EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.2.2025

COM(2025) 62 final

2025/0034(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

(1)En fördjupad, verkligt fungerande inre marknad för kunskap.

(2)Tillsammans ta itu med den gröna och digitala omställningen och andra utmaningar som påverkar samhället och öka samhällets deltagande i det europeiska forskningsområdet.

(3)Öka tillgången till spetskompetens inom forskning och innovation i hela unionen och förbättra sammanlänkningarna mellan innovationsekosystem i hela unionen.

(4)Främja samordnade investeringar och reformer inom forskning och innovation.

Genom att inrätta nya styrningsstrukturer och en första politisk agenda för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 med konkreta åtgärder gav EU ny kraft åt det europeiska forskningsområdet, med anpassning av strategierna och politiken för forskning och innovation. Betydande framsteg har gjorts genom samarbete med medlemsstaterna, särskilt när det gäller att ta itu med fragmenteringen av deras FoI-system. Initiativen har varit inriktade på forskningskarriärer, forskningsinfrastruktur, öppen vetenskap, skapande av förtroende för vetenskap genom medborgardeltagande och mobilisering av resurser för tematiskt FoI-samarbete. Den gemensamma prioriteringsprocessen, som skapats gemensamt av medlemsstaterna, berörda parter och kommissionen, har främjat en känsla av egenansvar och ökat engagemanget för genomförandet av det europeiska forskningsområdet, särskilt genom den första politiska agendan.

Liksom den första politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 innehåller den andra politiska agendan för 2025–2027 en beskrivning av konkreta verksamheter för det europeiska forskningsområdet och fungerar som en strategisk ram för att främja samarbete mellan EU-länderna, göra FoI-systemen mer ändamålsenliga och gemensamt ta itu med samhällsutmaningar. Med utgångspunkt i lärdomarna från genomförandet av den första agendan skapar den andra en balans mellan att fördjupa åtgärderna för de nuvarande prioriteringarna genom strukturella strategier och att bredda visionen för det europeiska forskningsområdet genom nya åtgärder. De strukturella strategierna är långsiktiga strategier för det europeiska forskningsområdet och innefattar öppen vetenskap, forskningsinfrastruktur och forskarkarriärer; de är inte begränsade till enskilda politiska agendor utan är införlivade i den nationella och europeiska politiken. Åtgärderna för det europeiska forskningsområdet är koncisa, politiska och målinriktade för att ge EU, medlemsstaterna och berörda parter ett betydande mervärde. Åtgärder för artificiell intelligens inom vetenskap, forskningssäkerhet, vetenskapligt baserad politik och rättvis vetenskap konstaterades utgöra brister där samarbete ansågs nödvändigt. Överlag ger detta nästa politiska agenda för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 ett tydligare politiskt fokus och en tydligare struktur för att göra genomförandet enklare för nationella förvaltningar och berörda parter.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

Mot bakgrund av lärdomarna från den första politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 understryker kommissionen genom valet av en rådsrekommendation sitt åtagande att stärka det europeiska forskningsområdets samarbetsbaserade styrning genom att omsätta resultatet av det gemensamma arbetet med medlemsstaterna, länder som är associerade till Horisont Europa och berörda parter på EU-nivå i ett förslag till rådets rekommendation. Syftet är att främja egenansvar och ett väl underbyggt åtagande från medlemsstaternas och de berörda parternas sida, vilket ska ligga till grund för ytterligare samarbete om de överenskomna åtgärderna och strukturella strategierna för gemensamma åtgärder. Det är också en fortsättning på det flexibla tillvägagångssätt som följts för att genomföra åtgärder för det europeiska forskningsområdet och den politiska agendans frivilliga karaktär.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2025/0034 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 första och andra meningarna,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I dag står EU inför många olika utmaningar som saknar motstycke. Världsordningen håller på att förändras och vårt samhälles välbefinnande och säkerhet skakas i grunden av ett turbulent geopolitiskt sammanhang, ökande ekonomisk konkurrens, en oerhört snabb och omvälvande teknisk revolution samt klimatförändringarna och deras konsekvenser. Behovet av att stärka EU:s ledarskap och strategiska oberoende på viktiga tekniska områden har blivit akut. I detta sammanhang är vetenskap, teknik och innovation avgörande för att minska EU:s sårbarheter och frigöra dess fulla potential. Dessutom spelar forskning och innovation (FoI) en viktig roll för att stärka EU:s hållbara konkurrenskraft.

(2)Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet står i centrum för våra insatser för att möta dessa utmaningar. Ambitionen att skapa det europeiska forskningsområdet som en inre marknad för forskning, teknik och innovation utformades 2000 och fastställdes i Lissabonfördraget som ett specifikt EU-mål. Den senaste tidens politiska ambition att upprätta en forsknings- och innovationsunion som leder till en gemensam europeisk strategi och politik för forskning och innovation samt att gå vidare med ”den femte friheten” visar att det finns ett kontinuerligt behov av att vidareutveckla ett område där länder samlas för att samordna och förbättra sina nationella politiska åtgärder och forsknings- och innovationsekosystem, med fri rörlighet för kunskap, forskare och teknik. Större samordning i hela EU genom det europeiska forskningsområdet kan bidra till att stimulera investeringar och reformer samt spela en viktig roll för att främja hållbar konkurrenskraft, i linje med målen för konkurrenskraftskompassen 5 .

(3)Det europeiska forskningsområdet har under de senaste 25 åren uppnått viktiga framsteg inom centrala politikområden, däribland forskningsinfrastruktur, öppen vetenskap, internationellt samarbete, jämn könsfördelning inom forskning och innovation, gemensam programplanering, forskarkarriärer och forskares rörlighet. För att bidra till dessa framsteg har Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna finansierat över 150 000 framstående forskare, särskilt genom doktorandprogram av hög kvalitet, stipendier till postdoktorander samt personalutbyte inom forskning och innovation, Euraxess har gett stöd till över 2 miljoner forskare i fråga om deras karriärutveckling och rörlighet i hela Europa och det europeiska öppna forskningsmolnet ger sömlös tillgång till data av hög kvalitet och digitala tjänster samtidigt som det stöder samarbete över gränser och discipliner.

(4)Under 2021 fastställde medlemsstaterna och kommissionen en ny vision och politisk ram, som beskrivs i rådets slutsatser om den framtida styrningen av det europeiska forskningsområdet 6 och pakten för forskning och innovation 7 . I visionen fastställs de gemensamma värden och principer som kommer att vara vägledande för forskning och innovation samt prioriterade gemensamma åtgärder. I pakten upprepade medlemsstaterna sitt åtagande att samarbeta för att uppnå målen för det europeiska forskningsområdet i syfte att främja integration och samarbete och minska fragmenteringen inom vetenskaplig forskning, teknik och innovation i Europa. Medlemsstaterna bekräftade på nytt sitt åtagande att förbättra samordningen och anpassa den nationella politiken för forskning och innovation för att skapa ett mer integrerat och effektivt forskningsekosystem i rådets slutsatser från 2024 om att främja EU:s konkurrenskraft, stärka det europeiska forskningsområdet och åtgärda dess fragmentering 8 .

(5)Den första politiska agendan för 2022–2024 skapade en stabil grund för att uppnå målen för det europeiska forskningsområdet. Den omsatte de prioriterade områdena inom ramen för pakten för forskning och innovation i en rad konkreta åtgärder. Tillsammans genomförde kommissionen, medlemsstaterna, länder som är associerade till Horisont Europa och berörda parter på EU-nivå 17 åtgärder. Som en del av den nya styrningen spelar det europeiska forskningsområdets forum och dess undergrupper en unik roll när det gäller att stödja genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess åtgärder. De fungerar som en bro mellan organ på EU-nivå, nationell och regional nivå och underlättar samarbetet. Den inkluderande och delaktighetsbaserade strategin säkerställer att alla röster hörs. Detta främjar innovativa strategier och ett delat egenansvar för politiken för att stärka Europas forsknings- och innovationsekosystem. I egenskap av rådgivande organ för strategisk politik på hög nivå tillhandahåller kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation rådgivning i god tid till rådet och kommissionen.

(6)Kommissionen belyste framstegen med den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 och den nya styrningen i meddelandet om genomförande av det europeiska forskningsområdet från 2024 9 . De viktigaste framstegen med att tillgodose en rad forsknings- och innovationsbehov i hela Europa inom ramen för den första politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 är bland annat 1) inrättandet av koalitionen för forskningsbedömning, 2) offentliggörandet av uppförandekoden Zero-tolerance code of conduct – Counteracting gender-based violence, including sexual harassment, in the EU research and innovation system, 3) främjandet av omställningen till grön energi genom genomförandet av det europeiska forskningsområdets pilotprojekt om förnybar vätgas, 4) skapandet av nätverket för förvaltande myndigheter för FoI och sammanhållning som sammanför forsknings- och innovationspolitiska aktörer och förvaltande myndigheter för att bedöma innovationsklyftan, öka spetskompetensen och dra nytta av befintliga breddningsinstrument, och 5) utarbetandet av en ny ram för övervakning och utvärdering av det europeiska forskningsområdet.

