(-1)

Mot bakgrund av EU:s beroende av import av råvaror och den snabba utarmningen av en stor mängd naturresurser på kort sikt är det viktigt att återvinna så många resurser som möjligt inom unionen och att stärka övergången till en cirkulär ekonomi.

(-1a)

Avfallshantering bör omvandlas till hållbar materialhantering. Översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG  (1a) ger en möjlighet till detta.

(1)

Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt samt främja en mer cirkulär ekonomi .

(1)

Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och ändamålsenligt, främja principerna för den cirkulära ekonomin, förbättra spridningen av förnybar energi, öka energieffektiviteten, minska unionens beroende av importerade resurser samt åstadkomma nya ekonomiska möjligheter och konkurrenskraft på lång sikt. För att göra ekonomin verkligt cirkulär är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för hållbar produktion och konsumtion, med fokusering på produkters hela livscykel på ett sätt som bevarar resurser och sluter kretsloppet. En ändamålsenligare resursanvändning skulle också ge betydande nettobesparingar för unionens företag, myndigheter och konsumenter och samtidigt minska de sammanlagda årliga växthusgasutsläppen .

(1a)

Ett politiskt och samhälleligt incitament att främja återvinning och materialåtervinning som ett hållbart sätt att hantera naturresurser inom en cirkulär ekonomi bör iaktta den hierarki för avfallshantering som föreskrivs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG  (1a) och strikt tillämpa en strategi där förebyggande prioriteras framför återvinning.

(1b)

Nedskräpning och felaktigt bortskaffande av förpackningar och förpackningsavfall har negativa effekter på både den marina miljön och unionens ekonomi och utgör onödiga risker för folkhälsan. Många av de objekt som oftast hittas på stränder inkluderar förpackningsavfall, med långvariga effekter på miljön, vilket påverkar turismen och allmänhetens glädje av dessa naturområden. Dessutom undergräver förpackningsavfall som hamnar i den marina miljön avfallshierarkins prioritetsordning, särskilt genom att man undviker förberedelse för återanvändning, återvinning och andra återvinningsåtgärder före det felaktiga bortskaffande av avfallet. För att minska den oproportionerliga andelen förpackningsavfall i marint skräp bör ett bindande mål fastställas med stöd av riktade åtgärder som antas av medlemsstaterna.

(2)

De mål som anges i  Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG (13) för återvinning och materialåtervinning av förpackningar och förpackningsavfall bör ändras genom utökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall i syfte att bättre återspegla EU:s ambition att göra ekonomin mer cirkulär.

(2)

De mål som anges i direktiv 94/62/EG13 för återvinning och materialåtervinning av förpackningar och förpackningsavfall bör ändras genom utökad materialåtervinning av förpackningsavfall i syfte att bättre återspegla EU:s ambition att göra ekonomin mer cirkulär.

(2a)

Separata och kvantitativa mål för återanvändning, som medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå, bör fastställas för att främja återanvändbara förpackningar och samtidigt bidra till nya arbetstillfällen och resursbesparingar.

(2b)

Ökad återanvändning av förpackningar kan minska de övergripande kostnaderna i leverantörskedjan och minska förpackningsavfallets miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör stödja ett införande av återanvändningsbara förpackningar på marknaden, som kan återvinnas när de blivit uttjänta.

(2c)

I vissa situationer, t.ex. i restaurangbranschen, behövs engångsförpackningar för att garantera livsmedelshygienen och konsumenternas hälsa och säkerhet. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till detta när de utvecklar förebyggande åtgärder och främja större tillgång till materialåtervinning för sådana förpackningar.

(3)

För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör också definitionerna i direktiv 94/62/EG anpassas till de definitioner i  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (14) som är tillämpliga på avfall i allmänhet.

(3)

För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör också definitionerna i direktiv 94/62/EG , utan att det påverkar förpackningens och förpackningsavfallets specifika karaktär och där så är relevant anpassas till de definitioner i direktiv 2008/98/EG som är tillämpliga på avfall i allmänhet.

(4)

En ytterligare ökning av de mål som anges i direktiv 94/62/EG för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall skulle leda till tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.

(4)

En ytterligare ökning av de mål som anges i direktiv 94/62/EG för materialåtervinning av förpackningsavfall skulle leda till tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.

