameddelanden: information om en konjunktion mellan två rymdföremål.

(36)kollisionsundvikande: utförande av kollisionsundvikande manövrer för att minska kollisionsrisken i yttre rymden.

(37)delta-v: den hastighetsökning som krävs för att nå en specifik omloppsbana eller flygbana.

(38)föremål av intresse: ett föremål som är inblandat i en situation som kan påverka de andra rymdföremålen eller situationen på jorden.

(39)återinträde: ett rymdföremåls permanenta återkomst till jordens atmosfär.

(40)bortskaffande: en uppsättning åtgärder som utförs av en rymdfarkost eller bärraketens övre steg, med eller utan stöd av en underhållsrymdfarkost, i syfte att permanent minska risken för oavsiktlig fragmentering och uppnå långsiktig rensning av omloppsbanorna.

(41)bortskaffningsfas: intervallet mellan slutet av rymduppdraget för en rymdfarkost eller en bärrakets övre steg och slutet av dess livscykel.

(42)slutet av livscykeln: det ögonblick då en rymdfarkost eller en bärrakets övre steg stängs av permanent, nominellt när den slutför sin bortskaffningsfas, återinträder i jordens atmosfär eller inte längre kan styras av en rymdaktör.

(43)uppdragets slut: den fas då en rymdfarkost eller en bärrakets övre steg slutför de uppgifter för vilka den har utformats, förutom bortskaffandet av den, slutar att fungera till följd av ett funktionsavbrott eller permanent stängs av genom ett frivilligt beslut.

(44)passivering: permanent förbrukning, oåterkallelig deaktivering eller säkerställande av alla lagrade energikällor ombord som kan orsaka oavsiktlig fragmentering.

(45)rymdskrot: alla rymdföremål inklusive rymdfarkoster eller fragment och bitar av sådana, i omloppsbana runt jorden eller månen eller som återinträder i jordens atmosfär eller månens exosfär, som inte längre fungerar eller inte längre tjänar något särskilt syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller inaktiva artificiella satelliter.

(46)nätverks- och informationssystem: nätverks- och informationssystem enligt definitionen i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2555 .

(47)säkerhet i nätverks- och informationssystem: säkerhet i nätverks- och informationssystem enligt definitionen i artikel 6.2 i direktiv (EU) 2022/2555 .

(48)kritisk infrastruktur: kritisk infrastruktur enligt definitionen i artikel 2.4 i direktiv (EU) 2022/2557.

(49)uppdragskontrollcentrum: den del av marksegmentet som är avsedd för kontroll och övervakning av genomförandet av ett rymduppdrag.

(50)satellitkontrollcentrum: den del av marksegmentet som är avsedd för kontroll av satellitplattformens konfiguration.

(51)effektiv teknisk kontroll: en rymdaktörs försäkran om att ett rymdföremål endast utför kommandon som överförs från behöriga källor och att dessa kommandon utförs i rätt ordning och vid den avsedda tidpunkten.

(52)telemetri/fjärrstyrning: de länkar som överför telemetrin från rymdsegmentet till marksegmentet och de länkar som sänder fjärrstyrningskommandot från marksegmentet till rymdsegmentet.

(53)resiliens: förmågan att förebygga, skydda, reagera på och motstå, mildra, absorbera, hantera och återhämta sig från en incident.

(54)cyberhot: ett cyberhot enligt definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) 2019/881 .

(55)betydande cyberhot: ett betydande cyberhot enligt definitionen i artikel 6.11 i direktiv (EU) 2022/2555 .

(56)incident: en händelse som äventyrar något av följande:

(a)Tillgängligheten, tillförlitligheten, integriteten eller konfidentialiteten hos de lagrade, överförda eller behandlade uppgifterna eller de tjänster som erbjuds av eller är tillgängliga via nätverks- och informationssystem, eller

(b)den fysiska säkerheten för rymdinfrastrukturtillgångarna och rymdaktörernas tillgångar.

(57)incidenthantering: incidenthantering enligt definitionen i artikel 6.8 i direktiv (EU) 2022/2555 .

(58)ytterligare påverkanskategorier: miljöinformationskategorier som faller utanför påverkanskategorierna för miljöavtrycket och som beräknas och meddelas tillsammans med resultaten för produktens miljöavtryck.

(59)aggregerad datauppsättning: en livscykelinventering (LCI) av flera enhetsprocesser eller livscykelfaser, för vilken in- och utdata endast tillhandahålls på aggregerad nivå, horisontellt eller vertikalt.

(60)miljömässig hållbarhet: förmågan att bevara och skydda den naturliga miljön på jorden över tid, genom lämplig praxis och politik som tillgodoser de nuvarande behoven utan att äventyra tillgången till resurser i framtiden.

(61)uppdelning: den process som delar upp en aggregerad datauppsättning i mindre horisontella eller vertikala processdatauppsättningar.

(62)härledd datauppsättning: en datauppsättning som erhålls genom att man genom matematiska operationer kombinerar två eller flera datauppsättningar eller genom att man kombinerar minst en datauppsättning med väsentlig ytterligare information eller andra datauppsättningar.

(63)verksamhet och tjänster som utförs i rymden (ISOS): verksamhet som utförs i rymden (i omloppsbana och i yttre rymden), i syfte att tillhandahålla tjänster för tillgångar i rymdsegmentet, och som omfattar utförandet av uppgifter såsom inspektion, rymdmöte, dockning, reparation, tankning, omkonfiguration, tillverkning, montering och demontering, återanvändning, återvinning, avlägsnande och transport av operativa, icke-operativa och defekta föremål (skrot) i rymden, med hjälp av en underhållsrymdfarkost med en hög grad av autonomi, inklusive plattformar eller större strukturer.

(64)ISOS-verksamhet: genomförandet av planerade uppgifter avseende verksamhet och tjänster som utförs i rymden omfattande ett eller flera rymdföremål.

(65)underhållsrymdfarkost för verksamhet och tjänster som utförs i rymden: rymdfarkoster som är särskilt utformade för att tillhandahålla specifik verksamhet och specifika tjänster som utförs i rymden.

(66)klientrymdfarkost: en rymdfarkost på vilken verksamhet och tjänster utförs i rymden.

(67)behörig myndighet: en offentlig myndighet som inrättats eller utsetts till behörig myndighet i enlighet med artikel 28.

(68)kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet: ett tekniskt organ som är etablerat i en medlemsstat, som utför teknisk bedömning i frågor rörande säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet inom ramen för denna förordning och som har anmälts till kommissionen i enlighet med denna förordning.

(69)teknisk bedömning: den process som visar att rymdtjänstleverantörer uppfyller de tekniska krav som fastställs i denna förordning.

(70)standard: en standard enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 .

(71)gemensamma specifikationer: en uppsättning tekniska krav, utöver en standard, som tillhandahåller möjligheten att uppfylla de krav som gäller för e-certifikatet samt för ljus- och radioföroreningar.

(72)omsättning: ett företags intäkter i den mening som avses i artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 .

(73)unionsrymdmärke: ett dokument som utfärdas av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, inrättad genom artikel 1 i förordning (EU) 2021/696 (byrån), och som intygar att ett visst rymdföremål har utvärderats med avseende på uppfyllandet av de särskilda krav på säkerhet, resiliens eller miljömässig hållbarhet som fastställs i ett unionsrymdmärkningssystem.

(74)unionsrymdmärkningssystem: en omfattande uppsättning regler, tekniska krav, standarder och förfaranden som fastställts på unionsnivå och som är tillämpliga på efterlevnadskontrollen av produkter, processer och tjänster, inbegripet testning och inspektion som utförs med avseende på frågor som rör säkerhet, resiliens eller miljömässig hållbarhet.

(75)kritisk designgranskning: det stadium i konstruktions-, tillverknings- och utvecklingsprocessen som fastställer att systemen och delsystemens utformning och konfiguration uppfyller rymduppdragets alla angivna krav i fråga om prestanda, kompatibilitet, produktspecifikationer, bedömning av risker, preliminär testplanering, den preliminära driftens lämplighet och tillhandahållandet av styrkande handlingar, så att systemet kan implementeras och integreras.

Avdelning II
GODKÄNNANDE OCH REGISTRERING FÖR RYMDVERKSAMHET

Kapitel I
GODKÄNNANDE FÖR UNIONSRYMDAKTÖRER

Artikel 6

Godkännande att bedriva rymdverksamhet

1.Unionsrymdaktörer får inte tillhandahålla rymdtjänster såvida de inte i en medlemsstat har erhållit ett godkännande att bedriva rymdverksamhet som visar att kraven i avdelning IV kapitlen I–V är uppfyllda, beroende på den kategori av rymdaktörer som berörs.

2.En medlemsstat ska erkänna de godkännanden som utfärdats av en annan medlemsstat när det gäller kraven i avdelning IV, kapitlen I–V.

3.Ett godkännande ska utfärdas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där sökanden är etablerad och, i tillämpliga fall, av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där sökanden avser att bedriva verksamhet respektive utföra uppskjutningar, om denna skiljer sig från etableringsmedlemsstaten.

De behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater ska säkerställa samordning för att underlätta sina respektive godkännandeförfaranden.

4.När en behörig myndighet utfärdar ett godkännande ska den beakta yttrandet från det kvalificerade tekniska organet för rymdverksamhet mot bakgrund av de tekniska bedömningar som utförts i enlighet med artikel 8.

5.Unionsrymdaktörer som har för avsikt att anlita rymdtjänster som tillhandahålls av en tredjelandsrymdaktör eller en internationell organisation ska i sin ansökan om godkännande för de berörda behöriga myndigheterna visa upp den tredjelandsrymdaktörens eller den internationella organisationens registrering i Urso i enlighet med artikel 17 respektive artikel 18.

Om registreringsförfarandet i Urso ännu inte har slutförts ska unionsrymdaktören på nära håll samordna med tredjelandsrymdaktören eller den internationella organisationen, den relevanta behöriga myndigheten och byrån, bland annat genom att kräva uppdateringar av registreringsprocessens status.

Byrån ska omedelbart tillhandahålla sådana uppdateringar för att undvika onödiga förseningar i unionsrymdaktörens godkännandeprocess.

6.Om behovet av att en tredjelandsrymdaktör eller en internationell organisation tillhandahåller rymdtjänster uppstår efter det att ett godkännande har utfärdats, t.ex. när det gäller verksamhet och tjänster som utförs i rymden, ska en unionsrymdaktör utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om detta och förse den med bevis på den tredjelandsrymdaktörens eller den internationella organisationens registrering i Urso.

Artikel 7

Godkännandeprocess

1.En sökande ska ansöka om godkännande hos den behöriga myndighet som avses i artikel 6.3.

2.Ansökan om godkännande ska innehålla ett tekniskt underlag med all dokumentation och alla styrkande underlag som behövs för att visa att kraven i avdelning IV kapitlen I–V är uppfyllda, beroende på vad som är tillämpligt.

3.I sin ansökan om godkännande ska sökanden till den behöriga myndigheten ange vilka kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som sökanden avser att använda för den tekniska bedömningen av kraven i avdelning IV kapitlen I–V, beroende på vad som är tillämpligt.

4.Medlemsstaterna ska fastställa förfaranden som gör att behöriga myndigheter kan överföra det tekniska underlaget till de kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som anges av sökanden, eller som gör att sökanden kan vända sig direkt till de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet.

5.Ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet ska bedöma uppfyllandet av kraven i avdelning IV kapitlen I–V, beroende på vad som är tillämpligt, och ska inom sex månader från dagen för mottagandet av det tekniska underlaget avge ett yttrande om den planerade rymdverksamhetens uppfyllande av kraven i avdelning IV kapitel I–V, beroende på vad som är tillämpligt.

De behöriga myndigheterna ska ta största möjliga hänsyn till den tekniska bedömning som utförs med avseende på avdelning IV kapitel II av de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet i enlighet med artikel 8.2 tredje stycket.

6.Inom tolv månader från dagen för mottagandet av ansökan ska den behöriga myndigheten utfärda godkännandet eller avslå ansökan och underrätta sökanden om detta.

Tidsfristen ska avbrytas till dess att sökanden på begäran av den behöriga myndigheten lämnar in fullständiga uppgifter.

7.För registreringen i Urso ska en behörig myndighet informera byrån om alla unionsrymdaktörer och primära rymdtjänstleverantörer från unionen som innehar ett godkännande, och om eventuella tredjelandsrymdaktörer som är godkända att göra uppskjutningar från sitt territorium.

Artikel 8

Tekniska bedömningar

1.När medlemsstaterna inrättar godkännandesystemen ska de avgöra om de tekniska bedömningarna ska utföras av

(a)kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet,

(b)internationella organisationer med särskild teknisk expertis i frågor som omfattas av denna förordning,

(c)byrån,

(d)en kombination av alternativen i leden a, b och c.

2.Medlemsstater som avser att använda det system som avses i punkt 1 a ska se till att kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet inrättas på deras territorium.

För att genomföra tekniska bedömningar i frågor som omfattas av avdelning IV kapitlen I–V ska medlemsstaterna använda de kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som är etablerade på deras territorium.

Medlemsstaterna ska se till att den behöriga myndighet som inrättats i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2022/2555 är behörig att utföra den tekniska bedömningen av frågor som omfattas av avdelning IV kapitel II med avseende på unionsrymdaktörer, med undantag för när dessa använder sig av de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 20.

3.Rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 b och som tillhandahåller teknisk bedömning ska uppfylla kraven i avdelning III kapitel I avsnitt 3.

Medlemsstater som använder det system som avses i punkt 1 b ska säkerställa rättslig efterlevnadkontroll av den skyldighet som avses i första stycket.

4.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen sitt val enligt punkt 1 och eventuella ändringar av detta.

Artikel 9

Godkännande för konstellationer

1.Om unionsrymdaktören avser att genomföra ett rymduppdrag som innebär att en satellitkonstellation skjuts upp, ska denne lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten om ett gemensamt godkännande som omfattar uppskjutningen eller, i förekommande fall, uppskjutningen och driften, av alla de satelliter som ingår i konstellationen, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

(a)Alla satelliter som planeras att skjutas upp inom ramen för respektive rymduppdrag är identiska och utför samma uppgifter på samma sätt.

(b)Uppskjutningen av alla satelliter planeras ske med hjälp av samma bärraket och från samma rymdbas.

Unionsrymdaktören ska säkerställa att de satelliter som ingår i konstellationen uppfyller kraven i avdelning IV kapitlen I–V och intyga att villkoren i första stycket är uppfyllda.

2.Om den behöriga myndigheten efter mottagandet av en ansökan i enlighet med punkt 1 första stycket gör en bedömning av en enda satellit som ska skjutas upp inom ramen för respektive rymduppdrag och bedömningen visar att kraven i avdelning IV kapitlen I–V är uppfyllda, ska den behöriga myndigheten utfärda ett godkännande för hela satellitkonstellationen (gemensamt godkännande).

3.De behöriga myndigheterna får, från och med den dag då det gemensamma godkännandet utfärdas, utföra slumpmässiga inspektioner av vilken som helst av de satelliter som ingår i konstellationen och som inte har varit föremål för den förhandskontroll som det gemensamma godkännandet grundades på.

4.Den behöriga myndigheten ska återkalla det gemensamma godkännandet om resultaten av de slumpmässiga inspektionerna visar att satelliten inte uppfyller godkännandekraven.

5.Om det vid de slumpmässiga inspektioner som avses i punkt 3 identifieras aspekter som strider mot det intygande som avses i punkt 1 andra stycket, men utan att detta utgör bristande efterlevnad, och den behöriga myndigheten i sin bedömning, med beaktande av de förklaringar som lämnats av unionsrymdaktören, inte finner att det föreligger några större risker för respektive rymduppdrag, får den behöriga myndigheten ålägga en sanktion.

6.De behöriga myndigheterna ska se över godkännandena för uppskjutning av satellitkonstellationer när den första omgången satelliter av den nya generationen skjuts upp.

Artikel 10

Mindre strikta regler

1.De godkännandevillkor som avses i artikel 6.1 ska anpassas för de unionsrymdaktörer som avses i punkterna 2, 3 och 4 i enlighet med dessa punkter.

2.Rymdaktörer som är forsknings- eller utbildningsinstitutioner eller som utför forskningsrelaterade rymduppdrag ska uppfylla kraven i avdelning IV kapitel I avsnitt 2 i enlighet med artikel 62.

3.Enheter som tillämpar en förenklad riskhantering ska, när det gäller avdelning IV kapitel II, följa bestämmelserna i artikel 79.1 första stycket endast när det gäller kritiska tillgångar och kritiska funktioner.

4.När rymdaktörer som är små företag eller forsknings- eller utbildningsinstitutioner utför rymduppdrag för demonstration och validering i omloppsbanan (IOD/IOV) ska de med avseende på avdelning IV kapitel III undantas från den skyldighet som avses i artikel 96.2.

Kapitel II
GODKÄNNANDE FÖR UNIONSRYMDAKTÖRER SOM DRIVER UNIONSÄGDA TILLGÅNGAR

Artikel 11

Ansökan om godkännande

1.Om rymdverksamheten bedrivs med avseende på unionsägda tillgångar ska kommissionen ge godkännande till den enhet som anförtrotts genomförandet eller driften av respektive komponent av unionsprogrammet.

Det godkännande som avses i första stycket ska grundas på en teknisk bedömning som byrån utför med avseende på sökandens uppfyllande av kraven i avdelning IV kapitlen I, II, III, IV och V.

2.Beroende på den särskilda styrningen av komponenten i unionsprogrammet ska den ansökande enheten förse byrån och kommissionen med alla tekniska detaljer och förklaringar som visar att kraven i avdelning IV kapitlen I, II, III, IV och V är uppfyllda.

3.Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska byrån bedöma huruvida ansökan är fullständig.

Om en ansökan om godkännande inte är fullständig, eller om ytterligare förtydliganden krävs, ska byrån fastställa en tidsfrist inom vilken den sökande enheten ska lämna in eventuell ytterligare information efter behov eller göra förtydliganden.

När ansökan har bedömts vara fullständig ska byrån underrätta sökanden om detta.

Artikel 12

Byråns granskning

1.Inom sex månader från dagen för den anmälan som avses i artikel 11.3 tredje stycket ska byrån i enlighet med artikel 43.1 a granska ansökan om godkännande genom att bedöma huruvida sökanden

(a)har all den tillförlitlighet, kapacitet och expertis som krävs för att bedriva rymdverksamhet,

(b)säkerställer efterlevnaden av kraven i denna förordning och, i tillämpliga fall, av de särskilda krav som krävs för genomförandet av det rymduppdrag, inom ramen för det rymdprogram som avses i förordning (EU) 2021/696 eller förordning (EU) 2023/588, för vilket en ansökan om godkännande lämnas in,

(c)inte utgör ett hot mot den allmänna ordningen, säkerheten för personer och egendom eller mot folkhälsan i unionen.

Byrån ska anta ett fullständigt motiverat beslut med förslag till kommissionen om att utfärda eller avslå ett godkännande på grundval av den tekniska bedömning av efterlevnaden som utförts i enlighet med artikel 43.1 a.

Byrån ska omedelbart underrätta kommissionen om sitt beslut.

2.Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av byråns beslut enligt punkt 1 andra stycket ska kommissionen fatta ett beslut om att utfärda eller avslå godkännande och ska omedelbart underrätta sökanden om detta. Beslutet ska få verkan när det delges sökanden.

Kommissionen ska utfärda ett godkännande endast om sökanden uppfyller kraven i punkt 1 första stycket.

3.Byrån ska utan dröjsmål i Urso registrera de unionsrymdaktörer som godkänts i enlighet med detta kapitel.

Artikel 13

Tillfälligt upphävande eller återkallande av godkännande

1.En unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar ska omedelbart rapportera följande till byrån:

(a)Varje oförutsedd händelse som kan kräva en ändring av aktörens godkännande.

(b)Varje planerat eller förestående avslutande av verksamheten.

2.Byrån ska föreslå att kommissionen tillfälligt upphäver eller återkallar godkännandet, beroende på vad som är tillämpligt, om en unionsrymdaktör som förvaltar unionsägda tillgångar

(a)har fått godkännandet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

(b)inte längre uppfyller de villkor på vilka godkännandet utfärdades och inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som kommissionen begärt.

3.Senast två månader efter mottagandet av det förslag från byrån som avses i punkt 2 första stycket ska kommissionen fatta beslut om det föreslagna upphävandet eller återkallandet.

Kommissionen ska omedelbart meddela sitt beslut till den unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar och till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där unionsrymdaktören som driver unionsägda tillgångar är etablerad.

Kapitel III
RYMDTJÄNSTLEVERANTÖRER FRÅN TREDJELÄNDER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Artikel 14

Tredjelandsrymdaktörers och internationella organisationers tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster

1.Tredjelandsrymdaktörer som är registrerade i enlighet med artikel 17 i unionsregistret över rymdföremål och som innehar det e-certifikat som avses i artikel 25.1 ska tillåtas att tillhandahålla rymdtjänster till unionsrymdaktörer och med avseende på unionsägda tillgångar och de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21.

2.För att internationella organisationer i enlighet med sina överenskommelser ska kunna tillhandahålla rymdbaserade data eller rymdtjänster i unionen, beroende på vad som är tillämpligt, ska de avtal som avses i artiklarna 107 respektive 108 vara i kraft.

Internationella organisationer som tillhandahåller rymdbaserade data eller rymdtjänster i unionen i enlighet med första stycket ska vara registrerade i Urso och inneha det e-certifikat som avses i artikel 25.1.

3.Punkt 2 ska inte gälla om en internationell organisation endast utför teknisk bedömning enligt artikel 8.1 b.

Artikel 15

Tillämpliga regler för tredjelandsrymdaktörer

1.Tredjelandsrymdfarkostoperatörer ska uppfylla de krav som gäller för rymdfarkostoperatörer från unionen enligt artiklarna 62, 66, 67, 69–73, 75–92 och 96–100.

Dessutom ska tredjelandsrymdfarkostoperatörer

(a)prenumerera på en offentlig eller kommersiell leverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster,

(b)säkerställa att den leverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i led a har de tekniska medel som krävs för att bedöma kollisionsundvikandet och uppfyller kraven i punkt 1 i bilaga IV,

(c)meddela byrån, i ansökan om registrering i Urso, namn på och uppgifter om den leverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i led a.

Byrån ska lägga till den information som avses i led c i den unionsdatabas med kontaktlistor som avses i artikel 67.1.

2.Tredjelandsuppskjutningsaktörer och tredjelandsrymdbasoperatörer ska omfattas av de krav som är tillämpliga på uppskjutningsaktörer och rymdbasoperatörer från unionen enligt artiklarna 61, 75–92 och 96–100.

3.Tredjelandsleverantörer av verksamhet och tjänster som utförs i rymden ska omfattas av de krav enligt artikel 101 som är tillämpliga på unionens leverantörer av verksamhet och tjänster som utförs i rymden.

4.Tredjelandsleverantörer av kollisionsundvikande rymdtjänster ska omfattas av de krav i artiklarna 102 och 103 som är tillämpliga på unionsleverantörer av kollisionsundvikande rymdtjänster.

Artikel 16

Bestämmelser för tredjelandsrymdaktörer från likvärdiga jurisdiktioner

Tredjelandsrymdaktörer som är etablerade i ett tredjeland för vilket kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med artikel 105 ska förutsättas uppfylla kraven i artikel 15.

Artikel 17

Registrering av rymdtjänstleverantörer från tredjeländer

1.På grundval av ett beslut av kommissionen om att tillåta registrering i enlighet med punkt 5 ska byrån i Urso registrera tredjelandsrymdaktörer som visar att kraven i avdelning IV är uppfyllda i enlighet med artikel 16 eller artikel 15.

2.Om ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 19 ska tredjelandsuppskjutningsaktörer registreras i Urso på grundval av ett beslut av kommissionen utan att uppfylla ett eller flera av villkoren i artikel 15.

När en medlemsstat har begärt undantag för att göra det möjligt för en unionsrymdaktör att göra uppskjutningar hos en tredjelandsrymdaktör, ska den tredjelandsrymdaktören styrka denna begäran hos byrån.

3.För att registreras i Urso i enlighet med punkt 1 ska en tredjelandsrymdaktör lämna in en ansökan till byrån. Ansökan ska innehålla alla bevis som krävs för att visa att kraven i punkt 1 är uppfyllda.

Byrån ska bevara alla bevis som sökandena har lämnat in under registreringsförfarandet.

4.Byrån ska bedöma ansökan om registrering och underrätta tredjelandsrymdaktören om resultatet av sin preliminära bedömning. Byrån ska göra det möjligt för den tredjelandsrymdaktören att lämna in en motiverad förklaring och tillhandahålla ytterligare förklaringar eller bevis.

5.Senast fem månader efter mottagandet av den ansökan som avses i punkt 3 första stycket ska byrån lägga fram ett förslag till kommissionen om att fatta beslut om godkännande eller avslag av en tredjelandsrymdaktörs registrering i Urso.

6.Kommissionen ska fatta ett beslut på grundval av det förslag från byrån som avses i punkt 5 och ska meddela detta beslut till tredjelandsrymdaktören och till byrån.

7.Vid tillämpning av artikel 16 ska byrån göra registreringen på grundval av följande:

(a)Tredjelandsrymdaktören har ett godkännande från ett tredjeland och är föremål för löpande tillsyn i ett tredjeland.

(b)Kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med artikel 105.

8.Om en ansökan om undantag har lämnats in i enlighet med artikel 19 ska byrån registrera tredjelandsrymdaktören i Urso efter det att kommissionen har antagit sitt beslut i enlighet med artikel 19.5 första stycket.

Artikel 18

Registrering av internationella organisationer

1.Om villkoren i artikel 107 eller artikel 108 är uppfyllda ska byrån registrera internationella organisationer i Urso.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska artikel 17.3, 17.4, 17.5, 17.7 och 17.8 samt artiklarna 19, 21 och 22 tillämpas i enlighet därmed.

Artikel 19

Undantag

1.En medlemsstat får begära att kommissionen antar ett beslut som gör det möjligt för byrån att registrera en tredjelandsuppskjutningsaktör som inte uppfyller ett eller flera av de villkor som avses i artikel 15.2, om de villkor rörande allmänintresset som avses i punkt 2 är uppfyllda.

En medlemsstat ska lämna in en ansökan i enlighet med punkt 3 första stycket.

För unionsägda tillgångar ska kommissionen på eget initiativ bedöma huruvida det villkor rörande allmänintresset som avses i punkt 2 är uppfyllt.

2.När det gäller uppskjutningstjänster ska en medlemsstat visa att de uppskjutningstjänster som tillhandahålls av en tredjelandsuppskjutningsaktör underlättar tillträdet till och användningen av rymden när följande kumulativa villkor är uppfyllda:

(a)Det finns inget lättillgängligt eller realistiskt alternativ i unionen till de uppskjutningstjänster som tillhandahålls av respektive tredjelandsuppskjutningsaktör.

(b)De uppskjutningstjänster som tillhandahålls av respektive tredjelandsuppskjutningsaktör främjar teknisk kapacitet av strategisk betydelse för unionen eller medlemsstaterna.

3.I den ansökan som avses i punkt 1 andra stycket ska

(a)den tredjelandsuppskjutningsaktör anges för vilken ett undantag begärs,

(b)alla de krav i artikel 15.2 specificeras för vilka ett undantag begärs, på ett tydligt, entydigt och uttömmande sätt,

(c)de nödvändiga tekniska detaljerna för det berörda rymduppdraget anges,

(d)de underlag tillhandahållas som behövs för att visa att övriga krav är uppfyllda.

