Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52022PC0006

    Förslag till RÅDETS BESLUT om avbrytande av tillämpningen av delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

    COM/2022/6 final

    Bryssel den 12.1.2022

    COM(2022) 6 final

    2022/0001(NLE)

    Förslag till

    RÅDETS BESLUT

    om avbrytande av tillämpningen av delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser


    MOTIVERING

    I sin rapport om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen från januari 2019 1 tog kommissionen upp farhågor kring sådana system, i synnerhet vad gäller säkerhet, infiltration av organiserad brottslighet, penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteundandragande och korruption. Kommissionen varnade också för att sådana system, om de handhas av länder vars medborgare kan resa viseringsfritt till unionen, kan utnyttjas för att kringgå det vanliga förfarandet för Schengenvisering och den ingående bedömning som ingår i detta förfarande 2 .

    Mellan EU och Vanuatu gäller sedan 2015 ett avtal om undantag från viseringskravet 3 . Före 2015 hade Vanuatu bara ett system för medborgarskap för investerare, enligt vilket ett begränsat antal pass utfärdades. 4 Sedan dess har Vanuatu dock inrättat ytterligare system för medborgarskap för investerare och antalet godkända sökande har ökat betydligt. Enligt myndigheterna i Vanuatu finns det för närvarande två system: Vanuatu Contribution Program och Development Support Program. I mars 2021 hade Vanuatu utfärdat mer än 10 500 pass inom sina system för medborgarskap för investerare 5 . I april 2021 godkände Vanuatus parlament ett nytt medborgarskapssystem som ännu inte är i bruk 6 .

    Under 2017 inledde kommissionen en undersökning av Vanuatus system, eftersom inte minst brister i säkerheten gav upphov till allvarlig oro. Kommissionen varnade även myndigheterna i Vanuatu att tillämpningen av avtalet kunde komma att avbrytas. Samma år begärde kommissionen information från myndigheterna i Vanuatu om hur systemen administreras, i synnerhet vad gäller säkerhetskontrollen av sökande. År 2018 mottog kommissionen försäkringar från Vanuatus regering om förfarandena för säkerhetskontroll enligt vilka dessa förfaranden innefattar avstämning mot Interpols databaser.

    Under den femte förstärkta politiska dialogen mellan EU och Vanuatu den 15 april 2019 tog EU åter upp sin oro över Vanuatus system för medborgarskap genom investeringar och påpekade att de kan påverka avtalet om undantag från viseringskravet. EU klargjorde att även om Vanuatu har rätt att fatta suveräna beslut om naturaliseringsförfaranden är det nödvändigt att tillämpa mycket stränga säkerhets- och bakgrundskontroller för att förhindra att de missbrukas.

    I juli 2019 fick kommissionen kännedom om att sökande hade beviljats medborgarskap inom Vanuatus system för medborgarskap för investerare trots att de var registrerade i Interpols databaser och att vissa sökande hade lämnat in falska handlingar (i synnerhet falska rena kriminalregister) som myndigheterna i Vanuatu inte hade upptäckt.

    Kommissionen skickade skrivelser till myndigheterna i Vanuatu och begärde ytterligare information om systemen, säkerhetskontrollerna och beviljandet av medborgarskap för sökande som är upptagna på Interpols bevakningslistor och varnade återigen för att tillämpningen av undantaget från viseringskravet kunde komma att avbrytas 7 .

    Under den sjätte förstärkta politiska dialogen mellan EU och Vanuatu den 21 april 2021 tog EU än en gång upp de potentiella effekterna av Vanuatus system för medborgarskap för investerare på avtalet om undantag från viseringskravet och Vanuatu rekommenderades starkt att utan dröjsmål åtgärda eventuella risker för infiltration av organiserad brottslighet, penningtvätt, skatteundandragande och korruption i samband med dessa system. Vanuatu åtog sig under denna politiska dialog att genomföra reformer för att komma till rätta med dessa problem genom att bland annat ha ett nära samarbete med olika intressenter – framför allt landets finansunderrättelseenhet – eller genom att ändra passlagen. I april 2021 vidtog dock Vanuatus regering åtgärder för att inrätta ett nytt medborgarskapsprogram.