(7)Den andra politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 bygger på denna strategi och är utformad för att hantera de aktuella utmaningarna. På grundval av de prioriterade områdena för gemensamma åtgärder inom ramen för pakten för forskning och innovation och resultaten av genomförandet av den första politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 beskrivs i den andra politiska agendan elva strukturella strategier och åtta konkreta åtgärder för det europeiska forskningsområdet. De är resultatet av en omfattande process för gemensamt skapande inom det europeiska forskningsområdets forum och kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation, och målet är att påbörja genomförandet 2025. Den första och den andra politiska agendan för det europeiska forskningsområdet är sammankopplade. Den politiska agendan för 2025–2027 ger kontinuitet i den pågående politiken inom ramen för den första agendan, berör det europeiska forskningsområdets centrala långsiktiga mål och har den flexibilitet som krävs för att tillgodose nya strategiska behov.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE:

1.Medlemsstaterna antar den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 med elva strukturpolitiska långsiktiga strategier för det europeiska forskningsområdet, som inte är begränsade till enskilda politiska agendor men som ändå har en treårig arbetsplan, och med åtta åtgärder för det europeiska forskningsområdet som ska slutföras inom den treåriga politiska agendan. Alla förslag beskrivs närmare i bilagan.

2.Medlemsstaterna genomför på frivillig basis följande strukturella strategier och åtgärder för det europeiska forskningsområdet, i linje med de fyra prioriterade områdena för gemensamma åtgärder inom ramen för pakten för forskning och innovation. Dessa strukturella strategier och åtgärder är inriktade på att i) tillföra ett tydligt mervärde på nationell nivå och EU-nivå, ii) få ett genomslag genom att inom tre år uppnå specifika och konkreta resultat, iii) bygga vidare på ett ständigt gemensamt skapande mellan medlemsstaterna, kommissionen och berörda parter, iv) vara fristående med en huvudverksamhet, dvs. inga delåtgärder, och v) genomföras med variabel geometri, vilket möjliggör flexibilitet vad gäller i vilken utsträckning länderna kan delta.

1.Prioriterat område: en fördjupad, verkligt fungerande inre marknad för kunskap

Den fria rörligheten för forskare, kunskap och data är avgörande för att bygga upp ett effektivare och mer inkluderande europeiskt forsknings- och innovationssystem. Den bidrar till att minimera dubbleringen av resurser och skapa den kritiska massa som krävs för att vara effektiv. För att främja EU:s konkurrenskraft är det viktigt att stärka EU:s internationella ställning och vetenskapliga ledarskap genom att bedriva banbrytande grundforskning och tillämpad forskning.

EU kommer att fortsätta att arbeta med denna prioritering genom följande strukturella strategier:

Öppen vetenskap – möjliggöra öppen vetenskap genom delning och återanvändning av data, bland annat genom det europeiska öppna forskningsmolnet. Forskningsinfrastruktur – stärka hållbarheten, tillgängligheten och resiliensen hos forskningsinfrastrukturen inom det europeiska forskningsområdet. Jämställdhet, lika möjligheter för alla och inkludering – stärka inkluderande och intersektionell jämställdhet inom det europeiska forskningsområdet. Forskares karriärer och rörlighet samt system för bedömning och belöning av forskning – göra forskarkarriärer mer attraktiva och hållbara samt reformera forskningsbedömningen. Kunskapsutnyttjande – utöka kapaciteten och verksamheten för kunskapsutnyttjande. Globalt engagemang – en global strategi för forskning och innovation.

Följande åtgärder för det europeiska forskningsområdet föreslås för de kommande tre åren:

·Rättvisa inom öppen vetenskap.

·Främja det europeiska ekosystemet för vetenskap för politik.

·Underlätta och påskynda en ansvarsfull användning av AI inom vetenskapen i EU.

·Öka forskningssäkerheten.

2.Prioriterat område: tillsammans ta itu med den gröna och den digitala omställningen och andra utmaningar som påverkar samhället och öka samhällets deltagande i det europeiska forskningsområdet

För att det europeiska forskningsområdet ska kunna öka konkurrenskraften, förbättra livskvaliteten för människor i EU och ta itu med samhällsutmaningar såsom den gröna och den digitala omställningen måste det skapa synergier med sektorspolitik och industripolitik. Investeringar i forskning och innovation måste ge konkreta resultat som används och sprids av marknaden.

Följande strukturella strategier har varit viktigast för att ta itu med detta prioriterade område:

Utmaningsbaserade initiativ – göra den strategiska EU-planen för energiteknik till en viktig tematisk del av det europeiska forskningsområdet. Synergier med utbildning och den europeiska kompetensagendan – förbättra kopplingen mellan forskning och innovation och högre utbildning inom det europeiska forskningsområdet och frigöra de europeiska forsknings- och innovationsekosystemens fulla potential. Ett aktivt medborgar- och samhällsengagemang inom forskning och innovation – öka förtroendet för vetenskapen genom att främja medborgarnas deltagande och engagemang samt kommunikationen rörande vetenskap.

Följande åtgärder för det europeiska forskningsområdet föreslås för de kommande tre åren:

·Påskynda investeringar i forskning och innovation för Europas industriella omställning och konkurrenskraftiga hållbarhet.

·Påskynda nya metoder för att främja biomedicinsk forskning samt testning av läkemedel och medicintekniska produkter.

·En harmoniserad och samordnad ram för en europeisk strategi för integritet och etik inom forskning och innovation mot bakgrund av nya utmaningar.

3.Prioriterat område: öka tillgången till spetskompetens inom forskning och innovation i hela unionen och förbättra sammanlänkningarna mellan innovationsekosystem i hela unionen

Spetskompetensen inom forskning sträcker sig över hela Europa, i alla åldrar samt inom alla discipliner och sektorer. Dess fulla potential har ännu inte frigjorts på grund av betydande skillnader i möjligheter för forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet. En strukturell strategi för att hantera detta prioriterade område är att skapa synergier mellan finansieringsprogram på EU-nivå samt nationell och regional nivå – förbättra EU:s tillgång till spetskompetens.

Följande åtgärd för det europeiska forskningsområdet föreslås för de kommande tre åren:

·Stärkt forskning och utveckling: en ny era inom forskningsförvaltning.

4.Prioriterat område: främja samordnade investeringar och reformer inom forskning och innovation

Mot bakgrund av EU:s inriktning på nyckelområden för framtida konkurrenskraft, hållbarhet och välbefinnande skulle det vara kontraproduktivt att dubblera, ersätta eller fragmentera investeringar och initiativ inom forskning och innovation. Gränsöverskridande samarbete kan öka effektiviteten genom att samla resurser för att uppnå en kritisk massa och öka kunskapsspridningseffekterna för att främja innovation. För att se till att dessa investeringar är effektiva och verkningsfulla kommer det också att krävas att man i vissa fall utformar, genomför och övervakar strukturreformer i nationella system för forskning och utveckling. Syftet med dessa reformer är att öka den vetenskapliga spetskompetensen, utnyttja forskningsresultat, stärka kopplingarna mellan vetenskapen och näringslivet och rikta strategier för att stödja företagsinnovation på ett bättre sätt.

Inga särskilda åtgärder för det europeiska forskningsområdet föreslås inom ramen för detta mål, men det är allmänt erkänt att främjandet av investeringar i forskning och innovation och antagandet av strukturreformer förblir en viktig prioritering för Europeiska kommissionen och medlemsstaterna för att bedriva ett nära samarbete med hjälp av en rad befintliga instrument. Närmare bestämt förväntas genomförandet av åtgärderna för forskning och innovation inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens öka den nationella innovationskapaciteten, särskilt i länder som fortfarande släpar efter.

Genom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken utför Europeiska kommissionen en djupgående analys av de nationella FoI-systemen och utfärdar landsspecifika rekommendationer om hur varje land kan stärka sin innovationspotential. Kommissionen övervakar därefter medlemsstaternas politiska åtgärder för att bedöma framstegen med att överbrygga de konstaterade bristerna inom forskning och innovation. För att stödja deras ansträngningar att förbättra sina FoI-system genom reformer kan medlemsstaterna och associerade länder få expertstöd inom ramen för Horisont Europas enhet för politiskt stöd, ett instrument som har visat sig vara mycket framgångsrikt när det gäller att förbättra beslutsfattandet och fastställa reformvägar, och den bilaterala förstärkta dialogen med medlemsstaterna om gemensamt överenskomna FoI-ämnen.

