EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.2.2024

COM(2024) 73 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet av och relevansen i EU-arbetsplanen för idrott 2021-2024 samt om rekommendationen om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

A.INLEDNING

Efter att rådet antog den 4:e EU-arbetsplanen för idrott (2021–2024) 1 har idrotten fortsatt att fylla sin funktion som en del av Europas kultur, historia och traditioner. Idrottens unika och enande kraft i våra samhällen innebär att idrott har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för förändring genom samhällsutveckling, ekonomisk verksamhet och bättre sammanhållning i samhället.

Den nuvarande EU-arbetsplanen fokuserar på integritet och värden inom idrotten, de socioekonomiska och miljömässiga aspekterna av idrott och främjande av deltagandet i idrott samt hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Planen genomfördes i en komplicerad och utmanande kontext. Idrottsvärlden brottades fortsatt med effekterna av covid-19-pandemin, vilket kombinerades med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den inflationsperiod, de höga energipriser och de geopolitiska spänningar som följde på detta och påverkade många idrottstävlingar. Vid sidan om arbetet med de underliggande prioriteringarna, bland annat att främja hälsa, jämlikhet och säkerhet, måste idrottsvärlden hantera utmaningar kopplade till denna utveckling. Rättsprocesser i europeiska domstolar har gjort idrottens europeiska dimension mer synlig. I synnerhet har debatten om den europeiska idrottsmodellen intensifierats och fångat allmänhetens intresse.

Under hela denna period har EU-arbetsplanen för idrott varit en viktig utgångspunkt för att säkerställa att fokus ligger på idrottspolitikens viktigaste prioriteringar, samtidigt som idrottssektorns behov av återhämtning och kristålighet hanteras.

EU-arbetsplanen är utgångspunkten för dialog och samarbete mellan medlemsstaterna, rådet och kommissionen. I EU-arbetsplanen uppmanar rådet kommissionen att lämna in en rapport om planens genomförande och relevans. Rapporten ligger till grund för utarbetandet av nästa EU-arbetsplan, som ska antas första halvåret 2024.

Rapporten baseras på information från ett brett samråd. Medlemsstaterna och berörda parter har kunnat ge skriftlig feedback i en webbaserad samrådsenkät. Sammanlagt 72 svar har inkommit från medlemsstaterna, internationella och europeiska idrottsinstitutioner, nationella olympiska kommittéer, nationella antidopningsorganisationer och andra berörda parter. Kommissionen har också bjudit in till ett möte för att få ytterligare kvalitativ feedback från uppgiftslämnarna.

Rapporten baseras på en utvärdering av de framsteg som har gjorts inom EU-arbetsplanens viktigaste politikområden. Den ger en översyn av genomförandet av planerade aktiviteter samt av verktygens och arbetsmetodernas effektivitet. Rapporten innehåller rekommendationer för framtida åtgärder och samarbete på idrottsområdet samt en utvärdering av genomförandet av rekommendationen om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer 2 .

B.UTVÄRDERING/RAPPORTERING

1.Arbetssätt

EU-arbetsplanen för idrott har genomförts genom flera etablerade arbetsformer och rapporteringsmekanismer, som har förbättrats och utarbetats under de senaste tre åren. Det rör sig om bland annat rådets slutsatser, debatter, expertgrupper, peer learning-verksamhet, konferenser och seminarier samt möten med EU:s generaldirektörer för idrott och utbildning.

Två expertgrupper har inrättats för miljövänlig idrott respektive idrottssektorns återhämtning och kristålighet under och efter covid-19-pandemin. Grupperna leds av kommissionen med aktivt deltagande från medlemsstaternas myndigheter. Även observatörer och experter från idrottsrörelsen ingår. De har lämnat in rapporter och rekommendationer och skapat en plattform för utbyte av kunskap och bästa praxis.

Peer learning-verksamheten där medlemsstaterna kan utbyta information och erfarenheter i specifika frågor har genomgått en tydlig utveckling sedan EU-arbetsplanen antogs. Högnivåmöten och högnivåkonferenser, exempelvis informella möten mellan EU:s generaldirektörer för idrott, och politiska debatter i rådet har spelat en viktig roll för utvecklingen av strategier för hantering av våra gemensamma utmaningar.

Kommissionen har genomfört undersökningar i aktuella frågor och fortsatt att utveckla initiativ och kampanjer, bland annat EU:s idrottsforum, europeiska idrottsveckan, kampanjen HealthyLifestyle4All och initiativet SHARE. Dessa undersökningar och kampanjer hjälper medlemsstaterna och andra berörda parter att utveckla och genomföra idrottspolitiska åtgärder och idrottsaktiviteter.

