This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52023PC0098
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EU) 2019/1009 as regards the digital labelling of EU fertilising products
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2019/1009 vad gäller den digitala märkningen av EU-gödselprodukter
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2019/1009 vad gäller den digitala märkningen av EU-gödselprodukter
COM/2023/98 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.2.2023
COM(2023) 98 final
2023/0049(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2019/1009 vad gäller den digitala märkningen av EU-gödselprodukter
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2023) 99 final} - {SWD(2023) 48 final} - {SWD(2023) 49 final} - {SWD(2023) 50 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Under 2019 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2019/1009 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter 1 . Den förordningen ersätter de harmoniseringsbestämmelser för EG-gödselmedel som fastställdes i förordning (EG) nr 2003/2003 2 .
Genom förordning (EU) 2019/1009 införs märkningskrav som är mycket mer omfattande än de i förordning (EG) nr 2003/2003. Detta återspeglade nya sociala krav och farhågor samt det faktum att de nya reglerna drastiskt öppnade EU-marknaden för produkter som är innovativa och okända och därför kräver bättre användarinformation. Etiketter överfulla med information orsakar dock två problem: de är både svåra att läsa av berörda personer och svåra att hantera för ekonomiska aktörer. Att tillhandahålla många uppgifter på en etikett gör det svårt att identifiera den väsentliga informationen och kan också innebära att de behöver uppdateras ofta, vilket ökar märkningskostnaderna.
Detta förslag styrs av samma allmänna mål som förordning (EU) 2019/1009, nämligen att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön och en väl fungerande inre marknad. Som svar på de två problem som identifierats har detta förslag två specifika mål: att förbättra etiketternas läsbarhet och att göra det lättare för de ekonomiska aktörerna att hantera dem.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Gödselprodukter är en del av livsmedelskedjan och står för en betydande del av priset på jordbruksprodukter. I 2021 års meddelande om energipriser 3 noterade kommissionen de ekonomiska svårigheter som den energiintensiva gödselmedelsindustrin står inför till följd av den dramatiska ökningen av energipriserna under hösten 2021. Såsom förklaras i 2022 års meddelande om livsmedelstrygghet 4 förvärrade Rysslands anfallskrig mot Ukraina de ekonomiska svårigheter som industrin redan står inför.
Den nuvarande svåra politiska och ekonomiska situationen talar för att dels påskynda den nuvarande trenden att förbättra gödselprodukternas användningseffektivitet och dels rationalisera kostnaderna för att föra ut gödselprodukter på marknaden. Detta förslag stöder båda trenderna i politiken för gödselprodukter.
När det gäller den första frågan är en effektivare användning av framför allt gödselmedel en viktig del av från jord till bord-strategin 5 , som anger ett mål om att minska näringsämnesförlusterna med 50 % och syftar till att minska användningen av gödselmedel med 20 % fram till 2030. Behovet av att öka användningseffektiviteten upprepas i 2022 års meddelande om gödselmedel 6 . Användningen av digitala verktyg är en viktig möjliggörande faktor i denna process, till exempel när det gäller att följa referensscenarier och mål för ländernas bruttonäringsbalans och samla in uppgifter på regional nivå. Dessutom är bättre kommunikation om produktens egenskaper genom användning av digital märkning ett steg mot att optimera bruksanvisningen på grundval av dessa egenskaper, vilket leder till bättre kommunikation om bruksanvisningarna och undviker övergödning.
När det gäller den andra frågan kommer fastställandet av bestämmelser för frivillig digitalisering av märkningen att leda till kostnadsminskningar för de ekonomiska aktörerna på medellång och lång sikt. Det kommer att effektivisera märkningsprocessen ytterligare genom att undvika onödiga kostnader och minska förpackningsavfallet. Detta kommer att optimera förutsättningarna för att föra ut gödselmedel på EU-marknaden i svåra tider.
Detta förslag bidrar till den bredare digitaliseringsprocessen inom jordbrukssektorn, en prioritering för de flesta medlemsstater som den 9 april 2019 undertecknade en förklaring om en smart och hållbar digital framtid för europeiskt jordbruk och europeiska landsbygdsområden 7 .
•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden
I den europeiska gröna given 8 tillkännagav kommissionen sin avsikt att ta itu med den dubbla utmaningen med den gröna och den digitala omställningen. Snart efteråt ledde covid-19-pandemin till att den samhälleliga och ekonomiska digitaliseringen ses och uppfattas radikalt annorlunda, och att den har påskyndats.
I 2021 års meddelande om den digitala kompassen 9 beskrivs en tydlig väg mot en gemensam vision och åtgärder för att Europa ska lyckas under det digitala decenniet. Den lägger fram principen ”digitalt som standard” och beskriver vägen framåt för en brett baserad digitalisering av samhället.
Det finns också en allmän tendens till digitalisering av etiketter och dokument som åtföljer produkter. Bestämmelser finns på plats avseende byggprodukter 10 och medicintekniska produkter 11 eller är under utarbetande för batterier 12 , tvätt- och rengöringsmedel 13 , kosmetiska produkter 14 och farliga kemikalier 15 .
Förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter 16 syftar till att inrätta ett digitalt produktpass. I den version som kommissionen föreslår kommer passet att införa ett obligatoriskt antagande av digitala sätt att förmedla information om alla reglerade produkter, inklusive gödselprodukter. Sådan information kommer inte att omfatta märkningskrav. Det här förslaget kompletterar därför de åtgärder som redan föreslagits för digitalisering av annan information om produkter.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Detta förslag har samma rättsliga grund som förordning (EU) 2019/1009: Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om tillnärmning av bestämmelser i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Även om kommissionen har befogenhet att ändra bilagorna till förordning (EU) 2019/1009 ingår alla de ändringar som föreslås i detta initiativ i detta förslag för att underlätta antagandeförfarandet eftersom de är kopplade till varandra.
•Subsidiaritetsprincipen
De problem som orsakas av etiketter överfulla med information på EU-gödselprodukter har en stark gränsöverskridande dimension. Oorganiska gödselmedel som omfattas av förordning (EG) nr 2003/2003 produceras i ett fåtal EU-medlemsstater 17 och säljs i hela EU. Förordning (EU) 2019/1009 syftar både till att behålla dessa produkter inom dess tillämpningsområde och till att omfatta nya produkter, som ännu inte omfattas av harmoniseringsbestämmelser, vilket ökar deras potential på EU-marknaden.
De omfattande märkningskraven i bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 måste tillhandahållas på den fysiska etiketten. En del av den information som krävs enligt den bilagan ändras ofta, och i enlighet med samma förordning måste etiketterna för vissa produkter ändras innan de når slutanvändarna (till exempel kommer etiketten på en blandad gödselprodukt att innehålla all relevant information om EU-gödselproduktkomponenterna uttryckt i förhållande till den slutliga blandningen, så att både EU-gödselproduktkomponenterna och själva blandningen hade en fysisk etikett innan blandningen nådde slutanvändaren). Förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Dessutom är medlemsstaterna skyldiga att inte hindra den fria rörligheten för EU-gödselprodukter av skäl som är kopplade till deras märkning. Medlemsstaterna kan därför inte vidta nationella åtgärder för att förbättra läsbarheten av fysiska etiketter eller undvika frekventa ändringar av dem.
Medlemsstaterna skulle kunna anta nationella bestämmelser om minimistandarder för digitalisering av etiketterna, när de används på frivillig basis och utöver fysiska etiketter, eftersom denna fråga ännu inte omfattas av förordning (EU) 2019/1009. Ett sådant tillvägagångssätt leder oundvikligen till olika praxis i hela EU och skapar hinder för den inre marknadens funktion. Det skulle kunna leda till ojämlikheter när det gäller potentiella kostnadsbesparingar och kommunikation av information. Det ökar också kostnaderna för industrin att anpassa sig till olika krav på digital märkning i olika medlemsstater.
Däremot skulle införandet av villkor för en digital etikett på EU-nivå tillföra ett mervärde genom att de olika tillvägagångssätten harmoniseras. Genom att skapa lika villkor förbättrar ett sådant initiativ den inre marknadens funktion och säkerställer samtidigt den höga skyddsnivå som krävs enligt förordning (EU) 2019/1009. Dessutom kan beslutet om vilka av de märkningsuppgifter som för närvarande krävs på den fysiska etiketten som får tillhandahållas endast digitalt endast fattas på EU-nivå.