3.Den fastställda samarbetsramen mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, associerade länder och intresseorganisationer i form av det europeiska forskningsområdets forum och kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation bör upprätthållas som en central mekanism för styrningen av det europeiska forskningsområdet. Genomförandet av nästa politiska agenda för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 kommer att förbli en inkluderande och öppen strävan på alla förvaltningsnivåer för att främja gemensamt skapande av och egenansvar för agendan. Det europeiska forskningsområdets forum fortsätter att vara ett bollplank för att diskutera nya utmaningar, utöver verksamheterna inom ramen för agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027, som kräver samarbete mellan länder och omfattas av pakten för forskning och innovation, såsom en uppföljning av friheten för vetenskaplig forskning.

4.Ett samordnat genomförande bör säkerställa ett aktivt och brett deltagande av berörda parter på EU-nivå över hela spektrumet, från forskning till innovation och marknadsspridning. Kategorierna av berörda parter inom det europeiska forskningsområdets forum bör ses över för att uppnå en större representation av de olika intressena.

5.Medlemsstaterna och Europeiska kommissionen bör stödja ett fullständigt deltagande av länder som är associerade till Horisont Europa och paraplyorganisationer för berörda parter på EU-nivå i genomförandet av den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027.

6.Investeringarna i forskning och innovation i EU lever inte upp till ambitionsnivån, och ligger fortfarande under investeringsnivån hos många av EU:s globala konkurrenter. För närvarande spenderar EU omkring 2,3 % av sin BNP på forskning och utveckling, vilket är långt under det mål på 3 % som fastställdes 2002 i Barcelonaförklaringen. För att möta den mångfasetterade utmaningen att nå målet på 3 % krävs samordnade åtgärder för att främja offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling. Ytterligare reformer behövs också för att förbättra de nationella forsknings- och innovationsekosystemen och maximera effekterna av ökade investeringar i forskning och innovation. Utöver det prioriterade området ”Främja samordnade investeringar och reformer inom forskning och innovation” inom ramen för pakten för forskning och innovation bör medlemsstaterna och kommissionen fortsätta sina ansträngningar i denna riktning.

7.Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att genomföra den övervakningsmekanism för det europeiska forskningsområdet som beskrivs översiktligt i pakten för forskning och innovation i Europa och beskrivs närmare i ramverket för den framtida övervakningsmekanismen för det europeiska forskningsområdet (Framework for the future ERA monitoring mechanism), som kommissionen lade fram för rådet den 10 juni 2022 10 . Övervakningsmekanismen för det europeiska forskningsområdet kommer att användas för att bedöma framstegen med prioriteringarna för det europeiska forskningsområdet, enligt definitionen i pakten för forskning och innovation. Övervakningsmekanismen bör bestå av

(1)en resultattavla för det europeiska forskningsområdet för att övervaka framstegen mot målen för det europeiska forskningsområdet både på EU-nivå och på nationell nivå, vilken ska uppdateras regelbundet,

(2)en regelbunden övervakningsrapport om det europeiska forskningsområdet från kommissionen till rådet för att granska genomförandet av den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet,

(3)regelbundna landsrapporter om det europeiska forskningsområdet för att granska ländernas framsteg med genomförandet av den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet.

Medlemsstaterna kommer att fortsätta att utbyta information om det europeiska forskningsområdet, särskilt genom att tillhandahålla data och information via den politiska plattformen för det europeiska forskningsområdet. Medlemsstaterna kommer även att främja genomförandet av åtgärderna och resultaten för det europeiska forskningsområdet i sina länder, med hjälp av det stöd som finns tillgängligt.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Rådets rekommendation (EU) 2021/2122.

(2)    COM(2024) 490.

(3)     https://european-research-area.ec.europa.eu/ .

(4)    16179/24.

(5)    COM(2025) 30 final.

(6)    14308/21.

(7)    Rådets rekommendation (EU) 2021/2122.

(8)    16179/24.

(9)    COM(2024) 490.

(10)    Rådets not 9578/22.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.2.2025

COM(2025) 62 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS REKOMMENDATION

om den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027

BILAGA

Detaljerad förklaring av strukturella strategier samt åtgärder för det europeiska forskningsområdet

Förslagen till strukturella strategier samt åtgärder för det europeiska forskningsområdet beskrivs närmare i följande ordning. De grundar sig på en process för gemensamt skapande som genomförs tillsammans med medlemsstaterna, länder som är associerade till Horisont Europa och berörda parter mellan mars 2023 och november 2024:

Strukturella strategier för det europeiska forskningsområdet

·Möjliggöra öppen vetenskap genom delning och återanvändning av data, bland annat genom det europeiska öppna forskningsmolnet.

·Stärka hållbarheten, tillgängligheten och resiliensen hos forskningsinfrastrukturen inom det europeiska forskningsområdet.

·Stärka inkluderande och intersektionell jämställdhet inom det europeiska forskningsområdet.

·Göra forskarkarriärer mer attraktiva och hållbara.

·Reformera forskningsbedömningen.

·Utöka kapaciteten och verksamheten för kunskapsutnyttjande.

·En global strategi för forskning och innovation.

·Göra den strategiska EU-planen för energiteknik till en viktig tematisk komponent av det europeiska forskningsområdet.

·Förbättra kopplingen mellan forskning och innovation och högre utbildning inom det europeiska forskningsområdet och frigöra de europeiska forsknings- och innovationsekosystemens fulla potential.

·Öka förtroendet för vetenskapen genom att främja medborgarnas deltagande och engagemang samt vetenskapskommunikation.

·Förbättra EU:s tillgång till spetskompetens.

Åtgärder för det europeiska forskningsområdet

·Rättvisa inom öppen vetenskap.

·Främja det europeiska ekosystemet för vetenskap för politik.

·Underlätta och påskynda en ansvarsfull användning av AI inom vetenskapen i EU.

·Öka forskningssäkerheten.

·Påskynda investeringar i forskning och innovation för Europas industriella omställning och konkurrenskraftiga hållbarhet.

·Påskynda nya metoder för att främja biomedicinsk forskning samt testning av läkemedel och medicintekniska produkter.

·En harmoniserad och samordnad ram för en europeisk strategi för integritet och etik inom forskning och innovation mot bakgrund av nya utmaningar.

Strukturella strategier för det europeiska forskningsområdet

1.Möjliggöra öppen vetenskap genom delning och återanvändning av data, bland annat genom det europeiska öppna forskningsmolnet

Mål

·Metoder för och färdigheter inom öppen vetenskap belönas och undervisas och har blivit ”det nya normala”.

·Standarder, verktyg och tjänster gör det möjligt för forskare att hitta, få tillgång till, återanvända och kombinera resultat.

·En federerad gemenskapsdriven infrastruktur som möjliggör öppen delning av vetenskapliga resultat tas i bruk och upprätthålls.

·EU leder utvecklingen mot ett nät av Fair-forskningsdata 1 med etablerade kopplingar till andra dataområden.

·Forskare får bättre rättsliga villkor och resurser för att få tillgång till och återanvända offentligt finansierade forskningsresultat och använda publikationer och data för vetenskapliga ändamål.

Beskrivning

Denna strukturpolitiska strategi syftar till att åstadkomma en stegvis förändring för alla forskarsamhällen och all forskningsinfrastruktur i Europa. Målet är att skapa en bättre rättslig ram på EU-nivå för öppen delning, sömlös tillgång och tillförlitlig återanvändning av forskningsdata och andra digitala forskningsobjekt som används och produceras under forskningscykeln. Exempel på verksamheter:

·Främja användningen av EU-noden för det europeiska öppna forskningsmolnet inom det europeiska forskarsamhället.

·Stödja utvidgningen av det europeiska öppna forskningsmolnets federation med flera noder och säkerställa dess skalbarhet genom gemensamma standarder och användningspolicyer inom ramen för det europeiska öppna forskningsmolnets federation, från och med 2025.

·Genomföra ytterligare samråd med berörda parter och samla in mer bevis om identifierade politiska alternativ för att göra EU:s lagstiftning och regelverk om upphovsrätt och data lämpliga för forskning.

·Utvidga övervakningsramen för det europeiska öppna forskningsmolnet med de senaste metoderna för att bedöma effekterna av relaterade strategier och rutiner.

Förväntade resultat

·Utveckla en federation för det europeiska öppna forskningsmolnet med högt värde och öka dess användning.

·Öka mängden och produktiviteten hos Fair-forskningsdata i Europa.

·Identifiera områden för lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att säkerställa att EU:s lagstiftning och regelverk om upphovsrätt och data lämpar sig för forskning.

