EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.11.2021
COM(2021) 732 final
2021/0372(CNS)
Förslag till
RÅDETS DIREKTIV
om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)
{COM(2021) 733 final} - {SEC(2021) 576 final} - {SWD(2021) 357 final} - {SWD(2021) 358 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Det är viktigt att se till att rörliga EU-medborgare fullt ut kan utöva sina rättigheter som EU-medborgare inför nästa val till Europaparlamentet.
Demokrati är ett av de värden som Europeiska unionen bygger på. Varje medborgare har rätt att delta i EU:s demokratiska liv och besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. EU-medborgarna är direkt företrädda i Europaparlamentet.
EU-medborgarskapet medför särskilda demokratiska rättigheter. EU-medborgare som har utövat sin rätt att bo, arbeta eller studera i en medlemsstat där de inte är medborgare (rörliga EU-medborgare) har rätt att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta.
I rådets direktiv 93/109/EG anges närmare bestämmelser för utövandet av deras valrättigheter vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta.
I rapporten om EU-medborgarskapet 2020 uttryckte kommissionen sin avsikt att föreslå en uppdatering av rådets direktiv 93/109/EG om rätten för rörliga EU-medborgare att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet. Målet är att underlätta tillhandahållandet av information till medborgarna och förbättra utbytet av relevant information mellan medlemsstaterna, bland annat för att förhindra flerfaldig röstning. I kommissionens arbetsprogram för 2021 aviserades ett lagstiftningsinitiativ för att förbättra valrättigheterna för rörliga EU-medborgare.
Trots de åtgärder som redan vidtagits har rörliga EU-medborgare fortfarande svårt att utöva sina valrättigheter vid val till Europaparlamentet. Problemen är bland annat svårigheter att få korrekt information om hur man röstar och kandiderar, betungande registreringsförfaranden och effekten av avregistrering från val i ursprungsmedlemsstaten. Närmare bestämt hindras informationsutbytet mellan medlemsstaterna om registrerade väljare och kandidater för att förhindra flerfaldig röstning vid val till Europaparlamentet av inkonsekventa tillämpningsområden och tidsfrister för utbyte och insamling av uppgifter.
Detta initiativ uppdaterar, förtydligar och skärper de befintliga reglerna för att hantera de svårigheter som rörliga EU-medborgare ställs inför, med målet att säkerställa ett brett och inkluderande deltagande i valet till Europaparlamentet 2024, stödja rörliga EU-medborgare i utövandet av deras rättigheter och skydda valens integritet.
Detta förslag bygger på långvariga och regelbundna diskussioner med medlemsstaternas behöriga myndigheter genom kommissionens särskilda genomförandegrupp för direktiven, expertgruppen för valfrågor och ytterligare två särskilda gemensamma möten mellan det ämnesövergripande europeiska nätverket för valsamarbete och expertgruppen för valfrågor.
Detta är ett initiativ inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
En ny satsning på demokrati i Europa är en av kommissionens prioriteringar, som ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i kommissionens politiska riktlinjer för perioden 2019–2024.
I den handlingsplan för demokrati i Europa som kommissionen lade fram den 3 december 2020 tillkännagav kommissionen sin avsikt att stärka skyddet av valprocesser och föreslå en ny operativ EU-mekanism för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och tillsynsmyndigheterna. Alla föreslagna åtgärder är förenliga med de mål som ligger till grund för rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 om översynen av EU:s valrätt.
Detta initiativ är också nära kopplat till förslaget till omarbetning av rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 och till arbetet med de andra initiativen i paketet om öppenhet och demokrati i kommissionens arbetsprogram för 2021. Detta initiativ kommer också att åtföljas av ett meddelande där ett av målen är att stödja rörliga EU-medborgares valdeltagande.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget säkerställer överensstämmelse med EU:s förordning om en gemensam digital ingång när det gäller tillgång till högkvalitativ information om de unionsregler och nationella regler som gäller för medborgare som utövar eller avser att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten på den inre marknaden och med meddelandet En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, som syftar till att garantera politiska rättigheter för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. Det kompletterar också annan EU-politik som rör demokrati och den digitala världen. Genom att eftersträva lika tillgång till elektronisk röstning eller röstning via internet för rörliga EU-medborgare syftar förslaget till att bättre skydda deras grundläggande rättigheter, och stärker således det övergripande demokratiska deltagandet.
Initiativet är förenligt med EU:s lagstiftning om dataskydd.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
I artikel 20 i EUF-fördraget fastställs unionsmedborgarskapet. I artiklarna 20.2 b och 22.2 i EUF-fördraget och artikel 39 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att unionsmedborgare har rätt att rösta och kandidera vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta, på samma villkor som medborgare i den staten. I artikel 22 i EUF-fördraget föreskrivs att denna rätt får utövas om inte annat följer av de närmare bestämmelser som rådet antar genom enhälligt beslut i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet.
I rådets direktiv 93/109/EG anges dessa närmare bestämmelser för utövandet av valrättigheter vid val till Europaparlamentet.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Valrättigheterna för rörliga EU-medborgare att delta i val till Europaparlamentet fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som en del av deras rättigheter som unionsmedborgare. Regelverket för rörliga EU-medborgares utövande av valrättigheter inbegriper samverkan mellan EU-regler och nationella regler. Unionen agerar för att genomföra den fördragsprincip som fastställer valrättigheter för rörliga EU-medborgare, särskilt genom rådets direktiv 93/109/EG.
Eftersom gränsöverskridande frågor ligger utom räckhåll för enskilda medlemsstater kan identifierade problem inte lösas genom att medlemsstaterna agerar på egen hand. Gemensamma standarder och förfaranden för rörliga EU-medborgares rätt att rösta och kandidera vid val till Europaparlamentet och om utbyte av information om relevanta väljare och kandidater för att förhindra flerfaldig röstning kan endast uppnås på ett korrekt sätt på EU-nivå.
•Proportionalitetsprincipen
De föreslagna riktade åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det långsiktiga målet att utveckla och stärka demokratin i EU. De förbättrar och förfinar ramen för rörliga EU-medborgares utövande av valrättigheter enligt fördragen, och löser på ett bättre sätt problemet med flerfaldig röstning vid val till Europaparlamentet genom att förbättra det nuvarande systemet för informationsutbyte. Förslaget överensstämmer därför med proportionalitetsprincipen.
•Val av instrument
Rådets direktiv innehåller redan en gedigen uppsättning standarder och förfaranden för rörliga EU-medborgares utövande av valrättigheter. Syftet med detta förslag är att införa riktade ändringar av det rådsdirektivet för att åtgärda vissa identifierade brister och hinder som medlemsstaterna och medborgarna stöter på. Med tanke på behovet av att uppdatera vissa lydelser, föråldrade hänvisningar och bestämmelser är det lämpligt att omarbeta rådets direktiv. Eftersom förslaget utgör en omarbetning av rådsdirektivet är det lämpligast att använda samma typ av rättsligt instrument.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Ett undantag från principen att ”utvärdera först” har tillämpats med hänsyn till de senaste rapporterna från kommissionen. Det finns tydliga belägg för att direktiv 93/109/EG behöver uppdateras, och detta anses tillräckligt för utvärderingssteget. Slutligen innehåller den externa studie som utarbetats till stöd för konsekvensbedömningen också inslag av utvärdering av det befintliga regelverket.
•Samråd med berörda parter
Kommissionen har utarbetat det föreliggande förslaget i nära dialog och samverkan med berörda aktörer.
Förslaget bygger bland annat på ett öppet offentligt samråd med medborgare, icke-statliga organisationer och lokala och regionala myndigheter, relevanta studier, bland annat från det akademiska nätverket för EU-medborgares rättigheter, och resultaten av en extern studie som utarbetats till stöd för en konsekvensbedömning som genomförts före förslaget. Dessutom beaktas synpunkter inhämtade vid särskilda samråd med berörda parter, däribland från rörliga EU-medborgare, det europeiska nätverket för valsamarbete och expertgruppen för valfrågor. Detta kompletteras med slutsatser från relevanta projekt som finansierats inom programmen Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och Ett Europa för medborgarna samt direkt återkoppling som EU-medborgare gett kommissionen och Europaparlamentet.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Förslaget har underbyggts av expertkällor. Dessa informationskällor omfattade expertsamråd med kommissionens expertgrupp för valfrågor och det europeiska nätverket för valsamarbete.