Fördelen med EU-åtgärder ligger också i att det inom gödselproduktsindustrin finns potentiella stordriftsfördelar. En anpassning av kraven på digital märkning i hela EU skulle kunna underlätta användningen av flerspråkiga etiketter och därmed stödja distributionen av produkter med samma etikett i mer än en medlemsstat.
Därför är detta förslag om frivillig digitalisering av märkningen av EU-gödselprodukter nödvändigt och kan på ett effektivt sätt ta itu med de problem som fastställts.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Syftet är att införa en frivillig digital märkning av EU-gödselprodukter. De ekonomiska aktörerna kommer att kunna välja om de vill tillhandahålla märkningsuppgifterna på en fysisk etikett eller genom en digital märkning.
Om en digital etikett tillhandahålls fastställs i detta förslag allmänna regler för att säkerställa en hög skyddsnivå för användare av EU-gödselprodukter.
I den åtföljande konsekvensbedömningen har alternativ med olika grad av digitalisering bedömts. Det alternativ som rekommenderas i detta förslag skapar den bästa balansen mellan de olika berörda parternas intressen. Samtidigt som det öppnar för möjligheten att tillhandahålla digitala etiketter behåller det den viktigaste informationen på den fysiska etiketten på EU-gödselprodukter som görs tillgängliga för slutanvändare, som svar på dessa slutanvändares beredskap att endast förlita sig på digitala verktyg för att få tillgång till information. Till följd av samhällsutvecklingen skulle antalet märkningsuppgifter som endast måste tillhandahållas digitalt kunna ökas ytterligare, vilket återspeglas i den delegering av befogenhet som fastställs i detta förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Följande aktiviteter i samband med samråd har genomförts:
Öppet offentligt samråd
Det öppna offentliga samrådet bekräftade intresset för digitala märkningar från både industrins och användarnas sida.
Över hälften av de svarande (52,1 %, N = 198) var positiva eller måttligt positiva till att viss information togs bort från etiketten och endast kunde erhållas digitalt. Eftersom 22,7 % inte visste/inte kunde svara är andelen högre (66,9 %) bland dem som svarade.
De flesta svarande (N = 93, 72 %) skulle införa digital märkning om det var möjligt.
De största fördelarna med en digital etikett (N = 195) inkluderar möjligheten att tillhandahålla mer detaljerad information (14 %), möjligheten att tillhandahålla all relevant information om förpackningen är för liten (14 %), enkel tillgång till information (13 %), tillgång till aktuell information (13 %) och information på ytterligare språk (13 %), mer relevant/riktad information, miljöfördelar (19 %) och kostnadsbesparingar (8 %).
De största nackdelarna med en digital märkning (N = 200) inkluderar svårigheten att få tillgång till information (24 %), skillnader mellan informationen på förpackningen och den digitala informationen (22 %), ojämlikheter för olika befolkningsgrupper (22 %) och ökade kostnader för industrin.
Intervjuer
Intervjuer har anordnats för att samla in information om framför allt i) vad som utgör nödvändig märkningsinformation för olika kategorier av berörda parter, ii) användningsmönster för märkningar, iii) fördelar och nackdelar med digital märkning och iv) industrins märkningspraxis. Det stora antalet intervjuer med berörda parter inom industrin och användare av gödselprodukter visade att bidragen från dessa grupper när det gäller specifik märkningsinformation (t.ex. kväveinnehåll) ofta skilde sig åt, och varierade beroende på produktfunktionskategorier och typen av användare i fråga. Nödvändig information för företrädare för industrin var således inte densamma som för yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare.
Detta förslag tar hänsyn till dessa skilda behov och prioriterar säkerställandet av en säker användning av EU-gödselprodukter och en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön genom att den viktigaste informationen behålls på den fysiska etiketten på förpackade produkter som säljs till slutanvändare.
Riktad enkät bland berörda parter
Enkäten riktade sig till användare av gödselprodukter (yrkesmässiga och icke yrkesmässiga), industrin (tillverkare, importörer och distributörer) samt organ för bedömning av överensstämmelse och marknadskontrollmyndigheter från Danmark, Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Rumänien, Spanien och Tyskland.
Av de 755 svar som inkom utgjorde icke yrkesmässiga användare (dvs. personer med trädgårdsskötsel som hobby, personer som inte agerar inom ramen för en ekonomisk verksamhet) den största svarsgruppen (43,6 %), följt av yrkesmässiga användare (33,5 %).
Den riktade enkäten avslöjade också på skillnader i uppfattningen om den viktigaste informationen på etiketten. Medan användarna ansåg att information om säkerhetskrav var absolut nödvändig, var det som tillverkarna ansåg vara nödvändigt agronomisk effektivitet.
På frågan i vilket format de föredrar att få tillgång till märkningsinformation, valde de flesta av de yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användarna de fysiska etiketterna. Detta bekräftar behovet av att behålla den viktigaste informationen på den fysiska etiketten.
Tillverkarna hade olika åsikter om huruvida digitaliseringen i allmänhet skulle spara dem pengar. 48,4 % ansåg att det skulle ge ekonomiska besparingar (N = 49).
Fokusgrupper
Åtta fokusgrupper organiserades med yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare från Frankrike, Polen, Rumänien och Spanien. Deltagarna välkomnade en digitaliserad märkning av EU-gödselprodukter, som ansågs vara gynnsam och en naturlig övergång. Farhågor uttrycktes över att de negativa effekterna av den digitala klyftan skulle förstärkas.
Denna samrådsaktivitet visade på skillnader i uppfattning mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare när det gäller betydelsen av olika kategorier av information. Information om agronomisk effektivitet (t.ex. näringsinnehåll) ansågs viktigare än andra typer av information av yrkesmässiga användare, medan information efter köpet, såsom bruksanvisningar eller lagringsförhållanden, inte var så viktig eftersom ”alla visste vad de skulle göra”. Icke yrkesmässiga användare ansåg tvärtom att informationen om agronomisk effektivitet var alltför teknisk och ansåg att information efter köpet var viktigare. På samma sätt var yrkesmässiga användare mer intresserade av information om innehåll, såsom ingrediensförteckningen, än icke yrkesmässiga användare.
Undersökningsförsök
Vid undersökningsförsöket undersöktes effekterna av ändrade märkningar på viktiga beteenden hos yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare av gödselprodukter. Syftet var att förstå användarnas faktiska beteende när de visades digitaliserade etiketter, i stället för att fråga deltagarna vad de tycker om digitalisering.
Undersökningsförsöket visade att yrkesmässiga användare oftast inte påverkas av förändringar i mängden information på den fysiska etiketten när det gäller användning och lagring av produkter. Icke yrkesmässiga användare är mer känsliga för förenklingar av etiketten än sina professionella motsvarigheter.
När det gäller faktorer som påverkar förståelsen av etiketterna har (den självrapporterade) lättheten att tolka etiketter ett betydande positivt samband med åldern hos yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare, samt med deras erfarenhet av att använda gödselprodukten i fråga. Mindre information på etiketterna ledde inte till någon betydande förändring av hur lätt informationen på den berörda etiketten tolkades av någon av de två användargrupperna.
Användbarhetsprovning
Den öppna användbarhetsprovningen testade populariteten och den potentiella användningen av olika digitala tekniker som skulle kunna införas på gödselprodukternas etiketter. Av de 48 personer som ingick i provningen skannade 33 en QR-kod och 26 använde en URL, vilket gjorde dessa till de mest använda alternativen.
Sammanträde i expertgruppen om alternativ för digitalisering av märkningar
Ett onlinemöte med kommissionens expertgrupp för gödselprodukter ägde rum den 15 mars 2022. Synpunkterna från ledamöterna och observatörerna i expertgruppen bidrog till utarbetandet av de olika alternativen. Expertgruppen välkomnade kategoriseringen av informationen och den metod som använts för att utforma de olika alternativen.