·Bedöma effekterna av strategier och rutiner för öppen vetenskap på grundval av en underrättelseplattform för öppen vetenskapspolitik.

2.Stärka hållbarheten, tillgängligheten och resiliensen hos forskningsinfrastrukturen inom det europeiska forskningsområdet

Mål

·Stärkta forskningsinfrastrukturtjänster som är bättre anpassade till användarnas behov mot bakgrund av aktuella och framväxande vetenskapliga, tekniska och innovationsrelaterade utmaningar och EU:s politiska prioriteringar.

·Stärkta europeiska forsknings- och innovationsekosystem, bland annat genom konsolidering av befintlig forskning och innovation (FoI) och identifiering av nya FoI-projekt som fyller luckor.

·Skapa mer integrerade och hållbara program för tillgång till FoI och relaterade tjänster.

·Ökad inverkan på forskningen och samhället och fördjupat samarbete med näringslivet.

·Skapa bättre kopplingar mellan olika typer av infrastruktur (FoI, teknikinfrastruktur, e-infrastruktur, datainfrastruktur).

·Öka berörda parters deltagande i FoI-verksamhet.

Beskrivning

Denna strukturella strategi säkerställer öppenhet, tillgänglighet och säkerhet för hållbar FoI i världsklass för forskare och innovatörer i Europa samt vidareutvecklar och konsoliderar FoI, dess integrerande funktion i FoI-ekosystemet och dess potential att gripa sig an EU:s prioriteringar. En långsiktig strategi kommer att effektivisera FoI-landskapet samt identifiera och prioritera de FoI-tjänster och den FoI-teknik som behövs för att stärka EU:s konkurrenskraft inom vetenskap och teknik, dess strategiska oberoende och dess förmåga att lösa samhällsutmaningar.

·Utarbeta en långsiktig FoI-strategi.

·Utföra en tydlig övervakning av resultaten av olika typer av FoI.

·Genomföra en tydlig analys av det ekonomiska stödet till FoI.

·Genomföra en strategisk analys av FoI-landskapet i Europa.

Förväntade resultat

·Från långsiktiga och återkommande verksamheter: 1) En långsiktig EU-strategi för forskningsinfrastruktur, inbegripet ett nytt, strategiskt tillvägagångssätt för EU-stöd till forskningsinfrastruktur, 2) en Esfri-färdplan (Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur) för 2026 och viktiga inslag för 2028 års landskapsanalys, 3) övervakning av Esfris riktmärken, 4) deltagande av berörda parter (evenemangs-/verksamhetsrapporter).

·Från kortsiktiga verksamheter, rapporter med rekommendationer om 1) finansiering, inbegripet synergier med nationell och regional finansiering samt finansiering från EU och andra källor, 2) internationellt samarbete, med beaktande av forskningssäkerheten, 3) en konsekvensbedömning av Esfri, 4) resiliens hos och miljöanpassning av europeisk forskningsinfrastruktur, 5) ytterligare förstärkning av konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur som en del av FoI-ekosystemet.

3.Stärka inkluderande och intersektionell jämställdhet inom det europeiska forskningsområdet

Mål

·Fördjupa den politiska dialogen och samordningen av politik och åtgärder för inkluderande och intersektionell jämställdhet inom FoI, inbegripet institutionella/strukturella förändringar genom inkluderande jämställdhetsplaner, intersektionalitet och integrering av jämställdhetsaspekten i FoI-innehåll samt genom att sätta stopp för det könsrelaterade våldet och utveckla jämställdhetsbudgetering.

·Främja inkluderande och intersektionell jämställdhet inom FoI genom att öka användningen av befintliga rekommendationer och verktyg.

·Förbättra datainsamlingen, övervakningen och utvärderingen avseende inkluderande och intersektionell jämställdhet inom FoI för att identifiera såväl framgångsrika metoder som utmaningar och eventuella brister som ska åtgärdas genom framtida strategier och åtgärder.

·Minska de geografiska skillnaderna när det gäller inkluderande och intersektionell jämställdhet bland medlemsstaterna och associerade länder.

·Uppnå ett högre deltagande av kvinnor och underrepresenterade forskare i alla mångfaldsaspekter, förbättra arbetsvillkoren (och studievillkoren), inklusive rättvisare rekrytering, befordran och budgettilldelning, tillgång till åtgärder för balans mellan arbete och privatliv, säkrare miljöer utan könsrelaterat våld, bättre könsfördelning i beslutsfattande positioner samt opartiska FoI-resultat av högre kvalitet.

Beskrivning

Denna strukturella strategi kommer att förbättra forskningens och innovationens kvalitet och samhällsrelevans, hjälpa till att locka mer diversifierade talanger till Europas FoI-system och få dem att stanna kvar samt bidra till att säkerställa att alla kan maximera sin potential, och därigenom visa att EU fortsatt är ledande på internationell nivå när det gäller att säkerställa inkluderande och intersektionell jämställdhet inom FoI.

Förväntade resultat

·Utforma en övervaknings- och utvärderingsstrategi för ett effektivt genomförande av inkluderande jämställdhetsplaner.

·Utarbeta riktlinjer för genomförandet av intersektionalitet i FoI-politiken, inklusive indikatorer.

·Utforma en övervaknings- och utvärderingsstrategi för att öka integreringen av jämställdhetsaspekten i FoI-innehåll.

·En förbättrad mekanism för jämställdhetsintegrering för synergier med andra åtgärder för det europeiska forskningsområdet på EU-nivå och nationell nivå.

·Genomföra den uppförandekod mot könsrelaterat våld inom FoI som utarbetats genom åtgärd 5 i den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024.

·Utarbeta principer för jämställdhetsbudgetering och spårning av utgifter inom FoI.

4.Göra forskarkarriärer mer attraktiva och hållbara 

Mål

·Främja erkännandet av forskaryrken och göra forskarkarriärer i olika sektorer och medlemsstater mer kompatibla och likvärdiga med varandra.

·Förbättra rekryteringen och arbetsvillkoren, inbegripet aspekter som rör öppen, transparent och meritbaserad rekrytering.

·Stärka forskarnas färdigheter för att främja sektorsövergripande och tvärvetenskapliga karriärer.

·Stödja karriärutveckling och utforma nya investeringsvägar för att minska otryggheten och bredda karriärmöjligheterna.

·Arbeta för en mer balanserad rörlighet för talanger, inbegripet mellan sektorer.

·Säkerställa ändamålsenliga och tillförlitliga data från observationsgruppen för forsknings- och innovationskarriärer.

·Skapa synergier med andra politiska åtgärder i samband med det europeiska forskningsområdet och relevanta aktuella och framtida EU-initiativ, såsom kommissionens paket om rörlighet för kompetens och talanger.

Beskrivning

Denna strukturella strategi syftar till att göra forskarkarriärer i Europa mer attraktiva och hållbara genom att stödja EU:s, medlemsstaternas, de associerade ländernas och de berörda parternas gemensamma genomförande av alla åtgärder som härrör från åtgärd 4 i den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024 samt genom att övervaka resultaten av genomförandet av dessa initiativ och reformer på fältet. Åtgärden kommer att omfatta utbyte av god praxis, utarbetande av riktlinjer och rekommendationer samt bidrag till konsolideringen av observationsgruppen för forsknings- och innovationskarriärer.

Förväntade resultat

·Gemensamt utarbetade riktlinjer för genomförandet av rådets rekommendation om forskarkarriärer, för arbetstillfällen av högre kvalitet och en bättre fungerande arbetsmarknad för forskare.

·En praktikgemenskap för att utbyta erfarenheter och stärka forskarkarriärer på EU-nivå samt på nationell och regional nivå och organisationsnivå.

·En konsoliderad observationsgrupp för forsknings- och innovationskarriärer med deltagande av relevanta aktörer utanför FoI-samfundet samt gemensamt undanröjande av luckor.

·Rekommendationer för bättre karriärutveckling, inklusive europeiska modeller för fasta tjänster och tillhörande bedömnings- och finansieringsmekanismer.

·Gemensamt skapade investeringsvägar, med samarbete och samordning samt gemensam utformning av initiativ för att minska otryggheten och underlätta karriärvägar till icke-akademiska forskarkarriärer.

5.Reformera forskningsbedömningen

Mål

·Genomföra institutionella förändringar för att förbättra forskningsbedömningen.

·Mäta framstegen med reformerna av forskningsbedömningen.

·Öka kunskapen och medvetenheten om reformerna.

·Identifiera brister i reformerna, eventuella begränsande eller blockerande faktorer och ytterligare åtgärder som krävs.

·I förlängningen bidra till att förbättra forskningens kvalitet, resultat och genomslag och därmed göra forskarkarriärer mer attraktiva.

