(1)

Levande djur, däribland katter och hundar, omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ingår i unionens gemensamma jordbrukspolitik. Det finns en marknad för dessa djur i unionen, som också omfattar en betydande gränsöverskridande handel. Många medlemsstater har undertecknat den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur. Det finns en mängd uppgifter som visar att den inre marknaden för hundar och katter i unionen inte fungerar optimalt och att olaglig handel bedrivs med dessa djur inom unionen och vid import till unionen. Det är därför nödvändigt att fastställa minimikrav för välbefinnande hos hundar och katter som avlas och hålls på anläggningar samt striktare krav för spårbarhet för hundar och katter som levereras i unionen .

(1)

Levande djur, däribland katter och hundar, omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ingår i unionens gemensamma jordbrukspolitik , och deras välbefinnande bör skyddas . Det finns en marknad för dessa djur i unionen, som också omfattar en betydande gränsöverskridande handel. Många medlemsstater har undertecknat den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur. Det finns en mängd uppgifter som visar att den inre marknaden för hundar och katter i unionen inte fungerar optimalt och att olaglig handel bedrivs med dessa djur inom unionen och vid import till unionen. Med tanke på de rön om djur som erkänner deras förmåga till känslor, smärta och sociala interaktioner är det därför nödvändigt att fastställa minimikrav för välbefinnande hos hundar och katter som avlas och hålls på anläggningar samt striktare krav för spårbarhet för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden .

(2)

Avsaknaden av unionsbestämmelser om välbefinnande i samband med avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter, samt skillnader i nationella regler där sådana finns, leder ofta till att dessa djur föds, avlas och säljs eller adopteras utan kostnad under omständigheter som är till skada för deras välbefinnande. Konkurrens mellan kommersiella uppfödare av hundar och katter i olika medlemsstater sker inte under lika förutsättningar eftersom några av de viktigaste faktorerna för dessa aktörers konkurrenskraft är villkoren för djurens välbefinnande, vilka skiljer sig stort mellan medlemsstaterna. Detta snedvrider konkurrensen, särskilt för de som föder upp och håller djur i enlighet med höga normer. Dessa aktörer tjänar inte på sina investeringar i djurs välbefinnande när de bedriver handel över gränserna eftersom de tvingas konkurrera med aktörer som drar nytta av undermåliga välbefinnandevillkor för att konkurrera och driva ner priser och normer.

(2)

Hundar och katter, med sina egna unika biologiska och beteendemässiga behov, är föremål för handel och hålls som sällskapsdjur i unionen. Avsaknaden av unionsbestämmelser om välbefinnande i samband med avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter, samt skillnader i nationella regler där sådana finns, har ibland lett till att dessa djur föds, avlas och säljs eller adopteras utan kostnad under omständigheter som skulle kunna ha allvarligaskadliga följder för deras välbefinnande. Konkurrens mellan kommersiella uppfödare av hundar och katter i olika medlemsstater sker inte under lika förutsättningar eftersom några av de viktigaste faktorerna för dessa aktörers konkurrenskraft är villkoren för djurens välbefinnande, vilka skiljer sig stort mellan medlemsstaterna. Detta snedvrider konkurrensen, särskilt för de som föder upp och håller djur i enlighet med höga normer. Dessa aktörer tjänar inte på sina investeringar i djurs välbefinnande när de bedriver handel över gränserna eftersom de tvingas konkurrera med aktörer som drar nytta av undermåliga välbefinnandevillkor för att konkurrera och driva ner priser och normer.

(3)

Konsumenterna är inte heller tillräckligt skyddade eftersom de, när de förvärvar en hund eller en katt, ofta ställs inför de negativa konsekvenserna av de dåliga förhållanden under vilka djuren har avlats och hållits på anläggningarna, såsom hälsoproblem, beteendeproblem eller genetiska defekter hos den hund eller katt som köpts eller förvärvats.

(3)

Konsumenterna är inte heller tillräckligt skyddade eftersom de, när de förvärvar en hund eller en katt, ofta ställs inför de negativa konsekvenserna av de dåliga förhållanden under vilka djuren har avlats och hållits på anläggningarna, såsom hälsoproblem, beteendeproblem eller genetiska defekter hos den hund eller katt som köpts eller förvärvats. För att stödja välgrundade konsumentval och främja efterlevnaden av unionens regler är det viktigt att informera allmänheten och öka medvetenheten om skillnaden mellan ansvarsfulla avelsmetoder och avelsmetoder som inte uppfyller kraven eller rent av är olagliga.

(3a)

Flera medlemsstater har redan infört positivlistor på nationell nivå för att reglera privat djurägande, men avsaknaden av en gemensam unionsram med djurskyddsbestämmelser när det gäller avel samt hållande och utsläppande på marknaden av andra sällskapsdjur än hundar och katter, tillsammans med skillnader i nationella regler, leder till inkonsekvenser, luckor i efterlevnaden, förvirring för konsumenterna och ofta till allvarliga konsekvenser för djurens välbefinnande för de arter som inte lämpar sig för att hållas som sällskapsdjur, samt till risker för den biologiska mångfalden, människors hälsa och säkerhet och naturskyddet.

(3b)

Det har tidigare efterlysts en vetenskapligt grundad unionsomfattande förteckning över djur som har bedömts vara lämpliga för att hållas som sällskapsdjur, under lämpliga förhållanden för djurens välbefinnande, utan att skada vilda populationer och därmed den europeiska biologiska mångfalden eller människors hälsa och säkerhet. Det är viktigt att då säkerställa att det görs en bedömning av påverkan på djuren, inbegripet deras välbefinnande, beteende, kostbehov och veterinärvård, i syfte att undvika situationer som skulle kunna orsaka onödigt lidande, olämpliga levnadsvillkor eller innebära ett hot mot arten.

(4a)

Samarbetet mellan medlemsstaterna bör stärkas för att identifiera olagliga avelsanläggningar, upplösa tillhörande nätverk och säkerställa att gällande regler verkligen följs. Att stärka gränsöverskridande samarbete, informationsutbyte och samordnade inspektioner är avgörande för att ta sig an den gränsöverskridande karaktären hos viss olaglig verksamhet och för att skydda djurens välbefinnande och konsumenternas intressen i hela unionen.

(4b)

Antalet sällskapsdjur i unionen har ökat avsevärt under de senaste åren, vilket återspeglar unionsmedborgarnas starka hängivenhet för hundars och katters välbefinnande. Mot bakgrund av utvecklingen inom djurskyddsforskningen bör unionen och dess medlemsstater uppmuntras att främja en rättslig strategi som inte bara återspeglar djurens status som egendom utan även människors etiska ansvar för deras välbefinnande och skydd.

(6)

Olaglig handel med hundar och katter har delvis utvecklats på grund av att dessa djur inte kan spåras till den ursprungliga kullen. Olagliga handelsmetoder är i sin tur förknippade med lidande hos hundar och katter som utsätts för okontrollerad avel. Det går inte att säkerställa att aktörerna följer samma normer för djurs välbefinnande och att säkerställa enhetliga konkurrensvillkor på den inre marknaden för leverans av hundar och katter om det saknas tillförlitliga medel för att spåra djuren till deras ursprung. Det är därför nödvändigt att säkerställa hundars och katters spårbarhet genom ett system som identifierar och registrerar dem innan de levereras i unionen för första gången samt när äganderätten till djuren överlåts åt någon annan.

(6)

Olaglig handel med hundar och katter har delvis utvecklats på grund av att dessa djur inte kan spåras till den ursprungliga kullen och på grund av konsumenternas entusiasm för dessa djur, vilket underlättas av utvecklingen av e-handeln . Olagliga handelsmetoder är i sin tur förknippade med lidande hos hundar och katter som utsätts för okontrollerad avel. Det går inte att säkerställa att aktörerna följer samma normer för djurs välbefinnande eller att säkerställa enhetliga konkurrensvillkor på den inre marknaden i fråga om utsläppande av hundar och katter på marknaden om det saknas tillförlitliga medel för att spåra djuren till deras ursprung. Det är därför nödvändigt att säkerställa hundars och katters spårbarhet genom ett system som identifierar och registrerar dem innan de släpps ut på unionsmarknaden för första gången samt när äganderätten till djuren överlåts åt någon annan.

(6a)

Genom denna förordning införs obligatorisk registrering, förstärkta kontroller av näthandel och förbättrad spårbarhet för hundar och katter, med övergångsperioder på upp till tio år för att de relevanta myndigheterna ska hinna förbereda sig. I förordningen betonas även betydelsen av unionsomfattande normer för ansvarsfull avel för att förhindra att hundars och katters hälsa och välbefinnande påverkas negativt. Denna förordning tar itu med dessa frågor genom att fastställa tydliga krav för välbefinnande och säkerställa att avelsmetoderna uppfyller de allra högsta normerna.

(7)

Den olagliga handeln med katter och hundar från länder utanför EU har ökat. De nuvarande EU-reglerna om förflyttning av hundar och katter i EU, såsom bestämmelserna i förordning (EU) nr 576/2013 och i djurhälsolagen, räcker inte för att förhindra denna olagliga handel. Ytterligare regler för att bekämpa olaglig handel med hundar och katter krävs därför. De befintliga djurhälsoreglerna kräver att hundar och katter som förs in i unionen märks med ett mikrochipp, oavsett om de förflyttas i eller utan kommersiellt syfte. För att stärka dessa spårbarhetsbestämmelser bör ägarna till hundar och katter som förs in i unionen säkerställa att dessa djur registreras i en av medlemsstaternas databaser när de anländer till destinationsorten. Detta kommer att förbättra kontrollen av förflyttningar av dessa djur.

