Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av varor

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Slutsatsen av utvärderingen är att ömsesidigt erkännande inte fungerar som det bör på grund av bristande medvetenhet, rättslig osäkerhet och avsaknad av effektiv kommunikation och effektivt samarbete mellan berörda parter. De ekonomiska aktörerna drar inte full fördel av sina befintliga rättigheter. De nationella myndigheterna förlorar tid och resurser. Konsumenterna får högre priser och mindre utbud. Om ingen åtgärd vidtas på EU-nivå förväntas problemet bestå.

Vad förväntas initiativet leda till?

Även om de förväntade fördelarna inte kan bedömas exakt visar den nyligen genomförda undersökningen The Costs of Non-Europe in the Single Market (kostnaderna för uteblivna åtgärder på EU-nivå på den inre marknaden) att minskade handelshinder kunde leda till en ökning av handeln inom EU på över 100 miljarder euro per år. Begreppet handelshinder i denna undersökning omfattar mer än enbart ömsesidigt erkännande, men det ger en uppskattning av de förväntade fördelarna.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

En gemensam uppsättning regler garanterar likabehandling och medger överensstämmande tillämpning av ömsesidigt erkännande. Åtgärder av medlemsstaterna var för sig skulle demontera principen i 28 olika och potentiellt motstridiga nationella förfaranden.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

De bedömda politikalternativen var följande:

·Alternativ 2 – Icke-bindande regler.

·Alternativ 3 – Minsta möjliga lagändringar.

·Alternativ 4 – Omfattande lagändringar.

·Alternativ 5 – Frivilligt förhandsgodkännande före utsläppande på marknaden.

Det rekommenderade alternativet är alternativ 4 kompletterat med alternativ 2.

Vem stöder vilket alternativ? 

Alternativ 2 fick stöd av alla om det kompletteras med andra verktyg.

Alternativ 3 ansågs potentiellt verkningsfullt av alla men i mindre utsträckning än andra alternativ.

Alternativ 4 ansågs av alla som det mest verkningsfulla.

Det rådde konsensus emot alternativ 5.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Alternativ 4 i kombination med alternativ 2 kommer att öka medvetenheten och kunskapen om ömsesidigt erkännande, samtidigt som det leder till rättslig säkerhet vid tillämpning av principen och förbättrar det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Företagens kostnader är minimala. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att bära vissa nödvändiga kostnader, beräknade enligt följande: Informations- och utbildningsevenemang anordnas och samordnas (500 000 euro), plan för utbyte av tjänstemän (170 000 euro per år), snabbspår för överklagandeförfarande (motsvarande tre till fyra heltidstjänster för kommissionen, 225 000–300 000 euro per år), ökat administrativt samarbete (1 200 000 euro per år).

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Mikroföretag och små och medelstora företag påverkas positivt av initiativet utan att åsamkas ytterligare kostnader.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Kontaktpunkter för produkter kan påverkas eftersom lämpliga resurser kommer att behövas för de anförtrodda arbetsuppgifterna.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Företagen får större marknadsmöjligheter, i synnerhet de innovativa företagen.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet fem år efter den nya förordningens ikraftträdande och därefter vart femte år.