Beskrivning

Det sätt på vilket forskningsprojekt, forskare, forskningsenheter och forskningsinstitut för närvarande bedöms baseras fortfarande i hög grad på en begränsad uppsättning forskningsresultat och forskningsverksamheter, främst publikationer, och domineras av viss olämplig användning av flera indikatorer och metoder som mäter forskningens kvalitet, resultat och genomslag.

·Identifiera och sprida god praxis, verktygslådor och rekommendationer för forskningsbedömning.

·Anordna internationella dialoger, spridningsevenemang och evenemang för ömsesidigt lärande av kommissionen, koalitionen för forskningsbedömning och medlemsstaterna.

·Genomföra reformer av forskningsbedömningen vid forskningsinstitut.

·Genomföra en studie för att identifiera ändringar av nationella ramar, ändringar genomförda av forskningsinstitut och de ändringar som förväntas i samband med handlingsplanerna från undertecknarna av avtalet om reform av forskningsbedömningen.

·Fortsatt nationell dialog mellan nationella myndigheter och forskningsorganisationer.

Förväntade resultat

·Kunskap och medvetenhet om samt deltagande i metoder och reformer för forskningsbedömning från koalitionen för forskningsbedömning, forskningsorganisationer (däribland organisationer som bedriver, finansierar och bedömer forskning), nationella myndigheter och EU:s institutioner.

·Stödja, kartlägga och analysera ändringar av nationella ramar och hos enskilda forskningsinstitut.

·Identifiering av eventuella återstående brister i reformerna och eventuella åtgärder som fortfarande behövs på alla nivåer (institutionell och nationell nivå samt EU-nivå).

·

6.Utöka kapaciteten och verksamheten för kunskapsutnyttjande

Mål

·Stärka utnyttjandet och spridningen av kunskaper, färdigheter och yrkesmässigt stöd.

·Förbättra tillgången till och användningen av immateriella tillgångar och data från forskning och innovation.

·Befästa en kultur av kunskapsutnyttjande.

Beskrivning

EU står inför utmaningar när det gäller att omsätta forsknings- och innovationsresultat i samhällelig användning och ekonomiskt värde samt behålla värdet inom EU, vilket är avgörande för den inre marknadens funktion. Denna strukturella strategi syftar till att förena det europeiska kunskapslandskapet genom att

·bygga upp intermediärernas kapacitet för att stärka kopplingarna mellan den akademiska världen, näringslivet och offentliga myndigheter,

·förbättra tillgången till och skyddet av immateriella tillgångar, särskilt genom ansvarsfull licensiering och en strategi för gemensam dataförvaltning,

·stärka kapaciteten och kompetensen hos forsknings- och innovationsaktörer, inbegripet forskningsinstitut och finansieringsorganisationer,

·öka användningen av resultaten från tvärvetenskaplig forskning, inbegripet inom samhällsvetenskap, konst och humaniora,

·förbättra ramverket för mätning för att beräkna det bredare samhälleliga värde som skapats.

Förväntade resultat

·Ett europeiskt system för ansvarsfulla licensieringsprinciper och en strategi för gemensam dataförvaltning för att underlätta ett större sektorsövergripande samarbete och gynna både företag och samhället, med beaktande av forskningssäkerheten.

·Lärandelaboratorier för värdeskapande för att utveckla färdigheter inom kunskapsutnyttjande och entreprenörskap genom riktad utbildning, peer learning och kontakter med förebilder.

·Politisk vägledning om att öka och påskynda utnyttjandet av tvärvetenskapliga FoI-resultat inom det europeiska forskningsområdet, på grundval av en bakgrundsstudie från kommissionen och arbetet med att skapa en särskild praktikgemenskap.

·Ett omfattande ramverk för mätning som omfattar det breda spektrumet av verksamheter för kunskapsutnyttjande för att övervaka det europeiska forskningsområdets resultat på detta område.

7.En global strategi för forskning och innovation

Mål

·Garantera att den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 omfattar en internationell dimension, som en övergripande, långsiktig och grundläggande egenskap hos FoI-ekosystemet.

·Förbättra samverkan mellan vetenskap, politik och diplomati.

·Ta itu med globala utmaningar och samtidigt skydda unionens, dess medlemsstaters och de associerade ländernas strategiska intressen, värden och principer.

·Främja lika villkor på EU-nivå inom det internationella FoI-samarbetet.

·Fördjupa kunskaperna om bilateralt samarbete som leds av medlemsstater och associerade länder med länder utanför EU.

Beskrivning

Mot bakgrund av de grundläggande förändringarna av den geopolitiska, vetenskapliga och tekniska miljön måste EU bli mer strategiskt när det gäller att utnyttja potentialen hos det internationella samarbetet inom forskning och innovation.

Denna strukturella strategi kommer att drivas genom verksamheter och diskussioner av den ständiga undergruppen för den globala strategin för forskning och innovation inom ramen för det europeiska forskningsområdets forum:

·Återkommande kartläggning av bi- och multilateralt vetenskapligt samarbete mellan medlemsstaterna, de associerade länderna och berörda parter.

·Främja synergier med andra EU-program och EU-initiativ såsom Global Gateway.

·Samordna och anpassa åtgärderna till andra åtgärder för det europeiska forskningsområdet, t.ex. den föreslagna åtgärden om forskningssäkerhet.

·Tillhandahålla återkoppling och vägledning om hur den internationella dimensionen av nästa ramprogram kan stärkas.

Förväntade resultat

·En europeisk ram för vetenskaplig diplomati (2025).

·En färdplan för multilateral dialog om värden och principer för internationellt samarbete inom FoI (2025).

·Nya pilotinitiativ inom ramen för Team Europe-strategin, inklusive Latinamerika och Karibien 2025 och Indien 2026. Utöka de nuvarande Team Europe-strategierna till Afrika och Kina.

·Ett yttrande om hur internationellt FoI-samarbete med tredjeländer organiseras inom nästa ramprogram.

8.Göra den strategiska EU-planen för energiteknik till en viktig tematisk komponent av det europeiska forskningsområdet

Mål

·Djupare förbindelser mellan FoI-samfundet och näringslivet för att stödja spridningen av innovationer inom ren energi, utan att öka den administrativa bördan.

·Utforma gemensamma strategier för övergripande frågor, bl.a. inbyggd hållbarhet, kompetensutveckling, forskning och innovation som är anpassad till samhällets behov, digitalisering samt marknadsspridning och marknadstillträde.

·Se över det nuvarande tekniska tillämpningsområdet för att inkludera ny relevant ren energiteknik.

·Nytt samarbete mellan de europeiska teknik- och innovationsplattformarna och de europeiska industriallianserna.

Beskrivning

Denna strukturella strategi kommer att bidra till de övergripande målen för det europeiska forskningsområdet genom att fördjupa samordningen mellan FoI-program och FoI-initiativ för ren energi på EU-nivå, nationell nivå och institutionell nivå och genom att öka samarbetet mellan aktörer i hela Europa, i syfte att bidra till de övergripande klimat- och miljömålen. Att göra den omarbetade strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) till en strukturell strategi för den nya politiska agendan för det europeiska forskningsområdet kommer dessutom att vara en drivkraft för att lansera och utveckla nya viktiga initiativ och bättre koppla samman FoI-målet om ren energi med ett bredare FoI-perspektiv. I EU-strategin för solenergi fastställdes till exempel utarbetandet av en gemensam strategisk FoI-agenda för solenergi tillsammans med medlemsstaterna som en av åtgärderna. Bland de planerade åtgärderna ingår även

·inrättandet av fem övergripande arbetsgrupper för att utfärda verktyg och utarbeta rekommendationer om övergripande frågor i hela SET-planen,

·skapandet av ett arbetsflöde för vätgas för att genomföra det europeiska forskningsområdets pilotprojekt om förnybar vätgas,

·tillnärmning av FoI-prioriteringarna mellan medlemsstaterna och EU, samtidigt som gränsöverskridande europeiska forskningscentrum, universitet och gemensamma åtgärder med näringslivet främjas.

Förväntade resultat

·Anpassning av alla domän-/teknikspecifika strategiska FoI-agendor och FoI-genomförandeplaner till EU:s nya prioriteringar och utvecklingen av gemensamma genomförande- och investeringsplaner.

·Politiska rekommendationer för att på ett bättre sätt inkludera följande områden inom ramen för FoI på energiområdet i SET-planen: cirkularitet och materialersättning, FoI för samhällets behov, digitalisering, kompetens och marknadsspridning.

·Förbättrad övervakning av framstegen genom SET-planens informationssystem.