Idrottsförbund, idrottsföreningar och andra berörda parter inom idrotten fyller en viktig funktion i genomförandet av idrottspolitiska åtgärder och deras åsikter har stor betydelse i de politiska överläggningarna. I denna anda har idrottsrörelsen intagit en aktiv roll i EU:s årliga idrottsforum och andra konferenser. Den har också följt expertgrupperna med stort intresse.

Kommissionen har också samarbetat med internationella statliga och icke-statliga organisationer, bland annat Europarådet, Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och Världsantidopningsbyrån (Wada).

Dessa arbetsmetoder har bidragit till ett stärkt samarbete mellan medlemsstaterna, rådet, kommissionen och berörda parter inom idrotten. De har förbättrat EU-samordningen och möjliggjort utbyte av värdefulla kunskaper och erfarenheter, vilket har varit gynnsamt för EU-arbetsplanens genomförande. Samtidigt kan åtgärdernas utformning behöva justeras något så att resultaten blir lättare att reproducera och kan kommuniceras mer regelbundet.

2.Åtgärder och resultat

2.1. Expertgrupper

Expertgruppens 3 rapport om miljövänlig idrott redogör för hur det europeiska idrottssystemet kan främja miljömässig hållbarhet på bästa sätt och ger rekommendationer som främst riktar sig till myndigheter och nationella idrottsorganisationer. Det rekommenderas bland annat att förebilder inom hållbarhet och idrott uppmuntras att verka för en miljövänlig idrott, att organ för kunskapsutbyte inrättas och att finansiering ges på nationell och europeisk nivå för att underlätta omställningen till en mer miljövänlig idrott. Rapporten visar att idrotten är mycket beroende av andra sektorer och att dess främsta klimatpåverkan hör samman med åskådarnas och deltagarnas resor till tävlingar.

Expertgruppens rapport om återhämtning och kristålighet 4 beskriver covid-19-pandemins största effekter på idrottssektorn. Rapporten redovisar också effekterna av de efterföljande kriserna, i synnerhet kopplat till Rysslands anfallskrig mot Ukraina och stigande energikostnader. Förutom den direkta krispåverkan och krishanteringen tittar man i rapporten på hur detta hänger samman med större frågor som hållbarhet och styrning. Därmed betonar rapporten vikten av att idrottsorganisationer utarbetar riskstrategier och beredskapsplaner.

2.2. Ordförandeskapsevenemang och peer learning-verksamhet

Medlemsstater som innehar ordförandeskapet i EU har anordnat konferenser, seminarier och möten med EU:s generaldirektörer för idrott. Evenemangen har genererat otroligt mycket kunskap och underlag inom områden som idrottsdiplomati, innovation, hållbarhet, integritet och jämlikhet.

Peer learning-verksamhet har också blivit en allt populärare metod för medlemsstaterna att organisera och utbyta kunskaper inom mer specifika områden på ett djupgående sätt.

En fullständig lista över ordförandeskapsevenemang och andra aktiviteter finns i bilaga I. Även om perioden som EU-arbetsplanen omfattar fortfarande pågår har nästan alla aktiviteter och evenemang som beskrivs i bilagan genomförts med gott resultat. Dessa gemensamma framsteg tydliggör medlemsstaternas, ordförandeskapens, rådets, kommissionens och alla andra berörda parters stora vilja att bidra och samarbeta inom ramen för EU-arbetsplanen.

2.3. Andra initiativ till stöd för EU-arbetsplanen

För att ge de prioriterade områdena större tyngd och uppnå EU-arbetsplanens vägledande mål har kommissionen genomfört olika relevanta aktiviteter som komplement till åtgärderna och ändamålen.

Ett av planens vägledande mål är att intensifiera dialogen och samarbetet. EU:s idrottsforum är den viktigaste offentliga plattformen för politisk dialog mellan berörda parter inom idrotten kring stora utmaningar och andra frågor där samarbete pågår inom ramen för EU-arbetsplanen. Forumet anordnas en gång om året och lockar till sig upp till 400 deltagare från hela Europa: idrottsförbund, klubbar, nationella och regionala myndigheter, den akademiska världen, idrottare och icke-statliga organisationer.