Två gemensamma möten med det europeiska nätverket för valsamarbete och expertgruppen för valfrågor hölls den 28 januari 2021 respektive den 10 juni 2021. De frågor som diskuterades vid dessa två gemensamma möten hade redan i stor utsträckning diskuterats på tidigare möten och analyserats ingående i kommissionens rapport om 2019 års val till Europaparlamentet.
•Konsekvensbedömning
Förslaget stöds av en konsekvensbedömning (SWD(2021) 357). Med tanke på likheterna mellan rådets direktiv 93/109/EG och rådets direktiv 94/80/EG när det gäller både de huvudsakliga förmånstagarna (rörliga EU-medborgare) och de rättigheter som beviljas och de därmed sammanhängande kraven på medlemsstaterna, bedömdes möjligheterna att förbättra dem och deras funktion i ett enda dokument. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande om konsekvensbedömningen (SEC(2021) 576).
I konsekvensbedömningen undersöktes två policyalternativ för att ta itu med de problem som identifierats. Policyalternativen innehåller en rad möjliga åtgärder som övervägs för att förbättra utövandet av valrättigheter och för att stödja en rättvis valprocess genom att ta itu med frågan om flerfaldig röstning. Specifikt omfattar dessa policyalternativ både mjuka, icke-lagstiftande åtgärder till stöd för medvetandehöjande åtgärder och ett förbättrat administrativt samarbete och fastställande av gemensamma standarder för förfaranden för registrering av rörliga EU-medborgare och utbyte av uppgifter för att förhindra flerfaldig röstning. Alternativ 1 innehåller riktade lagstiftningsändringar och mjuka åtgärder. Målet är att konsolidera och förtydliga de befintliga bestämmelserna i rådets direktiv.
Alternativ 2 innebär omfattande lagstiftningsåtgärder. Samtidigt som principen om icke-diskriminering iakttas som grund för direktivet, syftar det andra alternativet till en omfattande reform av direktivet, till exempel genom att fastställa rättsliga krav på tidsfrister för registrering. Alternativen granskades med avseende på deras ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet med annan EU-politik samt subsidiaritet och proportionalitet. Alternativ 2 anses vara det mest ändamålsenliga alternativet för att uppnå alla planerade mål. Alternativ 1 är dock det alternativ som föredras av effektivitets-, konsekvens-, subsidiaritets- och proportionalitetsskäl.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget medför vissa kostnader för medlemsstaternas och EU:s förvaltningar till följd av ökat samarbete, men det förväntas också effektivisera myndigheternas arbete tack vare harmoniserade förfaranden. Dessutom har vissa medlemsstater redan infört system som täcker de planerade skyldigheterna och de skulle därför inte drabbas av några betydande merkostnader.
Förslaget förenklar förfarandet för att registrera sig för att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet för rörliga EU-medborgare. Det skulle också minska deras kostnader jämfört med status quo, där inga ändringar av de nuvarande bestämmelserna skulle göras.
Inom ramen för förslaget identifierades inga negativa ekonomiska effekter till följd av ökad integration och ökat demokratiskt deltagande av rörliga EU-medborgare i deras värdstat. Att förenkla registreringskraven och förbättra informationen och medvetenheten om röstning för rörliga EU-medborgare förväntas endast ha indirekta och bredare ekonomiska konsekvenser i den mån det stöder den fria rörligheten.
Enligt förslaget ska rörliga EU-medborgare ha lika tillgång till röstning på distans och elektronisk röstning, på samma villkor som medborgarna i den medlemsstaten. Att kunna rösta på distans gör det lättare för rörliga EU-medborgare att delta i val.
Förslaget stöder optimering av det tekniska verktyget för utbyte av uppgifter om registrerade väljare mellan medlemsstaterna. Detta skulle främst innefatta en formaliserad strategi för det system som stöder utbytet av uppgifter och som har blivit operativt med hjälp av det krypteringsverktyg som tillhandahålls av kommissionen, genom att man inför uttryckliga hänvisningar till systemet i rådets direktiv 93/109/EG. Hela den överföringsprocess som underlättas av krypteringsverktyget skulle stärkas ytterligare genom en säker överföring av uppgifter mellan medlemsstaterna, även vid tvivel om enskilda fall. På så sätt underlättar förslaget de administrativa uppgifterna och de IKT-relaterade förfarandena för medlemsstaternas förvaltningar, som är huvudaktörer.
Förslagets digitala aspekter är därför förenliga med den så kallade digitala kontrollen.
•Grundläggande rättigheter
Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
I artikel 10.1 och 10.2 i samma fördrag fastställs att unionens ”sätt att fungera ska bygga på representativ demokrati” och att medborgarna ”ska företrädas direkt på unionsnivå i Europaparlamentet”.
Enligt artikel 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänner och respekterar unionen rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet.
Detta förslag syftar till att uppnå målen för dessa bestämmelser och är därför förenligt med och ger verkan åt de grundläggande rättigheter som garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Detta förslag stärker EU-medborgarnas fria rörlighet (artikel 45 i stadgan). Det stöder också lika behandling och lika röstmöjligheter för EU-medborgare jämfört med medborgarna i den medlemsstat där de är bosatta. Dessutom stärks rösträtten och valbarheten vid val till Europaparlamentet (artikel 39 i stadgan) och EU-medborgares rätt till god förvaltning (artikel 41).
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget medför inga finansiella eller administrativa bördor för EU. Det påverkar därför inte EU:s budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Medlemsstaterna ska senast den 31 maj 2023 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Sex månader efter varje val till Europaparlamentet ska medlemsstaterna sända en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv. Senast ett år efter varje val till Europaparlamentet ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv. Kommissionen får föreslå de ändringar som den anser nödvändiga. Inom två år efter valet till Europaparlamentet 2029 kommer kommissionen också att göra en egen utvärdering av direktivets resultat, i syfte att konsolidera den information som samlats in via medlemsstaternas rapporter och från mötena i det europeiska nätverket för valsamarbete.
•Förklarande dokument
I sin dom av den 8 juli 2019 och i sin vidare rättspraxis klargjorde domstolen att medlemsstaterna, när de anmäler nationella införlivandeåtgärder till kommissionen, måste tillhandahålla tillräckligt klar och precis information och för varje bestämmelse i direktivet identifiera de nationella bestämmelser som säkerställer dess införlivande.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Förklaringar ges endast till de bestämmelser i rådets direktiv som föreslås ändras genom detta förslag.
1. För att göra det lättare för rörliga EU-medborgare att få tillgång till valinformation fastställs i artikel 12 högre standarder för tillhandahållande av valinformation till rörliga EU-medborgare. Enligt förslaget ska medlemsstaterna utse myndigheter som proaktivt ska informera rörliga EU-medborgare som är bosatta på deras territorium om villkoren och de närmare bestämmelserna för registrering som väljare eller kandidat vid val till Europaparlamentet, före och efter registreringen och antingen för valändamål eller för det ändamål som anges i direktiv 2004/38/EG. Detta skulle också kunna innebära tillhandahållanden av information och användning av kommunikationsmedel som är anpassade till särskilda väljargrupper, såsom unga väljare.
I syfte att öka EU-medborgarnas medvetenhet om och förståelse för förfaranden och praxis för att registrera sig och delta i val till Europaparlamentet föreskrivs i samma artikel en skyldighet för myndigheter som utsetts av medlemsstaterna att meddela rörliga EU-medborgare som registrerats som väljare eller kandidater specifik och skräddarsydd information om följande:
a)
Registreringsstatus.
b)
Datum för valet samt hur och var man ska rösta.
c)
Relevanta regler om rättigheter och skyldigheter för väljare och kandidater, inbegripet om förbud, inkonsekvenser och tillämpliga sanktioner vid överträdelse av valreglerna.
d)
Sätt att få ytterligare information om anordnande av valet, inklusive kandidatlistan.