9.Förbättra kopplingen mellan forskning och innovation och högre utbildning inom det europeiska forskningsområdet och frigöra de europeiska forsknings- innovationsekosystemens fulla potential

Mål

·Uppnå bättre samstämmighet mellan strategier, politik, program och finansiering för FoI och högre utbildning. Närmare samarbete och dialog mellan dessa två områden på EU-nivå samt på nationell, regional och institutionell nivå.

·Uppnå starkare och mer sammanlänkade regionala FoI-system och minska innovationsklyftan i EU.

·Förbättra kunskap, indikatorer och verktyg för att genomföra heltäckande sektorsövergripande strategier och anpassa innovationen till bredare samhällsmål.

·Ökad medvetenhet om och förbättrad komplementaritet mellan forskning och utbildning.

·Minska fragmenteringen och den regionala klyftan inom EU:s FoI-landskap.

·Stärka samarbetet mellan den akademiska världen och offentliga och privata enheter.

Beskrivning

Denna strukturella strategi syftar till att skapa en strukturerad och målinriktad utbytesplattform för att främja ett mer systematiskt tillvägagångssätt, bland annat när det gäller styrning och stöd, och involvera företrädare för både forskning och högre utbildning. För att upprätta stabila partnerskap mellan utbildnings- och FoI-aktörer är det viktigt att samarbeta för att skapa nya mekanismer och incitament i syfte att minska fragmenteringen och överbrygga den regionala klyftan.

Förväntade resultat

·Utarbetande av rekommendationer för att utforma och genomföra strategier på institutionell, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.

·Identifiering av nuvarande rättsliga hinder på regional och nationell nivå samt på EU-nivå, av principer och huvudsakliga komponenter som är nödvändiga för att utveckla den rättsliga ramen i syfte att inrätta den femte friheten, rekommendationer för att konsolidera de europeiska lärosätenas ledande position i fråga om global FoI.

·Fastställande av politik, mekanismer och incitament för att främja stabilare partnerskap mellan lärosäten och andra FoI-aktörer.

·En färdplan med ambitioner antagen för strategisk tillnärmning av det europeiska forskningsområdet/EES (angående högre utbildning).

10.Öka förtroendet för vetenskapen genom att främja medborgarnas deltagande och engagemang samt vetenskapskommunikation 

Mål

·Stödja allmänhetens engagemang i FoI, medborgarforskning och vetenskapskommunikation genom gemensamt utarbetade riktlinjer.

·Utveckla mer ändamålsenliga och inkluderande mekanismer för allmänhetens engagemang i FoI.

·Stärka kopplingarna mellan vetenskap och samhälle på nationell/regional/lokal nivå.

·Öka allmänhetens vetenskapliga kapital och förståelse för vetenskap genom att främja forskarsamhällets förbindelser med ungdomar och andra människor som vanligtvis inte ägnar sig åt vetenskap.

Beskrivning

Denna strukturella strategi syftar till att öka förtroendet för vetenskapen och i förlängningen den demokratiska samhällsstyrningen genom ett mångfasetterat tillvägagångssätt som bygger vidare på resultaten av åtgärd 14, ”Föra vetenskapen närmare medborgarna”, i den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2022–2024.

Förväntade resultat

·Vägledande principer för att skapa engagemang på ett inkluderande sätt: utarbeta gemensamma strategier för allmänhetens engagemang i FoI och kommunikation rörande vetenskap.

·Verksamhet som sammanför forskare och ungdomar: innovativa sätt att på ett effektivt och inkluderande sätt engagera och involvera unga personer i vetenskap genom att bjuda in yrkesverksamma att tillhandahålla bästa nationella praxis och bygga vidare på arbetet med att utarbeta handböcker och riktlinjer inom ramen för EU-finansierade projekt.

·Koppla samman vetenskap och medborgare, anordna aktiviteter som stärker lokala FoI-samfund och kopplar samman dem med olika berörda parter och medborgare runt temat vetenskap och dess roll i samhället.

·Ömsesidigt lärande om förtroendet för vetenskapen, konsolidering och utbyte av kunskap om hur man bygger, mäter och stärker förtroendet genom allmänhetens engagemang.

·En mekanism och ett finansieringssystem som utformats för att utvidga bästa praxis i fråga om nationella initiativ för medborgardeltagande och medborgarengagemang till EU-nivå.

11.Förbättra EU:s tillgång till spetskompetens

Mål

·Förbättra tillgången till spetskompetens i hela EU.

·Bidra till en sammanhängande och samverkande utformning och ett sammanhängande och samverkande genomförande av EU:s FoI-investeringar från sammanhållningspolitiska program och det tionde ramprogrammet för FoI.

·Skapa närmare förbindelser mellan regionala myndigheter och initiativ inom FoI-programmen och ge incitament för att lansera nationella initiativ som kompletterar initiativen på EU-nivå.

Beskrivning

Det finns ihållande flaskhalsar när det gäller att förbättra spetskompetensen och skapa starkare synergier mellan sammanhållningspolitiken och Horisont Europa. Denna strukturella strategi syftar till att ta itu med dessa flaskhalsar genom att stärka samarbetet mellan de organ som förvaltar Europeiska regionala utvecklingsfonden och Horisont Europa på nationell nivå och EU-nivå.

·Fortsätta arbetet i nätverket för förvaltande myndigheter för FoI och sammanhållning inom ramen för det europeiska forskningsområdets forum för att sammanföra nationella FoI-myndigheter och myndigheter som förvaltar de sammanhållningspolitiska programmen för att underlätta utbyte av information om resultat och praxis från EU-initiativ.

Förväntade resultat

·Rekommendationer om att förbättra tillgången till spetskompetens och säkerställa samstämmighet och synergier mellan olika program.

·En lägesrapport om genomförandet av rekommendationerna från den fas 1-undersökning som utförts av nätverket för förvaltande myndigheter för FoI och sammanhållning inom den nuvarande rättsliga ramen (t.ex. kommunikation, kapacitetsuppbyggnad, långsiktig planering, datatillgänglighet och en datadriven strategi, genomföranderegler och samordningsmodeller mellan de båda gemenskaperna).

·Rådgivning om att skapa starkare synergier i framtiden mellan sammanhållningspolitiken, särskilt om smart specialisering, samtidigt som man använder synergier med åtgärder som finansieras inom ramen för den programdel som rör breddning, och ramprogrammet.

·Utbyte av bästa praxis för att förbättra tillgången till spetskompetens, särskilt nationella strategier, åtgärder och instrument som underlättar tillgången till vetenskapliga nätverk och innovationsnätverk samt politiska förslag, särskilt för samarbete mellan medlemsstaterna.

Åtgärder för det europeiska forskningsområdet

12.Rättvisa inom öppen vetenskap 

Mål

·Identifiera hinder och utmaningar för rättvisan vid utövandet av öppen vetenskap och föreslå vägar framåt för politiska åtgärder.

·Utvidgning av ideella vetenskapliga publiceringsmodeller med öppen tillgång samt med bred spridning och erkännande inom olika discipliner, inbegripet forskningsbedömning.

·Bygga upp kapacitet i form av färdigheter inom öppen vetenskap och rättvis tillgång till infrastruktur för öppen vetenskap för forskarsamhället inom det europeiska forskningsområdet.

·Utforma politiska strategier på EU-nivå för att hitta sätt att skapa större rättvisa inom metoder och infrastruktur för öppen vetenskap.

Beskrivning

Genomförandet av öppen vetenskap kräver starkt politiskt stöd och betydande investeringar i resurser, särskilt i infrastruktur (och tillgång till den), samordning, teknisk mognad, öppen vetenskap och digitala färdigheter samt skapandet av effektiva incitament och system för erkännande av och utmärkelser till forskare. Dessa skiljer sig markant åt mellan europeiska länder och organisationer – men även globalt – och skapar ett övergripande behov av mer rättvisa strategier inom det europeiska forskningsområdet.

·Granskning av nationella erfarenheter och politiska ramar när det gäller tillgången till samt räckvidden och utformningen av infrastruktur för öppen vetenskap, rutiner för vetenskaplig publicering och forskares kapacitet för öppen vetenskap.

·Inleda ömsesidigt lärande om rättvisa inom öppen vetenskap 2025/2026.

·Främja kunskapsspridning och utbildning för att ta itu med ojämlikheter i utövandet av öppen vetenskap.

·Genomföra workshoppar för offentliga myndigheter för att fastställa rekommendationer för institutioner och beslutsfattare – och utfärda en rapport 2027.

Förväntade resultat

·En lägesbedömning av utmaningarna rörande rättvisa inom öppen vetenskap i alla länder inom det europeiska forskningsområdet (vilken ska återspegla den befintliga mångfalden när det gäller ramar, kapacitet, finansiering osv.).

·Politiskt stöd och finansieringsstöd för att tillhandahålla tjänster avseende ideella vetenskapliga publiceringsmodeller av hög kvalitet och med öppen tillgång i hela det europeiska forskningsområdet.