De uttryckte olika åsikter om behovet av att införa en distinktion mellan icke yrkesmässiga och yrkesmässiga användare. Vissa pekade på det faktum att de två användarkategorierna har olika beteenden och olika behov när det gäller märkning, medan andra pekade på den ökade komplexitet i bestämmelserna som en sådan distinktion skulle medföra och på svårigheterna vid genomförandet och marknadskontrollen.
Enkät om kostnader och fördelar i samband med olika digitaliseringsalternativ
Efter expertgruppens möte genomfördes en webbenkät för att samla in uppgifter om kostnader och fördelar i samband med olika digitaliseringsalternativ. Enkäten fick 93 giltiga svar fördelade på olika grupper av berörda parter.
Omkring 56,3 % av de svarande (tillverkare, N = 32) uppgav att de redan tillhandahåller viss märkningsinformation digitalt. På det hela taget fanns det ett starkt stöd för de föreslagna allmänna reglerna för digitalisering av etiketter (N = 84). Vid en jämförelse av effekterna av de olika alternativen till märkning i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende var den allmänna reaktionen att ju högre digitaliseringsnivå desto större positiva effekter.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
För att analysera resultaten av samråden och effekterna av olika alternativ använde kommissionen en extern uppdragstagare.
•Konsekvensbedömning
Vid genomförandet av konsekvensbedömningen 18 ställdes kommissionen inför två svårigheter. Eftersom förordning (EU) 2019/1009 är tillämplig från och med den 16 juli 2022 fanns ingen erfarenhet av tillämpningen av de nya bestämmelserna i praktiken. Dessutom fastställs i förordningen en frivillig harmonisering av EU-gödselprodukter. Valet om förordningen ska tillämpas eller inte ligger hos tillverkarna av gödselprodukterna. Det är därför svårt att uppskatta hur många tillverkare som kommer att göra detta val och hålla fast vid det under de kommande åren.
Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll den 22 juli 2022 19 .
Kommissionen bedömde effekterna av tre olika alternativ: Alternativ 1 – utarbetande av endast en vägledning, alternativ 2 – att information får tillhandahållas digitalt för EU-gödselprodukter och alternativ 3 – att all information tillhandahålls digitalt för vissa kategorier av produkter.
När det gäller alternativ 2 har 5 delalternativ (2a–2e) övervägts. Digitaliseringsnivån varierar (från att viss information ska tillhandahållas på den digitala etiketten till att största delen av informationen ska tillhandahållas på så sätt). I vissa delalternativ görs en distinktion mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare. Effekterna av alternativen 2a–2e analyseras tillsammans, eftersom endast begränsade skillnader har fastställts.
Det rekommenderade alternativet är alternativ 2a i kombination med alternativ 3:
–Alternativ 2 innebär en frivillig digitalisering av viss information på etiketten för EU-gödselprodukter, utan någon distinktion mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare.
–Alternativ 3 innebär en frivillig digitalisering av all information om produkter som säljs i bulk och produkter som inte säljs till slutanvändare utan till andra ekonomiska aktörer.
Alternativ 2a är det mest försiktiga i fråga om omfattningen av den information som endast ska tillhandahållas digitalt, men genom att kombinera detta alternativ med alternativ 3 säkerställer man att målen uppnås på effektivast möjliga sätt, samtidigt som man upprätthåller en balans med parternas olika åsikter.
För det första innebär alternativ 2a att all säkerhetsrelaterad information, samt den viktigaste informationen om agronomisk effektivitet, innehåll och information efter köpet, behålls på den fysiska etiketten. Genom att minska mängden annan typ av information som ska finnas på den fysiska etiketten kommer säkerhetsinformationen att bli mer synlig, vilket bidrar till målet att skydda hälsa och miljö. Detta alternativ tar den största hänsynen till den digitala klyftan. Att ta bort all information från etiketten, inklusive säkerhetsinformation, enligt alternativ 3 för försäljning till ekonomiska aktörer är motiverat utifrån de användare som berörs, som inte är slutanvändare. De ekonomiska aktörerna köper produkterna för att göra dem tillgängliga på marknaden, och inte för att använda dem på jordbruksmark. När det gäller produkter i bulk finns det, med tanke på produktens art, ingen möjlighet att tillhandahålla informationen på en fysisk etikett som fästs på förpackningen, vilket är det direkta sättet att förmedla märkningsinformation. Att ersätta informationsbladet med en digital etikett förväntas inte ha någon betydande inverkan på informationens tillgänglighet.
För det andra kommer detta kombinerade alternativ att minska märkningskostnaderna och skapa lika villkor för de ekonomiska aktörerna när det gäller användningen av digital märkning. Märkningskostnaderna kommer att minskas både genom att fler språk införs på den fysiska etiketten och genom att man undviker frekventa ändringar av den.
Slutligen är detta kombinerade alternativ lättare att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av, eftersom det inte görs någon distinktion mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare. En sådan distinktion finns inte i förordning (EU) 2019/1009 och skulle ha ökat komplexiteten i reglerna och gjort det svårare att genomföra dem.
Med tanke på det begränsade faktaunderlaget för kostnaderna är en fullständig extrapolering av kostnaderna på EU-nivå problematisk och riskerar att ge en falsk bild. De maximala kostnaderna på EU-nivå för företag enligt alternativ 2 (men även alternativ 3) på grundval av enkätuppgifter från berörda parter skulle uppgå till 0,3 miljoner euro (mellan 0,1 och 0,6 miljoner euro) som engångskostnad och 0,1 miljoner euro (mellan 0,06 och 0,4 miljoner euro) som löpande (årliga) kostnader. I praktiken är de faktiska kostnaderna sannolikt lägre än dessa maximikostnader, eftersom en viss andel av företagen skulle välja att inte tillhandahålla digital märkning.
Det bör noteras att vissa ytterligare kostnader kan uppstå för den ekonomiska aktör som väljer digital märkning när det gäller att tillhandahålla informationen på alternativa sätt när så är nödvändigt. Även om sådana kostnader inte kunde kvantifieras förväntas de bli marginella, eftersom produktinformationen endast skulle tillhandahållas till små delar av målmarknaderna. På längre sikt skulle kostnaderna kompenseras av besparingar i samband med uppdatering av fysiska etiketter, undvikande av dubbel märkning och frigörande av utrymme på den fysiska etiketten för information på fler språk. Dessutom leder alternativ 3 till nettonytta som uppskattas till 0,8 miljoner euro, eftersom det inför en fullständig digitalisering av märkningen för produkter som säljs i bulk eller produkter som inte säljs till slutanvändare.
När det gäller de direkta effekterna av alternativ 2a och alternativ 3 på myndigheter kan dessa, trots positiva aspekter i fråga om hur lätt det är att hantera och sammanställa uppgifter online, tvingas göra vissa investeringar i utrustning och utbildning för att underlätta tillgången till digital märkning.
Skattningarna av det rekommenderade alternativet 2a tyder på att genomsnittliga möjliga engångsvinster skulle vara negativa för alla företag i EU-27 (dvs. -0.1 miljoner euro, baserat på antagandet att alla företag som exporterar skulle gynnas av besparingar i samband med minskade krav på fysisk märkning). De årliga maximala återkommande vinsterna för alternativ 2a skulle uppgå till 0.9 miljoner euro för alla företag (EU-27). För alternativ 3 skulle de maximala möjliga engångsvinsterna också vara negativa (dvs. -0.5 miljoner euro baserat på samma antaganden som för alternativ 2a) 20 . De årliga maximala återkommande nettovinsterna för alternativ 3 skulle dock uppgå till 3 miljoner euro för alla företag 21 (EU-27).
Det rekommenderade alternativet förväntas ha miljöfördelar genom att minska förpackningsavfallet. Dessa fördelar kunde inte kvantifieras.