Enligt förordning (EU) 2018/1724 ska medlemsstaterna se till att användare på deras nationella webbplatser har enkel tillgång till användarvänlig, korrekt, uppdaterad och tillräckligt utförlig information om deltagande i val till Europaparlamentet. Medlemsstaterna använder olika medel och kanaler för kommunikation. För att säkerställa enhetlighet syftar initiativet därför till att på motsvarande sätt utvidga kvalitetskraven i förordning (EU) 2018/1724 till att omfatta medlemsstaternas direkta och individuella tillhandahållande av officiell valinformation till rörliga EU-medborgare.
För att öka tillgängligheten och förbättra informationsnivåerna kommer medlemsstaterna att åläggas att använda det officiella språket i bosättningsstaten och ett officiellt EU-språk som i stort förstås av så många EU-medborgare som möjligt som bor på deras territorium. Medlemsstaterna kommer också att kunna använda portalen Ditt Europa. Tillsammans med de kontaktuppgifter som införs genom ändringar av de uppgifter som rörliga EU-medborgare måste lämna in för att kunna registrera sig som väljare och kandidater kommer detta att göra det möjligt för medlemsstaterna att använda elektroniska kanaler för att direkt meddela information. För att säkerställa ett inkluderande valdeltagande fastställs i initiativet också tillgänglighetskrav för den information som ges till personer med funktionsnedsättning och till äldre, där en inspirationskälla är de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning angående artikel 21 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
2. För att minska de administrativa hindren för rörliga EU-medborgare införs genom förslaget (artiklarna 9 och 10) standardiserade mallar för de försäkringar som anges i bilagorna I och II och som måste lämnas av rörliga EU-medborgare när de önskar registrera sig som väljare och kandidater. För att underlätta identifieringen av rörliga EU-medborgare, i linje med den riktighetsprincip som anges i artikel 5.1 d i den allmänna dataskyddsförordningen, kompletteras nuvarande uppgifter med det personnummer som utfärdats av hemstaten (i tillämpliga fall) eller alternativt med den typ av identitetshandling eller resehandling som utfärdats av hemstaten och dess serienummer. Formulären kommer också att innehålla kontaktuppgifter för att medlemsstaterna ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet. Eftersom bilagorna till direktiven kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning kommer de att vara tillgängliga för både medborgare och nationella myndigheter på alla officiella EU-språk.
3. Ändringar av artikel 13 syftar till att effektivisera det nuvarande systemet för informationsutbyte om rörliga EU-medborgares valrättigheter. Bland de åtgärder som syftar till detta ingår inrättandet av en unik uppsättning av uppgifter, som anges i bilaga III och som, utöver de uppgifter som för närvarande utbyts, kommer att innefatta det personnummer som utfärdats av hemstaten (i tillämpliga fall) eller typen av identitetshandling eller resehandling samt registreringsdatum. I ändringarna hänvisas det dessutom uttryckligen till de elektroniska medel som kommissionen erbjuder medlemsstaterna för att stödja datautbytets säkerhet. I samma artikel anges att rörliga EU-medborgare får registreras i röstlängderna och i kandidatlistan i värdstaten endast vid val till Europaparlamentet, vilket förhindrar avregistrering från andra val. Kommissionen kommer att ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa ansvarsområden för och skyldigheter vid driften av säkerhetsverktyget, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19.
4. I artikel 17 anges att medlemsstaterna regelbundet ska övervaka och rapportera om genomförandet. Rapporterna ska innehålla relevanta statistiska uppgifter om rörliga EU-medborgares deltagande i valen till Europaparlamentet, antingen som väljare eller som kandidater. För att bättre kunna bedöma genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i direktivet förväntas medlemsstaterna förbättra sin insamling av uppgifter om antalet rörliga EU-medborgare som är registrerade som väljare och kandidater, i tillämpliga fall, och om antalet rörliga EU-medborgare som röstat. I artikel 18 föreskrivs en utvärdering av direktivets tillämpning inom två år efter valet till Europaparlamentet 2029.
5. Artiklarna 9, 10 och 13 ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att säkerställa att mallarna för de försäkringar som lämnas av rörliga EU-medborgare vid registrering som väljare eller kandidater och de uppgifter som kommer att utbytas mellan medlemsstaterna även fortsättningsvis innehåller relevant information. I artikel 20 fastställs villkoren för delegeringen i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.
6. I enlighet med principen om icke-diskriminering ska medlemsstaterna enligt artikel 14 säkerställa att rörliga EU-medborgare har samma möjligheter till förtidsröstning, poströstning, elektronisk röstning och röstning via internet som medlemsstaternas egna medborgare har vid val till Europaparlamentet.
7. I förslaget används i originalets artikel 9.4 inte längre begreppet ”automatically”, i linje med bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen om begränsningar av automatiserat beslutsfattande. För att säkerställa tillgång till information på samma villkor som deras egna medborgare blir medlemsstaterna dessutom skyldiga att underrätta rörliga EU-medborgare om att de har strukits från röstlängden, om en sådan skyldighet gäller för de egna medborgarna.
8. I samma syfte att öka rörliga EU-medborgares medvetenhet om och tillgång till valrättigheter innebär ändringarna av artikel 11 att medlemsstaterna på ett tydligt sätt och i god tid ska informera rörliga EU-medborgare om deras registrering och om deras möjligheter till överprövning i fall deras ansökan avslås. Den förtydligar också omfattningen av medlemsstaternas skyldighet genom att ersätta begreppet ”åtgärder” med ”beslut som fattats”. Enligt en ny punkt i artikel 11 ska väljare och kandidater som ingår i tillämpningsområdet för artikel 3 i direktivet ha rätt att korrigera eventuella inkonsekvenser eller fel i uppgifterna i röstlängderna eller kandidatlistorna på liknande villkor som för medborgare i värdstaten.
9. I förslaget föreslås också anpassningar av föråldrat språk och föråldrade hänvisningar (artikel 2.5 och 2.6, artikel 3 a, artikel 4.1 och artiklarna 5, 8, 9, 10, 11 och 16) genom att hänvisningarna till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ersätts med hänvisningar till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och genom att könsneutralt språk används.
10. Detta initiativ innebär också att artikel 15 stryks eftersom den hänvisar till valet till Europaparlamentet 1994.
11. Enligt artikel 21 ska direktivet införlivas senast den 31 maj 2023, i linje med riktlinjerna från Europarådets Venedigkommission.
🡻 93/109/EG (anpassad)
2021/0372 (CNS)
Förslag till
RÅDETS DIREKTIV
om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (omarbetning)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av ⌦fördraget ⌫ Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ⌦ om Europeiska unionens funktionssätt ⌫, särskilt artikel 8b.2 i detta ⌦ 22.2 ⌫,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
⇩ ny
(1)Flera ändringar ska göras i rådets direktiv 93/109/EG. Det direktivet bör av tydlighetsskäl omarbetas.
🡻 93/109/EG skäl 1 (anpassad)
Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen markerar en ny fas i processen med att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken. En av unionens uppgifter är att på ett konsekvent och solidariskt sätt organisera förbindelserna mellan medlemsstaternas folk. I dess grundläggande mål ingår att stärka skyddet av medlemsstaternas medborgares rättigheter och intressen genom att införa ett unionsmedborgarskap.
🡻 93/109/EG skäl 2 (anpassad)
I avdelning II i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, som innehåller bestämmelser om ändring av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att upprätta Europeiska gemenskapen, införs ett unionsmedborgarskap för alla medborgare i medlemsstaterna, som därigenom får ett antal rättigheter.
⇩ ny
(2)Artikel 20.2 b och artikel 22.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta på samma villkor som medborgarna i värdstaten. Denna rättighet, som även bekräftas i artikel 39 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), konkretiserar principen om jämlikhet och frånvaro av diskriminering på grund av nationalitet enligt artikel 21 i stadgan. Den är också en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som fastställs i artiklarna 20.2 a och 21 i EUF-fördraget och artikel 45 i stadgan.