(7)

Den olagliga handeln med katter och hundar från länder utanför EU har ökat. De nuvarande EU-reglerna om förflyttning av hundar och katter i EU, såsom bestämmelserna i förordning (EU) nr 576/2013 och i djurhälsolagen, räcker inte för att förhindra denna olagliga handel. Ytterligare regler för att bekämpa olaglig handel med hundar och katter krävs därför. De befintliga djurhälsoreglerna kräver att hundar och katter som förs in i unionen märks med ett mikrochipp, oavsett om de förflyttas i eller utan kommersiellt syfte. För att stärka dessa spårbarhetsbestämmelser bör ägarna eller de personer som ansvarar för hundar och katter som förs in i unionen säkerställa att dessa djur registreras i en av medlemsstaternas databaser när de anländer till destinationsorten. Detta kommer att förbättra kontrollen av förflyttningar av dessa djur.

(8)

Spårbarhetsbestämmelserna i detta förslag bidrar också till skyddet av folkhälsan genom bättre djurskydd, bättre djurhälsa och bättre kontroll av möjlig överföring av djursjukdomar (varav vissa är zoonotiska), i enlighet med One Health-modellen.

(8)

Spårbarhetsbestämmelserna i detta förslag bidrar också till skyddet av folkhälsan genom bättre djurskydd, bättre djurhälsa och bättre kontroll av möjlig överföring av djursjukdomar (varav vissa är zoonotiska och vissa överförs till vilda djur och växter ), i enlighet med One Health-modellen.

(8a)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 regleras överförbara djursjukdomar för att förebygga att sådana sjukdomar sprids i unionen. Djurhälsa är ett av de fem områdena inom djurs välbefinnande och hanteras därför i den här förordningen. Den här förordningen omfattar dock inte de sjukdomar som förtecknas i förordning (EU) 2016/429, utan snarare sådana hälsotillstånd hos hundar och katter som formas av icke-överförbara sjukdomar (till exempel skador) eller icke-förtecknade sjukdomar (till exempel vissa parasiter). De regler som fastställs i den här förordningen kompletterar därför förordning (EU) 2016/429 och dubblerar eller överlappar inte de regler som fastställs i den förordningen.

(10)

Förordning (EU) 2016/429 innehåller krav på att hundar och katter identifieras med en transponder endast om de förflyttas mellan medlemsstater och förs in i unionen. Den identifiering som krävs enligt den förordningen är inte helt harmoniserad eftersom den inte inbegriper exakta standarder för transpondrar. Den förordningen innehåller inte heller krav på att medlemsstaterna håller databaser över hundar och katter. Det bör därför krävas att medlemsstaterna upprättar och underhåller databaser över hundar och katter som levereras på unionsmarknaden för att säkerställa dessa djurs spårbarhet. Det är också nödvändigt att säkerställa driftskompatibilitet mellan dessa databaser. Detta kommer att göra det lättare att hitta information om hundar och katter i hela unionen och göra det möjligt för behöriga myndigheter att utföra offentlig kontroll för att säkerställa att reglerna om djurs välbefinnande följs.

(10)

Förordning (EU) 2016/429 innehåller krav på att hundar och katter identifieras med en transponder endast om de förflyttas mellan medlemsstater eller förs in i unionen. Den identifiering som krävs enligt den förordningen är inte helt harmoniserad eftersom den inte inbegriper exakta standarder för transpondrar. Den förordningen innehåller inte heller krav på att medlemsstaterna håller databaser över hundar och katter. Det bör därför krävas att medlemsstaterna upprättar och underhåller databaser över hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden för att säkerställa dessa djurs spårbarhet. Det är också nödvändigt att säkerställa driftskompatibilitet mellan dessa databaser. Detta kommer att göra det lättare att hitta information om hundar och katter i hela unionen och göra det möjligt för behöriga myndigheter att utföra offentlig kontroll för att säkerställa att reglerna om djurs välbefinnande följs.

(11)

Leverans av hundar och katter, oavsett om detta sker mot betalning eller utan kostnad, påverkar den inre marknaden. För att förebygga bedrägerier bör det därför säkerställas att alla djur som det handlas med på unionsmarknaden kan spåras och att det finns detaljerade regler för hållande av djur på avelsanläggningar , i djuraffärer eller på djurhem .

(11)

Utsläppande på marknaden av hundar och katter, oavsett om detta sker mot betalning eller utan kostnad, påverkar den inre marknaden. För att förebygga bedrägerier bör det därför säkerställas att alla djur som det handlas med på unionsmarknaden kan spåras och att det finns detaljerade regler för hållande av djur på avels- och försäljningsanläggningar , jourhem eller djurhem. Militär, polis eller tull som föder upp eller håller hundar för sina egna tjänster är inte i en sådan situation, eftersom de inte utför sina avels- eller hållandeverksamheter för marknaden.

(11a)

Enstaka leveranser av hundvalpar och kattungar av ägare som håller hundar eller katter för sitt eget eller sin familjs nöjes skull och som sällskap utan kommersiellt syfte eller ändamål har inte någon betydande inverkan på den inre marknaden, och det är därför motiverat att undanta sådan leveransverksamhet från denna förordnings tillämpningsområde.

(13)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (4) regleras hållande, avel och leverans av djur som hålls för vetenskapliga ändamål, inklusive hundar och katter. Hundar och katter avsedda för vetenskapliga ändamål bör därför undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(13)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (4) regleras hållande, avel och leverans av djur som hålls för vetenskapliga ändamål, inklusive hundar och katter. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 regleras kliniska prövningar av veterinärmedicinska läkemedel som inbegriper användning av djur, däribland hundar och katter. Hundar och katter som är avsedda eller används för vetenskapliga ändamål , samt hundar och katter som används i kliniska prövningar som krävs för godkännande för försäljning av veterinärmedicinska läkemedel, bör därför undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(14)

Ett stort antal hundar och katter kommer för första gången att omfattas av detaljerade regler om välbefinnande, som kommer att ge dem bättre levnadsvillkor. I vissa fall är det dock svårt att i praktiken avgöra om hundarna och katterna kommer att hållas som sällskapsdjur eller släppas ut på marknaden eller levereras, och denna förordning bör därför innehålla undantag från vissa skyldigheter för sällskapsdjursägare som håller ett antal hundar och katter och producerar ett antal kullar under ett visst tröskelvärde. Dessa sällskapsdjursägare skulle annars omfattas av de relevanta kraven i denna förordning, som inte skulle vara proportionerliga.

(14)

Ett stort antal hundar och katter kommer för första gången att omfattas av detaljerade regler om välbefinnande, som kommer att ge dem bättre levnadsvillkor. I vissa fall är det dock svårt att i praktiken avgöra om hundarna och katterna kommer att hållas som sällskapsdjur eller användas för jordbruksändamål, såsom vallning, vaktande av boskap och skydd av gårdar, eller släppas ut på marknaden eller levereras, och denna förordning bör därför innehålla undantag för sällskapsdjursägare som håller ett antal hundar och katter och producerar ett antal kullar under ett visst tröskelvärde. Dessa sällskapsdjursägare skulle annars omfattas av de relevanta kraven i denna förordning, som inte skulle vara proportionerliga. Herrelösa katter som strövar fritt och som håller gnagarpopulationerna i schack har länge varit en del av denna landsbygdsbalans och spelar en funktionell och symbiotisk roll på jordbruksföretagen. Landsbygdsområden och avlägsna områden, där tillgången till veterinärtjänster och infrastruktur för regelefterlevnad kan vara begränsad, samt behovet av att undvika att lägga en oproportionerligt stor börda på jordbrukare och småskaliga uppfödare, bör vederbörligen beaktas.

(17)

På unionsmarknaden levereras dessutom hundar och katter av aktörer av olika typer som bedriver olika typer av verksamheter . Förutom kommersiella uppfödare finns det också djuraffärer där hundar och katter, som vanligtvis föds och föds upp på andra anläggningar, hålls för försäljning. Skyddet av dessa djur kan vara bristfälligt, och det finns inga gemensamma normer för välbefinnande som måste följas på dessa anläggningar. Eftersom djuraffärer är kommersiella aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden är det nödvändigt att kraven i denna förordning tillämpas på dessa anläggningar.

(17)

På unionsmarknaden bedriver dessutom olika typer av aktörer olika typer av verksamheter när det gäller att släppa ut hundar och katter på marknaden . Förutom kommersiella uppfödare finns det också försäljningsanläggningar där hundar och katter, som vanligtvis föds och föds upp på andra anläggningar, hålls för försäljning. Skyddet av dessa djur kan vara bristfälligt, och det finns inga gemensamma normer för välbefinnande som måste följas på dessa anläggningar. Eftersom försäljningsanläggningar är kommersiella aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden är det nödvändigt att kraven i denna förordning tillämpas på dessa anläggningar.

(19)

Trots skillnaderna mellan den verksamhet som bedrivs av kommersiella uppfödare och djuraffärer å ena sidan och av djurhem å andra sidan levererar de alla hundar och katter på unionsmarknaden och det finns en viss överlappning, särskilt när det gäller efterfrågan. När konsumenterna letar efter en hund eller katt gör de ett val mellan att köpa ett djur från en uppfödare (antingen direkt eller via en djuraffär eller en förmedlare) och att adoptera från ett djurhem. Endast en marginell andel hundar eller katter förvärvas direkt från sällskapsdjursägare. En viktig faktor när en hund eller katt ska väljas är möjliga beteendeproblem eller andra problem som djuret kan ha på grund av att det har hållits under dåliga förhållanden och som kan göra det olämpligt att hållas som sällskapsdjur, oavsett om djuret har hållits på en kommersiell avelsanläggning, i en djuraffär eller på ett djurhem. Eftersom handeln också bedrivs av förmedlare och till största delen via internet är det inte heller säkert att konsumenterna vet om hunden eller katten kommer från ett djurhem, en uppfödare eller en djuraffär innan de förvärvar det. Det finns uppgifter som visar att ett stort antal djur, särskilt katter, som levereras på unionsmarknaden kommer från djurhem. Det finns också uppgifter som visar att djur, särskilt hundar, levereras från djurhem i vissa medlemsstater till blivande sällskapsdjursägare i andra medlemsstater. För att uppnå denna förordnings mål att säkerställa att den inre marknaden för hundar och katter fungerar smidigt, att sektorn utvecklas rationellt och att en hög nivå för djurs välbefinnande samtidigt säkerställs, är det nödvändigt att tillämpa vissa av kraven i denna förordning på djurhem som håller ett visst minsta antal djur, oavsett om de säljer djur mot betalning eller endast levererar djur utan kostnad eller mot ersättning för rimliga kostnader. Av proportionalitetsskäl och med hänsyn till att djurhemsverksamheten skiljer sig från andra aktörers verksamhet och kan fylla en allmännyttig funktion, bör dock endast vissa av kraven i denna förordning tillämpas på djurhem. Detta gäller särskilt kraven avseende djurhållares antal och kompetens, inhysning, utfordring och vattning, beteendebehov, smärtsamma metoder och rådgivande veterinärbesök.

