EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.10.2019

COM(2019) 486 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2020

1Inledning

I unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 1 (nedan kallat arbetsprogrammet) för 2020 fastställs prioriteringar för den europeiska standardiseringen. Där anges de specifika målen och politiken för europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter under den kommande perioden och de åtgärder som kommissionen har för avsikt att vidta 2 . Dessa europeiska standardiseringsåtgärder är integrerade i EU:s politikområden, t.ex. i fråga om den digitala och den inre marknaden, energieffektivitet och klimat samt internationell handel. Standarderna stöder politiken för att se till att europeiska produkter och tjänster är konkurrenskraftiga globalt och speglar aktuella hänsyn till trygghet, säkerhet, hälsa och miljö.

Arbetsprogrammet innehåller också en beskrivning av de åtgärder som kommissionen har för avsikt att vidta under 2020 för att förbättra styrning, delaktighet och internationell genomslagskraft hos det europeiska standardiseringssystemet.

Arbetsprogrammet har inga budgetkonsekvenser utöver vad som redan anges i budgetförslaget för 2020.

2Prioriteringar för den europeiska standardiseringen

Standarder har stor ekonomisk inverkan. Företag och konsumenter på den inre marknaden drar nytta av dem varje dag. Ett välfungerande standardiseringssystem hjälper EU att behålla sin position som föregångare och att hålla jämna steg med de förändringar och möjligheter som uppstår när marknaden utvecklas. Samtidigt garanterar standarderna en hög nivå i fråga om säkerhet, hälsa, konsument- och miljöaspekter för att skydda EU-invånarna.

Standarder har en möjliggörande funktion genom att de erbjuder tillverkare en stabil grund för investeringar i ny teknik och digitalisering av tillverkningsprocesser.

I detta avsnitt beskrivs begäranden om utveckling och/eller revidering av harmoniserade 3 europeiska standarder till stöd för EU:s lagstiftning och översyner av kommissionens bredare strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen. Kommissionen kommer att noggrant övervaka arbetsprogrammen för de europeiska standardiseringsorganisationerna för att se till att de begäranden som beskrivs nedan leder till en ändamålsenlig utveckling och att hänsyn tas till kommissionens strategiska prioriteringar.

2.1Harmoniserade europeiska standarder till stöd för EU:s lagstiftning

Det europeiska standardiseringssystemet baseras på ett offentlig-privat partnerskap mellan kommissionen och standardiseringsorganisationerna. Det unika i partnerskapet är att harmoniserade europeiska standarder används. Dessa standarder utvecklas (eller revideras i förekommande fall) på grundval av en begäran från kommissionen om tillämpning av unionens harmoniseringslagstiftning 4 . När standarderna antas blir de en del av unionslagstiftningen och när de används ger de tillverkare på hela den inre marknaden en presumtion om att deras produkter överensstämmer med kraven i EU:s lagstiftning.

Detta skapar en viktig rättssäkerhet och stabilitet för dem som använder harmoniserade standarder. Det leder till sänkta kostnader för tillverkarna, vilket i sin tur är viktigt för investerare, och det ger små och medelstora företag möjlighet att släppa ut produkter som överensstämmer med EU-lagstiftningen på marknaden utan merkostnader. Det ökar också tillsynsmyndigheternas offentliga ansvar, eftersom dessa måste övervaka de harmoniserade standarderna på lämpligt sätt. Under 2020 har kommissionen för avsikt att begära att harmoniserade standarder till stöd för EU:s lagstiftning utvecklas och/eller revideras inom flera viktiga områden, såsom miljöskydd och den inre marknaden för varor.

Kommissionen kommer att begära utveckling av standarder för materialåtervinning och återanvändning av fiskeredskap av plast 5 . Dessa harmoniserade standarder kommer att understödja tillämpningen av direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön.

Enligt målen för förordning (EU) 2017/1369 om energimärkning och direktiv 2009/125/EG om krav på ekodesign kommer kommissionen att föreslå utveckling av standarder för att mäta energiprestandan hos elektriska motorer, varmvattenberedare, tvättmaskiner och kombinerade tvättmaskiner/torktumlare för hushållsbruk. Dessa standarder kommer att stödja tillämpningen av rättsakter 6 som rör de specifika produktkategorierna.

Ett av de viktigaste initiativen i detta sammanhang kommer att vara den uppdatering av de nuvarande harmoniserade standarderna som kommissionen har för avsikt att begära av de europeiska standardiseringsorganisationerna för att spegla kraven i direktiv 2013/29/EU om pyrotekniska artiklar och den senaste tekniska utvecklingen 7 . Uppdateringen kommer att öka säkerheten i pyrotekniska artiklar och höja kvaliteten i bedömningar av överensstämmelse hos sådana artiklar genom att de befintliga standarderna inom detta område anpassas efter gällande rättsliga krav och säkerhetskrav och till den senaste tekniken.

