EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 587 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad - mot ett europeiskt gigabitsamhälle

{SWD(2016) 300 final}

1.Inledning

Under det senaste årtiondet har EU:s politik för elektronisk kommunikation bidragit till att uppnå ökad konkurrens, lägre priser och större valmöjligheter för konsumenter och företag. Konsumenter och företag möts dock fortfarande av fragmenterade marknader på området för elektronisk kommunikation längs de nationella gränserna och det nuvarande regelverket har inte systematiskt främjat att alla marknadsaktörer bygger ut nät med mycket hög kapacitet.

Vidare har sektorn för elektronisk kommunikation förändrats avsevärt sedan den senaste översynen av EU:s regelverk på området för telekommunikationer. Konsumtionsmönster och konsumtionsbehov förändras snabbt. Taltelefonitjänster ersätts i allt högre grad av fast och mobil internetanslutning som levereras till olika slag av ansluten utrustning (smarttelefoner, pekplattor, datorer, tv) och erbjuder tillgång till ett allt större utbud av digitala tjänster 1 som ställer allt högre krav på de nät över vilka de tillhandahålls. Och ännu mer kommer att behövas under kommande år, allteftersom tjänster och tillämpningar baserade på sakernas internet, molntjänster och virtuell och förhöjd verklighet utvecklas och växer.

De fullständiga ekonomiska och sociala fördelarna med denna digitala omvandling kommer endast att kunna uppnås om Europa kan säkerställa en omfattande utbyggnad och användning av nät med mycket hög kapacitet såväl på landsbygden som i tätorterna, men också i samhället som helhet. Ett av de viktigaste målen med kommissionens strategi för den digitala inre marknaden från maj 2015 var således att skapa rätt förutsättningar och villkor för införande av avancerade digitala nät med mycket hög kapacitet. Eftersom telekommunikationssektorn idag är en förutsättning för hela den digitala ekonomin och det digitala samhället överlag, måste EU agera snabbt för att säkerställa global konkurrenskraft och välstånd för framtiden.

2.Behovet av högpresterande internetuppkoppling på den digitala inre marknaden

Inom de närmaste 10 åren förväntas upp till 50 miljarder föremål, från bostäder till bilar och klockor bli uppkopplade världen över – de flesta av dem trådlöst 10 . Nydanande lösningar baserade på internetkonnektivitet – inbegripet molntjänster, sakernas internet, högpresterande databehandling och analys av stordata kommer att transformera affärsprocesser och påverka sociala interaktioner. Nästa generations tv troligen kommer att vara en betydande drivkraft för efterfrågan på bandbredd från hushållen under de kommande åren. Nya digitala applikationer – såsom virtuell och förhöjd verklighet, alltmer uppkopplat och automatiserat framförande av fordon, distanskirurgi, artificiell intelligens, precisionsjordbruk – kommer att kräva en snabbhet, kvalitet och svarstid som endast kan uppnås genom bredbandsnät med mycket hög kapacitet 11 . 

Analyser av trender när det gäller teknik och efterfrågan visar att tillhandahållandet av många produkter, tjänster och tillämpningar endast kommer att vara långsiktigt hållbart om man använder optiska fibernät fram till en fast eller trådlös anslutningspunkt nära slutanvändaren 12 . Fiberkablar är för närvarande också det rekommenderade mediet för länken mellan stomnätet och de slutliga undernätverken för trådlös 5G-anslutning 13 .

Nät med mycket hög kapacitet är också nödvändiga för att maximera tillväxtpotentialen hos vår europeiska digitala ekonomi. Omedelbar överföring och hög tillförlitlighet kommer att göra det möjligt för hundratals maskiner att interagera i realtid i industri-, yrkes- eller hemmiljöer. Ubikvitet kommer att skapa förutsättningar för förarlösa bilar. Kort svarstid och tillförlitlighet är centrala faktorer för att läkare ska kunna utföra operationer på distans och för att städer ska kunna anpassa energiförbrukning eller ställa in trafikljus i enlighet med de verkliga behoven. Höga upp- och nedladdningshastigheter kommer att göra det möjligt för företag hålla videokonferenser via högupplösnings-tv (HD) med många deltagare på olika platser eller att arbeta med gemensam programvara i molnet. Studenter kommer att kunna följa kurser som tillhandahålls av universitet i andra medlemsstater.

Nät med mycket hög kapacitet behövs för att säkerställa territoriell sammanhållning, så att alla medborgare i alla samhällen i Europa kan vara en del och dra nytta av den digitala inre marknaden.

3.En ny vision och mål för framtida internetkonnektivitet på den digitala inre marknaden

De mål som fastställs i den digitala agendan för Europa visar fördelarna med en långsiktig plan, då de successivt har kommit att bli en referenspunkt för offentlig politik, t.ex. när det gäller bestämmelser och riktlinjer rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och statligt stöd till bredband. Även om de inte är bindande ingår de nu i nästan alla medlemsstaters nationella bredbandsplaner 18 . Likaså är den privata sektorns investeringsplaner och satsningar på forskning och innovation ofta utformade med hänsyn till dessa mål.

3.1.Gigabitkonnektivitet 19  

För att optimera investeringar i nya nät med mycket hög kapacitet är det viktigt att klargöra prioriteringarna. Fysiska platser eller mötesplatser online där människor träffas eller går in för att lära, arbeta och få tillgång till offentliga tjänster, och där en enda internetanslutning för flera användare främjar socioekonomisk utveckling. Dessa platser utgör grundstommen för tillväxt, innovation och sammanhållning i Europa. Utöver företag handlar det vanligtvis om skolor och bibliotek, forskningscentrum och olika offentliga tjänster. I en digital värld måste de ligga i framkant av gigabitkonnektiviteten, för att ge EU-medborgarna tillgång till de bästa tjänsterna och applikationerna.

Innovativa undervisnings- och inlärningsmetoder 20 kräver gigabitkonnektivitet för att kunna dra fördel av moderna material, verktyg och läromedel i undervisningen och ge eleverna nödvändiga it-kunskaper. För att till fullo kunna utnyttja tillgängliga utbildningstjänster online skulle en skola med 20 klasser med 25 elever i varje redan idag behöva hastigheter på minst 700 1 Mbit/s vid samtidig användning.

Allt fler företag och industrier, särskilt starkt digitaliserade företag 21 , kommer att behöva gigabit-konnektivitet för att skapa nya tillämpningar och affärsmodeller för att producera, distribuera och sälja sina varor och tjänster på ett mer konkurrenskraftigt sätt. Från tillverkningssystem till beställnings- och leveransprocesser, från lagring av data och analyser till intern och extern kommunikation, kommer deras framtida konkurrenskraft att kräva en kostnadseffektiv tillgång till sådan konnektivitet.

Eftersom offentliga tjänster i ökande utsträckning blir nätbaserade kommer de offentliga förvaltningarna att behöva gigabit-konnektivitet för att kunna tillhandahålla sömlösa tjänster till många medborgare och företag samtidigt. För transportknutpunkter bidrar gigabit-konnektivitet till att underlätta intermodala transporter på grundval av innovativa tillämpningar.

Som en positiv bieffekt kan platser som bibliotek, järnvägsstationer samt arbets- och fortbildningsförmedlingar också främja kännedom om och efterfrågan på gigabit-anslutning till internet genom att erbjuda medborgarna en möjlighet att prova på och testa de mest avancerade digitala verktygen, bland annat genom att ge tillgång till internet via allmänt tillgängliga trådlösa anslutningar (wi-fi).

Genom att tillhandahålla gigabit-konnektivitet till sådana kontaktpunkter (t.ex. minst 200 000 skolor och 200 000 myndighetsbyggnader samt företagsparker som hyser mindre företag) blir det möjligt att nå ett stort antal användare samtidigt som kostnaderna hålls nere, vilket kommer att ge positiva bieffekter på ekonomin och samhället i stort. Detta kommer förmodligen att främja utvidgningen av lokala fasta nät, vilket i sin tur kommer att stödja förbättringar av trådlös 5G-täckning genom att ge större backhaul-kapacitet. Båda dessa effekter bör leda till bättre kommersiella fasta och mobila erbjudanden för ett större antal små företag och hushåll, medan slutanvändarnas exponering för konkurrenskraftiga erbjudanden som levereras över nät med mycket hög kapacitet sannolikt kommer att stimulera efterfrågan och därmed stärka de ekonomiska argumenten för ytterligare investeringar 22 . Investeringar i internetkonnektivitet för dessa socioekonomiska drivkrafter kommer därför att gagna ett mycket större antal potentiella användare i Europas digitala ekonomi och samhälle.