(19)

Trots skillnaderna mellan den verksamhet som bedrivs av kommersiella uppfödare och försäljningsanläggningar å ena sidan och av djurhem å andra sidan släpper de alla ut hundar och katter på unionsmarknaden och det finns en viss överlappning, särskilt när det gäller efterfrågan. När konsumenterna letar efter en hund eller katt gör de ett val mellan att köpa ett djur från en uppfödare (antingen direkt eller via en försäljningsanläggning eller en förmedlare) och att adoptera från ett djurhem. Endast en marginell andel hundar eller katter förvärvas direkt från sällskapsdjursägare. En viktig faktor när en hund eller katt ska väljas är möjliga beteendeproblem eller andra problem som djuret kan ha på grund av att det har hållits under dåliga förhållanden och som kan göra det olämpligt att hållas som sällskapsdjur, oavsett om djuret har hållits på en kommersiell avelsanläggning, en försäljningsanläggning eller ett djurhem. Eftersom handeln också bedrivs av förmedlare och till största delen via internet är det inte heller säkert att konsumenterna vet om hunden eller katten kommer från ett djurhem, en uppfödare eller en försäljningsanläggning innan de förvärvar det. Tillhandahållande av sådan information skulle kunna hjälpa köparna att göra välgrundade och ansvarsfulla val. Det finns uppgifter som visar att ett stort antal djur, särskilt katter, som släpps ut på unionsmarknaden kommer från djurhem. Det finns också uppgifter som visar att djur, särskilt hundar, släpps ut på marknaden från djurhem i vissa medlemsstater till blivande sällskapsdjursägare i andra medlemsstater. För att uppnå denna förordnings mål att säkerställa att den inre marknaden för hundar och katter fungerar smidigt, att sektorn utvecklas rationellt och att en hög nivå för djurs välbefinnande samtidigt säkerställs, är det nödvändigt att tillämpa vissa av kraven i denna förordning på djurhem som håller ett visst minsta antal djur, oavsett om de släpper ut hundar eller katter på unionsmarknaden mot betalning , utan kostnad eller mot ersättning för rimliga kostnader. Av proportionalitetsskäl och med hänsyn till att djurhemsverksamheten skiljer sig från andra aktörers verksamhet och kan fylla en allmännyttig funktion, bör dock endast vissa av kraven i denna förordning tillämpas på djurhem. Detta gäller särskilt kraven avseende djurhållares antal och kompetens, inhysning, utfordring och vattning, beteendebehov, smärtsamma metoder och rådgivande veterinärbesök.

(19a)

Medlemsstaterna har noterat att aktörer som ansvarar för oönskade, övergivna, herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar eller katter i allt större utsträckning använder sig av jourhem. Eftersom antalet hundar och katter som hålls i jourhem kan påverka marknaden för hundar och katter bör jourhem omfattas av denna förordning. I sådana fall bör de aktörer som placerar hundarna eller katterna i jourhem ansvara för att säkerställa att kraven i denna förordning följs i jourhemmen. Detta skulle bland annat kunna ske genom upprättande av ett avtal mellan aktören och jourfamiljen.

(20)

Med tanke på det stora antalet djur som levereras av djurhem i unionen och behovet av att säkerställa att denna förordnings mål för spårbarhet och förhindrande av olaglig handel uppnås, bör djurhem även omfattas av denna förordnings krav på identifiering och registrering av hundar och katter, oberoende av om deras verksamhet kan betraktas som ekonomisk verksamhet.

(20)

Med tanke på det stora antalet djur som släpps ut på unionsmarknaden av djurhem och behovet av att säkerställa att denna förordnings mål för spårbarhet och förhindrande av olaglig handel uppnås, bör djurhem även omfattas av denna förordnings krav på identifiering och registrering av hundar och katter, oberoende av om deras verksamhet kan betraktas som ekonomisk verksamhet. Aktörer som ansvarar för djurhem bör uppmuntras att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att hundar eller katter som hålls i djurhem reproducerar sig.

(23)

För att säkerställa att denna förordning tillämpas korrekt måste behöriga myndigheter kunna identifiera vilka anläggningar som omfattas av deras offentliga kontroll. Det är därför nödvändigt att aktörer som håller hundar och katter på anläggningar anmäler sin verksamhet till de behöriga myndigheterna.

(23)

För att säkerställa att denna förordning tillämpas korrekt måste behöriga myndigheter kunna identifiera vilka anläggningar som omfattas av deras offentliga kontroll. Det är därför nödvändigt att aktörer som håller hundar och katter på anläggningar anmäler sin verksamhet till de behöriga myndigheterna och att de behöriga myndigheterna för ett uppdaterat register över dessa anläggningar. För att minimera den administrativa bördan för aktörerna bör de behöriga myndigheterna i detta syfte kunna använda den information eller de uppgifter som samlats in i registret över hund- och kattanläggningar i enlighet med förordning (EU) 2016/429.

(24)

Välutbildad och kunnig personal är avgörande för att förbättra villkoren för djurs välbefinnande. Kompetens avseende djurs välbefinnande kräver kunskap om grundläggande beteendemönster och behov hos de berörda arterna. Djurhållare bör ha sådan kompetens avseende djurs välbefinnande som är relevant för deras uppgifter och de djur som de hanterar, för att undvika att orsaka smärta, ångest och lidande hos hundar och katter.

(24)

Den ångest och det lidande som hundar och katter utsätts för under träningsverksamhet som bedrivs av outbildade eller dåligt utbildade djurhanterare kan inverka menligt på hundars och katters beteendemönster, vilket kan utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet och för miljön. Välutbildad och kunnig personal är därför avgörande för att förbättra villkoren för djurs välbefinnande , inbegripet när det rör sig om att avla, hålla och hantera hundar som är avsedda att användas inom militären, polisen och tullväsendet . Kompetens avseende djurs välbefinnande kräver kunskap om grundläggande beteendemönster och behov hos de berörda arterna. Djurhållare bör ha sådan kompetens avseende djurs välbefinnande som är relevant för deras uppgifter och de djur som de hanterar, för att undvika att orsaka smärta, ångest och lidande hos hundar och katter. Djurhållare och relevanta myndigheter, däribland statliga organ, bör regelbundet uppdatera sin kompetens genom utbildningsprogram som främjar träningsmetoder såsom ”operant betingning”, där man prioriterar positiv förstärkning, i stället för metoder baserade på bestraffning.

(25)

Med tanke på att djurs välbefinnande omfattar djurhälsa är veterinärer bäst lämpade att ge råd till aktörer om hur djurens välbefinnande kan förbättras på anläggningar. Veterinärer bör spela en aktiv roll i att öka medvetenheten om sambandet mellan dessa djurs hälsa och välbefinnande. Anläggningar som håller hundar och katter bör därför få regelbundna veterinärbesök avseende djurens välbefinnande.

(25)

Med tanke på att djurs välbefinnande omfattar djurhälsa är veterinärer bäst lämpade att ge råd till aktörer om hur djurens välbefinnande kan förbättras på anläggningar. Veterinärer bör spela en aktiv roll i att öka medvetenheten om sambandet mellan dessa djurs hälsa och välbefinnande. Anläggningar som håller ett antal hundar och katter som överstiger ett visst tröskelvärde bör därför få ett veterinärbesök avseende djurens välbefinnande inom det första år som denna förordning tillämpas eller inom det första året efter det att en anläggning har anmälts, och därefter bör veterinärbesöken ske vid behov baserat på en riskanalys utförd av de behöriga myndigheterna .

(25a)

För att säkerställa en hög nivå för djurs välbefinnande måste veterinärer ha en lämplig grad av yrkesmässigt oberoende från aktören samt omfattande utbildning och fortbildning för att hålla sig à jour med vetenskapliga och yrkesspecifika framsteg. Denna utbildning kan, om så är lämpligt, även omfatta inslag som handlar om att kunna upptäcka förekomst av våld och övergrepp mot djur.

(25b)

Om veterinärer stöter på omständigheter under sina besök avseende djurens hälsa och välbefinnande som allvarligt skulle kunna påverka hundars eller katters välbefinnande uppmanas de, när så är lämpligt, att underrätta de berörda myndigheterna eller överväga att göra ett uppföljningsbesök för att bedöma situationen.

(25c)

Att avsluta en hunds eller katts liv bör helst utföras med stöd av en veterinär och med användning av metoder som minimerar smärta och ångest. I undantagsfall, till exempel när en jakthund eller boskapsvaktande hund skadas allvarligt på en avlägsen plats där veterinärhjälp inte är tillgänglig, får andra metoder användas, förutsatt att de minimerar lidandet i största möjliga utsträckning.

(26)

Vissa avelsstrategier kan orsaka problem när det gäller hundars och katters välbefinnande. Att välja ut vissa genetiska egenskaper av estetiska skäl eller andra marknadsföringsskäl kan också leda till att egenskaper som är negativa för djurens välbefinnande uppstår och förs vidare till kommande generationer. Aktörerna bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att deras avelsstrategier inte leder till sådana negativa konsekvenser för välbefinnandet hos hundar och katter.