På det medicinska området har kommissionen för avsikt att begära harmoniserade standarder för utformning, tillverkning, installation, användning och prestandakontroll av radionuklidkalibratorer, i enlighet med kraven i rådets direktiv 2013/59/Euratom om grundläggande säkerhetsnormer 8 . Dessa standarder kommer att förbättra processen för dosoptimering genom kontroll av den administrerade effekten till patienter som använder radionuklidkalibratorer.

Dessutom har kommissionen för avsikt att uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att revidera de harmoniserade standarder som används till stöd för direktiv 2014/34/EU om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar för att spegla de tekniska uppdateringarna 9 .

Räckvidden för den nyligen antagna förordning (EU) 2019/1009 om gödselmedel utökas från gödselmedel som framställs av utvunna eller kemiskt framställda oorganiska material till gödselmedel som framställs av återvunna eller organiska material. Harmonisering av analytiska provningsmetoder för att bekräfta överensstämmelsen hos gödselmedel från sekundära råvaror kommer att möjliggöra gemensamma inspektions- och provningsmetoder för överensstämmelse med rättsliga krav, vilket underlättar handeln på den inre marknaden 10 .

Mot bakgrund av förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier har kommissionen för avsikt att uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla migrationsgränser för de ämnen som omfattas av begränsningar (polycykliska aromatiska kolväten) i gummi- och plastmaterial som används i konsumentartiklar 11 .

Det krävs ett gemensamt tekniskt språk för att det harmoniseringssystem som inrättas i eller genom förordning (EU) nr 305/2011 om byggprodukter ska fungera korrekt. Kommissionen för avsikt att begära utveckling av en serie standarder i detta avseende 12 .

Med tanke på den inverkan organen för bedömning av överensstämmelse har på den inre marknaden – framför allt på små och medelstora företag – är det viktigt att se till att ackreditering och bedömning av överensstämmelse sker lika strikt i alla medlemsstater. Därför kommer kommissionen att begära att det utvecklas harmoniserade standarder 13 till stöd för förordning (EG) nr 765/2008 om ackreditering och förordning (EG) nr 1221/2009 om marknadskontroll.

Sist men inte minst kommer det att behövas standarder till stöd för överensstämmelsen med de tillgänglighetskrav för produkter och tjänster som fastställs i direktiv (EU) 2019/882 14 . Dessa standarder kommer att underlätta harmoniseringen av de strategier som tillverkare och tjänsteleverantörer för närvarande använder för att uppfylla kraven när de tillverkar/tillhandahåller produkter och tjänster med specifika tillgänglighetsegenskaper, så att personer med funktionsnedsättning får bättre tillgång till produkter och tjänster på den inre marknaden.

2.2Strategiska prioriteringar för det europeiska standardiseringssystemet

Kommissionen har för avsikt att fortsätta att samarbeta med sina partner i det europeiska standardiseringssystemet inom strategiskt viktiga områden för att se till att de standarder som utvecklas stöder kommissionens bredare politiska prioriteringar för en fullt fungerande inre marknad.

Artificiell intelligens (AI) kommer att få stor inverkan på ekonomin och på samhället i stort. År 2018 erkände kommissionen den betydelse artificiell intelligens kommer att få för den inre marknaden i sitt meddelande Artificiell intelligens för Europa 15 . I meddelandet presenteras ett europeiskt initiativ om artificiell intelligens som en del av den digitala inre marknaden och där framhålls dess betydelse för unionens industri i den konkurrensutsatta globala marknaden. Standardiseringen gör det lättare att lösa de problem som denna viktiga teknik medför, särskilt i fråga om säkerhet, ansvar och etiska hänsyn. Att utveckla standarder som avspeglar EU:s perspektiv för drift av AI-baserade system bör vara en viktig prioritering för de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Det är viktigt med standardisering för att utveckla sakernas internet, eftersom trygghet, säkerhet, tillförlitlighet och driftskompatibilitet är avgörande i en värld som kretsar kring smarta enheter. Därför bör de europeiska standardiseringsorganisationerna inrikta sig på att utveckla standarder för att förbättra säkerhetsprotokoll, förutse och minska cyberattacker och säkerställa driftskompatibilitet hos olika nätverk för sakernas internet.