Inga negativa sociala effekter förväntas enligt alternativ 2a eftersom den information som olika kategorier av användare anser vara väsentlig behålls på den fysiska etiketten. Tvärtom förväntas den fysiska etikettens läsbarhet förbättras genom att olika tekniska detaljer flyttas till den digitala etiketten. Dessutom kommer användarna att kunna dra full nytta av de olika möjligheter som digitaliseringen skapar när det gäller tillgänglighet och sökning av specifik information i digitalt format.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Detta förslag syftar till att förenkla efterlevnaden av märkningskraven i förordning (EU) 2019/1009 och därmed minska bördan för de ekonomiska aktörerna, utan att äventyra förordningens huvudmål, däribland skyddet av människors hälsa och miljön.
Detta förslag bidrar direkt till Refit-resultattavlan (område 13. Kemikalielagstiftning (annan än Reach)), genom användning av digitala verktyg för att förmedla information om EU-gödselprodukter. Att dra nytta av fördelarna med den digitala tidsåldern kommer att leda till en potentiell minskning av bördorna för små och medelstora företag, förbättrad efterlevnad och kontroll av densamma, samt ett förstärkt samarbete mellan behöriga myndigheter, inbegripet tull- och marknadskontrollmyndigheter.
Digitaliseringen av etiketten är fortfarande frivillig. Därför behövs inga särskilda åtgärder för små och medelstora företag, som fritt kan välja rätt tidpunkt för att eventuellt göra denna förändring.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
I den utvärdering som utförs i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) 2019/1009 kommer kommissionen också att bedöma vilka resultat denna specifika insats har medfört (eller hur den fungerar) och dra preliminära slutsatser. Detta kommer att vara det första tillfället att bedöma om det förekom oavsiktliga eller oväntade effekter.
Därefter kommer kommissionen att övervaka om EU:s insats fortfarande är ändamålsenlig, bör anpassas för att öka effektiviteten, relevansen och samstämmigheten, eller helt enkelt bör upphävas.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Genom detta förslag införs en frivillig digitalisering av märkningen av EU-gödselprodukter. Valet görs av tillverkare, importörer eller distributörer av EU-gödselprodukter.
Det föreslås att ekonomiska aktörer tillåts tillhandahålla alla de märkningsuppgifter som krävs enligt bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 i endast digital form vid följande två situationer: att EU-gödselprodukterna säljs utan förpackning eller att EU-gödselprodukterna säljs till ekonomiska aktörer (som inte är slutanvändare av produkterna).
De ekonomiska aktörer som väljer digital märkning av EU-gödselprodukter som levereras till slutanvändare i förpackningar måste också tillhandahålla en fysisk etikett som innehåller den viktigaste informationen. Den fysiska etiketten ska innehålla all information om skyddet av människors hälsa och miljön samt den viktigaste informationen om produktens agronomiska effektivitet och innehåll samt information som används efter köpet.
Om de ekonomiska aktörerna väljer att tillhandahålla digitala etiketter fastställs i förslaget allmänna regler för etiketternas digitalisering. I synnerhet måste de ekonomiska aktörerna säkerställa att den digitala etiketten är kostnadsfritt tillgänglig och är lättillgänglig i hela EU, och de måste ta hänsyn till utsatta befolkningsgruppers behov. Informationen på de digitala etiketterna ska också vid behov tillhandahållas på alternativa sätt.
Förslaget innehåller en befogenhet för kommissionen att komplettera de allmänna kraven för digital märkning och ytterligare anpassa bilaga III genom att besluta vilka märkningsuppgifter som skulle kunna tillhandahållas digitalt när EU-gödselprodukter görs tillgängliga för slutanvändare i förpackning, beroende på samhällets utveckling.
2023/0049 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2019/1009 vad gäller den digitala märkningen av EU-gödselprodukter
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 22 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)I bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 fastställs de märkningskrav som är tillämpliga på EU-gödselprodukter. Den information som avses i bilaga III ska anges på en etikett som fysiskt fästs på förpackningen eller, för de märkningsuppgifter som inte kan anges på etiketten på grund av att förpackningen är för liten, i ett separat informationsblad som medföljer förpackningen (fysisk etikett). Produkter utan förpackning åtföljs av ett informationsblad. Märkningskraven gäller olika parametrar kopplade till EU-gödselprodukters agronomiska effektivitet (t.ex. halten av näringsämnen i ett gödselmedel) och innehåll (t.ex. mängd). Märkningskraven omfattar också information som behövs för att skydda människors hälsa och miljön vid användning av EU-gödselprodukter (t.ex. information som behövs för en korrekt tillämpning av rådets direktiv 91/676/EEG 23 ) och information som behövs för korrekt hantering och användning av sådana produkter efter inköp (t.ex. information om lagringsförhållanden).
(2)Den form i vilken EU-gödselprodukter märks i enlighet med förordning (EU) 2019/1009 bör anpassas till tekniska och samhälleliga förändringar på digitaliseringsområdet.
(3)Att tillhandahålla information på en etikett i digital form (digital etikett) har tydliga fördelar. Digital märkning kan förbättra kommunikationen av märkningsinformation, både genom att undvika överfulla fysiska etiketter och genom att göra det möjligt för användarna att förlita sig på olika läsalternativ som endast finns tillgängliga i digital form, såsom förstorat typsnitt, automatisk sökning, högtalare eller översättning till andra språk. Digital märkning av EU-gödselprodukter bidrar dessutom till pågående framsteg med digitaliseringen av den europeiska jordbrukssektorn och kan underlätta jordbrukarnas rapporteringsskyldigheter när det gäller användningen av sådana produkter. Digital märkning kan också leda till en effektivare hantering av märkningskraven från de ekonomiska aktörernas sida, genom att underlätta uppdatering av märkningsinformation och möjliggöra mer riktad information till användarna. Digital märkning kan dessutom bidra till att minska märkningskostnaderna längs hela leveranskedjan, med tanke på att märkningen av EU-gödselprodukter kan ändras efter en transaktion mellan ekonomiska aktörer innan de når slutanvändarna.
(4)Digital märkning kan dock också skapa nya utmaningar för utsatta befolkningsgrupper, särskilt personer med inga eller otillräckliga digitala färdigheter eller personer med funktionsnedsättning, och därmed förstärka den digitala klyftan. Därför bör digital märkning införas i förordning (EU) 2019/1009 på vissa villkor, med beaktande av behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön och den digitala beredskapen.
(5)Ekonomiska aktörer bör ha frihet att välja om de ska tillhandahålla en digital eller fysisk etikett. Detta kommer att säkerställa att sådana ekonomiska aktörer har flexibilitet att välja de regler som är bäst lämpade för deras situation. Det är särskilt viktigt att inte skapa omotiverade kostnader för små och medelstora företag för vilka digital märkning kan vara en utmaning, med tanke på de mindre volymerna eller typerna av EU-gödselprodukter.
(6)Valet att tillhandahålla en digital etikett ligger främst hos tillverkare och importörer, som ansvarar för att uppfylla märkningskraven i bilaga III till förordning (EU) 2019/1009. För att maximera användningen av digitala etiketter och därigenom förbättra informationen till användarna bör distributörerna dock också ha möjlighet att digitalisera etiketten på de EU-gödselprodukter som de tillhandahåller på marknaden, på grundval av den information som tillverkaren redan har tillhandahållit. Omfattningen av den digitala märkningen bör bero på två faktorer: om EU-gödselprodukterna görs tillgängliga för ekonomiska aktörer eller slutanvändare och om produkterna tillhandahålls med eller utan förpackning.
(7)Ekonomiska aktörer bör tillåtas att tillhandahålla alla märkningsuppgifter som avses i bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 på endast en digital etikett för de EU-gödselprodukter som levereras till andra ekonomiska aktörer, med eller utan förpackning. Användningen av digital märkning i sådana fall kan minska märkningskostnaderna i leveranskedjan. Importörer eller distributörer kommer att ha möjlighet att anbringa en fysisk etikett direkt på EU-gödselprodukten på de officiella språk som behövs för deras specifika situation. Dessutom kan märkningskostnader undvikas vid blandning, förpackning eller omförpackning av EU-gödselprodukter, eftersom produkterna kan märkas med en fysisk etikett endast en gång, innan de når slutanvändarna. Eftersom produkterna levereras till ekonomiska aktörer påverkas inte kommunikationen av information till slutanvändarna. Om de ekonomiska aktörerna väljer att utöver en digital etikett tillhandahålla en fysisk etikett bör de själva kunna bestämma vilka märkningsuppgifter som inkluderas på den fysiska etiketten.
(8)Fysiska etiketter är fortfarande det bästa sättet för slutanvändare att få information, eftersom sådana fysiska etiketter ger omedelbar tillgång till information genom att de fästs på förpackningen. Dessutom används de allra flesta EU-gödselprodukter som finns tillgängliga på marknaden av yrkesmässiga användare, t.ex. jordbrukare. Även om yrkesmässiga användare är väl förtrogna med gödselprodukter och ofta förlitar sig på rådgivning för sina gödslingsplaner, tenderar de att tillhöra högre åldersgrupper med mer begränsade digitala färdigheter.
(9)Om ekonomiska aktörer väljer digital märkning av EU-gödselprodukter som levereras till slutanvändare i en förpackning bör de därför säkerställa att en minimiuppsättning information också finns tillgänglig på den fysiska etiketten. I detta sammanhang och med hänsyn till andra bestämmelser som är specifika för produkter som tillhandahålls i en förpackning bör en förpackning innehålla högst 1000 kg i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 24 . Produkter som levereras i förpackningar som överskrider detta gränsvärde bör anses vara levererade utan förpackning i den mening som avses i förordning (EU) 2019/1009. Detta kommer också att bemöta de utmaningar som utsatta befolkningsgrupper kan ställas inför. Den specifika information som ekonomiska aktörer bör tillåtas att tillhandahålla endast på en digital etikett bör därför återspegla den aktuella digitaliseringsnivån i samhället och den särskilda situationen för användare av EU-gödselprodukter. För att göra det möjligt för alla slutanvändare att göra välgrundade val innan de köper EU-gödselprodukter och för att säkerställa säker hantering och användning av sådana produkter av alla grupper av slutanvändare, bör märkningsinformation om skyddet av människors hälsa och miljön samt minimiinformation om EU-gödselprodukternas agronomiska effektivitet och om deras innehåll och användning alltid anges på den fysiska etiketten. Förordning (EU) 2019/1009 bör tydligt ange vilken information som får tillhandahållas i endast digital form.
(10)För EU-gödselprodukter som tillhandahålls utan förpackning måste de ekonomiska aktörerna tillhandahålla märkningsuppgifterna i ett informationsblad. I motsats till fysiska etiketter har informationsbladet ingen fysisk koppling till själva produkten och ger därför inte omedelbar tillgång till den information som är relevant för produkten när den hanteras. Att tillhandahålla samma märkningsuppgifter i digitalt format skulle innebära en anpassning av det sätt på vilket informationen hämtas utan att skapa betydande risker för användarna. Ekonomiska aktörer bör därför tillåtas att tillhandahålla alla märkningsuppgifter som avses i bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 endast på en digital etikett för de EU-gödselprodukter som levereras utan förpackning. Om de ekonomiska aktörerna väljer att utöver en digital etikett tillhandahålla en fysisk etikett bör de själva kunna bestämma vilka märkningsuppgifter som inkluderas på den fysiska etiketten.
(11)För att säkerställa lika villkor för ekonomiska aktörer som tillhandahåller EU-gödselprodukter på marknaden och för att skydda slutanvändarna av sådana produkter bör krav på digital märkning fastställas.
(12)För att säkerställa att användare får alla märkningsuppgifter på den digitala etiketten och inte kommer att behöva sammanställa information från både en fysisk och en digital etikett, bör ekonomiska aktörer som använder en digital etikett vara skyldiga att inkludera alla sådana märkningsuppgifter på den etiketten, även om de också finns på den fysiska etiketten. Den digitala etiketten bör också innehålla information som gör det möjligt för slutanvändare att identifiera och kontakta tillverkaren av EU-gödselprodukterna, eftersom detta är väsentlig information och tillhandahållandet av den digitalt kommer att underlätta kopplingen mellan produkten och den digitala etiketten. Med tanke på att gödselprodukter också släpps ut på marknaden som icke-harmoniserade produkter är det dessutom viktigt att på den digitala etiketten inkludera CE-märkningen och varje motsvarande hänvisning till ett anmält organ, så att slutanvändarna bara behöver använda den digitala etiketten för att konstatera att produkten saluförs i enlighet med förordning (EU) 2019/1009. För att underlätta uppdateringen av viss information som måste tillhandahållas av tillverkarna och som ändras ofta och inte används dagligen av slutanvändarna (närmare bestämt partinummer och tillverkningsdatum) bör däremot tillverkarna kunna välja att tillhandahålla informationen antingen fysiskt eller digitalt.
(13)Eftersom digital märkning, i likhet med fysiska etiketter, är ett sätt att tillhandahålla obligatorisk information om EU-gödselprodukter till användare, bör de ekonomiska aktörerna säkerställa fri tillgång till den digitala märkningen. Dessutom, och för att förbättra möjligheten att användarna faktiskt hämtar informationen, bör informationen på den digitala etiketten vara lättillgänglig. De ekonomiska aktörerna bör inte blanda information som krävs enligt förordning (EU) 2019/1009 med annan information som inte krävs enligt förordning (EU) 2019/1009, såsom marknadsföring eller uttalanden av affärsmässig karaktär. Det digitala utrymmet har inte de utrymmesbegränsningar som är typiska för fysiska etiketter som fästs på förpackningen. Det är därför viktigt att behålla de märkningsuppgifter som tillhandahålls i enlighet med förordning (EU) 2019/1009 på en enda plats, så att de inte är svåra att hitta bland olika andra uppgifter som ekonomiska aktörer kan tillhandahålla. Ekonomiska aktörer bör också säkerställa att digitala märkningar presenteras på ett sätt som tar hänsyn till utsatta befolkningsgruppers behov, för att ytterligare minska de utmaningar som sådana grupper kan ställas inför.
(14)Med beaktande av både användarnas intresse av att ha tillgång till information om EU-gödselprodukter med en relativt lång hållbarhetstid och de ekonomiska aktörernas intresse av att undvika onödiga kostnader bör de ekonomiska aktörerna säkerställa att den digitala etiketten finns tillgänglig under en period på fem år från den tidpunkt då EU-gödselprodukten släpps ut på marknaden.
(15)För att minska eventuella risker som orsakas av att den digitala etiketten inte är tillgänglig för utsatta befolkningsgrupper, särskilt när det gäller EU-gödselprodukter som tillhandahålls slutanvändare utan förpackning, för vilka alla märkningsuppgifter får tillhandahållas digitalt, bör de ekonomiska aktörerna vara ansvariga att på begäran tillhandahålla märkningsuppgifterna på alternativa sätt till slutanvändarna. Närhelst den digitala etiketten tillfälligt inte är tillgänglig bör informationen tillhandahållas även utan begäran.
(16)Kraven på den tekniska dokumentationen i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1009 bör anpassas för att ta hänsyn till införandet av digital märkning. Med beaktande av möjligheten att tillhandahålla endast en digital etikett för EU-gödselprodukter som tillhandahålls till blandningsföretag och för att underlätta marknadskontroll bör dessutom den tekniska dokumentationen för blandade gödselprodukter innehålla ett provexemplar på den information som tillhandahålls enligt bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 för EU-gödselproduktkomponenterna.
(17)I syfte att hålla förordning (EU) 2019/1009 uppdaterad till den tekniska utvecklingen, nya vetenskapliga rön och utvecklingen av digitaliseringen av samhället bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera kraven för digital märkning och om ändring av bilaga III vad gäller vilka märkningsuppgifter som ekonomiska aktörer som till slutanvändare tillhandahåller EU-gödselprodukter i förpackning på marknaden får tillhandahålla endast på en digital etikett. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 25 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(18)När kommissionen fastställer mer detaljerade regler för digital märkning bör den ägna särskild uppmärksamhet åt andra unionsbestämmelser om tillhandahållande av information om produkter eller ämnen och blandningar i digitalt format. Det bör vara möjligt att få tillgång till all information som krävs enligt olika unionsbestämmelser i ett och samma digitala utrymme, så att användarna enkelt kan få tillgång till all den information som behövs.