År 2020 inrättade kommissionen även en högnivågrupp för jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrott bestående av 15 experter med olika bakgrund. Gruppen inledde sitt arbete 2021. Högnivågruppen sammanställde en rapport om jämställdhet inom idrotten 5 med en handlingsplan med rekommendationer till kommissionen, medlemsstaterna, nationella och internationella idrottsorgan och gräsrotsorganisationer inom olika tematiska områden, bland annat idrottsdeltagande, likabehandling, ledarskap och åtgärder för att säkerställa en säker idrott.

Kampanjen HealthyLifestyle4All, som pågick mellan 2021 och 2023 och syftade till att stärka det prioriterade området att öka deltagandet i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet, uppmuntrade till en hälsosam livsstil i alla generationer och samhällsgrupper genom att koppla samman idrott och en aktiv livsstil med hälsa, kost och andra politikområden. Initiativet uppmuntrade berörda parter inom idrotten att agera, och 102 parter gjorde åtaganden, bland annat kommissionen själv, medlemsstaterna, lokala myndigheter, idrottsförbund och gräsrotsorganisationer för idrott och civilsamhälle. Det gjordes också en kartläggning av hälsosamma livsstilar med en översikt över resultaten och en finansieringsguide för projekt 6 .

Den europeiska idrottsveckan, ett annat verktyg som syftar till att mobilisera för ökat idrottsdeltagande, har vuxit sig allt starkare och ger idrottsorganisationer, samhällen och andra aktörer i EU och intilliggande länder möjlighet att främja allmänhetens deltagande i fysisk aktivitet och idrott. Veckan är det centrala inslaget i kommissionens årliga #BeActive-kampanj, som lyfter fram EU-arbetsplanen och idrotten på bred front i hela EU. Dessa aktiviteter fortsatte även under covid-19-pandemin genom komponenten #BeActive@Home. Rekordåret 2022 omfattade över 13 miljoner evenemangsdeltagare i 40 länder och regioner. År 2023 genomfördes 36 000 evenemang med nästan 11 miljoner deltagare. Sedan 2022 har kommissionen som en del av kampanjen delat ut #BeActive-utmärkelser i fyra olika kategorier: utbildning, arbete, lokal eldsjäl och över generationsgränserna.

Idrottsinsatser inom Erasmus+ främjar deltagande i idrott, fysisk aktivitet och ideell verksamhet. Genom ekonomiskt stöd skapar dessa insatser en bra grund för ett stärkt europeiskt samarbete. De är utformade för hantering av både samhälleliga och idrottsrelaterade utmaningar och deras prioriteringar 7 ligger i linje med EU-arbetsplanens. Budgeten har fördubblats jämfört med föregående programperiod och uppgår nu till 470 miljoner euro för perioden 2021–2027. Att ingå partnerskap blir alltmer populärt, och införandet av småskaliga partnerskap har gett fler gräsrotsorganisationer möjlighet att delta i samarbeten. År 2023 mottog kommissionen till exempel rekordmånga 1 500 förslag, en ökning med 17 % från 2022. År 2023 var det även för första gången möjligt att ansöka om stöd till projekt för mobilitet i utbildningssyfte för idrottsledare.

Kommissionen har också varit involverad i andra områden i syfte att främja integreringen av idrott och fysisk aktivitet. Den 30 maj 2023 höll kommissionen ett toppmöte om idrott och innovation där forskare, företag och beslutsfattare diskuterade möjligheter och inledde nya samarbeten kopplade till idrottsresultat, hållbarhet och digitalisering. EU:s idrottsutmärkelse #BeInclusive uppmärksammar organisationer som använder idrott för att öka social inkludering. Sedan 2022 har utmärkelsen delats ut i olika kategorier till projekt som visar hur barriärer kan rivas, främjar jämställdhet mellan könen och tydliggör idrottens betydelse för att främja EU:s värden och verka för fred, till exempel genom att integrera flyktingar från Ukraina.

Inom ramen för EU-arbetsplanen har kommissionen bidragit till en evidensbaserad politik genom att samla in data via undersökningar och enkäter, bland annat 2021 års undersökning om kampen mot anabola steroider och tillväxthormon för människor inom europeisk idrott 8 och 2022 års undersökning om den europeiska idrottsmodellen 9 . År 2023 inleddes en undersökning om idrottares rättigheter under och i samband med stora idrottsevenemang, och 2024 ska man presentera en slutrapport om ämnet. 2022 års Eurobarometerundersökning om idrott och fysisk aktivitet 10 har också genererat kvantitativa data om nivån av idrott och fysisk aktivitet i EU och flera relaterade frågor, bland annat ideellt arbete inom idrotten, hållbarhet och jämlikhet. Européernas deltagandegrad i idrott används också som en nyckelindikator för idrottspolitiken.