(3)De närmare bestämmelserna för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet fastställs i rådets direktiv 93/109/EG.
(4)I sin rapport om EU-medborgarskapet 2020 betonade kommissionen behovet av att uppdatera, förtydliga och stärka reglerna för utövandet av rätten att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet, för att säkerställa att de stöder ett brett och inkluderande deltagande för rörliga EU-medborgare. Mot bakgrund även av erfarenheterna av tillämpningen av rådets direktiv 93/109/EG på successiva val och de ändringar som införts genom ändringar av fördragen bör flera av bestämmelserna i det direktivet uppdateras.
🡻 93/109/EG skäl 3 (anpassad)
Den rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet i bosättningsstaten som fastställs i artikel 8b.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är exempel på tillämpningen av principen om icke-diskriminering mellan en medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater och en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8a i det fördraget.
🡻 93/109/EG skäl 4 (anpassad)
(5)I Artikel 8b.2 ⌦ 20.2 ⌫ i Romfördraget ⌦ EUF-fördraget ⌫ behandlas endast möjligheten att utöva rösträtten och valbarheten vid val till Europaparlamentet, utan att det påverkar inte tillämpningen av artikel 138.3 i Romfördraget ⌦ 223.1 i EUF-fördraget ⌫, i vilken föreskrivs att en i alla medlemsstater enhetlig ordning ska fastställas för dessa val ⌦ i enlighet med principer som är gemensamma för alla medlemsstater ⌫ . Bestämmelsens huvudsakliga syfte är att avskaffa det medborgarskapskrav som för närvarande måste vara uppfyllt i de flesta medlemsstater för att dessa rättigheter skall kunna utövas.
⇩ ny
(6)För att säkerställa att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (utländska unionsmedborgare) kan utöva sin rösträtt och sin rätt till valbarhet vid val till Europaparlamentet på samma villkor som medborgarna i deras värdstat, bör villkoren för registrering och deltagande i sådana val klargöras i syfte att säkerställa likabehandling mellan nationella och utländska unionsmedborgare. Unionsmedborgare som vill rösta och kandidera i val till Europaparlamentet i den medlemsstat där de är bosatta bör i synnerhet behandlas lika när det gäller alla krav på bosättningsperioder som ska vara uppfyllda som ett villkor för att kunna utöva rätten, liksom bevisen för att visa att ett sådant villkor är uppfyllt.
🡻 93/109/EG skäl 5 (anpassad)
Tillämpningen av artikel 8b.2 i Romfördraget förutsätter inte harmonisering av medlemsstaternas valsystem. Med hänsyn till principen om proportionalitet enligt artikel 3b tredje stycket i Romfördraget får inte gemenskapens lagstiftning på detta område gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet i artikel 8b.2 i Romfördraget.
🡻 93/109/EG skäl 6 (anpassad)
Syftet med artikel 8b.2 i Romfördraget är att säkerställa att alla unionsmedborgare, vare sig de är medborgare i den medlemsstat där de är bosatta eller inte, kan utöva sin rösträtt och sin valbarhet vid val till Europaparlamentet i den staten på samma villkor. De villkor, bl.a. vad gäller bosättningens varaktighet och bevis på denna, som gäller för medborgare i andra medlemsstater bör därför vara identiska med de villkor som i förekommande fall gäller för medborgare i medlemsstaten i fråga.
🡻 93/109/EG skäl 7 (anpassad)
⇨ ny
(7)Den rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet i bosättningsstaten som föreskrivs i artikel 8b.2 i Romfördraget ersätter emellertid inte rösträtten och valbarheten i hemstaten. Unionsmedborgarnas frihet att välja i vilken medlemsstat de vill delta i europeiska val ⌦ till Europaparlamentet ⌫ måste respekteras, samtidigt som det säkerställs att denna frihet inte missbrukas av personer som röstar ⇨ lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att en person inte får rösta mer än en gång ⇦ eller ställer upp för val ⌦ ställa upp som kandidat ⌫ i mer än ett land.
⇩ ny
(8)I linje med internationella och europeiska standarder, inbegripet kraven i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och reglerna i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bör medlemsstaterna inte bara erkänna och respektera unionsmedborgarnas rätt att rösta och kandidera, utan också säkerställa en enkel tillgång till deras valrättigheter genom att undanröja så många hinder för valdeltagandet som möjligt.
(9)För att göra det lättare för unionsmedborgare att utöva sin rösträtt och rätt till valbarhet i det land där de är bosatta bör dessa medborgare upptas i röstlängden i tillräckligt god tid före valdagen. De formaliteter som gäller för deras registrering bör vara så enkla som möjligt. Det bör räcka med att de berörda unionsmedborgarna uppvisar ett giltigt identitetskort och lämnar en försäkran som innehåller uppgifter som styrker deras rätt att delta i valet. När utländska unionsmedborgare väl har registrerats bör de kvarstå i röstlängden på samma villkor som unionsmedborgare som är medborgare i den berörda medlemsstaten, så länge de uppfyller villkoren för att utöva rösträtten. Dessutom bör unionsmedborgarna förse de behöriga myndigheterna med kontaktuppgifter som gör det möjligt för dessa myndigheter att regelbundet informera dem.
(10)Även om medlemsstaterna är behöriga att fastställa rätten att rösta eller kandidera vid val till Europaparlamentet för medborgare som är bosatta utanför deras territorium, bör det faktum att utländska unionsmedborgare har upptagits i röstlängden i den medlemsstat där de är bosatta inte i sig utgöra ett skäl för att stryka dem från hemstatens röstlängd för andra typer av val.
(11)För att säkerställa likabehandling av utländska unionsmedborgare som vill utöva rätten att kandidera i val i den medlemsstat där de är bosatta bör dessa medborgare vara skyldiga att uppvisa samma styrkande handlingar som de som krävs av kandidater som är medborgare i den berörda medlemsstaten. För att fastställa att sådana medborgare omfattas av den rättighet som fastställs i artiklarna 20.2 b och 22.2 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna dock kunna kräva att de lämnar en försäkran som innehåller nödvändiga uppgifter som styrker deras rätt att kandidera i valet i fråga.
(12)För att underlätta en korrekt identifiering av väljare och kandidater som är registrerade både i sin hemstat och i den medlemsstat där de är bosatta bör förteckningen över de uppgifter som ska krävas av unionsmedborgare när de inger en ansökan om att tas upp i röstlängden eller kandidera i bosättningsstaten innehålla personnumret eller serienumret för en giltig identitets- eller resehandling.
(13)Unionsmedborgare som har fråntagits sin rösträtt och valbarhet på grundval av ett enskilt civil- eller straffrättsligt beslut som fattats av den behöriga myndigheten bör inte kunna utöva dessa rättigheter i den medlemsstat där de är bosatta vid val till Europaparlamentet. När medlemsstaterna tar emot en ansökan om registrering som väljare bör de kunna kräva en försäkran av den berörda medborgaren om att denne inte har fråntagits sin rösträtt. När unionsmedborgarna kandiderar i det land där de är bosatta bör de vara skyldiga att avge ett uttalande som bekräftar att de inte har fråntagits rätten att kandidera i val till Europaparlamentet.
(14)Det bör vara möjligt för bosättningsstaten att kontrollera att unionsmedborgare som har uttryckt en önskan att utöva sin rätt att kandidera inte har fråntagits denna rätt i sitt hemland. Om en medlemsstat mottar en begäran om detta från bosättningsstaten, bör den lämna den bekräftelse som krävs inom en tidsfrist som gör det möjligt att effektivt bedöma om ansökan om att kandidera kan tas upp till prövning. De personuppgifter som utbyts får endast behandlas för detta ändamål. Med tanke på valrättigheters grundläggande betydelse bör en hemstats underlåtenhet att i tid tillhandahålla information om en unionsmedborgares status inte leda till att rätten att kandidera i bosättningsstaten fråntas. Om den relevanta informationen lämnas i ett senare skede bör bosättningsstaten, genom lämpliga åtgärder och i enlighet med förfarandena i dess nationella rätt, säkerställa att en unionsmedborgare som fråntagits sin rätt att kandidera i sin hemstat och som registrerats som kandidat eller som redan blivit vald förhindras att bli vald eller att utöva sitt mandat.