(26)

Vissa avelsstrategier kan orsaka problem när det gäller hundars och katters välbefinnande. Att välja ut vissa genetiska egenskaper av estetiska skäl eller andra marknadsföringsskäl kan också leda till att egenskaper som är negativa för djurens välbefinnande uppstår och förs vidare till kommande generationer. Aktörerna bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att deras avelsstrategier inte leder till sådana negativa konsekvenser för välbefinnandet hos hundar och katter. I synnerhet kan avelsstrategier som motiveras av marknadsföringsskäl leda till att vissa typer av hundar och katter utvecklar ”exteriöra överdrifter”. Eftersom sådana exteriöra överdrifter kan leda till betydande hälsoproblem för de berörda hundarna och katterna bör uppfödarna utesluta dem ur sina avelsprogram.

(26a)

Uppvisningar, utställningar och tävlingar för hundar och katter påverkar marknadsmöjligheterna för och försäljningspriset på hundar och katter. Stympningar och vissa avelsstrategier som leder till hundar eller katter med exteriöra överdrifter kan vara fördelaktiga för uppfödare som deltar i uppvisningar, utställningar och tävlingar för hundar och katter. Att anordna och delta i sådana evenemang kan ha andra förtecken än djurens välbefinnande, såsom estetiska normer, med syftet att marknadsföra vissa raser och fysiska egenskaper. I syfte att säkerställa att uppfödarna prioriterar välbefinnandet hos de hundar och katter de producerar och i synnerhet att hundarna och katterna inte utvecklar exteriöra överdrifter och att uppfödarna inte genomför stympningar för att uppnå osunda estetiska normer bör aktörerna vid avels- och försäljningsanläggningar och arrangörerna av sådana uppvisningar, utställningar och tävlingar inte använda eller ta med hundar eller katter med exteriöra överdrifter eller hundar eller katter som har stympats för dessa evenemang.

(27)

Vetenskapliga rön visar att inavel har betydande negativa effekter för djurs hälsa och välbefinnande. Inavel av hundar och katter , inklusive parning mellan föräldrar och avkomma eller mellan mor- och farföräldrar och barnbarn , bör därför vara förbjuden, eftersom detta ökar förekomsten av ärftliga störningar och försvagar immunförsvaret, och båda dessa följder har negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet hos hundar och katter.

(27)

Vetenskapliga rön visar att inavel har betydande negativa effekter för djurs hälsa och välbefinnande. Inavel av hundar och katter mellan föräldrar och avkomma , mellan syskon, mellan halvsyskon eller mellan mor- och farföräldrar och barnbarn bör därför vara förbjuden, eftersom detta ökar förekomsten av ärftliga störningar och försvagar immunförsvaret, och båda dessa följder har negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet hos hundar och katter. Inavel bör dock vara möjlig när detta är nödvändigt för att bevara lokala raser med en begränsad genpool, förutsatt att den behöriga myndigheten tillåter det för detta ändamål.

(29a)

Vetenskapliga rön bekräftar att kontinuerlig tillgång till lämplig näring och vatten är grundläggande för hundars och katters välbefinnande. Det är därför lämpligt att fastställa minimikrav för aktörerna i detta avseende. Utfodrings- och vattningsanordningar bör hållas rena och utformas, konstrueras och installeras på ett sådant sätt att alla djur får lika tillgång, så att konkurrensen minimeras och agonistiskt beteende undviks. Sådana anordningar bör också utformas för att minimera spill, förhindra kontaminering av foder och vatten med skadliga ämnen och undvika risken för skador på hundar och katter.

(30)

Forskningen visar tydligt att hundar och katter måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna uttrycka sitt naturliga beteende och ha normala sociala interaktioner. Detta är inte möjligt om djuren hålls instängda eller i burar . Att hålla hundar och katter i burar bör därför vara förbjudet.

(30)

Forskningen visar tydligt att hundar och katter måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna uttrycka sitt naturliga beteende och ha normala sociala interaktioner. Detta är inte möjligt om djuren hålls instängda eller i behållare under långa perioder . Att hålla hundar och katter i behållare under långa perioder bör därför vara förbjudet , förutom om det är nödvändigt för transport eller tillfällig, kortvarig isolering av enskilda hundar och katter och under deltagande i uppvisningar, utställningar och tävlingar, för valpar eller kattungar med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller valpar eller kattungar tillsammans med sina mödrar, förutsatt att påfrestningar minimeras och lidande på grund av extrema temperaturer undviks samt att hundarna och katterna kan stå upp och ligga ner i naturlig ställning .

(33)

För att förebygga komplikationer i samband med dräktighet och andra problem för välbefinnandet bör tikar och honkatter användas för avel först när deras skelett har vuxit klart och de har blivit könsmogna . För att se till att de kan återhämta sig fysiskt från dräktighet och laktation bör tikar och honkatter endast få användas för avel på nytt efter en tillräcklig tidsperiod. För att förebygga vissa reproduktionssjukdomar hos tikar och honkatter, såsom pyometra, bör upp till tre på varandra följande dräktigheter tillåtas, följt av en lämplig återhämtningsperiod. Reproduktion bör upphöra gradvis för tikar och honkatter när de uppnår en högre ålder.

(33)

För att förebygga komplikationer i samband med dräktighet och andra problem för välbefinnandet bör tikar och honkatter inte användas för avel förrän de har uppnått lämplig mognad . För att se till att de kan återhämta sig fysiskt från dräktighet och laktation bör tikar och honkatter endast få användas för avel på nytt efter en tillräcklig tidsperiod. För att förebygga vissa reproduktionssjukdomar hos tikar och honkatter, såsom pyometra, bör upp till tre dräktigheter inom en tvåårsperiod tillåtas, följt av en lämplig återhämtningsperiod som bör vara åtminstone ett år för tikar och honkatter som har fött tre kullar, inbegripet dödfödda valpar eller ungar, inom en tvåårsperiod . Reproduktion bör upphöra för tikar och honkatter när de uppnår en högre ålder och för tikar och honkatter som har genomgått två kejsarsnitt, eftersom det inte kan uteslutas att ytterligare en dräktighet kommer att inverka menligt på deras välbefinnande. Alla honor som används för avel bör regelbundet övervakas av en veterinär.

(34a)

Medlemsstaterna bör fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för bristande efterlevnad av denna förordning, inbegripet fall där aktörer överger hundar och katter. Avelsanläggningar som ägnar sig åt otillbörliga metoder som äventyrar djurens välbefinnande bör i synnerhet bli föremål för stränga och avskräckande påföljder. Sådana metoder bör otvetydigt fördömas, och ansvariga personer bör hindras från att fortsätta sin verksamhet i någon medlemsstat. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att djur som hålls på sådana anläggningar omedelbart flyttas och ges lämplig vård och skydd.

(36)

Ingrepp som görs i syfte att förändra utseendet på eller förhindra vissa beteenden hos katter och hundar, såsom öron- och svanskupering, borttagning av klor och klippning av stämband, har en allvarlig negativ inverkan på välbefinnandet hos hundar och katter. Dessa ingrepp orsakar smärta och hindrar katter och hundar från att uttrycka naturliga beteenden. De bör därför endast vara tillåtna om de utförs av en veterinär och endast när de är nödvändiga av medicinska skäl.

(36)

Ingrepp som görs i syfte att förändra utseendet på eller förhindra vissa beteenden hos katter och hundar, såsom öron- och svanskupering, borttagning av klor och klippning av stämband, har en allvarlig negativ inverkan på välbefinnandet hos hundar och katter. Dessa ingrepp orsakar smärta och hindrar katter och hundar från att uttrycka naturliga beteenden. De kan därför endast vara tillåtna om de utförs av en veterinär och endast när de är nödvändiga av medicinska skäl. För vissa raser, till exempel vissa jakthundraser, kan sådana ingrepp dock vara tillåtna av profylaktiska, diagnostiska och/eller terapeutiska skäl, och endast om de utförs av en veterinär. I särskilda sammanhang och områden i Europa kan det också vara motiverat att kapa svansarna för att förebygga svansskador, förutsatt att svanskuperingen bygger på en fullständig och grundlig medicinsk utvärdering.

(36a)

Hundar som används inom militär-, polis- och tullväsendet genomgår normalt en mycket specifik typ av träning för att förberedas i den nationella säkerhetens intresse. För att ha möjlighet att åstadkomma den träning som anses mest lämplig bör medlemsstaterna kunna bevilja undantag för hundar som hålls på avels- eller försäljningsanläggningar och som är avsedda som militär-, polis- eller tullhundar.

(37)

Förhållandena på avelsanläggningar är särskilt viktiga för att säkerställa att hundar och katter hålls och behandlas på lämpligt sätt innan de släpps ut på marknaden. Det är därför viktigt att dessa anläggningar godkänns av de behöriga myndigheterna och inspekteras på plats innan de godkänns. Det är också viktigt att en förteckning över dessa godkända anläggningar offentliggörs, så att potentiella köpare kan kontrollera leverantörernas status . Eftersom alla anläggningar har extra tid på sig innan inhysnings- och hälsokraven börjar gälla bör skyldigheten för avelsanläggningar att erhålla godkännande börja gälla samma dag som inhysnings- och hälsokraven .

(37)

Förhandsinspektioner av anläggningar som utförs av officiella veterinärer, eller andra fackkunniga ifall uppgiften att utföra officiella kontroller har delegerats, och efterföljande godkännande av anläggningar är ett effektivt sätt att säkerställa att anläggningar följer kraven i denna förordning. Med tanke på den begränsade tillgången till officiella veterinärer i medlemsstaterna är det dock inte rimligt att kräva förhandsinspektioner på plats och godkännande för alla anläggningar, utan officiella veterinärer bör fokusera på anläggningar som utgör en högre risk vad gäller djurens välbefinnande. Förhållandena på avelsanläggningar är särskilt viktiga för att säkerställa att hundar och katter avlas, hålls och behandlas på lämpligt sätt innan de släpps ut på marknaden , i synnerhet på grund av de konsekvenser det kan få för hundar och katter att i tidig ålder utsättas för förhållanden som är dåliga för deras välbefinnande . Det är därför viktigt att dessa anläggningar godkänns av de behöriga myndigheterna och inspekteras på plats innan de godkänns. Det är också viktigt att en förteckning över dessa godkända anläggningar offentliggörs, så att potentiella köpare kan kontrollera avelsanläggningarnas status , varmed den offentliga kontrollen och allmänhetens medvetenhet stärks .