2.4. Samarbete med internationella organ

EU och Europarådet har samma målsättningar för idrotten, framförallt att den ska ge positiva samhällseffekter och vara ett verktyg för mänskliga rättigheter och europeiska värderingar. Detta är utgångspunkten för EU:s och Europarådets gemensamma projekt som syftar till att bekämpa hatpropaganda inom idrotten, skydda barn och öka jämställdheten mellan kvinnor och män.

Kommissionen samarbetar med Wada i kampen mot dopning inom idrotten. Rådets arbetsgrupp om idrottsfrågor har fortsatt att förbereda EU:s mandat i enlighet med resolutionen från företrädarna för medlemsstaternas regeringar om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter inför möten inom Wada. Rådets resolution uppdaterades 2023 för att avspegla nya arbetssätt och den juridiska utvecklingen 11 .

Kommissionen och UNODC samarbetar kring korruptionsbekämpning, bekämpning av penningtvätt och återvinning av tillgångar i Asien och Stillahavsområdet, Afrika och på internationell nivå till stöd för översynsmekanismen enligt Förenta nationernas konvention mot korruption.

Kommissionen upprätthåller också goda relationer med WHO och Unesco för att EU-arbetsplanens mål ska uppnås. Kommissionen har också undertecknat formella samarbetsvillkor med Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) 12 och Europeiska olympiska kommittén (EOC) 13 .

2.5 Samarbete kring hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

Rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer 14 uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier och handlingsplaner för att främja fysisk aktivitet samt att samarbeta med varandra och kommissionen. Rekommendationen förespråkar att WHO stöttas genom datainsamling och sammanställning av landsspecifika översikter. Arbetet följs upp utifrån ett ramverk bestående av 23 indikatorer.

Överlag kan det strukturerade samarbetet mellan WHO och kommissionen betraktas som välfungerande. Medlemsstaternas genomförandegrad för de 23 indikatorerna har ökat från 64,7 % år 2015 till 74,5 % år 2018 och 75,7 % år 2021. Endast två indikatorer halkar efter: indikator 7 (programmet Idrottsklubbar för hälsa) och indikator 18 (europeiska riktlinjer för att förbättra infrastrukturer för fysisk aktivitet på fritiden).

De flesta medlemsstater och berörda parter anser att rekommendationen och dess indikatorer liksom resultat och data fortfarande är relevanta (mer information i bilaga II).

3.Feedback om genomförandet av EU-arbetsplanen för idrott

Medlemsstaternas och de berörda parternas feedback om genomförandet av EU-arbetsplanen har samlats in genom en öppen webbenkät och samtal under parternas möten för uppgiftslämnare.

Analysen visar att det finns en hög acceptans för prioriteringarna, utbytet av kunskaper och erfarenheter och arbetsmetoderna. En majoritet anser att expertgrupperna, undersökningarna och evenemangen är mycket lämpliga. Peer learning-verksamheten upplevs också positiv.

Uppgiftslämnarna har samtidigt gett förslag på hur genomförandet och resultatens effekt kan förbättras: genom att förbättra presentationen av resultat och informationsflödet och utöka möjligheterna till erfarenhetsutbyte. Flera uppgiftslämnare uttrycker att de föredrar fysiska möten och fysiskt nätverkande samt betonar vikten av kontinuitet och att bygga vidare på det som redan har gjorts.

C.    NÄSTA STEG

Kommissionen välkomnar medlemsstaternas och de berörda parternas feedback. Under genomförandet av EU-arbetsplanen för idrott har kommissionen generellt upplevt att arbetsmetoderna fungerat bra. Kommissionen ser ett stort värde i att fortsätta stötta utbytet av kunskaper och erfarenheter och inser att detta är ett område där kommissionen kan fylla en värdefull samordningsfunktion. Kommissionen är redo att ta itu med de frågor som tagits upp inom vissa format och evenemang och vill verka för fortsatt förbättring på dessa områden.

Den övergripande bedömningen och feedbacken från medlemsstater och berörda parter visar att fokuset på politiska prioriteringar är bra men kan behöva ses över mot bakgrund av den aktuella och framtida utvecklingen, bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina, EU:s utvidgning samt globala intressen i europeisk idrott. Generellt är parterna nöjda med utbytet av kunskaper och erfarenheter samt nätverkandet. Kommissionen delar denna uppfattning.