Att teknik skyddas mot cyberhot med hjälp av cybersäkerhet är en grundförutsättning för att den ska kunna införas och användas. Detta är viktigt för att skydda den personliga integriteten, men även för att skydda kritisk infrastruktur i EU, t.ex. anläggningar för energiproduktion och överförings- och telekommunikationsnät. Genom EU-förordningen om cybersäkerhet 16 inrättas en EU-ram för säkerhetscertifiering av ikt-produkter, ikt-tjänster och ikt-processer. Standardisering är av stor betydelse i den nya ramen. Därför förväntar sig kommissionen ett nära samarbete i cybersäkerhetsfrågor mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna och EU:s cybersäkerhetsbyrå, Enisa 17 , för att ytterligare underlätta fullbordandet av EU:s inre marknad, hantera det snabbt föränderliga och krävande området för personlig integritet och höja cybersäkerhetsnivån i EU i stort.

Kommissionen har antagit en rekommendation om ett europeiskt format för utbyte av elektroniska patientjournaler 18 . Rekommendationen stöder den digitala omställningen av vård och omsorg i EU och syftar till att öppna flödet av hälsouppgifter över gränserna och hjälpa medlemsstaterna i deras strävan att se till att människor på ett säkert sätt ska kunna få tillgång till och utbyta hälsouppgifter oavsett var de befinner sig i EU. Denna teknik kommer att göra det möjligt för människor att snabbt få tillgång till sina hälsouppgifter och dela dem med vårdpersonal, t.ex. när de besöker en specialist eller får akutvård i ett annat EU-land.

De europeiska standardiseringsorganisationerna bör stödja genomförandet av det rekommenderade formatet för utbyte av europeiska patientjournaler genom att utveckla moderna standarder för att skydda hälsouppgifter och säkerställa säkerheten i de nät och informationssystem som dessa system för elektroniska patientjournaler bygger på. Detta kommer att göra det lättare att undvika dataintrång och minimera riskerna för säkerhetstillbud.

Meddelandet Vägen mot automatiserad rörlighet – en EU-strategi för framtidens rörlighet 19 antogs 2018. Där framhålls att uppkopplad och automatiserad rörlighet sannolikt kommer att förändra hur vi förflyttar oss och hur fordon används, säljs och ägs. Detta kommer även att öppna nya områden för affärsutveckling och bereda väg för nya rörlighetstjänster i en energimarknad under förändring. Om en sådan omställning blir framgångsrik beror på det nya systemets prestanda, prisvärdhet och hållbarhet. Standardiseringens uppgift är att ge stöd för driftskompatibiliteten hos och möjligheten att koppla ihop de olika delsystemen, dvs. fordons-, väg- och energisystemen. De europeiska standardiseringsorganisationerna bör ha ett nära samarbete med fordonsindustrin, energileverantörerna och ikt-sektorn för att utveckla standarder i samband med driftskompatibiliteten hos samverkande system som omfattar alla fordonsklasser, över nations- och varumärkesgränser. Här är det särskilt viktigt att stödja standardiseringen av kommunikationsprotokoll för fordonståg bestående av fordon av olika märken.

På liknande sätt är utvecklingen av standarder för digitalisering, automatisering och cybersäkerhet avgörande för järnvägssektorn. Sådana standarder 20 kommer att underlätta integreringen av järnvägsnätets olika delsystem till ett multimodalt transportsystem och kommer att skydda dess eventuella svaga punkter eller komponenter mot obehörig åtkomst.

Stålindustrin har minskat sina utsläpp av växthusgaser kraftigt under de senaste årtiondena genom att förbättra energieffektiviteten och använda ny teknik. Det går dock inte att komma längre med de nuvarande processerna och ny teknik behöver utvecklas för att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare och uppnå målen för ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och för den långsiktiga strategin inför 2050. Genom att ta hänsyn till standarder redan i forskningsstadiet för nya innovativa produktionsprocesser går det att skapa en smidig omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Dessutom kan europeiska standarder stödja ett harmoniserat införande av innovativ stålproduktionsteknik på den inre marknaden.

Det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet 21 syftade till att stödja konkurrenskraft och innovationsförmåga hos unionens försvarsindustri. Det är ett pilotprogram inom ramen för Europeiska försvarsfonden och ska ge medlemsstaterna finansiella incitament för att delta i gemensam forskning om försvarsutrustning och försvarsteknik under nästa fleråriga budgetram (2021–2027). Det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet ingår i den europeiska försvarshandlingsplanen och är avsett att ge den europeiska försvarsindustrin finansiellt stöd under utvecklingsfasen för nya produkter och ny teknik inom utvalda områden. Utvecklingsprogrammets arbetsprogram för 2020–2021 antogs den 19 mars 2019 och inbjudan att lämna förslag för 2019 offentliggjordes den 4 april 2019. Ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna på försvarsområdet leder till skalfördelar genom att kostnaderna för att producera och köpa in militär utrustning minskar. Standarder bör stödja detta samarbete genom att erbjuda en gemensam nomenklatur för att utforma, utveckla och anskaffa relevant utrustning.