(38)

Vissa aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden , eller djurhem som levererar hundar och katter, använder känsloargument för att till varje pris få potentiella kunder att köpa ett sällskapsdjur, utan att upplysa den potentiella ägaren om konsekvenserna av att äga ett sådant djur. Andra aktörer eller djurhem understryker vilket stort ansvar det är att äga ett sällskapsdjur, vilket begränsar deras möjlighet att sälja djuren. Denna skillnad i aktörernas inställning gynnar mindre ansvarsfulla aktörer, vilket leder till snedvridning av konkurrensen trots vikten för djurens välbefinnande och den allmänna ordningen av att informera kunderna om deras ansvar när de köper en hund eller katt. Det är därför motiverat att kräva att alla som levererar hundar och katter på unionsmarknaden för användning som sällskapsdjur informerar framtida ägare om deras ansvar. Om leveransen av en hund eller katt arrangeras via internet bör webbannonsen dessutom åtföljas av en lämplig varning som effektivt förmedlar budskapet om ansvarsfullt ägande.

(38)

Vissa aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden använder känsloargument för att till varje pris få potentiella kunder att köpa ett sällskapsdjur, utan att upplysa den potentiella ägaren om konsekvenserna av att äga ett sådant djur. Andra aktörer eller djurhem understryker vilket stort ansvar det är att äga ett sällskapsdjur, vilket begränsar deras möjlighet att sälja djuren. Denna skillnad i aktörernas inställning gynnar mindre ansvarsfulla aktörer, vilket leder till snedvridning av konkurrensen trots vikten för djurens välbefinnande och den allmänna ordningen av att informera kunderna om deras ansvar när de köper en hund eller katt. Det är därför motiverat att kräva att alla aktörer som släpper ut hundar och katter på unionsmarknaden för användning som sällskapsdjur informerar framtida ägare om deras ansvar. Om utsläppandet på marknaden av en hund eller katt arrangeras via internet bör webbannonsen dessutom åtföljas av en lämplig varning som effektivt förmedlar budskapet om ansvarsfullt ägande.

(39)

Olaglig handel och bedrägligt agerande i samband med försäljning eller överlåtelse av hundar och katter för adoption underlättas av bristen på spårbarhet, som beror på avsaknaden av identifierings- och registreringskrav för dessa djur. Bedrägligt agerande kan dessutom förekomma när systemen för identifiering och registrering av hundar och katter inte är harmoniserade eller inte kan användas smidigt på grund av att de tekniska systemen inte är driftskompatibla. Det är därför nödvändigt att harmonisera normerna för identifiering och registrering och att säkerställa att hundar och katter identifieras och registreras innan de levereras i unionen för första gången. Leverantörer av hundar och katter bör lämna bevis på identifiering och registrering i en av de databaser som upprättats av medlemsstaterna i detta syfte, innan djuret släpps ut på marknaden i unionen för första gången. Leverantören måste även lämna bevis på identifiering och registrering av djuret i en av databaserna vid varje efterföljande överlåtelse av äganderätten eller ansvaret för djuret. Av proportionalitetsskäl bör fysiska personer som levererar hundar och katter tillfälligtvis på annat sätt än via onlineplattformar inte omfattas av denna skyldighet.

(39)

Olaglig handel och bedrägligt agerande i samband med försäljning eller överlåtelse av hundar och katter för adoption underlättas av bristen på spårbarhet, som beror på avsaknaden av identifierings- och registreringskrav för dessa djur. Bedrägligt agerande kan dessutom förekomma när systemen för identifiering och registrering av hundar och katter inte är harmoniserade eller inte kan användas smidigt på grund av att de tekniska systemen inte är driftskompatibla. Det är därför nödvändigt att harmonisera normerna för identifiering och registrering och att säkerställa att hundar och katter identifieras och registreras innan de släpps ut på unionsmarknaden för första gången. Fysiska eller juridiska personer som släpper ut hundar och katter på marknaden bör lämna bevis på identifiering och registrering i en av de databaser som upprättats av medlemsstaterna i detta syfte, innan djuret släpps ut på marknaden i unionen för första gången. Vid varje efterföljande överlåtelse av äganderätten eller ansvaret för djuret bör överlåtelsen även vederbörligen registreras i en av databaserna . Av proportionalitetsskäl bör fysiska personer som levererar hundar och katter tillfälligtvis på annat sätt än via onlineplattformar inte omfattas av denna skyldighet.

(40)

Leverantörer av hundar och katter bör inte bara lämna bevis på identifiering, genom att uppvisa en handling som anger koden för den transponder som implanterats i djuret, utan också bevis på att djuret har registrerats i en officiell databas. Detta gör det möjligt att vidarebefordra viktig information om djuret till den nya ägaren och säkerställer spårbarhet.

(40)

Fysiska eller juridiska personer som släpper ut hundar och katter på unionsmarknaden bör inte bara lämna bevis på identifiering, genom att uppvisa en handling som anger koden för den transponder som implanterats i djuret, utan också bevis på att djuret har registrerats i en officiell databas. Detta gör det möjligt att vidarebefordra viktig information om djuret till den nya ägaren och säkerställer spårbarhet.

(41)

Eftersom de flesta hundar och katter för närvarande bjuds ut till försäljning eller donation genom annonsering på en onlineplattform, bör leverantörer av onlineplattformar agera med tillbörlig aktsamhet när de förmedlar tillgång till hundar och katter. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2022/2065 bör onlineplattformar därför vara skyldiga att anpassa sina former för annonsering av hundar och katter så att leverantörer kan lämna bevis på identifiering och registrering av hundar och katter som är avsedda för försäljning eller donation. Kommissionen bör dessutom säkerställa att det utvecklas ett allmänt tillgängligt och kostnadsfritt system som gör det möjligt att kontrollera äktheten hos identifieringen och registreringen av en hund eller katt. Denna åtgärd syftar till att bättre bekämpa bedrägerier genom att göra det lättare att spåra hundar och katter som levereras i unionen till deras ursprung, vilket kommer att möjliggöra bättre kontroller av behöriga myndigheter och i slutändan förbättra dessa djurs välbefinnande. Detta bör inte innebära en allmän skyldighet för onlineplattformar att övervaka den annonsering som görs via deras plattform, eller en allmän skyldighet att undersöka fakta i syfte att bedöma om identifieringen och registreringen är korrekt innan erbjudandet offentliggörs.

(41)

Eftersom de flesta hundar och katter för närvarande bjuds ut till försäljning eller donation genom annonser på en onlineplattform, bör leverantörer av onlineplattformar agera med tillbörlig aktsamhet när de förmedlar tillgång till hundar och katter. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2022/2065 bör onlineplattformar därför vara skyldiga att anpassa sina former för annonsering av hundar och katter så att fysiska eller juridiska personer som släpper ut hundar eller katter på unionsmarknaden lämnar bevis på identifiering och registrering av hundar och katter som är avsedda för försäljning eller donation. Kommissionen bör dessutom säkerställa att det utvecklas ett allmänt tillgängligt och kostnadsfritt system som gör det möjligt att kontrollera äktheten hos identifieringen och registreringen av en hund eller katt. Denna åtgärd syftar till att bättre bekämpa bedrägerier genom att göra det lättare att spåra hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden till deras ursprung, vilket kommer att möjliggöra bättre kontroller av behöriga myndigheter och i slutändan förbättra dessa djurs välbefinnande. Detta bör inte innebära en allmän skyldighet för onlineplattformar att övervaka den annonsering som görs via deras plattform, eller en allmän skyldighet att undersöka fakta i syfte att bedöma om identifieringen och registreringen är korrekt innan erbjudandet offentliggörs.

(43)

För att säkerställa spårbarhet för hundar och katter bör djuren inte bara märkas med en unik identifierare i form av en transponder, utan deras identifiering bör också registreras i en databas. Medlemsstater som ännu inte har nationella databaser för hundar och katter bör därför upprätta sådana databaser så att identifieringen tillförlitligt kan kontrolleras . För att säkerställa spårbarhet inom unionen bör dessa nationella databaser även vara driftskompatibla, så att behöriga myndigheter och berörda parter kan kontrollera identifieringens äkthet .

(43)

För att säkerställa spårbarhet för hundar och katter bör de inte bara individuellt identifieras med en unik identifierare i form av en transponder, utan deras identifiering bör också registreras i en databas. Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att upprätta och underhålla databaser för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden för att säkerställa dessa djurs spårbarhet . Det är också nödvändigt att säkerställa driftskompatibilitet mellan dessa databaser. Detta kommer att göra det lättare att få tillgång till information om hundar och katter i hela unionen och göra det möjligt för behöriga myndigheter att utföra offentliga kontroller för att säkerställa att reglerna om djurs välbefinnande följs. För att främja driftskompatibilitet mellan nationella databaser bör kommissionen upprätta en indexerad databas .

(44a)

För att effektivisera gränsöverskridande förflyttningar av identifierade och registrerade hundar och katter och säkerställa snabb tillgång för veterinärer till relevant medicinsk information uppmanas medlemsstaterna att inrätta ett system med digitala pass. Den digitala handlingen bör innehålla viktiga uppgifter om djurets identifiering och vaccinationsstatus, vilket skulle förbättra både djurhälsoarbetet och den administrativa effektiviteten.

(44b)

Dataskyddet vid behandling av personuppgifter är en grundläggande rättighet. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 fastställs regler om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 är tillämplig på medlemsstaternas behandling av personuppgifter under relevanta förfaranden.

(44c)

Dataskyddet vid behandling av personuppgifter är en grundläggande rättighet. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 fastställs regler om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 är tillämplig på medlemsstaternas behandling av personuppgifter under relevanta förfaranden. Kommissionens och medlemsstaternas roller i samband med behandlingen av personuppgifter i de fall som omfattas av den här förordningen behöver definieras tydligt för att säkerställa en hög nivå av dataskydd.