·Utveckling och spridning av gemensamma verktyg, utbildningsmetoder och tjänster för att öka kapaciteten i fråga om färdigheter inom öppen vetenskap – i samarbete med berörda parter.

·Rekommendationer för att utforma en politisk strategi på EU-nivå för rättvisa inom öppen vetenskap i dess olika former.

13.Främja det europeiska ekosystemet för vetenskap för politik

Mål

Denna åtgärd har följande tre sammanvävda mål:

·Vidareutveckla vetenskapligt baserad politik och förbättra den övergripande integreringen av kunskap i den offentliga politiken.

·Främja och stärka det europeiska ekosystemet för vetenskap för politik inom alla strategier, sektorer och förvaltningsnivåer.

·Stödja samarbete mellan nätverk av relevanta aktörer och främja kartläggning och utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande.

Beskrivning  

För att stödja samverkan mellan vetenskap och politik i hela Europa och komma till rätta med fragmenteringen i ekosystemen för vetenskap för politik kommer två huvudsakliga delmål att uppnås:

·Ett vetenskapligt nätverk för politiska kontaktpersoner, som sammanför tjänstemän som arbetar med vetenskap för politik vid nationella FoI-politiska institutioner i hela Europa i syfte att samordna insatserna för att integrera strategier för vetenskap för politik på alla förvaltningsnivåer och främja ömsesidigt lärande mellan länderna. 

·En praktikgemenskap för vetenskap för politik med målet att främja såväl starka alleuropeiska och internationella förbindelser som större samverkan, ömsesidigt lärande och samarbete mellan nätverk och aktörer som arbetar med vetenskap för politik.

Förväntade resultat

·Regelbunden dialog mellan nätverket, praktikgemenskapen och andra berörda parter för att undersöka hur de nödvändiga förutsättningarna kan skapas för att möjliggöra ett effektivt samspel mellan forskning och politik.

·Peer learning främjas, vilket stärker färdigheter och kompetenser samt möjliggör samarbete om vetenskap för politik inom olika sektorer och förvaltningsnivåer.

·Inrättande av en observationsgrupp för det europeiska landskapet för vetenskap för politik och tillhörande strategier, vars uppgift är att sammanställa framgångsfaktorer och gemensamma utmaningar vid samverkan mellan vetenskap och politik.

14.Underlätta och påskynda en ansvarsfull användning av AI inom vetenskapen i EU

Mål

Utforma, stödja, anpassa och samordna politiska åtgärder för att påskynda och underlätta en ansvarsfull användning av AI inom europeisk vetenskap och forskning, vilket leder till

·en enhetlig politik för AI inom vetenskapen, inbegripet gemensamt fastställande av prioriterade områden,

·ökad sakkunskap och resursdelning mellan länder,

·en grund för samarbete och framtida deltagande, för utbyte av bästa praxis och för att locka fler likasinnade partner,

·närmare samarbete med berörda parter, upprättande av nätverk och uppbyggnad av en gemenskap.

Beskrivning

Åtgärden kommer att inriktas på följande tre huvudämnen som härrör från den nya kommissionens politiska prioriteringar:

·En strategi för AI inom vetenskapen.

·Inrättandet av ett europeiskt råd för AI-forskning.

·Ett avtal om finansieringsinriktning för AI inom vetenskapen.

Dessa ämnen kommer att diskuteras och utvecklas genom regelbundna möten, workshoppar för kapacitetsuppbyggnad med presentation av bevis och den politiska utvecklingen samt praktiska workshoppar som innefattar samarbete kring politisk anpassning, riktlinjer och finansieringsagendor.

Förväntade resultat

·Uppdatera, främja och sprida riktlinjerna för det europeiska forskningsområdet om användningen av generativ AI inom forskning (minst en gång om året 2025, 2026 och 2027).

·En gemensam färdplan för AI inom vetenskapen (2025).

·En strategisk finansieringsagenda som överenskommits med medlemsstaterna och eventuellt även med europeiska finansiärer (2026).

·Gemensamma projekt om deltagarna anser att de är genomförbara/användbara (2026–2027).

·Överenskommelse om en plan för fortlöpande samarbete och politikutveckling (2027).

·

15.Öka forskningssäkerheten

Mål

·Förbättra forskningssäkerheten i EU för att upprätthålla en stark och öppen akademisk miljö, med utgångspunkt i rådets rekommendation om forskningssäkerhet.

·Tillhandahålla en plattform där beslutsfattare kan utbyta erfarenheter samt genomföra och utveckla en nationell strategi för att minska riskerna, samtidigt som den akademiska friheten och det institutionella oberoendet respekteras.

·Ge den europeiska FoI-sektorn möjlighet att optimera det internationella samarbetets möjligheter och minska dess risker och se till att det internationella samarbetet fortsätter att vara öppet och säkert.

Beskrivning

Med tanke på hur kunskap sprids i hela det europeiska forskningsområdet och de starka internationella förbindelserna inom FoI-sektorn är det inte möjligt att hantera forskningssäkerheten enbart genom nationella insatser. Samordnade nationella insatser och EU-insatser kommer att utgöra en ram för att utbyta bästa praxis och säkerställa konsekvens. Under det första året kommer medlemsstaterna att kunna göra en lägesbedömning och planera nästa steg för att hjälpa varandra att uppnå en grundläggande nivå av forskningssäkerhet.

Förväntade resultat

Genom åtgärden genomförs ramen för rådets rekommendation om forskningssäkerhet 2 på följande sätt:

·Arbeta för ett europeiskt samarbetsområde för forskningssäkerhet genom strukturellt samarbete mellan medlemsstaternas experter, forskningsfinansiärer och intresseorganisationer för forskning och innovation på EU-nivå samt genom att inrätta ett europeiskt expertcentrum för forskningssäkerhet.

·Sammankalla beslutsfattare, experter och yrkesverksamma kring temat forskningssäkerhet vid en europeisk flaggskeppskonferens om forskningssäkerhet som ska hållas vartannat år (2025, 2027).

·Kartlägga, övervaka och analysera åtgärder och initiativ för forskningssäkerhet på nationell nivå och EU-nivå, bland annat genom forskningssäkerhetsövervakning vartannat år (2025, 2027).

·Stödja informationsutbyte, peer learning och kapacitetsuppbyggnad, särskilt för utveckling av nationella strategier för forskningssäkerhet.

·Utarbeta riktlinjer och utveckla verktyg för skyddsåtgärder i program för forskningsfinansiering på nationell nivå och EU-nivå samt för riskhantering och förfaranden för tillbörlig aktsamhet inom organisationer som bedriver forskning (dvs. en plattform med en enda kontaktpunkt för hantering av utländsk inblandning i FoI).

·Närmare samarbete med internationella partner om strategier och åtgärder för forskningssäkerhet.

Med tanke på ämnets känsliga karaktär, som ofta inbegriper känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, kommer deltagandet i allmänhet att begränsas till experter från medlemsstaterna.

16.Påskynda investeringar i forskning och innovation för Europas industriella omställning och konkurrenskraftiga hållbarhet

Mål

·Öka förståelsen för näringslivets behov av FoI-resultat och FoI-investeringar, så att beslutsfattare och finansieringsorgan kan utforma och genomföra riktade verktyg för att mobilisera FoI-investeringar.

·Öka synergierna när det gäller finansiering av FoI, särskilt inom näringslivet, för tekniköverföring, demonstratorer, expansion, validering och teknikinfrastruktur.

·Underlätta införandet och användningen av avancerad teknik inom näringslivet, med fokus på hållbarhet och samhällsnytta.

Beskrivning

För att påskynda investeringar i FoI krävs ett systematiskt tillvägagångssätt för att skapa underlag till och forma FoI-agendan efter industriella behov och en heltäckande operativ ram för effektiv överföring av FoI-resultat till industriella tillämpningar.

·Integrera befintliga verktyg på EU-nivå samt nationell och regional nivå, visa upp god praxis vid tillämpningen av dessa verktyg, underlätta utbyte av erfarenheter och ge medlemsstaterna och regionerna möjlighet att utbyta god praxis samt tillföra ny kunskap.

·Genomföra den planerade europeiska strategin för teknikinfrastruktur, inbegripet de utvalda pilotåtgärderna, styrningsramen och eventuella finansieringssystem.

·Utveckla, testa och genomföra den politiska verktygslådan för att påskynda utfasningen av fossila bränslen från energiintensiva industrier, främja den cirkulära ekonomin och säkerställa bidraget från SET-planen.

Förväntade resultat

·Kartlägga de politiska verktyg som stöder industriell FoI.