Rapportens slutsatser ger en anvisning om vilka områden som kommer att kräva åtgärder framöver. De kan grovt delas in i följande: i) främja den europeiska idrottsmodellen, ii) utforma värdebaserade styrningsformer för idrotten och stora evenemang i Europa, iii) ekonomisk hållbarhet, iv) upprätthålla en hög integritetsnivå, v) upprätthålla idrottares rätt att satsa på karriären, vi) säkerställa jämlikhet och representation samt vii) sätta större värde på idrott på gräsrotsnivå och ideellt arbete.

Det finns en tydlig politisk vilja och ett behov av att fortsätta fokusera på hållbar utveckling och undersöka den ekonomiska bärkraften, men också klimatförändringarnas påverkan på idrotten och de miljövänliga, innovativa och inkluderande lösningar som den kan utveckla. Planen kan också behöva anpassas efter eventuella tekniska framsteg och framsteg inom AI samt hur dessa påverkar idrotten.

Att säkerställa jämlikhet och rättvisa för alla som vill ha tillgång till och delta i idrott står fortfarande högt upp på dagordningen. Det är tydligt att vi måste fortsätta arbeta med behoven och utmaningarna hos underrepresenterade grupper, bland annat kvinnor, personer från mindre gynnade miljöer och en växande grupp äldre och personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utifrån lärdomarna från det större sammanhang som denna EU-arbetsplan har genomförts i bör det även övervägas att sätta tydligare fokus på idrottens externa och diplomatiska aspekter, inbegripet främjandet av europeiska värderingar.

Till grund för dessa fokusområden ligger vikten av att upprätthålla och främja integritet och värden inom idrotten, oavsett om det sker genom att bekämpa korruption, dopning, diskriminering, våld och intolerans (t.ex. hatpropaganda) eller genom att främja och försvara social delaktighet, jämlikhet, tolerans och mänskliga rättigheter. Idrotten ska erbjuda en säker miljö där människor kan tillägna sig färdigheter och bygga positiva sociala kontakter. Det är viktigt för att idrotten i Europa ska kunna fortsätta att fylla sin funktion som en enande och stärkande kraft för våra samhällen och ekonomier.

Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén uppmanas att ta del av denna rapport.

Rådet uppmanas att inom ramen för nästa EU-arbetsplan för idrott ta del av den feedback avseende prioriteringarna för det fortsatta arbetet och arbetsmetoderna som beskrivs i denna rapport.

Ordförandeskapet uppmanas att utgå från denna rapport vid utarbetandet av nästa EU-arbetsplan för idrott under första halvåret 2024.

(1)

EUT C 419, 4.12.2020, s. 1.

(2)

EUT C 354, 4.12.2013, s. 1.

(3)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/0e76da18-9e26-11ee-b164-01aa75ed71a1 .

(4)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/a482583b-b3a7-11ee-b164-01aa75ed71a1 .

(5)

  https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/684ab3af-9f57-11ec-83e1-01aa75ed71a1 .

(6)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/3c4366d4-89b5-11ee-99ba-01aa75ed71a1 .

(7)

Idrottsspecifika prioriteringar: i) främja hälsosamma livsstilar för alla, ii) främja integritet och värden inom idrott, iii) främja utbildning inom och genom idrott, iv) motverka våld, rasism, diskriminering och intolerans inom idrotten samt v) bekämpa våldsam radikalisering.

(8)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/76890558-f016-11eb-a71c-01aa75ed71a1 .

(9)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/d10b4b5b-e159-11ec-a534-01aa75ed71a1 .  

(10)

  https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2668 .

(11)

EUT C 185, 26.5.2023, s. 29.

(12)

C(2022) 3721 final.

(13)

C(2022) 257 final.

(14)

EUT C 354, 4.12.2013, s. 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.2.2024

COM(2024) 73 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet av och relevansen i EU-arbetsplanen för idrott 2021-2024 samt om rekommendationen om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer

BILAGA I

Prioritetsområde: Skydd av integritet och värden inom idrotten

Prioritetsområde: Idrottens socioekonomiska och miljömässiga dimensioner

Prioritetsområde: Främjande av deltagandet i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet

Bilaga II – Rapport om genomförande av rekommendationen om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer 21 .

Bakgrund

Rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer, som antogs i november 2013, uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och handlingsplaner för befrämjande av fysisk aktivitet inom alla relevanta sektorer, inbegripet, men inte begränsat till, idrott och hälsa. De uppmuntras också att bedriva ett nära samarbete sinsemellan och med kommissionen genom regelbundna utbyten av information och bästa praxis. Slutligen efterlyser rekommendationen samarbete mellan kommissionen och Världshälsoorganisationen (WHO) för insamling av relevanta data, landsspecifika översikter och analyser.

Statusuppföljningen baseras på ett ramverk bestående av 23 indikatorer. Arbetet utförs av WHO, ett nätverk av nationella kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet (HFA) som har utsetts av medlemsstaterna och kommissionen. Projektet var tänkt att pågå från mitten av 2019 till mitten av 2022, men planeringen påverkades av de utmaningar som covid-19-pandemin medförde. Projektresultaten inkom inte förrän första halvåret 2023.

HFA-nätverket

Samarbetet med WHO, i synnerhet organisationens europeiska regionkontor, har visat sig vara fortsatt relevant och värdefullt för alla parter. Det har bidragit till uppföljningen och övervakningen av HFA i medlemsstaterna genom nätverket av nationella HFA-kontaktpunkter.

Nätverket av nationella kontaktpunkter har utvecklats till ett pålitligt och värdefullt nätverk. Sedan 2019 har nätverkets funktion finjusterats något, bland annat för att stärka det sektorsövergripande samarbetet på nationell nivå. Alla berörda parter har medverkat genom att noggrant samla in och utbyta policyrelevant information om hälsofrämjande aktivitet i alla medlemsstater. Arbetet resulterade även i högkvalitativa och väl underbyggda rapporter om det europeiska läget och gjorde det möjligt att hålla WHO:s databas European Health Information Gateway uppdaterad.

Sedan 2019 har nätverket av nationella HFA-kontaktpunkter hållit åtta möten i syfte att förbättra kontaktpunkternas möjligheter att säkerställa ett hållbart datainsamlingssystem. Kontaktpunkterna har också undersökt och diskuterat innovativ utveckling och välfungerande arbetssätt inom området fysisk aktivitet.

Utöver detta har WHO gett kontaktpunkterna möjlighet att delta i internationellt, regionalt och mellanstatligt samarbete. Kontaktpunkterna har kunnat delta i HEPA Europe-konferenserna, ett WHO-lett forum för utveckling av forskning, politik och praxis inom hälsofrämjande fysisk aktivitet för att förbättra människors hälsa och välbefinnande. Möten har hållits med andra nätverk, bland annat WHO:s högnivågrupp för kost och fysisk aktivitet. Särskilda workshoppar har anordnats för att diskutera hur samarbete och sektorsövergripande initiativ kan förbättras för att stärka HFA-arbetet.

WHO har gett stöd till enskilda länder för utveckling av evidensbaserade riktlinjer för fysisk aktivitet, rekommendationer och färdplaner för politiska åtgärder kopplade till fysisk aktivitet i olika sektorer.

Datainsamling

WHO har förbättrat övervakningen av fysisk aktivitet i medlemsstaterna och utvecklat nya verktyg för befrämjande av fysisk aktivitet. De data om EU:s HFA-indikatorer som medlemsstaterna sedan 2015 har samlat in genom de nationella HFA-kontaktpunkterna är nu tillgängliga i WHO:s databas European Health Information Gateway 22 . Databasen redovisar data om övervakning och uppföljning av indikatorer för fysisk aktivitet på nationell och lokal nivå med en interaktiv visualiseringsmekanism.

Ett viktigt resultat av projektet är faktabladen om fysisk aktivitet för EU och dess 27 medlemsstater från 2021 23 . Utifrån tidigare lärdomar, och genom en förbättrad undersökning i medlemsstaterna, gjordes 2021 en tredje datasammanställning beträffande fysisk aktivitet och politiska åtgärder som syftar till att stärka HFA inom olika sektorer. Undersökningen innehöll frågor om trender, framsteg och förändringar sedan 2015 i EU och alla 27 medlemsstater.

Till stöd för HFA-relaterade policyer och åtgärder innehåller rapporten Step up! Tackling the burden of insufficient physical activity in Europe 24 en beräkning av de socioekonomiska fördelarna med fysisk aktivitet. Rapporten visar att högre fysiska aktivitetsnivåer skulle ha betydande positiva effekter för både folkhälsa och ekonomi: Investeringar i åtgärder för fysisk aktivitet förbättrar inte bara individens välbefinnande och folkhälsan, utan ger också ekonomiska fördelar i form av en avkastning på 1,7 euro för varje investerad euro. I Europa skulle det öka den förväntade livslängden med 7,5 månader för människor som inte är tillräckligt aktiva, förhindra över 10 000 förtida dödsfall varje år och spara sammanlagt 8 miljarder euro per år för medlemsstaterna.

WHO har distribuerat flera andra rapporter, bland annat om tekniska verktyg för ökning av fysisk aktivitet på arbetsplatsen med fokus på små och medelstora företag och stödmaterial för idrottsklubbar för hälsofrämjande fysiska aktiviteter. De har också arbetat på utvärderingsverktyg för hälsofrämjande aktiviteter i idrottsklubbar.

Vad gäller jämförelsen av fysisk aktivitet mellan medlemsstaterna är det faktum att det finns motstridiga data från olika undersökningsinstrument fortsatt ett problem som måste lösas. Tillgången till tillförlitliga data är viktig för att politiska beslut ska kunna fattas. Därför har kommissionen tagit fram relevanta data om idrott och fysisk aktivitet genom en ny Eurobarometerundersökning 25 .

Kommissionen har också investerat i att förbättra metoden för relevant statistik. Till följd av kartläggningen av befintliga idrottsrelaterade statistiska data i EU 26 inledde kommissionen 2022 en undersökning till stöd för framtagningen av en harmoniserad idrottsstatistik i EU, inbegripet statistik och data om hälsofrämjande fysisk aktivitet. Undersökningen syftar till att förbättra faktaunderlaget och framtagningen av jämförbara data så att bättre beslut om idrott och fysisk aktivitet kan fattas på EU-nivå.

Resultat

Resultaten av 2021 års datainsamling om HFA-indikatorer visade att genomförandet överlag har stabiliserats. Den genomsnittliga andel av de 23 indikatorerna som uppnåddes av medlemsstaterna ökade från 64,7 % år 2015 till 74,5 % år 2018 och till 75,7 % år 2021. I detta sammanhang måste man komma ihåg effekterna av covid-19-pandemin, som förhindrade eller tillfälligt begränsade möjligheterna till idrott och fysisk aktivitet.

Flera indikatorer ökade väsentligt, bland annat indikatorerna 15 (HFA i idrottslärarutbildningen), 20 (program för att främja fysisk aktivitet på arbetsplatsen) och 21 (program för samhällsinsatser för att främja fysisk aktivitet bland äldre), men flera andra minskade samtidigt. Ytterligare andra var oförändrade eftersom maximala nivåer uppnåddes redan 2018. De flesta nationella politiska åtgärderna eller handlingsplanerna för fysisk aktivitet var sektorsövergripande, med bra täckning av de sektorer som anses viktiga för HFA-främjande.

I synnerhet följande indikatorer uppvisar en positiv utveckling: nationella rekommendationer för fysisk aktivitet (23 länder), användning av mätsystem för fysisk aktivitet (26 länder), minst en nationell policy för idrott för alla eller en handlingsplan för HFA-främjande (alla länder), öronmärkt finansiering för HFA-främjande (23), användning av nationella samordningsmekanismer (19), åtgärder som riktar sig till specifika målgrupper (20), ett särskilt ramverk för att säkerställa socialt missgynnade gruppers tillgång till motions- eller träningsanläggningar (21), förekomst av nationella riktlinjer eller ett nationellt program till stöd för rådgivning om fysisk aktivitet eller träning på recept från hälso- och sjukvårdspersonal (18), lektioner i gymnastik och idrott i skolan (alla), främja aktivt resande till arbetet (17), främja fysisk aktivitet på arbetsplatsen (20) och kampanj för utbildning i fysisk aktivitet och allmänhetens medvetenhet (23).

Två indikatorer sticker ut på grund av deras låga genomförandegrad: indikator 7 (programmet Idrottsklubbar för hälsa) och indikator 18 (europeiska riktlinjer för att förbättra infrastrukturer för fysisk aktivitet på fritiden). Endast sex länder uppgav att de har använt de riktlinjer för programmet Idrottsklubbar för hälsa som har tagits fram av HEPA Europe och Association for International Sport for All. Nio andra länder uppgav att de har använt liknande nationella vägledningar eller program avsedda att uppmuntra idrottsklubbar att främja hälsorelaterade idrottsaktiviteter och/eller hälsofrämjande. Endast fem länder uppgav att de har använt 2011 års europeiska riktlinjer för att förbättra infrastrukturer för fysisk aktivitet på fritiden på lokal nivå (IMPALA) 27 systematiskt.

Enligt en öppen, webbaserad undersökning sommaren 2023 om rekommendationens innehåll och relevans ansåg de flesta uppgiftslämnare att den fortfarande är relevant, eller delvis relevant. Enligt en annan undersökning som genomfördes bland de nationella HFA-kontaktpunkterna anser de flesta kontaktpunkter att rekommendationen fokuserar på rätt mål och prioriteringar och att strukturen och arbetsmetoderna är lämpliga. De är också eniga om att arbetet genererar relevanta resultat och data. Indikator 4 (samordningsmekanism för HFA-främjande), indikator 10 (uppföljning och övervakning av fysisk aktivitet) och indikator 1 (rekommendationer om fysisk aktivitet) betraktades som de viktigaste indikatorerna vilka bör prioriteras. Förslag inkluderade att utvärdera indikatorerna utifrån tillgången på data, att förbättra övervakningsmekanismen i vissa medlemsstater och att öka utbytet av välfungerande metoder för utveckling och genomförande av HFA-åtgärder i medlemsstaterna.

Det fortsatta arbetet

Sedan rekommendationen började genomföras har utvecklingen sammantaget gått framåt när det gäller främjande och övervakning av HFA i medlemsstaterna. Fortsatt stöd kommer att behövas för att täppa till de återstående luckorna. Det handlar bland annat om indikatorerna 7 och 18, som uppvisar större strukturella svagheter. Trots de stora framsteg som har gjorts när det gäller genomförandet av rekommendationerna, tyder insamlade data samtidigt på att befolkningens fysiska aktivitet ligger på en för låg nivå. Det innebär att fler åtgärder måste vidtas för att öka den fysiska aktiviteten generellt.

Kommissionen kommer därför att fortsätta samarbeta med WHO för att stötta medlemsstaternas arbete med hälsofrämjande fysisk aktivitet med det övergripande målet att bidra till att uppnå WHO:s globala mål att den fysiska inaktiviteten i medlemsstaterna ska minska med 15 % fram till 2030.

(1)

  Artikel 165.2 i EUF-fördraget: ”Målen för unionens insatser ska vara att (…) utveckla idrottens europeiska dimension (…) genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller de yngsta utövarna.”

(2)

  https://ec.europa.eu/transparency/expert-groups-register/core/api/front/expertGroupAddtitionalInfo/25000/download .

(3)

  EUT C 419, 12.12.2019, s. 1 .

(4)

Artikel 165.2 i EUF-fördraget: ”Målen för unionens insatser ska vara att (…) utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar”..

(5)

  EUT C 192, 7.6.2019, s. 1 .

(6)

Artikel 165.1 i EUF-fördraget: ”Unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och ska då beakta idrottens (…) sociala och pedagogiska funktion.”

(7)

  EUT C 196, 8.6.2018, s. 23 .

(8)

  EUT C 168, 14.6.2013, s. 10 .

(9)

  EUT C 183, 14.6.2014, s. 39 .

(10)

  https://ec.europa.eu/assets/eac/sport/library/policy_documents/expert-group-gender-equality_en.pdf .

(11)

  EUT C 467, 15.12.2016, s. 12 .

(12)

  EUT C 416, 11.12.2019, s. 3  (se punkt 26).

(13)

  EUT C 436, 5.12.2014, s. 2

(14)

 Uppföljning av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om tränarnas roll i samhället ( EUT C 423, 9.12.2017, s. 6 ) och slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att stärka tränares förmåga genom att förbättra möjligheterna att förvärva färdigheter och kompetens ( EUT C 196, 11.6.2020, s. 1 ).

(15)

  EUT C 212, 14.6.2016, s. 14 .

(16)

  https://ec.europa.eu/transparency/expert-groups-register/core/api/front/expertGroupAddtitionalInfo/23271/download .

(17)

  https://www.sports.gouv.fr/IMG/pdf/declarationjop2024_europe_en.pdf .

(18)

  EUT C 449, 13.12.2018, s. 1 .

(19)

  EUT C 214 I, 29.6.2020, s. 1 .

(20)

  EUT C 417, 15.12.2015, s. 48 .

(21)

EUT C 354, 4.12.2013, s. 1.

(22)

  https://gateway.euro.who.int/en/datasets/hepa .

(23)

  Physical Activity Fact Sheets 2021 published | Sport (europa.eu) .

(24)

  https://doi.org/10.1787/500a9601-en .

(25)

  https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2668 .

(26)

  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/25c4dfc8-19bf-11ec-b4fe-01aa75ed71a1 . 

(27)

  https://www.researchgate.net/publication/349694555_European_Guidelines_on_Improving_Infrastructures_for_Leisure-Time_Physical_Activity_in_the_Local_Arena_towards_social_equity_Intersectoral_collaboration_and_participation?_tp=eyJjb250ZXh0Ijp7InBhZ2UiOiJwdWJsaWNhdGlvbiIsInByZXZpb3VzUGFnZSI6bnVsbH19 .