(15)Med hänsyn till att förfarandet för prövning i en medlemsstat med nödvändighet kräver ytterligare administrativa åtgärder när det gäller en medborgare i en annan medlemsstat än när det gäller medborgare i den egna medlemsstaten, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att fastställa en annan tidsfrist för inlämning av ansökningar om att kandidera av unionsmedborgare som inte är egna medborgare än den tidsfrist som fastställts för de egna medborgarna. Eventuella skillnader mellan tidsfristerna bör begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt för att underrättelsen av informationen från hemstaten ska kunna beaktas i god tid. Fastställandet av en sådan särskild tidsfrist bör inte påverka tidsfristerna för andra medlemsstaters skyldighet att lämna underrättelser i enlighet med detta direktiv.
(16)För att förhindra flerfaldig röstning eller fall där samma person skulle kandidera mer än en gång i samma val bör medlemsstaterna utbyta information som inhämtats från de försäkringar som lämnats av unionsväljare och valbara unionsmedborgare. Eftersom medlemsstaterna förlitar sig på olika uppgifter för att identifiera medborgare bör en gemensam uppsättning av uppgifter användas för att korrekt identifiera unionsväljare och valbara unionsmedborgare och hindra dem från att rösta eller kandidera mer än en gång. De personuppgifter som utbyts bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå dessa syften.
(17)Informationsutbytet mellan medlemsstaterna för att förhindra flerfaldig röstning eller fall där samma person skulle kandidera mer än en gång i samma val bör inte hindra deras medborgare från att rösta eller kandidera i andra typer av val. För att underlätta kommunikationen mellan nationella myndigheter bör medlemsstaterna bli skyldiga att utse en kontaktpunkt för detta informationsutbyte. Kommissionen har tidigare utvecklat ett säkerhetsverktyg som medlemsstaterna på sitt ansvar ska kunna använda för att utbyta nödvändiga uppgifter. Detta säkerhetsverktyg bör införlivas i detta direktiv för att ytterligare stödja utbytet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Medlemsstaterna kommer att fungera som separata personuppgiftsansvariga för sin behandling av personuppgifter i detta avseende.
(18)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att fastställa ansvarsområden för och skyldigheter vid driften av säkerhetsverktyget, i enlighet med kapitel IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
(19)Tillgången till information om valrättigheter och valförfaranden är en nyckelfaktor för att säkerställa ett effektivt utövande av den rättighet som fastställs i artiklarna 20.2 b och 22.2 i EUF-fördraget.
(20)Bristen på tillräcklig information i samband med valförfaranden påverkar medborgarna när de vill utöva sina valrättigheter inom ramen för sina rättigheter som unionsmedborgare. Den påverkar också de behöriga myndigheternas förmåga att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna bör bli skyldiga att utse myndigheter med särskilt ansvar för att ge unionsmedborgarna lämplig information om deras rättigheter enligt artiklarna 20.2 b och 22.2 i EUF-fördraget och om nationella regler och förfaranden för deltagande i och anordnande av val till Europaparlamentet. För att kommunikationen ska bli ändamålsenlig bör informationen tillhandahållas på ett tydligt och begripligt sätt.
(21)För att förbättra tillgången till valinformation bör sådan information göras tillgänglig på minst ett annat av unionens officiella språk än det eller de officiella språk som används i värdstaten, och som i stort förstås av så många unionsmedborgare som möjligt som bor på dess territorium. Medlemsstaterna får använda olika officiella språk i unionen inom olika delar av sitt territorium eller sina regioner beroende på vilket språk som förstås av den största gruppen unionsmedborgare som bor där.
🡻 93/109/EG skäl 8 (anpassad)
⇨ ny
(22)Varje undantag från de allmänna bestämmelserna i detta direktiv måste, i enlighet med artikel 8b.2 ⌦ 22.2 ⌫ i Romfördraget ⌦ EUF-fördraget ⌫, vara motiverat med hänsyn till särskilda problem i en medlemsstat ⇨ och måste ligga i linje med kraven i artikel 52 i stadgan, inbegripet att eventuella begränsningar av utövandet av rätten att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet måste vara föreskrivna i lag och förenliga med principerna om proportionalitet och nödvändighet ⇦. ⌦ Dessutom ⌫ ⌦ måste ⌫ varje undantag måste enligt sakens natur kunna tas upp till förnyad prövning ⌦ i enlighet med artikel 47 i stadgan ⌫.
🡻 93/109/EG skäl 9 (anpassad)
(23)Sådana särskilda problem kan uppstå i en medlemsstat där ⌦ andelen ⌫ antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan att vara medborgare där är betydligt högre än genomsnittet. Undantag ⌦ beträffande rösträtten bör vara ⌫ är motiverade om dessa medborgare utgör mer än 20 % av väljarkåren. Dessa undantag måste baserat på kriteriet om bosättningens varaktighet.
🡻 93/109/EG skäl 10
Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta unionsmedborgares integration i värdlandet, och det är i detta sammanhang förenligt med fördragets avsikt att undvika polarisering mellan nationella och ickenationella listor över kandidater.
🡻 93/109/EG skäl 11 (anpassad)
(24)Risken för polarisering gör sig särskilt gällande i en medlemsstat ⌦ Medlemsstater ⌫ där ⌦ andelen ⌫ antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten utan att vara medborgare där överstiger 20 % av det totala antalet unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i medlemsstaten, och det är därför viktigt att medlemsstaten i fråga ⌦ bör ⌫ i enlighet med artikel 8b i fördraget kan ⌦ 22.2 i EUF-fördraget kunna ⌫ fastställa särskilda bestämmelser vad gäller kandidatlistornas sammansättning.
🡻 93/109/EG skäl 12
(25)I vissa medlemsstater har personer som är bosatta där men som är medborgare i någon annan medlemsstat rösträtt vid val till det nationella parlamentet, och vissa bestämmelser i detta direktiv behöver därför inte tillämpas i dessa medlemsstater.
⇩ ny
(26)Uppgifter om utövandet av rättigheter och tillämpningen av detta direktiv kan vara användbara för att identifiera de åtgärder som krävs för att säkerställa ett effektivt utövande av unionsmedborgarnas valrättigheter. För att förbättra insamlingen av uppgifter inför val till Europaparlamentet är det nödvändigt att införa ett krav på att medlemsstaterna regelbundet övervakar och rapporterar om genomförandet. Parallellt med detta bör kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport som innefattar denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet efter varje val till Europaparlamentet.
(27)Det är nödvändigt att kommissionen gör sin egen utvärdering av tillämpningen av detta direktiv inom en rimlig tidsram efter minst två val till Europaparlamentet.
(28)I syfte att säkerställa att mallarna för de försäkringar som ska lämnas av utländska unionsmedborgare som vill rösta eller kandidera i val till Europaparlamentet även fortsättningsvis innehåller relevanta uppgifter rörande unionsmedborgares utövande av sina valrättigheter, bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att kunna ändra dessa mallar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(29)Eftersom medlemsstaterna har ratificerat och unionen ingått FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har de åtagit sig att säkerställa att konventionen efterlevs. För att stödja ett inkluderande och likvärdigt valdeltagande för personer med funktionsnedsättning bör arrangemang för att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare ska kunna utöva sin rösträtt och kandidera där vid val till Europaparlamentet ta vederbörlig hänsyn till behoven hos medborgare med funktionsnedsättning och äldre medborgare.
(30)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter vid genomförandet av detta direktiv.
(31)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den XX XX 2022.
(32)Detta direktiv iakttar de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan, i synnerhet artiklarna 21 och 39. Det är därför väsentligt att detta direktiv genomförs i enlighet med dessa rättigheter och principer genom att säkerställa full respekt för bland annat rätten till skydd av personuppgifter, rätten till icke-diskriminering, rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet, rörelse- och uppehållsfriheten samt rätten till ett effektivt rättsmedel.