(46)

De bestämmelser som avses i föregående skäl bör genomföras genom en förteckning över tredjeländer som har godkänts för leverans av hundar och katter till unionen på grundval av kommissionens bedömning av hur tillförlitlig deras offentliga kontroll är för att se till att anläggningar inom deras territorium som levererar eller avser att leverera hundar och katter till unionen följer reglerna för djurs välbefinnande i denna förordning, eller likvärdiga regler . För att säkerställa spårbarhet och kontroller vid unionens gränskontrollstationer bör det även upprättas en förteckning över anläggningar som avlar och håller hundar och katter i dessa tredjeländer och som får exportera dessa djur till unionen. Kommissionen bör enligt en riskbaserad metod utföra revisioner av tillförlitligheten hos systemen för offentlig kontroll i de tredjeländer som godkänts enligt denna förordning samt de som ansöker om att bli godkända enligt denna förordning.

(46)

Efterlevnaden av importbestämmelser bör säkerställas genom en förteckning över tredjeländer som har godkänts för utsläppande av hundar och katter på unionsmarknaden på grundval av kommissionens bedömning av hur tillförlitlig deras offentliga kontroll är för att se till att anläggningar inom deras territorium som exporterar eller avser att exportera hundar och katter till unionsmarknaden följer reglerna för djurs välbefinnande i denna förordning, eller regler som unionen erkänt som likvärdiga . För att säkerställa spårbarhet och kontroller vid unionens gränskontrollstationer bör det även upprättas en förteckning över anläggningar som avlar och håller hundar och katter i dessa tredjeländer och som får exportera dessa djur till unionen. Kommissionen bör enligt en riskbaserad metod utföra revisioner av tillförlitligheten hos systemen för offentlig kontroll i de tredjeländer som godkänts enligt denna förordning samt de som ansöker om att bli godkända enligt denna förordning. Efterlevnad av relevanta regler i denna förordning eller av regler som unionen erkänt som likvärdiga bör intygas i det hälsointyg som används för sådan export. Kommissionen bör i detta syfte sträva efter att ändra den relevanta modellen för officiellt intyg, i syfte att inkludera det ifrågavarande intyget om djurs välbefinnande.

(46a)

För att stärka konsumentskyddet och säkerställa verklig spårbarhet av hundar och katter som importeras till unionen är det lämpligt att kräva att de identifieras innan de förs in och att importörerna ser till att de registreras i en av medlemsstaternas databaser. Detta kommer att förbättra kontrollen av förflyttningarna av dessa djur. Av den samordnade EU-insatsen avseende olaglig handel med katter och hundar som genomfördes 2022 och 2023 framgick det dessutom att ett av de vanligaste bedrägerierna inom handeln med hundar och katter är att hundar och katter som är avsedda för handel importeras till unionen, men att man anger att dessa förflyttningar är icke-kommersiella förflyttningar enligt definitionen i unionens djurhälsoregler, dvs. förflyttningar av hundar och katter som följer med sina ägare eller en person som har ägarens godkännande utan någon avsikt att byta ägare. För att ge medlemsstaterna verktyg att genomföra riskbaserade kontroller för att komma till rätta med dessa bedrägerier är det viktigt att införsel av hundar och katter i icke-kommersiellt syfte anmäls på förhand genom en specifik unionsresedatabas för sällskapsdjur. Denna databas bör ta emot anmälningar för all sådan införsel till unionen oberoende av införselställe, så att medlemsstaterna kan få den nödvändiga överblicken och upptäcka misstänkta förflyttningar. Därför bör kommissionen upprätta och underhålla denna databas så att medlemsstaterna har tillgång till all tillgänglig information för sina kontroller.

(47)

Genom förordning (EU) 2016/429 upprättas en förteckning över tredjeländer som är godkända för införsel till unionen av hundar och katter, i syfte att hantera risken för att överförbara djursjukdomar introduceras i unionen. Den förteckning över tredjeländer som avses i föregående skäl bör därför begränsas till tredjeländer som är godkända enligt förordning (EU) 2016/429 och som ger lämpliga garantier för den behöriga myndighetens förmåga att kontrollera och säkerställa att de anläggningar som avlar och håller hundar och katter för export till unionen uppfyller de krav för djurs välbefinnande som fastställs i den här förordningen.

(47)

Genom förordning (EU) 2016/429 upprättas en förteckning över tredjeländer som är godkända för införsel till unionen av hundar och katter, i syfte att hantera risken för att överförbara djursjukdomar introduceras i unionen. Den förteckning över tredjeländer som avses i skäl 46 bör därför begränsas till tredjeländer som är godkända enligt förordning (EU) 2016/429 och som ger lämpliga garantier för den behöriga myndighetens förmåga att kontrollera och säkerställa att de anläggningar som avlar och håller hundar och katter för export till unionen uppfyller de krav för djurs välbefinnande som fastställs i den här förordningen.

(47a)

För att ändamålsenligt kunna spåra en hunds eller en katts ursprung i ett tredjeland och komma tillrätta med olaglig import till unionen och bedrägliga metoder där man uppger att det skulle röra sig om icke-kommersiella förflyttningar enligt definitionen i unionens djurhälsoregler, är det viktigt att importen av hundar och katter från tredjeländer följer denna förordning när det gäller deras registrering i en medlemsstats databas inom två arbetsdagar efter deras införsel till unionen.

(48)

För att ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till därav följande konsekvenser för samhället, ekonomin och miljön bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller ändring av artikel 6 i denna förordning, så att avelsstrategier inte leder till genotyper som har skadliga effekter för hälsan eller välbefinnandet hos hundar och katter.

(48)

För att ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen , särskilt yttrandena från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), och till därav följande konsekvenser för samhället, ekonomin och miljön bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller komplettering av artikel 6 a i denna förordning för att fastställa de karaktäristiska drag i genotyper och fenotyper och exteriöra överdrifter som bör uteslutas ur reproduktionen , så att avelsstrategier inte leder till genotyper som har skadliga effekter för hälsan eller välbefinnandet hos hundar och katter. När det gäller uppvisningar, utställningar och tävlingar bör de delegerade akterna, efter att ha beaktat både Efsas vetenskapliga yttrande och sektorns särskilda sociala och ekonomiska omständigheter, återspegla ett progressivt och välavvägt tillvägagångssätt så att genomförandet är rimligt och praktiskt möjligt.

—

artikel 17.5 för att specificera vilken information som leverantörer ska lämna som bevis på identifiering och registrering av hundar och katter, både i de fall då hundarna och katterna erbjuds via onlineplattformar och på andra sätt,

—

artikel 21.5 för att fastställa ett förfarande för unionserkännande av att de villkor på vilka hundar och katter avlas och hålls i anläggningar i ett tredjeland som avser exportera djur till unionen är likvärdiga med bestämmelserna för anläggningar i denna förordning.

(53a)

Medlemsstaterna kan överväga att öka medvetenheten om djurs välbefinnande och ansvarsfull djurskötsel.

(55)

Det är mycket viktigt att unionslagstiftningen regelbundet övervakas och utvärderas så att den kan anpassas för att uppnå det förväntade resultatet. Denna förordning bör därför omfatta en skyldighet för kommissionen att övervaka välbefinnandet hos hundar och katter i unionen och att göra en utvärdering som läggs fram för unionens övriga institutioner.

(55)

Det är mycket viktigt att unionslagstiftningen regelbundet övervakas och utvärderas så att den kan anpassas för att uppnå det förväntade resultatet. Denna förordning bör därför omfatta en skyldighet för kommissionen att övervaka välbefinnandet hos hundar och katter i unionen och att göra en utvärdering som läggs fram för unionens övriga institutioner. Utvärderingen bör titta på den tekniska och vetenskapliga utveckling som har skett, inbegripet metoderna för att identifiera hundar och katter och möjligheten att använda alternativa metoder som är mindre invasiva än implantationen av en transponder. Utvärderingen bör också garantera att unionens spårningssystem är bedrägerisäkert och stabilt liksom att kostnaden för identifiering är rimlig för fysiska och juridiska personer som omfattas av identifieringsskyldigheten i denna förordning.

b)

spårbarheten för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden eller levereras i unionen.

b)

spårbarheten för hundar och katter som avlas eller hålls i unionen eller släpps ut på unionsmarknaden.

—

fysiska personer som håller hundar eller katter för sitt eget eller sin familjs nöjes skull och som sällskap och som tillåter sådana djur att föröka sig, begränsat till högst en kull per art och per hushåll, per 18 månader, utan att släppa ut dem på marknaden,

—

och till jordbruksföretag, med undantag för bestämmelserna i artikel 5.

1a.

hundar som utför särskilda arbetsrelaterade eller yrkesmässiga aktiviteter: djur som har valts ut på grund av sin lämplighet vad gäller fysik, instinkt och temperament och som har tränats för att bistå personer i en reglerad verksamhet eller med ett specifikt uppdrag, till exempel de som används för jakt, arbete, vallning, räddning, assistans eller idrottsliga ändamål, de som används av brottsbekämpande myndigheter samt assistansdjur, ledarhundar eller djur som används för djurassisterad terapi som har tränats vid anläggningar eller av utbildade yrkesutövare för att följa, leda och hjälpa personer med funktionsvariationer.

3a.

avel: verksamhet som består i att hålla hundar eller katter på avelsanläggningar för reproduktionsändamål.

3b.

annonsering: varje form av kommunikation som har det direkta eller indirekta syftet att marknadsföra en hund eller katt för att dra till sig intresse eller få till stånd ett åtagande eller försäljning, inbegripet marknadsföringen av en ras eller ett fysiskt särdrag.

4.

hållande: varje verksamhet vid vilken ett djur hålls kvar eller hanteras på en anläggning.

4.

hållande: varje verksamhet vid vilken hundar och katter hålls, inhyses, hålls kvar eller hanteras på en anläggning eller på en aktörs ansvar .

5.

utsläppande på marknaden: hållande av hundar och katter för försäljning, utbjudande till försäljning, distribution eller varje annan form av överlåtelse av äganderätt eller ansvar för djuret mot betalning eller åtminstone ersättning för de kostnader som uppstått , inklusive annonsering av djur för ovannämnda ändamål.

5.

utsläppande på marknaden: försäljning, utbjudande till försäljning, distribution eller varje annan form av överlåtelse av äganderätt eller ansvar , antingen mot betalning eller kostnadsfritt, med undantag för enstaka och oregelbundna donationer av ett litet antal hundar och katter av fysiska personer på andra sätt än genom förmedling på en onlineplattform , samt annonsering av djur för ovannämnda ändamål.

6.

leverans: överlåtelse av äganderätt eller ansvar för hundar eller katter oavsett sätt eller form och oavsett om detta sker mot betalning, med undantag för enstaka leveranser av hundar eller katter som görs av fysiska personer på annat sätt än genom förmedling på en onlineplattform.

7.

onlineplattform: onlineplattform enligt definitionen i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 vilken förmedlar utsläppande på marknaden eller leverans av hundar och katter.

7.

onlineplattform: onlineplattform enligt definitionen i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 vilken förmedlar utsläppande på marknaden av hundar eller katter.

8.

annonsering: offentliggörande på en onlineplattform av en annons om leverans av en hund eller katt.

10a.

boskapsvaktande hund: en hund som huvudsakligen hålls eller tränas för att hantera, flytta eller kontrollera boskap i jordbruks- eller betesmiljöer, inbegripet gårdar, betesområden eller under transport.

11.

anläggning: avelsanläggning, djurhem eller djuraffär .

11.

anläggning: avelsanläggning, försäljningsanläggning, djurhem och jourhem .

12.

avelsanläggning: varje fastighet eller byggnad där hundar och katter hålls för reproduktion i syfte att deras avkomma ska släppas ut på marknaden, inklusive hushåll.

12.

avelsanläggning: varje fastighet eller byggnad där hundar eller katter hålls för reproduktion i syfte att deras avkomma ska släppas ut på marknaden, inklusive hushåll.

12a.

jordbruksföretag: ett jordbruksföretag i den mening som avses i förordning (EU) 2018/1091 som inte är en avelsanläggning enligt definitionen i den här förordningen.

13.

djuraffär : varje fastighet eller byggnad där hundar och katter hålls för försäljning som sällskapsdjur utan att ha fötts där.

13.

försäljningsanläggning : varje fastighet eller byggnad där hundar eller katter hålls för försäljning utan att ha fötts där.

14.

djurhem: varje fastighet eller byggnad, utom hushåll, som drivs av en fysisk eller juridisk person, där oönskade, övergivna, tidigare herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar och katter hålls för leverans, oavsett om detta sker mot betalning eller utan kostnad .

14.

djurhem: varje fastighet eller byggnad, inbegripet hushåll, som drivs av en fysisk eller juridisk person, där oönskade, övergivna, herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar eller katter hålls för att släppas ut på marknaden .

14a.

jourhem: hushåll som håller hundar eller katter för en aktörs räkning, vilken har ansvar för oönskade, övergivna, herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar och katter.

15.

aktör: varje fysisk eller juridisk person , utom de som ansvarar för djurhem , som avlar, håller, handlar med eller på marknaden släpper ut hundar och katter som denne förfogar över , även för en begränsad tidsperiod .

15.

aktör: varje fysisk eller juridisk person som släpper ut hundar och katter på marknaden och som ansvarar för en avelsanläggning , en försäljningsanläggning eller ett djurhem eller som ansvarar för hundar eller katter som hålls där, eller som ansvarar för oönskade , övergivna, herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar och katter och placerar dem i jourhem .

16.

leverantör: varje fysisk eller juridisk person som levererar en hund eller en katt, inklusive fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem.

18a.

avlivning: handlingen att framkalla dödsfall under bedövning och långtidsverkande smärtlindring genom medicinska läkemedel, med en metod som ger upphov till snabb och oåterkallelig medvetslöshet med minsta möjliga smärta och ångest för ett djur.

19.

stympning: ingrepp, inklusive ett kirurgiskt ingrepp, som utförs av andra skäl än terapeutiska och diagnostiska och som leder till att en del av kroppen som har känsel skadas eller tas bort eller att benstrukturen förändras.

19.

stympning: ingrepp, inklusive ett kirurgiskt ingrepp, som utförs av andra skäl än för terapeutiska och diagnostiska ändamål, och av andra skäl än kastrering eller implantation av en transponder, och som leder till att en del av kroppen som har känsel skadas eller tas bort eller att en hunds eller katts benstruktur förändras.

19a.

kastrering: den process genom vilken hundar eller katter på kirurgisk väg fråntas förmågan att reproducera sig, inbegripet kirurgiska ingrepp för att avlägsna könskörtlarna, dvs. testiklarna hos hankatter och hanhundar och antingen äggstockarna eller både äggstockarna och livmodern hos tikar och honkatter.

19b.

icke-kirurgisk sterilisering: alternativ till kirurgisk sterilisering eller kastrering som inte ändrar hundens eller kattens kroppsstruktur och som inte innebär att någon del av hundens eller kattens kropp avlägsnas eller permanent förändras.

20.

lidande: obehagligt, oönskat fysiskt eller mentalt tillstånd som orsakas av att ett djur utsätts för vävnadsskadande retningar eller av avsaknad av viktiga positiva stimuli.

20.

lidande: obehagligt, oönskat fysiskt eller mentalt tillstånd som orsakas av att ett djur utsätts för vävnadsskadande retningar eller av ihållande avsaknad av viktiga positiva stimuli.

21.

inhysning: byggnader eller avgränsade utomhusutrymmen på anläggningar där hundar och katter hålls.

21.

inhysning: byggnader eller avgränsade utomhusutrymmen på anläggningar där hundar och katter hålls , antingen tillfälligt eller permanent .

22.

kennel: fysisk struktur som innehåller en eller flera individuella avgränsade utrymmen för inhysning av hundar.

22.

kennel: fysisk struktur som innehåller en eller flera avgränsade utrymmen för inhysning av hundar.

23.

katteri: fysisk struktur som innehåller en eller flera individuella avgränsade utrymmen för inhysning av katter.

23.

katteri: fysisk struktur som innehåller en eller flera avgränsade utrymmen för inhysning av katter.

24.

djurhållare: person som tar hand om de hundar och katter som avlas eller hålls på en anläggning.

24.

djurhållare: person som tar hand om de hundar och katter som avlas eller hålls på en anläggning , inbegripet frivilliga, praktikanter och deltidsanställda .

26.

uppbindning: att binda fast ett djur vid en förankringspunkt för att hålla det i ett visst område.

26.

uppbindning: att binda fast ett djur vid en förankringspunkt eller ett föremål för att hålla det i ett visst område eller begränsa dess rörelse .

27.

behållare: varje bur, box, låda eller annan styv konstruktion som används för att stänga in hundar och katter.

27.

behållare: varje bur, spjällår, box, låda eller flyttbar konstruktion som används för att stänga in hundar eller katter.

28.

sällskapsdjur: hund eller katt som är avsedd att hållas i ett hushåll för privat nöjes skull och som sällskap.

29.

ansvarsfullt ägande: en hund- eller kattägares eller en framtida hund- eller kattägares åtagande att utföra diverse uppgifter som syftar till att tillfredsställa hundens eller kattens beteendemässiga, miljömässiga och fysiska behov, och att förebygga risker som hunden eller katten kan utgöra för omgivningen, andra djur eller miljön.

29.

ansvarsfullt ägande: en hund- eller kattägares eller en framtida hund- eller kattägares åtagande att utföra diverse uppgifter som syftar till att tillfredsställa hundens eller kattens hälsa, beteendemässiga, miljömässiga och fysiska behov, och att minimera risker som hunden eller katten kan utgöra för omgivningen, andra djur eller miljön.

—

avelsanläggningar som håller högst tre tikar eller honkatter och som producerar högst två kullar totalt per anläggning och kalenderår ,

—

en avelsanläggning där högst två kullar per kalenderår produceras för att släppas ut på marknaden ska endast vara föremål för de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5, 6.1, 6.1a, 6.1b, 6a, 7, 8, 11.2, 11.3, 11.4, 12.3, 12.4, 12.7, 13.2 led b, c och  d samt artiklarna 14.2, 14.3 , 14.4, 14.5a, 15 och 15a.1,

—

djuraffärer som alltid håller högst tre hundar eller högst sex katter,

—

jourhem som alltid håller högst fem hundar eller högst tio katter.

a)

Hundarna och katterna ska ges vatten och foder av en kvalitet och i en mängd som tillgodoser deras närings- och vattenbehov.

a)

Hundarna och katterna ska ges vatten och foder av en kvalitet och i en mängd som tillgodoser deras närings- och vattenbehov på lämpligt sätt .

b)

Hundarna och katterna ska hållas i en bra fysisk miljö som är bekväm, särskilt när det gäller utrymme, temperatur och rörelsefrihet.

b)

Hundarna och katterna ska hållas i en lämplig och ren fysisk miljö som är säker och bekväm, särskilt när det gäller utrymme, luftkvalitet, temperatur , ljus, skydd mot ogynnsamma klimatförhållanden och rörelsefrihet , där man förebygger trängsel .

c)

Hundarna och katterna ska hållas så att de är säkra, rena och vid god hälsa, genom förebyggande av sjukdomar, funktionshinder, skador och smärta, särskilt på grund av skötsel, hanteringsmetoder eller stympning.

c)

Hundarna och katterna ska hållas så att de är säkra, rena och vid god hälsa, genom förebyggande av sjukdomar, funktionshinder, skador och smärta, särskilt på grund av skötsel, hanteringsmetoder , avelsmetoder eller stympning.

e)

Hundarna och katterna ska hållas på ett sådant sätt att deras mentala tillstånd optimeras genom att negativa upplevelser förebyggs eller minskas i tid och intensitet och möjligheterna till positiva upplevelser maximeras i tid och intensitet med avseende på de aspekter som avses i leden a–d.

e)