(19)När kommissionen beslutar vilka märkningsuppgifter som får tillhandahållas endast digitalt av ekonomiska aktörer som på marknaden tillhandahåller EU-gödselprodukter i förpackning till slutanvändare, bör den ta hänsyn till graden av digitala färdigheter hos användare av EU-gödselprodukter och behovet av att hålla användningen av sådana produkter säker för människors hälsa och för miljön.
(20)Förordning (EU) 2019/1009 bör därför ändras i enlighet med detta.
(21)Eftersom den här förordningen inför möjligheten att tillhandahålla alla eller delar av märkningskraven i bilaga III endast i form av digitala etiketter, bör dess tillämpning skjutas upp för att ge tillräckligt med tid för utvecklingen av de kompletterande kraven på digital märkning.
(22)De särskilda målen för denna förordning, nämligen att förbättra läsbarheten av EU-gödselprodukters etiketter och att underlätta de ekonomiska aktörernas hantering av sådana etiketter, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. På grund av deras omfattning och effekter kan de därför uppnås bättre på unionsnivå, varför unionen får vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning, genom att införa en möjlighet att använda digital märkning för viss information, inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2019/1009 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
(a)Följande punkt ska införas som punkt 10a:
”10a. förpackning: förseglingsbar behållare som rymmer högst 1000 kg.”
(b)Följande punkt ska införas som punkt 16a:
”16a. databärare: linjär streckkod, tvådimensionell symbol eller något annat automatiskt dataupptagningsmedium för identifiering som kan avläsas av en enhet.”
(2)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
(a)I punkt 5 ska följande stycke läggas till:
”Den information som avses i första stycket ska tillhandahållas antingen fysiskt, på förpackningen eller i det medföljande dokumentet, digitalt, eller på båda sätten. Om informationen tillhandahålls digitalt ska de krav på digitala etiketter som fastställs i artikel 11b och de skyldigheter som fastställs i artikel 11c gälla.”
(b)I punkt 6 ska följande stycke läggas till:
”Den information som avses i första stycket ska tillhandahållas fysiskt, på förpackningen eller i det medföljande dokumentet, eller både fysiskt, på förpackningen eller i det medföljande dokumentet, och digitalt. Om informationen tillhandahålls digitalt ska de krav på digitala etiketter som fastställs i artikel 11b och de skyldigheter som fastställs i artikel 11c gälla.”
(c)Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. Tillverkare ska säkerställa att EU-gödselprodukter åtföljs av de märkningsuppgifter som krävs enligt bilaga III, i den relevanta form som anges i artikel 11a. Dessa märkningsuppgifter ska vara
(a)på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som fastställts av den berörda medlemsstaten,
(b)tydliga, begripliga och läsliga,
(c)tillgängliga för kontroll när EU-gödselprodukten tillhandahålls på marknaden.”
(3)I artikel 8 ska punkt 4 ersättas med följande:
”4. Importörer ska säkerställa att EU-gödselprodukter åtföljs av de märkningsuppgifter som krävs enligt bilaga III, i den relevanta form som anges i artikel 11a. Dessa märkningsuppgifter ska vara
(a)på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som fastställts av den berörda medlemsstaten,
(b)tillgängliga för kontroll när EU-gödselprodukten tillhandahålls på marknaden.”
(4)Följande artiklar ska införas som artiklarna 11a, 11b och 11c:
”Artikel 11a
Former för märkning
1.Om EU-gödselprodukter tillhandahålls på marknaden med förpackning och till ekonomiska aktörer ska de åtföljas av de märkningsuppgifter som anges i bilaga III antingen
(a)på en etikett i digital form (digital etikett), eller,
(b)på en etikett i fysisk form som fästs på förpackningen, eller, för de märkningsuppgifter som inte kan tillhandahållas på etiketten på grund av att förpackningen är för liten, på ett separat informationsblad som åtföljer förpackningen (fysisk etikett).
2.Om EU-gödselprodukter tillhandahålls på marknaden utan förpackning och till ekonomiska aktörer ska de åtföljas av de märkningsuppgifter som anges i bilaga III antingen
(a)på en digital etikett, eller
(b)på ett informationsblad som åtföljer EU-gödselprodukten.
3.Om EU-gödselprodukter tillhandahålls på marknaden med förpackning och till slutanvändare ska de åtföljas av de märkningsuppgifter som anges i bilaga III antingen
(a)på en fysisk etikett, eller
(b)på en digital etikett och upprepade på en fysisk etikett.
Genom undantag från led b behöver de märkningsuppgifter som är markerade med en asterisk i bilaga III inte upprepas på den fysiska etiketten.
4.Om EU-gödselprodukter tillhandahålls på marknaden utan förpackning och till slutanvändare ska de åtföljas av de märkningsuppgifter som anges i bilaga III antingen
(a)på en digital etikett, eller
(b)på ett informationsblad som åtföljer EU-gödselprodukten.
5.Om ekonomiska aktörer tillhandahåller en digital etikett i enlighet med denna artikel ska de uppfylla kraven i artiklarna 11b och 11c.
Artikel 11b
Krav på digitala etiketter
1.Den digitala etiketten ska innehålla följande:
(a)Den information som krävs enligt artikel 6.6.
(b)CE-märkningen och, i tillämpliga fall, det anmälda organets identifikationsnummer, i enlighet med artiklarna 17 och 18.
(c) Alla märkningsuppgifter som krävs enligt bilaga III, med undantag för tillverkningsdatum om detta datum tillhandahålls på den fysiska etiketten.
2.Den information som avses i punkt 1 ska tillhandahållas på ett och samma ställe och vara avskild från all information som inte tillhandahålls enligt denna förordning.
3.Den digitala etiketten ska vara
(a)tillgänglig utan kostnad,
(b)lätt och direkt tillgänglig för alla potentiella användare i unionen, utan att de behöver registrera sig i förväg, ladda ner eller installera applikationer eller tillhandahålla ett lösenord,
(c)sökbar,
(d)utformad på ett sätt som även tillgodoser utsatta gruppers behov och i förekommande fall stöder nödvändiga anpassningar för att underlätta dessa gruppers tillgång,
(e)tillgänglig under en period på fem år från den tidpunkt då EU-gödselprodukten släpps ut på marknaden, inbegripet i händelse av insolvens, likvidation eller upphörande av verksamheten i unionen för den ekonomiska aktör som skapade den.
Om den digitala etiketten finns tillgänglig på mer än ett språk ska valet av språk inte vara beroende av den geografiska platsen.
4.En databärare som används för en digital etikett ska tryckas eller placeras fysiskt på förpackningen eller, om EU-gödselprodukterna tillhandahålls på marknaden utan förpackning, på det medföljande dokumentet eller informationsbladet, synligt, läsligt och på ett sådant sätt att det kan behandlas automatiskt av digitala enheter.
Artikel 11c
Skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller en digital etikett
1.Ekonomiska aktörer som tillhandahåller en digital etikett får inte spåra, analysera eller använda någon användningsinformation för andra ändamål än vad som är absolut nödvändigt för att tillhandahålla relevant information digitalt.
2.På begäran av slutanvändarna, eller utan en sådan begäran om den digitala etiketten tillfälligt inte är tillgänglig vid tidpunkten för köpet, ska de ekonomiska aktörer som tillhandahåller EU-gödselprodukter på marknaden till dessa slutanvändare tillhandahålla den information som ingår i den digitala etiketten på alternativa sätt och kostnadsfritt.”
(5)I artikel 42 ska följande punkter läggas till som punkterna 9 och 10:
”9. Senast den [OP: för in datum = den första dagen i den månad som följer 30 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 44 för att komplettera artiklarna 11b och 11c genom att fastställa särskilda krav för den digitala märkningen av EU-gödselprodukter och villkor för fullgörande av skyldigheterna för ekonomiska aktörer som tillhandahåller en digital etikett. Dessa krav ska särskilt fastställa de typer av elektroniska tekniska lösningar som ekonomiska aktörer får använda för att tillhandahålla den digitala etiketten och de alternativa sätt att tillhandahålla informationen som avses i artikel 11c.2. När kommissionen antar de delegerade akterna ska den
(a)säkerställa samstämmighet med andra relevanta unionsakter,
(b)uppmuntra innovation,
(c)säkerställa teknikneutralitet genom att inte begränsa valet av teknik eller utrustning, inom gränserna för kompatibilitet och undvikande av störningar,
(d)säkerställa att den digitala märkningen inte äventyrar slutanvändarens och miljöns säkerhet,
(e)ta hänsyn till den digitala färdighetsnivån hos slutanvändare av EU-gödselprodukter.
10. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 44 för att ändra bilaga III vad gäller den märkningsinformation som ekonomiska aktörer får tillhandahålla endast på en digital etikett i enlighet med artikel 11a.3 b, i syfte att anpassa den bilagan till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen eller till den digitala färdighetsnivån hos slutanvändare av EU-gödselprodukter. När kommissionen antar de delegerade akterna ska den ta hänsyn till behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.”
(6)Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
(7)Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den [OP: för in datum = den första dagen i den månad som följer 30 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.2.2023
COM(2023) 98 final
BILAGOR
till
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om ändring av förordning (EU) 2019/1009 vad gäller digital märkning av EU-gödselprodukter
{SEC(2023) 99 final} - {SWD(2023) 48 final} - {SWD(2023) 49 final} - {SWD(2023) 50 final}
BILAGA I
Bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 ska ändras på följande sätt:
(1)Del I ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
(i)Led d ska ersättas med följande:
”d) Anvisningar för avsedd användning, inbegripet givor, tidpunkt och frekvens, samt avsedda växter eller svampar.
da) Andra anvisningar för avsedd användning än de som anges i led d.*”
ii) Led h ska ersättas med följande:
”h) En förteckning över alla beståndsdelar som överstiger 5 % av produktens vikt eller volym, eller torrvikt när det gäller produkter i flytande form, i fallande storleksordning.*”
iii) Följande led ska läggas till som led i och j:
”i) En identifiering i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 1272/2008 av alla beståndsdelar i den förteckning som avses i led h som är ett ämne eller en blandning.*
j) Beteckningarna för de relevanta komponentmaterialkategorierna enligt del I i bilaga II för varje beståndsdel som förtecknas i led h.*”
iv) Följande stycke ska läggas till:
”Naturligt förekommande ämnen får, utöver den information som krävs enligt led i, identifieras med sina mineralnamn.”
(b)Följande punkter ska läggas till:
”12. Om EU-gödselprodukten innehåller torv ska dess förekomst anges i märkningen.
13. Om ekonomiska aktörer tillhandahåller en digital etikett i enlighet med artikel 11a.1 och 11a.2 ska den databärare som används för den digitala etiketten åtföljas av varningen: ’En fysisk etikett måste tillhandahållas i enlighet med förordning (EU) 2019/1009 innan produkten tillhandahålls slutanvändare på marknaden i en förpackning på upp till 1 000 kg’, eller en liknande varning.
14. Om ekonomiska aktörer tillhandahåller en digital etikett i enlighet med artikel 11a.3 andra stycket ska den databärare som används för den digitala etiketten åtföljas av uppgiften ’Mer utförlig information om produkten finns tillgänglig online’, eller en liknande uppgift.
15. Om ekonomiska aktörer tillhandahåller en digital etikett i enlighet med artikel 11a.4 ska den databärare som används för den digitala etiketten åtföljas av uppgiften ’Information om agronomisk effektivitet och säker hantering av produkten finns tillgänglig online’, eller en liknande uppgift.”
(2)Del II ska ändras på följande sätt:
(a)I avsnittet ”Produktfunktionskategori 1: GÖDSELMEDEL” ska punkt 3 b, c och d ersättas med följande:
”b) Halten nitrifikationshämmande förening ska uttryckas som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ammoniumkväve (NH4+) och ureakväve (CH4N2O).*
c) Halten denitrifikationshämmande förening ska uttryckas som viktprocent av förekomsten av nitratkväve (NO3-).*
d) Halten ureashämmande förening ska uttryckas som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ureakväve (CH4N2O).*”
(b)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.A: ORGANISKT GÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Led d ska ändras på följande sätt:
–I led iv ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa näringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
–Leden v och vi ska ersättas med följande:
”v) Organiskt kol (Corg).*
vi) Torrsubstans.*”
ii) Leden e och f ska ersättas med följande:
”e) Proportionen organiskt kol i förhållande till totalkväve (Corg/N).*
f) Tillverkningsdatum.*”
(c)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.B: ORGANISKT-MINERALISKT GÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Punkt 1 d ska ändras på följande sätt:
– I led iv ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa näringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
– Leden v och vi ska ersättas med följande:
”v) Organiskt kol (Corg).*
vi) Torrsubstans.*”
ii) Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
– I led b ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa mikronäringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
– I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– och mängden mikronäringsämne som bildat kelat i viktprocent eller mängden komplexförenat mikronäringsämne i viktprocent.*”
– Led ca ska ersättas med följande:
”ca) När ett eller flera deklarerade mikronäringsämnen har bildat kelat med en eller flera kelatbildare ska det pH-intervall som ger godtagbar stabilitet anges.*”
(d)I avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.I: OORGANISKT MAKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” punkt 1 d iv ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa näringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
(e)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.I a: FAST OORGANISKT MAKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Ett fast oorganiskt makronäringsgödselmedels kornstorlek ska anges, uttryckt som viktprocentandel av produkten som passerar genom en sikt med bestämd maskstorlek.*”
ii) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:
– Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
”För ytbehandlade fasta oorganiska makronäringsgödselmedel ska följande anges:”
– Följande led ska införas som leden -a och -aa:
”-a) Namnet på ytbehandlingsmedlen.
-aa) Hur stor procentandel av gödselmedlen som är belagda med varje ytbehandlingsmedel.*”
iii) Punkt 8 ska ändras på följande sätt:
– I led b ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa mikronäringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
– I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– och mängden mikronäringsämne som bildat kelat i viktprocent eller mängden komplexförenat mikronäringsämne i viktprocent.*”
– Led ca ska ersättas med följande:
”ca) När ett eller flera deklarerade mikronäringsämnen har bildat kelat med en eller flera kelatbildare ska det pH-intervall som ger godtagbar stabilitet anges.*”
(f)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.I b: FLYTANDE OORGANISKT MAKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Etiketten ska ange om det flytande oorganiska makronnäringsgödselmedlet är i suspension eller lösning.*”
ii) Punkt 6 ska ändras på följande sätt:
–I led b ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa mikronäringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
–I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– och mängden mikronäringsämne som bildat kelat i viktprocent eller mängden komplexförenat mikronäringsämne i viktprocent.*”
–Led ca ska ersättas med följande:
”ca) När ett eller flera deklarerade mikronäringsämnen har bildat kelat med en eller flera kelatbildare ska det pH-intervall som ger godtagbar stabilitet anges.*”
(g)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.II: OORGANISKT MIKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. För oorganiska mikronäringsgödselmedel ska följande anges:
–De deklarerade mikronäringsämnena ska förtecknas med namn och kemiska beteckningar i följande ordning: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn).