3.2.Högpresterande 5G-konnektivitet

Vid sidan av de ökande konnektivitetskraven för medietillämpningar, kommer yrkesmässig kommunikation inom industri- och tjänstesektorer, såsom bil-, transport-, tillverknings- och hälsosektorerna, samt nästa generations säkerhets- och nödtjänster att kräva sammanhängande, gemensamma fasta och trådlösa infrastrukturer som erbjuder en rad användarstyrda nivåer av tillförlitlighet hos och kvalitet på tjänster, med anpassning till specifika företagsbehov.

5G-kommunikation kommer att bygga dels på konnektivitet i 4G-nät för mobildata, dels på fasta nät – vilket gör det möjligt för infrastrukturer som för närvarande är separata att integrera sina tjänster i högkvalitativa, globala, ubikvitära och programmerbara ”virtuella nät”. Det kommer att kräva ett tidigt utnyttjande av harmoniserade radiofrekvenser, snabb tillgång till nya frekvenser, såsom 700 MHz-bandet för täckning på landsbygden och användning inomhus i städer, och bättre samordning av frekvenstilldelningen i Europa 24 för att tidigt nå en ledarposition, samt omfattande fibernät för mycket hög kapacitet (backhaul) från master och små celler.

De planerade nya tjänsterna kommer att dela grundläggande infrastruktur och en gemensam 5G-teknik samt göra det möjligt för användare och föremål ”på väg” 25 att förbli anslutna oavsett tid och plats: i stadstrafik, längs interurbana korridorer eller t.o.m. i luften (till exempel drönare för logistikändamål). Industrizoner, vägkorridorer och tågförbindelser förväntas bli viktiga områden för den första fasen av nya tillämpningar 26 . Genomförandet av vissa av dessa nya tillämpningar kommer att kräva att det finns tillgång till 5G-tjänster samtidigt i alla medlemsstater, för att möjliggöra kontinuitet i tjänsterna över gränserna och tillräckliga stordriftsfördelar. Därför föreslår kommissionen nedan ett gemensamt mellanliggande mål, nämligen att stödja den gemensamma tidsplanen för nätutbyggnad som föreslås i handlingsplanen för 5G.

I en nyligen utförd studie 27   uppskattas att en framgångsrik utbyggnad av 5G-nät skulle kunna ge omkring 113 miljarder euro per år i fördelar inom fyra sektorer (bilindustri, hälso- och sjukvård, transporter och försörjningstjänster), med fördelarna vitt spridda över företag, konsumenter och samhället i stort. Dessutom skulle utbyggnaden av 5G kunna bidra till skapandet av mer än två miljoner arbetstillfällen i EU.

3.3.Bättre konnektivitet i landsbygdsområden

I de flesta landsbygdsområden och avlägsna områden kan internet spela en viktig roll för att motverka klyftor i fråga om tillgång till IT, liksom isolering och avfolkning, genom att minska kostnaderna för både varor och tjänster och delvis kompensera för de långa avstånden. Företag kan sänka sina kostnader genom videokonferenser, tillgång till on line-administration, e-handel och datalagring i moln. Landsbygdsutvecklingen och det moderna jordbruket förlitar sig i allt större utsträckning på on line-tillämpningar som stödjer turism, sensorstyrd övervakning av grödor och användning av drönare inom handel och jordbruk.

Alla europeiska hushåll, på landsbygden eller i städer, bör ha tillgång till en miniminivå av fast eller trådlös konnektivitet. För att anses vara tillfredsställande 2025 måste konnektiviteten få långt större kapacitet än för närvarande. Idag, när Europa bygger ut nästa generation fasta nät och 4G-mobilnät, släpar landsbygdsområdena efter i båda avseendena.

Att nå de kvarvarande 5 procenten av hushållen och företagen är fortfarande den största utmaningen, men en kostnadseffektiv uppgradering är möjlig på grundval av trådlösa och fasta lösningar. Utifrån den digitala agendan för Europas mål för 2020, bör 100 anslutningar med Mbit/s göras tillgängliga för alla hushåll senast 2025, med möjlighet till utbyggnad med ännu högre dataöverföringskapacitet. Detta mål bör ses mot bakgrund av en övergripande strävan efter tillgång till mobil datakonnektivitet över hela territoriet, på alla platser där människor lever, arbetar, reser och samlas.

4.Tillhandahålla gigabitinternetkonnektivitet för den digitala inre marknaden

4.1.Ett regelverk som lämpar sig för konnektivitet

Incitament för utbyggnad och spridning av nät med mycket hög kapacitet på konkurrensutsatta marknader

Frekvensregler för mobil konnektivitet och 5G

EU var först med att utveckla trådlös 4G-teknik, men har varit sen med vidareutbyggnaden jämfört med andra avancerade regioner. En försenad och fragmenterad tilldelning av den relevanta frekvensen från medlemsstaternas sida har en direkt negativ inverkan på trådlös nättäckning och nätspridning i hela Europa. Sådana förseningar kommer, om de upprepas, att riskera ett framgångsrikt införande av 5G-tjänster i Europa och utbyggnaden av nya innovativa tjänster.

Utöver snabbare processer för tilldelning av frekvenser för elektronisk kommunikation, med tydliga tidsfrister för när frekvensen ska göras tillgänglig för marknaden, behöver investerare i nästa generations trådlösa bredbandsnät mer förutsebarhet och konsekvens med avseende på framtida licensieringsmodeller och de grundläggande villkoren för tilldelning eller förnyelse av nationella frekvensrätter. Dessa inbegriper en minimilicensperiod för att garantera avkastning på investeringar, ökat utrymme för handel med och leasing av frekvenser samt konsekvens och objektivitet i marknadsformande regleringsåtgärder (reservationspriser, auktionsutformning, frekvensblock och tak, exceptionella frekvensreservationer eller skyldigheter när det gäller tillträde i slutkundsledet). Å andra sidan bör operatörerna åta sig att använda den frekvens som tilldelats dem på ett effektivt sätt.

Täckningskraven i frekvenslicenserna är ett effektivt verktyg för att åtgärda brister i trådlös konnektivitet och för att säkerställa en högkvalitativ täckning för EU:s befolkning och territorium. Även om täckningskrav i stor utsträckning redan används, behöver de anpassas bättre till målen för 2025 i detta meddelande, framför allt när det gäller stora transportleder och landsbygdsområden. Operatörerna måste ha möjlighet att snabbt införa tätare nät baserade på små celler. Tillsynsmyndigheter behöver ytterligare verktyg för att komma till rätta med lokaliserade luckor i täckningen (vita fläckar), såsom underlättande av gemensam användning av nät.

Delad användning av frekvenser på grundval av antingen ett generellt tillstånd eller individuella nyttjanderätter kan möjliggöra ett mer effektivt och intensivt utnyttjande av denna knappa resurs. Detta är särskilt relevant för de nya, mycket smala (”millimeter”) frekvensband som planeras för 5G-kommunikationen. Användare av radiofrekvenser inom ramen för allmän tillståndsgivning förtjänar ett bättre reglerat skydd mot skadliga intrång i frekvensband, samtidigt som hinder mot utbyggnad av trådlösa accesspunkter kommer att undanröjas och slutanvändarnas tillgång till gemensamma trådlösa anslutningar underlättas.

Att stimulera spridning genom konkurrensutsatta marknader, valmöjligheter för konsumenter och rimliga priser

Nät med mycket hög kapacitet kan endast ge både en avkastning på investeringar och vidare ekonomiska fördelar om de används av medborgare och företag. Även om många olika faktorer spelar en roll, måste reglerna säkerställa konkurrensutsatta marknader och valmöjligheter för konsumenterna. Den föreslagna kodexen innebär bland annat att slutanvändare till fullo kan utnyttja sina bytesrättigheter, även när de avtalar om köp av kombinationer av internettjänster eller kommunikationstjänster och andra varor eller tjänster (t.ex. apparater eller innehåll).

Även när fokus övergår till utbyggnad och användning av konnektivitet med mycket hög kapacitet bör ingen utestängas från tillgång till grundläggande konnektivitet. Även om andra politiska instrument är mer lämpade för att främja nätutbyggnad i områden med svag täckning, bör samhällsomfattande tjänster användas för att säkerställa att sårbara sociala grupper kan få tillgång till överkomliga grundläggande tjänster, om marknaden inte skulle tillhandahålla detta.

Regler som är anpassade till nya kommunikationstjänster och den inre marknaden

Internet har till exempel möjliggjort nya former av elektroniska kommunikationstjänster, med betydande fördelar för slutanvändarna. Sektorsreglering bör inte bidra till att snedvrida konkurrensen mellan traditionella operatörer och nya kommunikationsplattformar, utan inriktas på lösa kvarstående problem avseende slutanvändarna på ett proportionerligt och icke-diskriminerande sätt utifrån de berörda tjänsternas relevanta egenskaper. Tjänsteleverantörer och slutanvändare bör kunna dra nytta av en verklig inre marknad för tjänster på lika villkor, med ett tillräckligt skydd på områden som säkerhet. Systemet med likvärdiga förutsättningar bör också säkerställa att nätoperatörer inte missgynnas när de även tillhandahåller kommunikationstjänster.

En förvaltningsmodell som säkerställer ett stabilt och enhetligt regelverk

Ett effektivt styrningssystem vilar på samarbete mellan starka och oberoende nationella tillsynsmyndigheter med tillräckliga befogenheter, vilka tillsammans med kommissionen arbetar i en förstärkt institutionell struktur (Berec) med motsvarande uppgifter, samt på en mer systematisk tillgång till strategisk sakkunskap när det gäller frekvenspolitiken (genom RSPG). Det gemensamma målet bör vara att se till att det nya regelverket, utifrån de erfarenheter och den expertis som utvecklats av Berec och nationella regleringsmyndigheter i samband med genomförandet av den nuvarande ramen, tillämpas på ett konsekvent, förutsägbart och långsiktigt sätt i slutavändarnas långsiktiga intresse, och att detta sker på en konkurrensutsatt inre marknad.

4.2.Handlingsplanen för 5G

Kommissionen föreslår också en handlingsplan för 5G för att främja en samordnad strategi för utbyggnaden av 5G-infrastruktur, som kommer att spela en viktig roll för Europas framtida internetkonnektivitet. Den kommer att öppna helt nya möjligheter till innovation, inte bara inom kommunikationssektorn, utan även i ekonomin och samhället i stort. Inrättandet av den nya 5G-infrastrukturen kräver en lämplig grad av samordning mellan medlemsstaterna och mellan berörda sektorer för att stimulera investeringar. Handlingsplanen syftar till att realisera denna samordning på grundval av ett antal riktade åtgärder, främst av frivillig karaktär. Tillsammans med den föreslagna kodexen bör detta ge EU de nödvändiga verktygen för att ta täten i 5G-kapplöpningen och därigenom främja sin internationella konkurrenskraft.

4.3.Offentligt stöd till investeringar

Lagstiftnings- och regleringsåtgärder kan bidra till att undanröja hinder, stärka konkurrensincitamenten, skapa större förutsägbarhet för investerare och minska kostnaderna för nätutbyggnad. Internetkonnektivitetsmålen 2025 har satts på en nivå som på det stora hela ska göra dem nåbara för kommersiella operatörer. Offentlig finansiering kommer dock att behövas för att förbättra de affärsmässiga förutsättningarna för privata aktörer i de mest problematiska områdena.

Hittills har finansieringen från ESI-fonderna för investeringar i bredband huvudsakligen tagit formen av bidrag. I regelverket för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020 infördes en ny möjlighet att använda finansieringsinstrument på detta område. Detta understryks i kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa, där man efterlyser en fördubbling i användningen av de finansiella instrumenten inom ramen för fonderna. Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder skräddarsydda finansieringsinstrument till små och stora bredbandsprojekt, men kan också kombineras för att stödja särskilda fonder och plattformar. Tekniskt bistånd kan tillhandahållas genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

Bidrag till bredbandssatsningar behövs ofta i de mest avlägset belägna områdena, eftersom investeringar annars riskerar att bli olönsamma. Ett offentligt bidrag genom finansieringsinstrument kan dock locka ytterligare privata investeringar på lång sikt genom att minska de kortsiktiga riskerna med utbyggnad i områden där de affärsmässiga förutsättningarna kan vara positiva på längre sikt. Genom kombinerade mekanismer, dvs. att kombinera båda dessa former av offentlig finansiering i områden med kommersiell potential för nät med mycket hög kapacitet – kan bidragen begränsas till det minimum som krävs för att skapa affärsmässiga förutsättningar i olönsamma underområden, samtidigt som man maximerar deltagandet från den privata sektorn inom större områden.

För att göra det mesta av hävstångseffekten av offentlig finansiering på blandade investeringar i nät med mycket hög kapacitet i Europa, måste medlemsstaterna använda en lämplig finansieringsmix av bidrag och finansieringsinstrument och kompletterande åtgärder mellan olika program för EU-finansiering respektive nationell finansiering 31 .

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är EU:s särskilda instrument för att stödja de transeuropeiska näten. Dess nuvarande budget kan dock endast stödja en smal underkategori av alla bredbandsprojekt, nämligen innovativa projekt som grundar sig på den senaste tekniken och har potential för reproducerbarhet, och då endast med användning av finansiella instrument. EU:s befintliga och framtida finansiering på alla nivåer bör förenklas och göras mer flexibel för att möjliggöra kombination av finansieringsinstrument och bidrag. Inom ramen för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 32 föreslår kommissionen åtgärder för att underlätta kombination av ESI-fonderna och Efsi på alla områden, inklusive bredband.

I samband med utarbetandet av den finansiella programplaneringen efter 2020 kommer kommissionen att bedöma det framtida behovet av ekonomiskt stöd inom ramen för EU:s olika investeringsprogram mot bakgrund av målen för 2025.

Statligt stöd till investeringar som inte är förenligt med marknadsvillkoren omfattas av regler om statligt stöd (jfr artikel 107.1 i EUF-fördraget). Riktlinjer för statligt stöd till bredband möjliggör offentlig finansiering av utbyggnad av nät som erbjuder betydande förbättringar jämfört med befintliga nät (principen om en radikal förändring när det gäller tillgången till bredband). Riskerna för snedvridning av konkurrensen hanteras genom krav på att exempelvis använda den minst snedvridande offentliga finansieringsmekanismen och säkerställa öppen tillgång till offentligt finansierad infrastruktur.

Målen i den digitala agendan för Europa för 2020 återspeglas redan i riktlinjerna: Statligt stöd till en stegvis förändring från grundläggande bredband till grundläggande NGA-nät (som vanligen erbjuder från 30 Mbit/s upp till knappt 100 Mbit/s) anses motverka marknadsmisslyckande i avsaknad av kommersiell utbyggnad av nätverk med hög kapacitet. I riktlinjerna övervägs också ytterligare stegvisa förändringar, t.ex. uppgraderingar, genom utbyggnad av fibernät till slutanvändare, till ”ultrasnabbt” bredband på 100 Mbit/s eller mer, med förbehåll för behovet av att kontrollera efterfrågan som inte kan tillgodoses i fall där befintliga eller planerade grundläggande NGA-nät redan finns.

Vid bedömning av de nationella planerna för att stödja nät med mycket hög kapacitet kommer kommissionen att beakta de behov och mål som beskrivs i detta meddelande och de underliggande beläggen för långsiktig efterfrågan på sådana nät som eventuellt inte tillhandahålls i tillräcklig utsträckning av marknaden. Enligt principen om välriktade ingripanden som är begränsade till vad som är absolut nödvändigt för att korrigera marknadsmisslyckanden och till att uppnå mål av gemensamt europeiskt intresse, gör kommissionen en positiv bedömning av användningen av blandad finansiering mellan olika finansieringsinstrument och områden där detta leder till en radikal övergång till ultrasnabba bredbandsnät. Detta kan minska den risk som är förknippad med investeringar i nät med mycket hög kapacitet, vilket minskar kostnaderna för det offentliga, samtidigt som det minimerar eventuella snedvridningar av konkurrensen.

4.4.Wi-fi för Europa

Internetaccess via wi-fi ger problemfri uppkoppling till ett flertal användare, och många lokala myndigheter erbjuder redan fri internetuppkoppling i allmänna utrymmen. Kommissionen vill stödja och uppmuntra fri tillgång till wi-fi i offentliga inrättningar och på allmänna platser (t.ex. myndigheter, skolor, bibliotek, hälso- och sjukvårdscenter, muséer, allmänna parker och torg) för att bättre integrera samhällen i den digitala inre marknaden, ge användare en första insyn i gigabitsamhället, förbättra it-kunskaperna och komplettera de offentliga tjänster som tillhandahålls på platserna i fråga.

Kommissionen kommer att inrätta ett offentligt wi-fi-checksystem för att offentliga myndigheter ska kunna erbjuda fri wi-fi-anslutning på platser av central betydelse för samhällslivet.

4.5.Kompletterande åtgärder till stöd för internetkonnektivitet och konvergens

För att uppfylla EU:s mål när det gäller internetkonnektivitet kommer det också att krävas proaktiv nationell eller regional politik som bygger på medlemsstaternas nationella bredbandsplaner 33 . Det är av avgörande betydelse att öka insynen, stärka styrningen på flera nivåer och utbyta bästa praxis till förmån för tillhandahållare av infrastruktur, för myndigheter och för konnektivitetsanvändare.

Som initiativet Sammanlänkade nätgemenskaper 34 (som utvecklades av kommissionen 2014) visade, finns det hos lokala och regionala beslutsfattare ett stort intresse för ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer på konnektivitetsområdet, för mer tekniskt stöd och för bättre spridning av bästa praxis och de verktyg som finns att tillgå. Kartläggningen av nuvarande och framtida nätverk kommer också att ge offentliga myndigheter på alla förvaltningsnivåer större inblick i marknadsmisslyckanden och bristande konnektivitet, och en möjlighet att ta välriktade offentliga initiativ. Men för att nå framgång krävs även deras engagemang när det gäller gäller att uppmuntra medborgarna att delta aktivt i digital verksamhet.

För att underlätta en effektiv tilldelning av ESI-medel som anslagits till bredbandsprojekt föreslog kommissionen inrättandet av ett EU-nätverk för bredbandskompetens (Broadband Competence Offices – BCO) 35 . Det syftar till att påskynda utbytet av bästa praxis mellan medlemsstater/regioner och tillhandahålla tekniskt stöd om sätt att investera effektivt i bredbandsprojekt, om möjligt i kombination med finansieringsinstrument.

Genom att begränsa kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten, som svarar för upp till 80 % av investeringarna i bredbandsnät, kan man underlätta bredbandsutbyggnaden ytterligare. Direktiv 2014/61/EG 36 (direktivet om minskade kostnader för bredband) syftar till att främja spridande och återanvändning av befintlig fysisk infrastruktur inom olika sektorer (energi, transport, osv.) och att främja synergier med offentliga arbeten. Det föreskriver också att alla nya eller renoverade byggnader ska vara bredbandsförberedda. Synergier och samarbete mellan allmännyttiga företag har väckt ökat intresse från andra sektorer med goda resultat redan nu. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att påskynda införlivandet av direktivet och se till att det genomförs på ett effektivt sätt, så att åtgärdernas fulla potential, och särskilt de sektorsövergripande synergieffekterna, kan uppnås.

5.Slutsats

Internettillgång är idag lika viktig som elektriciteten var för den andra industriella revolutionen, för ekonomin och för samhället. Internetkonnektivitet är av avgörande betydelse för att utlösa nästa våg av konkurrenskraft och innovation och göra det möjligt för Europas företag och medborgare att dra full nytta av den digitala inre marknaden. Detta meddelande och de åtföljande åtgärderna syftar till att förse Europa med de verktyg som krävs för att åstadkomma detta.

Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att, i nära samarbete med alla berörda aktörer att ge sitt politiska, regleringsmässiga och finansiella stöd till den visionen om ett europeiskt gigabitsamhälle som beskrivs i detta meddelande och uppmanar

-Europeiska rådet och Europaparlamentet att godkänna de strategiska målen för internetkonnektivitet på den digitala inre marknaden,

-Europaparlamentet och rådet att snabbt gå vidare med beredningen av det åtföljande förslaget till en europeisk elektronisk kommunikationskodex, i syfte att nå en politisk överenskommelse före utgången av 2017, och ett genomförande i medlemsstaterna i god tid före 2020.

Kommissionen kommer, som en del av sin regelbundna rapportering om den digitala inre marknaden, att rapportera om framstegen i samband med de initiativ som presenteras i detta meddelande.

BILAGA

Behovet av högpresterande internetkonnektivitet på den digitala inre marknaden

(1)  Exempelvis sociala nätverk, mobilspel, mobilappar och direktuppspelning av video, pågående digitalisering av ekonomisk verksamhet och offentliga tjänster, IP-baserad telefoni och meddelandetillämpningar och fjärrlagring och fjärrhämtning av uppgifter för konsumenter och företag.

(2)

Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2016 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden” ( 2015/2147(INI) ).

(3)

Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2016 (EUCO 26/16).

(4) 5G avser nästa generations nätteknik som skapar utsikter för nya digitala ekonomiska modeller och affärsmodeller.

(5) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation

(6)

Kommissionens meddelande ”5G för Europa: En handlingsplan”.

(7)

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle: De täcks av fast grundläggande teknik för nästa generations accessnät (NGA) (med nedladdningshastigheter på minst 30 Mbit/s).

(8)

Med en hastighet på minst 2 Mbit/s.

(9)

GSM Association: http://www.gsmamobileeconomy.com/GSMA_Global_Mobile_Economy_Report_2015.pdf , p. 8 and 13.

(10)

I olika rapporter från Ericsson, Cisco, GSMA och Gartner förutses en betydande ökning av sådana anslutna objekt. Se avsnitt 2.2 i medföljande arbetsdokument.

(11)

Med ”nät med mycket hög kapacitet” avses ett elektroniskt kommunikationsnät som antingen helt består av fiberoptiska element åtminstone fram till förgreningsstället på plats eller som har kapacitet att under normala högtrafikförhållanden leverera motsvarande nätkapacitet när det gäller tillgänglig bandbredd nedlänk och upplänk, motståndskraft, felrelaterade parametrar samt latenstid och dess variationer. Nätkapacitet kan anses vara densamma oavsett om slutanvändarnas erfarenhet varierar beroende på de olika egenskaperna hos det medium genom vilket nätet i slutändan ansluter till nätets termineringspunkt.