    På grundval av den information som lämnades av Vanuatu drog kommissionen slutsatsen att landets investerarsystem har allvarliga brister, bland annat i fråga om säkerheten, som har potential att utgöra ett hot mot EU:s och dess medlemsstaters inre säkerhet. Framför allt är den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningarna alltför kort för att möjliggöra en grundlig granskning och det förekommer inget systematiskt informationsutbyte med de sökandes ursprungsländer eller länder där de tidigare haft sin stadigvarande bosättning innan de beviljas medborgarskap. Det finns dessutom inget krav på fysisk bosättning eller närvaro i Vanuatu. Det faktum att ingen fysisk intervju görs ger upphov till ytterligare tvivel kring säkerhetskontrollen, eftersom det innebär att myndigheterna har färre möjligheter att styrka om uppgifterna i ansökan är sanna och tillförlitliga.

    Tillgängliga uppgifter ger även upphov till oro gällande systemens omfattning, andelen ansökningar som avslås och ursprungsnationaliteter.

    Antalet godkända sökande (mer än 10 500 medborgarskap beviljades i utbyte mot investeringar mellan 2013 och 2021 enligt Vanuatus passmyndighet) är för det första mycket högt.

    Andelen ansökningar som avslås är för det andra extremt liten. Enligt tillgängliga uppgifter hade fram till 2020 bara en ansökan avslagits 8 . Detta skapar ytterligare tvivel kring säkerhets- och bakgrundskontrollernas tillförlitlighet.

    Bland de ursprungsländer som godkända sökande kommer ifrån finns för det tredje länder som normalt är utestängda från andra medborgarskapssystem, såsom Iran och Afghanistan, och andra länder vars medborgare måste ha visering för kortare vistelser i EU, däribland Nigeria, Jemen, Syrien, Pakistan och Libyen.

    Det innebär att de system som Vanuatu har inrättat sedan 2015 gör det möjligt för medborgare som omfattas av viseringskravet att kringgå det vanliga förfarandet för Schengenvisering och den ingående bedömning av enskilda migrations- och säkerhetsrisker som ingår i detta förfarande. Vanuatus system för medborgarskap för investerare har inte den höga säkerhetsnivå som avses i kommissionens rapport från 2019 om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare 9 .

    De system som har inrättats sedan 2015 har dessutom marknadsförts kommersiellt som att de ger viseringsfritt tillträde till EU, trots att syftet med avtalet om undantag från viseringskravet inte är att göra det möjligt för tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav vid inresa till EU att kringgå detta krav genom att förvärva medborgarskap i Vanuatu. Även om Europeiska unionen respekterar suveräna länders rätt att besluta om sina egna naturaliseringsförfaranden bör viseringsfritt tillträde till unionen inte användas som ett verktyg för att mobilisera enskilda investeringar i utbyte mot medborgarskap.

    Tillämpningen av hela eller delar av avtalet kan avbrytas av skäl som rör den allmänna ordningen eller skyddet av nationell säkerhet 10 .

    Kommissionen anser i detta sammanhang att Vanuatus system för investerare strider mot målen för EU:s viseringspolitik och den åtskillnad som i förordning (EU) 2018/1806 11 görs mellan tredjeländer vars medborgare omfattas av viseringskravet och tredjeländer vars medborgare inte omfattas av detta krav, en åtskillnad som EU fastställer efter en bedömning i varje enskilt fall på grundval av en rad olika kriterier som bland annat rör säkerhet. Sådana system innebär att det blir möjligt för tredjelandsmedborgare som skulle ha behövt visering om de inte hade blivit medborgare i Vanuatu att resa till EU viseringsfritt och utan att genomgå den säkerhetsprövning före ankomsten till de yttre gränserna som krävs enligt förfarandet för Schengenvisering.

    Det är mot bakgrund av ovanstående, och i proportion till detta, motiverat att avbryta tillämpningen av delar av avtalet om undantag från viseringskravet för att minska effekterna av systemen för medborgarskap för investerare på viseringsfriheten mellan EU och Vanuatu. Med tanke på att det inte kommer att vara praktiskt möjligt för medlemsstaternas gränsbevakningstjänstemän att avgöra om ett vanligt pass har utfärdats genom ett system för investerare bör tillämpningen av avtalet avbrytas avseende alla vanliga pass som utfärdats sedan den 25 maj 2015, då Vanuatu började utfärda ett stort antal pass i utbyte mot investeringar.

    2022/0001 (NLE)

    Förslag till

    RÅDETS BESLUT

    om avbrytande av tillämpningen av delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 a,

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.9, och

    av följande skäl:

    (1)Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu (parterna) om undantag från viseringskravet för kortare vistelser 12 (avtalet) ingicks den 28 maj 2015 13 för att göra det lättare för medborgare i Vanuatu att resa till unionen och för unionsmedborgare att resa till Vanuatu.