(4a)

Förebyggande av avfall är det effektivaste sättet att förbättra resurseffektiviteten, minska avfallets miljöpåverkan och främja återvinning av material av hög kvalitet. Därför bör medlemsstaterna anta en livscykelstrategi som syftar till att minska produkters miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att främja användningen av återanvändbara förpackningar och minska förbrukningen av förpackningar som inte är återvinningsbara och onödiga förpackningar. För detta ändamål bör medlemsstaterna använda sig av lämpliga ekonomiska instrument för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin. Medlemsstaterna bör kunna använda sig av de instrument som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG. Arbetet med att förebygga avfall bör vidare inte äventyra förpackningens roll att upprätthålla hygien och säkerhet för konsumenterna.

(4b)

Medlemsstaterna bör införa lämpliga incitament för tillämpning av avfallshierarkin, särskilt ekonomiska och skattemässiga incitament som syftar till att uppnå målen för förebyggande av förpackningsavfall och materialåtervinning i detta direktiv, t.ex. deponerings- och förbränningsavgifter, volym- eller viktbaserade avfallstaxor, system för utökat producentansvar och incitament för lokala myndigheter. Dessa åtgärder bör ingå i programmen för förebyggande av förpackningsavfall i alla medlemsstater.

(4c)

I de flesta fall hänger inte tillhandahållandet av förpackning på konsumenten och är inte något som denne väljer, utan snarare producenten. System för utökat producentansvar är lämpliga både för att förebygga förpackningsavfall och för att skapa system som garanterar att använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet, och återanvändning eller återvinning, inbegripet materialåtervinning av förpackningar och/eller förpackningsavfall som samlas in.

(4d)

För att främja förebyggandet av förpackningsavfall och minska dess påverkan på miljön och samtidigt främja återvinningsmaterial av hög kvalitet bör de väsentliga kraven i och bilaga II till detta direktiv ses över och vid behov revideras, för att skärpa kraven som förbättrar designen för återanvändning och materialåtervinning av hög kvalitet av förpackningar.

(4e)

Medlemsstaternas nationella strategier bör inbegripa åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet, i form av olika incitament och fördelar som härrör från produkter tillverkade av återvunnet avfall, vilket kommer att uppmuntra till investeringar i sektorn för återvinningsprodukter.

(4f)

Att främja en hållbar bioekonomi kan bidra till att minska EU:s beroende av importerade råmaterial. Att förbättra marknadsvillkoren för biobaserade återvinningsbara förpackningar och komposterbara och biologiskt nedbrytbara förpackningar och att se över befintlig lagstiftning som hindrar användningen av materialen, ger möjlighet att stimulera ytterligare forskning och innovation och ersätta råvaror baserade på fossila bränslen med förnybara källor vid produktion av förpackningar, när det är gynnsamt ur ett livscykelperspektiv, och stödja ytterligare återvinning av organiskt material.

(5)

Genom en successiv höjning av de befintliga målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall bör man säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin. På detta sätt bör man garantera att värdefullt material som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, vilket är steg på vägen mot att genomföra råvaruinitiativet (15) och skapa en cirkulär ekonomi.

(5)

Genom en successiv höjning av de befintliga målen för materialåtervinning av förpackningsavfall bör man säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin. På detta sätt bör man garantera att värdefullt material som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, vilket är steg på vägen mot att genomföra råvaruinitiativet (15) och skapa en cirkulär ekonomi , utan att det påverkar livsmedelssäkerheten, konsumenthälsan och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel .

(5a)

Inom den cirkulära ekonomin bör man genomföra uttryckliga bestämmelser i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som påbjuder utveckling av giftfria materialkretslopp så att återvunnet avfall kan användas som en viktig och tillförlitlig råvarukälla för unionen.

(5b)

När återvinningsmaterial kommer in i ekonomin på nytt eftersom det upphört att vara avfall, antingen genom att uppfylla särskilda kriterier för att så ska ske eller genom att tas med i en ny produkt, då måste unionens kemikalielagstiftning fullständigt efterlevas.

(5c)

Det finns stora skillnader mellan hushållens förpackningsavfall och förpackningsavfall från affärer och industrier. För att få en tydlig och exakt inblick i båda avfallsströmmarna bör medlemsstaterna redovisa dem separat.

(6)

Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Det är därför viktigt att fastställa tydliga mål för att undvika att återvinningsbara material fastnar längst ned i avfallshierarkin.

(6)

Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering som krävs för återvinning . Det är därför viktigt att fastställa tydliga politiska mål för byggandet av avfallsanläggningar och installationer för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning i syfte att undvika att återvinningsbara material fastnar längst ned i avfallshierarkin och för att fastställa incitament för investeringar i en innovativ infrastruktur för avfallshantering .

(6a)

För att bidra till att uppnå målen i detta direktiv och främja övergången till en cirkulär ekonomi bör kommissionen främja samordning och utbyte av information och bästa praxis bland medlemsstater och olika sektorer i ekonomin. Detta utbyte skulle kunna underlättas med hjälp av kommunikationsplattformar som skulle kunna bidra till att öka medvetenheten om nya industriella lösningar och ge en bättre överblick över tillgänglig kapacitet samt bidra till att skapa kopplingar mellan avfallsindustrin och andra sektorer och till att stödja industriell symbios.

(7)

Till följd av den kombination av återvinningsmål och deponeringsbegränsningar som fastställs i  direktiven 2008/98/EG och 1999/31/EG blir unionens mål för energiåtervinning och materialåtervinning av förpackningsavfall enligt direktiv 94/62/EG överflödiga.

(7)

Till följd av den kombination av återvinningsmål och deponeringsbegränsningar som fastställs i  rådets direktiv 2008/98/EG och 1999/31/EG blir unionens mål för energiåtervinning av förpackningsavfall enligt direktiv 94/62/EG överflödiga (1a).

(8)

Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för unionens avfallshantering och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå målen. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastruktur för avfallshantering bör de på lämpligt sätt använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att , i linje med avfallshierarkin, främja förebyggande av avfall, återanvändning och materialåtervinning.

(8)

Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för unionens avfallshantering och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå målen. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastruktur för avfallshantering och den cirkulära ekonomin bör de på lämpligt sätt använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna och utforma strategierna och investeringsplanerna så att de främst är inriktade på att främja förebyggande av avfall och återanvändning , följt av materialåtervinning , i linje med avfallshierarkin .

(9a)

Bestämmelserna om att ytterligare höja återvinningsmålen från 2030 bör bedömas utifrån erfarenheterna av tillämpningen av detta direktiv.

(11)

Vid beräkningen av om målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning uppnåtts, bör medlemsstaterna kunna räkna in produkter och komponenter som förberetts för återanvändning av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning eller genom erkända pantsystem. För att säkerställa harmoniserade villkor för dessa beräkningar kommer kommissionen att anta närmare bestämmelser om fastställande av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning och erkända pantsystem samt om insamling, kontroll och rapportering av uppgifter .

(11)

För en säkerställa en enhetlig beräkning av uppgifter om målen för materialåtervinning bör kommissionen anta närmare bestämmelser om fastställande av aktörer inom materialåtervinning samt om insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter. Efter antagandet av denna harmoniserade metod bör medlemsstaterna vid beräkningen av om målen för materialåtervinning uppnåtts kunna räkna in materialåtervinning av metaller i samband med förbränning eller samförbränning .

(12)

För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om förberedelse för återanvändning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för rapportering. Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser för medlemsstaternas rapportering om vad som verkligen materialåtervinns och som kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. I detta syfte måste rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning i regel grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. För att begränsa det administrativa arbetet bör medlemsstaterna, på strikta villkor, tillåtas att rapportera materialåtervinningsandelar på grundval av produktionen vid sorteringsanläggningar . Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.

(12)

För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om materialåtervinning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter. Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser för medlemsstaternas rapportering om vad som verkligen materialåtervinns och som kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. Beräkningen av uppnåendet av målen bör grundas på en enda harmoniserad metod som förhindrar rapportering av kasserat avfall som avfallsåtervinning. Rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning måste därför grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.

(14)

Medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. Kvaliteten , tillförlitligheten och jämförbarheten hos statistik bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.

(14)

Medlemsstaternas rapportering av uppgifter och information är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. De rapporterade uppgifternas kvalitet , tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man inför gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter från vederhäftiga källor, och inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.

(16)

Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 94/62/EG har uppnåtts bör de åläggas att använda de senaste metoder som tagits fram av kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikkontor.

(16)

Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 94/62/EG har uppnåtts bör de åläggas att använda en gemensam metod för insamling och behandling av uppgifter som tagits fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikkontor och de nationella, regionala och lokala myndigheterna med ansvar för avfallshantering .

(16a)

Medlemsstaterna bör på begäran och utan dröjsmål ge kommissionen all information som är nödvändig för att bedöma genomförandet av detta direktiv som helhet och dess påverkan på miljön och människors hälsa.

(17)

För att komplettera eller ändra direktiv 94/62/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på artiklarna 6a.2 , 6a.5 , 11.3 , 19.2 och 20 . Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå . När kommissionen utarbetar och upprättar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet .

(17)

För att komplettera direktiv 94/62/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på reglerna för beräkning av om målen för materialåtervinning uppnåtts , vissa undantag avseende de högsta koncentrationerna av tungmetaller i vissa återvunna material , produktcykler och förpackningstyper , om den gemensamma metoden för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapporteringen av uppgifter om uppfyllandet av målen för materialåtervinning och ändringar i förteckningen över illustrativa exempel på definitionen av förpackningar och eventuella tekniska svårigheter i samband med tillämpningen av detta direktiv . Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå , och att dessa samråd genomförs i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter .

(18)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 94/62/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på artiklarna 12.3d och . Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201116  (16).

(18)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 94/62/EG, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på anpassning av identifieringssystemet rörande vilka förpackningsmaterial som använts till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen . Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (16).

(21a)

Medlemsstaterna bör säkerställa att högt ställda krav på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen införs för samtliga arbetstagare inom unionen i linje med befintlig unionslagstiftning och i överensstämmelse med hänsyn till de risker som arbetstagare inom vissa sektorer för tillverkning, återvinning och avfallshantering utsätts för.

-1)

ba)

Följande led ska läggas till:

c)

Punkterna 3–10 ska utgå.

c)

Punkterna 3 och 4 och 6 –10 ska utgå.

2a)

Artikel 4.3 ska ersättas med följande:

2b)

I artikel 4 ska följande punkt läggas till:

2c)

I artikel 5 ska följande titel införas:

”Återanvändning”

2d)

Artikel 5.1 ska ersättas med följande:

2e)

I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

2f)

I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

2 g)

I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

a)

Rubriken ska ersättas med ”Återvinning , återanvändning och materialåtervinning”.

a)

Rubriken ska ersättas med ”Återvinning och materialåtervinning”.

aa)

I artikel 6 ska följande punkt - 1 införas:

f)

Senast den 31 december 2025 ska minst 65 viktprocent av allt förpackningsavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

f)

Senast den 31 december 2025 ska minst 70 viktprocent av allt förpackningsavfall som genererats materialåtervinnas.

g)

Senast den 31 december 2025 ska följande minimimål (i viktprocent) för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:

g)

Senast den 31 december 2025 ska följande minimimål (i viktprocent) för materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:

h)

Senast den 31 december 2030 ska minst 75 viktprocent av allt förpackningsavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

h)

Senast den 31 december 2030 ska minst 80 viktprocent av allt förpackningsavfall som genererats materialåtervinnas.

i)

Senast den 31 december 2030 ska följande minimimål (i viktprocent) för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:

i)

Senast den 31 december 2030 ska följande minimimål (i viktprocent) för materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:

ca)

Artikel 6.4 ska ersättas med följande:

a)

att förbättra marknadsvillkoren för material av detta slag,

a)

att förbättra marknadsvillkoren för material av detta slag,

b)

att se över befintliga bestämmelser som lägger hinder i vägen för bruket av dessa material.

b)

att se över befintliga bestämmelser som lägger hinder i vägen för bruket av dessa material,

ba)

att utnyttja lämpliga ekonomiska instrument för att skapa incitament för användning av returråvaror, som kan omfatta åtgärder som främjar produkternas innehåll av återvunnet material och tillämpning av kriterierna för hållbar upphandling,

bb)

att främja material som, när de återvunnits, inte utgör en fara för människors hälsa när de återvinns till material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.”

d)

Punkterna 5 , 8 och 9 ska utgå.

d)

Punkterna 5 och 9 ska utgå.

da)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

a)

En utvärdering av de väsentliga kravens effektivitet, genomförande och efterlevnad.

a)

Mål för andra flöden av förpackningsavfall.

b)

Ytterligare förebyggande åtgärder för att minimera förpackningarnas konsekvenser för miljön så mycket som möjligt utan att äventyra deras viktiga funktion.

b)

Separata mål för hushållens förpackningsavfall, affärsavfall och industriellt förpackningsavfall.

c)

Eventuellt utarbetande av en miljöindikator för förpackningar för att göra det enklare och effektivare att förebygga förpackningsavfall.

d)

Eventuella planer för förebyggande av förpackningsavfall.

e)

Främjande av återanvändning och framför allt en jämförelse av kostnaden för och nyttan av återanvändning respektive materialutnyttjande.

f)

Producentansvar inbegripet dess finansiella aspekter.

g)

Satsningar på att ytterligare minska förekomsten av och, om så är lämpligt, slutligen fasa ut tungmetaller och andra farliga ämnen i förpackningar till 2010.

a)

Vikten av återvunnet förpackningsavfall ska vara vikten av det avfall som når den slutliga materialåtervinningsprocessen.

b)

Vikten av förpackningsavfall som förberetts för återanvändning ska förstås som vikten av förpackningsavfall som har återvunnits eller samlats in av en erkänd aktör inom förberedelse för återanvändning och som har genomgått all nödvändig kontroll, rengöring och reparation för att möjliggöra återanvändning utan ytterligare sortering eller förbehandling.

c)

Medlemsstaterna får inbegripa produkter och komponenter som förberetts för återanvändning av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning eller genom erkända pantsystem. För beräkningen av den justerade andelen förpackningsavfall som förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits, med beaktande av vikten av de produkter och komponenter som förberetts för återanvändning, ska medlemsstaterna använda kontrollerade uppgifter från aktörerna och tillämpa den formel som anges i bilaga IV.

a)

sådant utgående avfall skickas till en slutlig materialåtervinningsprocess,

b)

vikten av de material eller ämnen som inte genomgår en slutlig materialåtervinningsprocess och som bortskaffas eller utnyttjas för energiåtervinning understiger 10 % av den totala vikt som redovisas som materialåtervunnen.

ba)

Exempel på bästa praxis som används i hela unionen och som kan ge vägledning för arbetet med att uppnå målen.

5a)

Artikel 7.1 ska ersättas med följande:

a)

använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet och kanaliseras till det lämpligaste alternativet för avfallshantering,

a)

använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet och kanaliseras till det lämpligaste alternativet för avfallshantering,

b)

insamlade förpackningar eller förpackningsavfall återanvänds eller återvinns, inbegripet materialutnyttjande,

b)

insamlade förpackningar eller förpackningsavfall återanvänds eller återvinns, inbegripet materialutnyttjande.

5b)

Följande artikel ska införas:

a)

separat insamling av åtminstone förpackningar eller förpackningsavfall som består av papper, metall, plast eller glas,

b)

insamling av kompositförpackningar i den mening som avses i kommissionens beslut 2005/270/EG genom befintliga insamlingssystem som uppfyller kvalitetsstandarderna för slutlig materialåtervinning.”

5c)

Artikel 8.2 ska ersättas med följande:

12a)

Bilaga II till direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall ska ersättas i enlighet med bilagan till det här direktivet.

14)

En bilaga IV ska läggas till i direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, i enlighet med bilagan till det här direktivet.

-1)

I punkt 1 i bilaga II ska första strecksatsen ändras enligt följande:

—

Förpackningar skall utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt de kan återanvändas eller återvinnas, även materialutnyttjas, och så att inverkan på miljön minskas så mycket som möjligt i samband med bortskaffandet av förpackningsavfall eller restprodukter från hantering av förpackningsavfall.

-1a)

I bilaga II.1 ska följande strecksats 1a införas:

-1b)

I bilaga II ska punkt 3 c ändras enligt följande:

c)

Förpackningar som kan återvinnas genom kompostering

-1c)

I bilaga II ska punkt 3 d ändras enligt följande:

d)

Biologiskt nedbrytbara förpackningar

”d)

Biologiskt nedbrytbara förpackningar