(12)

 Optiska fibrer avger signaler med ljusets hastighet och har ett effektivitetsintervall för att leverera kvalitativa, symmetriska anslutningar över tiotals kilometer. De mest lovande lösningarna för kopparledningar har för närvarande en räckvidd på omkring 250 meter, och bygger på fiberinfrastruktur i resten av nätet. Uppgraderat kabelnät (HFC), där man använder sig av DOCSIS familj av standarder för att förbättra prestandan, bygger på fiberinfrastruktur åtminstone så långt som fram till den s.k. optiska noden.

(13)

Även kallad ”backhaul”. Se punkt 4.3 i handlingsplanen för 5G.

(14)

Det offentliga samrådet hölls från och med den 11 september till och med den 7 december 2015. En fullständig sammanfattande rapport återfinns på https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/full-synopsis-report-public-consultation-needs-internet-speed-and-quality-beyond-2020 .

(15)

59 % av de tillfrågade tror att de kommer att behöva fasta nedladdningshastigheter på över 1 Gbit/s fram till 2025. Endast 8 % av de tillfrågade anser att de kommer att behöva nedladdningshastigheter på under 100 Mbit/s fram till 2025.

(16)

Många påminde om vikten av uppladdningshastigheter och symmetri.

(17)

Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Luxemburg, Slovenien, Sverige, se tabellerna 22 och 23 i det bifogade arbetsdokumentet.

(18)

Se avsnitt 3.2 i medföljande arbetsdokument.

(19) Med gigabitkonnektivitet menas kostnadseffektiv och symmetrisk internetkonnektivitet som erbjuder en nedlänk och en upplänk på minst 1 Gbit/s.

(20)

Öppna upp utbildningen: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla, KOM(2013) 654.

(21) Företag med en hög grad av integration av digital teknik, såsom elektronisk informationsdelning eller sociala medier.

(22)

För uppgifter som talar för att efterfrågan motsvarar utbudet inom telekomsektorn, och begränsade nedlänk- och upplänkhastigheter kan begränsa de typer av användningar och tillämpningar som annars skulle kunna uppstå, se avsnitt 2.2 i det bifogade arbetsdokumentet.

(23)

Omfattar: t.ex. grund- och gymnasieskolor, järnvägsstationer, hamnar och flygplatser, lokala myndighetsbyggnader, universitet, forskningscentrum, läkarmottagningar, sjukhus och arenor.

(24) I linje med den föreslagna kodexen.

(25)

5G kommer att samexistera kontinuerligt med kompletterande teknik som redan tagits i bruk, t.ex. för kortdistanskommunikation mellan fordon och mellan fordon och infrastruktur (ITS-G5). 

(26)

För markbundna transporter, och beroende på den planerade transporttjänsten, kommer hänsyn att tas till pågående investeringar i C-ITS-teknik samtidigt som man säkerställer samordning med berörda intressenter, åtgärd 4 i handlingsplanen för 5G

(27)

Identifiering och kvantifiering av viktiga socioekonomiska data för att stödja strategisk planering inför införandet av 5G i Europa, SMART 2014/0008

(28)

Som per definition: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/European_cities_%E2%80%93_the_EU-OECD_functional_urban_area_definition .

(29)

Motorvägar, nationella vägar och järnvägar, i enlighet med definitionen av transeuropeiska transportnät.

(30)

Baserat på Analysys Masons undersökning (SMART 2015/0068) och kommissionens beräkningar. Se närmare i bifogade arbetsdokument, avsnitt 4.4.

(31)

För mer information om komplementaritet mellan ESI-fonderna och Efsi, se: http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/efsi_esif_compl_en.pdf  

(32)

Investeringsplanen för Europa: Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att förlängas efter ett framgångsrikt första år ( IP-16-1933 ) samtidigt som det kommer nya riktlinjer för kombination av ESI-fonderna och Efsi ( IP-16-329 )

(33)  Utvecklingen av de nationella bredbandsplanerna tas upp i kommissionens digitala lägesrapporter.

(34) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/connected-communities-initiative För mer information om initiativet Sammanlänkade nätgemenskaper, se: .

(35)

För mer information om BCO-initiativet: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/broadband-competence-offices .

(36)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation