EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.2.2018
COM(2018) 52 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om utövandet av befogenheten att anta delegerade akter som getts till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG
1. Inledning och rättslig grund
I förordningen om en mekanism för klimatövervakning fastställs en stabil och transparent ram för utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen. Däri ingår de aspekter som behövs för att följa framstegen i samband med genomförandet av EU:s klimatlagstiftning, särskilt ansvarsfördelningsbeslutet, och EU:s internationella åtaganden enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet.
Genom förordningen om en mekanism för klimatövervakning ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter, enligt artikel 25.2, i syfte att
·fastställa krav på omfattningen av unionens inventeringssystem, enligt artikel 6.2,
·lägga till eller ta bort ämnen i förteckningen över växthusgaser i bilaga I till förordningen om en mekanism för klimatövervakning eller lägga till, ta bort eller ändra indikatorer i bilaga III, och beakta ändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt godkända inventeringsriktlinjer, enligt artikel 7.6, och
·upprätta unionsregistret, enligt artikel 10.4.
Denna rapport läggs fram på grundval av artikel 25.2 i förordningen om en mekanism för klimatövervakning. Enligt artikel 25.2 har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6, 7 och 10.4 för en period av fem år från och med den 8 juli 2013. Kommissionen måste utarbeta en rapport om denna delegering av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år.
Förordningen om en mekanism för klimatövervakning ändrades 2014 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet. I och med denna ändring har kommissionen dessutom getts befogenhet att anta delegerade akter kopplade till det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod i unionen, enligt artikel 10.5 och 10.6 i förordningen om en mekanism för klimatövervakning. I enlighet med artikel 25.2a i förordningen om en mekanism för klimatövervakning ska den befogenhet som avses i artikel 10.5 och 10.6 ges till kommissionen från och med dagen för unionens ingående av Dohaändringen till Kyotoprotokollet till och med slutet av tilläggsperioden för att uppfylla åtaganden under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Eftersom denna befogenhet har getts till kommissionen för en exakt definierad tidsperiod utan förlängning och inte anges i artikel 25.2 omfattas den inte av denna rapport.
Den 30 november 2016 lade kommissionen fram ett förslag till en förordning om styrningen av energiunionen. Förslaget integrerar förordningen om en mekanism för klimatövervakning fullt ut för att främja samordning mellan energi- och klimatområdena, och upphäver förordningen från och med den 1 januari 2021. Fram till detta datum kommer förordningen om en mekanism för klimatövervakning att fortsätta att gälla som den relevanta ramen för att övervaka och rapportera utsläpp och upptag av växthusgaser och annan klimatinformation.
2. Utövande av delegeringen
2.1. Krav på omfattningen av unionens inventeringssystem och beaktande av ändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventeringsriktlinjer (artiklarna 6.2 och 7.6 b)
Genom artikel 6.2 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med avseende på krav på omfattningen av unionens inventeringssystem för att uppfylla skyldigheterna enligt beslut 19/CMP.1 från partskonferensen för UNFCCC i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte, i vilket de riktlinjer för nationella system som parterna ska tillämpa har fastställts. Den 12 mars 2014 antogs kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014. Denna förordning innehåller bestämmelser om unionens inventeringssystem för att uppfylla internationella skyldigheter enligt vad som krävs i beslut 19/CMP.1. På så vis säkerställs att de uppgifter om växthusgasutsläpp som rapporteras till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid och är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga. Förordningen innehåller krav på unionens inventeringssystem med utförligare bestämmelser om förberedelse och förvaltning av unionens inventering av växthusgaser inklusive bestämmelser om samarbete med medlemsstaterna under den årliga rapporteringen och granskningen av inventeringen enligt UNFCCC.
Genom artikel 7.6 b ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att beakta ändringar av värdena för den globala uppvärmningspotentialen och internationellt godkända inventeringsriktlinjer i enlighet med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen. I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014 beaktas dessa förändringar, och bestämmelser fastställs om värden för den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventeringsriktlinjer som ska användas av medlemsstaterna och kommissionen vid fastställande och rapportering av växthusgasinventeringen. Därmed säkerställs samstämmighet med genomförandet av övervaknings- och rapporteringskraven enligt UNFCCC och Kyotoprotokollet.
Kommissionen kommer att fortsätta övervaka huruvida nya beslut antas på internationell nivå som skulle motivera ändringar. Kommissionen avser att vid behov anta delegerade akter i detta hänseende.
2.2. Bilaga I och bilaga III till förordningen om en mekanism för klimatövervakning (artikel 7.6 a)
Genom artikel 7.6 a ges kommissionen befogenhet att lägga till eller ta bort ämnen i förteckningen över växthusgaser i bilaga I till förordningen om en mekanism för klimatövervakning eller lägga till, ta bort eller ändra indikatorer i bilaga III till samma förordning i enlighet med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen. Kommissionen anser att inga beslut har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ som skulle leda till att kommissionen åberopar denna rättsliga grund. Därmed har kommissionen ännu inte använt sig av denna befogenhet. Kommissionen kommer att fortsätta övervaka den internationella utvecklingen och vid behov utarbeta delegerade akter i detta hänseende.
2.3 Upprättande av unionsregistret (artikel 10.4)
I kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 fastställs registersystemet, som säkerställer tillförlitlig redovisning av transaktioner inom unionens system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS), Kyotoprotokollet och ansvarsfördelningsbeslutet. Den rättsliga grunden för registerförordningen fastställs i tre rättsakter: direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter (artikel 19), förordningen om en mekanism för klimatövervakning (artikel 10.4 och artikel 10.5 och 10.6 vad gäller Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod) och ansvarsfördelningsbeslutet (artikel 11.3). Eftersom registerförordningen antogs före det att förordningen om en mekanism för klimatövervakning trädde i kraft har registerförordningen baserats på dess föregångare, beslutet om en övervakningsmekanism (artikel 6.1). Artikel 10.4 i förordningen om en mekanism för klimatövervakning utgör en fortsatt rättslig grund för registerförordningen i förhållande till Kyotoprotokollet. Kommissionen har ännu inte antagit en ny delegerad akt på grundval av artikel 10.4 i förordningen om en mekanism för klimatövervakning. Registerförordningen håller dock på att ses över och ändringen förväntas omfatta bestämmelser om Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Man planerar därmed att använda sig av denna rättsliga grund.
3. Slutsats
Under de senaste fem åren har kommissionen antagit en delegerad akt om fastställande av krav på omfattningen av unionens inventeringssystem och beaktande av förändringar i den globala uppvärmningspotentialen och internationellt överenskomna inventeringsriktlinjer. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka den internationella utvecklingen och vid behov utarbeta delegerade akter för att säkerställa samstämmighet. Kommissionen kommer även att fortsätta att övervaka genomförandet av de antagna delegerade förordningarna och föreskriva ändringar av dessa bestämmelser om så är nödvändigt på grund av den praktiska utvecklingen.