·En europeisk politik för teknikinfrastruktur och genomförandet av dess åtgärder, vilket leder till en ökad tillgång till och användning av sådan infrastruktur för näringslivet, inbegripet små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag.

·Uppbyggnad och utbyte av kunskap och expertis inom nationellt utarbetande av industritekniska färdplaner för att fasa ut fossila bränslen från energiintensiva industrier.

·Bidra till en europeisk övervakningsplattform för teknik och industriella demonstratorer (Incite).

·

17.Påskynda nya metoder för att främja biomedicinsk forskning samt testning av läkemedel och medicintekniska produkter

Mål

Åtgärden syftar till att, genom en enhetlig och samordnad strategi i alla medlemsstater och associerade länder, påskynda utvecklingen, valideringen/kvalificeringen, acceptansen och spridningen av nya metoder inom biomedicinsk forskning och lagstadgade tester av läkemedel och medicintekniska produkter.

Beskrivning

Även om medlemsstaterna är bundna av direktiv 2010/63/EU, enligt vilket djurförsök ska ersättas inom forskning, utbildning och lagstadgade tester så snart giltiga alternativa metoder blir tillgängliga, finns det ingen samordningsmekanism för att säkerställa utvecklingen och valideringen av nya metoder. Åtgärden för det europeiska forskningsområdet kommer att aktivt involvera alla aktörer genom att inrätta en EU-omfattande samordning, bestående av relevanta ministerier, tillsynsmyndigheter, organisationer som finansierar forskning, den akademiska världen, läkemedels- och medicinteknikindustrin, kontraktsforskningsorganisationer, små och medelstora företag och uppstartsföretag, för att anpassa den nationella och regionala politiken i syfte att påskynda utvecklingen, valideringen, acceptansen och spridningen av nya metoder.

Denna åtgärd kommer att stödjas av fyra arbetsgrupper med följande teman: 1) utveckling av nya metoder och gemensam europeisk infrastruktur, 2) validering/kvalificering, acceptans och spridning av nya metoder, 3) utbildning samt 4) öppenhet och medvetenhet.

Förväntade resultat

·En utvecklings- och infrastrukturagenda för nya metoder där de behövs som mest och förväntas ha störst inverkan på kort till medellång sikt (fjärde kvartalet 2027).

·Medlemsstaterna och berörda parter fastställer åtgärder som de kan stödja gemensamt för att utveckla nya metoder och tillhörande infrastruktur (första kvartalet 2028).

·En strategi för acceptans och spridning av nya metoder, med kriterier för användning av nya metoder (tredje kvartalet 2027).

·Medlemsstaterna och berörda parter stöder gemensamt valideringen och kvalificeringen av en begränsad uppsättning nya metoder som är utformade för att godtas och genomföras vid lagstadgad testning av läkemedel och medicintekniska produkter (fjärde kvartalet 2027–tredje kvartalet 2028).

·En utbildningsplan för nya metoder (första kvartalet 2027) och gemensamma utbildningsprogram (andra kvartalet 2027–andra kvartalet 2028).

·Ett harmoniserat öppenhets- och medvetenhetsprogram för nya metoder som förbättrar den öppna tillgången till protokoll för nya metoder och resultat av djurförsök. Programmet kommer att ge vägledning för medlemmarna i etikkommittén, granskare och tillsynsmyndigheter på grundval av bästa praxis i de deltagande medlemsstaterna. Programmet omfattar förslag på konkreta åtgärder för att öka tillsynsmyndigheternas förtroende för nya metoder, inklusive en bättre förståelse av deras potential och begränsningar (andra kvartalet 2028).

·Minst en större konferens för att öka medvetenheten hos det civila samhället och patienter om biomedicinsk forskning, läkemedelsupptäckter och utvecklingsprocessen (tredje kvartalet 2028).

18.En harmoniserad och samordnad ram för en europeisk strategi för integritet och etik inom forskning och innovation mot bakgrund av nya utmaningar

Mål

·Inrättande av en plattform för att underlätta diskussionerna om en ny strategi för forskningsetik och forskningsintegritet som är teknikneutral och som kommer att underlätta innovation och stödja spetskompetens, med respekt för förenkling och inbyggd etik.

·Samordning av åtgärder för att förbättra etik och integritet, förebygga överträdelser och undanröja hinder för genomförandet av befintliga etiska riktlinjer.

·Gradvis utveckla ett europeiskt nätverk för att upprätta en ram för forskningsintegritet och forskningsetik, inklusive en färdplan med åtgärder och resultatindikatorer.

·Skapa en vision om ett ekosystem för etisk rådgivning och etiskt stöd som bygger på förtroende och som gör det möjligt för vetenskapen och forskningen att driva på ansvarsfull innovation som är anpassad till samhällets intressen.

Beskrivning

Syftet med denna åtgärd är att förutse, förebygga, hantera och mildra nya utmaningar och skydda forskningsintegriteten inom kritiska teknikområden mot bakgrund av den senaste uppdateringen av den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet och kommissionens rekommendation om kritiska teknikområden för EU:s ekonomiska säkerhet.

·Införa en samordnad strategi för integritet och etik för att underlätta sektorns svar på denna och andra framväxande utmaningar.

·Tillhandahålla ett brett spektrum av verktyg för att förutse, förebygga, hantera och mildra nya omvälvande utmaningar för forskningsintegriteten.

·Utforma en verkligt operativ, enhetlig och hållbar europeisk strategi för att stödja forskare i hanteringen av etiska utmaningar.

Förväntade resultat

·Utveckling av en samordningsstruktur (i form av en europeisk plattform) som ska sammanföra de befintliga europeiska nätverken för forskningsetik och forskningsintegritet.

·En detaljerad färdplan med åtgärder och resultatindikatorer.

·Praktiska riktlinjer, operativa verktygslådor och operationella standardförfaranden.

·En strategi för gemensamma utbildningsinsatser på pilotbasis.

19.Stärkt forskning och utveckling: en ny era inom forskningsförvaltning

Mål

·Uppnå ett bättre erkännande av yrket som forskningsledare samt skapa attraktiva och tydligare karriärvägar för forskningsledare.

·Säkerställa en bred och enkel tillgång till utbildningsmaterial och kompetenshöjande verksamheter/verktyg för forskningsledare, även för de som befinner sig i början av sin karriär, inklusive vägledning om AI-verktyg.

·Inrätta ett erkänt EU-omfattande system för utveckling av lärande och färdigheter för forskningsledare med inslag av ömsesidigt lärande och rörlighet som säkerställer integrering av det europeiska forskningsområdets prioriteringar och värden, t.ex. etik och forskningsintegritet, öppen vetenskap och inkluderande jämställdhet.

·Förbättra nätverksbyggandet med forskningsledare inom den privata sektorn för en triangelstrategi (offentliga organisationer som bedriver forskning – organisationer som finansierar forskning och näringslivet), vilket leder till ökad medvetenhet om program för yrkesmässig utveckling, karriärvägar och tillgängliga utbildningsmöjligheter.

Beskrivning

När forskningsprocesserna intensifieras och förväntningarna på att generera en samhällspåverkan ökar blir specialiserat stöd från forskningsledarna avgörande. Detta initiativ syftar till att stärka forskningsledaryrket, som fortfarande undervärderas i det europeiska forskningsområdet, och ge stöd till dess strategiska utveckling. Det betonar behovet av samordnat politiskt stöd på EU-nivå och nationell nivå för att skapa kvalificerade yrkesutövare, bättre karriärmöjligheter, förbättrade arbetsvillkor, jämställdhet, utbildning och rörlighet.

Förväntade resultat

·Införa (2025) och genomföra en övergripande och flexibel karriär- och kompetensram för forskningsledare. Genomföra en evidensbaserad informationskampanj i medlemsstaterna, vars resultat kommer att offentliggöras 2026.

·Gemensamt skapa (2026) en europeisk stadga för forskningsledare samt skapa en triangelstrategi för organisationer som bedriver forskning, organisationer som finansierar forskning och EU:s näringsliv för att säkerställa erkännande mellan olika sektorer, utforma strategier för kapacitetsuppbyggnad samt analysera forskningsförvaltningens roll i utvalda åtgärder som finansieras inom ramen för den del av Horisont Europa som rör breddning för att övervaka inverkan på FoI-systemets övergripande effektivitet och ändamålsenlighet.

·Införa (2027) ett centraliserat nätnav, helst inom ramen för den kommande kompetensplattformen för det europeiska forskningsområdet, som sammanställer nuvarande och nya läroplaner, utbildningsmaterial samt kompetenshöjande verktyg för forskningsledare, och tillgång till viktiga utbildnings- och certifieringsprogram för både nuvarande och aspirerande yrkesutövare.

(1)    Fair = sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara data.

(2)    Rådets rekommendation (EU) 9097/1/24.