EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2016

COM(2016) 720 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjunde rapporten om omplacering och vidarebosättning
x0009

1Inledning

Den sjunde rapporten om omplacering och vidarebosättning innehåller en uppdatering av läget sedan den senaste rapporten från den 28 september 1 och en utvärdering av de åtgärder som alla berörda parter har vidtagit från den 27 september 2016 till den 8 november (rapporteringsperioden) för att fullgöra åtagandena inom omplacerings- och vidarebosättningssystemen.

Mot bakgrund av det fortsatt akuta behovet att stödja både Grekland och Italien uttryckte Europeiska rådet vid sitt senaste möte den 20 och 21 oktober 2016 2 på nytt sin uppmaning att ytterligare intensifiera ansträngningarna att skynda på omplaceringarna, i synnerhet för ensamkommande barn, och de befintliga vidarebosättningssystemen.

Sedan den 26 september 2016 har 4 561 personer anlänt till Grekland 3 . Det sammanlagda antalet migranter i Grekland ökade jämfört med föregående rapporteringsperiod och var den 8 november cirka 61 700 personer, varav omkring 16 250 på öarna och omkring 45 450 på det grekiska fastlandet 4 . Till Italien har 29 844 personer 5 anlänt sedan den 26 september, vilket representerar en högre trend än samma period 2015 (13,5 % ökning jämfört med samma period 2015). Fortfarande anländer många eritreaner, en av de omplaceringsberättigade nationaliteterna (Eritrea är den näst vanligaste nationaliteten bland de som anländer till Italien, dit totalt 3 660 har anlänt under rapporteringsperioden, vilket motsvarar 12 % av alla anlända). Enligt det italienska inrikesministeriets uppgifter kan för närvarande mer än 6 000 eritreaner i Italien ansöka om omplacering.

Ytterligare 1 212 personer har omplacerats under rapporteringsperioden, vilket gör att totalt 6 925 personer hittills har omplacerats (5 376 från Grekland och 1 549 från Italien). Trots den överlag positiva omplaceringstrenden utgör oktober en svacka vad gäller omplaceringar på grund av de speciella omständigheter som har rått under rapporteringsperioden, vilka bör vara tillfälliga. För att den positiva utvecklingen ska stärkas krävs emellertid att omplaceringsåtgärderna skyndas på så att de åtaganden som fastslagits i rådets två beslut fullgörs. Europas invandringssituation är fortfarande bräcklig och kräver fortlöpande och ihållande åtgärder från alla sidor. Eftersom migranter fortsätter att anlända till Italien och den humanitära situationen är fortsatt svår i Grekland är omplacering fortsatt viktigt för att avlasta de båda länderna.

När det kommer till vidarebosättning är besluten från juli 2015 6 om vidarebosättning av 22 504 personer på god väg att genomföras. Hittills är antalet vidarebosatta personer 11 852, vilket är mer än hälften av det antal man kommit överens om. Sedan den förra rapporten har 1 157 personer, huvudsakligen från Turkiet, Jordanien och Libanon, fått vidarebosättning. Delar av vidarebosättningen i detta europeiska program tjänar även till att genomföra 1:1-systemen som fastställs i uttalandet från EU och Turkiet. Sedan starten den 4 april 7 har 2 217 personer fått vidarebosättning från Turkiet till EU inom ramen för systemet, däribland 603 sedan den förra rapporten.

2Omplacering

2.1Huvudpunkterna från rapporteringsperioden

Efter det rekordstora antalet överföringar i september har oktober varit en övergångsmånad med en lägre omplaceringstakt än under tidigare rapporteringsperioder. Denna svacka speglar särskilda förhållanden och beror delvis på det låga antalet utfästelser i augusti. Eftersom omplaceringsförfarandet tar runt två månader att slutföras har det låga antalet utfästelser i augusti omsatts i en låg överföringshastighet i oktober. Följaktligen förväntas den betydande ökningen av utfästelser som har kunnat observeras i september omsättas i faktiska överflyttningar först i november. Andra landspecifika faktorer kan också förklara varför omplaceringstakten tillfälligt har sjunkit: Frankrikes rivning av lägret i Calais i oktober verkar ha påverkat det totala antalet omplaceringar under rapporteringsperioden, eftersom Frankrike har omplacerat cirka 450 personer varje månad men i oktober sänkte omplaceringstakten.

I november förväntas omplaceringarna bli fler igen, och cirka 1 800 överföringar är planerade. Den tillfälliga nedgången under denna rapporteringsperiod i en annars gradvis allt positivare trend bekräftar emellertid att mer ihållande ansträngningar behövs för att öka antalet överföringar per månad och för att undvika den sorts fluktuationer som har observerats under oktober. Allteftersom de administrativa och praktiska hinder som sänker omplaceringstakten successivt undanröjs kommer huvudutmaningarna under kommande månader att vara att uppnå en större regelbundenhet och en ihållande snabb ökning av antalet omplaceringsöverföringar.

I Grekland har asylmyndigheten ytterligare utökat sin registreringskapacitet för ansökande med nationaliteter som har rätt till omplacering, från 110 per dag till 175 per dag, genom att anställa mer personal. I slutet av januari 2017 bör 87 % av de sökande av omplaceringsberättigade nationaliteter som har förhandsregistrerats vara färdigregistrerade. Medlemsstaterna kommer att behöva anstränga sig ytterligare för att tillgängliggöra och fylla omplaceringsplatser för att hålla jämn takt med den grekiska asylmyndighetens handläggning av omplaceringsansökningar. Medlemsstaterna kommer särskilt att behöva förbättra sin planering, göra fler och mer regelbundna utfästelser och öka sin handläggnings- och mottagningskapacitet, både för svarstiderna ska bli kortare och för att ett ökat antal ansökande ska kunna tas emot. Internationella organisationen för migration (IOM) fick i oktober till och med senarelägga ett antal överföringar eftersom det verkade som att vissa medlemsstater inte hade kapacitet för att snabbt ta emot dem som ansökt om omplacering som stod näst på tur.

I Italien hittade man som tidigare har rapporterats ett sätt att avhjälpa den flaskhals som rör extra säkerhetskontroller på mötet med de nationella kontaktpunkterna för omplacering i Rom den 15 september. Det italienska inrikesministeriet och Europol har med kommissionens stöd nu fastställt formerna för Europols underlättande roll i omplaceringsförfarandet. Mer specifikt utarbetades ett arbetsflöde för extra, exceptionella säkerhetskontroller som medlemsstaterna kan begära inom ramen för omplaceringar, vilket kommer att införlivas i det omplaceringsprotokoll som håller på att utarbetas för Italien. Denna positiva utveckling har redan banat väg för nya och högre utfästelser från medlemsstaterna. I samband med detta förväntas nu Italien öka antalet omplaceringsöverföringar väsentligt under de närmaste veckorna.

Under rapporteringsperioden riktade kommissionen även in sina ansträngningar på ensamkommande barn för att bättre förstå hindren för deras omplacering och för att hitta lösningar. I detta syfte ägnade kommissionen på det sjunde forumet för vidarebosättning och omplacering i oktober 2016 ett särskilt möte åt ensamkommande barn 8 .

Antalet ensamkommande barn som anländer till Italien fortsätter att öka (22 775 från början av januari fram till den 4 november 2016, varav 3 569 eritreaner, 167 syrier, 187 irakier och 12 jemeniter) 9 . I Grekland rapporterar det grekiska centrumet för social solidaritet (EKKA) att 2 400 ensamkommande barn uppskattades befinna sig i Grekland den 2 november. Som redan har rapporterats identifierade det stora förhandsregistreringsprojektet i Grekland 1 225 ensamkommande barn 10 av vilka 48 % (runt 588) tillhör en av de nationaliteter som har rätt till omplacering (36 % syrier och 12 % irakier) 11 . Medan majoriteten av de ensamkommande barnen som har rätt till omplacering i Italien reser på egen hand (inga släktingar reser tillsammans med dem) är majoriteten av de ensamkommande barnen som har rätt till omplacering i Grekland barn som skiljts från sina föräldrar (underåriga som reser med släktingar, till exempel far- eller morföräldrar, syskon eller far- eller morbröder/fastrar eller mostrar, eller är gifta med vuxna individer). Enligt denna definition är 274 av de 480 ensamkommande barnen som har rätt till omplacering och som har färdigregistrerats i Grekland barn som skiljts från sina föräldrar och bara 122 är underåriga som befinner sig helt själva i Grekland, vilket är den kategori som har svårast att få omplacering. Vidare är 320 av de 480 ensamkommande barnen 16 eller 17 år gamla.

I detta sammanhang, med 43 (22 ensamkommande barn som reser på egen hand och 21 barn som skiljts från sina föräldrar) omplacerade barn under rapporteringsperioden, är det totala antalet ensamkommande barn som har omplacerats 148 när alla kategorier av barn som skiljts från sina föräldrar räknas med i statistiken 12 . Omplaceringen av ensamkommande barn förväntas öka inom den närmaste framtiden och att alla ensamkommande barn som har rätt till omplacering ska omplaceras under de närmaste månaderna, åtminstone från Grekland. Det finns positiva tecken på att detta håller på att ske. Under de senaste veckorna har omplaceringen av ensamkommande barn accelererat. Finland har omplacerat 31 ensamkommande barn (15 barn som rest på egen hand och 16 barn som skiljts från sina föräldrar) i en enda överföring. Medlemsstaterna har mindre problem med att omplacera barn som skiljts från sina föräldrar och gör det redan, även om dessa inte alltid räknas som ensamkommande barn i den officiella statistiken. Med avseende på ensamkommande barn som reser på egen hand har dessutom flera medlemsstater (Belgien, Tyskland, Estland, Finland, Nederländerna, Rumänien och Spanien) lagt fram erbjudanden för omplacering av dessa barn, i form av totalt cirka 160 platser för de närmaste månaderna, 13 vilket är tillräckligt för att täcka Greklands behov. Dock skulle fler erbjudanden behövas för att täcka Italiens behov. Italien kommer dessutom fortfarande att behöva utarbeta ett särskilt förfarande för att göra omplaceringen av ensamkommande barn möjlig, och medlemsstaterna kommer att behöva erbjuda fler specifika utfästelser för dem.

Kommissionen kommer att fortsätta det nära samarbetet med den grekiska asylmyndigheten, de italienska myndigheterna, medlemsstaternas sambandsmän, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och IOM för att utarbeta praktiska arrangemang som ska underlätta och öka takten på omplaceringarna av ensamkommande barn.

2.2Omplaceringsländernas åtgärder

Mellan den 28 september och den 8 november omplacerades ytterligare 1 212 personer, varav 921 från Grekland 14 och 291 från Italien 15 . Finland, Nederländerna, Portugal och Rumänien fortsatte med regelbundna överföringar varje vecka och månad, medan Belgien, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Malta har befäst trenden med månatliga överföringar. Frankrike är det land som har omplacerat flest sökande (2 155), följt av Nederländerna (915) och Finland (862). Det ska noteras att medlemsstater med lägre tilldelning (som Finland, de baltiska staterna, Malta eller Portugal) tillsammans med Frankrike, Nederländerna och Rumänien har visat mer regelbundenhet och drivkraft och är på bättre väg att leva upp till sina åtaganden. De första omplaceringarna från Grekland till Schweiz och från Italien till Norge ägde rum under rapporteringsperioden. Minst 542 ytterligare omplaceringsöverföringar planeras före slutet av november från Grekland 16 och 397 från Italien 17 . De omplaceringar som planerats i november pekar på att nedgången i oktober borde vara ett undantag – en svacka snarare än en riktig nedgång.

Åtgärder för att ta itu med det begränsade antalet utfästelser: Under rapporteringsperioden fortsatte Tyskland ange en månatlig siffra för sin beredskap att snabbt omplacera personer som söker internationellt skydd (de ”formella utfästelserna”) för 500 personer från Italien och 500 personer från Grekland. Spanien gjorde en utfästelse för 400 personer för Grekland och 100 för Italien. Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna, Norge, Rumänien, Schweiz och Tyskland lämnar utfästelser varje månad medan Litauen, Luxemburg, Portugal och Slovenien lämnar utfästelser varannan månad. Medan vissa medlemsstater fortsätter att rikta sina utfästelser endast till Grekland förväntas arrangemangen där Europol har en underlättande roll i Italien uppmuntra ytterligare medlemsstater att aktivt engagera sig i omplaceringen från Italien.

Likväl lämnade endast nio medlemsstater (Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Lettland, Cypern, Malta, Nederländerna och Finland) 18 samt Schweiz och Norge 19 2 634 utfästelser under rapporteringsperioden (1 105 lämnade formella utfästelser för Italien och 1 529 för Grekland) vilket inte är tillräckligt för att möta det nuvarande behovet (se avsnitt 2.3 nedan). Omplaceringsländernas totala antal formella utfästelser uppgår till 16 259 (4 954 personer för Italien 20 och 11 305 för Grekland). Det krävs snabbare framsteg och mer ihärdighet för att se till att alla EU-länder gör utfästelser om tillräckligt många platser och mer regelbundet. Halvvägs genom genomförandeperioden förväntar sig kommissionen att minst hälften av medlemsländernas tilldelning ska omfattas av utfästelser.

Österrike 21 och Ungern är fortfarande de enda två länder som inte har gjort några utfästelser eller omplaceringar alls. Sedan april har Polen inte tagit några steg framåt i genomförandet av landets utfästelser och har inte gjort några utfästelser eller omplacerat någon sökande 22 . Under denna rapporteringsperiod har vare sig Tjeckien och Slovakien gjort några utfästelser eller omplacerat någon sökande.

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Flertalet EU-länder och de länder som är associerade till omplaceringsprogrammet arbetar för att förkorta sina svarstider för omplaceringsansökningar för att uppfylla målet i omplaceringsprotokollet om tio arbetsdagar. Trots det krävs mer arbete för att öka och säkerställa ett konstant flöde varje månad. I allmänhet ger de flesta länder positiva svar på omplaceringsansökningarna. Det finns dock exempel där andelen positiva svar kan bli betydligt större och där motiveringarna till avslag kan förbättras för att uppfylla kraven i rådsbesluten. God praxis i fråga om att motivera avslag på omplaceringsansökningar på ett fullgott sätt, t.ex. såsom Nederländerna gör, delades under det sjunde forumet om vidarebosättning och omplacering. För att bemöta den oro som flera medlemsstater har framfört rörande att dela säkerhetsrelaterad information erbjöd Europol en därtill avsedd säker kommunikationsväg så att medlemsstater på ett säkert sätt kan lämna motiveringar till avslag på omplaceringsansökningar. Under det sjunde forumet om vidarebosättning och omplacering betonade kommissionen återigen möjligheten att utbyta fingeravtryck via polisens samarbetskanaler för säkerhetskontroll på nationell nivå, i synnerhet i fall där ansökande saknar ID-kort eller resedokument.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande, bland andra ensamkommande barn: Ensamkommande barn har omplacerats i ökande takt under rapporteringsperiodens sista vecka. Sedan den 28 september har 43 ensamkommande barn (varav 22 ensamkommande barn som reste på egen hand och 21 barn som skiljts från sina föräldrar) omplacerats från Grekland (till Belgien, Tyskland, Irland, Finland och Schweiz) vilket gör att det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats är 118. Om alla kategorier av barn som skiljts från sina föräldrar räknas med blir det totala antalet dock 148. Efter det sjunde forumet om vidarebosättning och omplacering förtydligades det att medlemstaterna i allmänhet inte har några problem med att omplacera barn som skiljts från sina föräldrar (se ovan). När det gäller ensamkommande barn som reser på egen hand har medlemsstaterna på kommissionens uppmaning erbjudit totalt 160 platser.

Åtgärder för att stärka Easos kapacitet att stödja Italien och Grekland: Europeiska rådets möte i oktober underströk på nytt att medlemsländerna omedelbart måste ökar sitt stöd genom att förse Easo med experter. Även om man har observerat en positiv utveckling vad gäller förbättrad långsiktig planering av expertutplaceringar och ersättande av avgående experter med nya utnämningar finns ett akut behov av fler och längre utplaceringar med rätt profil för att Easo ska ha tillräcklig närvaro ute på fältet och för att teamens handläggningskapacitet både i Italien och i Grekland ska säkerställas. Korta utplaceringar stör i hög grad arbetsflödet med omplaceringar i både Italien och Grekland. När utplaceringarna tar slut sjunker registreringstakten tills ersättarna är på plats. Korta utplaceringar och olämpliga profiler påverkar också kvaliteten på omplaceringsärendena eftersom experterna behöver tid på sig för att bekanta sig med gällande förfaranden. Såväl Easos verkställande direktör som kommissionär Avramopoulos i det brev han nyligen skickade till medlemsländerna påminde om uppmaningarna och kommissionen påminner ideligen om det rådande behovet i ett flertal forum för att öka antalet expertutplaceringar, i samordning med Easo och rådets ordförandeskap.

I Grekland behöver Easo 28 permanent utplacerade experter i enlighet med dess femte ansökningsomgång för experter 23 som ska utgöra stöd för omplaceringssystemet 24 . Easo är i ständig kontakt med medlemsstaternas nationella kontaktpunkter för att hitta nya experter som kan ersätta de utplaceringar som avslutas. Vissa medlemsstater har spontant tagit på sig ansvaret att fylla vissa poster under en längre tid och att automatiskt söka en ersättare när någon av deras experters utplacering tar slut, något som kommissionen och Easo varmt välkomnar.

Nu när den grekiska asylmyndigheten anställer ny registreringspersonal behövs mer stöd till myndigheten för att garantera processens kvalitet och effektivitet. Därför placerar Easo redan nu ut flera specialiserade experter på området exkludering och Dublin, och högre registreringstjänstemän som ska bistå som stödavdelning i Aten tillsammans med personal som är experter på att upptäcka falska dokument. Det förändrade behovet gällande experternas antal och profiler kommer att speglas i en kommande ansökningsomgång. Den 7 november fanns totalt 18 asylexperter och 27 tolkar på plats i Grekland, vilket inte är tillräckligt för att hantera den ökade mängden ärenden efter att det stora förhandsregistreringsprojektet avslutats. 

I Italien begärde Easo i sin senaste ansökningsomgång för experter den 28 maj 2016 ytterligare 35 experter så att det totala antalet asylexperter uppgår till 74 i enlighet med beredskapsplanen som man enats om med de italienska myndigheterna. Den 7 november 2016 hade man fått in 100 ansökningar 25 . Utav detta antal experter som ställts till förfogande av medlemsstaterna och associerade länder, vilket var större jämfört med föregående rapporteringsperiod, hade 47 asylexperter och 36 kulturtolkar valts ut och stationerats i Italien den 7 november 2016. Trots denna positiva ökning av antalet utplacerade experter är det fortfarande inte tillräckligt för att kunna hantera det fortfarande höga antalet personer med rätt till omplacering som anländer och den betydande mängd personer som väntar på att registreras i Italien. Det når inte heller upp till det antal experter som behövs i beredskapsplaneringen.

2.3Greklands och Italiens åtgärder, däribland viktiga punkter i färdplanerna

Grekland

Åtgärder för att påskynda registreringen och handläggningen av migranter samt de grekiska asylmyndigheternas registreringskapacitet: Efter förhandsregistreringsprojektet har de grekiska asylmyndigheterna bokat in tider för inlämning av kompletta asylansökningar. I slutet av januari 2017 kommer 87 % av de förhandsregistrerade sökande att vara färdigregistrerade och i april 2017 kommer samtliga ärenden att vara registrerade. Den 7 november hade 16 642 personer färdigregistrerats. Personer som har missat förhandsregistreringsprojektet kan fortfarande få tillträde till asylförfarandet genom att stämma möte genom Skype-systemet.

Den grekiska asylmyndigheten har genom att anställa mer personal ytterligare utökat sin registreringskapacitet för sökande av nationaliteter som har rätt till omplacering, från 110 per dag till 175 per dag. Sammanlagt har omplaceringsenheten i Aten för närvarande 75 anställda. De regionala kontoren i Thessaloniki och Alexandroupoli hanterar också omplaceringsärenden. Easos stödteam för registreringsprocessen bestod den 7 september av 4 experter i Aten, 6 experter i Thessaloniki och 3 experter i Alexandroupolis. Eftersom den grekiska asylmyndigheten behöver erfaren personal och specialister (för att överföra expertis till nyrekryteringarna), kommer Easo ge mer diversifierat stöd.

Skillnaden mellan antalet omplaceringsansökningar som lämnats in av Grekland och det antal som accepterats av medlemsstaterna har ökat under rapporteringsperioden (mellan den 28 oktober och den 4 november lämnade Grekland in 1 570 ansökningar medan man endast fick 940 svar). Än mer betydande är den allt större skillnaden mellan antalet personer som den grekiska asylmyndigheten registrerat och det sammanlagda antalet utfästelser (under samma period registrerade Grekland 3 298 omplaceringsansökningar, samtidigt som antalet ytterligare utfästelser under samma period var 1 499. Den 7 november hade Grekland registrerat totalt 16 642 ansökningar medan det totala antalet utfästelser var 11 275). Dessa skillnader är en del av orsaken till att omplaceringstakten sjönk i oktober och håller, som kommissionen förutsett i föregående rapporter, på att förvandlas till en allvarlig flaskhals i uppföljningen av det stora förhandsregistreringsprojektet. Därför blir det en prioritet att se till att det lämnas fler och jämnare utfästelser och att omplaceringarna går snabbare (i synnerhet svarstiden) så att en ohållbar anhopning av ärenden går att undvika.

Åtgärder för att förbättra Greklands mottagningskapacitet: Den 8 november var den totala mottagningskapaciteten i Grekland drygt 68 863 platser 26 i tillfälliga och permanenta mottagningsanläggningar på fastlandet, för både irreguljära migranter och personer som kan behöva internationellt skydd och har lämnat in en asylansökan eller önskar göra det. Enligt de grekiska myndigheterna är den totala planerade kapaciteten i de 40 permanenta anläggningarna på fastlandet runt 33 186 platser.

Av de 20 000 platser som avdelats för sökande som är berättigade till omplacering inom ramen för UNHCR:s hyressystem 27 fanns 17 664 platser tillgängliga den 7 november, varav 5 509 var platser i hotell/hela byggnader, 10 076 i lägenheter, 497 i värdfamiljer och 622 i anläggningar som är avsedda specifikt för ensamkommande barn. UNHCR beräknar att ha alla 20 000 platser färdiga vid årets slut. När det gäller omplaceringscentrumen fanns den 8 november dessutom bara ett av de tre omplaceringscentrum som de grekiska myndigheterna har åtagit sig att inrätta (Lagadikia) med 960 platser tillgängliga. För de båda andra har de grekiska myndigheterna inte ännu utsett lämpliga platser. Diskussioner pågår ännu mellan UNHCR och de grekiska myndigheterna om fler tomter för uppförandet av särskilda omplaceringscentrum, särskilt i Attikaregionen.

De tre omplaceringscentrumen skulle ha en kapacitet på 6 000 personer. Som uppges i tidigare rapporter uppmanar kommissionen Grekland att fatta beslut om dessa tomter snarast möjligt för att undvika förseningar i de senare etapperna i omplaceringsarbetsflödet efter förhandsregistreringsprojektet.

Italien 

Åtgärder för att öka antalet mottagningscentrum och göra dem fullt operativa: Upprepade toppar i antalet personer som anlänt under de senaste månaderna har visat att den befintliga kapacitetet på 1 600 platser i de fyra operativa mottagningscentrumen (Pozzallo, Lampedusa, Trapani och Taranto) inte räcker till. Dessutom tas de flesta fortfarande i land (cirka 70 procent) utanför mottagningscentrumens områden. De första förberedelserna har redan gjorts (däribland förbättring av lokaler och anskaffande av utrustning), men Italien måste snabbare öppna de extra mottagningscentrum som man redan aviserat. Mot bakgrund av detta har de italienska myndigheterna tillkännagivit att mottagningscentrumstandarderna ska tillämpas i sex ytterligare landstigningshamnar. Det är kommissionens ståndpunkt att dessa efter en del arbete skulle kunna komma att bli fullt utrustade mottagningscentrum, i synnerhet för att säkerställa att det finns tillräckliga mottagningsstrukturer. Tack vare detta positiva steg tas största delen av de migranter som kommer till Italien iland enligt mottagningscentrumstandard. Italienska myndigheter har dessutom uttryckt sin avsikt att tillämpa mottagningscentrumens standardrutiner 28 i alla italienska landstigningshamnar inom kort. En rundskrivelse för att instruera alla prefekturer och Questure ute på fältet om detta är under utarbetande. Som nämndes i föregående rapport bör det med tanke på det ökade antalet ensamkommande barn som stiger i land i Italien finnas speciella områden och särskild hjälp på alla mottagningscentrum och barnen bör flyttas till första- eller andrahandsmottagningsanläggningar snarast möjligt. Migranter bör också handläggas så snabbt som möjligt och inom högst 72 timmar.

Åtgärder för att förbättra samordningen: Gruppen som övervakar införandet av standardrutinerna höll sitt senaste möte den 19 oktober 2016. Reviderade tekniska specifikationer för upphandling och, utifrån dessa, nya och förlängda avtal mellan prefekturerna och mottagningscentrumens förvaltningar måste följa de nya standardrutinerna för mottagningscentrum. Att det ännu saknas en italiensk samordnare för varje mottagningscentrum utgör en svaghet för centrumens verksamhet. När det gäller omplacering håller utkastet till omplaceringsprotokoll på att anpassas till slutsatserna från de nationella kontaktpunkternas ad hoc-möte den 15 september och till de arrangemang som de italienska myndigheterna och Europol har kommit överens om. Utkastet ska diskuteras på sambandsmännens nästa möte under hösten.

