Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för en europeisk digital identitet och betrodda tjänster på den inre marknaden

A.Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

I dag hindras medborgarna och företagen från att fullt ut utnyttja elektroniska id-kort och betrodda tjänster av luckor i och bristande genomförande av lagstiftningen, och av marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen. På grund av detta, och mot bakgrund av målen i det politiska mandatet från kommissionens ordförande och Europeiska rådet, är syftet med detta initiativ att ta itu med följande huvudsakliga problem:

För det första tillgodoses inte den ökade efterfrågan på offentliga och privata tjänster för tillförlitlig e-identifiering, och förväntningarna på sammanhängande och tillförlitliga lösningar för att identifiera och dela attribut över gränserna, i ett stort antal fall av offentlig och privat användning, infrias inte. Dessutom åtgärdas inte problem rörande datakontroll och datasäkerhet i tillräcklig utsträckning genom tillgängliga lösningar för digital identitet.

För det andra råder det ojämlika villkor för tillhandahållande av betrodda tjänster, och förordningens tillämpningsområde är otillräckligt.

Vad vill man uppnå?

Det allmänna målet med åtgärden är att säkerställa en väl fungerande inre marknad, särskilt när det gäller tillhandahållande av gränsöverskridande och sektorsövergripande digitala offentliga och privata tjänster. De särskilda målen är att återspegla det politiska mandat som formulerats av kommissionens ordförande och i Europeiska rådets slutsatser, där man efterlyser en europeisk digital identitet vars mål är att

ge alla EU-medborgare och företag i EU tillgång till tillförlitliga och säkra lösningar för digital identitet som kan användas över gränserna och uppfylla användarnas förväntningar och efterfrågan,

säkerställa att offentliga och privata tjänster garanteras tillförlitliga och säkra lösningar för digital identitet över gränserna,

ge medborgarna full kontroll över sina personuppgifter och garantera deras säkerhet när de använder lösningar för digital identitet, och

säkerställa lika villkor för tillhandahållande av kvalificerade betrodda tjänster i EU och att de anammas.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritet)?

För att säkerställa den europeiska digitala identitetens effektivitet och interoperabilitet skulle åtgärder på EU-nivå ge större fördelar jämfört med åtgärder enbart på medlemsstatsnivå. Nationella åtgärder på områdena elektronisk identifiering och betrodda tjänster är uppenbart begränsade till den nationella kontexten, eftersom deras direkta fördelar till stor del eller uteslutande skulle begränsas till en enda medlemsstat, vilket skulle bidra till ytterligare fragmentering. Att ta itu med systemproblem som uppstår i samband med underlättande av den fria rörligheten genom omfattande användning av elektronisk identifiering och betrodda tjänster för tillgång till varor och tjänster i hela Europa skulle ge bättre respons på EU-nivå.

B.Lösningar

Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det ett rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

Tre politiska alternativ har övervägts och utvärderats baserat på en successivt ökande ambitionsnivå:

·Alternativ 1 har en låg ambitionsnivå med fokus på att förbättra den nuvarande lagstiftningen utan att ändra dess tillämpningsområde.

·Alternativ 2 har en medelhög ambitionsnivå. Det bygger på alternativ 1 och inrättar dessutom en ram som reglerar en marknad för säkert utbyte av identitetsuppgifter.

·Alternativ 3 har den högsta ambitionsnivån. Med utgångspunkt i synergieffekterna av en uppsättning åtgärder enligt alternativen 1 och 2 säkerställer detta alternativ att en europeisk digital identitetshandling görs tillgänglig, på frivillig basis, för alla invånare och företag i Europa.

När det gäller betrodda tjänster bygger de tre alternativen på samma ambitionsnivå och på en liknande uppsättning åtgärder.

Det rekommenderade alternativet är alternativ 3, som framför allt omfattar följande byggstenar:

-Upprätta ett ekosystem med en personlig plånboksapp (Wallet App) med europeisk digital identitet.

-Möjliggöra fritt flöde och utbyte av digitala identitetsuppgifter över gränserna och en stark och tillförlitlig länk mellan dem och plånboksappen.

-Säkerställa att plånboksappen är tillförlitlig över gränserna genom att koppla den till de elektroniska id-kort som anmälts av medlemsstaterna.

-Säkerställa dataskydd och fullständig användarkontroll över identitetsuppgifter.

Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ?

Medlemsstaterna är i allmänhet positiva till de åtgärder som ingår i det rekommenderade alternativet, särskilt resultaten av utvärderingen av eIDAS som visar att det krävs en kraftfull insats för att påskynda anmälningstakten inom ramen för eIDAS och att de nuvarande begränsningarna för användningen av elektroniska id-kort, som har mycket begränsad räckvidd inom den privata sektorn, måste undanröjas. Branschaktörerna efterlyser en ram för digital identitet som skulle möjliggöra en smidig interaktion mellan de nationella elektroniska id-kort som utvecklats av medlemsstaterna och den relaterade ram för identifierande attribut som behövs i ett stort antal fall vid privat användning.

C.Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vilka är fördelarna med det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars de huvudsakliga alternativen)? 

Största nytta med det rekommenderade alternativet skulle medborgarna få: den europeiska digitala plånboksappen skulle göra det möjligt för medborgarna att hantera sin digitala identitet och tillhörande attribut och inloggningsuppgifter som de får från olika källor (t.ex. utbildning, sysselsättning, kommun, stat, yrkesorganisationer, fritid osv.) på ett självägt sätt. Det skulle ge dem tillgång till offentliga och privata onlinetjänster i hela EU och full kontroll över sina egna personuppgifter.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars för huvudsakliga alternativ)? 

Kostnaden för det rekommenderade alternativet, och vem som ska bära den, beror på vilket genomförandescenario som väljs (genomförs av en medlemsstat, på uppdrag av en medlemsstat eller oberoende av medlemsstaten och erkänns av medlemsstaterna).

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

De små och medelstora företagen är sannolikt intresserade av att införa plånbokstjänster för affärstransaktioner, medan större företag sannolikt kommer att föredra stationära lösningar baserade på automatiserade processer (t.ex. socialförsäkringsföretag som använder särskilda plattformar). Att integrera plånboken genom gränssnitt för tillämpningsprogram för att konsumera inloggningsuppgifter/attribut och identifiera eller autentisera kunder skapar kostnader för de små och medelstora företagen, som dock sannolikt kommer att uppvägas av förenklingar och effektivitetsvinster, beroende på den specifika affärsnyttan. Det rekommenderade alternativet skulle skapa nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag/tillhandahållare av betrodda tjänster, även om utvecklings- och certifieringskostnaderna sannolikt kommer att fungera som ett visst inträdeshinder.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Effekterna för nationella budgetar och förvaltningar styrs av kraven på att

1)införa fullt utvecklade system för elektronisk identifiering i de medlemsstater som för närvarande inte har infört dem (kostnaderna varierar beroende på medlemsstaternas storlek, befolkning).

2)Kostnader direkt kopplade till anmälningsförfarandet (1,3 miljoner euro för de återstående icke anmälande medlemsstaterna)

3) Kostnader för att tillgängliggöra autentiska källor för tillhandahållare av inloggningsuppgifter (cirka 625 miljoner euro i extrakostnader och 162 miljoner euro årligen i hela EU).

4)Utveckla och underhålla EU:s plånboksapp (upp till 10 miljoner euro, i det scenario där medlemsstaterna använder den)

5)Andra kostnader i samband med t.ex. standardisering, certifiering, förtrogenhet med lagändringar och övervakning av nya betrodda tjänster.

Uppstår andra betydande konsekvenser?

Detta initiativ förväntas ha en positiv inverkan på innovationen och ytterligare främja interoperabiliteten. Dessa fria lösningar förväntas ha en positiv inverkan på sysselsättningen genom att de bidrar till den framtida ökningen av onlinetransaktioner och minskar hindren på den inre marknaden. Det kommer att öka närvaron av och tillgängligheten till säkra element i mobila enheter, vilket i sin tur kan möjliggöra framsteg i andra identitetstillämpningar och utanför detta område. Dessutom förväntas detta alternativ ge positiva effekter i form av ökat medborgardeltagande, integritetsorienterad , säker och konkurrenskraftig digital grund för hantering av personuppgifter, och främjar bättre efterlevnad av bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i linje med de positiva effekterna på frihet, jämlikhet, solidaritet och medborgarnas rättigheter.

Proportionalitetsprincipen

Med tanke på målen är det rekommenderade alternativet tillräckligt proportionerligt och kostnaderna kommer sannolikt att stå i proportion till de potentiella fördelarna. Kostnaderna för att skapa och anpassa sig till de nya standarderna (tillhandahållare av betrodda tjänster och leverantörer av onlinetjänster) kan inte undvikas, om målen om användbarhet och tillgänglighet ska uppnås. Dessutom syftar det rekommenderade alternativet till att utnyttja de investeringar som redan gjorts av medlemsstaterna.

D.Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Initiativet kommer att övervakas när det gäller dess genomförande, tillämpning och annan indirekt bakgrundsinformation. En översynsklausul kommer att införas i rättsakten.