(33)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.
(34)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt av direktiv som anges i del B i bilaga IV.
🡻 93/109/EG skäl 8 (anpassad)
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
⌦ Innehåll och tillämpningsområde ⌫
1.
I detta direktiv fastställs närmare bestämmelser för ⌦ att unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare ska kunna utöva, i denna medlemsstat, sin ⌫ rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.
2.
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om rösträtt och valbarhet för de av deras medborgare som bor utanför deras respektive valterritorier.
Artikel 2
⌦ Definitioner ⌫
I detta direktiv gäller följande definitioner:
(1)europaparlamentsval: allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet enligt ⌦ akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet ⌫ rättsakten av den 20 september 1976.
(2)valterritorium: en medlemsstats territorium där medlemsstatens folk väljer företrädare i Europaparlamentet i enlighet med den ovannämnda rättsakten och inom dennas ramar, enligt vallagstiftningen i medlemsstaten i fråga.
(3)bosättningsstat: en medlemsstat där en unionsmedborgare är bosatt men där han eller hon ⌦ denne ⌫ inte är medborgare.
(4)hemstat: den medlemsstat där ⌦ en unionsmedborgare ⌫ unionsmedborgaren är medborgare.
(5)väljare ⌦ unionsväljare ⌫: en unionsmedborgare som har rösträtt vid europaparlamentsval i bosättningsstaten enligt detta direktiv.
(6)valbar ⌦ unionsmedborgare ⌫ person: en unionsmedborgare som i bosättningsstaten är valbar till Europaparlamentet enligt detta direktiv.
(7)röstlängd: antingen ett sådant officiellt register över alla röstberättigade i en valkrets eller ett område som en behörig myndighet upprättar och håller aktuellt enligt bosättningsstatens vallagstiftning, eller folkbokföringen, om den innehåller uppgifter om rösträtt.
(8)referensdag: den eller de dagar då unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning skall ⌦ måste ⌫ uppfylla villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten.
(9)försäkran: en försäkran som avges under straffansvar enligt nationell rätt.
Artikel 3
⌦ Villkor för rösträtt och valbarhet ⌫
Den som på referensdagen ⌦ Följande personer ska i bosättningsstaten ha rösträtt vid europaparlamentsval och vara valbara till Europaparlamentet, om de inte har förlorat sina rättigheter enligt artiklarna 6 och 7: ⌫
a)⌦ Personer som på referensdagen ⌫ är unionsmedborgare enligt artikel 8.1 andra stycket ⌦ 20.1 ⌫ i fördraget ⌦ EUF-fördraget ⌫.
b)⌦ Personer som på referensdagen ⌫ inte är medborgare i bosättningsstaten men som uppfyller de villkor för rösträtt och valbarhet som enligt den statens lagstiftning gäller för de egna medborgarna.
skall i bosättningsstaten ha rösträtt vid europaparlamentsval och vara valbar till Europaparlamentet om han eller hon inte har förlorat sin rätt enligt artikel 6 eller 7.
I fall då medborgare i bosättningsstaten måste ha varit medborgare under en viss tid för att vara valbara, ska unionsmedborgare anses uppfylla detta krav, om de varit medborgare i en medlemsstat under den tiden.
Artikel 4
⌦ Förbud mot att rösta mer än en gång eller kandidera i mer än en medlemsstat ⌫
1.
Väljare ⌦ Unionsväljare ⌫ ska utöva sin rösträtt antingen i bosättningsstaten eller i hemstaten. Ingen får rösta mer än en gång vid samma val.
2.
Ingen får kandidera i mer än en medlemsstat vid samma val.
Artikel 5
⌦ Krav på bosättning ⌫
I fall då medborgare i bosättningsstaten måste ha varit bosatta i den statens valterritorium under en viss tid för att få rösta eller för att vara valbara, ska ⌦ unionsväljare och valbara ⌫ unionsmedborgare anses uppfylla det villkoret, om de varit bosatta i ⌦ andra medlemsstater ⌫ en annan medlemsstat under den tiden. Denna bestämmelse ska inte hindra att det ställs särskilda krav på bosättningens varaktighet för vissa valkretsar eller områden.
Artikel 6
⌦ Förbud mot valbarhet ⌫
🡻 2013/1/EU artikel 1.1 a (anpassad)
1.
Unionsmedborgare som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där och som genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut, förutsatt att det senare kan bli föremål för rättsmedel, har förlorat sin valbarhet enligt bosättningsmedlemsstatens eller hemmedlemsstatens lagstiftning, ska inte vara valbara till Europaparlamentet i bosättningsstaten.
🡻 2013/1/EU artikel 1.1 b (anpassad)
2.
Bosättningsmedlemsstaten ska kontrollera om unionsmedborgare som uttryckt en önskan om att utöva sin valbarhet i den medlemsstaten inte har förlorat den rätten i hemmedlemsstaten genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut, förutsatt att det senare kan bli föremål för rättsmedel.
🡻 2013/1/EU Artikel 1.1 c
3.
Vid tillämpning av punkt 2 i denna artikel ska bosättningsmedlemsstaten anmäla den försäkran som avses i artikel 10.1 till hemmedlemsstaten. För det ändamålet ska hemmedlemsstaten inom fem arbetsdagar från det att anmälan mottogs, eller om bosättningsmedlemsstaten begär det och så är möjligt inom kortare tid, på lämpligt sätt lämna de upplysningar av betydelse som finns tillgängliga. Dessa upplysningar får endast omfatta vad som är strikt nödvändigt för tillämpningen av denna artikel och får inte utnyttjas för något annat ändamål.
Om bosättningsmedlemsstaten inte får dessa upplysningar inom tidsfristen ska den som önskar utöva sin valbarhet ändå godtas.
4.
Om upplysningarna visar att försäkran innehåller oriktiga uppgifter, ska bosättningsmedlemsstaten, oavsett om upplysningarna lämnas inom tidsfristen eller senare, vidta lämpliga åtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning för att hindra att personen i fråga utövar sin valbarhet eller, om detta inte är möjligt, antingen hindra personen från att väljas eller från att utöva sitt mandat.
5.
Medlemsstaterna ska utse en kontaktpunkt med uppgift att ta emot och förmedla de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa punkt 3. De ska meddela kommissionen namn på och kontaktuppgifter för denna kontaktpunkt och all uppdaterad information eller ändringar avseende denna. Kommissionen ska föra en förteckning över kontaktpunkterna och göra den tillgänglig för medlemsstaterna.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
Artikel 7
⌦ Förlorande av rösträtt ⌫
1.
Bosättningsstaten har rätt att kontrollera att unionsmedborgare, som anmält att de vill utöva sin rösträtt där, inte har förlorat den rätten i hemstaten genom ett civilrättsligt eller straffrättsligt beslut.
2.
För detta ändamål kan bosättningsstaten till hemstaten översända den försäkran som avses i artikel 9.2. Hemstaten ska i god tid och på lämpligt sätt lämna de upplysningar av betydelse som normalt finns tillgängliga; dessa upplysningar får endast omfatta det som är strikt nödvändigt för genomförandet av denna artikel och får inte utnyttjas för något annat ändamål. Om upplysningarna visar att försäkran innehåller oriktiga uppgifter, ska bosättningsstaten vidta lämpliga åtgärder för att hindra att personen i fråga röstar.
3.
Hemstaten får, i god tid och på lämpligt sätt, lämna bosättningsstaten alla upplysningar som är nödvändiga för genomförandet av denna artikel.
Artikel 8
⌦ Valfrihet att rösta i bosättningsstaten ⌫
1.
Väljare ⌦ Unionsväljare ⌫ kan ⌦ ska ⌫ utöva sin rösträtt i bosättningsstaten, om de har anmält att de vill göra det.
2.