    (2)Avtalet grundar sig på parternas gemensamma önskan om att uppmuntra kontakter mellan människor, främja turism och stärka affärskontakterna mellan unionen och Vanuatu.

    (3)Enligt artikel 8.4 i avtalet får var och en av parterna avbryta tillämpningen av hela eller delar av avtalet, särskilt av skäl som rör den allmänna ordningen och skyddet av nationell säkerhet. Beslutet om att avbryta tillämpningen ska anmälas till den andra parten senast två månader innan det träder i kraft. Om skälen för att avbryta tillämpningen inte längre föreligger ska den part som har avbrutit tillämpningen av avtalet omedelbart underrätta den andra parten och åter börja tillämpa avtalet.

    (4)Vanuatu har system för medborgarskap för investerare genom vilka medborgare från andra länder utan tidigare anknytning till Vanuatu har beviljats medborgarskap i Vanuatu och där den absoluta merparten av ansökningar bifalls. Fram till mars 2021 utfärdade landet mer än 10 500 pass och andelen ansökningar som fick avslag var extremt låg 14 . Detta skapar tvivel kring tillförlitligheten hos de säkerhets- och bakgrundskontroller som utförs av Vanuatus myndigheter.

    (5)I diskussioner i oktober 2017, november 2019, juni 2020 och mars 2021 uttryckte kommissionen allvarlig oro och varnade Vanuatus regering för att viseringskravet kunde komma att återinföras. De förklaringar som lämnades av Vanuatu var inte tillräckliga för att dämpa denna oro.

    (6)Beviljandet av medborgarskap till sökande som är registrerade i Interpols databaser strider mot de försäkringar som Vanuatus myndigheter tidigare lämnat om säkerhetskontroller och ger upphov till ytterligare oro kring tillförlitligheten hos de säkerhetskontroller som görs i dessa system.

    (7)Bland ursprungsländerna för godkända sökande som har beviljats medborgarskap i Vanuatu finns flera länder vars medborgare måste inneha visering när de passerar unionens yttre gränser. Kommissionen har vidare uttryckt oro över att det saknas krav på fysisk närvaro eller bosättning, över de korta handläggningsperioderna och över bristen på systematiskt informationsutbyte med de sökandes ursprungsländer eller länder där de tidigare haft sin stadigvarande bosättning. Kommissionen drar slutsatsen att granskningen av ansökningar i Vanuatus system för medborgarskap för investerare inte garanterar en hög säkerhetsnivå.

    (8)Den avbrutna tillämpningen av avtalet bör endast gälla vanliga pass som utfärdats från och med den 25 maj 2015, då antalet godkända sökande inom Vanuatus system för medborgarskap för investerare började öka avsevärt.

    (9)Tillämpningen av avtalet bör därför avbrytas med avseende på alla medborgare i Vanuatu som innehar ett vanligt pass utfärdat av Vanuatu från och med den 25 maj 2015.

    (10)Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG 15 . Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Tillämpningen av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser avbryts med avseende på medborgare i Vanuatu som innehar vanliga pass utfärdade av Vanuatu från och med den 25 maj 2015.

    Artikel 2

    Detta beslut träder i kraft [två månader efter offentliggörandet – Publikationsbyrån: infoga datum].

    Utfärdat i Bryssel den

       På rådets vägnar

       Ordförande

    (1)    COM(2019) 12 final.
    (2)    s. 22–24.
    (3)    Avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (EUT L 173, 3.7.2015, s. 48).
    (4)    Enligt uppgifter från Vanuatus myndigheter utfärdades 93 pass mellan 2014 och 2015 inom Capital Investment Immigration Program.
    (5)    Information från Vanuatus passmyndighet den 14 juni 2021.
    (6)    Information från EU:s delegation den 17 juni 2021.
    (7)    Skrivelser från kommissionen till Vanuatu den 15 november 2019 och den 18 juni 2020.
    (8)    Information från Vanuatus passmyndighet den 22 september 2020.
    (9)    COM(2019) 12 final.
    (10)    Artikel 8.4 i det ovannämnda avtalet mellan Europeiska unionen och Vanuatu om undantag från viseringskravet.
    (11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).
    (12)    EUT L 173, 3.7.2015, s. 48.
    (13)    Rådets beslut (EU) 2016/272 av den 12 februari 2016 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (EUT L 52, 27.2.2016, s. 11).
    (14)    Information från Vanuatus passmyndighet den 14 juni 2021.
    (15)    Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket ( EGT L 64, 7.3.2002, s. 20 ).
    Top