This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016PC0304
Proposal for a COUNCIL DECISION establishing the position to be taken on behalf of the European Union within the Joint Committee set up under the Agreement between the European Union and Georgia on the facilitation of the issuance of visas to citizens of Georgia, with regard to the adoption of Common Guidelines for the implementation of the Agreement
Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare, med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande av avtalet
Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare, med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande av avtalet
COM/2016/0304 final - 2016/0157 (NLE)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.5.2016
COM(2016) 304 final
2016/0157(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare,
med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande
av avtalet
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (nedan kallat avtalet) 1 trädde i kraft den 1 mars 2011. Genom avtalet fastställdes, på ömsesidig grundval, rättsligt bindande rättigheter och skyldigheter för att förenkla förfarandena för utfärdande av viseringar för georgiska medborgare. Genom artikel 12 i avtalet inrättades en gemensam kommitté med uppgift att övervaka genomförandet av avtalet.Den gemensamma kommittén noterade ett behov av gemensamma riktlinjer för att se till att Schengenmedlemsstaternas konsulat genomför avtalet på ett fullständigt harmoniserat sätt och för att klargöra förhållandet mellan avtalet och de avtalsslutande parternas (nedan kallade parterna) bestämmelser som fortfarande gäller viseringsärenden som inte omfattas av avtalet.
Dessa riktlinjer utgör inte en del av avtalet och är inte rättsligt bindande. Det rekommenderas ändå starkt att diplomatisk och konsulär personal följer dem konsekvent vid genomförandet av avtalet.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom politikområdet
Avtalet har företräde framför viseringskodexen i frågor som båda reglerar.
Bestämmelserna i viseringskodexen 2 är tillämpliga på alla frågor som inte omfattas av avtalet, såsom fastställandet av vilket Schengenland som är ansvarigt för att handlägga en viseringsansökan, skälen för avslag på en viseringsansökan, rätten att överklaga ett avslag eller de allmänna reglerna om personlig intervju med den sökande.
Schengenbestämmelserna och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning är fortsättningsvis tillämpliga på frågor som inte omfattas av avtalet, såsom godkännande av resehandlingar, bevis för tillräckliga medel för uppehälle, nekad inresa till medlemsstaternas territorium samt avvisnings- och utvisningsåtgärder.
Enligt artikel 2.1 i avtalet ska de förenklade viseringsförfaranden som föreskrivs i avtalet endast vara tillämpliga på georgiska medborgare i den mån dessa inte är undantagna från viseringskravet genom förordning 539/2001 3 . Om Georgien skulle överflyttas till bilaga II till förordning 539/2001, där de länder vars medborgare är undantagna från viseringskravet förtecknas, skulle avtalet alltså upphöra att gälla. Eftersom ett sådant undantag emellertid endast skulle beviljas innehavare av biometriska pass (undantag som ska specificeras i en fotnot i bilaga II) skulle avtalet fortfarande gälla georgiska medborgare som innehar ett icke-biometriskt pass.
2.FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Efter det att en EU-ståndpunkt har antagits på grundval av detta förslag ska den gemensamma kommittén anta riktlinjerna, som i detalj ska klargöra bestämmelserna i avtalet för att det ska kunna genomföras på ett korrekt och fullständigt harmoniserat sätt.
Riktlinjerna beaktar viseringskodexen och andra lagstiftningsakter inom EU:s viseringspolitik. Målet är att se till att medlemsstaternas konsulära personal handlar i enlighet med EU:s viseringslagstiftning vid genomförande av avtalet.
3.RESULTATEN AV DE OFFENTLIGA SAMRÅDEN OCH KONSEKVENSANALYSERNA
Kommissionen har diskuterat detta utkast till riktlinjer med de behöriga georgiska myndigheterna vid mötena med den gemensamma kommittén den 1 juni 2011, den 24 november 2011, den 13 februari 2012, den 26–27 februari 2013, den 4 juni 2014 och den 13 oktober 2015 samt i e-postkonversationer mellan parterna under perioderna mellan dessa möten. Ett flertal ouppklarade frågor krävde djupare analys från bägge parter innan en ömsesidigt tillfredsställande kompromiss kunde nås, speciellt i fråga om yrkesorganisationer för journalister och transportföretag (se 2.2.1 led e och k i riktlinjerna).
Förslaget till riktlinjer som bifogas bilagan till detta förslag till rådets beslut har varit föremål för samråd med medlemsstaterna med avseende på det lokala Schengensamarbetet i Tbilisi och arbetsgruppen för visering (det senaste samrådet hölls den 20 november 2015). Den gemensamma kommittén kom överens om den slutliga versionen av riktlinjerna under sitt sjätte möte som hölls den 13 oktober 2015.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte unionens budget.
2016/0157 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare,
med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande
av avtalet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2 a jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Genom artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse för georgiska medborgare (nedan kallat avtalet) inrättas en gemensam kommitté. Det föreskrivs att den gemensamma kommittén i synnerhet ska ha till uppgift att övervaka genomförandet av avtalet.
(2)Genom viseringskodexen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009) inrättades förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar för transitering genom medlemsstaternas territorium eller för planerade vistelser på medlemsstaternas territorium som inte varar längre än 90 dagar under en 180-dagarsperiod.
(3)De gemensamma riktlinjerna behövs för att säkerställa att medlemsstaternas konsulat genomför avtalet på ett harmoniserat sätt, och för att klargöra förhållandet mellan bestämmelserna i avtalet och de avtalsslutande parternas bestämmelser, som fortsätter att gälla för viseringsfrågor som inte omfattas av avtalet.
(4)Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén beträffande antagandet av de gemensamma riktlinjerna för genomförande av avtalet bör fastställas.
(5) Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket 4 . Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket.
(6)Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket 5 . Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.
(7)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för kortare vistelse för georgiska medborgare, ska med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för avtalets genomförande grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma kommittén som åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.5.2016
COM(2016) 304 final
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare, med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande av avtalet
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats enligt avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare, med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande av avtalet
UTKAST TILL
BESLUT NR ../201.. AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN
SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH GEORGIEN
OM FÖRENKLAT UTFÄRDANDE AV VISERING FÖR KORTARE VISTELSER FÖR GEORGISKA MEDBORGARE
av den
med avseende på antagandet av gemensamma riktlinjer för genomförande av avtalet
DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av visering för kortare vistelser för georgiska medborgare (nedan kallat avtalet), särskilt artikel 12, och av följande skäl:
Avtalet trädde i kraft den 1 mars 2011.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De gemensamma riktlinjer för genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av visering för kortare vistelser för georgiska medborgare fastställs i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i
För Europeiska unionen För Georgien
UTKAST TILL
RIKTLINJER
FÖR GENOMFÖRANDET AV
AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH GEORGIEN
OM FÖRENKLAT UTFÄRDANDE AV VISERINGAR
Syftet med avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar, som trädde i kraft den 1 mars 2011, är att, på ömsesidig grundval, förenkla förfarandena för utfärdandet av viseringar för vistelser på högst 90 dagar per 180-dagarsperiod för georgiska medborgare.
Genom avtalet fastställs, på ömsesidig grundval, rättsligt bindande rättigheter och skyldigheter för att förenkla förfarandena för utfärdande av viseringar för georgiska medborgare.
Dessa riktlinjer, som ska antas av den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 12 i avtalet (nedan kallad den gemensamma kommittén), syftar till att säkerställa att medlemsstaternas beskickningar och konsulat genomför bestämmelserna i avtalet på ett harmoniserat sätt. Riktlinjerna utgör inte en del av avtalet och är därför inte rättsligt bindande. Det rekommenderas ändå starkt att diplomatisk och konsulär personal följer dem konsekvent vid genomförandet av bestämmelserna i avtalet.
Riktlinjerna är avsedda att uppdateras mot bakgrund av erfarenheter av genomförandet av avtalet, vilket den gemensamma kommittén ansvarar för.
I syfte att säkerställa ett kontinuerligt och harmoniserat genomförande av avtalet och i överensstämmelse med arbetsordningen för den gemensamma kommittén för förenklade viseringsförfaranden enades parterna om att hålla informell kontakt mellan den gemensamma kommitténs formella möten för att kunna ta itu med brådskande ärenden. Detaljerade rapporter om dessa ärenden och de informella kontakterna kommer att avges på följande möte med den gemensamma kommittén för förenklade viseringsförfaranden.
I. ALLMÄNNA FRÅGOR
1.1. Syfte och tillämpningsområde
I artikel 1.1 i avtalet fastställs följande: ”Syftet med detta avtal är att förenkla utfärdandet av viseringar för vistelser på högst 90 dagar per 180-dagarsperiod för georgiska medborgare.”
Avtalet gäller alla georgiska medborgare som ansöker om visering för kortare vistelser, oavsett vilket land de är bosatta i.
Avtalet gäller inte statslösa personer som innehar ett uppehållstillstånd som utfärdats av Georgien. Denna kategori av personer omfattas av de sedvanliga bestämmelserna i EU:s regelverk om visering.
I artikel 1.2 i avtalet fastställs följande: ”Om Georgien återinför viseringskravet för alla unionsmedborgare eller vissa kategorier av unionsmedborgare kommer samma förenklade viseringsförfaranden som beviljas georgiska medborgare enligt detta avtal automatiskt, på ömsesidig grundval, att tillämpas på berörda unionsmedborgare.”
Från och med den 1 juni 2006 är alla EU-medborgare och statslösa personer som innehar ett uppehållstillstånd som utfärdats av en av EU:s medlemsstater befriade från viseringskravet när de reser till Georgien för en tidsperiod som inte överstiger 90 dagar under en 180-dagarsperiod eller transiterar genom Georgiens territorium.
I syfte att undvika att Georgien behandlar medborgarna i en eller flera EU-medlemsstater eller vissa kategorier av dessa medborgare på ett diskriminerande sätt tillkännagav Europeiska unionen i en förklaring fogad till avtalet sin avsikt att upphäva tillämpningen av avtalet om Georgien återinför viseringskrav för medborgare i en eller flera medlemsstater i Europeiska unionen, eller för vissa kategorier av dessa medborgare.
1.2. Avtalets tillämpningsområde
I artikel 2 i avtalet fastställs följande:
”1. De förenklade viseringsförfaranden som föreskrivs i detta avtal ska endast vara tillämpliga på georgiska medborgare i den mån dessa inte är undantagna från viseringskravet genom bestämmelser i unionens eller medlemsstaternas lagar och andra författningar, detta avtal eller andra internationella avtal.
2. Den nationella lagstiftningen i Georgien eller medlemsstaterna eller unionens lagstiftning ska vara tillämplig på frågor som inte omfattas av detta avtal, såsom vägran att utfärda visering, erkännande av resehandlingar, bevis för att det finns tillräckliga medel för uppehället samt avvisnings- och utvisningsåtgärder.”
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 (som föreskriver ett undantag från viseringskravet för innehavare av georgiska diplomatpass), inverkar avtalet inte på de befintliga bestämmelserna om viseringskrav och undantag från viseringskrav.
Medlemsstaterna får till exempel i enlighet med artikel 4 i rådets förordning nr 539/2001 1 föreskriva undantag från viseringskravet för civila besättningsmedlemmar på luftfartyg och på fartyg och andra kategorier av personer. Efter det att Schweiz och Liechtensteins associering till Schengenområdet fick verkan den 13 december 2008 respektive den 7 mars 2011 anses de uppehållstillstånd som utfärdats av Schweiz och Liechtenstein vara jämbördiga med Schengenviseringar både för transitering och kortare vistelser.
Viseringskodexen 2 är tillämplig på alla frågor som inte omfattas av avtalet, såsom fastställandet av vilket Schengenland som är ansvarigt för att handlägga en viseringsansökan, skälen för avslag på en viseringsansökan, rätten att överklaga ett avslag eller den allmänna regeln om en personlig intervju med den sökande. Schengenbestämmelserna och, i tillämpliga fall, nationella lagar är dessutom fortsättningsvis tillämpliga på frågor som inte omfattas av avtalet, såsom godkännande av resehandlingar, bevis för tillräckliga medel för uppehälle, nekad inresa till medlemsstaternas territorium samt avvisnings- och utvisningsåtgärder. Det är därför nödvändigt att tillhandahålla korrekta uppgifter i dessa frågor (se även den gemensamma förklaringen rörande harmoniseringen av information om förfaranden för utfärdande av visering för kortare vistelser och handlingar som måste bifogas ansökan om visering för kortare vistelser).
Även om de villkor som anges i avtalet är uppfyllda, till exempel att den sökande har tillhandahållit handlingar som styrker syftet med resan för de kategorier som anges i artikel 4, kan utfärdandet av viseringen fortfarande avslås om de villkor som anges i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 (nedan kallad kodexen om Schengengränserna 3 ) inte är uppfyllda, dvs. att personen inte innehar en giltig resehandling, är flaggad i SIS, anses utgöra en risk för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten osv.
De andra möjligheter för flexibilitet vid utfärdandet av viseringar som fastställs i viseringskodexen fortsätter att gälla. Till exempel kan viseringar för flera inresor med en lång giltighetstid – upp till fem år – utfärdas till andra kategorier av personer än de som anges i artikel 5, om villkoren i viseringskodexen (artikel 24) är uppfyllda. Likaledes kommer bestämmelserna i viseringskodexen om undantag från eller medgivande av sänkt viseringsavgift fortsätta att gälla (artikel 16.5 och 16.6 i viseringskodexen).
1.3. Typer av viseringar som omfattas av avtalet
I artikel 3 d i avtalet definieras visering som ”ett tillstånd som har utfärdats av en medlemsstat för genomresa eller vistelser inom en medlemsstats territorium på högst 90 dagar under en period av 180 dagar från dagen för den första inresan till medlemsstaternas territorium”.
De förenklade förfaranden som föreskrivs i avtalet gäller både enhetliga viseringar och viseringar med territoriellt begränsad giltighet vilka utfärdats för transit eller kortare vistelser.
1.4. Beräkning av den längd på vistelsen som medges enligt viseringen, och särskilt frågan om hur sexmånadersperioden ska fastställas
I den senaste ändringen av kodexen om Schengengränserna 4 har begreppet kortare vistelser omdefinierats. Den nuvarande definitionen lyder: ”90 dagar under en period på 180 dagar, vilket innebär att den period på 180 dagar som föregår varje dag av vistelsen ska beaktas”.
Inresedagen ska räknas som den första dagen av vistelsen inom medlemsstaternas territorium och utresedagen ska räknas som den sista dagen av vistelsen inom medlemsstaternas territorium. En ”rörlig” 180-dagars referensperiod tillämpas, vilket innebär att varje dag av vistelsen under den senaste 180-dagarsperioden räknas ihop, för att kontrollera om kravet på högst 90 dagar av 180 dagar fortfarande uppfylls. Det betyder att en bortavaro under en oavbruten period på 90 dagar ger rätt till en ny vistelse på upp till 90 dagar.
Definitionen trädde i kraft den 18 oktober 2013.
Ett exempel på beräkning av en vistelses längd på grundval av den nya definitionen:
En person som innehar en visering för flera inresor med ett års giltighet (18 april 2010–18 april 2011) reser in för första gången den 19 april 2010 och stannar i 3 dagar. Personen reser sedan in igen den 18 juni 2010 och stannar i 86 dagar. Vilken är situationen de specifika datumen? När kommer denna person att få resa in igen?
Den 11 september 2010: Under de senaste 180 dagarna (16 mars 2010–11 september 2010) hade personen stannat 3 dagar (19 april 2010–21 april 2010) plus 86 dagar (18 juni 2010–11 september 2010) = 89 dagar = Inte längre än tillåtet. Personen får fortfarande stanna i högst 1 dag.
Från och med den 16 oktober 2010: Personen kan beviljas inresa för en vistelse av ytterligare 3 dagar (den 16 oktober 2010 blir vistelsen den 19 april 2010 irrelevant, dvs. utanför 180-dagarsperioden, den 17 oktober 2010 blir vistelsen den 20 april 2010 irrelevant, dvs. utanför 180-dagarsperioden och så vidare).
Från och med den 15 december 2010: Personen kan beviljas inresa för en vistelse av ytterligare 86 dagar (den 15 december 2010 blir vistelsen den 18 juni 2010 irrelevant, dvs. utanför 180-dagarsperioden, den 16 december 2010 blir vistelsen den 19 juni 2010 irrelevant och så vidare).
1.5. Situationen för de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen 2004 och 2007 utan att ännu vara fullt integrerade i Schengenområdet, medlemsstater som inte deltar i EU:s gemensamma viseringspolitik och associerade länder
Endast Bulgarien, Kroatien, Cypern och Rumänien genomför inte ännu Schengenregelverket fullt ut. De kommer att fortsätta att utfärda nationella viseringar med en giltighet som inskränker sig till deras nationella territorium. När dessa medlemsstater genomför Schengenregelverket fullt ut kommer de därefter att tillämpa avtalet.
Den nationella lagstiftningen fortsätter att vara tillämplig på alla frågor som inte omfattas av avtalet fram till den dag då Schengenregelverket genomförs fullt ut i dessa medlemsstater. Från och med den dagen ska Schengenbestämmelserna eller nationella lagar vara tillämpliga på frågor som inte omfattas av avtalet.
Bulgarien, Kroatien, Cypern och Rumänien har tillstånd att för kortare vistelser på deras territorium godkänna uppehållstillstånd, D-viseringar och visering för kortare vistelser som utfärdats av Schengenmedlemsstaterna och de associerade länderna 5 .
Enligt artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna måste varje Schengenmedlemsstat godkänna de viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd som de andra Schengenmedlemsstaterna har utfärdat som giltiga för kortare vistelser på sitt territorium. Schengenmedlemsstaterna godtar associerade länders uppehållstillstånd, D-viseringar och visering för kortare vistelser för inresa och kortare vistelser, och vice versa.
Avtalet gäller varken Danmark, Irland eller Förenade kungariket, men innehåller gemensamma förklaringar om att det är önskvärt att dessa medlemsstater ingår bilaterala avtal med Georgien om förenklade viseringsförfaranden.
Trots att Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz är associerade till Schengenavtalet gäller avtalet inte dem.
1.6. Avtalet/bilaterala avtal
I artikel 13 i avtalet fastställs att avtalet ”från och med sitt ikraftträdande [ska] ha företräde framför bestämmelserna i alla bilaterala eller multilaterala avtal eller arrangemang som ingåtts mellan enskilda medlemsstater och Georgien, i den mån bestämmelserna i de sistnämnda avtalen eller arrangemangen omfattar frågor som tas upp i detta avtal”.
Från och med den dag då avtalet träder i kraft ska bestämmelserna i gällande bilaterala avtal mellan medlemsstaterna och Georgien om frågor som omfattas av avtalet upphöra att gälla. I enlighet med unionslagstiftningen måste medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja oförenligheter mellan sina bilaterala avtal och avtalet.
Om en medlemsstat har ingått ett bilateralt avtal eller en bilateral överenskommelse med Georgien om frågor som inte omfattas av avtalet, till exempel undantag från viseringskravet för innehavare av tjänstepass, ska undantaget fortsätta att gälla efter ikraftträdandet av Europeiska unionens avtal om förenklade viseringsförfaranden.
Följande medlemsstater har ett bilateralt avtal med Georgien om undantag från viseringskravet för innehavare av tjänstepass: Bulgarien, Cypern, Lettland, Ungern, Rumänien och Slovakien.
Det undantag från viseringskravet för innehavare av tjänstepass som beviljats av en medlemsstat gäller endast för resor på denna medlemsstats territorium och inte resor till andra Schengenmedlemsstater.
1.7. Gemensam förklaring rörande harmoniseringen av information om förfaranden för utfärdande av visering för kortare vistelser och handlingar som måste bifogas ansökan om visering för kortare vistelser
En gemensam förklaring har fogats till avtalet rörande parternas åtagande att tillhandahålla sammanhängande och enhetlig information till georgiska medborgare om åtkomst till medlemsstaternas beskickningar och konsulat, och om förfarandena och villkoren för viseringsansökningar och giltigheten hos de viseringar som utfärdas. EU:s delegation i Georgien tillhandahåller denna information på sin webbplats: http://www.eeas.europa.eu/delegations/georgia/travel_eu/visa/index_en.htm .
Artikel 47 i viseringskodexen fastställer att EU-medlemsstaternas centrala myndigheter och konsulat ska förse allmänheten med all relevant information som rör viseringsansökan.
Beskickningarna och konsulaten uppmanas att sprida denna information (på informationstavlor, i broschyrer, på webbplatser osv.) och att även sprida tydlig information om villkoren för utfärdande av viseringar, medlemsstaternas representation i Georgien och deras förteckning över vilka styrkande handlingar som krävs.
1.8. Information som tillhandahålls av de georgiska myndigheterna om avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar
I syfte att på ett korrekt sätt informera de georgiska medborgarna om fördelarna med avtalet och om EU:s beskickningar och konsulat där viseringsansökningar kan lämnas in har utrikesministeriet i Georgien skapat en särskild webbplats där denna information finns tillgänglig. Adressen till webbplatsen:
http://mfa.gov.ge/index.php?lang_id=GEO&sec_id=95&info_id=13448
II. RIKTLINJER OM SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
2.1. Nya bestämmelser som gäller för alla viseringssökande
Obs! Det bör noteras att de förenklade förfaranden som anges nedan avseende handläggningsavgiften, ansökningsfrister för viseringsansökningar och förlängning av visering vid exceptionella omständigheter tillämpas på alla viseringssökande, däribland exempelvis turister.
2.1.1. Handläggningsavgift
I artikel 6.1 i avtalet fastställs följande:
”1.Avgiften för handläggning av georgiska medborgares viseringsansökningar ska uppgå till 35 EUR.”
I enlighet med artikel 6.1 är avgiften för handläggning av en viseringsansökan 35 euro. Denna avgift gäller alla georgiska sökande (även turister) som ansöker om visering för kortare vistelser, oavsett antalet inresor.
I artikel 6.2 i avtalet fastställs följande:
”2. Om en medlemsstat samarbetar med en extern tjänsteleverantör kan en avgift för tilläggstjänster tillkomma. Handläggningsavgiften ska stå i proportion till de kostnader som den externe tjänsteleverantören ådrar sig vid utförandet av sina tjänster och ska inte vara högre än 30 EUR. Den eller de berörda medlemsstaterna ska bibehålla möjligheten för samtliga sökande att lämna in ansökningarna direkt vid medlemsstatens/medlemsstaternas konsulat.”
I artikel 43 i viseringskodexen ges mer detaljerad information om samarbete med externa tjänsteleverantörer och deras uppgifter.
I artikel 6.3 i avtalet fastställs följande:
”3. Några avgifter för handläggning av viseringsansökan uttas inte för följande kategorier av personer:
a) Pensionstagare. [Obs! För att bli befriade från viseringsavgiften måste viseringssökande i denna kategori styrka att de är pensionstagare. De är inte berättigade till befrielse om syftet med resan är avlönad verksamhet.]
b) Barn under 12 år. [Obs! För att bli befriade från viseringsavgiften måste viseringssökande i denna kategori styrka sin ålder.]
c) Ledamöter i nationella och regionala regeringar, författningsdomstolar och högsta domstolar, om de inte är undantagna från viseringskravet genom detta avtal. [Obs! För att bli befriade från viseringsavgiften måste viseringssökande i denna kategori uppvisa intyg från de georgiska myndigheterna som styrker deras ställning.]
d) Funktionshindrade och nödvändiga medföljande personer.” (Obs! För att bli befriade från viseringsavgiften måste intyg på att båda viseringssökande ingår i denna kategori uppvisas.)
För att bli befriade från viseringsavgiften måste viseringssökande i denna kategori uppvisa ett georgiskt intyg på funktionshinder (av första eller andra graden), som utfärdas av det georgiska ministeriet för hälsovård, arbetsmarknad och socialpolitik, eller ett intyg som utfärdats av offentliga eller privata sjukhus och kliniker. I sådana fall där den sökandes funktionshinder är uppenbart (t.ex. personen är blind eller saknar ett ben) räcker en visuell bekräftelse på konsulatet som utfärdar viseringen. I princip krävs inga ytterligare handlingar för den medföljande personen.
I berättigade fall kan ansökan lämnas in av en representant eller förmyndaren för den funktionshindrade personen.
”e) Nära anhöriga – makar, barn (även adopterade), föräldrar (även förmyndare), far- och morföräldrar samt barnbarn – vilka besöker georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium.”
I denna punkt fastställs situationen för georgiska nära anhöriga som reser till medlemsstaterna för att besöka georgiska medborgare som är lagligen bosatta i medlemsstaterna.
”f) Medlemmar i officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan ställd till Georgien ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas på medlemsstaternas territorium av mellanstatliga organisationer.
g) Elever, studerande, forskarstuderande och åtföljande lärare som företar resor i studie- eller utbildningssyfte, även inom ramen för utbytesprogram och annan skolrelaterad verksamhet.
h) Journalister och ackrediterade personer som är medföljande å yrkets vägnar. [Obs! För att bli befriade från viseringsavgiften måste viseringssökande i denna kategori styrka att de är medlemmar av en yrkesorganisation för journalister eller en medieorganisation, såsom anges i artikel 4 i avtalet.]
i) Deltagare i internationella idrottsevenemang och medföljande personal. [Obs! Supportrar ska inte anses som medföljande personal.]
j) Företrädare för organisationer i det civila samhället som reser i syfte att delta i utbildning, seminarier eller konferenser, även inom ramen för utbytesprogram.
k) Personer som deltar i vetenskapliga, kulturella och konstnärliga verksamheter, inklusive utbytesprogram som anordnas av universitet och andra.
l) Personer som uppvisat dokument som styrker att de måste företa sin resa av humanitära skäl, vilket inbegriper brådskande medicinsk behandling, och en medföljande person, eller för att närvara vid en nära anhörigs begravning eller för att besöka en nära anhörig som är allvarligt sjuk.”
För personer i ovannämnda kategorier tas ingen avgift ut. Avgiften tas heller inte ut för de kategorier som anges i artikel 16.4 i viseringskodexen.
I artikel 16.6 i viseringskodexen fastställs att det ”är tillåtet att i enskilda fall avstå från att ta ut viseringsavgiften eller sänka den om en sådan åtgärd syftar till att främja kultur- eller idrottsintressen, utrikespolitiska, utvecklingspolitiska och andra väsentliga allmänintressen eller av humanitära skäl”.
I artikel 16.7 i viseringskodexen fastställs att viseringsavgiften ska tas ut i euro, i den nationella valutan i tredjelandet eller i den valuta som vanligen används i det tredjeland där ansökan lämnas in, och den ska inte vara återbetalningsbar utom i de fall där ansökan inte anses möjlig att ta upp till prövning eller när konsulatet inte är behörigt.
När viseringsavgiften tas ut i en annan valuta än euro ska det belopp som tas ut i den valutan fastställas och regelbundet ses över enligt den referensväxelkurs för euron som fastställs av Europeiska centralbanken. Det belopp som tas ut får rundas av och konsulaten ska genom arrangemangen för det lokala Schengensamarbetet se till att de tar ut liknande avgifter.
För att undvika avvikelser som skulle kunna leda till viseringsshopping bör medlemsstaternas beskickningar och konsulat i Georgien säkerställa att viseringsavgifterna är likartade för alla georgiska viseringssökande oavsett vilken valuta de tas ut i.
Georgiska sökande ska erhålla ett kvitto på att avgiften är betald, i enlighet med artikel 16.8 i viseringskodexen.
2.1.2. Handläggningstiden för viseringsansökningar
I artikel 7 i avtalet fastställs följande:
”1. Medlemsstaternas beskickningar och konsulat ska fatta ett beslut med anledning av en ansökan om utfärdande av visering inom tio kalenderdagar från dagen för mottagandet av ansökan och de dokument som krävs för utfärdande av viseringen.
2. Tidsfristen för att fatta ett beslut med anledning av en viseringsansökan får förlängas upp till 30 kalenderdagar i enskilda fall, särskilt när det krävs en ytterligare prövning av ansökan.
3. Tidsfristen för att fatta beslut om en viseringsansökan får i brådskande fall förkortas till två arbetsdagar eller ännu kortare tid.”
Beslut om viseringsansökningar ska i princip fattas inom tio kalenderdagar från inlämningsdagen för en godtagbar ansökan.
Denna period får förlängas till 30 dagar om ytterligare prövning krävs, till exempel för samråd med de centrala myndigheterna.
Dessa tidsfrister börjar löpa först när ansökan är fullständig, dvs. från och med den dag då viseringsansökan och styrkande handlingar har mottagits.
För de beskickningar och konsulat som har ett system för tidsbeställning ska den tid det tar att få en besökstid inte räknas med i handläggningstiden. För denna och andra praktiska aspekter om inlämnande av en viseringsansökan gäller de allmänna regler som fastställs i viseringskodexen (artikel 9). Speciellt i de fall där ett besök krävs för att lämna in ansökan ska detta i regel äga rum inom två veckor från den dag då besöket begärdes.
Då besöket bokas ska eventuell brådska som den sökande hänvisar till beaktas. Beslutet om att förkorta tidsfristen för ett beslut om en viseringsansökan i enlighet med artikel 7.3 fattas av den konsulära tjänstemannen.
I enlighet med handledningen för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar (del II artikel 3.2.2) bör kapaciteten att handlägga viseringsansökningar vid medlemsstaternas konsulat i Georgien anpassas så att den tidsfrist på två veckor som fastställs i viseringskodexen kan hållas också under högsäsong.
I motiverade brådskande fall (där viseringen inte kunde ha sökts tidigare på grund av orsaker som den sökande inte kunde ha förutsett) ska den sökande antingen meddelas tid för besök omedelbart eller tillåtas lämna in ansökan utan avtalat besök, i enlighet med artikel 9.3 i viseringskodexen.
Ett konsulat kan dessutom besluta att införa påskyndade förfaranden för inlämning av ansökningar för att ta emot vissa sökandekategorier.
2.1.3. Förlängning av visering vid exceptionella omständigheter
I artikel 9 i avtalet fastställs följande:
”Giltighetstiden och/eller vistelsetiden för en visering som utfärdats till en georgisk medborgare ska förlängas om en medlemsstats centrala myndigheter anser att viseringsinnehavaren har styrkt att det föreligger force majeure eller humanitära skäl som hindrar honom från att lämna medlemsstaternas territorium före utgången av den giltighetstid eller vistelsetid som viseringen medger. En sådan förlängning ska göras kostnadsfritt.”
När det gäller möjligheten att förlänga giltighetstiden för viseringen av motiverade personliga skäl där innehavaren av viseringen inte har möjlighet att lämna medlemsstatens territorium senast det datum som anges på viseringsmärket ska bestämmelserna i viseringskodexen (artikel 33) fortsätta att gälla så länge de är förenliga med avtalet. Enligt avtalet förlängs viseringen emellertid utan kostnad vid force majeure eller humanitära skäl.
2,2. Nya regler som gäller för vissa kategorier av viseringssökande
2.2.1. Handlingar som styrker syftet med resan
För de kategorier av personer som förtecknas i artikel 4.1 i avtalet ska endast de angivna handlingarna begäras för att styrka syftet med resan. Såsom anges i artikel 4.3 ska ingen annan motivering, inbjudan eller validering beträffande resans syfte krävas. Detta innebär dock inte en befrielse från det allmänna kravet på ett personligt besök för inlämnande av viseringsansökan och handlingar som styrker tillräckliga medel för uppehället, vilket kvarstår oförändrat.
Om tvivel kvarstår i enskilda fall gällande äktheten för den handling som styrker syftet med resan kan den viseringssökande kallas till en ytterligare djupgående intervju på ambassaden eller konsulatet där han/hon kan utfrågas om det faktiska syftet med resan eller avsikten att återvända, i enlighet med artikel 21.8 i viseringskodexen. I sådana enskilda fall kan kompletterande handlingar tillhandahållas av den viseringssökande eller undantagsvis begäras av den konsulära tjänstemannen. Den gemensamma kommittén kommer att noga övervaka frågan.
För de kategorier av personer som inte nämns i artikel 4 i avtalet (till exempel turister) ska de allmänna reglerna om handlingar som styrker syftet med resan fortsätta att gälla. Samma sak gäller för handlingar som rör föräldrars samtycke till resor för barn under 18 år.
Schengenreglerna eller nationella lagar ska vara tillämpliga på frågor som inte omfattas av bestämmelserna i detta avtal, såsom godkännande av resehandlingar och garantier för återvändande och tillräckliga medel för uppehälle.
I princip ska originaldokumentet av den inbjudan eller det intyg som krävs enligt artikel 4.1 i avtalet lämnas in tillsammans med viseringsansökan. Konsulatet kan dock inleda prövningen av en viseringsansökan på grundval av fax eller kopior av inbjudan eller intyget. Konsulatet kan emellertid begära originaldokumentet om det är en första ansökan och ska begära det i enskilda fall om det råder tvivel.
Artikel 4 – Dokument som styrker syftet med resan
”1.För följande kategorier av georgiska medborgare ska följande dokument vara tillräckliga för att motivera syftet med resan till den andra partens territorium:
a) För nära anhöriga – makar, barn (även adopterade), föräldrar (även förmyndare), far- och morföräldrar samt barnbarn – vilka besöker georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium:
– En skriftlig inbjudan från värdpersonen.”
I denna punkt fastställs situationen för georgiska nära anhöriga som reser till medlemsstaterna för att besöka georgiska medborgare som är lagligen bosatta i medlemsstaterna. Denna förenkling gäller inte EU-medborgare som bor i EU och bjuder in georgiska släktingar.
Att den inbjudande personens underskrift är äkta måste styrkas av den behöriga myndigheten i enlighet med den nationella lagstiftningen i bosättningslandet.
Det är också nödvändigt att styrka att den inbjudande personen vistas lagligt i landet och familjebandet, till exempel genom att tillsammans med den skriftliga inbjudan från värden inlämna kopior av dokument som förklarar personens status, såsom en kopia av uppehållstillståndet, och som bekräftar familjebandet.
Denna bestämmelse gäller också för de anhöriga till personal vid beskickningar och konsulat som reser för att besöka sin familj i upp till 90 dagar på medlemsstaternas territorium, med undantag för kravet att styrka vistelsens laglighet och familjebandet.
”b) För medlemmar i officiella delegationer som, efter en offentlig inbjudan ställd till Georgien, ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom medlemsstaternas territorium:
– En skrivelse avfattad av en georgisk myndighet som bekräftar att den sökande är medlem av en georgisk delegation och reser till medlemsstaternas territorium för att delta i ovannämnda evenemang, tillsammans med en kopia av den officiella inbjudan.”
Den sökandes namn måste anges i den skrivelse utfärdad av den behöriga myndigheten som bekräftar att personen ingår i delegationen och reser till den andra partens territorium för att delta i det officiella mötet. Den sökandes namn måste inte nödvändigtvis också anges i den officiella inbjudan att delta i mötet, även om detta kan vara fallet när den officiella inbjudan riktar sig till en viss person.
Denna bestämmelse ska tillämpas på alla medlemmar i officiella delegationer oavsett vilken typ av pass (tjänstepass eller vanliga pass) som de innehar.
”c) För elever, studerande, forskarstuderande och medföljande lärare som reser i studie- eller utbildningssyfte, även inom ramen för utbytesprogram och annan skolrelaterad verksamhet:
– En skriftlig inbjudan eller ett intyg om inskrivning från det universitet eller den högskola eller skola som agerar som värd, eller studentkort eller intyg för de kurser som ska bevistas.”
Studentkort godtas som styrkande handling för syftet med resan endast om det har utfärdats av det universitet, den högskola eller skola som agerar värd och där studierna eller utbildningen ska äga rum.
”d) För personer som reser av medicinska skäl och för nödvändiga medföljande personer:
– Ett officiellt dokument från den medicinska inrättningen som bekräftar att det finns ett behov av läkarvård vid den inrättningen och av medföljande personer samt bevis för tillräckliga ekonomiska medel att betala läkarvården.”
Det dokument från den medicinska inrättningen som bekräftar de tre aspekterna (behovet av läkarvård vid den inrättningen, behovet av medföljande personer och bevis för tillräckliga ekonomiska medel att betala läkarvården) ska lämnas in.
”e) För journalister och ackrediterade personer som medföljer dessa å yrkets vägnar:
– Ett intyg eller annat dokument som utfärdats av en yrkesorganisation som styrker att den berörda personen är en kvalificerad journalist eller medföljande person och ett dokument utfärdat av dennes arbetsgivare som anger att syftet med resan är att utföra journalistiskt arbete eller assistera i sådant arbete.”
Denna kategori omfattar inte frilansande journalister och deras assistenter.
Det intyg eller dokument som styrker att den sökande är en kvalificerad journalist eller medföljande person, samt ett originaldokument utfärdat av dennes arbetsgivare som anger att syftet med resan är att utföra journalistiskt arbete eller assistera i sådant arbete måste uppvisas.
För närvarande existerar inga branschorganisationer, centrum, institutioner, fackföreningar eller andra liknande organisationer för yrkesverksamma inom mediesektorn i Georgien vilka kunde representera en grupp journalisters eller medföljande personers intressen och utfärda intyg som styrker att personen är en kvalificerad journalist eller en medföljande person inom ett visst område. Till dess att sådana organisationer bildas kan konsulaten godta ett intyg från arbetsgivaren och en pressackreditering till en av medlemsstaterna.
”f) För deltagare i internationella idrottsevenemang och medföljande personer:
– En skriftlig inbjudan från värdorganisationen, behöriga myndigheter, nationella idrottsförbund eller nationella olympiska kommittéer i medlemsstaterna.”
Förteckningen över medföljande personer vid internationella idrottsevenemang kommer att vara begränsad till dem som följer med idrottare av yrkesmässiga skäl i sin professionella kapacitet: tränare, massörer, managers, medicinsk personal och chefer för idrottsföreningar. Supportrar ska alltså inte anses som medföljande personer.
”g) För affärsfolk och företrädare för näringslivsorganisationer:
– En skriftlig inbjudan från en som värd agerande juridisk person eller ett företag, eller ett kontor eller en filial till dessa, statliga eller lokala myndigheter i medlemsstaterna eller en kommitté som anordnar handels- och industriutställningar, konferenser och symposier vilka hålls inom medlemsstaternas territorier, godkänd av Georgiens statliga registreringsmyndighet.”
Den nationella registreringsmyndigheten ska utfärda ett dokument som bekräftar att näringslivsorganisationen existerar.
”h) För fria yrkesutövare som deltar i internationella utställningar, konferenser, symposier, seminarier eller andra liknande evenemang som anordnas inom medlemsstaternas territorium:
– En skriftlig inbjudan från värdorganisationen som bekräftar att personen i fråga deltar i evenemanget.
i) För företrädare för organisationer i det civila samhället som reser i syfte att delta i utbildning, seminarier eller konferenser, även inom ramen för utbytesprogram:
– En skriftlig inbjudan från värdorganisationen, en bekräftelse på att personen företräder organisationen i det civila samhället samt ett intyg på inrättandet av organisationen i fråga från relevant register, som utfärdats av en statlig myndighet i enlighet med nationell lagstiftning.”
Ett dokument från organisationen i det civila samhället som bekräftar att den sökande företräder organisationen måste uppvisas.
Den nationella georgiska registreringsmyndigheten är den statliga myndighet som är behörig att utfärda intyget på inrättandet av en organisation i det civila samhället.
Den nationella registreringsmyndigheten upprätthåller också det register i vilket intygen på inrättandet av en organisation i det civila samhället registreras. Justitieministeriet och den nationella registreringsmyndigheten arbetar tillsammans med lokala myndigheter på att utveckla en elektronisk databas över icke-statliga organisationer, vilken i sin färdiga form kommer att göras tillgänglig via justitieministeriets webbplats https://enreg.reestri.gov.ge/main.php .
Medlemskapet i organisationerna i det civila samhället omfattas inte av avtalet.
”j) För personer som deltar i vetenskapliga, kulturella och konstnärliga verksamheter, inklusive utbytesprogram som anordnas av universitet och andra:
– En skriftlig inbjudan från värdorganisationen att delta i dessa verksamheter.
k) För chaufförer som utför internationella gods- och passagerartransporter till medlemsstaternas territorier i fordon registrerade i Georgien:
– En skriftlig inbjudan från den nationella sammanslutning av transportföretag i Georgien som ansvarar för internationell vägtransport med angivande av resornas syfte, längd och frekvens.”
För närvarande finns det två nationella sammanslutningar av transportföretag i Georgien som är behöriga att utfärda skriftlig inbjudan till yrkeschaufförer: Georgian International Road Carriers Association (GIRCA) och Georgian Association of Carriers of Passengers by Road (GACPR). Transportföretag som inte är medlemmar i någondera kan uppvisa en inbjudan som utfärdats av byrån för marktransport eller det georgiska ministeriet för finans och hållbar utveckling. När det gäller välkända transportföretag kan konsulaten även godta en skriftlig inbjudan från det georgiska transportföretag som anlitar chauffören. I inbjudan ska resornas syfte, längd och frekvens anges.
”l) För deltagare i officiella utbytesprogram som anordnas av vänorter:
– En skriftlig inbjudan från förvaltningschefen eller borgmästaren i dessa.”
Den förvaltningschef eller borgmästare på orten som är behörig att utfärda skriftlig inbjudan är förvaltningschefen eller borgmästaren i den värdort eller trakt där vänortsverksamheten kommer att äga rum. Denna kategori omfattar endast officiell vänortsverksamhet.
”m) För besök på militära och civila begravningsplatser:
– Ett officiellt dokument som bekräftar att graven finns och underhålls samt den sökandes släktband eller annat förhållande till den gravsatte.”
I avtalet anges inte om ovannämnda officiella dokument ska utfärdas av myndigheterna i det land där graven finns eller det land där den person som vill besöka graven är bosatt. Det bör godtas att de behöriga myndigheterna i båda dessa länder kan utfärda sådana officiella dokument.
De ovannämnda officiella dokument som bekräftar att graven finns och underhålls samt den sökandes släktband eller annat förhållande till den gravsatte måste uppvisas.
Obs! Avtalet skapar inte några nya ansvarsregler för de fysiska eller juridiska personer som utfärdat de skriftliga inbjudningarna. EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen gäller vid felaktigt utfärdande av sådana inbjudningar.
2.2.2. Utfärdande av visering för flera inresor
I de fall där den viseringssökande ofta måste resa till medlemsstaternas territorium kan visering för kortare vistelser utfärdas för flera inresor, förutsatt att den sammanlagda längden av dessa besök inte överstiger 90 dagar per 180-dagarsperiod.
I artikel 5 i avtalet fastställs följande:
”1. Medlemsstaternas beskickningar och konsulat ska utfärda viseringar för flera inresor med en giltighetstid på upp till fem år för följande kategorier av personer:
a) Makar och barn (även adopterade), som är under 21 år eller som är underhållsberättigade, vilka besöker georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium, med en giltighetstid som inskränker sig till giltighetstiden för dessa medborgares uppehållstillstånd.
b) Ledamöter i nationella och regionala regeringar, konstitutionsdomstolar och högsta domstolar, om dessa inte är undantagna från viseringsplikt genom detta avtal, när de utövar sina ämbeten, med en giltighetstid som inskränker sig till deras ämbetsperiod om denna är kortare än fem år.
c) Medlemmar i officiella delegationer som, efter en officiell inbjudan ställd till Georgien ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas på medlemsstaternas territorium av mellanstatliga organisationer.”
Med hänsyn till dessa personkategoriers yrkesmässiga ställning eller familjeband till en georgisk medborgare som är lagligen bosatt inom medlemsstaternas territorium är det motiverat att bevilja dem visering för flera inresor med en giltighetstid på upp till fem år eller för en giltighetsperiod som motsvarar ämbetsperioden eller uppehållstillståndets giltighetstid om denna understiger fem år.
Personer som omfattas av artikel 5.1 a i avtalet ska kunna styrka den inbjudande personens vistelses laglighet.
När det gäller personer som omfattas av artikel 5.1 b i avtalet ska en bekräftelse lämnas avseende deras yrkesmässiga ställning och längden på deras mandat.
Denna bestämmelse ska inte tillämpas på personer som omfattas av artikel 5.1 b i avtalet om de är undantagna från viseringskraven genom avtalet, dvs. om de innehar diplomatpass.
Personer som omfattas av artikel 5.1 c i avtalet måste uppvisa styrkande handlingar avseende deras permanenta ställning som medlem i delegationen och deras behov att regelbundet delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram.
”2. Medlemsstaternas beskickningar och konsulat ska utfärda viseringar för flera inresor med en giltighetstid på upp till ett år för följande kategorier av personer, förutsatt att dessa under det föregående året har erhållit minst en visering, som de har använt i enlighet med lagstiftningen om inresa till och vistelse inom den besökta medlemsstatens territorium och att det finns skäl för att ansöka om en visering för flera inresor:
a) Medlemmar i officiella delegationer som, efter en offentlig inbjudan ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, eller i evenemang som anordnas av mellanstatliga organisationer inom medlemsstaternas territorium.
b) För företrädare för organisationer i det civila samhället som regelbundet reser till medlemsstaterna i syfte att delta i utbildning, seminarier och konferenser, även inom ramen för utbytesprogram.
c) Utövare av fria yrken som deltar i internationella utställningar, konferenser, symposier, seminarier eller andra liknande evenemang och som regelbundet reser till medlemsstaterna.
d) Personer som deltar i vetenskapliga, kulturella och konstnärliga verksamheter, inklusive utbytesprogram som anordnas av universitet och andra, och som regelbundet reser till medlemsstaterna.
e) Studerande och forskarstuderande som regelbundet reser i studie- eller utbildningssyfte, även inom ramen för utbytesprogram.
f) Deltagare i officiella utbytesprogram som anordnas av vänorter.
g) Personer som reser av medicinska skäl och nödvändig medföljande personal.
h) Journalister och ackrediterade personer som medföljer dessa å yrkets vägnar.
i) Affärsfolk och företrädare för näringslivsorganisationer som regelbundet reser till medlemsstaterna.
j) Deltagare i internationella idrottsevenemang och personer som medföljer dessa å yrkets vägnar.
k) Chaufförer som utför internationell gods- och passagerartransport till medlemsstaternas territorier i fordon registrerade i Georgien.
3. Medlemsstaternas beskickningar och konsulat ska utfärda viseringar för flera inresor med en giltighetstid på minst två år och högst fem år till de kategorier av personer som anges i punkt 2 i denna artikel, förutsatt att dessa under de senaste två åren har använt ettåriga viseringar för flera inresor i enlighet med lagstiftningen om inresa till och vistelse inom den besökta medlemsstatens territorium och att skälen för att ansöka om en visering för flera inresor fortfarande är giltiga.
4. Den sammanlagda vistelsen på medlemsstaternas territorium för de personer som avses i punkterna 1–3 i denna artikel får inte överstiga 90 dagar per 180-dagarsperiod.”
I princip ska en visering för flera inresor med en giltighetstid på ett år utfärdas till viseringssökande i ovannämnda kategorier om den viseringssökande under föregående år (12 månader) har erhållit minst en visering och har använt den i enlighet med lagstiftningen om inresa och vistelse i den stat eller de stater som besöktes (personen har exempelvis inte stannat för länge) och om det finns skäl att ansöka om visering för flera inresor. I de fall där det inte är motiverat att utfärda en visering som gäller ett år (till exempel om utbytesprogrammet är kortare än ett år, eller om personen inte behöver resa under hela året) kommer viseringens giltighetstid att vara kortare än ett år, under förutsättning att de övriga villkoren för utfärdande av viseringen är uppfyllda.
Visering för flera inresor som är giltig i 2–5 år ska utfärdas för personer i de kategorier som nämns i artikel 5.2 i avtalet, förutsatt att de under de senaste två åren (24 månader) har använt båda de ettåriga viseringarna för flera inresor i enlighet med lagstiftningen om inresa och vistelse på territoriet/territorierna i den/de besökta staten/staterna och att skälen för att begära visering för flera inresor fortfarande är giltiga. Det bör noteras att en visering med en giltighetstid på 2–5 år endast ska utfärdas om den viseringssökande har beviljats två viseringar med en giltighetstid på ett år – och inte mindre – under de föregående två åren, och om dessa viseringar har använts i enlighet med lagstiftningen om inresa och vistelse på territoriet/territorierna i den/de besökta staten/staterna. Medlemsstaternas beskickningar och konsulat ska, på grundval av en bedömning av varje viseringsansökan, besluta om giltighetstiden för dessa viseringar, dvs. från 2 till 5 år.
Vad gäller definitionen av kriterierna i artikel 5.2 i avtalet: ”förutsatt att [...] det finns skäl för att ansöka om en visering för flera inresor” och artikel 5.3 i avtalet: ”förutsatt att [...] skälen för att ansöka om en visering för flera inresor fortfarande är giltiga”, ska kriterierna som fastställs i viseringskodexen för utfärdande av denna typ av viseringar gälla, dvs. att personen måste styrka sitt behov av att resa ofta till en eller flera medlemsstater, till exempel på tjänsteresa.
Det finns ingen skyldighet att utfärda visering för flera inresor om sökanden inte använt sig av den tidigare viseringen.
2.2.3. Innehavare av diplomatpass
I artikel 10 i avtalet fastställs följande:
”1. Georgiska medborgare som innehar ett giltigt diplomatpass får resa in på, lämna och transitera genom medlemsstaternas territorium utan visering.
2. De personer som avses i punkt 1 i denna artikel får vistas på medlemsstaternas territorium under en period av högst 90 dagar per 180-dagarsperiod.”
Förfarandena för utstationering av diplomater i medlemsstaterna omfattas inte av avtalet. De vanliga ackrediteringsförfarandena gäller.
III. SAMARBETE OM DOKUMENTSÄKERHET
I en gemensam förklaring som fogats till avtalet enas parterna om att den gemensamma kommitté som inrättats i enlighet med artikel 12 i avtalet bör utvärdera effekten av den säkerhetsnivå som tillämpas för respektive resedokument på avtalets funktion. Därför har parterna åtagit sig att regelbundet utbyta information om åtgärder som de vidtar för att undvika en onödigt stor ökning av resehandlingar, utveckla de tekniska säkerhetsaspekterna för resehandlingar och beakta användaranpassningen i samband med utfärdandet av resehandlingar.
IV. STATISTIK
För att den gemensamma expertkommitté som inrättats genom avtalet ska kunna övervaka avtalet på ett effektivt sätt ska medlemsstaternas beskickningar och konsulat var sjätte månad lämna in statistik till kommissionen, särskilt om möjligt vad gäller följande, angivet per månad:
Hur många viseringar för flera inresor som utfärdats.
Hur många viseringar som utfärdats utan kostnad.
V. EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING OM FÖRENKLADE FÖRFARANDEN FÖR FAMILJEMEDLEMMAR
Även om avtalet inte omfattar rättsligt bindande rättigheter och skyldigheter för förenklad rörlighet för ett större antal georgiska medborgare som är familjemedlemmar till georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium noterar Europeiska unionen Georgiens förslag om att utvidga definitionen av begreppet familjemedlemmar som bör kunna dra nytta av förenklade viseringsförfaranden, liksom den vikt som Georgien lägger vid att underlätta rörligheten för personer i denna kategori.
I syfte att underlätta rörligheten för ett större antal personer som har familjeband (särskilt systrar och bröder och deras barn) med georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium uppmanas därför medlemsstaternas konsulat i en förklaring fogad till avtalet att fullt ut utnyttja de befintliga möjligheterna i gemenskapens regelverk att förenkla utfärdandet av viseringar för personer i denna kategori, framför allt genom förenklade krav på dokumentation för de sökande, befrielse från handläggningsavgifter och, i tillämpliga fall, utfärdande av visering för flera inresor.