I ansökan avseende en tredjelandsuppskjutningsaktör ska, om möjligt, alternativa riskreducerande åtgärder föreslås för att säkerställa att de mål som eftersträvas genom de krav som avses i artikel 15.2 och för vilka ett undantag begärs, uppnås eller åtminstone delvis uppnås.

4.Vid mottagandet av den ansökan som avses i punkt 3 ska kommissionen översända den till byrån. Byrån ska inom en månad utfärda en teknisk bedömning av efterlevnaden av de krav i artikel 15 som inte omfattas av ansökan om undantag.

5.Inom två månader från mottagandet av den tekniska bedömning som byrån utfärdat i enlighet med punkt 4 ska kommissionen på grundval av den tekniska bedömningen antingen anta ett beslut om beviljande av undantag för respektive tredjelandsuppskjutningsaktör, om kommissionen drar slutsatsen att det villkor rörande allmänintresset som avses i punkt 2 är uppfyllt, eller ett beslut om avslag av ett sådant undantag, om den drar slutsatsen att villkoret rörande allmänintresset inte är uppfyllt.

Dessa beslut ska antas som genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

6.När kommissionen i enlighet med punkt 5 första stycket beviljar ett undantag för en tredjelandsuppskjutningsaktör ska den samtidigt bevilja ett undantag för den unionsrymdaktör som använder sig av de uppskjutningstjänster som tillhandahålls av den berörda tredjelandsuppskjutningsaktören.

Artikel 20

Offentliga tredjelandsenheter

1.På begäran av en offentlig tredjelandsenhet att få tillhandahålla rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen, eller på en medlemsstats begäran enligt punkt 2, ska kommissionen, med bistånd av byrån, först bedöma om denna offentliga tredjelandsenhet är en statlig enhet eller om den driver eller äger rymdinfrastrukturtillgångar som utgör militära system, däribland med civil användning.

I det tekniska bistånd som tillhandahålls kommissionen ska byrån kartlägga all relevant verksamhet och alla relevanta tjänster som tillhandahålls av den offentliga tredjelandsenheten och identifiera alla relevanta rymdinfrastrukturtillgångar som den offentliga tredjelandsenheten driver eller äger.

2.En medlemsstat får begära att kommissionen tillåter en offentlig tredjelandsenhet att tillhandahålla rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen.

Till stöd för sin ansökan får en medlemsstat ange att det ligger i en eller flera medlemsstaters allmänintresse att få, eller, beroende på vad som är tillämpligt, säkerställa en fortsatt och obehindrad tillgång till respektive rymdbaserade data eller rymdtjänster som tillhandahålls av den offentliga tredjelandsenheten, och får bevisa följderna för de relevanta marknaderna på unionsnivå eller medlemsstatsnivå av att förlora denna tillgång.

3.Kommissionen får på eget initiativ göra den bedömning som avses i punkt 1.

4.Om kommissionen efter den bedömning som avses i punkt 1 drar slutsatsen att det inte finns några säkerhetsrisker för unionen eller medlemsstaterna, får kommissionen anta ett beslut som gör det möjligt för respektive offentliga tredjelandsorgan att tillhandahålla rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen.

Det beslut som avses i första stycket ska gälla fram till den dag då ett internationellt avtal träder i kraft som ingåtts med respektive tredjeland och som reglerar villkoren för att en offentlig tredjelandsenhet ska kunna tillhandahålla rymdtjänster eller rymdbaserade data i unionen, eller fram till den dag då kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet med avseende på det tredjelandet, beroende på vilket som inträffar först.

Byrån ska utan dröjsmål registrera den berörda offentliga tredjelandsenheten på grundval av kommissionens beslut enligt första stycket.

Det beslut som avses i första stycket ska antas som en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 21

Nödklausul

1.Om en nödsituation eller en kris inträffar i en medlemsstat eller en incident eller ett angrepp orsakar störningar som påverkar flera medlemsstater eller unionens institutioner, ska kommissionen så snart som möjligt på eget initiativ eller på begäran av den berörda medlemsstaten göra en bedömning.

På grundval av denna bedömning får kommissionen tillåta att rymdbaserade data eller rymdtjänster används av rymdtjänstleverantörer som inte är registrerade i Urso, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

2.Det beslut som avses i punkt 1 ska, så snart som möjligt och beroende på allvarligheten, varaktigheten och effekterna av respektive nödsituation, kris eller störning, bekräftas, upphävas eller förlängas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011.

Artikel 22

Tillfälligt upphävande av registreringen eller återkallande av registreringen

1.Byrån ska lägga fram ett förslag för kommissionen om att tillfälligt upphäva eller återkalla registreringen i Urso av en tredjelandsrymdaktör om

(a)byrån på grundval av dokumenterade bevis fastställer att tredjelandsrymdaktören inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 16 eller artikel 15, beroende på vad som är tillämpligt, och inte kan tillämpa de åtgärder som krävs för att säkerställa ett kontinuerligt uppfyllande av dessa krav,

(b)den berörda tillsynsmyndigheten i tredjelandet tillfälligt har upphävt eller har återkallat det godkännande för verksamhet eller uppskjutning som beviljats den berörda rymdtjänstleverantören.

2.Innan byrån lämnar in ett förslag till kommissionen om tillfälligt upphävande eller återkallande av registreringen, av de skäl som avses i punkt 1 a, ska den föra en dialog med den berörda tredjelandsrymdaktören om orsakerna till och sammanhanget bakom den bristande efterlevnaden samt omfattningen och allvarligheten av denna bristande efterlevnad, såväl som om de åtgärder och tidsfrister som krävs för att tredjelandsrymdaktören ska kunna säkerställa efterlevnaden, med vederbörlig hänsyn till eventuella behov av teknisk anpassning.

Under denna dialog ska byrån ge den berörda tredjelandsrymdaktören möjlighet att lämna synpunkter på de skäl på grundval av vilka byrån avser att anta sitt förslag, att lämna förklaringar och inge all relevant dokumentation och bevis till stöd för sina förklaringar, inbegripet eventuella tekniska analyser, och att uppnå efterlevnad.

3.Senast två månader efter mottagandet av det förslag som avses i punkt 1 första stycket ska kommissionen fatta ett beslut.

4.I det fall som avses i punkt 1 b och minst 30 dagar innan kommissionen utfärdar ett beslut om tillfälligt upphävande eller återkallande ska den underrätta den berörda tillsynsmyndigheten i tredjelandet om sin avsikt att tillfälligt upphäva eller återkalla registreringen i Urso.

5.Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna om alla åtgärder som ska vidtas i enlighet med punkterna 2 och 4.

Byrån ska offentliggöra en sammanfattning av informationen om tillfälligt upphävande eller återkallande på sin webbplats och på Urso-portalen.

6.Kommissionens beslut att tillfälligt upphäva eller återkalla registreringen i Urso ska träda i kraft på ett datum som ska anges i kommissionens beslut. Vid fastställandet av detta datum ska kommissionen, på förslag av byrån, ta hänsyn till den tid som kan krävas för anpassning av relevanta avtal.

Beroende på hur komplicerade de nödvändiga anpassningarna av avtalet är, ska dagen för återkallande av registreringen vara senast 16 månader från den dag då beslutet om återkallande antogs.

Artikel 23

Rättsligt ombud i unionen

1.Tredjelandsrymdaktörer ska skriftligen utse en eller flera juridiska personer i en av medlemsstaterna till att agera som deras rättsliga företrädare i unionen.

2.Den rättsliga företrädaren i unionen ska bemyndigas av tredjelandsrymdaktören att kontaktas utöver, eller i stället för, tredjelandsrymdaktören av de behöriga myndigheterna, kommissionen och byrån, i alla frågor som rör efterlevnaden av denna förordning. Den ska ha alla nödvändiga befogenheter och resurser för att garantera ett effektivt och snabbt samarbete med dessa myndigheter.

Kapitel IV
TILLHANDAHÅLLANDE AV RYMDBASERADE DATA- OCH RYMDTJÄNSTER I UNIONEN OCH E-SPÅRBARHET

Artikel 24

Unionsregistret över rymdföremål (Urso)

1.Byrån ska inrätta ett unionsregister över rymdföremål (Urso) för registrering av

(a)unionsrymdaktörer som godkänts i enlighet med artikel 6.1 och anmälts till byrån av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 7.7,

(b)unionsrymdaktörer som är enheter som anförtrotts genomförandet eller driften av respektive komponent i unionsprogrammet, på grundval av ett godkännande som utfärdats av kommissionen i enlighet med artikel 12.2,

(c)tredjelandsrymdaktörer för vilka ett beslut om registrering har antagits i enlighet med artikel 17.1,

(d)internationella organisationer som registrerats i enlighet med artikel 18.1.

2.Byrån ska upprätta, uppdatera och på Ursos webbplats offentliggöra de konsoliderade förteckningar över alla rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1.

3.Urso ska ha en centraliserad förteckning och plattform.

Artikel 25

Elektroniskt certifikat (e-certifikat)

1.När registreringen i Urso har slutförts ska byrån utfärda och översända ett elektroniskt certifikat (e-certifikat) till rymdtjänstleverantörerna med undantag för leverantörerna av kollisionsundvikande rymdtjänster.

2.Det e-certifikat som avses i punkt 1 ska identifiera de rymduppdrag och rymdföremål som har genererat rymdbaserade data eller gjort det möjligt att tillhandahålla rymdtjänster, och ska intyga att dessa rymdföremål uppfyller kraven i denna förordning.

3.De avtal mellan rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 2.1 a, c och d för tillhandahållande av rymdbaserade data och rymdtjänster i unionen ska åtföljas av det e-certifikat som avses i punkt 1.

4.Följande information ska överföras av de behöriga myndigheterna när det gäller unionsrymdaktörer, i enlighet med artikel 7.7, och direkt av tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer, för att byrån ska kunna utfärda och generera det e-certifikat som avses i punkt 1:

(a)uppgifter om den berörda rymdtjänstleverantören, t.ex. namn, fysisk adress, internetadress, medlemsstat eller, i tillämpliga fall, det tredjeland där rymdtjänstleverantören är etablerad och har sitt godkännande, den behöriga myndighetens namn och adress eller, i tillämpliga fall, den relevanta tillsynsmyndigheten i tredjelandet,

(b)uppgifter om vilken typ av rymdtjänster som utförs, med angivande av den eller de medlemsstater eller tredjeländer där dessa utförs,

(c)tekniska uppgifter om det rymdföremål som drivs eller skjuts upp och respektive rymduppdrag.

5.För den begäran om standarder som avses i artikel 104 ska det e-certifikat som avses i punkt 1 uppfylla följande krav:

(a)E-certifikatet ska fastställa att vissa rymdbaserade data genereras genom utförandet av ett tydligt identifierat rymduppdrag och användningen av ett tydligt identifierat rymdföremål.

(b)För observationsdata ska e-certifikatet göra det möjligt att spåra flödet av rymdbaserade data, från det att de genereras av ett visst rymdföremål till dess att de införlivas i den första rymdtjänst där dessa rymdbaserade data används.

(c)E-certifikatet ska baseras på algoritmer för att fastställa integriteten hos rymdbaserade data i samband med deras införlivande i de därpå följande tjänsterna.

6.För att generera det e-certifikat som avses i punkt 1 får byrån vid behov begära tekniskt bistånd från de behöriga myndigheterna och de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet avseende någon av de aspekter som avses i punkt 5.

Artikel 26

Tillhandahållande av rymdtjänster och rymdbaserade data i unionen

1.När rymdtjänstleverantörer, med undantag för leverantörer av kollisionsundvikande rymdtjänster, för första gången tillhandahåller rymdbaserade data eller rymdtjänster i unionen, ska de inneha det e-certifikat som avses i artikel 25.1.

2.De ska se till att e-certifikatet bifogas deras avtal om tillhandahållande av rymdbaserade data eller rymdtjänster.

Artikel 27

Krav för primära leverantörer av rymdbaserade data

1.Primära leverantörer av rymdbaserade data ska tillhandahålla rymdbaserade data i unionen endast om sådana rymdbaserade data har genererats av rymdföremål som är registrerade i Urso.

2.Om primära leverantörer av rymdbaserade data får varningar eller klagomål om potentiella oriktigheter ska de varna sina leverantörer och samtidigt kontakta byrån eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de är etablerade.

Avdelning III
STYRNINGSASPEKTER

Kapitel I
STYRNING I MEDLEMSSTATERNA

Avsnitt 1
BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 28

Utseende eller inrättande av behöriga myndigheter

1.Varje medlemsstat ska utse eller inrätta en offentlig myndighet som ska fungera som behörig myndighet med ansvar för godkännande och tillsyn av unionsrymdaktörer samt för all marknadsövervakning som krävs för att säkerställa att rymdbaserade data används i enlighet med denna förordning.

2.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har det oberoende, den sakkunskap, de ekonomiska resurser och de personalresurser samt den operativa kapacitet och de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som avses i punkt 1.

Artikel 29

Tillsynsuppgifter rörande unionsrymdaktörer

1.De behöriga myndigheterna ska övervaka den rymdverksamhet som bedrivs av unionsrymdaktörer och ska särskilt

(a)kontrollera tillämpningen av kraven i denna förordning,

(b)genomföra undersökningar,

(c)föra interna register över överträdelser av kraven i denna förordning,

(d)samarbeta med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater för att säkerställa enhetlighet i hela unionen vid tillämpningen av denna förordning,

(e)främja medvetenheten om och förståelsen av de krav som fastställs i denna förordning,

(f)utföra revisioner,

(g)begära att ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet utför tekniska bedömningar i enlighet med artikel 8.1 a,

(h)inom ramen för tillsynsuppgifterna granska hur unionsrymdaktörer tillämpar proportionalitetsprincipen,

(i)rapportera till kommissionen om den huvudsakliga tillsynsverksamheten med avseende på tillämpningen av denna förordning.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa en lämplig tillsyn av unionsrymdaktörer som utför nationella rymdprogram genom att observera särskiljandet av roller och avsaknaden av intressekonflikter.

Artikel 30

Tillsynsbefogenheter

1.De behöriga myndigheterna ska ha alla tillsyns-, utrednings- och sanktionsbefogenheter samt korrigerande befogenheter som är nödvändiga för att de ska kunna utöva de funktioner och uppgifter som avses i artikel 29.

2.När de behöriga myndigheterna utför tillsynsverksamhet med avseende på avdelning IV kapitel II ska de säkerställa att samordning sker med de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2022/2555 med ansvar för tillsynsuppgifterna i det direktivet.

Medlemsstaterna får ge de behöriga myndigheterna befogenhet att delegera den relevanta tillsynsverksamheten och de relevanta uppgifterna avseende avdelning IV kapitel II i denna förordning till de behöriga myndigheter som inrättats i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2022/2555.

De tillsynsuppgifter enligt direktiv 2022/2555 som avses i första och andra stycket ska utövas på ett sätt som till fullo bevarar integriteten hos de tillsynsbefogenheter som avses i punkt 1.

3.De behöriga myndigheterna ska ha åtminstone följande utredningsbefogenheter:

(a)Kräva att alla nödvändiga uppgifter och handlingar lämnas in.

(b)Få tillträde till lokaler, mark och transportmedel, inklusive all utrustning och alla medel för databehandling.

(c)Begära in belägg för att kraven i denna förordning har uppfyllts och de bevis som ligger till grund för detta.

(d)Granska de tekniska bedömningar som utförs av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet i enlighet med artikel 8.

(e)Utföra inspektioner på plats och på distans, inklusive revisioner.

4.När de behöriga myndigheterna utför inspektioner ska de tjänstemän som är bemyndigade att utföra inspektioner ha befogenhet att

(a)beträda varje anläggning, mark och transportmedel som tillhör respektive unionsrymdaktörer,

(b)granska räkenskaper och andra affärshandlingar, oberoende av det medium på vilket de lagras, få tillgång till all information som är tillgänglig för de unionsrymdaktörer som är föremål för inspektionen, och att göra eller begära kopior eller utdrag från dessa räkenskaper eller handlingar,

(c)av varje företrädare för eller anställd hos den unionsrymdaktör som är föremål för inspektionen begära förklaringar av fakta och handlingar som omfattas av föremålet för inspektionen samt registrera svaren,

(d)försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för inspektionen.

5.De behöriga myndigheterna ska ha åtminstone följande korrigerande befogenheter:

(a)Utfärda varningar om påstådda överträdelser av kraven i denna förordning.

(b)Beordra unionsrymdaktörer att upphöra med ett beteende som de behöriga myndigheterna anser strida mot kraven i denna förordning.

(c)Beordra unionsrymdaktörer att säkerställa efterlevnaden på det sätt och inom den tidsram som fastställs av de behöriga myndigheterna.

(d)Beordra unionsrymdaktörer att åtgärda de brister som de behöriga myndigheterna identifierat i samband med tillämpningen av de krav som fastställs i denna förordning, bland annat genom att tillämpa korrigerande åtgärder vid överträdelser av de krav som fastställs i denna förordning.

(e)Utse en övervakare för en bestämd period för att övervaka processen med att få unionsrymdaktören att uppfylla kraven i denna förordning.

6.De behöriga myndigheterna ska ha åtminstone följande sanktionsbefogenheter:

(a)Påföra eller begära att ett relevant administrativt eller rättsligt organ påför administrativa sanktionsavgifter för bristande efterlevnad eller en administrativ sanktion vid överträdelse av de krav som fastställs i denna förordning.

(b)Tillfälligt upphäva, eller begära att ett berört administrativt eller rättsligt organ helt eller delvis tillfälligt upphäver, godkännandet.

(c)Återkalla godkännandet att bedriva rymdverksamhet när en unionsrymdaktör inte längre uppfyller villkoren enligt vilka ett godkännande utfärdades, eller när en unionsrymdaktör befinner sig i en situation där godkännandet enligt nationell lagstiftning ska återkallas.

Ett tillfälligt upphävande enligt led b ska tillämpas till dess att den berörda unionsrymdaktören utför alla de handlingar som är nödvändiga för att avhjälpa de problem som den behöriga myndigheten identifierat eller för att fullt ut vidta alla de åtgärder som föreskrivs av den behöriga myndigheten.

7.De behöriga myndigheterna får på eget initiativ besluta att införa tillfälliga åtgärder för unionsrymdaktörer, särskilt i brådskande fall, för att uppfylla kraven i denna förordning.

8.Medlemsstaterna får i sin lagstiftning föreskriva att deras behöriga myndigheter ska ha ytterligare befogenheter utöver dem som avses i punkterna 3–7. Utövandet av dessa befogenheter ska inte påverka den effektiva tillämpningen av detta kapitel.

Artikel 31

Administrativa sanktioner

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål anmäla dessa bestämmelser till kommissionen samt eventuella ändringar som berör dem.

2.Vid fastställandet av den administrativa sanktionen och nivån på den administrativa sanktionsavgiften ska de behöriga myndigheterna beakta alla relevanta omständigheter, inbegripet, i förekommande fall,

(a)hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått, samt hur varaktiga de skador är som orsakats av överträdelsen,

(b)tidigare överträdelser som den för överträdelsen ansvariga fysiska eller juridiska personen gjort sig skyldig till,

(c)den materiella eller ideella skada som orsakats av eller genom överträdelsen, inbegripet finansiell eller ekonomisk förlust och negativa effekter på andra tjänster, och relevanta kriterier för en överträdelses inverkan, såsom antalet användare som påverkas eller omfattningen av den förlust som en tredje part ådragit sig till följd av överträdelsen,

(d)uppsåt eller oaktsamhet från den som har gjort sig skyldig till överträdelsen,

(e)åtgärder som vidtas av unionsrymdaktören för att förhindra eller mildra skadan,

(f)graden av samarbete med de behöriga myndigheterna och eventuella hinder för de behöriga myndigheternas inspektioner, revisioner eller andra typer av övervakningsverksamhet efter det att överträdelsen upptäckts,

(g)vikten av de vinster som den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen har erhållit eller de förluster som undvikits,

(h)behovet av att den administrativa sanktionsavgiften ska ha en avskräckande effekt.

3.De behöriga myndigheterna ska ange skälen till sina åtgärder för efterlevnadskontroll.

4.Tillsynsåtgärderna ska vara effektiva, avskräckande och proportionella, med beaktande av alla omständigheter i varje enskilt fall. Innan de behöriga myndigheterna antar en tillsynsåtgärd ska de informera unionsrymdaktörerna om sina preliminära resultat och ge unionsrymdaktörerna rimlig tid att lämna synpunkter.

5.Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att direkt väcka talan vid en rättslig myndighet om överträdelser av denna förordning och att de själv har rätt att delta i alla typer av rättsliga förfaranden som rör kontroll av efterlevnaden av denna förordning, inbegripet genom att lämna in överklaganden.

Avsnitt 2
ÖVERVAKNING AV KVALIFICERADE TEKNISKA ORGAN FÖR RYMDVERKSAMHET

Artikel 32

Användning av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet

1.Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som avses i artikel 8.1 a ska se till att kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet utses, bedöms och övervakas av offentliga myndigheter och att de anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 33.

2.Medlemsstaterna får överlåta bedömnings- och övervakningsuppgifterna till det nationella ackrediteringsorganet i den mening som avses i, och i enlighet med, förordning (EG) nr 765/2008 . Kommissionen ska offentliggöra den informationen.

3.Medlemsstaterna ska se till att den offentliga myndighet som avses i punkt 1

(a)organiseras och fungerar på ett sådant sätt att ingen intressekonflikt uppstår med den tekniska bedömningsverksamhet som utförs av de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet,

(b)med objektivitet och opartiskhet utser, bedömer och övervakar de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet,

(c)har tillräckligt med personal för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 33

Anmälningsförfarande

1.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla utsedda kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som är etablerade på deras territorium. När de gör denna anmälan ska de använda informationshanteringssystemet Nando (New Approach Notified and Designated Organisations).

2.Medlemsstaten får endast anmäla kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som uppfyller kraven i artikel 35 till kommissionen.

3.Anmälan enligt punkt 1 ska innehålla följande:

(a)Fullständiga uppgifter om de tekniska bedömningar som utförs rörande de frågor som denna förordning omfattar, och alla relevanta bedömningsmoduler som anger vilka processer, tjänster eller produkter som omfattas i förhållande till de frågor som omfattas av denna förordning.

(b)Alla relevanta intyg om kompetens.

4.Om en anmälan inte grundar sig på det ackrediteringsintyg som avses i artikel 34.5 b ska medlemsstaterna förse kommissionen och de andra medlemsstaterna med bevis som styrker kompetensen hos det kvalificerade tekniska organet för rymdverksamhet och se till att detta organ regelbundet övervakas och fortsätter att uppfylla kraven i artikel 35.

5.Ett organ får endast bedriva verksamhet som kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet om kommissionen eller en medlemsstat inte har gjort några invändningar inom två månader från dagen för anmälan i det fall anmälan innehåller det ackrediteringsintyg som avses i artikel 34.5 b, eller inom tre månader från dagen för anmälan i det fall anmälan innehåller de styrkande handlingar som avses i artikel 34.6.

Avsnitt 3
KVALIFICERADE TEKNISKA ORGAN FÖR RYMDVERKSAMHET

Artikel 34

Förfarande för att bli ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet

1.Om en enhet avser att utföra tekniska bedömningar för en eller flera av de frågor som omfattas av avdelning IV kapitlen I–V, ska den lämna in en ansökan till den relevanta myndighet som avses i artikel 32 i den medlemsstat där den är etablerad om att utses till kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet.

2.Om den tekniska bedömningen rör frågor som omfattas av avdelning IV kapitel II ska medlemsstaterna använda sig av de nationella behöriga myndigheter som utsetts i artikel 8 i direktiv (EU) 2022/2555 .

3.Vid utförandet av de uppgifter avseende godkännande och tillsyn som avses i artikel 28.1 ska de behöriga myndigheterna ta vederbörlig hänsyn till de tekniska bedömningar som utförs av de organ och de myndigheter som avses i punkt 2, och säkerställa att det föreligger tillsynskonvergens med de myndigheter som avses i artikel 8 i direktiv 2022/2555.

Medlemsstaterna ska säkerställa nära samordning genom mekanismer och protokoll mellan dessa myndigheter och de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 28.1 i denna förordning.

4.Om ett offentligt organ som utför tekniska bedömningar med avseende på kraven i avdelning IV kapitel I och kapitel V ingår i den administrativa strukturen för den behöriga myndighet som avses i artikel 28.1, ska den ansökan som avses i punkt 1 lämnas in av den behöriga myndigheten.

5.De enheter som avses i punkt 1 ska ange för vilka av de frågor som omfattas av avdelning IV kapitlen I–V ansökan om att bli ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet lämnas in, och ska

(a)tillhandahålla en beskrivning av alla tekniska bedömningar som ska utföras,

(b)ange eventuella ackrediteringsintyg, om sådana finns, som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och som intygar att respektive organ uppfyller kraven i artikel 35,

(c)ange, i förekommande fall, ett giltigt dokument som styrker att sökanden har utsetts till anmält organ enligt en relevant harmoniserad unionslagstiftning.

6.Om en sökande inte kan tillhandahålla det ackrediteringsintyg som avses i punkt 5 b ska denne till den myndighet som avses i artikel 32 inge all dokumentation som gör det möjligt för den myndigheten att utföra kontroller eller regelbundet övervaka att kraven i artikel 35 uppfylls.

7.Om sökanden redan har utsetts till ett anmält organ enligt en harmoniserad unionslagstiftning får alla dokument och intyg som är kopplade till detta utseende användas som stöd för att utse sökanden till ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet enligt denna förordning.

8.Om villkoren i punkt 5 är uppfyllda ska den myndighet som avses i artikel 32 anta ett positivt beslut om ansökan. Beslutet ska meddelas det tekniska organet, de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten och kommissionen.

9.Ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet ska uppdatera den dokumentation som avses i punkterna 5, 6 och 7 närhelst relevanta ändringar sker, för att göra det möjligt för den anmälande myndigheten att fortlöpande övervaka att detta kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet uppfyller kraven i artikel 35.

Artikel 35

Krav för kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet

1.Kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet ska uppfylla kraven i punkt 1 i bilaga IX.

2.Om tekniska bedömningar utförs med avseende på avdelning IV kapitel III ska ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet, utöver den skyldighet som avses i punkt 1, uppfylla kraven i punkt 2 i bilaga IX.

3.Kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som utför tekniska bedömningar i enlighet med avdelning IV kapitlen I och V ska vara offentliga organ.

4.Ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet som lägger ut uppgifter rörande den tekniska bedömningen på entreprenad ska underrätta den myndighet som avses i artikel 32 om detta och se till att dess underleverantör uppfyller de krav som avses i punkterna 1 och 2.

Kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet ska hålla alla handlingar som rör bedömningen av underentreprenörens kvalifikationer och det arbete som utförs av underentreprenören tillgängliga för den myndighet som avses i artikel 32.

Artikel 36

Identifikationsnummer

Kommissionen ska tilldela varje kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet ett identifikationsnummer och offentliggöra förteckningen över de kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som är verksamma i unionen, deras identifikationsnummer och de frågor i avdelning IV för vilka de har anmälts.

Artikel 37

Ändringar i anmälan

1.Den myndighet som avses i artikel 32 ska begränsa, tillfälligt upphäva eller återkalla, beroende på vad som är lämpligt, anmälan av ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet som inte längre uppfyller kraven i artikel 35 eller som inte fullgör sina skyldigheter. Den myndigheten ska då underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

2.Om anmälan begränsas, tillfälligt upphävs eller återkallas, eller om ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet som är etablerat på en medlemsstats territorium har upphört med sin verksamhet, ska den medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att överföra akterna tillhörande det kvalificerade tekniska organet för rymdverksamhet till ett annat kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet eller, om detta inte är möjligt, till byrån eller den internationella organisation som avses i artikel 8.1 b.

Artikel 38

Överklagande av beslut fattade av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet

Medlemsstaterna ska se till att beslut fattade av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet kan överklagas.

Artikel 39

Samordning av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet

Kommissionen ska möjliggöra en lämplig samordning av de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet i hela unionen, bland annat genom att inrätta sektorsspecifika grupper av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet.

Kapitel II
STYRNING PÅ UNIONSNIVÅ

Avsnitt 1
BYRÅNS UPPGIFTER OCH STRUKTURER

Artikel 40

Byråns uppgifter

1.Byrån ska ha följande uppgifter i förhållande till kraven i avdelningarna II–VI i denna förordning:

(a)Utföra de tekniska bedömningar som gör det möjligt för kommissionen att fatta beslut om godkännande och löpande tillsyn av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar samt om registrering och löpande tillsyn av tredjelandsaktörer.

(b)På begäran utföra de tekniska bedömningar som avses i artikel 8.1 c.

(c)På grundval av ett beslut av kommissionen genomföra registrering av tredjelandsrymdaktörer och av internationella organisationer, i enlighet med artiklarna 17 och 18.

(d)Inrätta och förvalta Urso, i enlighet med artikel 24.

(e)Utfärda det e-certifikat som avses i artikel 25.1.

(f)Hantera registreringen i Urso, respektive det tillfälliga upphävandet eller återkallandet av registreringen i enlighet med artikel 22.

(g)Upprätta och förvalta unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse, i enlighet med artikel 67.1.

(h)Rapportera till kommissionen om tillämpningen av förenklad riskhantering i hela unionen, och lämna lämpliga rekommendationer i enlighet med artikel 79.3 första stycket.

(i)Samordna verksamheten inom det unionsnätverk för rymdresiliens (EUSRN) som inrättas i enlighet med artikel 94.1, och tillhandahålla sekretariatet för unionsnätverket för rymdresiliens.

(j)Bidra till inrättandet och upprätthållandet av ramen för unionsrymdmärket i enlighet med bestämmelserna i avdelning VI kapitel II.

(k)Upprätthålla en webbplats med uppdaterad information om och offentliggörande av unionsrymdmärkningssystemen och unionsrymdmärkena, i enlighet med artikel 111.5.

(l)Bistå kommissionen vid utarbetandet av delegerade akter och genomförandeakter på grundval av denna förordning och vid utarbetandet av förslag till ändringar av denna förordning genom att utfärda formella tekniska yttranden till kommissionen.

(m)Utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna och till unionsrymdaktörerna, och utfärda rekommendationer till en eller flera behöriga myndigheter för att främja en konsekvent tillsynspraxis i hela unionen och en enhetlig tillämpning av unionsrätten.

(n)På begäran av kommissionen bidra, i frågor som omfattas av denna förordning, till fastställandet, mätningen, rapporteringen och analysen av resultatindikatorer, särskilt när det gäller betydande incidenter och kollisioner.

(o)Tillhandahålla alla nödvändiga råd och allt nödvändigt stöd i tekniska, vetenskapliga och administrativa frågor till kommissionen, så att kommissionen kan utföra sina tillsynsuppgifter enligt denna förordning,

(p)Upprätta samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer eller deras organ, samt främja och underlätta medvetenheten på internationell nivå om de krav som fastställs i denna förordning.

(q)Samarbeta, när så är lämpligt, med andra av unionens institutioner, organ och byråer, om dessa institutioners, organs och byråers verksamhet omfattar tekniska aspekter som rör säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet eller andra relevanta frågor, såsom användningen av artificiell intelligens vid utförandet av rymdverksamhet.

2.Innan byrån avger de tekniska yttranden som avses i punkt 1 l samt innan den utfärdar de riktlinjer som avses i punkt 1 m ska den genomföra öppna offentliga samråd.

Senast den 1 augusti 2028 ska byrån till kommissionen överlämna de tekniska yttranden som ska bistå kommissionen vid utarbetandet av de delegerade akter som avses i artikel 113 och av de genomförandeakter som avses i artikel 59.3 första stycket, artikel 61.3 första stycket, artikel 63.2, artikel 68.2 första stycket, artikel 69.2 första stycket, artikel 70.3 första stycket, artikel 73.4 första stycket, artikel 93.8, artikel 96.7 andra stycket, artikel 97.4, artikel 101.5 första stycket, artikel 104.2, och artikel 111.4 första stycket.

3.Innan byrån utfärdar en ny riktlinje eller rekommendation ska den se över de befintliga riktlinjerna och rekommendationerna för att undvika dubbelarbete.

Artikel 41

Byråns avgifter

1.Byrån ska, i enlighet med den delegerade akt som avses i punkt 3, ta ut avgifter av unionsrymdaktörer, tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer för att fullt ut täcka byråns nödvändiga utgifter i syfte att utföra uppgifterna enligt denna förordning, inbegripet ersättning för kostnader som uppstått till följd av arbetet i de gemensamma granskningsgrupper som avses i artikel 44.2 första stycket, eller kostnaderna för rådgivningen från oberoende experter.

2.Den avgift som tas ut av en rymdtjänstleverantör enligt punkt 1 ska täcka alla kostnader som härrör från utförandet av de uppgifter som anges i denna förordning. Beloppet ska stå i proportion till respektive rymdtjänstleverantörs omsättning.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning genom att fastställa avgiftsbeloppen och hur de ska betalas.

Artikel 42

Byråns strukturer

För utförandet av de uppgifter som avses i artikel 43 a inrättas härmed en tillsynsnämnd och en överklagandenämnd inom byrån.

Artikel 43

Tillsynsnämndens uppgifter

1.Tillsynsnämnden ska ansvara för

(a)utfärdandet av tekniska förslag till kommissionen för godkännande, i enlighet med artikel 12.2, av aktörer som driver unionsägda tillgångar och som av kommissionen anförtrotts genomförandet eller driften av respektive komponent i unionsprogrammet, såsom anges i den artikeln, och utförandet, under hela giltighetstiden för ett sådant godkännande, av tekniska bedömningar som gör det möjligt för kommissionen att utöva löpande tillsyn av sådana aktörer för att säkerställa efterlevnad av kraven i denna förordning,

(b)utförandet av tekniska bedömningar av de krav som fastställs i avdelning IV kapitlen I, II, III, IV och V, innan de behöriga myndigheterna utfärdar godkännanden till rymdtjänstleverantörer från unionen vad gäller de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21, om en medlemsstat har beslutat att i enlighet med artikel 8.1 c anförtro byrån uppgiften att utföra en sådan teknisk bedömning,

(c)bedömningen och utfärdandet av tekniska förslag till kommissionen vad gäller tredjelandsrymdaktörers löpande efterlevnad av kraven i avdelning IV, på det sätt som anges i artiklarna 15 respektive 16.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska tillsynsnämnden ha följande befogenheter:

(a)Att på det sätt som anges i punkt 3 fatta beslut om teknisk bedömning med förslag till kommissionen, i enlighet med artikel 11.1 första stycket, om godkännande för unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och som anförtrotts genomförandet eller driften av komponenter i unionsprogrammet i enlighet med artikel 12.2, samt förslag till kommissionen om alla nödvändiga tillsynsåtgärder under hela giltighetstiden för ett sådant godkännande.

(b)Att fatta beslut om teknisk bedömning rörande uppfyllandet av kraven i avdelning IV kapitlen I, II, III, IV och V, i de fall en medlemsstat anförtror byrån att utföra den tekniska bedömningen enligt artikel 8.1 c.

(c)Att på grundval av ett beslut av kommissionen som fattats i enlighet med artikel 11.1 första stycket, artikel 17.6 och artikel 22.6 första stycket, säkerställa registreringen i Urso respektive det tillfälliga upphävandet eller återkallandet av registreringen i Urso för unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar, för tredjelandsrymdaktörer och för internationella organisationer i enlighet med artiklarna 17, 18 och 22, samt att förvalta Urso och den därtill hörande plattformen.

(d)Att fatta beslut om teknisk bedömning med förslag till kommissionen på åtgärder för att säkerställa att tredjelandsrymdaktörer, när de väl har registrerats, uppfyller kraven i avdelning IV på det sätt som anges i artiklarna 15 och 16.

(e)Att utfärda de e-certifikat som avses i artikel 25.1.

(f)Att godkänna slutsatserna i de rapporter som lämnats in av de tekniska råd som avses i artikel 44.2 andra stycket när dessa utför de tekniska bedömningar som avses i punkt 1.

(g)Att utarbeta och offentliggöra konsoliderade förteckningar över rymdtjänstleverantörer som är registrerade i Urso i enlighet med artikel 24.2.

(h)Att anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3.För att fatta de beslut som avses i punkt 2 ska tillsynsnämnden agera på följande sätt:

(a)Uppfyllandet av kraven i avdelning IV kapitlen I, III, IV och V ska fastställas genom tekniska bedömningar som utförs i enlighet med artikel 44.1.

(b)Uppfyllandet av kraven i avdelning IV kapitel II ska fastställas enligt följande:

(i)För beslut om teknisk bedömning rörande de rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 a ska uppfyllandet fastställas av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med kapitel II i förordning (EU) 2021/696.

(ii)För beslut om teknisk bedömning rörande de rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 b och c ska uppfyllandet fastställas i enlighet med artikel 44.1.

Artikel 44

Tillsynsnämndens tekniska konfigurationer

1.Tillsynsnämnden ska arbeta i tre tekniska konfigurationer enligt följande:

(a)Tekniska rådet för tillsyn av säkerhet.

(b)Tekniska rådet för tillsyn av resiliens.

(c)Tekniska rådet för tillsyn av miljömässig hållbarhet.

2.De tekniska råd som avses i punkt 1 ska bestå av gemensamma granskningsgrupper i vilka ingår personal från byrån, från de behöriga myndigheterna och från de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet.

Efter att ha slutfört sina tekniska bedömningar ska de tekniska råden lämna in rapporter till tillsynsnämnden.

De tekniska råden ska stödjas av ett tekniskt sekretariat som ska utföra det förberedande arbete som krävs för att tillsynsnämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 i för att komplettera denna förordning genom att specificera kriterierna för sammansättningen av och sakkunskapen hos den personal som ingår i de tekniska rådens gemensamma granskningsgrupper, i syfte att säkerställa ett balanserat deltagande av personal från de behöriga myndigheterna och de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet, samt i syfte att ange detaljerade uppgifter om deras utnämning, uppgifter och arbetsformer.

Artikel 45

Tillsynsnämndens sammansättning och omröstningsregler

1.Tillsynsnämnden ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen.

Mandatperioden för ledamöterna av tillsynsnämnden ska vara fyra år och mandatet ska kunna förnyas.

2.Företrädare för unionens byråer eller organ och för tredjeländer eller internationella organisationer får i undantagsfall inbjudas att delta i tillsynsnämndens möten som observatörer enligt följande:

(a)Med avseende på företrädare för unionens byråer eller organ, när det gäller uppgifter eller aspekter av intresse för dessa byråer eller organ.

(b)Med avseende på företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer, när det gäller frågor som direkt berör dem, särskilt rörande rymdinfrastrukturtillgångar som de äger eller som är belägna på deras territorium, eller när det gäller frågor som har direkt samband med tredjelandsrymdaktörers och internationella organisationers efterlevnad av denna förordning.

3.Villkoren för deltagande av de företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer som avses i punkt 2 ska fastställas i de relevanta avtalen och följa tillsynsnämndens arbetsordning.

4.Tillsynsnämndens beslut ska fattas enhälligt av alla ledamöter som har rösträtt. Om enhällighet inte kan uppnås ska tillsynsnämnden fatta beslut på grundval av omröstning med kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 16 i EU-fördraget.

Kommissionens företrädare får inte rösta.

Tillsynsnämndens ordförande ska på registreringsnämndens vägnar underteckna de beslut som antagits av den senare.

Artikel 46

Överklagandenämnd

1.En överklagandenämnd ska inrättas. Överklagandenämnden ska pröva överklaganden av byråns beslut.

2.Överklagandenämnden ska bestå av sex ledamöter och sex suppleanter som ska utses av styrelsen utifrån en förteckning över kvalificerade kandidater som fastställts av kommissionen, på grundval av deras relevanta sakkunskap på områdena rymdlagstiftning eller rymdverksamhet, särskilt i frågor som rör säkerhet, riskhantering, cybersäkerhet, rymdverksamhetens miljömässiga hållbarhet eller verksamhet och tjänster som utförs i rymden.

3.Två ledamöter i överklagandenämnden och två suppleanter ska utses av den styrelse som avses i artikel 72.1 i förordning (EU) 2021/696 från en slutlista som föreslagits av kommissionen efter en offentlig inbjudan att anmäla intresse som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

4.Överklagandenämndens ledamöter ska vara oberoende när de fattar sina beslut. De ska inte vara bundna av några instruktioner. De ska inte utföra några andra uppgifter inom, eller med avseende på, byrån, dess styrelse, styrelsen för säkerhetsackreditering eller tillsynsnämnden.

5.Mandatperioden för överklagandenämndens ledamöter ska vara fyra år. Den kan förlängas en gång. Överklagandenämndens ledamöter får inte avsättas under sin mandatperiod såvida de inte efter styrelsens beslut befunnits skyldiga till allvarlig försummelse.

6.Överklagandenämndens beslut ska fattas med en majoritet om fyra av sex ledamöter. Överklagandenämnden ska utse en ordförande.

Ordföranden och ledamöterna ska ha samma rösträtt.

7.Byrån ska säkerställa att överklagandenämnden får lämpligt operativt stöd och sekretariatsstöd.

Artikel 47

Överklagande

1.Ett överklagande får inges mot ett beslut som fattats av byrån i enlighet med avdelning II kapitlen II, III och IV, artikel 43.2, artiklarna 49–52 och avdelning IV, samt mot varje annat beslut som fattats av byrån och som riktas till en fysisk eller juridisk person eller som, även om det är i form av ett beslut riktat till en annan person, direkt och personligen berör den personen.

2.Överklagandet ska innehålla en motivering och sändas skriftligen till byrån inom tre månader efter det att beslutet har meddelats den berörda personen eller, om så inte är fallet, inom två månader efter det att byrån offentliggjort beslutet.

3.Ett överklagande enligt punkt 1 får inte skjuta upp tillämpningen av det beslut som avses i den punkten. Överklagandenämnden får dock skjuta upp tillämpningen av det överklagade beslutet om den anser att omständigheterna kräver detta.

4.Överklagandenämnden ska fatta beslut om överklagandet inom sex månader efter att det ingivits. Överklagandenämnden får bekräfta beslutet eller hänskjuta fallet till tillsynsnämnden. Tillsynsnämnden ska vara bunden av överklagandenämndens beslut.

Överklagandenämndens beslut ska innehålla en motivering och offentliggöras av myndigheten.

5.Kommissionen ges befogenhet att fastställa närmare bestämmelser om förfarandet vid överklagandenämnden i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

6.Talan för upphävande av ett beslut som utfärdats av byrån enligt denna förordning, och passivitetstalan för åtgärder som inte vidtagits inom gällande tidsfrister får väckas vid domstolen först efter det att det överklagandeförfarande som avses ovan har slutförts.

Avsnitt 2
KOMMISSIONENS OCH BYRÅNS BEFOGENHETER MED AVSEENDE PÅ UNIONSRYMDAKTÖRER SOM DRIVER UNIONSÄGDA TILLGÅNGAR OCH RYMDTJÄNSTLEVERANTÖRER FRÅN TREDJELÄNDER

Artikel 48

Omfattningen och utövandet av byråns och kommissionens befogenheter

1.Kommissionen ska med stöd av byrån utöva tillsyn över följande rymdtjänstleverantörer när det gäller efterlevnad av kraven i denna förordning, på det sätt som anges i detta avsnitt, enligt följande:

(a)Unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och som anförtrotts genomförandet eller driften av komponenter i unionsprogrammet, på grundval av det godkännande som utfärdats av kommissionen i enlighet med artikel 12.2.

(b)Tredjelandsrymdaktörer.

(c)Internationella organisationer enligt artikel 107.3 respektive artikel 108.

2.Vid utförandet av de tekniska bedömningar som avses i artikel 40.1 a ska byrån ha de befogenheter som avses i artiklarna 49, 50, 51 och 52.

Byrån ska informera kommissionen om var och en av de åtgärder som avses i artiklarna 49, 50, 51 och 52.

3.Kommissionen och byrån ska, enskilt eller gemensamt, utföra de uppgifter som avses i artiklarna 49, 50, 51 och 52.

4.Utan att det påverkar unionens och medlemsstaternas respektive befogenheter får byrån, vid tillämpningen av punkt 1 b och efter ingåendet av de internationella avtal som avses i artikel 106.1, ingå administrativa samarbetsarrangemang med de berörda myndigheterna i tredjeländer för att möjliggöra ett smidigt genomförande av inspektioner som uppfyller villkoren i artikel 52.1.

Dessa samarbetsarrangemang får inte medföra några rättsliga skyldigheter för unionen och dess medlemsstater eller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang med tredjeländer och deras relevanta myndigheter.

5.I dessa samarbetsarrangemang ska åtminstone följande anges:

(a)De detaljerade förfaranden och samordningsaspekter med relevanta tredjelandsmyndigheter som gör det möjligt för byrån att, i enlighet med artikel 52, genomföra inspektioner i verksamhetslokaler tillhörande de rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 b och som är belägna utanför unionen.

(b)Närmare uppgifter om villkoren för deltagandet av företrädare för relevanta tredjelandsmyndigheter vid de inspektioner som byrån utför i enlighet med artikel 52, särskilt om de rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 b är offentliga enheter.

(c)Nödvändiga protokoll och mekanismer för att säkerställa överföringen av all relevant information mellan byrån och tredjelandsmyndigheterna, särskilt mekanismerna för snabb anmälan från en tredjelandsmyndighet om situationer där de rymdtjänstleverantörer som avses i punkt 1 b anses ha åsidosatt krav som de är skyldiga att följa i enlighet med det berörda tredjelandets tillämpliga lagstiftning, samt de avhjälpande åtgärder och sanktioner som har tillämpats.

(d)All nödvändig samordning av den tillsynsverksamhet som utförs enligt denna förordning respektive den tillsynsverksamhet som utförs av tredjelandsmyndigheterna.

(e)Den regelbundna överföringen av uppdateringar avseende reglerings- eller tillsynsutvecklingen i det berörda tredjelandet.

Artikel 49

Begäran om information

1.Kommissionen och byrån får genom beslut begära att de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 a, b och c tillhandahåller all nödvändig information för att kommissionen och byrån ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning, inbegripet alla relevanta affärshandlingar, revisions- eller incidentrapporter, eller all information om utkontrakterad verksamhet.

2.I de beslut som antas enligt punkt 1 ska kommissionen och byrån ange syftet med begäran, specificera den information som krävs, fastställa en tidsfrist inom vilken denna information ska lämnas, ange vilka sanktionsavgifter som ska tillämpas enligt artikel 55.1 c för inlämning av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter eller förklaringar, möjligheten att få detta beslut prövat av domstolen, och de rättsmedel som finns tillgängliga enligt artikel 47.

3.De rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 a, b och c ska tillhandahålla den begärda informationen.

Artikel 50

Utredningsbefogenheter

1.Kommissionen och byrån ska genomföra utredningar hos de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 a, b respektive c.

2.Kommissionen och byrån ska utfärda tillstånd till sina utsedda tjänstemän att genomföra de utredningar som avses i punkt 1. Kommissionens och byråns tjänstemän ska utöva sina utredningsbefogenheter efter uppvisande av detta tillstånd.

Kommissionen och byrån får anförtro andra personer från de gemensamma granskningsgrupper som avses i artikel 44.1 eller revisorer uppgiften att genomföra utredningar tillsammans med byråns tjänstemän.

3.I det tillstånd som avses i punkt 2 första stycket ska anges utredningens syfte och föremål, de åtgärder som ska vidtas samt de sanktionsavgifter som föreskrivs i artikel 55.1 c och som ska tillämpas om de ingivna uppgifter som avses i punkt 4 första stycket eller svaren på de frågor och de förklaringar som avses i punkt 4 c är felaktiga eller vilseledande.

4.Kommissionens och byråns tjänstemän ska ha befogenhet att

(a)granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat material av relevans för utförandet av deras uppgifter, oberoende av i vilken form dessa föreligger,

(b)ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,

(c)kalla till sig varje person som är föremål för utredningen eller deras företrädare eller personal, och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

(d)begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

5.De rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 a, b respektive c är skyldiga att underkasta sig utredningar.

I god tid före dagen för utredningen ska kommissionen och byrån underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om den planerade utredningen och om namnen på de tjänstemän och andra personer med tillstånd som avses i punkt 2 andra stycket, beroende på vad som är tillämpligt.

6.Den berörda behöriga myndighetens tjänstemän ska, på begäran av kommissionen och byrån, bistå kommissionens och byråns tjänstemän och andra personer med tillstånd vid utförandet av deras uppgifter. På begäran får den berörda behöriga myndighetens tjänstemän närvara vid respektive utredning.

Artikel 51

Inspektioner på plats i unionen

1.Kommissionen och byrån får utföra alla nödvändiga inspektioner på plats i alla verksamhetslokaler och på all mark eller alla egendomar som tillhör de unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar, samt i alla verksamhetslokaler och på all mark eller alla egendomar som tillhör de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b och c och som är belägna i unionen.

2.De inspektioner som avses i punkt 1 ska utföras på grundval av kommissionens respektive byråns beslut att genomföra en utredning på plats.

Genom det beslutet ska kommissionens och byråns bemyndigade tjänstemän utses såväl som andra personer som bemyndigats av kommissionen och byrån för att genomföra en inspektion.

I beslutet ska anges inspektionens syfte, föremål och datum. Det ska innehålla en hänvisning till de sanktionsavgifter och viten som föreskrivs i artikel 56.1 om de berörda personerna inte underkastar sig inspektionen, samt till möjligheten att få beslutet prövat av domstolen och de rättsmedel som finns tillgängliga enligt artikel 47.

3.Kommissionens och byråns tjänstemän och andra personer som bemyndigats att genomföra en inspektion på plats i enlighet med punkt 2 andra stycket får beträda alla de verksamhetslokaler, all den mark eller alla de egendomar som tillhör de unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar eller de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b respektive c. De ska ha alla de befogenheter som anges i artikel 50.4 och befogenhet att försegla varje verksamhetslokal, bokföringsbok eller handling under den period och i den utsträckning som är nödvändig för denna inspektion.

4.I god tid före inspektionen ska kommissionen och byrån underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras. Inspektionerna ska utföras om den berörda myndigheten inte har gjort några invändningar.

De tjänstemän som avses i punkt 2 andra stycket ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av det beslut som avses i punkt 2 första stycket.

5.Unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b respektive c ska underkasta sig de inspektioner på plats som beordras genom beslut av byrån och kommissionen.

6.Tjänstemännen vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där inspektionen ska genomföras och de personer som bemyndigats av dessa behöriga myndigheter ska, på begäran av kommissionen eller byrån, bistå de tjänstemän som avses i punkt 2 andra stycket. Tjänstemännen vid den behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid inspektionerna på plats.

7.Kommissionen och byrån får begära att de behöriga myndigheterna på deras vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och inspektioner på plats, enligt vad som föreskrivs i denna artikel och i artikel 50. För detta ändamål ska de behöriga myndigheterna åtnjuta åtminstone samma befogenheter som de som föreskrivs i denna artikel och i artikel 50.

Artikel 52

Inspektioner på plats utanför unionen

1.Om kommissionen och byrån inte kan fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning genom samverkan med de rättsliga företrädare som avses i artikel 23 för de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b, får kommissionen och byrån utföra inspektioner på plats i de verksamhetslokaler, på den mark eller på den egendom som tillhör de rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b och som är belägna utanför unionen, om samtliga av följande villkor är uppfyllda:

(a)Den berörda rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b samtycker till att en inspektion genomförs i ett tredjeland.

(b)Den berörda tredjelandsmyndigheten har officiellt underrättats av byrån och har inte gjort några invändningar mot detta.

2.När kommissionen och byrån agerar på grundval av punkt 1 ska de ha de befogenheter som avses i

(a)artikel 49,

(b)artikel 50.4 a, b och c,

(c)samt artikel 51.3.

Artikel 53

Förfarande för byråns utredningar

1.Om byrån har allvarliga indikationer på överträdelser av de tekniska kraven i avdelning IV ska byrån inleda en utredning.

2.De tjänstemän som bedriver utredningen ska ha befogenhet att begära information i enlighet med artikel 49 och att genomföra utredningar respektive inspektioner på plats i enlighet med artiklarna 50 och 51.

Artikel 54

Åtgärder till följd av byråns utredningar

1.När byrån, på grundval av den utredning som avses i artikel 53.2, preliminärt konstaterar att en unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar eller en rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b och c har begått en överträdelse av de krav som fastställs i denna förordning enligt bilaga X, ska byrån lägga fram ett förslag till kommissionen om att fastställa att det föreligger en överträdelse av denna förordning och att anta en eller flera av de åtgärder som avses i artikel 55.1 första stycket vad gäller den berörda unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar eller den rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b och c.

Byrån ska ange alla faktiska omständigheter, de regler som har överträtts och det föreslagna beloppet för sanktionsavgiften.

Kommissionen får på eget initiativ, på begäran av en medlemsstat eller efter ett klagomål, utreda varje överträdelse av denna förordning.

2.När byrån överlämnar det förslag som avses i punkt 1 första stycket till kommissionen ska den beakta överträdelsens art och allvarlighetsgrad på grundval av sina preliminära slutsatser, med beaktande av följande kriterier:

(a)Hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått, och hur varaktiga de skador är som orsakats av överträdelsen.

(b)Tidigare överträdelser som begåtts av den unionsrymdaktören som driver unionsägda tillgångar.

(c)Den materiella eller ideella skada som orsakats eller som kan orsakas av eller genom överträdelsen, inbegripet finansiell eller ekonomisk förlust och negativa effekter på andra tjänster, samt eventuella relevanta kriterier vad gäller överträdelsens inverkan, såsom antalet användare som påverkas eller omfattningen av de förluster som en tredje part ådragit sig till följd av överträdelsen.

(d)Uppsåt eller oaktsamhet från den som har gjort sig skyldig till överträdelsen.

(e)De åtgärder som vidtas av unionsrymdaktören som driver unionsägda tillgångar för att förhindra eller mildra den materiella eller ideella skada som avses i led c.

(f)Graden av samarbete under utredningsförfarandet, inbegripet eventuellt förhindrande av revisionerna eller övervakningsverksamheten efter det att överträdelsen upptäckts.

(g)Betydelsen av de vinster som den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen har erhållit eller de förluster som undvikits.

(h)Potentiella systemkonsekvenser som en sådan överträdelse kan medföra.

(i)Behovet av att de administrativa sanktionsavgifterna ska ha en avskräckande effekt.

3.Om resultatet av en utredning enligt detta avsnitt inte gör det möjligt för byrån att dra slutsatsen att det föreligger en överträdelse av denna förordning, ska byrån anta ett beslut om avslutande av utredningen. Den ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta.

Artikel 55

Kommissionens tillsynsåtgärder

1.Efter att ha mottagit det förslag från byrån som avses i artikel 54.1 första stycket får kommissionen vidta en eller flera av följande åtgärder:

(a)Fastställa förekomsten av en överträdelse och kräva att den berörda unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar eller den rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b och c upphör med överträdelsen.

(b)Vid behov, på grundval av en prima facie-slutsats rörande överträdelsen, besluta om interimistiska åtgärder för att undvika irreparabla skador.

(c)I enlighet med artikel 56 påföra administrativa sanktionsavgifter eller, i förekommande fall, viten.

(d)Tillfälligt upphäva eller återkalla godkännandet för den berörda unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar, respektive registreringen i Urso för den berörda rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b och c.

(e)Utfärda ett offentligt meddelande med uppgift om den unionsrymdsaktör som driver unionsägda tillgångar eller artikel 48.1 b och c som är ansvarig för överträdelsen samt överträdelsens art.

2.När kommissionen vidtar de åtgärder som avses i punkt 1 ska den beakta överträdelsens art och allvarlighetsgrad, med beaktande av de kriterier som avses i artikel 54.2.

Artikel 56

Sanktionsavgifter och viten

1.Om byrån, i enlighet med artikel 54.1 första stycket, föreslår att kommissionen, när det gäller en unionsrymdaktör som driver unionsägda tillgångar eller en rymdtjänstleverantör som avses i artikel 48.1 b och c, påför sanktionsavgifter eller viten för en överträdelse av denna förordning, får kommissionen i det beslut där en överträdelse fastställs påföra sanktionsavgifter eller viten i enlighet med punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 7.

2.En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om objektiva omständigheter tyder på att en person har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

3.Det högsta beloppet för den sanktionsavgift som avses i punkt 1 ska vara dubbelt så stort som den vinst som har erhållits eller dubbelt så stort som den förlust som har undvikits på grund av överträdelsen, i de fall dessa kan fastställas, eller, om detta inte är möjligt, 2 % av en juridisk persons totala globala årsomsättning, i den mening som avses i tillämplig unionsrätt, under det föregående räkenskapsåret.

4.När kommissionen fastställer nivån på den sanktionsavgift som ska påföras enligt punkt 1 ska den beakta kriterierna i artikel 54.2.

5.Kommissionen får påföra sanktionsavgifter och viten för att tvinga unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar respektive rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b och c att upphöra med överträdelsen eller att underkasta sig en utredning, och särskilt att lämna in de fullständiga handlingar, uppgifter, förfaranden eller annat material som krävs, och att komplettera och korrigera all annan information som lämnats i en utredning som inletts genom ett beslut som fattats i enlighet med artikel 50.

6.Ett vite ska vara effektivt och proportionerligt. Vitet ska påföras per förseningsdag.

7.Ett vite ska påföras för en period på högst sex månader efter delgivningen av kommissionens beslut, såvida det inte fastställs vid översynen av den åtgärden vid utgången av perioden eller de sex månaderna att åtgärden inte har uppnått sitt syfte.

8.De belopp som påförs i form av sanktionsavgifter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

9.Med avseende på påförandet av sanktionsavgifter och viten i enlighet med denna artikel, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning, genom att fastställa

(a)de detaljerade kriterierna och den detaljerade metoden för fastställande av beloppen för sanktionsavgifter och viten,

(b)de närmare bestämmelserna för utredningarna, de därmed sammanhängande åtgärderna och rapporteringen samt beslutsfattandet, inklusive bestämmelser om rätten till försvar, tillgång till handlingar, rättsliga ombud, sekretess och tillfälliga bestämmelser, och

(c)förfarandena för inkassering av sanktionsavgifter och viten.

10.Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva de beslut genom vilka sanktionsavgifter eller viten påförs. Den får upphäva, sänka eller höja beloppet för påförda sanktionsavgifter eller viten.

Artikel 57

Rätten att höras för personer som är föremål för utredningar

1.Innan kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artiklarna 55 och 56 ska den ge unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar och rymdtjänstleverantörer som avses i artikel 48.1 b och c som är föremål för förfarandet, möjlighet att höras om de slutsatser och grunder på vilka kommissionen avser att anta ett beslut.

Kommissionen ska grunda sina beslut enbart på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

2.De personer som är föremål för förfarandena ska ha rätt att få tillgång till den dossier som kommissionen förfogar över, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

Rätten till tillgång till dossiern ska inte omfatta konfidentiell information eller byråns eller kommissionens interna förberedande handlingar.

Avdelning IV
TEKNISKA REGLER

Kapitel I
SÄKERHET OCH HÅLLBARHET I RYMDEN

Avsnitt 1
BÄRRAKETER

Artikel 58

Uppskjutningssäkerhetsplan

Unionsuppskjutningsaktören ska till den behöriga myndigheten lämna in en uppskjutningssäkerhetsplan i enlighet med punkt 3 i bilaga I.

Artikel 59

Säkerhets- och samordningsåtgärder under uppskjutning och återinträde

1.Unionsuppskjutningsaktörerna ska vidta lämpliga åtgärder för att begränsa risken för kollisioner under uppskjutnings- och återinträdesfaserna mellan bärraketen och luftfartyg, sjögående fartyg eller rymdfarkoster och skrot i omloppsbanan.

2.De begränsningsåtgärder som avses i punkt 1 ska inbegripa följande:

(a)Genomförandet av samordningskraven i punkt 1.1 i bilaga I med de behöriga myndigheterna rörande flygtrafikledningstjänster, leverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster och de leverantörer av flygtrafikledningstjänster som kan påverkas.

(b)Utförandet av en riskbedömning, kollisionsundvikande vid uppskjutning (LCOLA), i enlighet med punkt 1.2 i bilaga I, och genomförandet av stängningen av uppskjutningsfönstret i enlighet med denna.

(c)Beräkningen och begränsningen av olycksrisken vid uppskjutning och återinträde i enlighet med punkt 1.3 i bilaga I.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter

(a)utarbeta metoden för beräkning av kollisionsundvikande vid uppskjutning, på grundval av sannolikheten för kollisioner vilken ska anpassas beroende på storleken på föremålet av intresse och på huruvida rymdfarkosten är beboelig eller aktiv,

(b)bland de befintliga metoderna välja ut och utarbeta en ny metod för beräkning av den kollektiva olycksrisken till följd av uppskjutning och återinträde, med vederbörlig hänsyn till

(i)alla företeelser som kan leda till katastrofala skador (stigningsfasen, löst skrot från ett steg efter separationen, återinträdet i atmosfären av ett satellitdäck som placerats i omloppsbana, bärgningsfasen för ett återanvändbart satellitdäck), alla företeelser som kan leda till katastrofala skador (stigningsfasen, löst skrot från ett steg efter separationen, återinträdet i atmosfären av ett satellitdäck som placerats i omloppsbana, bärgningsfasen för ett återanvändbart satellitdäck),

(ii)förfragmenteringsbanor (i atmosfären eller i yttre rymden), beroende på flygtiderna och de fel som beaktas,

(iii)motsvarande scenarier för fragmentering och uppkomst av skrot, vid återinträdet eller vid bärraketens neutraliseringstillfälle och vid återkomsten till jorden av någon del av bärraketen,

(iv)skrotets spridning på marken och utvärderingen av dess effekter,

(v)bärraketens tillförlitlighet under startfasen, inklusive, i tillämpliga fall, under bärgningsfasen,

(vi)tillförlitligheten hos den manöver för avlägsnande från omloppsbanan som utförs av den del av bärraketen som placerats i omloppsbana i händelse av ett kontrollerat återinträde,

(c)fastställa tröskelvärden för olycksriskerna i enlighet med punkt 1.3 b i bilaga I för nämnda riskscenarier,

(d)fastställa en lägstanivå för samordningskrav mellan unionsuppskjutningsaktören, leverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster, de behöriga myndigheterna och leverantörerna av trafikledningstjänster för att bedöma hur uppskjutningsverksamheten påverkar andra flygtrafikledningstjänster under uppskjutnings- och återinträdesfaserna och för att minimera störningarna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 60

Flygsäkerhetssystem

1.Bärraketer ska antingen innehålla spårningsanordningar, eller så ska spårningsmetoder fastställas som möjliggör realtidsövervakning av bärraketens position och hastighet.

2.Bärraketen ska innehålla minst ett system för överföring av telemetridata för övervakning av bärraketens prestandauppgifter, utom när det vid analysen före flygning fastställs att bärraketens flygning inte kommer att leda till ett okänt och farligt spridningsområde vid nedslag.

3.Unionsuppskjutningsaktörerna ska genomföra en riskbedömning för att identifiera potentiella riskscenarier och genomföra riskreducerande åtgärder i enlighet med punkt 2.1 i bilaga I.

4.Unionsuppskjutningsaktörerna ska lägga till ett ombordsystem för neutralisering av bärraketen i enlighet med punkt 2.2 i bilaga I.

Artikel 61

Begränsning av rymdskrot för bärraketer

1.Unionsuppskjutningsaktörerna ska begränsa uppkomst av skrot genom att genomföra följande åtgärder:

(a)Begränsning av planerade utsläpp av skrot som når jorden, under normal drift, genom de genomförandeåtgärder som anges i punkt 1.1 i bilaga II.

(b)Skydd mot oavsiktlig fragmentering genom de genomförandeåtgärder som anges i punkterna 1.2 och 1.3 i bilaga II.

(c)Bortskaffande i slutet av livscykeln i enlighet med punkt 2 i bilaga II.

2.Unionsuppskjutningsaktörerna ska lämna in följande planer för begränsning av rymdskrot:

(a)En plan för begränsning av skrot i enlighet med de tekniska och operativa kraven i punkt 3.1 i bilaga II.

(b)En plan för bortskaffande i slutet av livscykeln i enlighet med punkt 3.2 i bilaga II.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter

(a)fastställa den tidsperiod när en bärraket som placerats i låg omloppsbana (LEO) ska bortskaffas i enlighet med punkt 1.1.1 e i bilaga II, inklusive särskilda åtgärder för det pyrotekniska systemet och det fasta eller hybrida drivmedlet,

(b)fastställa en säker region och en tidpunkt för bortskaffande av bärraketer som placerats i medelhög omloppsbana (MEO), i enlighet med punkt 1.1.1 d i bilaga II, inklusive särskilda åtgärder för det pyrotekniska systemet och det fasta eller hybrida drivmedlet,

(c)fastställa tröskelvärdet för sannolikheten för risken för oavsiktlig fragmentering i omloppsbanan på grund av interna orsaker, punkt 1.2.1 i bilaga II,

(d)fastställa fragmenteringsriskens varaktighet och tröskelvärde på grund av kollisioner i enlighet med punkt 1.3 i bilaga II,

(e)utveckla villkoren för utformning av bärraketen för urbruktagande vid återinträdet i atmosfären och vid ett okontrollerat återinträde enligt punkt 2.2 b ii i bilaga II, och

(f)utarbeta beräkningsmetoden för sannolikheten för ett framgångsrikt bortskaffande och den procentuella tröskel som avses i punkt 2.5 i bilaga II.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Avsnitt 2
RYMDFARKOSTER

Artikel 62

Särskilda regler för rymdfarkoster för forskning och utbildning

1.Unionsrymdfarkostoperatörer som utför forsknings- och utbildningsuppdrag är undantagna från kraven i

(a)artikel 66, för forskningsrymdfarkoster som avses att placeras i en omloppsbana över den gräns som föreskrivs i den artikeln och under 600 km, om

(i)ett spårbarhetssystem möjliggör exakt positionering av rymdfarkosten och

(ii)de relevanta dokumenten från rymduppdraget visade varför manöverförmågan inte bibehölls,

(b)artikel 72, för rymdfarkoster avsedda att stanna i omloppsbana mindre än ett år,

(c)punkt 2.3 i bilaga IV,

(d)punkt 2.5 i bilaga IV,

(e)punkt 1.2.1 e iv i bilaga V,

(f)punkt 4.3 f iii i bilaga V.

Vid tillämpningen av första stycket led c ska en kontaktpunkt vara tillgänglig för att svara inom en rimlig driftstid när det gäller låg/medelhög/geostationär omloppsbana.

Vid tillämpningen av led d i första stycket får unionsrymdfarkostoperatören av forskningsfarkosten begära att den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i artikel 64.1 bistår vid tillhandahållandet av efemeriderna och kovarianserna för forskningsfarkosten.

Vid tillämpningen av led e i första stycket ska en redundansskyldighet ta hänsyn till de tekniska begränsningar som är kopplade till rymdfarkostens storlek.

2.De undantag som avses i punkt 1 ska bedömas från fall till fall, med beaktande av rymdfarkostens storlek och vikt samt uppdragets varaktighet och omloppsbana.

Artikel 63

Spårbarhet

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska se till att rymdfarkosterna har tekniska medel som möjliggör spårbarhet och en exakt bestämning av läget i omloppsbanan i enlighet med punkt 1 i bilaga III.

Unionsrymdfarkostoperatörer ska säkerställa att systemen i marksegmentet kan behandla data i ett befintligt erkänt dataformat i enlighet med punkt 2 i bilaga III.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera den precisionsnivå som krävs för spårbarhet av rymdfarkoster enligt punkt 1.1 i bilaga III. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 64

Kollisionsundvikande

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska prenumerera på de kollisionsundvikande rymdtjänster som tillhandahålls av den leverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som ansvarar för den delkomponent för rymdövervakning och spårning (SST) som avses i artikel 58.2 i förordning (EU) 2021/696 (unionsleverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster).

2.Den prenumeration som avses i punkt 1 ska omfatta alla faser av ett rymduppdrag, inklusive höjning av omloppsbanan, verksamhet och tjänster som utförs i rymden och slutet av livscykeln, med undantag för återinträdesfasen.

3.Under drift ska unionsrymdfarkostoperatörer utan dröjsmål informera unionsleverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster om något av följande:

(a)Eventuella planerade ändringar av driften.

(b)Beslutet om att inleda bortskaffningsfasen och inleda fasen i slutet av livscykeln, genom att tillhandahålla relevant information tre månader i förväg från den dag då förfarandet inleds.

(c)Eventuella oplanerade ändringar av driften, utan onödigt dröjsmål, även när det gäller problem som uppstått under rymduppdragets livslängd och bortskaffningsfasen och som skulle påverka efterlevnaden av denna förordning.

4.Unionsrymdfarkostoperatörer ska uppfylla kraven i punkt 2 i bilaga IV och samarbeta med unionsleverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster i enlighet med kraven däri.

5.När unionsrymdfarkostoperatörer erhåller en varning om händelser av stort intresse ska de utan dröjsmål informera unionsleverantören av kollisionsundvikande rymdtjänster om alla åtgärder som vidtagits för att undvika kollisionen, i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.

Artikel 65

Tjänster vid återinträde

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska sända nödvändiga uppgifter och nödvändig information, såsom positionering, rymdfarkostens tillstånd, möjligheten att kommunicera, för att möjliggöra en mer exakt återinträdestjänst för den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i artikel 64.1, utan att det påverkar överföringen till den enhet som ansvarar för återinträdestjänsten inom ramen för den delkomponent för rymdövervakning och spårning som avses i artikel 58.2 i förordning (EU) 2021/696.

2.Den enhet som ansvarar för den återinträdestjänst som avses i punkt 1 ska säkerställa den nödvändiga samordningen med berörda myndigheter och leverantörer av flygtrafikledningstjänster för att minimera återinträdets inverkan på andra trafikledningstjänster.

Artikel 66

Rymdfarkostens manövrerbarhet

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska säkerställa att en rymdfarkost utformas, tillverkas och drivs på ett sätt som gör det möjligt för rymdfarkosten att ha och möjliggöra manöverförmåga för omloppsbanor med ett apogeum på över 400 km.

2.Den manöverförmåga som avses i punkt 1 ska åtminstone

(a)uppfylla kraven i punkt 2 i bilaga IV och göra det möjligt att reagera på en varning om händelser av stort intresse i enlighet med artikel 64.5,

(b)möjliggöra bortskaffande av enheter i slutet av livscykeln i enlighet med artikel 70.1 c.

Marksegmentet ska kunna ta emot omloppsprognoser och behandla data i enlighet med punkt 2 i bilaga III.

Artikel 67

Databas med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse

1.Byrån ska upprätta och förvalta en unionsdatabas med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse (databasen med kontaktlistor).

2.Unionsrymdfarkostoperatörer ska till byrån meddela kontaktuppgifterna till sin berörda personal med ansvar för kollisionsundvikande och återinträde, så att byrån kan införa dessa uppgifter i den databas med kontaktlistor som upprättats i enlighet med punkt 1.

3.Byrån ska dela databasen med kontaktlistor med den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i artikel 64.1.

Artikel 68

Trafikregler i omloppsbanan

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska uppfylla de trafik- och samordningskrav för omloppsbanan som fastställs i punkt 2 i bilaga IV.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser som specificerar de krav för kollisionsundvikande som fastställs i punkt 2 i bilaga IV.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 69

Positionering i omloppsbanan

1.Före uppskjutningen ska unionsrymdfarkostoperatörer analysera valet av omloppsbana och ange skälen för detta val.

Unionsrymdfarkostoperatörer ska välja omloppsbana på grundval av en analys som tar hänsyn till befintliga rymdfarkoster och skrot i omloppsbanan.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter utarbeta

(a)särskilda metoder för beräkning av överbelastningen av låg, medelhög och geostationär omloppsbana,

(b)metoder för att beräkna valet av omloppsbana på grundval av erkända och aktuella metoder.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 70

Begränsning av rymdskrot

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska vidta följande åtgärder:

(a)Begränsa den beräknade uppkomsten av skrot som når jorden, under normal drift, i enlighet med punkt 1.1 i bilaga V.

(b)Begränsa risken för oavsiktlig fragmentering i enlighet med punkt 1.2 i bilaga V och punkt 1.3 i bilaga V.

(c)Bortskaffa enheter i slutet av livscykeln i enlighet med punkt 3 i bilaga V.

(d)Genomföra en svarsplan för funktionsavbrott i enlighet med punkt 4.3 i bilaga V.

(e)Säkerställa utformningens tillförlitlighet i enlighet med punkt 2.1 i bilaga V.

(f)Fastställa operativa förfaranden för kvalitets- och tillförlitlighetskontroll i enlighet med punkt 2.2 i bilaga V.

2.Unionsrymdfarkostoperatörer ska upprätta följande planer för begränsning av rymdskrot och visa att kraven i punkt 1 är uppfyllda:

(a)En plan för begränsning av skrot i enlighet med punkt 4.1 i bilaga V.

(b)En plan för bortskaffande i slutet av livscykeln i enlighet med punkt 4.2 i bilaga V.

(c)En svarsplan för funktionsavbrott i enlighet med punkt 4.3 i bilaga V.

3.Kommissionen får genom genomförandeakter

(a)utarbeta åtgärder för begränsning av uppkomsten av skrot genom att begränsa de beräknade utsläppen av skrot efter antal och varaktighet i omloppsbanan, inbegripet särskilda regler för konstruktion av pyroteknisk utrustning och raketmotorer för fasta bränslen enligt punkt 1.1 i bilaga V,

(b)utarbeta åtgärder för begränsning av risken för fragmentering för att

(i)begränsa de interna orsakerna till fragmentering och den kollisionsrisk som avses i punkt 1.2.1 a i bilaga V,

(ii)utveckla utformnings- och tillverkningskraven i syfte att begränsa den risk för fragmentering på grund av kollisioner som avses i punkt 1.3 a och b i bilaga V,

(iii)utarbeta den metod för beräkning av sannolikheten för kollisioner och det tröskelvärde som avses i punkt 1.3 c och d i bilaga V,

(c)specificera åtgärder för slutet av livscykeln genom att

(i)fastställa tröskelvärdet för sannolikheten för ett framgångsrikt bortskaffande och den beräkningsmetod som avses i punkterna 3.1.2 och 3.1.3 i bilaga V,

(ii)fastställa den maximala livslängd i låg omloppsbana före återinträdet som avses i punkt 3.4.2 i bilaga V,

(iii)utveckla de krav för återinträde för låg omloppsbana som avses i punkterna 3.5.4, 3.5.6 och 3.5.8 i bilaga V,

(iv)fastställa de särskilda krav för återinträde för medelhög omloppsbana som avses i punkt 3.6 i bilaga V,

(d)ange de tekniska villkoren för mjuk passivering enligt punkt 1.2.1 e v 2 i bilaga V och för passivering vid återinträde enligt punkt 1.2.1 f i bilaga V.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ändra preferensordningen i punkt 3.3 i bilaga V i syfte att återspegla den tekniska utvecklingen när det gäller verksamhet och tjänster som utförs i rymden och anpassa reglerna till denna utveckling.

Artikel 71

Förlängning av uppdraget

1.Om en unionsrymdfarkostoperatör önskar förlänga ett rymduppdrag ska denna unionsrymdfarkostoperatör lämna in en begäran till den behöriga myndigheten om förlängning av ett rymduppdrag senast tre månader före det planerade slutet av det berörda rymduppdraget.

2.På den begäran som lämnas in i enlighet med punkt 1 får de behöriga myndigheterna besluta att förlänga varaktigheten av ett rymduppdrag som utförs av en unionsrymdfarkostoperatör utöver den period för vilken det ursprungliga godkännandet beviljades.

3.Den behöriga myndigheten ska godkänna begäran om förlängning av rymduppdraget om rymdfarkosten fortfarande uppfyller kraven i bilaga V.

Artikel 72

Ljus- och radiofrekvensföroreningar

1.Unionsrymdfarkostoperatörer ska upprätta en plan som innehåller åtgärder som är lämpliga för att begränsa ljus- och radiofrekvensföroreningar i enlighet med punkt 2.

2.Rymdfarkosternas visuella magnitud under hela livslängden, inklusive utformningskraven rörande lågreflektionsbeläggning eller avskärmning, ska vara minst 7.

Den plan som avses i punkt 1 ska omfatta samtliga av följande delar:

(a)En beskrivning av de tekniska och operativa åtgärder som genomförs av unionsrymdfarkostoperatören för att minska rymdfarkostens synliga ljusstyrka och minimera satelliternas inverkan på astronomiska observationer.

(b)En beskrivning av de tekniska och operativa åtgärder som genomförs av unionsrymdfarkostoperatören för att begränsa störningar för radioastronomiobservatorier och minimera satelliternas inverkan på astronomiska observationer.

Artikel 73

Konstellationer

1.Unionsrymdfarkostoperatörer av en konstellation, en megakonstellation eller en gigakonstellation ska

(a)säkerställa att varje enskild rymdfarkost har ett framdrivningssystem,

(b)i marksegmentet upprätthålla en katalog över de enskilda rymdfarkosternas banor och dagligen utföra kollisionsriskscreening,

(c)säkerställa säkerheten i enlighet med kraven i punkt 1 i bilaga VI när det gäller åtgärder för undvikande av kollisioner inom konstellationen,

(d) uppfylla de ytterligare rapporteringsskyldigheter som avses i punkt 2 i bilaga VI.

2.Unionsrymdfarkostoperatörer av megakonstellationer eller gigakonstellationer ska

(a)vid valet av omloppsbana beakta följande faktorer:

(i)Hela konstellationens inverkan på trängseln i omloppsbanan.

(ii)Innan valet av omloppsbana, befintliga konstellationer i omloppsbanan.

(iii)Säkerställa att den valda omloppsbanan inte samverkar med andra rymdföremål på ett sätt som medför ett stort antal återkommande och systematiska konjunktionssituationer.

(iv)Det totala antalet kollisionsundvikande manövrer som förväntas göras under satellitkonstellationens livslängd,

(b)begränsa följderna av rymdfarkoster som är funktionsodugliga när de når omloppsbanan genom att placera ut rymdfarkoster i en omloppsbana

(i)som möjliggör en kort återinträdesperiod för rymdfarkosten,

(ii)som medför begränsade kollisionsrisker,

(c)säkerställa att den begärda sannolikheten för ett framgångsrikt bortskaffande enligt artikel 70.1 c står i proportion till antalet rymdfarkoster,

(d)säkerställa att den tid som tillbringas i omloppsbana efter slutet av livscykeln är kortare än den tid som fastställs i bilaga V.

3.Unionsrymdaktörer som driver en gigakonstellation ska, under konstruktionen och driften av rymdfarkosterna, till den behöriga myndigheten tillhandahålla en plan som styrker tillgången på den mängd drivmedel som krävs för att hantera det stora antalet manövrer i samband med det förväntade antalet kollisionsundvikande manövrer.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter

(a)specificera risken för kollisioner inom konstellationen i enlighet med punkt 1.2 c i bilaga VI,

(b)begränsa ljus- och radiofrekvensföroreningar i enlighet med punkt 2.1 i bilaga VI.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Artikel 74

Tillämpligheten av produktkrav

I de avtal som ingås med leverantörstillverkare ska unionsrymdaktörer säkerställa att de avtalade rymdföremålen eller, i tillämpliga fall, komponenterna överensstämmer med konstruktions- och tillverkningskraven i detta kapitel.

Kapitel II
RYMDINFRASTRUKTURENS RESILIENS

Avsnitt 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 75

Förhållande till NIS 2- och CER-direktiven

1.Med avseende på unionsrymdaktörer som betraktas som väsentliga eller viktiga entiteter enligt artikel 3 i direktiv (EU) 2022/2555 vad gäller den rymdverksamhet och de rymdtjänster som omfattas av denna förordning, ska denna förordning, när det gäller artikel 21 i direktiv (EU) 2022/2555 rörande riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet, anses vara en sektorsspecifik unionsrättsakt vid tillämpningen av artikel 4 i det direktivet.

2.När unionsrymdaktörer har identifierats som kritiska entiteter i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557 ska denna förordning tillämpas som en komplettering till direktiv (EU) 2022/2557.

3.Vid tillämpningen av detta kapitel ska de behöriga myndigheterna samarbeta med de relevanta myndigheter som utsetts eller inrättats i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2022/2557 enligt följande:

(a)När det gäller att stödja de riskbedömningar som ska utföras enligt denna förordning, i enlighet med artikel 78.2, och de riskbedömningar som ska utföras enligt direktiv (EU) 2022/2557, i enlighet med artikel 12.2 andra stycket och artikel 13.2.

(b)När så är nödvändigt för att säkerställa enhetligheten vid tillämpningen av denna förordning och direktiv (EU) 2022/2557, och vid utbyte av information, även för de ändamål som avses i artiklarna 11, 15, 18 och 21 i det direktivet.

Avsnitt 2
RISKHANTERING

Artikel 76

Riskhantering genom rymduppdragens livscykel

1.Unionsrymdaktörer ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att hantera de risker som nät- och informationssystemens säkerhet samt den fysiska infrastrukturens och miljöns säkerhet utsätts för, i enlighet med proportionalitetsprincipen, med hänsyn till deras riskprofil och storlek samt till arten av, omfattningen av och komplexiteten hos deras rymdverksamhet.

De åtgärder som avses i första stycket ska vara

(a)övergripande, så att de, beroende på vilka uppgifter som utförs, omfattar alla segment av rymdinfrastrukturen, inklusive markinfrastrukturen, och även segmentens system och delsystem,

(b) lämpliga för och proportionella till riskerna,

2.De åtgärder som avses i punkt 1 första stycket ska göra det möjligt för unionsrymdaktörer att

(a)se till att rymdinfrastrukturen alltid är resilient,

(b)upprätthålla en effektiv teknisk kontroll av sina rymduppdrag, samtidigt som de medger en risknivå som är lämplig och förenlig med målen för och egenskaperna hos varje rymduppdrag och som överensstämmer med tillsynsinstruktionerna.

3.Unionsrymdaktörer ska beakta åtminstone följande kriterier när de bedömer den lämpliga och jämna risknivån i enlighet med punkt 2 b:

(a)Rymduppdragets typ och särdrag, såsom dess specifika mål, omloppsbana och konstellationsstorlek.

(b)Inverkan på annan rymdverksamhet.

(c)Varje enhets storlek, graden av riskexponering och sannolikheten för och allvarligheten av incidenter, inbegripet deras samhälleliga och ekonomiska konsekvenser.

4.Unionsrymdaktörer ska hantera de risker som avses i punkt 1 första stycket så att de säkerställer rymdinfrastrukturens digitala och fysiska resiliens under rymduppdragens hela livscykel, med vederbörlig hänsyn till

(a)utformnings- och designfaserna, inbegripet förberedelserna inför tillverkningsfasen, såsom uppdragsanalys, systemanalys, systemdefinition, systemutformning, till dess att systemen har fastställts fullständigt,

(b)tillverknings- och provningsfaserna, såsom tillverknings-, monterings-, integrerings-, kontroll-, validerings- och modifieringsfaserna,

(c)driftsfasen, inbegripet

(i)transport, idrifttagning, uppskjutning och den första tiden i omloppsbanan (LEOP),

(ii)driften av ett rymdföremål, den rutinmässiga fasen, verksamheten i samband med kontroll, förvaltning och övervakning av ett rymduppdrag och all relevant samordning av detta,

(iii)underhåll av marksegmentet och rymdsegmentet,

(iv)utförandet av verksamhet och tjänster som utförs i rymden, t.ex. underhåll i omloppsbana,

(d)faserna i slutet av livscykeln, särskilt slutet av rymduppdraget, passiveringen, bortskaffandet, avvecklingen och nedtagningen från omloppsbana,

(e)all stödverksamhet, t.ex. transport, lagring, logistik, underhåll och förvaltning av allmän IKT-infrastruktur.

5.Unionsrymdaktörer ska inrätta, införa och upprätthålla ett system för hantering av informationssäkerhet i enlighet med relevanta standarder.

Det system för hantering av informationssäkerhet som avses i första stycket ska ingå i unionsrymdaktörernas övergripande riskhantering och ska genomföras på ett sätt som gör det möjligt för dem att på ett effektivt och heltäckande sätt hantera alla riskkällor, i enlighet med artikel 78.1 a och de principer som fastställs i punkt 2 b.

6.Unionsrymdaktörer ska fastställa, genomföra och tillämpa en policy och förfaranden för att bedöma huruvida de vidtagna riskhanteringsåtgärderna för cybersäkerhet genomförs och vidmakthålls på ett effektivt sätt.

Artikel 77

Organisatoriska aspekter

1.En unionsrymdaktörs ledningsorgan ska övervaka, ansvara för och hållas ansvarigt för genomförandet av de riskhanteringsåtgärder som vidtas för att säkerställa att kraven i detta kapitel uppfylls.

2.Unionsrymdaktörer ska inrätta, se över och övervaka interna mekanismer för personalsäkerhetspolicyn i syfte att säkerställa att all personal förstår och tar på sig säkerhetsansvaret, i linje med deras roller och ansvarsområden. Unionsrymdaktörer ska inrätta personalpolitiska åtgärder för att under hela anställningsförfarandet och det disciplinära förfarandet säkerställa att alla nödvändiga granskningar och kontroller görs.

Artikel 78

Riskbedömningar

1.Under rymduppdragens hela livscykel ska unionsrymdaktörer

(a)identifiera och fortlöpande bedöma alla riskkällor,

(b)regelbundet se över de identifierade riskerna,

(c)identifiera sårbarheter och incidenter rörande cybersäkerhet samt fysiska sårbarheter och incidenter, och analysera, mot bakgrund av den riskbedömning som avses i punkt 2, när sådana sårbarheter inte omedelbart kan åtgärdas eller begränsas,

(d)upprätta särskilda riskhanteringsplaner för alla identifierade sårbarheter rörande cybersäkerheten som skapar en risk som överstiger den risknivå som avses i artikel 76.2 b.

2.Unionsrymdaktörer ska utföra riskbedömningar i enlighet med punkt 1 i bilaga VII.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning genom att

(a)fastställa, för de riskscenarier som avses i punkt 1.4 f i bilaga VII, kriterier för identifiering av

(i)kritiska tillgångar, kritiska funktioner, kritiska operationer och kritiska skeden under rymduppdragens hela livscykel, för vilka unionsrymdaktörer ska utveckla säkerhetsriskscenarier,

(ii)kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket, för vilka de enheter som tillämpar en förenklad riskhantering ska utarbeta säkerhetsriskscenarier,

(b)utarbeta riskscenarier som är anpassade efter de risker som hanteras av unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering,

(c)upprätta en minimiförteckning över säkerhetsmål, inklusive de risknivåer som ska beaktas,

(d)utarbeta kriterier och metoder för att säkerställa att riskbedömningarna är jämförbara, i syfte att underlätta de behöriga myndigheternas tillsynsverksamhet (tillsynsgranskningar),

(e)utveckla hotmodelleringsmetoder för att stödja riskbedömningarna för rymdinfrastrukturens olika segment och system,

(f)utveckla riskbehandlingsåtgärder som ska tillämpas av unionsrymdaktörerna.

Artikel 79

Förenklad riskhantering

1.De enheter som omfattas av den förenklade riskhanteringen enligt artikel 10.3 ska endast tillämpa de åtgärder som anges i punkt 9 i bilaga VII med avseende på kritiska tillgångar och kritiska funktioner som behövs för att hantera riskerna med

(a) förlusten av kontroll över tillgångar med framdrivning,

(b) förlusten av kontroll över tillgångar som kan avge störningar som kan inverka negativt på säkerheten för annan rymdverksamhet.

2.De behöriga myndigheterna ska till byrån överlämna en förteckning över enheter som tillämpar en förenklad riskhantering.

3.Byrån ska årligen rapportera till kommissionen om tillämpningen av den förenklade riskhanteringen i hela unionen. Byrån får lämna rekommendationer för att främja tillsynens enhetlighet på den inre marknaden.

De viktigaste resultaten av de rapporter som avses i första stycket ska vid behov tas upp på dagordningen för mötena i EU:s nätverk för rymdresiliens, som inrättats i enlighet med artikel 94.1.

4.För att bestämmelserna i denna förordning ska kunna anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, på grundval av bästa tillgängliga teknik, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ändra kraven i punkt 9 i bilaga VII.

Artikel 80

Identifiering och förvaltning av rymdinfrastrukturens information och tillgångar

1.Unionsrymdaktörer ska fastställa, upprätthålla och uppdatera de övergripande strategierna för kategorisering och förvaltning av rymdinfrastrukturens information och tillgångar.

2.Unionsrymdaktörer ska identifiera och dokumentera tillgångarna i enlighet med punkt 2 i bilaga VII, med beaktande av de riskbedömningar som avses i artikel 78.2 och i proportion till det behov av att övervaka och upptäcka incidenter som avses i artikel 83.

3.Unionsrymdaktörer ska kategorisera information i enlighet med informationssäkerhetsbehoven, på grundval av minst följande:

(a)Behovet av att säkerställa informationens sekretess, integritet och äkthet samt tillgången till information.

(b)Den nivå av kritiskhet som krävs av säkerhetsnivån för respektive rymduppdrag.

4.Vid tillämpning av punkterna 1, 2 och 3 ska unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket, upprätta och upprätthålla inventarieförteckningar.

De inventarieförteckningar som avses i första stycket ska upprättas per enskilt rymduppdrag, och innehålla uppgifter om tillgångarnas ursprung och aktuella fysiska placering, inbegripet identifieringen av en molnbaserad tjänst i förekommande fall. Inventarieförteckningarna ska vara aktuella.

Artikel 81

Hantering och kontroll av åtkomsträttigheter

1.Unionsrymdaktörer ska hantera och kontrollera åtkomsträttigheter genom protokoll för identitets- och åtkomsthantering.

2.De protokoll som avses i punkt 1 ska fastställa villkoren och förfarandena för logiska och fysiska åtkomsträttigheter till system och tillgångar, även för fjärråtkomst.

3.De identitets- och åtkomsthanteringsprotokoll som avses i punkt 1 ska

a) kunna skydda åtkomsten till marksegmentet och till centrumen för styrning av rymdsegmentet,

b) möjliggöra begränsning av den fysiska och logiska åtkomsten till alla kritiska tillgångar, kritiska funktioner, kritiska operationer och all kritisk information samt, i förekommande fall, kritisk utrustning eller information som identifierats i enlighet med artikel 80.2,

c) vara anpassade efter standarddrift och nödsituationer för att möjliggöra effektiva och snabba nödinsatser när de svars- och återhämtningsplaner som avses i artikel 87 aktiveras.

4.Vid fastställandet av de villkor och förfaranden som avses i punkt 2 ska unionsrymdaktörer se till att dessa omfattar utfärdande, fortlöpande förvaltning (inklusive ändring, uppgradering eller nedgradering), återkallande, indragning, verifiering och granskning av de logiska och fysiska åtkomsträttigheterna för alla godkända enheter, processer och användare.

Dessa villkor och förfaranden ska baseras på principerna ”behovsenlig behörighet” och ”begränsad behörighet” (begränsning till vad som krävs för att säkerställa en legitim och godkänd användning eller verksamhet).

5.De identitets- och åtkomsträttigheter som avses i punkt 2 ska återkallas automatiskt när godkännandena för personal eller produkter löper ut eller inte längre behövs.

6.De identitets- och åtkomsthanteringsprotokoll som avses i punkt 1 ska säkerställa ett tillräckligt skydd av den information och de tillgångar som identifierats i enlighet med artikel 80.2 mot risker, inbegripet skada, missbruk eller obehörig åtkomst eller användning.

Artikel 82

Fysisk resiliens

1.Unionsrymdaktörer ska vidta de åtgärder som anges i punkt 3 i bilaga VII, och alla andra åtgärder som är nödvändiga och lämpliga för att säkerställa de fysiska tillgångarnas resiliens och som minst motsvarar de tekniska, säkerhetsmässiga och organisatoriska åtgärder som avses i artikel 13 i direktiv (EU) 2022/2557 för att säkerställa marksegmentens resiliens.

2.Om unionsrymdaktörer har identifierats som kritiska entiteter i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557 ska denna förordning tillämpas utan att den påverkar, och som komplettering till, det direktivet.

3.Unionsrymdaktörer ska definiera, skydda och avdela områden som innehåller tillgångar och information som anses vara känsliga eller som har identifierats som kritiska, på grundval av den identifiering som utförts enligt artikel 80.2.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ändra kraven i punkt 3 i bilaga VII, i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Artikel 83

Upptäckt och övervakning av incidenter

1.Unionsrymdaktörer ska kontinuerligt övervaka förekomsten av avvikelser och incidenter genom att använda lämpliga detekteringssystem och detekteringsmekanismer.

2.Unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket ska säkerställa att markstationerna har tillgång till detekteringssystem och detekteringsmekanismer som åtminstone uppfyller kraven i punkt 4 i bilaga VII.

3.Rymdfarkosten och marksegmentet ska vara konfigurerade för att vid upptäckten av en incident skapa respektive ta emot en säkerhetshändelse som ska skickas till ett delsystem för säkerhetsövervakning. Delsystemet för säkerhetsövervakning i marksegmentet ska, när det gäller informationsteknik, avskiljas från resten av infrastrukturen (logisk segregering).

4.Unionsrymdaktörer ska säkerställa att detekteringssystemen och detekteringsmekanismerna testas regelbundet i enlighet med artiklarna 88 och 89.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ändra den förteckning över krav som fastställs i punkt 4 i bilaga VII, i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Artikel 84

Förebyggande och skydd

1.Unionsrymdaktörer ska anpassa de åtgärder avseende rymdfarkostens och marksegmentets cybersäkerhet som antas i enlighet med detta kapitel efter rymduppdragets särskilda behov, och ska på lämpligt sätt täcka de risker som identifierats i den säkerhetsriskbedömning som avses i artikel 78.2.

2.Unionsrymdaktörer ska se till att nätverks- och informationssystemen uppfyller följande villkor:

(a)De uppfyller kraven i punkt 5.1 i bilaga VII.

(b)De är konfigurerade för att göra det möjligt för marksegmentet att övervaka telemetrin/fjärrstyrningen på marken och att övervaka rymdfarkostens tillstånd.

(c)De gör det möjligt för unionsrymdaktörer att upprätthålla en effektiv teknisk kontroll av rymdsegmentet.

3.Unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket ska säkerställa att endast godkända anordningar kommunicerar med de system som ansvarar för kontrollen, styrningen av en satellit och konfigurationen av rymduppdraget.

De ska i detta syfte minst uppfylla de krav som fastställs i punkterna 5.2 och punkt 5.3 i bilaga VII.

4.Unionsrymdaktörer ska genomföra förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som är nödvändiga och lämpliga för att säkerställa rymdverksamhetens resiliens, genom att åtminstone vidta de åtgärder avseende marksegmentet som fastställs i punkt 5.4 i bilaga VII.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ändra kraven i punkt 5 i bilaga VII, i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Artikel 85

Kryptografi och kryptering

1.På grundval av den riskbedömning som avses i artikel 78.2 ska unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket uppfylla följande krav:

(a)De ska definiera ett kryptografiskt koncept som säkerställer rymduppdragens cybersäkerhet genom att vederbörligen beakta alla relevanta kriterier, såsom rymduppdragets mål, nyttolastens egenskaper, eventuella funktionskrav och alla relevanta hotscenarier.

(b)De ska välja krypteringsmekanismer i enlighet med relevanta standarder och rekommendationer från behöriga myndigheter.

(c)De ska genomföra strategier och förfaranden för användning av kryptografi och kryptering för sina rymduppdrag.

2.Unionsrymdaktörer ska fastställa en livscykelhanteringsstrategi för krypteringsnycklarna i vilken ska anges regler för skydd och hantering av krypteringsnycklar, i syfte att säkerställa en säker generering, användning, lagring och distribution samt ett säkert bortskaffande av dessa.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 första stycket ska unionsrymdaktörer genomföra minst följande krav:

(a)Totalsträcksautentisering av länkarna mellan satellitkontrollcentralerna och rymdsegmentet, med hjälp av kryptografiska mekanismer mellan marksegmentet och satelliten.

(b)Säkerställa krypteringen av fjärrstyrningen med beaktande av de riskbedömningar som avses i artikel 78.2 och efter rekommendationer från tillsynsgranskningar.

(c)Säkerställa tillgången till kryptografiska nycklar och parametrar som är nödvändiga för att säkerställa genomförandet av de svars- och återhämtningsplaner som avses i artikel 87, genom redundant kryptografisk utrustning eller genom tillämpning av nyckeldeponering.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ytterligare komplettera unionsrymdaktörernas användning av kryptografiska produkter och därtill hörande produkter eller tjänster för nyckelhantering som certifierats enligt de europeiska system för cybersäkerhetscertifiering som antagits i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) 2019/881, för att säkerställa skyddet av telemetri och fjärrstyrning.

Artikel 86

Hantering av säkerhetskopiering och redundans

1.Unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket ska säkerställa en sund och omfattande strategi för säkerhetskopiering för att möjliggöra återställningen av nätverks- och informationssystemen och för att underlätta, med minsta möjliga stilleståndstid och begränsade störningar eller förluster, återhämtningsprocesserna och inhämtningen av data när svars- och återhämtningsåtgärderna aktiveras.

I denna policy ska det anges vilka data som omfattas av hanteringen av säkerhetskopior, hur ofta säkerhetskopiorna görs samt vilka förfaranden och metoder för återställning och återhämtning som används.

2.Unionsrymdaktörer ska säkerställa att säkerhetskopieringssystemen inte äventyrar säkerheten i nätverks- och informationssystemen eller datans konfidentialitet, integritet, äkthet och tillgänglighet.

3.Unionsrymdaktörer respektive enheter som tillämpar en förenklad riskhantering med avseende på de kritiska tillgångar och kritiska funktioner som avses i artikel 79.1 första stycket ska säkerställa att det finns tillräckligt med redundans för de relevanta komponenterna i nätverks- och informationssystemen i marksegmentet.

De ska i synnerhet

(a)säkerställa redundansen för andra element än komponenterna i nätverks- och informationssystemen, när så behövs för att säkerställa driftskontinuiteten, till exempel redundansen för strömförsörjningen i form av generatorer för sekundära bearbetningsanläggningar,

(b)säkerställa en geografisk uppdelning till särskilda platser, beroende på vad som är lämpligt, av redundanta element och säkerhetskopior,

(c)säkerställa en tillräcklig överlevnadsförmåga hos rymdsegmentet utan ingripanden, för att främja en snabb återhämtning från incidenter, särskilt till exempel vid cyberattacker, katastrofer, funktionsavbrott och oavsiktliga avbrott i tjänsterna.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att ytterligare specificera de krav på säkerhetskopiering som krävs för att säkerställa att rymdsegmentet har tillräcklig överlevnadsförmåga och för att underlätta en snabb återhämtning från incidenter, så att bestämmelserna i denna förordning kan anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Artikel 87

Policy för driftskontinuitet och svars- och återhämtningsplaner

1.Som en del av sin riskhantering ska unionsrymdaktörer inrätta och dokumentera incident- och krishanteringsåtgärder. Åtgärderna ska struktureras i en driftskontinuitetsplan som ska genomföras genom anpassade svars- och återhämtningsplaner.

2.De svars- och återhämtningsplaner som avses i punkt 1 ska göra det möjligt för unionsrymdaktörer att snabbt och effektivt reagera på incidenter och begränsa de negativa effekterna av dessa.

3.De krishanteringsåtgärder som vidtas av unionsrymdaktörer ska bygga på de åtgärder som fastställts inom rymdsegmentet och marksegmentet, inbegripet redundanser och säkerhetskopior, särskilt för att begränsa effekterna av

(a)naturkatastrofer,

(b)driftsolyckor,

(c)avbrott i försörjningen av allmännyttiga tjänster, särskilt under driftsfaserna,

(d)förlust av elproduktion, strömavbrott och störningar samt ändringar av den relevanta utrustningens konditionering,

(e)förlust av fysiska tillgångar i marksegmentet, t.ex. förlust av uppdragskontrollcentrum, förlust av satellitkontrollcentrum och förlust av den markbundna sammankopplingen dem emellan.

(f)störningar i radiofrekvenslänkarna från mark-till-rymd, rymd-till-mark och rymd-till-rymd,

(g)ändrade eller riskutsatta delar av marksegmentet, inbegripet krypteringsnycklarna.

Vid genomförandet av kraven i första stycket ska unionsrymdaktörer ta hänsyn till behovet av att upprätthålla en effektiv teknisk kontroll av rymdsegmentet, säkerställa tjänsternas kontinuitet och minimera de områden där tjänsterna inte är tillgängliga.

4.Unionsrymdaktörer ska se till att den personal som deltar i genomförandet av driftskontinuitetsåtgärder och i genomförandet av svars- och återhämtningsplaner har erhållit den fullständiga och tillräckliga utbildning som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Artikel 88

Testning

1.Unionsrymdaktörer ska upprätta, underhålla och se över ett testprogram för nätverks- och informationssystemen som en integrerad del i deras riskhantering.

2.Det testprogram som avses i punkt 1 ska omfatta testningskampanjer som omfattar alla nödvändiga tester, särskilt med beaktande av den riskbedömning som avses i artikel 78.2.

3.Unionsrymdaktörer ska före uppskjutningen, eller när det gäller satelliter som är en del av en konstellation, före uppskjutningen av den första gruppen satelliter och minst vart tredje år därefter, se till att de utför hotbildsstyrd penetrationstestning (TLPT).

I planen för testare som genomför en hotbildsstyrd penetrationstestning ska beskrivas omfattningen och metoden för den hotbildsstyrda penetrationstestningen, den enhet som ansvarar för att utföra denna testning, samt begränsningsstrategin för eventuella risker som utförandet av en hotbildsstyrd penetrationstestning kan medföra.

Testare som utför en hotbildsstyrd penetrationstestning ska uppfylla följande krav:

(a)De ska ha högsta lämplighet och anseende.

(b)De ska ha all teknisk och organisatorisk kapacitet och uppvisa särskild expertis i fråga om penetrationstestning.

(c)De ska lämna in en oberoende försäkran eller en revisionsrapport.

(d)De ska lägga fram en återställningsplan för att hantera de identifierade riskerna.

Testare som inte ingår i unionsrymdaktörernas företagsstruktur ska certifieras av ett ackrediteringsorgan i en medlemsstat eller följa formella uppförandekoder eller etiska ramar. De ska fullt ut omfattas av en relevant ansvarsförsäkring mot risker rörande tjänstefel och försummelse.

Unionsrymdaktörer ska övervaka systemfel och avvikelser som observerats under testprocesserna och utvärdera hur kritiska de är.

Artikel 89

Utbildning

1.Unionsrymdaktörer ska tillhandahålla lämplig utbildning till sin personal i enlighet med punkterna 2, 3, 4, 5 och 6.

2.All personal hos unionsrymdaktörer ska få lämplig och kontinuerlig utbildning och ska följa de utbildningar som avses i punkt 7.1 i bilaga VII.

3.Unionsrymdaktörer ska se till att all personal får skräddarsydd utbildning i enlighet med punkt 7.2 i bilaga VII.

4.All säkerhetspersonal som arbetar för unionsrymdaktörerna ska ha den erforderliga säkerhetskompetensen och ha lämplig utbildning.

5.Den personal hos unionsrymdaktörer som arbetar i känsliga miljöer eller hanterar känslig utrustning eller känsliga data ska regelbundet utbildas om de bästa metoderna och bästa praxis för att utföra sådana uppgifter.

6.Unionsrymdaktörer ska införliva de lärdomar som dragits av incidenthanteringen genom att uppdatera kontinuitetsplaner, utbildningstillfällen och program för personaltestning.

Artikel 90

Kriskommunikation och policy för offentliggörande

1.Unionsrymdaktörer ska inrätta en kriskommunikationsstrategi som ska göra det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt avslöja betydande incidenter, och som ska vara inriktad på och anpassad efter var och en av följande kategorier:

(a)Personal som deltar i utförandet av riskhanteringsuppgifter, främst insatser samt svars- och återhämtningsåtgärder.

(b)Annan personal än den personal som avses i led a, i den mån kommunikationen till denna personal bedöms vara lämplig för att säkerställa en allmän företagsmedvetenhet, på grundval av principen om behovsenlig behörighet.

(c)Kunder, för att varna dem för och öka medvetenheten om betydande cyberhot.

(d)Med avseende på satelliter som hyser nyttolaster från tredje part, i det fall en incident har en negativ inverkan på satellitplattformens verksamhet: den berörda tredje parten, i enlighet med ett på förhand fastställt avtal och enligt instruktionerna i avtalets svars- och återhämtningsplan.

2.Minst en person i unionsrymdaktörernas företagsstruktur ska ansvara för genomförandet av den kommunikationsstrategi som avses i punkt 1 och ska fungera som medietjänsteman.

Artikel 91

Incidenthantering

1.Unionsrymdaktörer ska inrätta och genomföra en incidenthanteringsprocess som gör det möjligt för dem att snabbt upptäcka, identifiera, hantera och reagera på incidenter och rapportera betydande incidenter i enlighet med artikel 93.

Unionsrymdaktörer ska inrätta roller och ansvarsområden för de olika typerna av incidenter vilka ska anpassas till de olika riskscenarierna.

2.Unionsrymdaktörer ska se till att åtminstone de betydande incidenterna omedelbart rapporteras till den högsta riskhanteringspersonalen.

Ledningsorganet ska regelbundet, med intervaller som ska fastställas av chefstjänstemannen för informationssäkerhet, säkerhetschefen eller den verkställande riskhanteringschefen, få tillräcklig information om den betydande incidenten, en bedömning av dess konsekvenser, information om de svars- och återhämtningsåtgärder som vidtagits samt eventuella ytterligare kontroller och förfaranden som ska fastställas vid uppföljningen av den betydande incidenten.

3.Om en satellit hyser nyttolaster från tredje part och en incident har en negativ inverkan på satellitplattformens verksamhet ska unionsrymdaktörerna informera den berörda tredjepartsenheten och följa de instruktioner som anges i de på förhand fastställda avtal som avses i andra stycket och de som anges i svars- och återhämtningsplaner.

För att säkerställa en snabb och effektiv incidenthantering ska unionsrymdaktörer ingå avtal med de tredjepartsenheter vars nyttolast en satellit hyser.

4.Unionsrymdaktörer ska ta itu med de bakomliggande orsakerna till incidenter för att förhindra framtida incidenter.

Artikel 92

Riskhantering för leveranskedjan

1.Unionsrymdaktörer ska inrätta en riskhanteringsram för leveranskedjan. Deras avtal med leverantörstillverkare och tjänsteleverantörer ska innehålla säkerhetsrelaterade aspekter som rör leveranskedjan, särskilt informationssäkerhetskraven.

2.Unionsrymdaktörer ska basera sin riskhantering för leveranskedjan på en strategi som minskar riskerna i leveranskedjan och som ska omfatta åtminstone de åtgärder som avses i punkt 6 i bilaga VII.

3.Unionsrymdaktörer ska upprätta en inventarieförteckning över åtminstone de kritiska tillgångar med ursprung i tredjeland som, med beaktande av den riskbedömning som avses i artikel 78.2, behövs för att upprätthålla en effektiv teknisk kontroll av rymduppdraget, såsom omloppskontrollen, i syfte att stödja analysen av hur beroende rymduppdragen är av respektive tillgångar.

Avsnitt 3
INCIDENTRAPPORTERING

Artikel 93

Rapportering av betydande incidenter

1.Unionsrymdaktörer ska rapportera till den struktur som avses i artikel 34.4 i förordning (EU) 2021/696 om betydande incidenter som påverkar unionsägda tillgångar.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska unionsrymdaktörer till de behöriga myndigheter som avses i artikel 28.1 rapportera betydande incidenter som påverkar de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21. De behöriga myndigheter som avses i artikel 28.1 ska i sin tur översända en sammanfattning av varje rapporterad incident till byrån.

3.Om unionsrymdaktörer betraktas som väsentliga eller viktiga entiteter enligt bilagorna I eller II till direktiv (EU) 2022/2555 ska den rapportering som avses i punkt 2 utföras genom de CSIRT-enheter som inrättats i enlighet med artikel 10.1 i direktiv 2022/2555 eller, i tillämpliga fall, den behöriga myndighet som inrättats i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2022/2555, vilka utan dröjsmål ska överföra all relevant rapporterad information till de behöriga myndigheter som avses i artikel 28.1, inbegripet allt tekniskt stöd och all återkoppling som dessa CSIRT-enheter eller myndigheter har tillhandahållit till rymdaktörer i enlighet med artikel 23 i det direktivet.

Om unionsrymdaktörer har identifierats som kritiska entiteter i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557 ska medlemsstaterna fastställa om den rapportering som avses i första stycket ska utföras av unionsrymdaktörerna direkt till de behöriga myndigheter som avses i artikel 28.1 eller till de myndigheter som avses i artikel 15 i det direktivet, eller på andra sätt.

Bestämmelserna i punkt 7 ska i så fall tillämpas i enlighet med detta när det gäller den information som ska översändas.

4.För de unionsrymdaktörer som betraktas som väsentliga eller viktiga entiteter i enlighet med bilagorna I eller II till direktiv (EU) 2022/2555 , respektive de som identifierats som kritiska entiteter i enlighet med direktiv (EU) 2022/2557 , ska det rapporteringskrav som avses i punkterna 2 och 3 inte påverka de rapporteringsskyldigheter som föreskrivs i artikel 23 i direktiv (EU) 2022/2555 eller de anmälningsskyldigheter som föreskrivs i artikel 15.1 respektive 15.2 i direktiv (EU) 2022/2557 .

5.Utan att det påverkar de tekniska synpunkter, råd, avhjälpande åtgärder och den efterföljande uppföljning som CSIRT-enheterna i tillämpliga fall och i enlighet med nationell lagstiftning kan tillhandahålla, i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2022/2555 , får de behöriga myndigheterna ge återkoppling till unionsrymdaktörer genom att tillgängliggöra all relevant anonymiserad information om cyberhot, och får diskutera avhjälpande åtgärder eller sätt att minimera och minska de potentiella negativa effekterna över gränserna.

6.En incident ska anses vara betydande om

(a)den har orsakat eller kan orsaka allvarliga driftsstörningar i den rymdverksamhet som utförs av unionsrymdaktörer eller i de tjänster som tillhandahålls, eller betydande ekonomiska förluster för de berörda unionsrymdaktörerna,

(b)den påverkar eller kan påverka andra fysiska eller juridiska personer genom att orsaka betydande materiella eller ideella skador.

7.Unionsrymdaktörer ska till byrån med avseende på det krav som avses i punkt 1, respektive till de behöriga myndigheterna med avseende på det krav som avses i punkt 2, lämna in följande uppgifter:

(a)Utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter inom 12 timmar efter det att unionsrymdaktören har fått kännedom om den betydande incidenten när det gäller unionsägda tillgångar, respektive inom 24 timmar när det gäller de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21, en tidig varning som ska ange huruvida den betydande incidenten kan ha orsakats av olagliga eller fientliga handlingar, eller om den kan ha en gränsöverskridande inverkan.

(b)Utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter inom 72 timmar efter att unionsrymdaktören har fått kännedom om den betydande incidenten, en rapport som ska uppdatera den information som avses i led a och tillhandahålla en inledande bedömning av den betydande incidenten, dess allvarlighetsgrad och inverkan samt, i förekommande fall, angreppsindikatorer.

(c)På begäran av den behöriga myndigheten eller, i förekommande fall, av byrån, en delrapport med relevanta statusuppdateringar.

(d)En slutrapport, senast en månad efter inlämnandet av den rapport som avses i led b, med följande uppgifter:

(i)En detaljerad beskrivning av den betydande incidenten, inbegripet dess allvarlighetsgrad och inverkan.

(ii)Den typ av hot eller den grundorsak som sannolikt har utlöst den betydande incidenten.

(iii)Tillämpade och pågående begränsande åtgärder.

(iv)I tillämpliga fall, den gränsöverskridande inverkan av den betydande incidenten.

(e)Om en betydande incident fortfarande pågår vid tidpunkten för inlämnandet av den slutrapport som avses i led d, en lägesrapport för den tidpunkten samt en slutrapport inom en månad från dagen för hanteringen av den betydande incidenten.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning genom att specificera kriterier för fastställande av vad som utgör ett allvarligt driftsavbrott i rymdverksamheten eller i de tjänster som tillhandahålls av en unionsrymdaktör enligt punkt 6 a, inbegripet de relevanta väsentlighetsgränserna.

8.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2 för att närmare specificera innehållet i den information som ska rapporteras enligt punkt 7 och för att fastställa mallar och förfaranden för rapporteringen av denna information.

Artikel 94

Unionsnätverket för rymdresiliens

1.Unionsnätverket för rymdresiliens (EUSRN) inrättas för att stödja samordning och utbyten mellan byrån och de behöriga myndigheterna när det gäller fullgörandet av deras respektive befogenheter med avseende på unionsägda tillgångar respektive de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21.

2.Unionsnätverket för rymdresiliens ska ha följande uppgifter:

(a)Säkerställa enhetliga tillvägagångssätt för de behöriga myndigheterna när de tillhandahåller den rådgivning och det stöd som avses i artikel 93.5, och stödja unionsrymdaktörerna när det gäller att uppnå samstämmighet i deras övervakning och hantering av betydande incidenter.

(b)Förhindra, med avseende på betydande incidenter som påverkar de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21, negativa effekter i funktionen hos det unionsrymdprogram som avses i artikel 1 i förordning (EU) 2021/696, samt att för detta ändamål främja den nödvändiga samordningen och stödja kommissionens och byråns antagande av de åtgärder som krävs för att mildra dessa negativa effekter, inom ramen för de mandat som tilldelas genom artiklarna 28, 29 och 34 i förordning (EU) 2021/696, i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 4.1 led c i den förordningen.

(c)Säkerställa samstämmigheten mellan de nationella åtgärder som vidtas i enlighet med artiklarna 34.6 och 42 i förordning (EU) 2021/696 för skydd av de infrastrukturtillgångar som är belägna vid marksegmenten på medlemsstaternas territorier och som är en integrerad del av unionens rymdprogram.

(d)Diskutera all relevant utveckling av risker som påverkar rymdinfrastrukturtillgångarna, främja en konsekvent strategi för övervakning och hantering av cyberrisker för unionens rymdsektor, diskutera bästa praxis och utbyta information om relevanta resiliensåtgärder.

(e)Anordna gemensamma möten med den samarbetsgrupp för nät- och informationssäkerhet som inrättats i enlighet med artikel 14.1 eller med det europeiska kontaktnätverk för cyberkriser (EU-CyCLONe) som inrättats i enlighet med artikel 16.1 i direktiv (EU) 2022/2555 för utbyte av för rymdsektorn relevant information rörande cyberhot, incidenter, sårbarheter, initiativ för ökad medvetenhet, utbildning, övningar och färdigheter, kapacitetsuppbyggnad, standarder och tekniska specifikationer.

3.Unionsnätverket för rymdresiliens ska bestå av företrädare för behöriga myndigheter, kommissionen, byrån och Europeiska utrikestjänsten.

Vid behov får kommissionen eller byrån bjuda in företrädare för unionens övriga institutioner, byråer eller organ, särskilt Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), Europeiska försvarsbyrån (EDA) eller Europeiska unionens militära stab (EUMS), att närvara vid särskilda möten för unionsnätverket för rymdresiliens.

4.Unionsnätverket för rymdresiliens ska regelbundet utbyta information med och rapportera till det nätverk av enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-nätverket) som avses i artikel 15 i direktiv (EU) 2022/2555, till Enisa och till Europeiska kontaktnätverket för cyberkriser (EU-CyCLONe) som avses i artikel 16 i det direktivet, i syfte att tillhandahålla lägesuppdateringar och bedömningar i samband med betydande incidenter som påverkar de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21 i denna förordning, och i syfte att diskutera eventuella potentiella konsekvenser som betydande incidenter kan medföra för andra sektorer och tjänster som omfattas av det direktivet.

5.Kommissionen ska säkerställa samordningen mellan Unionsnätverket för rymdresiliens och den grupp för kritiska entiteters motståndskraft som inrättats i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2022/2557, respektive mellan unionsnätverket för rymdresiliens och den samarbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 14 i direktiv (EU) 2022/2555.

6.Unionsnätverket för rymdresiliens bör sammanträda regelbundet, och minst två gånger om året. Byrån ska leda de tekniska arbetsgrupperna.

Utöver de regelbundna möten som avses i första stycket ska unionsnätverket för rymdresiliens var 18:e månad hålla en generalsession för främjande av strategiskt samarbete på rymdområdet och utbyte av relevanta uppdateringar och analyser. Kommissionen ska leda generalsessionerna.

Avsnitt 4
INFORMATIONSUTBYTE OCH MEDVETENHET

Artikel 95

Informationsutbyte om cyberhot

1.Unionsrymdaktörer får på frivillig basis utbyta relevant information sinsemellan på cybersäkerhetsområdet, inbegripet relevant information om cyberattacker, cyberhot, elektroniska störningar såsom störning, spoofing, angreppsinformation eller angreppsindikatorer, antagonistiska metoder, tekniker och förfaranden, tillbud, sårbarheter och information om särskilda fientliga aktörer, och utbyta cybersäkerhetsvarningar och rekommendationer för konfigurering av cybersäkerhetsverktyg som gör det möjligt att upptäcka cyberattacker, i den mån sådana informationsutbyten

(a)syftar till att förebygga, upptäcka, reagera på eller återhämta sig från incidenter eller mildra effekterna av dessa,

(b)stärker cybersäkerheten och den övergripande resiliensen hos unionsrymdaktörer, särskilt genom att öka medvetenheten om cyberhot, genom att begränsa eller hindra möjligheten för sådana hot att sprida sig, genom att stödja utvecklingen av försvarskapacitet och gemensam kunskap om åtgärdande av sårbarheter, upptäckten av hot, teknik för begränsning och förebyggande, minskningsstrategier, svars- och återhämtningsfaser, eller genom att främja samarbete om forskning om cyberhot mellan offentliga och privata enheter,

(c)äger rum inom unionsrymdaktörernas betrodda grupper,

(d)genomförs genom arrangemang som skyddar den potentiellt känsliga karaktären hos den information som utbyts och som styrs av uppföranderegler med full respekt för affärshemligheter, av reglerna för skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och av riktlinjerna för konkurrenspolitiken.

2.De arrangemang som avses i punkt 1 d ska

(a)specificera villkoren för anmälan till, och reglerna för deltagande i, arrangemang för informationsutbyte samt vilken typ av information som ska utbytas,

(b)specificera de operativa aspekterna, såsom användningen av särskilda IKT-plattformar och automatiseringsverktyg,

(c)fastställa närmare bestämmelser för offentliga myndigheters deltagande i arrangemangen för informationsutbyte och den egenskap i vilken de får delta i sådana arrangemang.

3.Unionsrymdaktörer ska underrätta de behöriga myndigheterna om sitt deltagande i de arrangemang för informationsutbyte om cybersäkerhet som avses i punkt 1 vid inledningen respektive avslutningen av deltagandet i sådana arrangemang.

4.Kommissionen ska, med bistånd av byrån, underlätta inrättandet av sådana arrangemang för informationsutbyte om cybersäkerhet som avses i punkt 1 d genom att stödja eller främja verksamheten vid EU:s centrum för utbyte och analys av rymdinformation.

Kapitel III
RYMDVERKSAMHETENS MILJÖMÄSSIGA HÅLLBARHET

Artikel 96

Rymdverksamhetens miljöavtryck

1.Hållbarhet ska omfatta hållbarhet i rymden och hållbarhet på jorden (miljömässig hållbarhet).

2.Unionsrymdaktörer, med undantag för de som avses i artikel 10.4, ska beräkna miljöavtrycket för den rymdverksamhet de utför.

3.Unionsrymdaktörer ska genom avtal kräva att deras leverantörer tillhandahåller alla uppgifter som unionsrymdaktörer behöver för att uppfylla den skyldighet som avses i punkt 2.

4.Som en del av den ansökan om godkännande som avses i artikel 6 ska sökandena lämna in en miljöavtrycksdeklaration till de behöriga myndigheterna.

5.I miljöavtrycksdeklarationen ska intygas att unionsrymdaktörerna har beräknat miljöavtrycket i enlighet med artikel 97 för den rymdverksamhet som de avser att utföra.

6.Den miljöavtrycksdeklaration som avses i punkt 4 ska åtföljas av samtliga av följande:

(a)Ett miljöavtryckscertifikat som ska utfärdas i enlighet med artikel 98.2.

(b)Den miljöavtrycksstudie som stöder resultaten i miljöavtrycksdeklarationen.

(c)De aggregerade och uppdelade datauppsättningar på grundval av vilka miljöavtrycket har beräknats i enlighet med punkt 2.

(d)Bevis på överföring av de aggregerade och uppdelade datauppsättningarna till kommissionen i enlighet med artikel 99.1 första stycket.

7.Miljöavtrycksdeklarationen ska innehålla följande information:

(a)Unionsrymdaktörernas namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke, deras postadress och elektroniska kommunikationssätt.

(b)Information om vilken typ av rymdverksamhet som planeras att utföras och vilken typ av produkter, ämnen eller material som miljöavtrycksdeklarationen är tillämplig på.

(c)Bevis för att miljöavtrycket har beräknats och kontrollerats i enlighet med de beräknings- och kontrollregler som fastställs i den genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 97.4.

(d)Den prestandaklass för miljöavtryck som rymdfarkosten tillhör, i enlighet med reglerna i den genomförandeakt som antagits enligt artikel 97.4.

Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2 för att fastställa mallar och innehåll för den information som ska rapporteras enligt punkt 6 första stycket.

8.Till och med den 31 december 2031 ska följande unionsrymdaktörer undantas från de skyldigheter som fastställs i artiklarna 96, 97, 98, 99 och 100:

(a)Småföretag.

(b)Forsknings- och utbildningsinstitutioner.

Artikel 97

Beräkning och verifiering av rymdverksamhetens miljöavtryck

1.Rymdverksamhetens miljöavtryck ska omfatta de rymduppdrag som utförs i någon av omloppsbanorna runt jorden, inklusive begravningsbanorna.

2.Den beräkning som avses i artikel 96.2 ska omfatta all verksamhet som utförs under ett rymduppdrags hela livscykel, även under de inledande stadierna, såsom utformning och utveckling, under tillverkningsfasen, driftsfaserna och faserna i slutet av livscykeln.

3.Miljöavtrycket för den rymdverksamhet som utförs inom ramen för unionens rymdprogram och unionens program för säker konnektivitet ska omfatta de komponenter som avses i artikel 3.1 a–c och e i förordning (EU) 2021/696 och i artikel 1 i förordning (EU) 2023/588 .

4.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2 för att specificera metoden för beräkning och verifiering av rymdverksamhetens miljöavtryck genom att beakta vetenskapligt sunda bedömningsmetoder och relevanta internationella standarder som ligger i linje med kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 32 (18). Dessa genomförandeakter ska ses över för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, och anpassas till de tekniska framstegen.

Artikel 98

Miljöavtryckscertifikat

1.Vid ansökan om godkännande enligt artikel 7.1 ska sökanden inneha ett certifikat som intygar att miljöavtrycket för den planerade rymdverksamheten har beräknats i enlighet med kraven i artikel 96.2.

2.Det certifikat som avses i punkt 1 ska utfärdas av ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet som utför teknisk bedömning, inklusive kontroll och godkännande, i enlighet med artiklarna 96, 97, 98, 99 och 100.

Artikel 99

Överföring av datauppsättningar till unionens miljöavtrycksrelaterade databas

1.Innan sökanden ansöker om godkännande i enlighet med artikel 7.1 ska denne överföra de aggregerade och uppdelade datauppsättningar som avses i artikel 96.6 c till kommissionen.

Kommissionen ska integrera dessa datauppsättningar i unionsdatabasen över miljöavtrycksrelaterade uppgifter och utfärda ett mottagningsbevis till sökanden.

2.Inom två veckor från den dag då tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer delgetts beslutet om deras registrering i Urso ska byrån till kommissionen överföra, för integrering i unionsdatabasen över miljöavtrycksrelaterade uppgifter, de aggregerade och uppdelade datauppsättningar som avses i artikel 96.6 c och som dessa rymdtjänstleverantörer har lämnat in i enlighet med artikel 15.1 första stycket eller artikel 15.2 i sin ansökan om registrering i Urso.

Kommissionen ska utfärda ett mottagningsbevis.

3.Kommissionen ska säkerställa konfidentialiteten för de uppgifter som ingår i de uppdelade datauppsättningarna.

4.De aggregerade datauppsättningar som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga för allmänheten av kommissionen via unionens miljöavtrycksrelaterade databas.

Artikel 100

Användning av uppdelade datauppsättningar som underlag för beslutsfattande

1.Kommissionen ska enbart använda de uppdelade datauppsättningar som avses i artikel 99 som underlag för beslutsfattande, för att tillhandahålla uppdateringar av regelverket och för att skapa härledda datauppsättningar.

2.Unionsrymdaktörer, tredjelandsrymdaktörer och internationella organisationer ska fortsatt fullt ut äga de uppgifter som ingår i de aggregerade och uppdelade datauppsättningar som överförs i enlighet med artikel 99.

3.Unionen ska erhålla exklusiv världsomspännande äganderätt till de immateriella rättigheter som avser de härledda datauppsättningar som har skapats på grundval av de uppdelade datauppsättningar som avses i punkt 1.

Kapitel IV
VERKSAMHET OCH TJÄNSTER SOM UTFÖRS I RYMDEN (ISOS)

Artikel 101

VERKSAMHET OCH TJÄNSTER SOM UTFÖRS I RYMDEN

1.Unionsrymdaktörer som bedriver verksamhet och tillhandahåller tjänster som utförs i rymden ska uppfylla kraven i denna artikel och i bilaga VIII från och med den 1 januari 2034.

2.När det gäller unionsägda tillgångar ska rymdfarkoster som överstiger den minisatellitklass som drivs av unionsrymdaktörer ha en minsta tekniska kapacitet för att kunna motta tjänster som utförs i rymden.

3.För att säkerställa den minsta tekniska kapacitet som avses i punkt 2 ska en klientrymdfarkost som drivs av unionsrymdaktörer vara utrustad med särskilda gränssnitt för rymdfarkosttjänster (SSI).

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning genom att ange

(a)huvuddragen i det särskilda driftsläget för den tjänst som säkerställer klientrymdfarkostens samverkan och minimerar risken för kollisioner och funktionsstörningar efter tjänsten,

(b)i det fall föremål som utgör rymdskrot hotar andra rymdfarkoster och ökar risken för förorening av omloppsbanan: de krav som behövs för att göra det möjligt att avlägsna föremål som utgör rymdskrot från omloppsbanorna med hjälp av verksamhet och tjänster som utförs i rymden (aktivt avlägsnande av skrot), inklusive de krav som gäller för det operativa konceptet.

5.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa

(a)utformningsprinciperna för det särskilda gränssnitt för rymdfarkosttjänster som avses i punkt 3,

(b)utformningsprinciperna för komponerbara och utbytbara funktionella satellitmoduler (satAPP) som kan kopplas till en rymdfarkost för att ge den nya funktioner eller en ny nyttolast, med användning av gränssnitten för rymdfarkosttjänster.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

Kapitel V
TRAFIKREGLER I OMLOPPSBANAN

Artikel 102

Tillsynsgranskningar och uppdateringar utförda av den kollisionsundvikande enheten

1.En behörig myndighet får begära att den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i artikel 64.1 förser myndigheten med aktuell information om dess rymdfarkost, i samband med den årliga rapporteringen eller särskilda utredningar som utförs rörande unionsrymdfarkostoperatörer.

2.Vid mottagandet av en sådan begäran ska den unionsleverantör av kollisionsundvikande rymdtjänster som avses i artikel 64.1 rapportera till den behöriga myndigheten om huruvida

(a)de åtgärder som unionsrymdfarkostoperatören har inrättat uppfyller de krav som anges i de planer för begränsning av rymdskrot som avses i artikel 70.2 första stycket under alla faser av rymduppdraget,

(b)läget i omloppsbanan är i linje med den valda omloppsbanan, i enlighet med artikel 69,

(c)unionsrymdfarkostoperatören uppfyller kraven i artikel 64.1, 64.2, 64.3 och 64.4, och, i tillämpliga fall, artikel 101.3.

Artikel 103

Villkor för kollisionsundvikande manövrer vid händelser av stort intresse

1.När den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 offentliggör en varning om händelser av stort intresse mellan två manövrerbara rymdfarkoster och beslutar att en av de två berörda rymdfarkosterna måste utföra en kollisionsundvikande manöver, ska deras föreslagna kollisionsundvikande manöver baseras på följande principer:

(a)Ta största möjliga hänsyn till skyddet av bemannade fordon.

(b)Minska den initiala kollisionsrisken med minst en storleksordning under manövertröskeln för varningar om händelser av stort intresse.

(c)Inte skapa orimliga risker för sekundära konjunktioner.

2.Om båda rymdfarkosterna är registrerade hos den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 ska unionsrymdfarkostoperatörer inom rimlig tid försöka enas om en strategi för att genomföra den kollisionsundvikande manöver som avses i punkt 1 under samordning av den kollisionsundvikande enheten.

3.Om ingen överenskommelse enligt punkt 2 kan nås inom rimlig tid ska den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 föreslå en strategi för åtgärder. Strategin ska ta hänsyn till reglerna om förkörsrätt, på grundval av åtminstone följande:

(a)Skydd av fordon med besättning.

(b)Inblandning av en rymdfarkost som ingår i en konstellation.

(c)Den operativa kapaciteten för kollisionsundvikande manövrer.

(d)Rymdfarkostens skick.

(e)Excentriciteten hos rymdfarkostens omloppsbana.

(f)Rymdfarkostens ålder.

(g)Fasen i och typen av respektive rymduppdrag.

4.Om en av de två rymdfarkosterna inte är registrerad hos den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 ska den enheten upprätta kontakt med rymdfarkosten i fråga.

5.Vid framgångsrik kontakt enligt punkt 4 ska den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 i möjligaste mån

(a)utbyta information om de verktyg och metoder som används för beräkning av kollisionsrisker,

(b)dela med sig av alla nödvändiga data och beräkningsresultat för att säkerställa att kollisionen undviks,

(c)i samarbete med båda rymdfarkosternas operatörer fastställa de bästa kollisionsundvikande manövrerna, med beaktande av de aspekter av manövrernas handlingsplan som anges i punkt 3.

6.Om den kontakt som avses i punkt 4 misslyckas eller om kontakt inte kan upprättas efter en rimlig tidsperiod, ska den kollisionsundvikande enhet som avses i artikel 64.1 för unionsrymdfarkostoperatören rekommendera en strategi för åtgärder som säkerställer åtminstone att de principer som anges i punkt 1 respekteras, och ska informera den andra unionsrymdfarkostoperatören om den planerade åtgärden.

Kapitel VI
STANDARDISERING OCH GEMENSAMMA SPECIFIKATIONER

Artikel 104

Standarder

1.Kommissionen ska i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 be en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer att utforma europeiska standarder till stöd för följande väsentliga krav:

(a)Kraven i artikel 72.2 första stycket för att visa överensstämmelse med artikel 72.1.

(b)Kraven i artikel 25.5 första stycket för att visa överensstämmelse med artikel 25.2.

När kommissionen utarbetar de begäranden om standardisering som avses i första stycket får den beakta befintliga europeiska eller internationella standarder som införts eller håller på att utarbetas, i syfte att förenkla utarbetandet av standarder i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 .

2.Om de villkor som avses i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer gemensamma specifikationer som omfattar de tekniska krav som möjliggör uppfyllandet av de väsentliga krav som avses i punkt 1 första stycket.

3.De genomförandeakter som avses i punkt 2 ska antas i något av följande fall när kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 har begärt att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en standard för de väsentliga krav som avses i punkt 1 första stycket och en av följande situationer inträffar:

(a)Kraven omfattas inte av harmoniserade standarder eller delar av sådana, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(b)Kraven omfattas av harmoniserade standarder eller delar av sådana, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, men tillämpningen av dessa standarder eller delar av dem leder till att kraven i bilaga II inte uppfylls.

(c)Om kommissionen anser att det finns ett behov av att ta itu med ett akut problem.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 114.3.

Avdelning V
BESLUT OM LIKVÄRDIGHET, INTERNATIONELLA AVTAL OCH REGLER FÖR INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Artikel 105

Likvärdighet

1.Kommissionen får, på grundval av en detaljerad bedömning, anta ett beslut om likvärdighet genom genomförandeakter i enlighet med artikel 114.2, där det anges att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att tredjelandsrymdaktörer som är etablerade i det tredjelandet uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning och är föremål för effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll i det tredjelandet.

2.Ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar ska anses vara likvärdiga med denna förordning endast om de uppfyller åtminstone följande villkor:

(a)Tredjelandsrymdaktörer som är etablerade i det tredjelandet är föremål för godkännande och löpande effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll.

(b)Tredjelandsrymdaktörer som är etablerade i det tredjelandet omfattas av rättsligt bindande regler som är likvärdiga med de krav som fastställs i artikel 15.

(c)Det tredjelandets rättsliga och tillsynsmässiga ramar föreskriver ett effektivt och likvärdigt system för erkännande av rymdtjänstleverantörer som har beviljats godkännande enligt tredjelandets rättssystem.

3.Kommissionen får ställa särskilda villkor för beslut om likvärdighet, t.ex. om storleken på och omfattningen av de rymdbaserade data eller rymdtjänster som tillhandahålls av tredjelandsrymdaktörer sannolikt kommer att vara av strategisk betydelse för unionen, eller i syfte att säkerställa att kommissionen, byrån och de behöriga myndigheterna har de verktyg som behövs för att förhindra tillsynsarbitrage.

I beslutet ska anges om beslutet beviljas för en bestämd period.

4.Kommissionen ska årligen underrätta Europaparlamentet och rådet om de beslut om likvärdighet som kommissionen har fattat eller upphävt under rapporteringsåret.

5.Byrån ska upprätta samarbetsarrangemang med relevanta behöriga myndigheter i tredjeländer vars regelverk och tillsynsram har erkänts som likvärdiga i enlighet med punkt 1.

I sådana samarbetsarrangemang ska minst följande anges:

(a)Mekanismerna för informationsutbyte mellan byrån och de relevanta myndigheterna i de berörda tredjeländerna, inbegripet åtkomst till alla uppgifter som byrån begär om de tredjelandsrymdaktörer som har beviljats godkännande i tredjeländerna.

(b)Mekanismerna för snabb anmälan till byrån, om en behörig tredjelandsmyndighet anser att de tredjelandsrymdaktörer som byrån i enlighet med artikel 24 har registrerat i Urso bryter mot godkännandevillkoren i det tredjelandet, eller mot annan lagstiftning som dessa tredjelandsrymdaktörer är skyldiga att följa.

(c)De förfaranden för samordning av verksamhet, inbegripet utredningar och inspektioner på plats, som byrån får utföra i samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter, efter att vederbörligen ha informerat den behöriga myndigheten i tredjelandet om detta.

6.Kommissionen ska i samarbete med byrån övervaka huruvida ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar fortsatt är likvärdiga med kraven i denna förordning.

Om ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar upphör att vara likvärdiga ska kommissionen upphäva det berörda beslutet om likvärdighet.

Artikel 106

Internationella avtal med tredjeländer

1.Unionen får ingå avtal om samarbete med tredjeländer i frågor som omfattas av denna förordning, särskilt i fråga om

(a)underlättande av ömsesidigt erkännande av regler om frågor som omfattas av denna förordning,

(b)underlättande av ömsesidigt erkännande av tekniska bedömningar som utförs av kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet samt av berörda myndigheter och tekniska organ i tredjeländer,

(c)fastställande av närmare bestämmelser och förfaranden för det undantag för uppskjutningstjänster som avses i artikel 19,

(d)fastställande av villkoren för användning i unionen av rymdtjänster eller rymdbaserade data som tillhandahålls av en tredjelandsrymdaktör som är en statlig enhet eller som driver eller äger militära rymdinfrastrukturtillgångar, även sådana som används för civila ändamål.

2.Byrån får samarbeta med relevanta tillsynsmyndigheter i andra tredjeländer än de som avses i punkt 1 b och får, med kommissionens godkännande, ingå samförståndsavtal och samarbetsavtal med sådana myndigheter eller med organ inom internationella organisationer.

Artikel 107

Regler som gäller för internationella organisationer

1.Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan anförtro en internationell organisation att utföra uppgifter som rör driften av unionsägda tillgångar.

Dessa överenskommelser om medverkan ska innehålla villkor samt praktiska och operativa arrangemang för kontroll av den internationella organisationens tillämpning av de krav som fastställs i avdelning IV.

2.Om en internationell organisation förvaltar de tillgångar som avses i artikel 5 första stycket led 21 ska medlemsstaterna säkerställa att den internationella organisationen uppfyller kraven i avdelning IV inom ramen för de godkännanden som avses i artikel 6.1.

3.Om en internationell organisation använder sina egna rymdinfrastrukturresurser ska unionen sträva efter att ingå avtal med den internationella organisationen.

Det avtal som avses i första stycket ska innehålla villkor och praktiska och operativa arrangemang för att säkerställa kontrollen över den internationella organisationens tillämpning av kraven i avdelning IV, med vederbörlig hänsyn till dess institutionella ram.

Artikel 108

Förbindelser med Europeiska rymdorganisationen

1.Unionen ska sträva efter att ingå ett avtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA) för att främja målen i denna förordning och stärka samarbetet mellan unionen och ESA.

2.I det avtal som avses i punkt 1 ska villkoren fastställas för ESA:s genomförande av kraven i avdelning IV samt de praktiska och operativa arrangemangen för att säkerställa kontrollen av tillämpningen av dessa krav, särskilt

(a)de arrangemang som krävs, i de fall ESA inte driver de unionsägda tillgångarna, för att ESA ska kunna utföra den tekniska bedömning som gör det möjligt för kommissionen att bedöma huruvida den unionsrymdaktör som driver unionsägda rymdtillgångar uppfyller kraven i förordningen, i syfte att utfärda det godkännande och utöva den löpande tillsyn som avses i artikel 11.1 första stycket,

(b)i de fall unionsägda tillgångar antingen drivs eller ägs av ESA, de arrangemang och villkor som krävs för att möjliggöra den tekniska bedömningen samt uppgifterna godkännande och tillsyn,

(c)allt stöd som ESA kan ge avseende de tekniska specifikationer som krävs för standardisering, under tillsyn av kommissionen, med beaktande av de befintliga internationella tekniska standarderna för rymdverksamhet.

3.ESA får ge stöd till medlemsstaterna genom att utföra tekniska bedömningar i enlighet med artikel 8.1 b.

I det avtal som avses i punkt 1 ska villkoren för att ESA ska erkännas som ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet fastställas.

4.På begäran av kommissionen får ESA närvara som observatör eller medlem i varje relevant rådgivande grupp av teknisk karaktär som kan inrättas enligt denna förordning.

Avdelning VI
STÖDÅTGÄRDER

Kapitel I
ÅTGÄRDER FÖR KAPACITETSUPPBYGGNAD

Artikel 109

Kapacitetsuppbyggnad

1.Kommissionen ska stödja rymdaktörer, behöriga myndigheter och kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet vid genomförandet av denna förordning genom att

(a)i nära samarbete med byrån och Enisa, beroende på vad som är lämpligt, utarbeta vägledande material, metoder och bästa praxis för

(i)användningen, i samband med offentliga upphandlingsförfaranden som genomförs på nationell nivå, av de unionsrymdmärken som utfärdats i enlighet med artikel 112.4,

(ii)de krav som gäller för nya områden eller områden under utveckling, t.ex. underhåll i omloppsbanan eller trafikregler i omloppsbanan,

(iii)i förekommande fall, andra frågor som omfattas av denna förordning,

(b)med bistånd av byrån främja samarbete och informationsutbyte i frågor som omfattas av avdelning IV kapitel II genom att underlätta inrättandet av de arrangemang för informationsutbyte som avses i artikel 29 i direktiv (EU) 2022/2555.

2.Kommissionen ska stödja kapacitetsuppbyggnaden samt forsknings- och innovationsverksamheten genom att samfinansiera gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt så att det blir möjligt för industrin att använda tekniska lösningar som underlättar efterlevnaden av kraven i denna förordning på följande områden:

(a)Utveckling av krypteringsteknik och krypteringsprotokoll.

(b)Utveckling av säkerhetssystem ombord.

(c)Utveckling av teknik och koncept för verksamhet och tjänster som utförs i rymden.

(d)Alla andra frågor som omfattas av denna förordning.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 113 för att komplettera denna förordning genom att specificera de frågor som avses i första stycket led c.

3.Kommissionen ska finansiera

(a)utarbetandet av standarder för bärraketneutraliserare,

(b)tillhandahållandet av kuponger till stöd för rymdaktörers deltagande i handledningsprogram som syftar till att kompensera för en del av de kostnader som uppstår i samband med genomförandet av kraven i artikel 96.2.

4.Kommissionen ska underlätta tillgången till den hotbildsstyrda penetrationstestning som avses i artikel 88.3 första stycket genom att kartlägga tillgången till sådana testtjänster i unionen och genom att utarbeta ramavtal för att säkerställa en snabb och överkomlig tillgång, särskilt för små och medelstora företag och små midcapföretag.

Artikel 110

Informationsportal

1.Kommissionen ska med stöd av byrån inrätta och förvalta en informationsportal till stöd för denna förordning (informationsportalen).

2.Informationsportalen ska

(a)bistå rymdaktörer vid genomförandet av denna förordning,

(b)tillhandahålla checklistor för efterlevnad för att underlätta det frivilliga iakttagandet av de unionsrymdmärkningssystem som inrättats i enlighet med artikel 111.4 första stycket,

(c)stödja alla relevanta gemensamma kontaktpunkter som inrättats av medlemsstaterna.

3.Medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla nationella hjälpcentralportaler som inrättats för att hantera frågor om regler, förfaranden och godkännandeförfaranden.

Kommissionen ska säkerställa att dessa hjälpcentralportaler är kompatibla med informationsportalen.

Kapitel II
RAMVERK FÖR UNIONSRYMDMÄRKET

Artikel 111

Unionsrymdmärkningssystem

1.Kommissionen ska utarbeta en ram för unionsrymdmärket för att främja en ökad frivillig efterlevnad av höga normer för skydd av rymdverksamheten.

Ramen för unionsrymdmärket ska bestå av de unionsmärkningssystem som avses i punkterna 2 och 3.

2.Ett unionsrymdmärkningssystem ska fastställa detaljerade krav för att

(a)begränsa riskerna med rymdskrot,

(b)förbättra säkerheten och hållbarheten för rymdföremål i omloppsbana, säkerheten för luftfartyg under flygning eller säkerheten för personer och egendom på marken vid utförandet av rymdverksamhet,

(c)minska ljusföroreningarna från rymdfarkoster,

(d)minska radiofrekvensföroreningarna från rymdfarkoster,

(e)skydda rymdinfrastrukturens resiliens, särskilt när det gäller kritiska tillgångar och resiliensen i försörjningskedjan,

(f)möjliggöra verksamhet och tjänster som utförs i rymden,

(g)bidra till att minska miljöpåverkan av utförandet av rymdverksamhet.

3.På begäran av kommissionen ska byrån utarbeta ett kandidatsystem eller föreslå en uppdatering av ett befintligt unionsrymdmärkningssystem.

Ett unionsrymdmärkningssystem får innehålla en eller flera av följande skyddsnivåer för de särskilda rymduppdrag, rymdtjänster eller rymdprodukter som programmet omfattar: ”grundläggande”, ”betydande” eller ”hög”.

I sådana fall ska systemet säkerställa att den angivna skyddsnivån står i proportion till den skyddsnivå som är förknippad med de krav som fastställs i respektive unionsrymdmärkningssystem.

4.Kommissionen ska med hjälp av genomförandeakter anta

(a)en mall för delarna i unionssystemet för rymdmärkning, inklusive deras varaktighet,

(b)unionsrymdmärkningssystem baserade på kandidatsystemet eller på uppdateringar av ett befintligt unionsrymdmärkningssystem.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 114.2.

5.Byrån ska upprätthålla en särskild webbplats med uppdaterad information om och offentliggörande av unionsrymdmärkningssystemen och unionsrymdmärkena.

Artikel 112

Tilldelning och användning av ett unionsrymdmärke

1.Om en rymdaktör avser att erhålla ett unionsrymdmärke ska den rymdaktören till byrån lämna in en ansökan om ett unionsrymdmärke och bifoga ett detaljerat tekniskt underlag som visar att de krav som fastställs i det eller de unionsmärkningssystem för vilka unionsrymdmärket söks är uppfyllda.

Byrån ska omgående informera kommissionen om ansökan.

2.Byrån ska lämna in ett detaljerat yttrande till kommissionen om ansökans överensstämmelse med kraven i det relevanta unionsrymdmärkningssystemet.

3.På grundval av byråns bedömning ska kommissionen genom genomförandeakter besluta om ansökningarna.

4.Byrån ska utfärda unionsrymdmärken till rymdaktörer vars ansökningar har godkänts av kommissionen i enlighet med punkt 3 under den giltighetstid för rymdmärket som ska anges i det motsvarande unionsrymdmärkningssystemet.

5.Byrån ska på eget initiativ eller efter klagomål regelbundet kontrollera att en innehavare av ett unionsrymdmärke uppfyller kraven för respektive unionsrymdmärke. Om byrån konstaterar att innehavaren av unionsrymdmärket inte uppfyller kraven ska den återkalla unionsrymdmärket. Innan byrån återkallar unionsrymdmärket måste den låta innehavaren av unionsrymdmärket att lämna in ett motiverat yttrande.

6.Innehavaren av ett unionsrymdmärke ska informera byrån om eventuella senare upptäckta oriktigheter avseende det märkta rymduppdraget eller den märkta tjänsten eller produkten som kan påverka dess överensstämmelse med kraven för respektive unionsrymdmärke.

7.All falsk eller vilseledande marknadsföring eller användning av ett unionsrymdmärke eller av en logotyp som leder till förväxling med ett unionsrymdmärke ska vara förbjudna.

Avdelning VII
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 113

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 41.3, 44.3, 56.9 första stycket, 70.4, 78.3, 79.4, 82.4, 83.5, 84.5, 85.4, 86.4, 92.4, 93.7 andra stycket, 101.4 första stycket och 109.2 andra stycket ska tilldelas kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2027.

3.För varje delegerad akt som avses i punkt 2 ska byrån, efter att ha genomfört offentliga samråd, lämna in formella tekniska yttranden till kommissionen senast den 1 juli 2028. För frågor som omfattas av avdelning IV kapitel II ska byrån samråda med Enisa.

4.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 41.3, 44.3, 56.9 första stycket, 70.4, 78.3, 79.4, 82.4, 83.5, 84.5, 85.4, 86.4, 92.4, 93.7 andra stycket, 101.4 första stycket och 109.2 andra stycket kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller av rådet.

Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

5.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

6.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

7.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 41.3, 44.3, 56.9 första stycket, 70.4, 78.3, 79.4, 82.4, 83.5, 84.5, 85.4, 86.4, 92.4, 93.7 andra stycket, 101.4 första stycket och 109.2 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att göra några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 114

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.Kommittén ska sammanträda i olika särskilda konstellationer enligt följande:

(a)Säkerhetskonstellation.

(b)Resilienskonstellation.

(c)Konstellation för miljömässig hållbarhet.

(d)Konstellation för verksamhet och tjänster som utförs i rymden.

(e)Konstellation för rymdbaserade data.

5.I enlighet med de internationella avtal som ingås av unionen får företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer bjudas in som observatörer till kommitténs möten i enlighet med de villkor som fastställs i kommitténs arbetsordning och med beaktande av säkerheten i unionen.

Artikel 115

Sekretess

1.Alla konfidentiella uppgifter som tas emot, utbyts eller översänds i enlighet med denna förordning av en person, ett organ eller en myndighet som avses i punkt 2 ska vara sekretessbelagda enligt punkterna 2 och 3.

2.Utan att det påverkar utbytet och användningen av information i enlighet med denna förordning ska tystnadsplikt gälla för alla personer som arbetar eller har arbetat för kommissionen, byrån, de behöriga myndigheterna eller ett kvalificerat tekniskt organ för rymdverksamhet, en myndighet, eller en fysisk eller juridisk person till vilken de behöriga myndigheterna eller de kvalificerade tekniska organen för rymdverksamhet har delegerat befogenheter och uppgifter, inbegripet revisorer och experter som de har anlitat.

3.Information som omfattas av tystnadsplikt, inbegripet när det gäller informationsutbyte mellan behöriga myndigheter enligt denna förordning och behöriga myndigheter som har utsetts eller inrättats i enlighet med direktiv (EU) 2022/2555 och direktiv (EU) 2022/2557, får inte lämnas ut till någon annan person eller myndighet utom när detta föreskrivs i unionsrätten eller i nationell rätt.

4.All information enligt denna förordning som utbyts mellan de behöriga myndigheterna och som avser affärs- eller driftsförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden ska vara konfidentiell och omfattas av tystnadsplikt, utom när en behörig myndighet vid den tidpunkt då informationsutbytet påbörjas anger att informationen i fråga får lämnas ut eller om det är nödvändigt att lämna ut informationen i samband med rättsliga förfaranden.

Artikel 116

Utvärdering och översyn

1.Senast den 1 december 2035 och därefter vart femte år ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om utvärderingen av denna förordning, inklusive en bedömning av rymdverksamhetens miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser för andra sektorer, och ska i lämpliga fall lägga fram en rapport om översynen, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag. Rapporterna ska offentliggöras.

2.För den utvärdering och översyn som avses i punkt 1 får kommissionen begära att byrån och medlemsstaterna tillhandahåller uppgifter och information. Byrån och medlemsstaterna ska utan dröjsmål lämna de begärda uppgifterna och informationen till kommissionen.

3.Vid genomförandet av den utvärdering och översyn som avses i punkt 1 ska kommissionen beakta byråns, Europaparlamentets, rådets, medlemsstaternas och de behöriga myndigheternas yttranden, ståndpunkter och slutsatser, såväl som yttranden, ståndpunkter och slutsatser från andra relevanta organ och organisationer eller relevanta källor.

Artikel 117

Rapporter till kommissionen

Senast den 1 december 2031 och varje år efter detta datum ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen om läget för genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla information om åtgärder för efterlevnadskontroll och uppdateringar om rymdsektorn på nationell nivå, såsom konkurrensaspekter som påverkar den inre marknadens funktion och aspekter rörande offentliga och privata utgiftsbehov.

I deras första rapport ska medlemsstaterna meddela kommissionen vilka förberedande insatser och åtgärder som vidtagits på nationell nivå, inbegripet anpassningar för att säkerställa en smidig tillämpning av denna förordning.

Artikel 118

Övergångsperiod

1.För godkännanden rörande tillgångar som planeras att skjutas upp efter den 1 januari 2030 och för vilka den kritiska designfasen avslutades den [JO: beräkna tolv månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft] ska denna förordning tillämpas först från och med den 1 januari 2032.

2.De behöriga myndigheterna med avseende på unionsrymdaktörer, och byrån med avseende på tredjelandsrymdaktörer, ska förvissa sig om att den kritiska designgranskningsfas som avses i punkt 1 är avslutad vid den tidpunkt då rymdaktörerna lämnar in de bevis som erhållits från den relevanta enhet som genom avtal anförtrotts det tekniska godkännandet av rymdfarkostens utformning.

Artikel 119

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2030.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[…] […]

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i unionen.

1.2.Berörda politikområden

En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft

Välstånd och konkurrenskraft

1.3.Mål

1.3.1.Allmänt/allmänna mål

Den föreslagna förordningen syftar till att stödja utvecklingen av och funktionen hos den inre marknaden för rymdsektorn.

1.3.2.Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr…

I förslaget fastställs fyra specifika mål:

i) Upprätta en unionsram som reglerar unionsrymdaktörernas agerande på ett sätt som ger ett stabilt, förutsägbart och konkurrenskraftigt företagsklimat som främjar innovation.

ii) Säkerställa rymdföremålens spårbarhet och minska uppkomsten av rymdskrot på grund av rymdverksamhet.

iii) Skapa ett sammanhängande referensscenario för resiliens för rymdsektorn med hjälp av en ram för riskbedömning och cybersäkerhetsregler som är anpassade efter rymdinfrastrukturen.

iv) En gemensam metod för att bedöma och mäta den miljöpåverkan som rymdverksamheten i unionen har.

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den föreslagna förordningen skulle förbättra funktionsvillkoren för den inre marknaden för rymdbaserade data och rymdtjänster, med en betydande positiv inverkan på EU:s rymdindustri och dess konkurrenskraft.

Utvecklingen av den inre marknaden för rymden skulle innebära en ökad integration mellan medlemsstaterna, skapa förutsättningar för ett ökat marknadstillträde för företag, driva på innovationen inom branschen, locka till sig fler privata investeringar och minska den administrativa bördan för företagen.

Att införa åtgärder för att säkerställa spårbarhet för rymdföremål och minska mängden rymdskrot skulle bidra till en säkrare och mer hållbar rymdmiljö. Detta skulle avsevärt minska risken för kollisioner och skapandet av rymdskrot, vilket skulle skydda både de satelliter som är i drift och omloppsbanans långsiktiga hållbarhet.

Utarbetandet av ett sammanhängande referensscenario för alla rymdinfrastrukturtillgångar och tillämpandet av riskbedömningsramar som är anpassade efter rymdsektorns cybersäkerhetsbehov skulle stärka unionsrymdverksamhetens resiliens mot cyberhot. Detta skulle bygga upp förtroendet för intressenternas kapacitet, med avseende på privata företag såväl som statliga myndigheter, vilket skulle driva på utnyttjandet av rymdtjänster ytterligare, locka till sig investeringar och främja tillväxten av en robust och säker rymdindustri i EU.

Utvecklingen av en gemensam metod för att mäta rymdverksamhetens miljöpåverkan skulle främja ett välgrundat beslutsfattande baserat på standardiserade mått och göra det möjligt för företag att investera i grönare teknik och för beslutsfattare att balansera rymdverksamhetens fördelar och risker.

Slutligen skulle ett framgångsrikt genomförande av förordningen förbättra unionens förmåga att påverka de globala standarderna på rymdområdet och öka unionsindustrins konkurrenskraft på de globala marknaderna.

I den konsekvensbedömning som åtföljer denna förordning fastställdes den totala årliga fördelen för företag (satellitoperatörer) till 677,5 miljoner euro, vilket full ut uppvägde de kostnader som medföljer kraven i den nya förordningen. För medlemsstaternas offentliga myndigheter uppskattas kostnaderna för efterlevnad och efterlevnadskontroll till 1–4 heltidsekvivalenter.

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Följande uppsättning indikatorer kommer att användas för att övervaka ett framgångsrikt genomförande av denna förordning och bedöma inverkan på marknaden och marknadens reaktion, särskilt med avseende på små och medelstora företag.

Specifika mål	Indikator	Metod	Referensscenario	Mål 33(1)	Uppskattning av de årliga framstegen	Granskningsfrekvens
Stödja utvecklingen av och funktionen hos en inre marknad för rymdsektorn	Rymdverksamhet på den inre marknaden som är förenlig med den föreslagna lagstiftningen	Medlemsstaternas rapportering	0	100%	100 % efter rättsaktens ikraftträdande	Årligen
Säkerställa rymdföremålens spårbarhet och minska uppkomsten av rymdskrot	Antal händelser av stort intresse	Genom EU:s SSST-partnerskap	622 (låg omloppsbana) 33 (medelhög omloppsbana) 101 (geostationär omloppsbana)	10 % minskning	~5 % minskning per år	Årligen
Säkerställa rymdföremålens spårbarhet och minska uppkomsten av rymdskrot	Antal framgångsrika bortskaffanden i slutet av livscykeln	Genom EU:s SSST-partnerskap	Geostationär omloppsbana: 60 % Låg omloppsbana: 65%	90 % för alla omloppsbanor	~3 % ökning per år	Årligen
Skapa en riskbedömningsram som är anpassad efter cybersäkerhet för rymdinfrastruktur	Antal rapporterade betydande cyberincidenter som begränsats	Unionens rymdprogrambyrå genom rapporteringsmekanismen (för EU-ägda tillgångar). Enheterna för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheterna)/de gemensamma kontaktpunkterna (SPOC) (för nät- och informationssäkerhet) och de nationella rymdövervakningscentrumen för övriga tillgångar	Uppgift saknas	50 % minskning	50 % efter rättsaktens ikraftträdande	Årligen
Skapa en gemensam metod för att mäta rymdverksamhetens miljöpåverkan	EU:s marknadsandel (i %) såsom den representeras i utarbetandet av regler för produktkategoriers miljöavtryck	Medlemsstaternas rapportering	0%	≥51%	≥51%	Årligen
Skapa en gemensam metod för att mäta rymdverksamhetens miljöpåverkan	Andel (i %) rymdaktörer som utför miljörapportering	Medlemsstaternas rapportering	40% 34(2)	80% 35(3)	80 % efter inrättandet av PEFCR-ramverket	Årligen
Skapa en gemensam metod för att mäta rymdverksamhetens miljöpåverkan	Antal rymduppdrag som integrerar det standardiserade ramverket för livscykelanalys	Medlemsstaternas rapportering	Ej tillämpligt (avsaknad av standardiserade ramverk för livscykelanalys för rymdverksamhet)	80% 36(4)	Efter inrättandet av ramverket för livscykelanalys	Årligen efter utarbetandet av ramverket
Skapa en gemensam metod för att mäta rymdverksamhetens miljöpåverkan	Rymdverksamhetens miljöavtryck (t.ex. koldioxidutsläpp)	Medlemsstaternas rapportering	Ej tillämpligt (avsaknad av en gemensam mätmetod)	Ska övervakas	Efter inrättandet av PEFCR-ramverket, därefter årliga minskningsmål	Årligen efter utarbetandet av ramverket

1.4.Förslaget eller initiativet avser

☑en ny åtgärd

☐en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 37 (5)

☐en förlängning av en befintlig åtgärd

☐en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Tretton medlemsstater har rymdlagar, och fler håller på att utarbeta rymdlagstiftning för att ta itu med den ökade rymdverksamheten och framväxten av nya kommersiella aktörer. Bristen på samordning och skillnaderna i lagstiftning har lett till en splittrad rättslig ram som kan skapa hinder för tillhandahållandet av rymdtjänster och rymdbaserade data på den inre marknaden.

Utan samordning kommer resurserna och strategierna för reglering av rymdverksamheten i unionen att fortsätta att diversifieras. Genom den föreslagna förordningen införs därför en riktad harmonisering av de centrala kraven i godkännandet för tillhandahållande av rymdverksamhet och rymdtjänster. De viktigaste kraven omfattar främst rymdverksamhetens säkerhet, resiliens och miljömässiga hållbarhet. Begränsade bestämmelser gäller för verksamhet och tjänster som utförs i rymden samt för trafiken i omloppsbanan.

En samstämmig och enhetlig skyddsnivå för alla rymdinfrastrukturtillgångar underlättar tillhandahållandet av rymdtjänster, den fria rörligheten för rymdbaserade data som genereras genom användningen av sådan rymdinfrastruktur samt rymdaktörernas förmåga att utan hinder bedriva rymdverksamhet i flera jurisdiktioner. Förordningen skulle därmed skapa rättssäkerhet för rymdaktörerna och användarna i unionen.

Förordningen ska tillämpas på alla tillgångar som skjuts upp efter den 1 januari 2030. För tillgångar som fortfarande befinner sig i en kritisk designfas föreskrivs i förordningen dock en övergångsperiod på ytterligare 24 månader för att uppfylla kraven.

Vissa aspekter, såsom rörande styrning, bör vara klara för genomförande senast 2030. Medlemsstaterna bör se till att de senast detta datum utser befintliga myndigheter eller inrättar nya myndigheter som ska utföra de uppgifter som anges i förordningen och bygga upp teknisk expertis och kapacitet för att möjliggöra ett smidigt genomförande av denna förordning genom kvalificerade tekniska organ för rymdverksamhet som utför tekniska bedömningar.

På unionsnivå bör EU:s rymdprogrambyrå (byrån) inrätta alla nödvändiga strukturer, interna processer och förfaranden för att fullgöra de nya ansvarsområden som den tilldelas genom förordningen.

De nya ansvarsområdena rör i synnerhet den tekniska bedömningen i syfte att bistå och stödja kommissionens nya uppgifter godkännande och tillsyn av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar, registrering och tillsyn av tredjelandsaktörer samt utförandet av tekniska bedömningar för medlemsstater som inte har några kvalificerade tekniska organ på sina territorier. Byrån ska dessutom säkerställa samordning av verksamheten inom unionsnätverket för rymdresiliens (EUSRN), övervaka incidenter rörande unionsägda tillgångar, förvalta inrättandet och genomförandet av det nya unionsrymdmärkningssystemet och bidra till utvecklingen och genomförandet av de olika stödåtgärder som föreskrivs i denna förordning.

Byrån bör förbereda sig för utövandet av sina nya tekniska bedömningsbefogenheter för att bistå kommissionen vid utövandet av tillsynsuppgifter, och för inrättandet av särskilda interna strukturer för detta ändamål, såsom tillsynsnämnden och överklagandenämnden.

När förordningen väl har börjat tillämpas bör det redan finnas ett antal databaser och därtill hörande verktyg, särskilt unionsregistret över rymdföremål (Urso) och unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse.

Europeiska kommissionen ska genom delegerade akter och/eller genomförandeakter närmare specificera de tekniska krav som krävs för att genomföra bestämmelserna i denna förordning, och utfärda standardiseringsmandat för utarbetandet av harmoniserade standarder.

Slutligen ska en uppsättning stödåtgärder, genom åtgärder för kapacitetsuppbyggnad, tekniskt stöd och finansiering, inrättas för att stödja och förbereda medlemsstaterna och rymdindustrin vid genomförandet av förordningen och bidra till att kompensera för en del av de möjliga genomförandekostnaderna, såsom för uppstartsföretag, expanderande små och medelstora företag och små midcapföretag.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Rymdverksamheten har en stark gränsöverskridande dimension eftersom rymdinfrastruktur som tillverkas i en medlemsstat ofta används av företag som är verksamma på hela den inre marknaden, medan rymdaktörer ofta behöver flera olika godkännanden i flera medlemsstater. Den framväxande fragmentariska ramen med potentiellt skiljaktiga nationella regler riskerar att hämma en konkurrenskraftig inre marknad för rymdprodukter och rymdtjänster samt rymdbaserade data.

Det är nödvändigt att vidta gemensamma åtgärder på unionsnivå för att öka den gemensamma nivån av säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet i rymdverksamhet i hela unionen. Detta ger ett tydligt mervärde jämfört med medlemsstaternas enskilda åtgärder, genom att man (1) fastställer lika villkor i hela unionen genom en tillnärmning av de viktigaste kraven i godkännandevillkoren avseende rymdverksamhetens säkerhet, resiliens och miljöpåverkan, (2) säkerställer en bättre samordning av medlemsstaterna och därmed undviker överlappningar, dubbelarbete och konflikter genom att inrätta sammanhängande mekanismer på den inre marknaden, (3) på ett enhetligt sätt förbättrar skyddsnivån för rymdinfrastrukturen genom att stärka dess kapacitet att leverera rymdbaserade data som i sin tur möjliggör ett tillhandahållande av tjänster på hela den inre marknaden, och (4) säkerställer enhetligheten vid utvärderingen av rymdverksamhetens miljöpåverkan.

En gemensam strategi för en säker, resilient och hållbar rymdverksamhet på unionsnivå skulle ge flera fördelar för unionens rymdsektor genom att säkerställa rättssäkerhet, undanröja hinder för tillhandahållandet av rymdtjänster och rymdbaserade data, minska den administrativa bördan och kostnaderna i samband med de många skiljaktiga nationella kraven, stärka konkurrensen och erbjuda tillträde till större marknader.

Samordnade åtgärder skulle göra det möjligt för unionen att styra och stärka de framtida globala standarderna för säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet och göra unionen till en global normgivare på ett område som är i stort behov av brådskande lösningar för att hantera framväxande risker för användningen av omloppsbanorna och den yttre rymden.

Unionen skulle samtidigt försöka förhandla om avtal om ömsesidigt erkännande med tredjeländer som förbättrar marknadstillträdet för EU:s rymdindustri.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Denna förordning är den första av sitt slag på rymdområdet, och inför en riktad harmonisering av viktiga aspekter i godkännandena för att bedriva rymdverksamhet. Samtidigt bygger den på vissa delar av den nya lagstiftningsramen och på de lärdomar som dragits av genomförandet av den harmoniserade unionslagstiftningen för produkter och tjänster.

För att bevara och förbättra konkurrenskraften och innovationen inom rymdsektorn i unionen, särskilt när det gäller uppstartsföretag, små och medelstora företag samt forskningsinstitutioner, kommer förordningen också att dra lärdom av de senaste rättsakterna, såsom AI-akten eller cyberresiliensförordningen.

I linje med detta kommer kommissionen att (a) inkludera en uppsättning stödåtgärder för att hjälpa företagen, särskilt uppstartsföretag, expanderande företag, små och medelstora företag och små midcapföretag, att följa de åtgärder som fastställs i denna förordning, inbegripet men inte begränsat till handledning och mentorskap, tekniskt stöd och stöd till utvecklingen av nya tekniska lösningar, (b) Integrera proportionalitet i reglerna, i syfte att skapa mindre strikta system baserade på olika kriterier, såsom rymdoperatörens storlek, hur kritiskt rymduppdraget är, den rymdtillgång eller omloppsbana som används.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

I förordningen fastställs centrala gemensamma krav och minimikrav för rymdverksamhetens säkerhets-, resiliens- och miljöaspekter för unionsrymdaktörer samt för aktörer som är etablerade i tredjeländer och som tillhandahåller rymdbaserade data i unionen.

Samtidigt bygger denna förordning på vissa grundläggande delar av den nya lagstiftningsramen, såsom anmälda organ, bedömningar av överensstämmelse och utveckling av harmoniserade standarder, som trots det är anpassade och justerade efter rymdområdets behov, med beaktande av en strategi med gradvis reglering på detta område.

Förslaget skulle bygga på och säkerställa en samordning med de strukturer och mekanismer som utvecklats inom ramen för annan lagstiftning om resiliens och cybersäkerhet, såsom direktiv 2022/2555 (NIS 2-direktivet) och direktiv 2022/2557 (CER-direktivet).

När det gäller den miljömässiga hållbarheten återspeglar en integrering av principerna för livscykelanalys i rymdverksamheten det övergripande mål som unionen eftersträvar om att uppnå större hållbarhet och miljöansvar inom rymdsektorn.

Att säkerställa överensstämmelsen med förordningen om ekodesign för hållbara produkter ((EU) 2024/1781), som kommer att kräva ett digitalt produktpass för produkter som regleras enligt denna förordning och som därmed kan vara tillämplig även på rymdverksamhet, blir av största vikt. Rymdverksamhetens särskilda mål och begränsningar kommer att beaktas när produkter som har att göra med denna verksamhet regleras.

Integreringen av livscykelanalyser i rymdrelaterade projekt genom användningen av en gemensam metod (baserad på kommissionens rekommendation om användningen av metoder för produkters miljöavtryck, C(2021) 9332 final), underlättar efterlevnaden av regelverket och förbättrar hållbarhetsbedömningarna och offentliggörandet, och gynnar därmed anpassningen till målen i den fleråriga budgetramen och synergierna med andra instrument som syftar till att främja unionens rymdverksamhet på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Förvaltningen av de verksamhetsområden som byrån får ansvaret för är anpassad till dess befintliga mandat och allmänna uppgifter. Dessa verksamhetsområden kommer dock att kräva särskilda profiler eller nya uppgifter som inte helt kan absorberas av byråns befintliga resurser eller lösas genom omfördelning.

För vissa övergripande uppgifter (t.ex. administrativt stöd, juridisk rådgivning, kontraktsförvaltning) skulle byrån kunna utnyttja de befintliga resurserna, vilket skulle skapa effektivitet. Synergier kommer också att upprättas med befintliga interna tekniska strukturer (t.ex. en säkrad informationsmiljö för utbyte av säkerhetsskyddsklassade uppgifter med medlemsstaternas säkerhetsövervakningscentrum).

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

☐begränsad varaktighet

☐Verkan från och med [DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [DD/MM]ÅÅÅÅ.

☐budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

☑obegränsad varaktighet

Efter en inledande period 2030–2031

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er) 38 (6)

☑Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☑via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer,

☐via genomförandeorgan

☐Delad förvaltning med medlemsstaterna

☐Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

☐tredjeländer eller organ som de har utsett,

☐internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka),

☐Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,

☐organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen,

☐offentligrättsliga organ,

☐privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier,

☐organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier,

☐organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten,

☐organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Förordningen kommer att utvärderas regelbundet, inom fem år efter ikraftträdandet, och därefter vart femte år. Dessutom ska flera övervakningsåtgärder genomföras av Europeiska kommissionen och byrån i syfte att kontinuerligt utvärdera åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet, i samband med övervakningen av kontrollen av tillämpningen av åtgärderna, inbegripet tillsyn och analys av nya aspekter som rör tillämpningen av kraven.

De särskilda målen och deras motsvarande indikatorer kommer att övervakas årligen.

Europeiska kommissionen ska särskilt göra en kortsiktig utvärdering för att bedöma byråns resultat i förhållande till dess uppgifter enligt denna förordning. Europeiska kommissionen ska rapportera om slutsatserna av utvärderingen till Europaparlamentet och rådet.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

I förordningen fastställs nya materiella krav för rymdverksamheten i hela unionen samtidigt som en rättvis konkurrens mellan marknadsaktörer på den inre marknaden säkerställs. Dessa nya regler kräver en mekanism för enhetlighet för den gränsöverskridande tillämpningen av skyldigheterna enligt denna förordning, såväl som direkta befogenheter för tillsyn och efterlevnadskontroll för Europeiska kommissionen och tekniska bedömningsuppgifter för byrån.

För utförandet av dessa nya uppgifter är det nödvändigt att förse kommissionens avdelningar och byrån med lämpliga resurser 39(7). Efterlevnadskontroll och ett framgångsrikt genomförandet av den nya förordningen beräknas kräva tre heltidsekvivalenter inom Europeiska kommissionen (för tillsynsuppgifter och tillsynsbeslut).

Den förberedande verksamhet som planeras under upptrappningsfasen fram till slutet av 2027 beräknas kräva två heltidsekvivalenter som kommer att begäras utöver de resurser som finns tillgängliga i den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027).

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

I förordningen fastställs grunden för den inre marknaden för rymden. Flera och skiljaktiga nationella regleringsstrategier kan splittra den inre marknaden och göra det svårt för rymdföretagen att navigera i och tillämpa olika rättsliga ramar.

Genom förordningen harmoniseras flera centrala krav för godkännande och registrering av rymdverksamhet (tekniska regler på områdena säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet), och en styrningsstruktur fastställs i detta syfte.

Syftet med denna strategi är att skapa rättssäkerhet, undanröja gränsöverskridande hinder och minska den administrativa börda och de kostnader som uppstår till följd av förekomsten av många olika nationella krav. Detta skulle förenkla det sätt på vilket rymdaktörerna verkar i unionen, särskilt för nya kommersiella aktörer. För att förhindra risken för forumshopping och säkerställa en konsekvent tillämpning av det nya regelverket kommer Europeiska kommissionen att tilldelas nya befogenheter för tillsyn och efterlevnadskontroll, medan byrån skulle förvärva befogenheter för att bistå kommissionen genom att genomföra tekniska bedömningar. För att minska risken för en administrativ börda för branschen planeras en mindre strikt ordning för uppstartsföretag, små och medelstora företag och små midcapföretag. För att stödja rymdindustrin med genomförandet av förordningen planeras dessutom särskilda stödåtgärder för att kompensera industrin för en del av de eventuella kostnaderna för förordningens genomförande, särskilt när det gäller uppstartsföretag och små och medelstora företag.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De befintliga bedrägeriförebyggande åtgärder som är tillämpliga på Europeiska kommissionen och unionens byråer kommer att täcka de ytterligare anslag som krävs för denna förordning.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 40(8)	från Efta-länder 41(9)	från kandidatländer och potentiella kandidatländer 42(10)	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

☑Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

☐Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1.Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer
GD: <.......>			År 2024	År 2025	År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)							0,000
	Betalningar	(2a)							0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)							0,000
	Betalningar	(2b)							0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 43(11)
Budgetpost		(3)							0,000
TOTALA anslag för GD <…….>	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
			År 2024	År 2025	År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
GD: <.......>			År 2024	År 2025	År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)							0,000
	Betalningar	(2a)							0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)							0,000
	Betalningar	(2b)							0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 44(12)
Budgetpost		(3)							0,000
TOTALA anslag för GD <…….>	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
GD: <.......>			År 2024	År 2025	År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)							0,000
	Betalningar	(2a)							0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)							0,000
	Betalningar	(2b)							0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 45(13)
Budgetpost		(3)							0,000
TOTALA anslag för GD <…….>	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
			År 2024	År 2025	År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000		0,000		0,000
			År 2024	År 2025		År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden	(4)	0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar	(5)	0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)		(6)	0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag under rubrikerna 1–6 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar	=5+6	0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
Rubrik i den fleråriga budgetramen		7				”Administrativa utgifter” 46(14)
GD: Försvarsindustri och rymdfrågor			År 2024	År 2025		År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
Personalresurser			0,000	0,000		0,000		0,376		0,376
Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000		0,000		0,050		0,050
TOTALT GD Försvarsindustri och rymdfrågor	Anslag		0,000	0,000		0,000		0,426		0,426
GD: <.......>			År 2024	År 2025		År 2026		År 2027		TOTALT budgetram 2021–2027
Personalresurser			0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALT GD <.......>	Anslag		0,000	0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)	0,000	0,000		0,000		0,000		0,426

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT budgetram 2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 47(15)	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,426	0,426
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,426	0,426

3.2.2.Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange
mål och
output
⇓

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

Ange så många år som behövs för att visa
varaktigheten för inverkan (se avsnitt 1.6).

TOTALT

OUTPUT

Typ 48(16)

Genomsnitt
kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt
Antal

Totalt
Kostn.

SPECIFIKT MÅL nr 1 49(17): [...]

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

☐Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

☑Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1.Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT budgetram 2021–2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,376	0,376
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,050	0,050
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,426
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.Totala anslag

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT budgetram 2021–2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,376	0,376
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,050	0,050
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,426	0,426
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,426	0,426

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4.Beräknat personalbehov

☐Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

☑Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1.Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter 50(18)

ANTAGNA ANSLAG		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	2
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Administrativt stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	2

3.2.4.3.Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	2
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Administrativt stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	2

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

	Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar	Särskild ytterligare personal*
		Finansieras genom rubrik 7 eller forskning	Finansieras genom BA-post	Finansieras genom avgifter
Tjänster i tjänsteförteckningen	2		Ej tillämpligt
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

För att påbörja den inledande samordningsverksamhet som krävs för att säkerställa förberedelserna av ett antal möten, utkast till rapporter och politiskt arbete för inrättandet och genomförandet av alla interna strukturer, processer och förfaranden som behövs för att utföra de nya ansvarsområden som anförtrotts byrån genom rymdförordningen. Den inledande verksamheten kan också omfatta det förberedande arbete som krävs för att påbörja utvecklingen och genomförandet av vissa av de digitala lösningar och verktyg som föreskrivs i rymdförordningen.

Extern personal

3.2.5.Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för digital teknik och it	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT budgetram 2021–2027
RUBRIK 7
It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

☑kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen,

☐kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen,

☐kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.7.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

☑innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

☐innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

☑Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

☐Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

☐Påverkan på egna medel

☐Påverkan på andra inkomster

☐ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 51(19)
		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
Artikel ..........

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

[...]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[...]

4.DIGITALA INSLAG

4.1.Krav med digital relevans

I lagstiftningsförslaget föreskrivs utveckling och genomförande av ett antal digitala lösningar och därtill hörande verktyg i syfte att stödja medlemsstaterna och hjälpa rymdindustrin med ett snabbt genomförande av rättsakten. Syftet med användningen av digitala lösningar är att främja flera verksamheter, såsom databehandling (insamling, hantering, lagring), övervakning och spårning, rapportering och analys, samt underlätta samverkan mellan relevanta intressenter:

Kravbeskrivning	Berörda intressentkategorier	Process(er) som påverkas
Unionsregistret över rymdföremål (Urso) är ett digitalt register som kommer att användas för insamling, behandling och utbyte av uppgifter om de registrerade rymdaktörer som är behöriga att utföra och tillhandahålla rymdbaserade tjänster i unionen.	EU:s rymdprogrambyrå, rymdtjänstleverantörer utanför EU	Inrättande och förvaltning av ett digitalt register
Unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse är en digital lösning som kommer att användas för insamling, behandling och utbyte av data rörande de kontaktuppgifter till berörd personal med ansvar för kollisionsundvikande och återinträde som meddelats av de rymdfarkostoperatörer som är verksamma i unionen.	EU:s rymdprogrambyrå, rymdtjänstleverantörer i och utanför EU	Inrättande och förvaltning av en digital databas
Den enda informationsportalen är en digital plattform som kommer att användas för insamling, behandling och utbyte av data i syfte att tillhandahålla ett visst antal tjänster för hantering av godkännandeprocessen för bedrivande av rymdverksamhet på nationell nivå.	Europeiska kommissionen, EU:s rymdprogrambyrå, medlemsstaterna, unionsrymdtjänstleverantörer	Inrättande och förvaltning av en digital plattform
E-certifikatet för spårbarhet kommer att utfärdas till rymdtjänstleverantörer för att intyga rymdföremåls förenlighet med kraven i förordningen så att de kan användas i unionen.	EU:s rymdprogrambyrå, rymdtjänstleverantörer	Inrättande och förvaltning av en digital lösning
Databasen över miljöavtryck är en digital offentlig databas som kommer att användas för insamlings- och behandlingsverksamhet. Den kommer också att ge allmänheten tillgång till de uppgifter som behövs för beräkningen av miljöavtryck.	Europeiska kommissionen, EU:s rymdprogrambyrå, medlemsstaterna, unionsrymdtjänstleverantörer	Inrättande och förvaltning av en digital databas

4.2.Data

(1) Unionsregistret över rymdföremål (Urso): Urso kommer att samla in och behandla information om rymdtjänstleverantörer som är godkända eller är registrerade för att utföra och tillhandahålla rymdbaserade tjänster i EU. Datahanteringen kommer att anpassas till den europeiska datastrategin, med tonvikt på säker delning, återanvändning och minimal dubblering genom engångsprincipen. Byrån kommer att inrätta och förvalta Urso, och då säkerställa öppenhet och en konsekvent efterlevnadskontroll i medlemsstaterna.

(2) Unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse: denna databas kommer att innehålla kontaktuppgifter till personal med ansvar för kollisionsundvikande och återinträde. Den kommer att utformas så att den är förenlig med standardiserade dataformat och säkerställer dataskyddet. I enlighet med engångsprincipen kommer den att försöka återanvända befintlig verifierad kontaktinformation för att minimera överflödiga poster. När de operativa ansvarsområdena ändras kommer rymdtjänstleverantörerna att tillhandahålla uppdaterade uppgifter till byrån som möjliggör snabba varningar och en snabb samordning av insatser.

(3) En enda informationsportal: denna portal kommer att effektivisera godkännandeförfarandet för rymdverksamhet. Den kommer att konstrueras kring gemensamma datastandarder för en sömlös integrering med befintliga system. Engångsprincipen minskar dubblerade begäranden om information, medan periodiska datautbyten, som initieras genom licensansökningar eller uppdateringar, kommer att säkerställa att myndigheter, byrån och aktörer effektivt kan följa licensförfarandets gång.

(4) E-certifikat: e-certifikatet intygar att rymdtjänstleverantören efterlever förordningen och innehåller tekniska specifikationer. I enlighet med den europeiska datastrategin kommer byrån att sträva efter att använda befintliga register- och licensuppgifter för att förhindra dubbleringar. Certifikatet kommer att utfärdas om en aktör uppfyller kraven i förordningen.

(5) Databas över miljöavtryck: databasen över miljöavtryck kommer att tillhandahålla livscykelinventeringsdata av hög kvalitet som är anpassade till EU:s standarder och som stöder studier rörande produkters och organisationers miljöavtryck för rymden. Den följer den europeiska datastrategin genom att främja återanvändningen av data samt datans interoperabilitet och öppenhet, och genom att säkerställa förenligheten med hållbarhetsmålen. Databasen följer engångsprincipen och minimerar redundansen genom att integrera befintliga datauppsättningar. Uppgifterna tillhandahålls av branschaktörer, forskningsinstitutioner och myndigheter, och är offentligt tillgängliga, däribland för företag och beslutsfattare som utför regleringsrapportering och hållbarhetsbedömningar. Utbyten utlöses av efterlevnadsskyldigheter och frivilliga miljökonsekvensbedömningar som genomförs regelbundet eller vid behov.

4.3.Digitala lösningar

De digitala lösningar som planeras inom ramen för förordningen är följande:

– Unionsregistret över rymdföremål (Urso), en digital plattform som inrättas och förvaltas av byrån, inklusive förteckningen över de registrerade rymdtjänstleverantörer som är godkända att utföra och tillhandahålla rymdbaserade tjänster i unionen.

– Unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse, ett digitalt register som upprättas och förvaltas av byrån, och som innehåller de kontaktuppgifter till relevant personal med ansvar för kollisionsundvikande och återinträde som meddelats av rymdfarkostoperatörer.

– Den enda informationsportalen, en digital plattform som inrättas och förvaltas av Europeiska kommissionen med stöd av byrån och som tillhandahåller ett visst antal tjänster för hantering av licensprocessen för bedrivande av rymdverksamhet på nationell nivå (strategin med en enda kontaktpunkt), och som säkerställer administrativ förenkling och förenklade efterlevnadsförfaranden, särskilt för uppstartsföretag, expanderande företag, små och medelstora företag och små midcapföretag, samt interoperabiliteten mellan den nationella nivån och EU-nivån.

– E-certifikatet för spårbarhet, ett digitalt intyg som byrån utfärdar till rymdtjänstleverantörer för att intyga rymdföremåls förenlighet med de krav som fastställs i förordningen så att de kan användas i unionen.

– PEFCR4Space Calculator, ett verktyg som används för att beräkna miljöavtrycket från rymdrelaterad verksamhet genom att följa riktlinjerna och standarderna i reglerna för produktkategoriers miljöavtryck för rymdsektorn.

– PEFCR4Space Helpdesk, en tjänst som ger stöd och vägledning till användare om genomförandet av de regler för produktkategoriers miljöavtryck som är särskilt utformade för rymdindustrin, och hjälper dem att hantera eventuella utmaningar eller frågor som de kan stöta på.

– I den offentliga databasen över miljöavtryck sammanställs de livscykelinventeringsdata som behövs för att bedöma miljöavtrycken inom rymdsektorn.

4.4.Interoperabilitetsbedömning

– Unionsregistret över rymdföremål (Urso): Urso kommer att stödja en gränsöverskridande interoperabilitet genom att tillämpa gemensamma regelverk och tekniska standarder som gör det möjligt för byrån att registrera licens- och övervakningsdata. Det kan använda lösningarna för ett interoperabelt Europa, såsom standardiserade dataidentifierare.

– Unionsdatabasen med kontaktlistor för varningar om händelser av stort intresse: Databasen kommer att säkerställa en omedelbar gränsöverskridande kommunikation vid kollisions- eller återinträdesrelaterade händelser, med hjälp av harmoniserade dataformat för kontaktuppgifter och varningsprotokoll. Detta arrangemang kommer att effektivisera samordningen i nödsituationer mellan intressenter i och utanför EU, med metadata från ett interoperabelt Europa och autentiseringslösningar som bidrar till att standardisera posterna.

– En enda informationsportal: avsikten med portalen är att utforma den för en sömlös interaktion mellan flera EU-system och nationella system och för att driva på interoperabiliteten genom standardiserade format för datautbyte, protokoll och ett enhetligt digitalt gränssnitt för att minska den administrativa bördan.

– E-certifikat: kommer att förlita sig på interoperabla digitala signaturer och standardiserade fält för efterlevnadsdata.

– Databas över miljöavtryck: unionens databas över miljöavtryck (EF-databasen) stöder gränsöverskridande digitala offentliga tjänster genom att möjliggöra ett standardiserat utbyte av miljöpåverkansdata mellan EU:s enheter och offentliga organ. Den förbättrar interoperabiliteten över gränserna genom rättslig, semantisk och teknisk anpassning, och utnyttjar lösningar från ett interoperabelt Europa såsom metadatastandarder och ett datautbyte baserat på ett applikationsprogrammeringsgränssnitt (API). Viktiga hinder är skillnader i lagstiftningen, inkonsekvenser i dataformaten och tekniska integrationsutmaningar. Denna bedömning är anpassad till förordning (EU) 2024/903 (rättsakten om ett interoperabelt Europa) och stöder målen för EU:s gröna giv och den cirkulära ekonomin.

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

De digitala lösningarna kommer att användas för insamling, behandling och utbyte av data om de olika områden som omfattas av förslaget (säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet) samt för godkännandeprocessen för bedrivande av rymdverksamhet på nationell nivå och registreringen av tredjelandsaktörer på unionsnivå. Europeiska kommissionen och byrån kommer att spela en direkt och aktiv roll i utvecklingen och förvaltningen av dessa digitala lösningar.

(1) (1) Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029, presenterade av Ursula von der Leyen, 18 juli 2025. https://commission.europa.eu/document/e6cd4328-673c-4e7a-8683-f63ffb2cf648_sv.

(2) (2) The future of European competitiveness: Mario Draghis rapport av den 9 september 2024.

(3) (3) Gemensamt meddelande från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet, JOIN(2022)4 final från den 15 februari 2022 och Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar, JOIN(2023)9 final från den 10 mars 2023.

(4) (4) Rådets slutsatser om EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar, 14512/23, antagna den 13 november 2023, https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14512-2023-INIT/sv/pdf.

(5) (5) ”Rymdtrafikledning: rådet antar slutsatser om det aktuella läget” (15231/23, antagna den 8 december 2023), https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2023/12/08/space-traffic-management-council-adopts-conclusions-on-the-current-state-of-play.

(6) (6) https://www.assemblee-nationale.fr/dyn/16/dossiers/loi_europeenne_espace.

(7) (7) Framför allt ståndpunktsdokument från Eurospace (sammanslutning som representerar synpunkterna från över 80 rymdföretag, inklusive huvudentreprenörer), SME4Space (sammanslutning som försvarar mer än 800 företags åsikter, inklusive 90 nystartade företag), och YEESS (nyligen skapad sammanslutning som representerar synpunkterna från 13 företag på området nya rymden).

(8) (8) ”The European Green Deal” – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(9) (9) ”Långsiktig strategi för 2050” – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(10) (10) ”Recommendation on the use of Environmental Footprint methods” – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(11) (11) Detta är uppenbart när det gäller exempelvis förbränning av drivmedel, bortskaffande av raketsteg, miljörisken vid återinträde och effekterna av nukleära kraftkällor som är integrerade i rymduppdrag.

(12) (12) Direktiv 2022/2464/EU, direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2022/2464/oj).

(13) (13) Mål C-376/98, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europaparlamentet och rådet [2000] REG s. I-8419, mål C-380/03, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europaparlamentet och rådet [2006] REG s. I-1157.

(14) (14) Länkar till sammanfattningen och det positiva yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll kommer att inkluderas efter offentliggörandet.

(15) (1) EUT C [...], [...], s. [...].

(16) (2) EUT C [...], [...], s. [...].

(17) (3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (CER-direktivet) (EUT L 333, 27.12.2022, s. 164, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2022/2557/oj).

(18) (4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (EUT L 333, 27.12.2022, s. 80, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2022/2555/oj).

(19) (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/696/oj).

(20) (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/588 av den 15 mars 2023 om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 (EUT L 79, 17.3.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/588/oj).

(21) (7) Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 1; ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2002/676(1)/oj).

(22) (8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36; ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/1972/oj).

(23) (9) Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7; ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2012/243(2)/oj).

(24) (10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/98/2024-02-18).

(25) (11) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36; ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj).

(26) (12) Rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna (EUT L 345, 23.12.2008, s. 75; ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/114/oj).

(27) (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).

(28) (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30, http://data.europa.eu/eli/reg/2008/765/oj).

(29) (15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG Text av betydelse för EES (ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1025/oj).

(30) (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten) (Text av betydelse för EES; ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/881/oj).

(31) (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(32) (18) Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 471, 30.12.2021, s. 1; ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2021/2279/oj).

(33) (1) Målvärdena uppskattas för en tioårsperiod efter rättsaktens ikraftträdande, med beaktande av den genomsnittliga livslängden för kommersiella satelliter i alla omloppsbanor.

(34) (2) Mot bakgrund av att flera av EU:s nationella rymdlagar, såsom Frankrikes, Belgiens, Danmarks, Finlands och Greklands, redan kräver att aktörer ska ta fram miljökonsekvensbedömningar för få licenser.

(35) (3) Mot bakgrund av att mikroföretag och universitet kan omfattas av undantag och att de utgör omkring 10–20 % av rymduppdragen i Europa.

(36) (4) Se föregående fotnot.

(37) (5) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(38) (6) Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen BUDGpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

(39) (7) Det uppskattas att byrån kommer att behöva 17 heltidsekvivalenter från och med 2028 för hanteringen av de nya uppgifterna, och Enisa 1 heltidsekvivalent också från och med 2028. Byråns nya uppgifter omfattar utarbetande av ett unionsrymdmärkningssystem för rymdverksamhet och hantering av den verksamhet som rör de tekniska bedömningar som ska stödja kommissionen vid godkännande och tillsyn av unionsrymdaktörer som driver unionsägda tillgångar, tredjelandsaktörer och internationella organisationer samt utövande av utredningsbefogenheter i samband med sådant bistånd (inspektioner, utredningar). Driftskostnaderna för byråns nya uppgifter kommer att finansieras genom ett system med registreringsavgifter, sanktioner och sanktionsavgifter som åläggs rymdaktörer (såväl unionsaktörer som tredjelandsaktörer). Detta system kommer inte att täcka byråns personalkostnader och driftskostnaderna för märkena.

(40) (8) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(41) (9) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(42) (10) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(43) (11) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(44) (12) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(45) (13) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(46) (14) Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

(47) (15) Efter 2027 föreslås den uppskattade kostnaden för förslaget att finansieras genom nästa fleråriga budgetram, utan att föregripa överenskommelsen om den fleråriga budgetramen och programmen.

(48) (16) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(49) (17) Mål som redovisats under avsnitt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål...”.

(50) (18) Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

(51) (19) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Choose the experimental features you want to try