–Namnen på deras motjoner när de deklarerade mikronäringsämnena har tillsatts avsiktligt.*”
ii) I punkt 2 ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– och mängden mikronäringsämne som bildat kelat i viktprocent eller mängden komplexförenat mikronäringsämne i viktprocent.*”
iii) Punkt 2a ska ersättas med följande:
”2a. När ett eller flera deklarerade mikronäringsämnen har bildat kelat med en eller flera kelatbildare ska det pH-intervall som ger godtagbar stabilitet anges.*”
(h)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.II a: ENKELT OORGANISKT MIKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. På etiketten ska den relevanta produkttypen anges enligt tabellen för produktfunktionskategori 1.C.II a i del II i bilaga I.*”
ii) I punkt 2 ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst en fjärdedel av den totala halten av detta mikronäringsämne är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
(i)I avsnittet ”Produktfunktionskategori 1.C.II b: SAMMANSATT OORGANISKT MIKRONÄRINGSGÖDSELMEDEL” punkt 3 ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”– när minst hälften av den totala halten av dessa mikronäringsämnen är löslig,
(1) som den totala halten, och
(2) som den vattenlösliga halten.*”
(j)I avsnittet ”Produktfunktionskategori 2: KALKNINGSMEDEL” ska femte strecksatsen ersättas med följande:
”– Reaktivitet och metod för bestämning av reaktivitet, utom för kalciumoxid och kalciumhydroxid.*”
(k)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 3.A: ORGANISKT JORDFÖRBÄTTRINGSMEDEL” ska ändras på följande sätt:
i) Första strecksatsen ska ersättas med följande:
”– pH.*”
ii) Tredje strecksatsen ska ersättas med följande:
”– Halten organiskt kol (Corg), uttryckt som viktprocent.*”
iii) Femte strecksatsen ska ersättas med följande:
”– Proportionen organiskt kol i förhållande till totalkväve (Corg/N).*”
(l)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 4: ODLINGSSUBSTRAT” ska ändras på följande sätt:
i) Andra strecksatsen ska ersättas med följande:
”– pH.*”
ii) Fjärde, femte, sjätte och sjunde strecksatserna ska ersättas med följande:
”– Kväve (N) som kan extraheras med hjälp av CaCl2/DTPA (kalciumklorid/dietylentriaminpentaättiksyra; CAT-löslig), om det överstiger 150 mg/l.*
– Fosforpentoxid (P2O5) som kan extraheras med hjälp av CaCl2/DTPA (kalciumklorid/dietylentriaminpentaättiksyra; CAT-löslig), om den överstiger 20 mg/l.*
– Kaliumoxid (K2O) som kan extraheras med hjälp av CaCl2/DTPA (kalciumklorid/dietylentriaminpentaättiksyra; CAT-löslig), om den överstiger 150 mg/l.*
– Tillverkningsdatum.*”
(m)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 5: HÄMMARE” ska ersättas med följande:
”Produktfunktionskategori 5: HÄMMARE
1. Samtliga beståndsdelar ska deklareras efter produktvikt eller volym i fallande storleksordning.*
2. Halten av den eller de hämmande föreningarna ska deklareras som viktprocent eller som volymprocent.*
3. De anvisningar för avsedd användning som avses i punkt 1 da i del I i denna bilaga ska innehålla information om följande:
a) De typer av EU-gödselprodukter med vilka hämmaren kan blandas*, i synnerhet
i) för den nitrifikationshämmare som avses i produktfunktionskategori 5.A i del II i bilaga I, en EU-gödselprodukt i vilken minst 50 % av halten av totalkväve (N) består av kväveformerna ammoniak (NH4+) och urea (CH4N2O),*
ii) för den ureashämmare som avses i produktfunktionskategori 5.C i del II i bilaga I, en EU-gödselprodukt i vilken minst 50 % av halten av totalkväve (N) består av kväveformen urea (CH4N2O).*
b) Den rekommenderade lägsta och högsta koncentration av hämmande föreningar när de blandas med ett gödselmedel före användning
i) för den nitrifikationshämmare som avses i produktfunktionskategori 5.A i del II i bilaga I, uttryckt som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ammoniumkväve (NH4+) och ureakväve (CH4N2O),*
ii) för den denitrifikationshämmare som avses i produktfunktionskategori 5.B i del II i bilaga I, uttryckt som viktprocent av det nitrat (NO3-) som förekommer,*
iii) för den ureashämmare som avses i produktfunktionskategori 5.C i del II i bilaga I, uttryckt som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ureakväve (CH4N2O).*”
(n)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 6: VÄXTBIOSTIMULANT” ska ersättas med följande:
”Produktfunktionskategori 6: VÄXTBIOSTIMULANT
Följande uppgifter ska tillhandahållas:
a) Fysisk form.
b) Tillverkningsdatum.*
ba) Utgångsdatum.
c) Spridningsmetod(er).*
d) Påstådd effekt för varje avsedd växt.*
e) Alla relevanta anvisningar avseende produktens effektivitet, inklusive jordbearbetning, kemisk gödsling, oförenlighet med växtskyddsmedel, rekommenderad storlek på sprutmunstycken, spruttryck och andra åtgärder för att hindra avdrift.*”
(o)Avsnittet ”Produktfunktionskategori 6.A: MIKROBIELL VÄXTBIOSTIMULANT” ska ersättas med följande:
”Produktfunktionskategori 6.A: MIKROBIELL VÄXTBIOSTIMULANT
1. Alla avsiktligt tillsatta mikroorganismer ska anges.
2. När mikroorganismer har flera stammar ska de avsiktligt tillsatta stammarna anges.
3. Koncentrationen av mikroorganismer och, i tillämpliga fall, stammar ska uttryckas som antalet aktiva enheter per volym- eller viktenhet eller med hjälp av någon annan metod som är relevant för mikroorganismen, t.ex. kolonibildande enheter per gram (cfu/g).*
4. På etiketten ska följande anges: ’Mikroorganismer kan framkalla överkänslighet’.”
(p)I avsnittet ”Produktfunktionskategori 7: MEKANISKT BLANDADE GÖDSELPRODUKTER”, ska andra stycket ersättas med följande:
”Om mekaniskt blandade EU-gödselprodukter innehåller en eller flera växtbiostimulanter som ingår i produktfunktionskategori 6, ska koncentrationen av varje växtbiostimulant i blandningen anges i g/kg eller g/l vid 20 °C.*”
BILAGA II
Del II i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1009 ska ändras på följande sätt:
(1)I avsnittet ”MODUL A – INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL” ska punkt 2.2 ändras på följande sätt:
(a) Led c ska ersättas med följande:
”c) EU-försäkringar om överensstämmelse för EU-gödselproduktkomponenterna i den mekaniskt blandade gödselprodukten och ett provexemplar av deras fysiska etikett eller informationsblad i enlighet med artikel 11a och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren för EU-gödselproduktkomponenterna.”
(b)Led e ska ersättas med följande:
”e) Ett provexemplar av den fysiska etikett eller det informationsblad som avses i artikel 11a med den information som krävs i enlighet med bilaga III och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren.”
(2)I avsnittet ”MODUL A1 – INTERN TILLVERKNINGSKONTROLLOCH ÖVERVAKAD PRODUKTPROVNING” ska punkt 2.2 ändras på följande sätt:
(a) Led c ska ersättas med följande:
”c) EU-försäkringar om överensstämmelse för EU-gödselproduktkomponenterna i den mekaniskt blandade gödselprodukten och ett provexemplar av deras fysiska etikett eller informationsblad i enlighet med artikel 11a och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren för EU-gödselproduktkomponenterna.”
(b)Led e ska ersättas med följande:
”e) Ett provexemplar av den fysiska etikett eller det informationsblad som avses i artikel 11a med den information som krävs i enlighet med bilaga III och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren.”
(3)I avsnittet ”MODUL B – EU-TYPKONTROLL” ska punkt 2.2 ändras på följande sätt:
(a)Led c ska ersättas med följande:
”c) EU-försäkringar om överensstämmelse för EU-gödselproduktkomponenterna i den mekaniskt blandade gödselprodukten och ett provexemplar av deras fysiska etikett eller informationsblad i enlighet med artikel 11a och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren för EU-gödselproduktkomponenterna.”
(b)Led e ska ersättas med följande:
”e) Ett provexemplar av den fysiska etikett eller det informationsblad som avses i artikel 11a med den information som krävs i enlighet med bilaga III och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren.”
(4)I avsnittet ”MODUL D1 – KVALITETSSÄKRING AV PRODUKTIONEN” ska punkt 2.2 ändras på följande sätt:
(a)Led c ska ersättas med följande:
”c) EU-försäkringar om överensstämmelse för EU-gödselproduktkomponenterna i den mekaniskt blandade gödselprodukten och ett provexemplar av deras fysiska etikett eller informationsblad i enlighet med artikel 11a och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren för EU-gödselproduktkomponenterna.”
(b)Led e ska ersättas med följande:
”e) Ett provexemplar av den fysiska etikett eller det informationsblad som avses i artikel 11a med den information som krävs i enlighet med bilaga III och, om informationen endast tillhandahålls på en digital etikett i enlighet med den artikeln, ett provexemplar av databäraren.”