Åtgärder för att öka handläggningskapaciteten i Italien: Som tidigare har rapporterats, och i linje med ökningen av utfästelser som medlemsstaterna gjort tillgängliga under den senaste tiden, måste de italienska myndigheternas kapacitet att registrera och handlägga ansökningar öka för att registreringen av personer av de nationaliteter som har rätt till omplacering ska påskyndas och de nya utfästelserna fyllas. Detta bör också bidra till att minska riskerna för att sökande avviker, då deras ansökningar kommer att handläggas snabbare. Därför måste man förstärka de team som registrerar ansökningar och Easos närvaro i de nya registreringscentrumen måste säkerställas. Easos mobila teams verksamhet bidrar till snabb registrering av sökande som befinner sig utanför registreringscentrumen, vilket leder till att antalet personer som ansöker om omplacering ökar.

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Efter överenskommelsen som slöts på de nationella kontaktpunkternas ad hoc-möte om omplacering fastställde det italienska inrikesministeriet och Europol med stöd från kommissionen genom en brevväxling den 4 november 2016 formerna för det praktiska förfarande som ska följas. Främst utarbetades med kommissionens stöd ett arbetsflöde för extra, exceptionella säkerhetskontroller som medlemsstaterna kan begära inom ramen för omplaceringarna, vilket kommer att införlivas i omplaceringsprotokollet som håller på att utarbetas. Detta positiva steg framåt har också banat väg för nya och högre utfästelse från medlemsstaterna, vilket snart också bör leda till ökade omplaceringsöverföringar från Italien.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande och ensamkommande barn: Inga ensamkommande barn har ännu omplacerats från Italien. Att genomföra förfarandet är en huvudprioritering eftersom cirka 4 000 ensamkommande barn som potentiellt har rätt till omplacering har anlänt till Italien sedan början av 2016 (de flesta från Eritrea). Efter uppmaningar från Europeiska kommissionen har flera medlemsstater (Belgien, Finland, Tyskland, Nederländerna) gjort platser för ensamkommande barn tillgängliga, både för barn som reser på egen hand och för barn som skiljts från sina familjer. Kommissionen uppmanar Italien att ta alla nödvändiga steg för att möjliggöra omplaceringen av ensamkommande barn när en sådan åtgärd befinns vara för deras bästa, och att beakta möjligheten att så snart som möjligt uppföra ett eller flera omplaceringscentrum för ensamkommande barn. Att införa omplaceringsförfarandet skulle även bidra till att åtgärda den stora andel ensamkommande barn som potentiellt har rätt till omplacering som avviker. Enligt uppgifter från det italienska arbetsministeriet är eritreaner den nationalitet av vilken näst flest ensamkommande barn rapporteras ha avvikit från omplaceringsanläggningar 29 .

Insatser för att begränsa sekundära förflyttningar: Som ett led i de italienska myndigheternas åtgärder för att begränsa sekundära förflyttningar överför den italienska polisen regelbundet migranter som olagligt flyttat från söder till norr tillbaka till mottagningsanläggningarna i landets södra del. Easo har intensifierat verksamheten för det mobila team som utför registreringar för omplacering i flera områden där omplaceringskandidater befinner sig (grundat på det behov som de italienska myndigheterna anger) utanför registreringscentrumen. De irreguljära migranternas närvaro och förflyttningar inom Italien bör övervakas noga, och olagliga sekundära förflyttningar förhindras.

2.4Kommissionens och EU-byråernas åtgärder

Europeiska kommissionen

Kommissionen fortsätter att stödja Italien och Grekland på fältet varje dag och hjälper till att samordna olika intressenter. De grekiska och italienska myndigheterna får hjälp med att identifiera flaskhalsar, att lösa problem i nära samarbete med alla intressenter och att utveckla särskilda förfaranden. Som en del av detta stöd underlättade kommissionen för Italien och Europol att komma överens om det ovan beskrivna arrangemanget rörande extra säkerhetskontroller, en av de största flaskhalsarna som gör att omplaceringarna från Italien går långsammare. Fler medlemsstater förväntas nu börja samarbeta aktivt med Italien. 

På det sjunde forumet om omplacering och vidarebosättning samlades medlemsstaternas och de associerade ländernas kontaktpunkter för omplacering och berörda intressenter (Easo, UNHCR, IOM, Europol) för att diskutera hur man har lyckats med införandet av omplaceringssystemet ett år efter det att rådets beslut som omplacering trätt i kraft. Mötet lade speciell vikt vid ensamkommande barn och säkerhetsfrågor. Syftet med mötet var att identifiera de hinder som kvarstår i omplaceringsprocessen och att hitta gemensamma lösningar samt att dela med sig av beprövad erfarenhet. De viktigaste slutsatserna från mötet har redan belysts i denna rapport. Dessa slutsatser kommer att följas upp noga i Grekland och Italien vid sambandsmännens regelbundna möten som anordnas av kommissionen. Nästa sådant möte äger rum under den andra halvan av november.

Som en del av dess övervakning av genomförandet av rådets beslut om omplacering har kommissionen påtalat och kommer att fortsätta att påtala problem i de länder som släpar efter i genomförandet av rådets beslut. Kommissionär Avramopoulos sände nyligen brev till medlemsstaterna där han påminde dem om deras skyldigheter enligt rådets beslut om omplacering.

Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Åtgärder för att påskynda omplaceringsprocessen och öka Greklands och Italiens registreringskapacitet: Experter är utplacerade för ett flertal olika arbetsuppgifter.

I Grekland bidrar 9 experter för närvarande direkt till registreringsförfarandet genom gemensam handläggning, och 9 andra experter arbetar med informationsrelaterade och rådgivande funktioner. Med utgångspunkt i rekommendationerna om hur man kan förbättra processen för att matcha ihop sökande med ett visst land, ska Easo testa matchningsverktyget från december 2016 till januari 2017.

Efter förhandsregistreringsprojektet stärker den grekiska asylmyndigheten nu sin registreringskapacitet. Easo har diversifierat sitt stöd till omplaceringsförfarandet och inkluderat fler experter på exkluderingsindikatorer, Dublinförordningen, familjeåterförening och dokumentförfalskning samt erfarna registreringstjänstemän. Experterna ska hjälpa till med svåra ärenden vilket ska bidra till att avlasta den ordinarie registreringsprocessen och sörja för kvaliteten på omplaceringsärendena. Det krävs fortfarande mer stöd under varje etapp i omplaceringsförfarandet, från informationsförmedling till registrering och matchning. Easo kommer att öka antalet registreringsexperter i Thessaloniki ytterligare och håller för närvarande på att upphandla mobila kontor för att ge dessa experter en arbetsplats. Easo ser också att det kommer att uppstå ett behov av ytterligare experter för informationsförmedling i lägren.

I Italien har Easo utplacerat 47 av 74 begärda experter från EU-länderna och associerade länder: 10 experter vid mottagningscentrumen, 7 experter i två mobila team (med bas i Rom och Catania), 10 experter i registreringscentrum, 5 experter i det mobila registreringsteamet, 1 expert som ger stöd i presskommunikationsarbetet och 14 experter på Dublinenheten i Rom. Easo ska också utplacera upp till 48 kulturtolkar (arabiska, tigrinska och kurdiska) som stöd i omplaceringsprocessen (den 7 november var 36 kulturtolkar utplacerade på fältet). Under rapporteringsperioden har Easo intensifierat verksamheten för det mobila team som utför omplaceringsregistreringar i flera områden där omplaceringskandidater befinner sig (grundat på det behov som angetts av de italienska myndigheterna) utanför registreringscentrumen 30 . Det mobila teamet stöttar också vid den lokala Questura genom att stärka polisens kunskaper i att själva utföra registreringsprocessen.

Easo arbetar också med att säkerställa att Easo-teamen arbetar under lämpliga och effektiva förhållanden vid mottagningscentrumen. 5 mobila kontor (containrar) sattes upp i vissa mottagningscentrum (1 i Trapanis mottagningscentrum, 2 i centrumen i Villa Sikania respektive Bari) och ytterligare 1 ska placeras i Augusta hamn där många landstigningar sker. Teknisk utrustning (datorer) har också gjorts tillgänglig för de italienska myndigheterna till stöd för det omplaceringsrelaterade arbetet (5 arbetsstationer gjordes tillgängliga på varje registreringscentrum och i Roms Questura, och ytterligare 20 ska placeras på Dublinenheten så snart som intyg om genomförd säkerhetskontroll har erhållits så att de kan kopplas samman med det befintliga systemet).

I Europarådets slutsatser från den 20 oktober 2016 uppmanades Easo att säkerställa att reserven för asylinsatser blir operativ så snart som möjligt. Easo har därför sökt stöd hos sin ledningsgrupp för att snabbt uppdatera sin reserv för asylinsatser genom nominering av nationella experter med speciella profiler innan den 27 oktober 2016. För att försöka få en större respons på begäran om experter håller Easo dessutom på att utarbeta en pilotintroduktionsutbildning för handläggare med begränsad erfarenhet och har också föreslagit ändringar i relevanta regler om experternas arvoden för att göra det möjligt för byrån att betala ett arvode till experter som placeras ut genom nationella myndigheter och inte tillhör dessa myndigheters fasta personal.

3Vidarebosättning

Enligt uppgifter från de deltagande länderna hade 11 852 personer den 7 november 2016 vidarebosatts i 21 vidarebosättningsländer (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Österrike) inom vidarebosättningsprogrammet av den 20 juli 2015. Finland, Sverige och Förenade kungariket samt de associerade länderna Island, Liechtenstein och Schweiz har redan uppfyllt sina utfästelser.

En majoritet av de länder som deltar i programmet har uppgett att de i första hand, men inte uteslutande, inriktar sig på vidarebosättning av syrier som uppehåller sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Detta omfattar också EU-ländernas arbete med att vidarebosätta syrier från Turkiet enligt uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars.

Antalet vidarebosättningar från Turkiet fortsätter att öka i takt med att EU-länderna fortsätter sin bedömning av de ärenden som Turkiet har sänt dem via UNHCR. Medlemsländerna förbereder även ytterligare resor till Turkiet för att intervjua kandidater för vidarebosättning. Andelen kandidater på remitteringslistan som den turkiska generaldirektoratet för migrationsförvaltning försett UNHCR med som faller bort var i början av september lägre än på den föregående listan, vilket tyder på en övergripande förbättring av urvalsprocesserna. De turkiska myndigheterna arbetar på kommande remitteringslistor vilka sannolikt kommer att vara kortare och överlämnas mera regelbundet för att säkerställa en smidig åtgärdsplanering.

Sedan den 4 april 2016 har 2 217 syrier vidarebosatts från Turkiet enligt vidarebosättningsdelen av 1:1-systemet. Dessutom har 346 personer blivit godkända och väntar nu på att vidarebosättas. Sammantaget väntas 472 vidarebosättningar genomföras i november och det kvarstående antalet utfästelser är 11 228.

Vidarebosättningstakten har upprätthållits med de 603 syrier som har vidarebosatts mellan den 26 september och den 7 november. Förutom till Belgien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Finland och Sverige har vidarebosättning också skett till Norge.

Rådets beslut (EU) 2016/1754 31 antogs den 28 september för att låta medlemsländerna fullgöra sina förpliktelser under beslut (EU) 2015/1601 genom att använda de icke fördelade 54 000 platserna till att antingen omplacera personer som ansöker om internationellt skydd från Italien och Grekland eller ta emot syriska medborgare med uppenbart behov av internationellt skydd som nu befinner sig i Turkiet genom vidarebosättning eller andra former av laglig inresa. Som omedelbar uppföljning har kommissionen redan bett medlemsländerna att meddela det antal syrier som befinner sig i Turkiet till vilka medlemsländerna planerar att garantera laglig inresa under detta beslut senast den 7 november.

Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en unionsram för vidarebosättning 32 som antogs den 13 juli 2016 granskas för närvarande av medlagstiftarna.

4Nästa steg

Stats- och regeringscheferna har flera gånger i olika forum framhållit det akuta behovet av att lösa Europas migrationssituation och har efterlyst ytterligare åtgärder för att påskynda genomförandet av omplaceringsprogrammet som ett viktigt uttryck för solidaritet gentemot de medlemsstater som ligger i frontlinjen. I oktober framhöll Europeiska rådet på nytt att medlemsstaterna ytterligare måste intensifiera sina ansträngningar att påskynda omplaceringarna.

Kommissionen har oavbrutet arbetat med de italienska och grekiska myndigheterna, medlemsstaterna och UNHCR, IOM, Easo, Frontex och Europol för att stödja och förbättra omplaceringsförfarandet ute på fältet. Grekland ökade sin handläggningskapacitet med 60 % under den senaste rapporteringsperioden och kommer att fortsätta öka den under kommande månader. Italien ökar sin handläggningskapacitet och har visat flexibilitet i förhållande till omplaceringsländernas krav kring säkerhetsfrågor. Arrangemangen med Europol har nu börjat gälla. UNHCR, IOM, Easo, Frontex och Europol ökar samtliga sitt stöd till Italien och Grekland för att snabba på och effektivisera omplaceringsförfarandet. Vissa medlemsländer har visat stort engagemang för omplaceringarna och i hög grad bidragit till de senaste månadernas positiva utveckling vad gäller utfästelser och genomförda omplaceringar.

De uppnådda resultaten svarar dock inte mot de åtaganden och skyldigheter som fastställts i rådets beslut eller mot omfattningen på den utmaning vi står inför. Våra ansträngningar får inte tappa fart. Tusentals sökande i Italien och Grekland väntar på att omplaceras. Att omplaceringsprogrammen tappar fart betyder att väntetiderna på mottagningscentrumen blir längre för sökandena och att osäkerheten kring deras framtid ökar, vilket påverkar Italiens och Greklands kapacitet att hantera krisen på ett effektivt sätt. Italien fortsätter att ta emot ett stort antal migranter medan Grekland fortfarande har en svår humanitär situation. Omplacering är fortfarande av avgörande vikt för att avlasta de två länderna. Fler månatliga överföringar och mer regelbundenhet är centralt för effektiv planering och det jämna flöde som behövs för att undvika logistiska problem ute på fältet.

Stats- och regeringschefernas uppmaningar måste nu omsättas i beslutsamma åtgärder från de behöriga nationella myndigheterna. Omplaceringsländerna bör fortsätta bygga på det som har gjorts såhär långt genom att svara på dessa uppmaningar och ytterligare intensifiera sina ansträngningar att stödja Grekland och Italien, och därigenom uppfylla sina lagstadgade förpliktelser och visa solidaritet i praktiken.

I sin första rapport om omplacering och vidarebosättning 33 bedömde kommissionen att minst 6 000 omplaceringar måste genomföras per månad om de mål som satts upp i rådets beslut skulle uppnås. Nu när rådets beslut om omplacering går in på sitt andra genomförandeår kommer det att krävas en stor ökning av antalet utfästelser som också bör göras mer regelbundet för att de lagstadgade kraven i rådsbesluten ska uppfyllas. Omplaceringarna måste också gå snabbare de kommande månaderna.

Kommissionen fortsätter att noggrant övervaka och regelbundet rapportera om genomförandet av rådets två beslut om omplacering, och kommer att presentera sin åttonde rapport i december 2016. Kommissionen förbehåller sig rätten att vidta åtgärder mot de länder som inte uppfyller sina skyldigheter.

Samtidigt bör länderna fortsätta att förverkliga sina åtaganden om vidarebosättning, däribland som en del av genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet 34 .

(1)

     COM(2016) 636 final.

(2)

     Europeiska rådets slutsatser av den 20 oktober 2016 http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/10/21-european-council-conclusions/ .

(3)

     Antalet upptäckta olagliga gränspassager mellan gränsövergångställena (BCP) som rapporterats av Grekland från Turkiet över sjö- och landgränser från den 26 september 2016 till den 6 november vilka rapporterats via programmet för rapportering av gemensamma insatser (Jora).

(4)

     Källa: Grekiska myndigheter. Antalet på det grekiska fastlandet bör successivt minska i och med

överflyttningar för omplacering.

(5)

     Källa: Italienska inrikesministeriet om tiden från den 26 september till och med den 6 november.

(6)

     Slutsatser från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att genom multilaterala och nationella program erbjuda vidarebosättning av 20 000 personer med ett klart behov av internationellt skydd (11130/15).

(7)

     SN 38/16, 18.03.2016.

(8)

     I artikel 2.1 i skyddsgrundsdirektivet (direktiv 2011/95/EU) definieras ”ensamkommande barn” som en underårig (under 18 år) som kommer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap ”med en vuxen som enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten ansvarar för honom eller henne” [understrykning tillagd]. Till följd av skillnaderna i lag och praxis mellan medlemsstaterna varierar definitionen av ensamkommande barn från medlemsstat till medlemsstat, vilket gör att barn som skiljts från sina familjer, inklusive underåriga som är gifta med vuxna, ses som ensamkommande i vissa medlemsstater men inte i andra. Dessa skillnader skapar också bristande överensstämmelse i rapporteringen av det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats eftersom vissa medlemsstater endast ser barn som kommer själva som ensamkommande och utesluter barn som skiljts från sina familjer från rapporteringen.

(9)

     Endast nationaliteter som kan ha rätt till omplacering nämns.

(10)

      http://asylo.gov.gr/en/wp-content/uploads/2016/08/Preregistration-data_template_5_EN_EXTERNAL.pdf .

(11)

     Den största gruppen ensamkommande barn i Grekland är afghaner, som inte har rätt till omplacering. Den grekiska regeringen har emellertid kontakt med flera medlemsstater för att förhandla om en möjlig frivillig överföring av dessa underåriga med en annan status, som inte ansöker om internationellt skydd.

(12)

     I den förra rapporten var det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats 75. Det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats i denna rapport bör därför vara 118. Dock är underåriga som reser på egen hand och bara vissa kategorier av barn som skiljts från sina föräldrar medräknade i detta antal. Antalet har reviderats för att på ett mer rättvisande sätt spegla det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats, inklusive underåriga som reser på egen hand och alla kategorier av barn som skiljts från sina föräldrar.

(13)

     Detta antal ska tolkas som ett minimum. Kommissionen väntar fortfarande på ytterligare svar på sin uppmaning om utfästelser för ensamkommande barn som reser på egen hand. Dessutom är vissa medlemsstaterna utfästelser öppna erbjudanden och har inte angett något maxantal för ensamkommande barn som reser på egen hand som kan omplaceras.

(14)

     Varav 24 personer till Belgien, 23 till Bulgarien, 17 till Estland, 110 till Finland, 203 till Frankrike, 1 till Tyskland, 40 till Irland, 72 till Lettland, 61 till Litauen, 81 till Nederländerna, 73 till Portugal, 153 till Rumänien, 35 till Spanien och 28 till Schweiz. Notera att 2 personer som i den föregående rapporten rapporterades som omplacerade till Rumänien var Dublinöverföringar.

(15)

     Varav 5 personer till Kroatien, 20 till Luxemburg, 20 till Malta, 108 till Nederländerna, 20 till Norge, 78 till Portugal, 31 till Rumänien och 9 till Slovenien. 62 personer som omplacerats till Finland den 27 september räknades inte med i den föregående rapporten.

(16)

     Varav 170 personer till Frankrike, 38 till Litauen, 103 till Nederländerna, 20 till Norge, 15 till Portugal, 149 till Rumänien, 6 till Slovakien, 41 till Slovenien. Dessutom förväntas även extra överföringar till Portugal, Luxemburg, Malta och Tyskland i november, men slutdatum eller totalt antal personer som ska omplaceras har inte bekräftats.

(17)

     Varav 226 till Tyskland, 39 till Finland, 50 till Frankrike, 21 till Schweiz och 61 till Norge.

(18)

     Cypern 30 för Grekland och 30 för Italien, Estland 21 för Grekland, Finland 150 för Grekland och 150 för Italien, Tyskland 500 för Grekland och 500 för Italien, Irland 80 för Grekland, Lettland 60 för Grekland, Malta 28 för Grekland, Nederländerna 100 för Grekland och 100 för Italien, Spanien 400 för Grekland och 100 för Italien.

(19)

     Schweiz 100 för Grekland och Norge 60 för Grekland och 225 för Italien.

(20)

     En utfästelse från Rumänien från den 9 september räknades inte med i den föregående rapporten.

(21)

     I enlighet med rådets beslut 2016/408 av den 10 mars 2016 har Österrike beviljats ett tillfälligt upphävande av omplaceringen av upp till 30 procent av de sökande som landet har tilldelats enligt rådets beslut (EU) 2015/1601. Omplaceringen av 1 065 sökande till Österrike är därför suspenderad till och med den 11 mars 2017. Men Österrike omfattas fortfarande av skyldigheterna enligt beslut 2015/1601 i fråga om omplacering av den återstående tilldelningen, så det krävs ändå utfästelser och omplaceringar.

(22)

     I början av april upphörde Polen att handlägga 73 omplaceringsansökningar som den grekiska asylmyndigheten sänt till dem på grundval av Polens utfästelse av den 16 december 2015, och fryste därmed i praktiken omplaceringsförfarandet tre och en halv månad efter att utfästelsen gjorts. Detsamma gäller ansökningar från Italien.

(23)

     Easos femte ansökningsomgång för experter till stöd för omplacering från Grekland inleddes den 21 april och nämndes för första gången i tredje rapporten om omplacering och vidarebosättning. Flera experters utplaceringsperiod avslutades under rapporteringsperioden.

(24)

     Detta behov skiljer sig från det enskilda kravet på medlemsstaterna att stödja Easos arbete med att genomföra uttalandet från EU och Turkiet (vilket var en del av Easos sjunde ansökningsomgång på öarna.

(25)

     Belgien, Bulgarien, Frankrike, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

(26)

     Siffran omfattar de platser som tillhandahålls inom ramen för UNHCR:s hyressystem och platserna på mottagningscentrumen. http://www.media.gov.gr/images/prosfygiko/REFUGEE_FLOWS-27-10-2016.pdf  

http://data.unhcr.org/mediterranean/documents.php?page=1&view=grid&Country[]=83

Dessa tillfälliga akutanläggningar och permanenta anläggningar har inrättats både i mottagningscentrumen på de egeiska öarna och på fastlandet. Enligt uppgifter från den 8 november 2016 och baserat på för kommissionen tillgängliga uppgifter finns det för närvarande bara 1 140 permanenta inkvarteringsplatser som endast tar emot personer som ansöker om internationellt skydd och ensamkommande barn.

(27)

     Delegeringsavtalet med UNHCR om ett hyressystem med 20 000 platser från januari 2016 gäller främst asylsökande som har rätt till omplacering. Delegeringsavtalet reviderades i juli 2016 för att i texten förtydliga att inkvarteringssystemet också omfattar möjligheten att inrätta platser i omplaceringsanläggningar som drivs av UNHCR och att målgruppen för inkvarteringssystemet inte bara omfattar kandidater för omplacering utan också asylsökande. UNHCR gick med på att göra 6 000 platser från hyressystemet tillgängliga för omplaceringscentrum för att inkvartera alla färdigregistrerade personer som ansöker om omplacering.

(28)

      http://www.libertaciviliimmigrazione.dlci.interno.gov.it/sites/default/files/allegati/hotspots_sops_-_english_version.pdf .

(29)

     http://www.lavoro.gov.it/notizie/Documents/Report%20MSNA%2030_09_2016.pdf (sista sidan).

(30)

     Fram till nu har teamet hunnit med följande platser: Cagliari (Sardinien), Foggia, Bologna, Turin, Milano, Verona, Venedig, Vicenza, Teramo, Chieti, Florens, Pisa, Grosseto och Modena.

(31)

     EUT L 268, 1.10.2016, s. 82-84.

(32)

     COM(2016) 468 final.

(33)

     COM(2016) 165 final.

(34)

     Tredje lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, COM(2016) 634 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2016

COM(2016) 720 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjunde rapporten om omplacering och vidarebosättning

Bilaga 1: Omplaceringar från Grekland per den 8 november 2016

(1)

Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.

(2)

     Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

(3)

     Rådets beslut (EU) 2016/946 av den 9 juni 2016 om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån för Sverige i enlighet med artikel 9 i beslut (EU) 2015/1523 och artikel 9 i beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2016

COM(2016) 720 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjunde rapporten om omplacering och vidarebosättning

Bilaga 2: Omplaceringar från Italien per den 8 november 2016

(1)

Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.

(2)

     Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

(3)

     Rådets beslut (EU) 2016/946 av den 9 juni 2016 om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån för Sverige i enlighet med artikel 9 i beslut (EU) 2015/1523 och artikel 9 i beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2016

COM(2016) 720 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Sjunde rapporten om omplacering och vidarebosättning

Bilaga 3: Vidarebosättning – lägesrapport av den 7 november 2016, enligt slutsatserna av den 20 juli 2015
och enligt ”1:1-systemet” med Turkiet (tillämpas sedan den 4 april 2016)

(1)

     I antalet ingår familjeåterförening och vidarebosättning inom ramen för Österrikes humanitära mottagandeprogram.

(2)

  Antalet ingår i Finlands nationella kvot för 2016 på 750 vidarebosatta personer.

(3)

     I antalet ingår inte 136 syrier som vidarebosatts från Turkiet enligt 1:1-systemet, vilket gjordes inom ramen för Finlands nationella program.

(4)

     Antalet är utöver Frankrikes nationella årliga kvot och tidigare åtaganden.

(5)

I antalet ingår inte 174 syrier som vidarebosatts från Turkiet enligt 1:1-systemet, vilket gjordes inom ramen för Frankrikes nationella program.

(6)

Island har vidarebosatt sammanlagt 56 personer under perioden 8 juni 2015–7 november 2016.

(7)

Ingen vidarebosättning har ännu gjorts enligt slutsatserna av den 20 juli 2015, men 52 syrier har vidarebosatts inom ramen för Luxembourgs nationella program.

(8)

     Portugal vidarebosatte 39 flyktingar från Egypten under 2015 inom sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.

(9)

     Sverige vidarebosatte 1 900 personer under 2015 inom sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.

(10)

I slutet av juni 2016 hade totalt 3 439 vidarebosatts till Förenade kungariket enligt landets nationella vidarebosättningsprogram.