Om röstning är en skyldighet i bosättningsstaten, ska den ⌦ unionsväljare ⌫ som ⌦ har anmält att de vill rösta i den medlemsstaten ⌫ gjort en sådan anmälan vara skyldiga att rösta.
KAPITEL II
UTÖVANDE AV RÖSTRÄTTEN OCH RÄTTEN ATT KANDIDERA
Artikel 9
⌦ Upptagande i och strykning från röstlängden ⌫
1.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att väljare ⌦ unionsväljare ⌫, som anmäler att de önskar det ⌦ bli registrerade som väljare ⌫, ska bli upptagna i röstlängden i tillräckligt god tid före valet.
2.
För att en väljare ⌦ unionsväljare ⌫ ska bli upptagen i röstlängden ska samma krav på bevis gälla som för statens egna medborgare. Väljaren ⌦ Unionsväljare ⌫ ska dessutom i en skriftlig försäkran ange ⇨ lämna en försäkran som överensstämmer med mallen i bilaga I. ⇦
a)sin nationalitet och sin adress på bosättningsstatens valterritorium,
b)i fall då det har betydelse, den valkrets eller det område i hemstaten där väljaren senast var upptagen i en röstlängd,
c)att rösträtten kommer att utövas endast i bosättningsstaten.
3.
Bosättningsstaten får kräva att ⌦ unionsväljare ⌫ väljaren dessutom
a)i sin försäkran ⌦ sina försäkringar ⌫ enligt punkt 2 anger att rösträtten i hemstaten inte har gått förlorad,
b)visar upp en giltig identitetshandling, och
c)
anger vilken dag han eller hon bosatte sig ⌦ den dag från och med vilken de varit bosatta ⌫ i den staten eller i någon annan medlemsstat.
4.
Väljaren ⌦ Unionsväljare som tagits upp i röstlängden ⌫ ska stå kvar i röstlängden på samma villkor som statens egna medborgare tills han eller hon stryks från den på egen begäran eller de begär att bli strukna eller tills de stryks därför att villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. ⇨ Om det finns bestämmelser om att underrätta medborgarna om en sådan strykning från röstlängden ska dessa bestämmelser tillämpas på samma sätt på unionsväljare.⇦
⇩ ny
5. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att ändra formatet på och innehållet i mallen för den försäkran som avses i punkt 2 i denna artikel.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
Artikel 10
⌦ Registrering som kandidat ⌫
1.
När en valbar person vill ⌦ unionsmedborgare lämnar en ansökan om att ⌫ kandidera till Europaparlamentet ska ⌦ de lämna ⌫ samma krav på bevis om valbarheten gälla som för ⌦ som ⌫ landets egna medborgare. Den valbara personen ⌦ Unionsväljare ⌫ ska dessutom i en försäkran ange ⇨ lämna en försäkran som överensstämmer med mallen i bilaga II. ⇦
🡻 2013/1/EU artikel 1.2 a
a)sin nationalitet, födelsedatum, födelseort, den senaste adressen i hemmedlemsstaten och adressen på bosättningsmedlemsstatens valterritorium,
🡻 93/109/EG
b)att han eller hon inte kandiderar vid europaparlamentsval i någon annan medlemsstat,
c)i fall då det har betydelse: den valkrets eller det område i hemstaten där han eller hon senast var upptagen i en röstlängd,
🡻 2013/1/EU artikel 1.2 b
d)att han eller hon inte genom ett rättsligt avgörande eller administrativt beslut, förutsatt att det senare kan bli föremål för rättsmedel, har förlorat sin valbarhet i hemmedlemsstaten.
🡻 93/109/EG (anpassad)
23.
Bosättningsstaten får dessutom kräva att en ⌦ valbara unionsmedborgare visar upp en ⌫ giltig identitetshandling visas upp. Den får också kräva besked om vilken dag personen ⌦ de ⌫ blev medborgare i en medlemsstat.
⇩ ny
3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att ändra formatet på och innehållet i mallen för den försäkran som avses i punkt 1 i denna artikel.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
Artikel 11
⌦ Beslut om registrering och överprövning ⌫
1.
Bosättningsstaten ska ⇨ i god tid och på ett tydligt och enkelt språk ⇦ ⌦ informera berörda personer ⌫ lämna den som begärt att bli upptagen i röstlängden eller som begärt att få kandidera en underrättelse om de åtgärder som vidtas ⇨ de beslut som fattats ⇦ eller det beslut som fattas med anledning av begäran ⌦ om deras ansökan om upptagande i röstlängden eller om huruvida deras ansökan att kandidera kan tas upp till prövning ⌫ .
2.
Den ⌦ Unionsmedborgare ⌫ som vägras att bli upptagna i röstlängden eller att få kandidera ⌦ vars ansökan om att kandidera avvisas ⌫ ska ha samma rätt till överprövning som lagstiftningen i bosättningsstaten ger de egna medborgarna ⌦ medborgare som är väljare och valbara ⌫ .
⇩ ny
3. Om det föreligger fel i röstlängderna eller i kandidatlistorna till Europaparlamentet ska de berörda personerna ha liknande rätt till överprövning som lagstiftningen i bosättningsstaten ger de egna medborgare som är väljare och valbara.
4. Medlemsstaterna ska tydligt och i god tid informera den berörda personen om det beslut som avses i punkt 1 och om de möjligheter till överprövning som avses i punkterna 2 och 3.
🡻 93/109/EG (anpassad)
Artikel 12
⌦ Tillhandahållande av information ⌫
Bosättningsstaten skall i god tid och på lämpligt sätt underrätta väljare och valbara personer om villkor och närmare bestämmelser för utövande av rösträtten och rätten att kandidera.
⇩ ny
1. Medlemsstaterna ska utse en nationell myndighet med ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utländska unionsmedborgare i god tid informeras om villkoren och de närmare bestämmelserna för registrering som väljare eller kandidat vid europaparlamentsval.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1 direkt och individuellt meddelar unionsväljare och valbara unionsmedborgare följande information:
a) Registreringsstatus.
b) Datum för valet samt hur och var man ska rösta.
c) Relevanta regler om rättigheter och skyldigheter för väljare och kandidater, inbegripet om förbud, inkonsekvenser och sanktioner vid överträdelse av valreglerna, särskilt de som rör flerfaldig röstning.
d) Sätt att få ytterligare information om anordnande av valet, inklusive kandidatlistan.
3. Informationen om villkor och närmare bestämmelser för registrering som väljare eller kandidat vid europaparlamentsval och den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på ett tydligt och enkelt språk.
Den information som avses i första stycket ska, utöver att den lämnas på ett eller flera av värdstatens officiella språk, också åtföljas av en översättning till minst ett annat av unionens officiella språk som i stort förstås av så många unionsmedborgare som möjligt som bor på dess territorium, i enlighet med kvalitetskraven i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724.
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att informationen om villkor och närmare bestämmelser för registrering som väljare eller kandidat vid europaparlamentsval och den information som avses i punkt 2 görs tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och äldre personer med hjälp av lämpliga medel, sätt och format för kommunikation.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
Artikel 13
⌦ Mekanism för informationsutbyte ⌫
1. Medlemsstaterna ska utbyta den information som är nödvändig för genomförandet av artikel 4 ⇨ i tillräckligt god tid före valdagen ⇦. För detta ändamål ska bosättningsstaten, på grundval av den förklaring som avses i artiklarna 9 och 10, ⇨ börja tillhandahålla hemstaten ⇦ ⇨ senast sex veckor före den första dagen i den valperiod som avses i artikel 10.1 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet den uppsättning av uppgifter som föreskrivs i bilaga III ⇦ i tillräckligt god tid före valet förse hemstaten med information om medborgare i denna som finns upptagna i röstlängden eller som kandiderar. Hemstaten ska, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång eller kandiderar i mer än en medlemsstat.
⇩ ny
2. Hemstaten ska säkerställa att de åtgärder som avses i punkt 1 inte hindrar dess medborgare från att rösta eller kandidera i andra typer av val.
3. Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska kommissionen tillhandahålla ett säkerhetsverktyg till stöd för medlemsstaternas utbyte av den uppsättning av uppgifter som avses i bilaga III. Verktyget ska göra det möjligt för bosättningsstaterna att tillhandahålla dessa uppgifter i krypterad form till varje hemstat vars medborgare har lämnat de försäkringar som avses i artiklarna 9 och 10.
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att ändra den uppsättning av uppgifter som avses i bilaga III.
5. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa ansvarsområden för och skyldigheter vid driften av det säkerhetsverktyg som anges i punkt 3, i enlighet med kraven i kapitel IV i förordning (EU) 2016/679. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 19.
Artikel 14
Särskilda röstningsmetoder
Medlemsstater som ger möjlighet till förtidsröstning, poströstning, elektronisk röstning och röstning via internet vid europaparlamentsval ska säkerställa att unionsväljare har tillgång till dessa röstningsmetoder på liknande villkor som de som gäller för deras egna medborgare.
Artikel 15
Övervakning
Medlemsstaterna ska utse en myndighet med ansvar för insamling och tillhandahållande av relevanta statistiska uppgifter till allmänheten och kommissionen om deltagande i europaparlamentsval av unionsmedborgare som inte är medborgare.
🡻 93/109/EG (anpassad)
KAPITEL III
UNDANTAG OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Artikel 1614
⌦ Undantag ⌫
1.
Om antalet ⌦ andelen ⌫ unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som bor i en medlemsstat utan att vara medborgare där den 1 januari 1993 utgör mer än 20 % av det totala antalet ⌦ nationella och utländska ⌫ unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt och som är bosatta i medlemsstaten, får staten , trots vad som föreskrivs i genom undantag från artiklarna 3, 9 och 10 bestämma
a)att endast den ⌦ de unionsväljare ⌫ får rösta som har varit bosatta i medlemsstaten under en minsta tid vilken inte får överstiga fem år,
b)att endast den ⌦ de unionsmedborgare ⌫ ska vara valbara som har varit bosatta i medlemsstaten under en minsta tid vilken inte får överstiga tio år.
Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av de åtgärder i fråga om sammansättningen av listor över kandidater som en medlemsstat ⌦ den medlemsstaten ⌫ kan vidta och som tar sikte på att främja integrationen av ⌦ utländska unionsmedborgare ⌫ sådana unionsmedborgare som inte är medborgare i medlemsstaten.
Unionsmedborgare ⌦ Unionsväljare och valbara unionsmedborgare ⌫ , som har bosatt sig utanför hemstaten och som därför eller på grund av bosättningens varaktighet inte är röstberättigade eller valbara där i hemstaten, ska ⌦ dock ⌫ inte omfattas av sådana krav på en viss tids bosättning som avses i första stycket ovan.
2.
Om det i en medlemsstats lagstiftning den 1 februari 1994 föreskrivs att medborgare i en annan medlemsstat som är bosatta i den förstnämnda medlemsstaten har rösträtt vid val till det nationella parlamentet och därför på samma villkor som medlemsstatens egna nationella väljare kan upptas i röstlängden, behöver den förstnämnda medlemsstaten, trots vad som föreskrivs i genom undantag från detta direktiv, inte tillämpa artiklarna 6–13 på dessa medborgare.
3.
Senast den 31 december 1997 och därefter 18 månader före varje europaparlamentsval ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport i vilken den kontrollerar om undantag för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 8b.2 ⌦ 22.2 ⌫ i Romfördraget ⌦ EUF-fördraget ⌫ fortfarande är motiverat samt föreslår att nödvändiga anpassningar görs.
Medlemsstater som utnyttjar möjligheten till undantag enligt punkt 1 ska till kommissionen lämna alla nödvändiga upplysningar om bakgrunden.
Artikel 15
Följande särskilda bestämmelser skall gälla för det fjärde direkta europaparlamentsvalet:
a)Unionsmedborgare som den 15 februari 1994 redan har rösträtt i bosättningsstaten och som finns upptagna i röstlängden i denna stat behöver inte uppfylla formaliteterna i artikel 9.
b)De medlemsstater där röstlängderna har färdigställts före den 15 februari 1994 skall vidta de åtgärder som behövs för att väljare som vill utöva sin rösträtt där skall bli upptagna i röstlängden i tillräckligt god tid före valet.
c)I medlemsstater där inga särskilda röstlängder upprättas utan i stället folkbokföringen innehåller uppgifter om rösträtt och där röstning inte är en skyldighet, kan denna ordning även tillämpas på väljare som finns upptagna i folkbokföringen och som, efter det att de individuellt har underrättats om sina rättigheter, inte har anmält att de vill utöva sin rösträtt i hemstaten. De förstnämnda medlemsstaterna skall till hemstaten sända över den handling som visar den av dessa väljare uttryckta avsikten att rösta i bosättningsstaten.
d)Medlemsstater som genom lagstiftning reglerar det interna förfarandet för nominering av kandidater för politiska partier och grupper, kan föreskriva att sådana förfaranden som i enlighet med den lagstiftningen inleddes före den 1 februari 1994 och de beslut som fattats i samband med detta skall förbli giltiga.
KAPITEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 1716
⌦ Rapportering ⌫
⇩ ny
1. Inom sex månader efter varje europaparlamentsval ska medlemsstaterna informera kommissionen om tillämpningen av detta direktiv på deras territorium. Utöver allmänna iakttagelser ska rapporten innehålla statistiska uppgifter om unionsväljares och valbara unionsmedborgares deltagande i europaparlamentsval och en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits till stöd för detta.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
⇨ 2. Senast ett år efter varje europaparlamentsval ⇦ Senast den 31 december 1995 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv vid europaparlamentsvalet i juni 1994. På grundval av denna rapport kan rådet genom ett enhälligt beslut som fattas på förslag från kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet anta bestämmelser om ändring av detta direktiv.
⇩ ny
Artikel 18
Utvärdering
Senast två år efter europaparlamentsvalet 2029 ska kommissionen utvärdera tillämpningen av direktivet och lägga fram en utvärderingsrapport om framstegen mot att uppnå de mål som anges däri. Utvärderingen ska även inbegripa en översyn av hur artikel 13 fungerar.
Artikel 19
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.
Artikel 20
Utövande av delegeringen
1.
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9, 10 och 13 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
3.
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 9, 10 och 13 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.
Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.
En delegerad akt som antas enligt artiklarna 9, 10 och 13 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ.
🡻 93/109/EG (anpassad)
⇨ ny
Artikel 2117
⌦ Införlivande ⌫
Medlemsstaterna ska ⇨ senast den 31 maj 2023 ⇦ anta ⌦ och offentliggöra ⌫ de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ⇨ artiklarna 9.2, 9.4, 10.1, 11.1, 11.3, 11.4, 12, 13.1, 13.2, 13.3, 14, 15 och 17 och bilagorna I, II och III ⇦ detta direktiv senast den 1 februari 1994. De ska genast underrätta ⌦ överlämna texten till dessa bestämmelser till ⌫ kommissionen om detta.
⇩ ny
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 31 maj 2023.
🡻 93/109/EG (anpassad)
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. ⌦ De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. ⌫ Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ⌦ och om hur uppgiften ska formuleras ⌫ ska varje medlemsstat själv utfärda.
⌦ 2.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. ⌫
⌦ Artikel 22 ⌫
⌦ Upphävande ⌫
⌦ Direktiv 93/109/EG, i dess ändrade lydelse enligt det direktiv som anges i del A i bilaga IV, ska upphöra att gälla med verkan från och med den 31 maj 2023, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt av direktiv som anges i del B i bilaga IV. ⌫
⌦ Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V. ⌫
Artikel 2318
⌦ Ikraftträdande och tillämpning ⌫
Detta direktiv träder i kraft samma dag ⌦ den tjugonde dagen ⌫ ⌦ efter det att det har offentliggjorts ⌫ som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas ⌦ unionens ⌫ officiella tidning.
⌦ Artiklarna 1–8, 9.1, 9.3, 10.2 och 11.2 ska tillämpas från och med den 31 maj 2023. ⌫
Artikel 2419
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande