EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.2.2017

COM(2017) 84 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om genomförandet av det ekonomiska stöd som tillhandahålls till de utomeuropeiska länderna och territorierna inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden

Inledning

Genom ULT-beslutet 1 fastställs den rättsliga ramen för förbindelserna mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna 2 (ULT), de medlemsstater till vilka de är knutna och Europeiska unionen. I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 3 (EUF-fördraget) är syftet med ULT-beslutet att stödja en hållbar utveckling i ULT och att främja unionens värderingar världen över.

Ekonomiskt stöd till ULT lämnas främst via Europeiska utvecklingsfonden (EUF), med ett anslag på 364,5 miljoner euro inom elfte EUF för programperioden 2014–2020 4 .

I enlighet med artikel 91 i ULT-beslutet belyser denna rapport de framsteg som gjorts i samband med genomförandet av elfte EUF:s medel för ULT för 2016.

Finansieringsmedel inom elfte EUF-ULT

De medel inom elfte EUF som står till förfogande för ULT fördelar sig på följande sätt enligt bilaga II till ULT-beslutet:

229,5 miljoner euro i territoriella (bilaterala) anslag.

100 miljoner euro för regionalt samarbete och regional integration.

21,5 miljoner euro för att finansiera humanitärt bistånd och katastrofbistånd, eller bistånd för fluktuationer i exportinkomsterna.

5 miljoner euro för att finansiera räntesubventioner och tekniskt bistånd inom ramen för EIB:s investeringsanslag för ULT.

8,5 miljoner euro för undersökningar och tekniskt bistånd enligt artikel 81 i ULT-beslutet.

Enligt kriterierna i ULT-beslutet anses 16 ULT vara berättigade till ett territoriellt anslag från elfte EUF 5 . Det bör noteras att Grönland finansieras direkt genom EU:s allmänna budget i enlighet med beslutet om Grönland. 6

Regionala program syftar till att främja samarbete mellan sådana ULT i samma region som har liknande utmaningar och prioriteringar. Åtgärder som finansieras med det regionala anslaget stöder utarbetande och genomförande av övergripande regionala program och projekt som avser dessa utmaningar. Partnerskap med andra finansieringskällor, även andra av Europeiska unionens finansieringsinstrument, genom samarbete med AVS-grannländer och/eller tredjeländer samt med EU:s yttersta randområden, uppmuntras aktivt.

Programplaneringsprocess för elfte EUF-ULT

I ULT-beslutet 7 fastställs en särskild programplaneringsprocess för ULT. Till skillnad från vad som gäller för länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) bygger programplaneringen inte på nationella vägledande program utan utgår istället från en process i ett steg – utarbetande av ett programdokument med två delar: a) EU:s åtgärdsstrategi (del A), och b) ett åtgärdsdokument (del B). 

Kommissionen fattar endast ett formellt beslut om godkännande av var och en av de utomeuropeiska ländernas och territoriernas programdokument. Beslutet avser både de strategiska riktlinjerna och den detaljerade programutformningen. Ett programdokument kan alltså inte antas förrän strategin och ett åtgärdsdokument har utarbetats och formellt godkänts. Budgetstöd är den metod som är vanligast för territoriella anslag i ULT.

ULT behåller huvudansvaret för programplaneringsdokumenten och de prioriteringar som ligger till grund för strategierna, och för att se till att nödvändiga samråd hålls på lokal nivå. På begäran av ULT har tekniskt bistånd gjorts tillgängligt för att ledsaga ULT i programplaneringsprocessen, i enlighet med artikel 81 i ULT-beslutet.

Samråd

Omfattande samråd mellan ULT och Europeiska kommissionen har ägt rum (vid både huvudkontoret och delegationerna) sedan programplaneringen inleddes.

Programplaneringen för ULT inleddes vid det tolfte forumet EU–ULT i december 2013, sedan ULT-beslutet och den tillhörande finansieringsramen hade antagits. Kommissionen presenterade de vägledande anslagen och programplaneringsinstruktionerna för ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna och inledde samrådsprocessen med sikte på ett avtal om potentiella samarbetssektorer.

Sedan dess har Europeiska kommissionen aktivt stött ULT under hela programplaneringsprocessen genom att finansiera och/eller underlätta anordnandet av särskilda seminarier, workshoppar och konferenser för att diskutera gemensamma prioriteringar och mål.

Med utgångspunkt i resultaten av två regionala konferenser som anordnades för de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i Stillahavsområdet (november 2014) och Västindien (februari 2015), som uppmuntrade regionalt samarbete med aktörer utanför ULT inom området och gjorde det möjligt att göra framsteg med ULT:s identifiering av de centrala sektorerna (och undersektorer) för de två regionala programmen (klimatförändring och biologisk mångfald för det regionala programmet för Stillahavsområdet, och hållbar energi och marin biologisk mångfald för det regionala programmet för Västindien), har flera andra workshoppar och möten anordnats under 2016 för att underlätta dialogen mellan de olika deltagande parterna och göra framsteg i programplaneringensprocessen.

Två regionala samrådsmöten för ULT i Västindien ägde rum i februari respektive september 2016, och gjorde det möjligt att gå vidare i identifieringsfasen i det regionala programmet för Västindien, medan ett tredje samrådsmöte som syftar till att slutföra utformningen av programmet är planerat till början av 2017. Dessutom hölls en workshop för det tematiska programmet inom elfte EUF i februari 2016. Den utgjorde en möjlighet för ULT att nå en samsyn om de viktigaste prioriterade områdena när det gäller de två centrala sektorerna (hållbar energi och klimatförändringar, inbegripet minskning av katastrofrisken).

Omfattande samråd har också hållits mellan ULT i Stillahavsområdet. De gjorde det möjligt att inte bara gå vidare i programplaneringen, utan även att överväga möjligheten att göra ytterligare framsteg med regional integration och samarbete med de angränsande AVS-länderna. I detta avseende pågår samråd för att bättre utforska och fastställa möjliga synergier mellan det regionala programmet för AVS och det regionala programmet för ULT i Stillahavsområdet.

Framsteg har dessutom gjorts med reflektionen om strategiska prioriteringar genom en dialog inom ramen för den associering som inrättats enligt ULT-beslutet. På teknisk nivå hölls 2016 fyra trepartsmöten mellan kommissionen, företrädare för ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna, vilket gav möjlighet till en dialog mellan kommissionen, ULT och medlemsstaternas företrädare.

Dessutom organiserades en partnerskapsarbetsgrupp om miljö och klimatförändring i juni 2016, som inriktades på den del i den tematiska ramen som rör hållbar energi, vilket bekräftar ULT:s starka engagemang på detta område. Denna partnerskapsarbetsgrupp organiserades i direkt anslutning till och i linje med resultaten av det andra toppmötet för hållbar energi, där ULT:s energiministrar deltog, vilket säkerställde politiskt stöd på hög nivå.

På politisk nivå byggde det fjortonde forumet ULT–EU i februari 2016 på slutsatserna från det trettonde forumet ULT–EU som hölls 2015. Vid forumet diskuterades och upprepades det gemensamma åtagandet när det gäller viktiga frågor av gemensamt intresse, t.ex. klimatförändringen, ULT:s investerings- och tillväxtmöjligheter och behovet av gemensamma tillvägagångssätt för att hitta lösningar, vilket direkt kunde överföras till de tematiska och regionala programmen.

I synnerhet stärktes genom undertecknandet av en gemensam förklaring mellan Europeiska unionen och tjugotvå utomeuropeiska länder och territorier om ett fördjupat samarbete på området hållbar energi 8 banden mellan de utomeuropeiska ländernas och territoriernas energipolitiska åtaganden och det stöd som Europeiska unionen skulle kunna ge genom de medel som finns tillgängliga via elfte utvecklingsfonden. I förklaringen upprepades också ULT:s starka engagemang för hållbar energi, i enlighet med det globala avtal om klimatförändring som ingicks under COP21. Detta engagemang bekräftades på nytt vid det andra toppmötet mellan ULT:s energiministrar i juni 2016.

I anslutning till det fjortonde forumet ULT–EU hölls slutligen trepartsmöten mellan kommissionen, de territoriella/regionala utanordnarna i ULT och de medlemsstater till vilka ULT är knutna. De gav tillfälle att diskutera och ta itu med eventuella frågor med anknytning till programplaneringen och genomförandet av finansieringsmedlen, och konkret planera nästkommande steg tillsammans med enskilda ULT och territorierna samt på regional nivå.

Situationen 2016

Under 2015 fastställdes programmens strategiska inriktning och föreslogs de centrala sektorerna för alla program. På denna grundval gjordes avsevärda framsteg under 2016 när det gäller identifiering och utformning av programmen.

I detta sammahang är det värt att erinra om att de föreslagna centrala sektorerna för de territoriella anslagen tydligt avser följande huvudsakliga nyckelteman:

Miljöfrågor, klimatförändring, förnybar energi och katastrofriskreducering (gäller 5 av 16 ULT och motsvarar 21 % av de totala vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).

Social utveckling (ungdomsfrågor) eller sysselsättning/tillträde till arbetsmarknaden och utbildning/yrkesutbildning (gäller 5 av 16 ULT och motsvarar 33 % av de vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).

Hållbar turism (gäller 3 av 16 ULT och motsvarar 26 % av de vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).

Konnektivitet och tillgänglighet/digital utveckling (gäller 3 av 16 ULT och motsvarar 20 % av de vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).

När det gäller regionala program koncentreras resurserna till följande sektorer:

Västindien: hållbar energi och marin biologisk mångfald.

Stilla havet: Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser. Delsektorer: a) Klimatförändring och b) Biologisk mångfald.

Indiska oceanen: Observation, förvaltning och bevarande av ekosystem på land och marina ekosystem.

Tematiska program (samtliga ULT): Hållbart utnyttjande av naturresurser. Delsektorer: a) Klimatförändring, inklusive katastrofriskreducering och b) Hållbar energi.

Dessa prioriteringar är förenliga med målet om hållbar utveckling och avser de tre utvecklingspelarna – ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd – enligt målen i ULT-beslutet.

När det gäller territoriella anslag har de flesta ULT föreslagit budgetstöd som genomförandemetod, och detta innebär i flera fall ett positivt steg bort från den projektmetod som använts tidigare, framför allt för Bonaire, Curaçao, Franska Polynesien, Saba, Sint Eustatius och Wallis och Futuna. Kommissionen har stött program för budgetstöd genom regelbunden dialog, och har även vid behov tillhandahållit särskilt stöd via tekniskt bistånd (syftet har varit att utvärdera berättigandet till budgetstöd eller så har anslag för tekniskt bistånd ingått i programmen inom elfte EUF i syfte att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad och bistå de lokala myndigheterna i genomförandet av elfte EUF).

Under 2016 utnyttjades tekniskt bistånd fullt ut för att stödja de nationella och regionala utanordnarna i programplaneringensprocessen, i linje med artikel 81 i ULT-beslutet. I slutet av 2016 hade kontrakt om tekniskt bistånd eller undersökningar för att fastställa ULT:s sektorsstrategier eller ULT:s berättigande till budgetstöd beräknats till ett totalt belopp på 2,71 miljoner euro.

På territoriell nivå har tio av sexton program en konsoliderad strategi och ha genomgått identifieringsfasen (Anguilla, Falklandsöarna, Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Pitcairnöarna, Saba, Sint Eustatius, Saint Pierre och Miquelon, Turks- och Caicosöarna, Wallis och Futuna), medan utformningsfasen har slutförts för sex program (Anguilla, Saba, Sint Eustatius, Saint Pierre och Miquelon, Turks- och Caicosöarna och Nya Kaledonien).

Av dessa sex program har fyra antagits formellt: i) Kommissionens beslut om elfte EUF:s programplaneringsdokument för Saint Pierre och Miquelon antogs i september 2016, medan ii) kommissionens beslut om programplaneringsdokumenten för Saba, Sint Eustatius och Turks- och Caicosöarna antogs i december 2016.

Programplaneringsdokument för Saint Pierre och Miquelon undertecknades den 13 oktober 2016 i Bryssel av kommissionsledamot Neven Mimica och president Stéphane Artano. Ett påföljande besök av Europeiska kommissionen till Saint Pierre och Miquelon i oktober 2016 innebar en plattform för politisk dialog och underlättade utarbetandet av dokumentationen för den första delutbetalningen på 7 miljoner euro, som betalades ut i december 2016.

På regional nivå pågår identifieringsfasen för de regionala programmen för Västindien och Stillahavsområdet.

Med tanke på de framsteg som gjordes under 2016 kommer 2017 därför att bli ett avgörande år för EU–ULT-partnerskapet, med åtaganden från båda sidor om att anta flera andra program inom elfte EUF under första halvåret.

Europeiska investeringsbanken (EIB)

Inom ramen för investeringsanslaget för ULT 9  som syftar till att finansiera räntesubventioner och tekniskt bistånd (5 miljoner euro från elfte EUF:s medel för ULT) och som förvaltas av EIB, har 600 000 euro använts för en räntesubvention till en insats i Tahiti (Franska Polynesien).