Hundarna och katterna ska hållas på ett sådant sätt att deras mentala tillstånd optimeras genom att negativa upplevelser förebyggs eller minskas i varaktighet och intensitet och möjligheterna till positiva upplevelser maximeras i varaktighet och intensitet , så att man förhindrar att de utvecklar onormalt repetitivt beteende och andra beteenden som tyder på negativt välbefinnande för djur, och tar hänsyn till den enskilda hundens eller kattens behov, med avseende på de aspekter som avses i leden a–d.

c)

Typen av anläggning: avelsanläggning, djuraffär eller djurhem.

c)

Typen av anläggning: avelsanläggning, försäljningsanläggning, djurhem eller jourhem .

e)

Det högsta antal djur som kan hållas på anläggningen.

e)

Anläggningens kapacitet uttryckt som det högsta antal hundar och katter som kan hållas på anläggningen.

a)

eventuella förändringar i något av de avseenden som avses i stycke 1,

b)

varje upphörande av verksamheten, och då även ange en tidsfrist inom vilken verksamheten måste stängas, vilket ska vara senast en månad efter upphörandet, och även lämna information om djurens öde.

b)

Förmåga att känna igen djurens uttryck, inklusive tecken på lidande, och att fastställa lämpliga avhjälpande åtgärder att vidta i sådana fall.

b)

Förmåga att känna igen djurens uttryck, inklusive tecken på lidande, och att fastställa och vidta lämpliga avhjälpande åtgärder att vidta i sådana fall.

c)

Förmåga att tillämpa god praxis i fråga om djurhantering, att använda och underhålla den utrustning som används för de arter som de har hand om och att minimera riskerna för djurens välbefinnande.

c)

Förmåga att tillämpa god praxis i fråga om djurhantering, att använda och underhålla den utrustning som används för de arter som de har hand om och att minimera riskerna för djurens välbefinnande , där man förebygger lidande .

a)

säkerställa att en veterinär åtminstone en gång om året besöker de anläggningar som de ansvarar för, i syfte att ge råd till den aktör eller den fysiska eller juridiska person som ansvarar för djurhemmet om åtgärder för att hantera eventuella riskfaktorer för djurens välbefinnande,

a)

säkerställa att en officiell veterinär , som anställts av den behöriga myndigheten, åtminstone en gång om året , senast den... [ett år från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas] eller inom det första året från dagen för en ny anläggnings anmälan, oanmäld besöker de anläggningar som de ansvarar för, i syfte att identifiera och bedöma eventuella riskfaktorer för djurens välbefinnande och ge råd till den aktör eller den fysiska eller juridiska person som ansvarar för djurhemmet om åtgärder för att hantera risker för djurens välbefinnande , hälsa och miljön och, om resultaten tyder på att riskfaktorerna är allvarliga, rapportera tillbaka till den behöriga myndigheten i enlighet med förordning (EU) 2017/625 och följa upp med ett besök inom två månader.

b)

dokumentera resultaten av det veterinärbesök som avses i led a och uppföljningsåtgärder samt bevara denna dokumentation i åtminstone sex år och göra den tillgänglig för de behöriga myndigheterna på begäran.

b)

bevara de dokumenterade resultaten av det veterinärbesök som avses i led a och av uppföljningsåtgärder i åtminstone fem år , räknat från besöksdatumet, och göra dessa tillgängliga för de behöriga myndigheterna och den besökande veterinären på begäran.

a)

fri tillgång till dricksvatten ,

a)

fri tillgång till rent färskvatten ,

b)

foder i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet så att hundarna och katterna får sina fysiologiska behov, näringsbehov och ämnesomsättningsbehov tillgodosedda och blir mätta, genom föda som är anpassad efter hundarnas och katternas ålder, ras, kategori, hur aktiva de är och deras hälsostatus,

b)

foder i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet så att hundarna och katterna får sina fysiologiska behov, näringsbehov och ämnesomsättningsbehov tillgodosedda och blir mätta, genom föda som är anpassad efter hundarnas eller katternas ålder, ras, kategori, hur aktiva de är och deras hälsostatus, med det övergripande målet att uppnå och upprätthålla god hälsa,

a)

ger lika tillgång för alla hundar och katter och därigenom minimerar konkurrensen mellan dem och undviker agonistiskt beteende, särskilt om hundarna och katterna inte har fri tillgång till foder ,

a)

ger lika tillgång för alla hundar och katter,

c)

Om djuren hålls på avelsanläggningar eller i djuraffärer hålls luftcirkulationen , dammnivåerna, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationerna inom gränser som inte är skadliga för hundarna och katterna, och ventilationen är tillräcklig för att undvika överhettning och, vid behov, för att i kombination med uppvärmningssystem avlägsna överskottsfuktighet .

c)

På avelsanläggningar och försäljningsanläggningar där hundar och katter hålls inomhus , hålls temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationerna inom gränser som inte är skadliga för hundarna eller katterna, och ventilationen är tillräcklig för att undvika överhettning.

d)

Hundarna och katterna har tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig obehindrat och uttrycka artspecifikt beteende efter sina behov , med tillräckligt utrymme för berikningsmaterial och berikningsstrukturer, möjlighet för djuren att umgås och dra sig tillbaka, samt rena viloplatser .

d)

Hundarna och katterna har tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig obehindrat och uttrycka artspecifikt beteende efter sina behov.

a)

de hundar och katter som de ansvarar för inspekteras av djurhållare åtminstone en gång om dagen,

a)

de hundar eller katter som de ansvarar för inspekteras av djurhållare åtminstone en gång om dagen , och utsatta hundar och katter, såsom nyfödda, sjuka eller skadade hundar och katter samt tikar och honkatter som är dräktiga, håller på och föder eller som nyss fått ungar inspekteras oftare ,

b)

hundar eller katter som visar tecken på sjukdom, ohälsa, skada eller på annat sätt försämrat välbefinnande vid behov förflyttas utan onödigt dröjsmål till ett separat område, behandlas av en veterinär om så är lämpligt och hålls kvar där tills de är helt återställda, eller avlivas utan onödigt dröjsmål,

b)

hundar eller katter som visar tecken på sjukdom, ohälsa, skada eller på annat sätt försämrat välbefinnande vid behov förflyttas utan onödigt dröjsmål till ett separat område, behandlas av en veterinär om så är lämpligt och hålls kvar där tills de är helt återställda,

c)

eutanasi av en hund eller en katt endast utförs av en veterinär ,

c)

i fall som avses i led b, där återhämtning inte är möjlig och hundarna eller katterna upplever svår smärta eller lidande som inte kan lindras och att hålla dem vid liv strider mot reglerna för deras välbefinnande, får eutanasi utföras av en veterinär och om aktören dessförinnan gett sitt samtycke,

d)

åtgärder , inklusive behandlingar med veterinärmedicinska läkemedel, är vidtagna för att förebygga och bekämpa ekto- och endoparasiter, inklusive förebyggande veterinärbehandlingar som syftar till att förebygga vanliga sjukdomar som hundar eller katter sannolikt kan exponeras för, med vederbörlig hänsyn till den epidemiologiska situationen,

d)

åtgärder är vidtagna för att förebygga och bekämpa ekto- och endoparasiter, inklusive förebyggande veterinärbehandlingar , såsom vaccination , som syftar till att förebygga vanliga sjukdomar som hundar eller katter sannolikt kan exponeras för, med vederbörlig hänsyn till den epidemiologiska situationen,

e)

berikningsmaterial inte utgör någon risk för skada eller biologisk eller kemisk kontaminering eller någon annan hälsorisk .

e)

berikningsmaterial inte utgör någon risk för biologisk eller kemisk kontaminering.

ea)

i förekommande fall ska relevant hälsorelaterad information lämnas till förvärvaren av en hund eller katt, inbegripet information om vaccination, allergier, hälsoproblem och ansvarsfullt ägande i enlighet med artikel 8.1,

eb)

hälso- och sjukvården för djur stämmer överens med One Health-modellen, exempelvis en försiktig användning av antibiotika för att undvika antimikrobiell resistens,

–a)

åtgärder vidtas för att skydda hundars och katters hälsa i enlighet med punkt 3 i bilaga I,

a)

tikar och honkatter endast används för avel om de har uppnått den lägsta ålder som anges i punkterna 3.1 och 3.2 i bilaga I, deras skelett har vuxit klart och de är fria från sjukdomar eller fysiska tillstånd som skulle kunna ha negativa effekter för deras dräktighet och välbefinnande,

a)

tikar eller honkatter endast används för avel om de har uppnått den lägsta ålder som anges i punkt 3 i bilaga I, deras skelett har vuxit klart och de inte har några diagnostiserade sjukdomar, några kliniska tecken på sjukdom eller fysiska tillstånd som skulle kunna ha negativa effekter för deras dräktighet och välbefinnande,

b)

antalet dräktigheter hos tikar och honkatter som resulterar i kullar inte överskrider ett högsta tillåtna intervall,

b)

antalet dräktigheter hos tikar eller honkatter som resulterar i kullar inte överskrider ett högsta tillåtna intervall enligt vad som anges i punkt 3 i bilaga I,

d)

varje tik som är åtta år eller äldre och varje honkatt som är sex år eller äldre genomgår en fysisk undersökning av en veterinär innan hon används för avel, och att veterinären bekräftar skriftligt att hennes dräktighet inte kommer att utgöra någon risk för hennes välbefinnande, inklusive hennes hälsa,

e)

vuxna hundar och katter av honkön som inte längre används för reproduktion, inklusive till följd av bestämmelserna i denna förordning, inte avlivas eller överges. Aktörerna ska fortsätta att säkerställa dessa djurs välbefinnande i enlighet med denna förordning.

e)

hundar och katter som inte längre används för reproduktion, inklusive till följd av bestämmelserna i denna förordning, antingen behålls eller säljs, skänks eller adopteras bort, inte avlivas eller överges .

a)

Fysiska undersökningar , inklusive identifiering av djuren .

a)

Fysiska undersökningar.

b)

Märkning av djur för identifieringsändamål .