3Internationellt samarbete

Mötet i juli 2018 mellan kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump och det efterföljande gemensamma uttalandet 22 , där samarbete om standarder uttryckligen nämns som en prioriterad fråga för att öka handeln och tillväxten i de båda regionerna, ledde till att det inrättades en särskild arbetsgrupp, där samarbete inom standardisering är ett av de prioriterade ämnen som diskuteras.

Det tjugoförsta toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019 23 gav ny skjuts åt förbindelserna mellan de två handelspartnerna. Standardisering övervakas nu noggrant som en viktig indikator på att Kinas marknad öppnas, framför allt i fråga om de aspekter som rör europeiska företags och dotterföretags tillgång till kinesiska standardiseringsprocesser och i vilken takt Kina antar internationella standarder. För att främja europeiska standarder mer effektivt kommer det att göras en systematisk kartläggning av det kinesiska standardiseringslandskapet. I detta sammanhang är EU:s och Kinas arbetsgrupp för standardisering en viktig plattform för dialog och samarbete.

Standardisering är alltid en viktig del i det kapitel om tekniska handelshinder som ingår i alla frihandelsavtal som förhandlas fram och kommer att vara det även i framtiden. Frihandelsavtalet mellan EU och Singapore träder i kraft i början av 2020 och förhandlingarna om frihandelsavtal med Australien, Nya Zeeland, Indonesien och Mercosur kommer att fortsätta och fungera som bas för EU:s öppenhet för den globala arenan i sin strävan efter att stärka sin konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt.

4Offentlig-privata partnerskap

4.1Styrning

Att snabbt leverera standarder av hög kvalitet är fortfarande en prioriterad fråga för kommissionen. Harmoniserade standarder bör uppmärksammas särskilt för att följa domstolens senaste rättspraxis. Eftersom de ingår i EU-lagstiftningen måste harmoniserade standarder uppfylla de fastställda kvalitetskriterierna såväl till formen som till det tekniska innehållet.

Framför allt måste båda sidor vara särskilt noggranna med kvaliteten på de harmoniserade standarder som ger rättslig verkan åt presumtionen om överensstämmelse. Därför antog kommissionen den 22 november 2018 meddelandet Harmoniserade standarder: förbättrad insyn och rättssäkerhet för en fullt fungerande inre marknad 24 . Meddelandet ger en översikt över det europeiska standardiseringssystemets funktionssätt och beskriver de särskilda åtgärder som kommissionen kommer att vidta för att stödja genomförandet av standardiseringsförordningen 25 .

I detta sammanhang kommer kommissionen, efter samråd, även att utfärda ett vägledande dokument med praktiska aspekter av genomförandet av standardiseringsförordningen. Fördelningen av roller och ansvarsområden i utvecklingen av harmoniserade standarder samt frågor som rör effektivitet, delaktighet och skyndsamhet i standardiseringsprocesserna kommer särskilt att uppmärksammas. I det dokumentet kommer kommissionen att ta hänsyn till senaste rättspraxis och de särskilda villkor som krävs för att följa den europeiska standardiseringsförordningen och förbättra standardiseringsprocessen i praktiken. Därefter kommer kommissionen att fortsätta att se över sina förfaranden och föra diskussioner med alla berörda parter.

Kommissionen rekommenderar att de europeiska standardiseringsorganisationerna tar vederbörlig hänsyn till det vägledande dokumentet, särskilt när det gäller att skyndsamt tillhandahålla alla handlingar som behövs för att bedöma utkast till harmoniserade standarder och underlätta bedömningsprocessen.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja styrningsprocessen genom alla relevanta medel som står till buds, dvs. via kommittén för standarder, det europeiska flerpartsforumet om standardisering inom ikt-området och de strukturerade dialogerna med de europeiska standardiseringsorganisationerna. Kommissionen uppmuntrar de europeiska standardiseringsorganisationerna att delta aktivt i dessa plattformar för att bidra till den fortsatta utformningen av EU:s näringslivspolitik och digitala politik.

4.2Delaktighet

Delaktighet och insyn är avgörande egenskaper hos det europeiska standardiseringssystemet. Därför kommer kommissionen att fortsätta att ge stöd för att parter som företräder små och medelstora företag, konsumenter, miljöintressen och fackföreningar ska kunna delta i standardiseringsprocessen (nedan kallade organisationerna i bilaga III 26 ,  27 ).

Ekonomiskt stöd till de organisationer som företräder små och medelstora företag, sociala intressen och samhällsintressen på EU-nivå har gjort det lättare för deras medlemmar att gradvis bli mer delaktiga i standardiseringsverksamheten. Det finns dock fortfarande vissa faktorer som gör det svårare för dem att verkligen delta i standardiseringsprocessen.

Kommissionen kommer noggrant att följa upp hur de europeiska standardiseringsorganisationerna tillämpar kraven på att organisationerna i bilaga III verkligen deltar, i enlighet med artikel 5 i den europeiska standardiseringsförordningen.

De europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och Cenelec och de internationella standardiseringsorganisationerna baseras på principen om nationell delegering. Som regel förväntas det vara öppet för alla experter att delta i utarbetandet av standarder. Kommissionen uppmanar organisationerna i bilaga III att i sina årsrapporter ta upp alla eventuella fall där de berörda parterna begärde att få, men inte kunde delta i standardiseringsverksamhet. Rapporterna bör även omfatta den internationella nivån (ISO, IEC).

4.3Finansiering av europeisk standardisering

De nuvarande ramavtalen om partnerskap, som lägger grunden för den rättsliga ramen för unionens finansiering av europeisk standardisering, kommer att upphöra att gälla i december 2020. Den framtida finansieringen av den europeiska standardiseringen ingår i programmet för den inre marknaden 28 . Effekterna av detta program kommer att bedömas genom halvtids- och slututvärderingar och genom fortlöpande övervakning av en uppsättning nyckelutförandeindikatorer på hög nivå. Den indikator som har antagits för europeisk standardisering är ”Antal europeiska standarder som medlemsstaterna infört som nationella standarder i förhållande till det totala antalet aktiva europeiska standarder”.

Undersökning av de ekonomiska och sociala effekterna av standardisering

De europeiska standarderna behövs för att den inre marknaden ska fungera väl. De bidrar bland annat till ekonomisk tillväxt genom att undanröja hinder så att innovativa, konkurrenskraftiga produkter och tjänster kan komma in på befintliga marknader och handeln kan utökas till nya marknader. Deras potentiella och faktiska effekter har dock inte undersökts i tillräckligt hög grad och det krävs en mer ingående kunskap.

Efter en uppmaning från rådet och i linje med det gemensamma initiativet för standardisering inleder kommissionen därför under 2019 en undersökning av de europeiska standardernas och standardiseringens funktion och inverkan i EU. Undersökningens resultat kommer att bli tillgängliga 2021.

(1)

Artikel 8 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(2)

En mer uttömmande förteckning över åtgärderna finns i bilagan till detta meddelande.

(3)

Detta utesluter inte europeiska standarder som säkerställer efterlevnad av allmänna säkerhetskrav enligt direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet.

(4)

Se artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(5)

Se de insatser och åtgärder för fiskeredskap som anges i den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi – COM(2018) 28 final och åtgärd 13 i bilagan till detta meddelande.

(6)

Se närmare uppgifter i åtgärderna 1–3 i bilagan till detta meddelande.

(7)

Se åtgärd 7 i bilagan till detta meddelande.

(8)

Se åtgärd 8 i bilagan till detta meddelande.

(9)

Se åtgärd 6 i bilagan till detta meddelande.

(10)

Se åtgärd 5 i bilagan till detta meddelande.

(11)

Se åtgärd 4 i bilagan till detta meddelande.

(12)

Se åtgärd 9 i bilagan till detta meddelande.

(13)

Se åtgärd 11 i bilagan till detta meddelande.

(14)

Se åtgärd 12 i bilagan till detta meddelande.

(15)

COM(2018) 237.

(16)

COM(2017) 477 final.

(17)

Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå.

(18)

C(2019)800 av den 6 februari 2019.

(19)

COM(2018) 283 final.

(20)

Se åtgärd 10 i bilagan till detta meddelande.

(21)

Förordning (EU) 2018/1092.

(22)

STATEMENT/18/4687.

(23)

https://www.consilium.europa.eu/media/39020/euchina-joint-statement-9april2019.pdf.

(24)

COM(2018) 764.

(25)

Förordning (EU) nr 1025/2012.

(26)

Bilaga III till den europeiska standardiseringsförordningen (EU) nr 1025/2012.

(27)

  Small Business Standards (SBS) , European consumer voice in standardisation (ANEC) , Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS) och European Environmental Citizens’ Organisation for Standardisation (ECOS).

(28)

COM(2018) 441 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.10.2019

COM(2019) 486 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2020