Enligt ULT-beslutet ska EIB dessutom via sina egna medel erbjuda ytterligare finansiering (upp till 100 miljoner euro för perioden 2014–2020). 

Inom ramen för de egna medlen för ULT 10  ingick EIB 2015 ett låneavtal med Nya Kaledonien, och gav ett investeringslån på 20 miljoner euro för byggnation av ett nytt sjukhus som ska vara ledande för hela territoriet, och ersätta fyra befintliga sjukhus. Projektet genomförs i nära samarbete med det franska utvecklingsorganet (Agence Française de Developpement). Efter det att alla medlemsstater hade slutfört ratificeringsprocessen för garantiavtalet hade hela lånet betalats ut den 1 september 2016.

Framtiden

Att upprätthålla dynamiken under hela 2017 kommer att vara avgörande för att ULT på ett effektivt sätt ska kunna slutföra sin territoriella programplaneringsprocess, och för att snabba och verkningsfulla framsteg ska kunna göras med programplaneringen av det regionala anslaget, bl.a. genom ökad samordning.

Det kommande året kommer också att vara avgörande för den vidare reflektionen om EU:s utvecklingssamarbete med ULT mot bakgrund av bedömningen av resultaten av elfte EUF som förväntas vara färdig i början av 2017.

(1)

 Rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen.

(2)

EU:s utomeuropeiska länder och territorier är Grönland, Nya Kaledonien och tillhörande områden, Franska Polynesien, de franska sydliga och antarktiska områdena, Wallis och Futuna, Saint-Pierre och Miquelon, Saint-Barthélemy, Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten, Anguilla, Caymanöarna, Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna, Montserrat, Pitcairnöarna, Sankt Helena med tillhörande områden (numera kallade Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha), Brittiska antarktiska territoriet, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Turks- och Caicosöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda.

(3)

Fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012, s. 47).

(4)

EUT L210, 6.8.2013, s. 1 – Internt avtal mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig.

(5)

 En förteckning över vägledande individuella, territoriella och regionala anslag finns i bilaga I till denna rapport.

(6)

Enligt rådets beslut 2014/137/EU om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan, anslås 217,8 miljoner euro för perioden 2014–2020 till samarbetet mellan unionen och Grönland på områden av gemensamt intresse.

(7)

Fjärde delen i ULT-beslutet.

(8)

Gemensam förklaring av Europeiska unionen och de utomeuropeiska länderna och territorierna Grönland, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, de franska territorierna i södra Indiska oceanen, Wallis och Futuna, Saint-Barthélemy, Saint Pierre och Miquelon, Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten, Anguilla, Caymanöarna, Falklandsöarna, Montserrat, Pitcairnöarna, Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Turks- och Caicosöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda om fördjupat samarbete på området hållbar energi.

(9)

Inrättat genom bilaga II C till rådets beslut 2001/822/EG med EUF-medel för att stödja kommersiellt livskraftiga företag.

(10)

En förteckning över två projekt för ett totalt belopp på cirka 60 miljoner euro har utarbetats inom sektorerna för förnybar energi och IKT.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.2.2017

COM(2017) 84 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om genomförandet av det ekonomiska stöd som tillhandahålls till de utomeuropeiska länderna och territorierna inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden

Bilaga

1)Kommissionsbeslut antagna 2016

2)Fördelning av vägledande anslag och föreslagna centrala sektorer för elfte EUF:s territoriella anslag – kommissionsbeslut som ska antas

a)Vägledande territoriella anslag från elfte EUF

b)Vägledande regionala anslag från elfte EUF

3)Anslag för tekniskt samarbete från elfte EUF

I ULT-beslutet anges de totala belopp som anslagits för de territoriella och de regionala programmen samt för tekniskt bistånd.

Den vägledande fördelningen av specifika territoriella anslag tar hänsyn till befolkningsstorleken, BNP-nivån, nivån på anslag från tidigare europeiska utvecklingsfonder och begränsningar på grund av det isolerade geografiska läget, såsom föreskrivs i artikel 9 i ULT-beslutet. 

Den vägledande fördelningen av specifika regionala anslag återspeglar behovet av en kritisk massa för att säkra effekt och behovet av att uppmuntra samarbete mellan ULT, yttersta randområden och AVS-länder samt tredjeländer, i enlighet med ULT-beslutet.